Nyckeltal Personalhälsa 2018 1 Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i GR: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
Innehåll 1. Inledning...4 2. Jämförande personalfakta...6 3. Sjukfrånvaro...12 4. Långtidssjukfrånvaro: dag 60 och därefter... 21 5. Sjuklöneperioden: dag 1 14...25 6. Sjuklönekostnad...28 7. Arbetad tid och kostnader...29 8. Personalomsättning... 30 9. Kommunfakta i korthet...34 Tabell- och diagramförteckning... 38 Bilaga... 39
Förord För sjuttonde året i rad har medlemskommunerna i Göteborgsregionens (GR) tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet. Rapportens grund är densamma varje år men den har utvecklats löpande genom att vissa tabeller har lagts till och andra har tagits bort eller modifierats. De tidigare rapporterna för åren 2003 2017 finns tillgängliga på www.goteborgsregionen.se/ nyckeltalpersonalhalsa. Sedan några år tillbaka publiceras även två kortare tertialrapporter i juni respektive oktober. Rapporten fokuserar på personalhälsa och arbetsmiljö men innehåller även nyckeltal som rör annat som vi bedömer intressant ur ett arbetsgivarperspektiv, för både den enskilda kommunen och Göteborgsregionen gemensamt. Tabeller som beskriver personalomsättningen har tillkommit de senaste åren och har blivit ett allt viktigare nyckeltal. Personalomsättningen minskar för första gången på många år i flera av kommunerna, vilket måste anses positivt. På längre sikt medför teknikutvecklingen att det behövs färre medarbetare för att utföra samma mängd arbete och arbetsmarknaden krymper. Men på medellång sikt behöver kommunerna hitta metoder för att minska personalomsättningen. Vi kan konstatera att även sjuktalen sjunker inom GR som helhet för första gången sedan 2010. Även om sjuktalen marginellt har ökat i några kommuner är trenden av ett ökande sjuktal bruten. Men det finns yrken med mycket höga sjuktal, som till exempel undersköterskor, barnskötare och stödassistenter. En intressant iakttagelse är att skillnaden i sjuktalet för män och kvinnor även finns inom yrken som är kvinnodominerade, som exempelvis undersköterskor. Länge har man hävdat att sjuktalen i första hand beror på yrke, och att män inom samma yrke tenderar att få samma sjuktal, något som vi kan visa dock inte stämmer. Att skapa en god arbetsmiljö handlar om att förebygga ohälsa och arbeta aktivt med de faktorer som kan främja hälsa, så kalllade friskfaktorer. För det krävs kunskap om vad som är effektiva metoder att arbeta med. Kunskap är alltid en förutsättning för att kunna göra rimliga bedömningar och fatta bra beslut. Vår förhoppning är att denna och tidigare sammanställningar ska kunna ligga till grund för ett kunskapsbaserat förändringsarbete och för en analys av långsiktiga trender. Att arbeta med att få ner sina sjuktal tar tid, det finns inga snabba genvägar för att nå målet. När man sedan når målet går det inte att luta sig tillbaka, utan det måste alltid vara en prioriterad fråga annars riskerar man snabbt att vara tillbaka där man en gång började. Sannolikt kommer både sjuktal och personalomsättning att sjunka under 2019 främst beroende på att konjunkturen försvagas. Även om det finns strukturella faktorer som kommunen har svårt att påverka är det viktigt att lokalt göra det som är möjligt för att minska sjukfrånvaron. Denna rapport kan vara ett av verktygen i det arbetet. Anders Pettersson och Maria Bergman För Personalchefsnätverket
1. Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Medlemskommunerna i Göteborgsregionen har för sjuttonde året i rad tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet med fokus på sjukfrånvaro. Arbetet med de gemensamma nyckeltalen initierades av kommunernas personalchefer inom ramen för det regionala personalchefsnätverket. Personalcheferna har fortsatt huvudansvaret för arbetet. Syftet med de gemensamma nyckeltalen inom Göteborgsregionen är att: ge underlag för att stödja, påverka och styra arbetet med att främja en god hälsa bland Göteborgsregionens kommunanställda utgöra en grund för regionalt och kommungemensamt agerande utbyta idéer och skapa grund för nätverksbyggande. Arbetsprocess De 13 kommunerna i Göteborgsregionen har bildat en arbetsgrupp för arbetet med de gemensamma personalnyckeltalen. Varje kommun har haft minst en representant med i arbetsgruppen. Personalchefsgruppen har varit representerad av personalcheferna från Härryda och Mölndal. En representant från Göteborgsregionen har varit koordinator för gruppen och ansvarat för att samla in och sammanställa den statistik som erhållits från kom MEDVERKANDE I ARBETSGRUPPEN FÖR NYCKELTAL PERSONALHÄLSA 2018 Adnan Muzur... Ale kommun Robert Kulka... Ale kommun Jenny Rydqvist... Alingsås kommun Maria Wallmyr... Alingsås kommun Anders Hedenquist... Göteborgs Stad *Anders Pettersson... Härryda kommun Anna-Kajsa Tagesson... Härryda kommun Cecilia Lindbäck... Kungsbacka kommun Maria Thynell... Kungsbacka kommun Sara Hjerpe... Kungsbacka kommun Viviana Díaz... Kungälvs kommun Josefin Björkman... Kungälvs kommun André Egnell... Lerums kommun *Andreas Nyhus... Lilla Edets kommun Ulrika Larsson... Lilla Edets kommun *Maria Bergman... Mölndals stad *Per Dagérus... Mölndals stad Amir Kaukovic... Partille kommun Andreas Paulsén... Stenungsunds kommun Elin Nordevik... Tjörns kommun Ewa-Lena Svensson... Tjörns kommun Agneta Carlsson... Öckerö kommun *Åsa Nilsson... GR *Ingått i arbetsgruppens mindre analysgrupp. munrepresentanterna samt att ta fram underlaget till föreliggande rapport. Tillsammans med en kommunrepresentant från Lilla Edet respektive Mölndal har dessa fem personer utgjort en mindre analysgrupp som tillsammans ansvarar för innehållet i 2018 års rapport (markerade med * i namnlistan här intill). Statistiken På grund av olikheter i personalsystem och att det kan förekomma alternativa sätt att räkna ut nyckeltal, i de fall nationella riktlinjer saknas, finns det alltid en viss osäkerhet i jämförbarheten mellan kommunernas resultat. Rapportens sjukfrånvarouppgifter avser månadsanställda: tillsvidareanställda samt månadsanställda med tidsbegränsad anställning. Gruppen timavlönade ingår inte 1. Det ska dock noteras att Partille genomgående inkluderar gruppen timavlönade då dessa inte kan särskiljas av tekniska skäl. Det ska observeras att rapportens sjukfrånvarouppgifter inte är fullt