Arbetsmiljö och hälsa som mr-fråga -tankar från SDF Östra Göteborg Magdalena Zeijlon, utvecklingsledare mänskliga rättigheter Christina Thordén, Projektledare ESF-satsningen, En hälsosam arbetsplats
Arbetsmiljö som rättighetsfråga När man är på jobbet måste man lämna privatlivet hemma Jag är ingen dagisfröken, Det är medarbetarnas eget ansvar att motionera.
FN:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1966) Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966) Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1966) Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979) Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1984) Internationella Konventionen om barnets rättigheter (1989) Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006)
2 Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. 5
Art 7 (ESK) Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en att åtnjuta rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor, som i synnerhet skall tillgodose a) ersättning vilken som ett minimum skall ge alla arbetstagare, i) skälig lön och lika ersättning för arbete av lika värde utan åtskillnad av något slag; i synnerhet skall kvinnorna tillförsäkras arbetsvillkor som inte är sämre än männens och erhålla lika lön för lika arbete, ii) en godtagbar tillvaro för dem själva och deras familjer enligt bestämmelserna i denna konvention, b) trygga och sunda arbetsförhållanden, c) samma möjligheter för alla att bli befordrade i sitt arbete till en lämplig högre tjänst utan hänsyn till andra förhållanden än tjänstgöringstid och duglighet, d) vila, fritid och skälig begränsning av arbetstiden, återkommande betald semester samt lön på allmänna helgdagar.
Arbetsmiljölagen AFS 2001:1 AFS 2015:4 Diskrimineringslagen Arbetsförhållanden Aktiva åtgärder Nationell lagstiftning utgör grundpremisser för hur arbetsgivare måste agera gentemot medarbetare ifråga om arbetsmiljö. Det ett mr-perspektiv kan erbjuda är ett tydligt normativt ställningstagande liksom ett särskilt förhållningssätt till och syn på hälsa som en rättighet. Diskrimine ringslagen Diskrimine ringslagen Rätt till trygga och sunda arbetsförhållanden
Ett rättighetsbaserat förhållningssätt är ett systematiskt integrerande av mänskliga rättigheter (standarder och principer) i arbetets planering, genomförande och uppföljning Målet är att säkerställa rätten till hälsa (arbetshälsa) utifrån arbetsgivaransvaret Situations- och nulägesanalyser ska synliggöra och utreda skillnader i säkerställandet av rätten till god arbetshälsa Särskilt fokus på professioner och/eller medarbetargrupper med hög upplevd eller faktisk arbetsrelaterad ohälsa och/eller sjukfrånvaro Arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljöinsatserna planeras, genomförs och följs upp utifrån rättighetsprinciperna; delaktighet, icke-diskriminering, jämställdhet, transparens och ansvarighet Arbetsprocessen är lika viktig som målet/målen med arbetsmiljöarbetet
Målet är att säkerställa rätten till hälsa (arbetshälsa) utifrån arbetsgivaransvaret Vi använder ett rättighetsspråk Medarbetare är rättighetsbärare i förhållande till arbetsgivarorganisatio nen vad avser arbetsmiljöarbetet Situations- och nulägesanalyser ska synliggöra och utreda skillnader i säkerställandet av rätten till god arbetshälsa Vi använder aktiva åtgärder som ett verktyg Vi använder normmedvetet förhållningssätt ett sätt att kritiskt förhålla oss till resultaten Kritiskt reflekterande och problematiserande
Särskilt fokus på professioner och/eller medarbetargrupper med hög upplevd eller faktisk arbetsrelaterad ohälsa och/eller sjukfrånvaro ESF-utlysning med särskilt fokus på kvinnors arbetshälsa Kritiskt reflekterande och problematiserande Arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljöinsatserna planeras, genomförs och följs upp utifrån rättighetsprinciperna; delaktighet, icke-diskriminering, jämställdhet, transparens och ansvarighet Tvingar fram diskussioner om strukturer och privilegier på arbetsplatsen Kritiskt reflekterande och problematiserande
Arbetsprocessen är lika viktig som målet/målen med arbetsmiljöarbetet Görandet får ta mycket plats Mervärden: -Medarbetare, Hr och chef fåt kunskap om mänskliga rättigheter nationell lag Förhållnngssätt -et kan bidra till ökat förtroende?
Att göra en plan och att göra görandet Finns tydliga strukturer för arbetsmiljöarbetet? Lagar Ex. krav på återkommande arbetsmiljöundersökningar Policys Handlingsplaner Tydlig ansvarsfördelning av arbetsmiljöuppgifter etc. Finns personalvårdsprogram Företagshälsovård Friskvårdsbidrag Hälsofrämjande aktiviteter för medarbetargruppen Tillgång Tillgänglighet Fysisk tillgänglighet Tillgänglig information/språk Ekonomisk tillgänglighet Administrativ tillgänglighet Kunskapstillgängllighet Tillitstillgänlighet Ekonomisk tillgänglighet Inspiration har hämtats från; http://www.emerga.se/ Kulturella variationer skall beaktas Lyhördhet inför könsöverskridande identiteter/transerfarenheter Åldersanpassning Acceptans Kvalité Vetenskapligt beprövad Kunskap och kompetens (chefer och hr-stöd etc) Utrustning etc. Formativ utvärdering
Strukturella förutsättningar för god arbetshälsa -Det handlar om (o)jämlika förutsättningar Synliggöra och ifrågasätta osynliga normer på arbetsplatsen (i arbetsgivarorganisationen) Synliggöra normers fördelar och privilegier på arbetsplatsen (i arbetsgivarorganisationen) Granska sig själv/sin yrkesroll (i arbetsgivarorganisationen) Visa på föränderlighet
o Har vi normer på vår arbetsplats där vi utgår ifrån att alla lever i heterosexuella parrelationer tills någon bevisat motsatsen? o Har vi mötesstrukturer som producerar hinder för alla medarbetare att delta på lika villkor? o Har vi en rå men hjärtlig jargong som riskerar att verka exkluderande när vi möter kollegor/invånare som inte har svenska som modersmål? o Kommer stereotypa könsroller normer och föreställningar till uttryck på ett sätt som kan leda till trakasserier och utanförskap. Hudfärgat plåster?
Från organisationen till medarbetaren och invånaren i centrum
Kontakt