jämförbara med de som årligen samlas in och sammanställs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL:s redovisning omfattar även timavlönade i den mån dessa är schemalagda med en ordinarie arbetstid, vilket generellt bidrar till att sänka sjukfrånvarotalet. SKL:s definition inkluderar även anställda inom avtalsområdena BEA och PAN, som ofta är timavlönad personal och är helt exkluderade i Nyckeltal Personalhälsa 2. I en fördjupad analys av skillnader i kommunernas sjukfrånvaro finns anledning att relatera till hur kommunerna organiserar sin verksamhet och i vilken grad enskilda verksamheter har lagts ut på privata företag eller annan extern aktör. Det kan vidare noteras att avrundningar i rapportens tabellmaterial kan medföra att redovisade procentandelar inte alltid summerar till exakt hundra procent. Nyheter i 2018 års rapport Årets rapport innehåller ungefär samma tabellmaterial och beskrivningar som 2017 års rapport men också två nyheter: - Bakgrundsuppgifterna har kompletterats med ett mått som visar andelen första linjens chefer med personalansvar för 30 eller fler medarbetare. - I redovisningarna av både sjukfrånvaro och personalomsättning fördelat på några olika yrkesgrupper omfattas för första gången funktionshinderverksamhetens stödassistenter. 1. Detta gäller från och med 2016 års rapport. Ett skäl är att flera kommuner inte haft möjlighet att inkludera timavlönade vilket försämrat jämförbarheten. Ett annat skäl är att sjuktalen för gruppen är svårtolkade. 2. Se faktabladet Om den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen publicerat här: https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistik/personalstatistik/sjukfranvaroredovisningen.8837.html (BEA står för Bestämmelse för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser; PAN står för Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare). Anvisningarna för inrapporteringen lämnar visst utrymme för tolkning. I arbetsgruppen Nyckeltal Personalhälsa har det framkommit att uttagsprinciperna för kommunernas inrapporterade uppgifter skiljer sig åt (vilket har meddelats till SKL). 4
Goda exempel De statistiska beskrivningarna kompletteras i rapporten med kommentarer och goda exempel på det utvecklingsarbete som bedrivs i Göteborgsregionens kommuner för att främja en god personalhälsa. Underlag för fortsatt analys Precis som tidigare års rapporter är syftet med Nyckeltal Personalhälsa 2018 att beskriva utfallen på nyckeltalen med fokus på skillnader mellan Göteborgsregionens kommuner samt utvecklingen över tid. Att analysera skillnader och utveckling kräver en större ansats. Under 2017 deltog flertalet personer i arbetsgruppen för Nyckeltal Personalhälsa i det ESF-finansierade projektet HälsoGReppet i Göteborgsregionen, som pågår fram till januari 2020. Under 2017 sammanställdes ett fördjupande statistikunderlag för tre verksamheter: äldreomsorg, förskola och funktionshinderverksamhet, med totalt sju ingående yrkeskategorier. Ordinarie nyckeltal kompletterades med flera nya nyckeltal till en mer omfattande analysmodell. En lärdom av arbetet var svårigheterna att finna generella samband som kan förklara sjukfrånvarons omfattning på lokal nivå. Under våren 2019 görs en ny fördjupning kopplad till Nyckeltal Personalhälsa med fokus på förskolan och de två yrkesgrupperna förskollärare och barnskötare. Resultaten ska sammanställas och analyseras vid en regional workshop i maj där deltagarna från Göteborgsregionens kommuner ska få stöd från medverkande forskare i att hitta strategier och prioritera insatser i det lokala arbetsmiljöarbetet. Projektet syftar även till att i vidare mening hjälpa kommunerna att implementera resultaten från Nyckeltal Personalhälsa i det lokala arbetsmiljöarbetet, genom att knyta an nyckeltalen till annan verksamhetsnära statistik och kunskapsunderlag. 13 kommuner med olika förhållanden och förutsättningar De 13 kommunerna i Göteborgsregionen skiljer sig åt i många avseenden. I kapitel 9 beskrivs kommun för kommun med avseende på exempelvis personalkostnader, produktionstimmar, antal årsarbetare och personalens fördelning på kön, ålder och verksamheter. I vissa avseenden är likheterna stora, i andra skiljer det mer. Något som tydligt skiljer flera av kommunerna från varandra är invånarantal och antalet anställda. Göteborg har en självklar särställning med mer än 570 000 invånare och över 41 000 kommunanställda. Men det finns stora skillnader även mellan övriga 12 kommuner. Allra minst är befolkningen i Öckerö, Lilla Edet och Tjörn, med mellan cirka 12 900 och 15 900 invånare. Ungefär dubbelt så många invånare finns i Stenungsund och Ale, med cirka 26 500 respektive 30 900 invånare. På nästa nivå gäller runt 40 000 invånare för Härryda, Partille, Alingsås, Lerum och Kungälv (cirka 37 800 45 100 invånare). Mölndal och Kungsbacka är lite större kommuner med över 68 000 respektive 83 000 invånare. Antalet kommunanställda följer ungefär samma mönster, även om rangordningen mellan kommunerna inte blir helt densamma (diagram 1). I relation till invånarantalet har Stenungsunds kommun flest anställda personer (91 per 1 000 invånare) och Mölndal minst (70 per 1 000 invånare). Den här typen av skillnader kan inte direkt översättas till skillnader i produktionseffektivitet. En sådan analys måste ta hänsyn till de anställdas tjänstgöringsgrad, kommunernas organisering i kommunala bolag samt i vilken grad tjänster köps in från externa aktörer. Diagrammet syftar till att övergripande illustrera kommunernas olika förutsättningar ifråga om antal invånare och antal personer som arbetsgivaransvaret omfattar. 571 868 41 536 Invånare Kommunanställda Göteborg Kungsbacka 83 348 68 152 6 580 4 754 45 086 41 070 37 802 42 137 38 443 30 926 26 503 3 728 3 379 3 257 3 123 2 803 2 443 2 420 Mölndal Kungälv Alingsås Härryda Lerum Partille Ale Stenungsund 15 922 12 945 14 046 1 214 1 094 1 089 Tjörn Öckerö Lilla Edet Kommentar: Diagrammet visar antalet kommunanställda i proportionerlig relation till antalet invånare (kursiva värden) utifrån relationen i hela Göteborgsregionen. Kommunerna är rangordnade efter antalet anställda. Förhållandet mellan antalet invånare och antalet kommunanställda ska inte tolkas i termer av produktionseffektivitet. En sådan analys måste ta hänsyn till de anställdas tjänstgöringsgrad, kommunernas organisering i kommunala bolag och i vilken grad tjänster köps in från privata aktörer. 5
2. Jämförande personalfakta Årsarbetare och antal anställda År 2018 har Göteborgsregionens kommuner tillsammans nästan 73 300 årsarbetare det vill säga antalet månads anställda omräknat till heltids årsarbetare, utifrån tjänst göringsgrad (se tabell 1). Sammantaget har antalet årsarbetare vuxit något sedan 2017 (0,7 procent). Tydligast är ökningen i Ale (11,6 procent). I sju av kommunerna har antalet dock minskat, tydligast i Tjörn och Kungälv (4,2 respektive 3,9 procents minskning). Göteborg står för drygt hälften av antalet årsarbetare i regionen (54 procent). Sett till månadsanställda personer har dessa sedan 2017 ökat med 316 personer i samtliga Göteborgsregionens kommuner och uppgår 2018 till drygt 77 400 personer, en ökning som motsvarar 0,4 procent. Relativt sett är tillväxten av antalet anställda sedan 2017 störst i Ale och Lilla Edet (5,1 respektive 4,4 procent). Det ska betonas att rapportens redovisning är begränsad till antalet anställda i verksamheter som bedrivs i kommunens egen regi. Förändringar i antalet anställda kan alltså bero på övergångar från/till kommunal regi. Tjänstgöringsgrad Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden bland de månadsanställda i Göteborgsregionens kommuner varierar mellan 88 och 98 procent (tabell 1). Lägst ligger Öckerö, Tjörn och Lilla Edet, samma kommuner som de senaste åren. Tjörn är dock den enda kommun där den genomsnittliga tjänstgöringsgraden har ökat med mer än 1 procentenhet (från 88 till 90 procent). Ur ett längre tidsperspektiv har samtliga kommuner ökat den genomsnittliga tjänstgöringsgraden sedan början av 00-talet (se tabell 2a). Det ska betonas att den redovisade tjänstgöringsgraden utgår från anställningsavtalet och därmed inte tar hänsyn till tjänstledighet på deltid. Variationen mellan kommunerna är betydligt större beträffande andelen månadsanställda som har en heltidstjänst, det vill säga exakt 100 procents tjänst enligt anställningsavtalet. Medan Göteborg skiljer ut sig med den största andelen på 93 procent gäller det i Öckerö, Lilla Edet och Tjörn bara lite mer än varannan anställd: 54 60 procent (tabell 1). I detta fall är jämförbarheten begränsad till fyra år tillbaka i tiden. För flertalet kommuner är trenden tydlig med en växande andel heltidsanställningar sedan 2014 (tabell 2b). I tre kommuner har andelen vuxit med mer än 2 procentenheter sedan 2017: Ale, Alingsås och Lilla Edet (8, 3 respektive 3 procentenheter). Kungsbacka är enda kommun där andelen med 100 procents tjänstgöring har minskat sedan 2017 (från 77 till 75 procent). TABELL 1. ÅRSARBETARE, MÅNADSANSTÄLLDA OCH TJÄNSTGÖRINGSGRAD Antal årsarbetare 1 Antal månadsanställda 6 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad (%) Andel med 100% tjänstgöringsgrad (%) 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 Ale 2 087 2 330 2 325 2 443 94 95 77 85 Alingsås 3 258 2 3 161 3 390 2 3 379 93 94 72 75 Göteborg 38 832 39 542 40 876 41 536 98 98 92 93 Härryda 3 095 3 151 3 194 3 257 95 95 82 83 Kungsbacka 6 283 6 181 6 708 6 580 94 93 77 75 Kungälv 3 654 3 510 3 892 3 728 96 94 72 74 Lerum 2 926 2 940 3 082 3 123 95 94 78 78 Lilla Edet 938 983 1 043 1 089 89 90 55 58 Mölndal 4 631 4 528 4 879 4 754 94 95 78 80 Partille 2 730 2 651 2 899 2 803 94 95 77 78 Stenungsund 2 250 2 244 2 438 2 420 92 93 69 71 Tjörn 1 135 1 087 1 284 1 214 88 90 58 60 Öckerö 957 966 1 094 1 094 88 88 54 54 HELA GR 72 775 2 73 274 77 104 2 77 420 3 3 3 3 Kommentar: Redovisad tjänstgöringsgrad utgår från anställningsavtalet. 1. Antal månadsanställda omräknat till heltids årsarbetare utifrån tjänstgöringsgrad. 2. Reviderad uppgift jämfört med 2017 års rapport. 3. Underlag saknas för att kunna beräkna ett viktat regionalt resultat. Ett oviktat medelvärde ger en tjänstgöringsgrad på 93 procent (2017: 93 procent) samt 74 procent av medarbetarna med 100 procents tjänstgöringsgrad (2017: 72 procent).
Anna Heinrich, projektledare för heltid som norm i Ale kommun, beskriver hur de sedan flera år arbetar för att öka andelen heltidsanställda i kommunen: Hösten 2016 och våren 2017 genomförde vi två projektpiloter för heltid på några utvalda serviceboenden. Parallellt anordnades bemanningsakademier för chefer, politiker, schemaadministratörer och fackförbund, och vi tillsatte en arbetsgrupp för optimerad bemanning, med uppdrag att undersöka hur andra kommuner arbetat med frågan och föra en dialog i frågan på hemma plan. Resultatet blev bland annat en handbok i bemanning. Handboken är ett levande dokument som modifieras utifrån de lärdomar som görs och dialogen mellan facket och arbetsgivare. I februari 2018 fattade kommunstyrelsen beslut om att alla nyanställningar från 1 april 2018 ska vara på heltid. Tillsvidareanställda medarbetare med deltidsanställning har erbjudits att teckna ett anställningsavtal omfattande heltid med rätt till deltid. Kommunens målsättning är hälsosamma scheman med en så jämn arbetsbelastning som möjligt och en hållbar arbetsmiljö samtidigt som scheman ska rymmas inom budgetramen. Parallellt med införandet av heltid försöker vi hitta rutiner för hur medarbetare vid behov ska kunna arbeta på andra arbetsplatser, eftersom det inte är säkert att personalresursen vid varje enskild arbetsplats matchar bemanningsbehovet. Det här kallar vi resurspass. Att jobba på det här sättet kräver kunskap om hur man ska arbeta med heltidsfrågan i alla led. Det är tidskrävande att samarbeta mellan enheter och löpande ha en dialog med medarbetarna, som behöver vara delaktiga i processen. Det behövs ett hälsofrämjande ledarskap. Vi har tagit hjälp från kommunens folkhälsostrateg som har deltagit vid arbetsplatsträffar. En partssammansatt arbetsgrupp tillsattes, som träffades ett antal gånger under projektet och har tagit fram blanketter och informationsmaterial samt anordnat partssammansatta informationsträffar. Kommunstyrelsen har beslutat att resurspass och samverkan över organisationsgränserna är norm. TABELL 2A. GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD ÖVER TID (PROCENT) Köns- och åldersfördelning 2003 2008 2013 2018 Ale 89 93 93 95 Alingsås 89 89 90 94 Göteborg 84 95 97 98 Härryda 89 91 95 95 Kungsbacka 86 89 90 93 Kungälv 88 90 91 94 Lerum 90 91 92 94 Lilla Edet 86 86 88 90 Mölndal 92 92 93 95 Partille 91 92 93 95 Stenungsund 92 92 92 93 Tjörn 85 85 81 90 Öckerö 84 84 87 88 OVIKTAT MEDELVÄRDE 88 90 91 93 Kommentar: Mätdatum är den 1 november respektive år. Redovisad tjänstgöringsgrad utgår från anställningsavtalet. Könsfördelningen bland kommunernas månadsanställda är långt ifrån balanserad. Sett till Göteborgsregionens samtliga kommuner är 79 procent kvinnor och 21 procent män (tabell 3). Störst andel män återfinns i Göteborg och Mölndal, 22 procent, medan andelen är minst i Tjörn och Lilla Edet: 13 respektive 14 procent. Könsfördelningen är förhållandevis stabil över tid men jämfört med 15 år tillbaka i tiden, 2003, har andelen män vuxit i flertalet kommuner. I Mölndal har andelen vuxit som mest, med 5 procentenheter. I några kommuner är andelen 2018 mindre eller densamma som 2013 (tabell 4). Ungefär varannan månadsanställd i Göteborgsregionen återfinns i åldersintervallet 30 49 år. Mellan 9 och TABELL 2B. ANDEL MED 100% TJÄNST ÖVER TID (PROCENT) 2014 2015 2016 2017 2018 Göteborg 89 90 91 92 93 Härryda 79 80 81 82 83 Mölndal 75 75 77 78 80 Lerum 70 74 74 78 78 Ale 74 75 77 77 85 Partille 71 73 74 77 78 Kungsbacka 68 70 73 77 75 Alingsås 66 67 69 72 75 Kungälv 70 68 70 72 74 Stenungsund 70 69 69 69 71 Tjörn 1 1 1 58 60 Lilla Edet 53 56 57 55 58 Öckerö 50 49 54 54 54 OVIKTAT MEDELVÄRDE 70 71 72 72 74 Kommentar: Mätdatum är den 1 november respektive år. Redovisad tjänstgöringsgrad utgår från anställningsavtalet. 1. Kommunen har inte kunnat ta fram uppgift detta år. 15 procent i de enskilda kommunerna är under 30 år, och mellan 37 och 46 procent är minst 50 år. Andelen under 30 år är allra minst i Tjörn (9 procent) där andelen anställda 50 år och äldre tvärtom är störst tillsammans med Öckerö (46 procent). Men det ska sägas att i en majoritet av kommunerna utgör andelen anställda som är minst 50 år 40 procent eller mer. Medelåldern hos de anställda i Göteborgsregionens kommuner varierar mellan 43,7 och 47,0 år; det ovägda genomsnittet är 45,5 år. Ungefär här har medelåldern legat sedan början av 00-talet. I endast två av de 13 kommunerna är medelåldern 2018 mindre än 2003 (Ale och Göteborg; se tabell 5). 7
TABELL 3. ANSTÄLLDAS KÖN OCH ÅLDER, 2018 Procentandel Procentandel per åldersgrupp Medelålder Kvinnor Män <30 år 30 49 år 50 år Ale 80 20 43,7 12 51 37 Alingsås 79 21 45,3 10 48 42 Göteborg 78 22 44,4 14 48 38 Härryda 81 19 45,3 11 49 40 Kungsbacka 81 19 46,7 11 48 41 Kungälv 82 18 45,9 11 47 42 Lerum 80 20 45,0 11 52 37 Lilla Edet 86 14 44,8 15 45 40 Mölndal 78 22 45,3 11 49 40 Partille 80 20 45,1 10 53 37 Stenungsund 82 18 45,9 11 47 42 Tjörn 87 13 47,0 9 45 46 Öckerö 80 20 47,0 11 43 46 HELA GR 79 21 1 12 49 39 Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning. 1. Underlag saknas för att kunna beräkna ett viktat regionalt resultat. Ett oviktat medelvärde för de 13 kommunerna ger en medelålder på 45,5 år. TABELL 4. ANDEL ANSTÄLLDA KVINNOR OCH MÄN ÖVER TID (PROCENT) Kvinnor Män 2003 2008 2013 2018 2003 2008 2013 2018 Ale 83 83 82 80 17 17 18 20 Alingsås 81 80 81 79 19 20 19 21 Göteborg 79 80 79 78 21 20 21 22 Härryda 84 82 83 81 16 18 17 19 Kungsbacka 84 84 83 81 16 16 17 19 Kungälv 82 81 82 82 18 19 18 18 Lerum 81 82 81 80 19 18 19 20 Lilla Edet 86 85 87 86 14 15 13 14 Mölndal 83 82 80 78 17 18 20 22 Partille 83 82 81 80 17 18 19 20 Stenungsund 81 84 84 82 19 16 16 18 Tjörn 85 86 88 87 15 14 12 13 Öckerö 83 83 82 80 17 17 18 20 OVIKTAT MEDELVÄRDE 83 83 83 79 17 17 17 21 TABELL 5. PERSONALENS MEDELÅLDER ÖVER TID 2003 2008 2013 2018 Ale 45,8 45,4 45,2 43,7 Alingsås 44,4 45,6 46,1 45,3 Göteborg 44,6 45,6 45,3 44,4 Härryda 43,8 44,4 45,6 45,3 Kungsbacka 45,0 45,3 45,0 46,7 Kungälv 44,7 45,6 47,1 45,9 Lerum 45,0 45,8 45,0 45,0 Lilla Edet 44,5 46,2 48,0 44,8 Mölndal 44,2 44,5 46,1 45,3 Partille 44,0 44,0 43,8 45,1 Stenungsund 45,0 46,7 45,9 45,9 Tjörn 45,0 48,1 47,6 47,0 Öckerö 45,1 46,5 47,0 47,0 OVIKTAT MEDELVÄRDE 44,7 45,7 46,0 45,5 8
Verksamheter Merparten av kommunernas månadsanställda arbetar inom skola och barnomsorg eller vård och social omsorg dessa två verksamheter svarar för ungefär lika stor andel av de anställda hos Göteborgsregionens kommuner: 37 respektive 35 procent (diagram 2). Därefter arbetar 11 procent inom tekniska verksamheter, 9 procent inom administrativa verksamheter och 3 procent inom fritid och kultur. Ytterligare 5 procent är klassificerade som chefer (oavsett verksamhetsområde). Fördelningen mellan verksamheterna är mycket lik den 2017. Den här sammantagna verksamhetsprofilen för Göteborgsregionens kommuner är mer eller mindre giltig för de enskilda kommunerna. Lilla Edet och Alingsås avviker med den största andelen månadsanställda inom vård och social omsorg, påtagligt större än andelen inom skola och barnomsorg. I Härryda, Lerum och Partille är andelen anställda inom skola och barnomsorg tvärtom påtagligt större än inom vård och social omsorg. Andelen anställda inom tekniska verksamheter varierar mellan 6 och 14 procent. Andelen är minst i Alingsås och Tjörn och störst i Ale och Öckerö. Fritids- och kulturverksamheten är sett till antalet anställda den minsta verksamheten i samtliga kommuner; andelen varierar mellan 2 och 4 procent av de kommunanställda. När det gäller administrativa verksamheter varierar andelen anställda mellan 6 procent (Lilla Edet och Öckerö) och 11 procent (Göteborg). Andelen av de anställda som faller in under chefskategorin varierar mellan 4 och 5 procent i kommunerna. Jämfört med verksamhetsprofilerna 2017 är skillnaderna tämligen små. I procentenheter mätt återfinns den största förändringen i Ale där andelen anställda i vård och omsorg har vuxit med 3 procentenheter medan skola och barnomsorg har minskat tydligast, med 2 procentenheter. DIAGRAM 2. FÖRDELNING AV MÅNADSANSTÄLLDA ÖVER VERKSAMHETER, 2018 (PROCENT) Vård & Social omsorg Skola & Barnomsorg Fritid & Kultur Teknik Administration Chefer Ale 34 36 4 14 7 5 Alingsås 43 36 4 6 7 4 Göteborg 36 34 3 11 11 5 Härryda 27 47 3 11 7 5 Kungsbacka 30 39 4 12 10 5 Kungälv 37 39 2 11 7 4 Lerum 27 46 3 10 9 5 Lilla Edet 44 33 2 10 6 5 Mölndal 34 38 3 12 8 5 Partille 31 45 3 10 7 4 Stenungsund 36 41 2 9 7 5 Tjörn 38 38 4 6 9 5 Öckerö 39 33 3 14 6 5 HELA GR 35 37 3 11 9 5 Kommentar: Verksamhetsindelningen baseras på SKL:s indelning utifrån arbetsidentifikation (AID). I kategorin Vård & Social omsorg ingår både social och kurativ verksamhet. Antalet medarbetare per chef En nyhet för 2018 års rapport är nyckeltalet andelen chefer som har personal-, budget- och verksamhetsansvar för 30 eller fler medarbetare. Avsikten med nyckeltalet är att ge en (förenklad) bild av förutsättningen för både chefer och medarbetare (och därmed även för verksamheten). För chefens del ger nyckeltalet en indikation på chefsansvarets omfattning och för medarbetarnas del en indikation på hur tillgänglig chefen kan vara för den enskilde även om naturligtvis andra faktorer spelar in. Eftersom organisering av verksamheter och personalansvar skiljer sig mellan både verksamheter och kommuner är det svårt att få fram helt jämförbara uppgifter, och nyckeltalet måste därför tolkas ungefärligt. Nyckeltalet utgår från verksamheten, och chefer som är chef för mer än en verksamhet har förts till sin kärnverksamhet. Antalet medarbetare inkluderar chefens samtliga 9
medarbetare, oavsett vilken verksamhet de arbetar inom eller vilken personalgrupp de tillhör. En jämförelse sett till kommunernas samtliga chefer pekar på att andelen chefer med minst 30 medarbetare är allra störst i Partille, där detta gäller varannan chef (50 procent). Väsentligt mindre andel gäller för Stenungsund och Mölndal, 22 respektive 24 procent. I övrigt varierar andelen mellan 35 och 48 procent (diagram 3). Det sammantagna resultatet för Göteborgsregionen exklusive Ale och Göteborg (som inte har kunnat ta fram uppgiften) är 36 procent. DIAGRAM 3. ANDEL AV FÖRSTA LINJENS CHEFER SOM HAR PERSONAL-, BUDGET- OCH VERKSAMHETSANSVAR FÖR MINST 30 MEDARBETARE, SAMTLIGA VERKSAMHETER, 2018 (PROCENT) Stenungsund 22 Mölndal 24 Lerum 35 GR exkl. Ale, Göteborg* Alingsås 36 36 Kungsbacka 38 Tjörn 42 Härryda 43 Lilla Edet 45 Kungälv Öckerö 47 48 Partille 50 Kommentar: Första linjens chef avser chef med personal-, budget- och verksamhetsansvar. Medarbetare avser chefens samtliga medarbetare, dvs. oavsett vilken personalgrupp/verksamhet de tillhör. Chef med ansvar för flera verksamheter/personalgrupper har förts till sin kärnverksamhet. Uppgifterna är något osäkra och jämförbarheten mellan kommuner försvåras utifrån olika organisering av verksamheter och personalansvar. * Ale och Göteborg har inte kunnat ta fram denna uppgift. Om spridningen är stor mellan kommuner varierar nyckeltalet ännu mer mellan verksamheter (diagram 4). Medan ungefär 6 av 10 chefer inom skola och barnomsorg har minst 30 medarbetare sett till de 11 inkluderade GR-kommunerna sammantaget (dvs. undantaget Ale och Göteborg) gäller det ungefär 4 av 10 inom vård och social omsorg. Det kan nämnas att den kurativa verksamheten bidrar till att sänka den genomsnittliga andelen inom vård och social omsorg. Inom fritid och kultur och inom teknisk förvaltning är det bara ungefär 1 av 10 chefer som har minst 30 medarbetare, och inom administrativ förvaltning gäller det 1 av 100. DIAGRAM 4. ANDEL AV FÖRSTA LINJENS CHEFER SOM HAR PERSONALANSVAR FÖR MINST 30 MEDARBETARE EFTER VERKSAMHETSOMRÅDE, HELA GÖTEBORGSREGIONEN EXKLUSIVE ALE OCH GÖTEBORG* (PROCENT) SAMTLIGA VERKSAMHETER 36 Administration 1 Teknik 9 Fritid & kultur 10 Vård & social omsorg 40 Skola & barnomsorg 60 Kommentar: Första linjens chef avser chef med personal-, budget- och verksamhetsansvar. Medarbetare avser chefens samtliga medarbetare, dvs. oavsett vilken personalgrupp/verksamhet de tillhör. Chef med ansvar för flera verksamheter/personalgrupper har förts till sin kärnverksamhet. Uppgifterna är något osäkra och jämförbarheten mellan kommuner försvåras utifrån olika organisering av verksamheter och personalansvar. * Ale och Göteborg har inte kunnat ta fram denna uppgift. 10
Personalansvarets omfattning sett till antalet medarbetare är alltså generellt störst inom skola och barnomsorg samt inom vård och social omsorg. Men det finns stora variationer mellan kommunerna även härvidlag. Till att börja med utgör Alingsås ett undantag med en väsentligt större andel chefer med minst 30 medarbetare inom vård och social omsorg än inom skola och barnomsorg (diagram 5). I Lerum är andelen jämnstor medan andelen i övriga kommuner är störst inom skola och barnomsorg. Medan var tredje chef inom Alingsås skola och barnomsorg har minst 30 medarbetare gäller det samtliga i Lilla Edet och spridningen mellan kommunerna är stor däremellan. Variationen är något mindre beträffande vård och social omsorg, där andelen varierar mellan 22 procent i Stenungsund och 64 65 procent i Alingsås, Tjörn och Öckerö. Att kommunerna organiserar verksamheterna på olika sätt kan bidra till skillnaderna mellan kommunerna. Inom skolans område gäller det exempelvis användningen av biträdande rektorer som kan innebära att rektor har ett mycket begränsat personalansvar. Relativt sett är skillnaden mellan de två verksamhetsområdena störst i Stenungsund, Partille och Lilla Edet. DIAGRAM 5. ANDEL FÖRSTA LINJENS CHEFER MED PERSONAL-, BUDGET- OCH VERKSAMHETSANSVAR FÖR MINST 30 MEDARBETARE I VÅRD & SOCIAL OMSORG RESPEKTIVE SKOLA & BARNOMSORG (PROCENT) Stenungsund Mölndal Lerum Alingsås GR exkl. Ale o Gbg* Kungsbacka Tjörn Härryda Lilla Edet Kungälv Öckerö Partille 22 29 43 43 33 40 38 37 43 45 34 49 71 64 60 60 73 65 67 70 77 64 Skola & barnomsorg Vård & social omsorg 100 86 Kommentar: Första linjens chef avser chef med personal-, budget- och verksamhetsansvar. Medarbetare avser chefens samtliga medarbetare, dvs. oavsett vilken personalgrupp/verksamhet de tillhör. Chef med ansvar för flera verksamheter/personalgrupper har förts till sin kärnverksamhet. Uppgifterna är något osäkra och jämförbarheten mellan kommuner försvåras utifrån olika organisering av verksamheter och personalansvar. * Ale och Göteborg har inte kunnat ta fram denna uppgift. Mats Nilsson, HR-chef i Partille kommun, kommenterar den stora andelen chefer med fler än 30 medarbetare inom kommunens skola och barnomsorg: Vi ser inget samband mellan många medarbetare och hög sjukfrånvaro. De arbetsplatser som har hög sjukfrånvaro har chefer med både relativt många och relativt få medarbetare. Vårt arbete med att sänka sjukfrånvaron är därför inte kopplat till antalet medarbetare per chef. Vi utgår snarare från de förvaltningar och enheter som har hög sjukfrånvaro och sätter in insatser där. För närvarande prövar vi en ny rutin för korttidsfrånvaron, som har gett väldigt god effekt där den prövats. Den innebär att vi registrerar frånvaroorsaker på en mycket mer detaljerad nivå än vi tidigare gjort och får därmed ett bättre analysunderlag. 11
3. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid Den sjukfrånvaro som redovisas i det följande avser månadsanställda: tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning. Timavlönade inkluderas alltså inte. 3 Det ska dock noteras att Partille genomgående inkluderar gruppen timavlönade då dessa inte kan särskiljas av tekniska skäl, vilket tenderar att dra ned andelen sjukfrånvarotid 4. Sett till samtliga Göteborgsregionens kommuner utgör sjukfrånvarotiden hos de månadsanställda med avvikelsen nämnd ovan 8,1 procent av ordinarie arbetstid 2018. Detta är en minskning från 8,4 procent året före (tabell 6). 5 Lägst är sjukfrånvaron i Kungsbacka, där den utgör 6,6 procent av ordinarie arbetstid, och högst i Lerum, 9,2 procent. Åtta av kommunerna ligger inom intervallet 7,3 7,7 procent. I nio av kommunerna har sjukfrånvaron gått ned jämfört med 2017 (diagram 6). Undantagen är Lilla Edet, Tjörn, Härryda och Kungsbacka, där andelen ökat med mellan 0,1 0,3 procentenheter. Nedgången är störst i Ale och Alingsås, där sjukfrånvaron i båda kommunerna minskat från 8,1 till 7,5 procent. TABELL 6. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID Samtliga månadsanställda 2017 Samtliga månadsanställda 2018 Tillsvidareanställda Övriga månadsanställda Kungsbacka 6,5 6,6 6,7 5,4 Stenungsund 7,7 7,3 7,5 6,0 Mölndal 7,7 7,5 7,8 5,5 Ale 8,1 7,5 7,7 5,6 Alingsås 8,1 7,5 7,9 4,1 Tjörn 7,4 7,6 7,9 6,2 Härryda 7,5 7,6 7,9 5,7 Partille 7,8 1 7,6 1 8,6 3,0 1 Lilla Edet 7,4 7,7 7,9 7,0 Kungälv 8,2 8,1 8,4 6,0 Öckerö 8,6 8,4 8,8 5,3 Göteborg 9,0 8,6 9,0 6,0 Lerum 9,3 9,2 9,5 6,2 HELA GR 8,4 1 8,1 1 8,5 5,7 1 Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). 1. Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då den ej kan särskiljas från övriga månadsanställda. Annika Renström, HR-chef i Kungälvs kommun, sammanfattar aktuella satsningar på kommunens arbetsmiljö Kungälvs kommun arbetar kontinuerligt med arbetsmiljöfrågor. Under året har vi gjort en extra satsning som bland annat innefattat en omarbetning av årshjulet för arbetsmiljö och införande av ronder för att främja god arbetsmiljö. Det har även genomförts ett uppskattat mentorskapsprogram för chefer för att stärka dem i deras ledarskap. Ur det längre tidsperspektivet har sjukfrånvarotidens andel av ordinarie arbetstid i Göteborgsregionens kommuner successivt ökat efter 2010, efter en tidigare längre period av successiv minskande andel (diagram 7). Efter 2015 har det totalt sett dock skett en utplaning, och i många kommuner syns alltså till och med en minskning. Utvecklingen i Göteborgsregionen följer det generella mönstret på nationell nivå. Sveriges Kommuner och Landsting redovisar för riket 2018 en minskning för andra året i rad, från 7,2 procent 2016 till 6,9 procent 2018. 6 Det ska betonas att detta resultat (delvis) omfattar även timavlönad personal, vilket generellt bidrar till att sänka sjukfrånvarotalet (se även kapitel 1). Sjukfrånvarons andel av ordinarie arbetstid är genomgående större hos tillsvidareanställda än hos månadsanställda (tabell 6). Den särskilt stora skillnaden i Partille ska tolkas i ljuset av att Partille inte har möjlighet att särskilja timavlönades sjukfrånvaro från gruppen övriga månadsanställdas, vilket bidrar till att sänka sjuktalen i den gruppen. 3. Se vidare not 1 i kapitel 1. 4. Se tabell 6 i motsvarande rapport Nyckeltal Personalhälsa 2015 där sjukfrånvaron för gruppen timavlönade särredovisas. 5. Redovisningen av ordinarie arbetstid ska omfatta alla anställda som har en ordinarie arbetstid och som i händelse av frånvaro pga. sjukdom är att betrakta som sjukfrånvarande (enligt källan i not 2), undantaget timavlönade enligt redovisningsprincipen för denna rapport. 6. 2018 års uppgift finns publicerad på: https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistik/personalstatistik/sjukfranvaroredovisningen.8837.html. Nyckeltalet publiceras även på www.kolada.se ( Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) ; 2019-05-03 är dock vare sig 2017 eller 2018 års uppgift tillgänglig där). 12
DIAGRAM 6. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID, 2018 (PROCENT) Kungsbacka Stenungsund Mölndal Ale Alingsås Tjörn Härryda Partille* Lilla Edet Kungälv HELA GR Öckerö Göteborg Lerum 6,6 6,5 7,3 7,7 7,5 7,7 7,5 8,1 7,5 8,1 7,6 7,4 7,6 7,5 7,6 7,8 7,7 7,4 8,1 8,2 8,1 8,4 8,4 8,6 8,6 9,0 9,2 9,3 Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). Skuggade dagar visar resultatet 2017. *Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då den ej kan särskiljas från övriga månadsanställda. Jesper Edlind, HR-chef i Kungsbacka kommun, kommenterar statistiken och kommunens hälsofrämjande arbete: Det är alltid svårt att sia om sjukskrivningsstatistik och vad som orsakar vad i en komplex organisation. Vi har i Kungsbacka sedan flera år arbetat med utvecklande ledarskap. Nu senast har individ- och familjeomsorg satsat på en fortbildning inom hälsofrämjande ledarskap, inom ramen för ESF-projektet HälsoGReppet. Vi hoppas att detta ger resultat bland annat i form av låg sjukfrånvaro, men vi vet också att tydliga strukturer för rehabilitering ger framgång. DIAGRAM 7. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID, MÅNADSANSTÄLLDA, 2003 2018 12% 11% 10% 9% 9,2% 8% 8,1% 7% 6,6% 6% 5% 4% 3% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö HELA GR* Kommentar: 2018 års markerade värden avser kommunen med minst respektive störst andel samt GR-kommunerna sammantaget. Viktade GR-resultat finns inte tillgängliga före 2011. GR-resultaten baseras på de kommuner som deltagit i sammanställningen respektive år. Det ska observeras att före 2011 (gråmarkerad period) ingår även timavlönad personal i flera kommuners resultat, vilket bidrar till att sänka nivån. Detsamma gäller 2018 för Partille (även tidigare år). Angående avvikelser i enskilda kommuners redovisning 2016 och bakåt, se tidigare års rapporter (tillgängliga på: www. goteborgsregionen/personalhalsa). Mot bakgrund av avvikelser i enskilda kommuners beräkningsgrund ska exakta nivåer och mindre skillnader tolkas försiktigt. 13
I grova drag utgörs ungefär hälften av sjukfrånvarotiden i kommunerna av långtidsjukfrånvaro, den som avser dag 60 och efterföljande dagar. Sett till Göteborgsregionen sammantaget utgör långtidssjukfrånvaron sammantaget 4,2 procent av ordinarie arbetstid, medan resterande kortare sjukfrånvaro utgör 3,9 procent (diagram 8). Det ska noteras att de första 59 dagarna inte räknas till långtidsfrånvaron även om sjukperioden totalt sett är längre. Det här generella förhållandet varierar något mellan kommunerna. I Lerum och Göteborg är frånvaron för dag 60 och efterföljande dagar mer omfattande än frånvaron för tidigare sjukdagar. Detta är också de två kommuner som har mest omfattande sjukfrånvaro totalt sett. Långtidssjukfrånvaron utgör tvärtom allra minst andel i Kungsbacka som har minst sjukfrånvaro också totalt sett. Långtidssjukfrånvaron, liksom frånvaron som avser sjuklöneperioden dagar 1 14, kommer att beskrivas mer i kapitel 4 och 5. DIAGRAM 8. SJUKFRÅNVARONS FÖRDELNING I KORT OCH LÅNG FRÅNVARO (PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID), 2018 Kungsbacka Stenungsund Mölndal Ale Alingsås Tjörn Partille Härryda Lilla Edet Kungälv HELA GR Öckerö Göteborg Lerum 1 59 dagar 60 dagar 4,1 4,3 4,1 4,4 3,9 4,6 4,1 3,9 4,7 4,6 3,9 2,5 3,0 3,4 3,1 3,6 3,0 3,5 3,7 3,0 3,5 4,2 6,6 4,9 3,5 3,8 3,4 4,8 5,8 7,3 7,5 7,5 7,5 7,6 7,6 7,6 7,7 8,1 8,1 8,4 8,6 9,2 Kommentar: De första 59 dagarna räknas inte till långtidsfrånvaron även om sjukperioden totalt sett är längre. Upprepad sjukfrånvaro Andelen tillsvidareanställda med upprepad sjukfrånvaro här definierat som 6 eller fler sjuktillfällen under året uppgår under 2018 till 13,7 procent för hela Göteborgsregionen, en ökning jämfört med 2017 års andel på 12,8 procent (diagram 9). Det är först och främst Göteborg som bidrar till att dra upp andelen (18,8 procent), men även Lerum (15,9 procent). Den upprepade sjukfrånvaron är minst vanlig i Alingsås (7,4 procent). I övrigt varierar andelen mellan 7,9 och 10,3 procent. I alla kommuner utom Ale har andelen tillsvidareanställda med upprepad sjukfrånvaro vuxit sedan 2017. Ökningen är relativt sett störst i Öckerö. I det längre tidsperspektivet har andelen i alla kommuner ökat påtagligt sedan mitten av 00-talet (tabell 7). DIAGRAM 9. UPPREPAD SJUKFRÅNVARO BLAND TILLSVIDAREANSTÄLLDA 2018 (PROCENT) Alingsås Ale Öckerö Stenungsund Härryda Lilla Edet Partille Kungsbacka Mölndal Tjörn Kungälv 7,4 7,9 8,2 8,2 8,3 8,8 8,8 9,5 9,5 9,9 10,3 HELA GR Lerum Göteborg 13,7 15,9 18,8 Kommentar: Avser andel tillsvidareanställda med 6 eller fler sjuktillfällen, oavsett sjukfrånvarons längd. Skuggade dagar visar resultatet 2017. 14
TABELL 7. ANDEL TILLSVIDAREANSTÄLLDA MED 6 ELLER FLER SJUKTILLFÄLLEN ÖVER TID (PROCENT) 2005 2010 2015 2016 2017 2018 Alingsås 4,2 4,3 6,5 6,3 6,4 7,4 Ale 2,5 5,1-6,0 9,0 7,9 Öckerö 4,4-5,0 5,5 6,4 8,2 Stenungsund 3,6 8,1-7,4 3 8,0 3 8,2 Härryda 4,6 7,1 5,1 6,9 7,8 8,3 Lilla Edet 4,1 2,3 5,5 7,2 8,7 8,8 Partille - 6,8 5,4 7,5 8,4 8,8 Kungsbacka 4,1 6,4 8,7 9,0 8,5 9,5 Mölndal 3,6 5,7 6,5 7,2 8,7 9,5 Tjörn 1,9 6,5 9,1-8,3 9,9 Kungälv 3,9 5,0 7,2 8,7 9,0 10,3 Lerum 1,4 8,2 8,2 13,4 14,7 15,9 Göteborg 4,9 6,8 10,9 16,7 17,8 18,8 HELA GR 1-2 6,4 8,9 12,0 3 12,8 3 13,7 Kommentar: Gäller oavsett sjukfrånvarons längd. 1. Avser ingående kommuner respektive år. 2. Uppgift saknas. 3. Reviderad uppgift relativt tidigare rapport. Max fyra sjukdagar Med ett friskhetsperspektiv kan konstateras att mindre än hälften av de tillsvidareanställda i någon av Göteborgsregionens kommuner har haft som mest fyra sjukdagar under 2018, enstaka eller sammanhängande dagar (diagram 10). Andelen varierar dock stort inom regionen: mellan 37 procent i Göteborg och 63 procent i Lerum. Det är bara Göteborg som ligger under det sammantagna GR-resultatet, medan andelen i alla övriga kommuner är minst 48 procent. Sedan 2017 har andelen minskat i flertalet kommuner. Det tydligaste undantaget är Ale. I det lite längre tidsperspektivet är andelen 2018 mindre än 2010 i samtliga kommuner där jämförbarhet finns (tabell 8). DIAGRAM 10. MAX 4 SJUKDAGAR BLAND TILLSVIDAREANSTÄLLDA 2018 (PROCENT) Lerum Öckerö Lilla Edet Alingsås Partille Stenungsund Ale Kungsbacka Tjörn Härryda Kungälv Mölndal HELA GR* Göteborg* 37,0 44,6 50,8 48,8 49,2 49,2 48,6 48,4 48,3 53,8 52,8 51,4 56,0 62,8 Kommentar: Avser andel tillsvidareanställda med 0 4 sjukdagar, enstaka eller sammanhängande dagar. Skuggade dagar visar resultatet 2017. *Göteborgs uppgifter undantar tjänstlediga. TABELL 8. ANDEL TILLSVIDAREANSTÄLLDA MED MAX 4 SJUKDAGAR, 2010 2018 (PROCENT) 2010 2015 2016 2017 2018 Öckerö - 56,9 63,4 61,4 56,0 Lilla Edet 59,8 57,3 58,5 53,3 53,8 Lerum - 66,8 52,6 63,0 3 62,8 Alingsås 57,8 53,4 53,5 54,6 52,8 Partille 54,2 60,9 57,1 53,8 51,4 Stenungsund 66,7-48,0 51,3 50,8 Kungsbacka 57,1 51,1 50,4 50,3 49,2 Tjörn 70,3 59,4-49,2 3 49,2 Ale 54,3-71,8 42,1 48,8 Härryda 61,7 59,3 52,3 50,7 48,6 Kungälv 82,4 51,1 51,7 51,8 48,4 Mölndal 56,6 53,3 51,7 50,6 48,3 Göteborg 1 48,4 41,0 40,9 40,4 37,0 HELA GR 2 54,8 48,4 48,1 46,8 3 44,6 Kommentar: Gäller enstaka eller sammanhängande dagar. Tjänstlediga är inkluderade (med undantag enligt not 1). 1. Göteborgs uppgifter undantar genomgående tjänstlediga. 2. Avser de kommuner som kunnat lämna uppgifter respektive år. 3. Reviderad uppgift jämfört med 2017 års rapport. Marianne Piiroinen, personalchef i Lilla Edets kommun, berättar om ett aktuellt projekt som syftar till att stärka personalhälsan i kommunen: I kommunen pågår för närvarande projektet Hälsofrämjande arbetsplats. Det handlar om att stärka det gemensamma engagemanget i arbetsmiljöarbetet genom att knyta ihop chefen med både hälsoinspiratören och skyddsombudet på den lokala arbetsplatsen. Det här arbetssättet hoppas vi på sikt ska bidra till att minska sjukfrånvaron i kommunen. När det är aktuellt med ett rehabiliteringsärende är HR med från start och beskriver stegen i ärendet och involverar medarbetaren i sin rehabilitering. Med stöd från HR försöker chefen motivera medarbetaren att komma tillbaka till arbetet eller annars ett arbete på övriga arbetsmarknaden. Vi har sett att ett engagemang från alla parter är en klar framgångsfaktor i ett rehabärende. Kommunens hälsofrämjande arbete handlar om både ett långsiktigt förhållningssätt och konkreta metoder och rutiner för att medarbetarna ska ha goda möjligheter till ett hälsosamt och långt arbetsliv. 15
Sjukfrånvaro utifrån kön och ålder Sjukfrånvarons andel av ordinarie arbetstid är väsentligt större bland kvinnor än män. För Göteborgsregionens månadsanställda sammantaget är andelen 8,9 procent för kvinnor mot 5,3 procent för män (diagram 11). Könsskillnaden är 2018 allra störst i Kungälv och minst i Tjörn. Då timavlönade generellt ingått i den könsuppdelade sjukfrånvarostatistik som redovisats i tidigare års rapporter försvåras jämförelser av exakta nivåer för kvinnor och män över tid. Könsskillnaden har emellertid varit stor också tidigare, och det gäller även 2010 då sjukfrånvaron var relativt begränsad. 7 Den generellt försiktiga nedgången i sjukfrånvaron mellan 2017 och 2018 gäller i första hand kvinnor. Andelen har minskat från 9,2 till 8,9 procent sett till samtliga månadsanställda kvinnor i Göteborgsregionen (diagram 12). Kvinnors mer omfattande sjukfrånvaro än mäns gäller i både yngre och äldre åldersgrupper (diagram 13). Köns skillnaden är allra störst i gruppen 30 49 år, men i första hand jämfört med gruppen under 30 år. Det kan noteras att de yngre kvinnornas sjukfrånvaro, som är lägst bland kvinnorna, likväl är högre än männens sjukfrånvaro i samtliga tre åldersgrupper. Allra högst sjukfrånvaro återfinns bland kvinnor 50 år och äldre. 2018 är gruppens andel 9,8 procent, en viss minskning från 10,3 procent 2016. Den totala sjukfrånvarotiden bland de anställda under 30 år i Göteborgsregionens kommuner är 7,0 procent av all ordinarie arbetstid (diagram 13). Andelen växer till 7,7 procent i gruppen 30 49 år och växer ytterligare till 9,0 procent i gruppen 50 år och äldre. Den här typen av generella åldersskillnader, med högre sjukfrånvaro i högre åldrar, är ett välkänt mönster sedan tidigare år, även 2010 när sjukfrånvaron var relativt begränsad. 8 Det är dock inte längre giltigt för män, där sjukfrånvaron under senare år är minst utbredd i gruppen 30 49 år (4,9 procent). DIAGRAM 11. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID EFTER KÖN, SAMTLIGA MÅNADSANSTÄLLDA, 2018 Kungsbacka Stenungsund 3,9 4,4 7,2 8,0 Kvinnor Män Ale 4,7 8,1 Alingsås 5,2 8,2 Mölndal 4,3 8,4 Tjörn 5,7 8,0 Härryda 4,3 8,4 Partille* 4,6 8,4 Lilla Edet 5,1 8,1 HELA GR 5,3 8,9 Kungälv 3,9 9,1 Öckerö 5,7 9,0 Göteborg 6,0 9,4 Lerum 5,2 10,2 Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). *Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då den ej kan särskiljas från övriga månadsanställda. Att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män i samtliga tre åldersgrupper gäller i alla Göteborgsregionens kommuner (tabell 9). Den andra generella tendensen att sjukfrånvaron ökar med stigande ålder gäller för flertalet kommuner. Undantagen är Partille, Lilla Edet och Kungsbacka, och även i dessa kommuner är sjukfrånvaron större i den äldsta gruppen jämfört med den yngsta. Samma kommuner utgör undantagen med fokus på enbart kvinnor, här tillsammans med Tjörn. När det gäller män är sjukfrånvaron hos flertalet kommuner högst i den äldsta gruppen, men det finns flera undantag, och hos männen är alltså åldersfaktorn heller inte lika tydlig. 7. Se tabell 7 i motsvarande GR-rapport Nyckeltal Personalhälsa 2015. 8. Se tabell 8 i motsvarande GR-rapport Nyckeltal Personalhälsa 2015. 16
DIAGRAM 12. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID EFTER KÖN OCH ÅLDER, SAMTLIGA MÅNADSANSTÄLLDA I GÖTEBORGSREGIONEN*, 2016 2018 12% 10% 8% 9,2% 9,2% 8,9% Kvinnor: 50 år Kvinnor Kvinnor: 30 49 år Kvinnor: <30 år 6% 4% 5,3% 5,4% 5,3% Män: 50 år Män Män: <30 år 2% Män: 30 49 år 0% 2016 2017 2018 Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). Före 2016 inkluderades även timavlönade i statistiken vilket begränsar jämförbarheten bakåt. Men även med timavlönade inkluderade är könsskillnaden stor, även tillbaka till 2010 när sjukfrånvaron var relativt begränsad. *Resultaten baseras på samtliga anställda i Göteborgsregionens 13 kommuner med undantaget 2016 då Tjörn inte hade möjlighet att lämna uppgifter. Det kan också noteras att Partilles resultat genomgående inkluderar timavlönades sjukfrånvaro. DIAGRAM 13. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID BLAND SAMTLIGA MÅNADSANSTÄLLDA, EFTER ÅLDER OCH KÖN, GÖTEBORGSREGIONEN 2018 7,0 7,5 5,3 7,7 8,5 4,9 9,0 9,8 5,9 Samtliga Kvinnor <30 år Män Samtliga Kvinnor 30 49 år Män Samtliga Kvinnor 50 år Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). Män TABELL 9. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID EFTER ÅLDER OCH KÖN, SAMTLIGA MÅNADSANSTÄLLDA, 2018 <30 år 30 49 år 50 år Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ale 6,9 7,3 5,7 7,2 7,8 4,4 8,0 8,8 4,7 Alingsås 5,8 6,3 4,2 6,9 7,6 4,8 8,5 9,1 5,9 Göteborg 7,5 8,0 5,9 8,1 8,8 5,5 9,6 10,4 6,6 Härryda 6,1 6,4 5,3 7,4 8,2 3,8 8,4 9,3 4,5 Kungsbacka 5,8 6,4 3,9 5,8 6,4 3,1 7,6 8,3 4,7 Kungälv 7,3 8,3 3,9 7,8 8,8 3,7 8,7 9,7 4,2 Lerum 6,4 7,4 3,6 8,7 9,7 4,8 10,7 11,8 6,3 Lilla Edet 5,9 6,5 4,1 8,2 9,0 4,0 7,7 7,8 7,3 Mölndal 6,7 7,2 5,5 7,4 8,4 3,8 7,8 8,6 4,5 Partille 1 5,1 5,5 3,9 8,6 9,7 3,9 7,2 7,6 5,6 Stenungsund 6,2 6,4 5,5 6,7 7,3 4,1 8,4 9,3 4,4 Tjörn 6,4 7,2 3,1 7,0 7,2 5,6 8,5 8,8 6,6 Öckerö 6,7 7,1 5,7 7,9 8,5 5,9 9,1 9,8 5,4 HELA GR 7,0 7,5 5,3 7,7 8,5 4,9 9,0 9,7 5,9 1. Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då den ej kan särskiljas från övriga månadsanställda. 17
Sjukfrånvaro inom olika verksamhetsområden och yrkesgrupper Jämförs olika verksamheter och yrkesgrupper syns hur sjukfrånvaron generellt är mer omfattande inom vissa verksamheter än andra. Tidigare rapporter har tydligt visat på en högre sjukfrånvaro i vård- och omsorgsverksamheter än inom skola och barnomsorg, särskilt i en jämförelse mellan undersköterskor och lärare inom grund- och gymnasieskola. I 2018 års kartläggning inkluderas för första gången funktionshinderverksamheten genom yrkesgruppen stödassistenter. Efter undersköterskor har denna yrkesgrupp högst sjukfrånvaro, tätt följd av barnskötare och förskollärare (diagram 14). Det kan noteras att i fyra av kommunerna omfattar gruppen både utbildade och outbildade stödassistenter (Kungälv, Lerum, Partille och Stenungsund), medan övriga kommuner har yrkestiteln stödbiträden för outbildade stödassistenter, med generellt sett högre sjukfrånvaro än stödassistenter (enligt en preliminär datainsamling i arbetsgruppen). Grundskollärare och gymnasielärare har generellt lägre sjukfrånvaro, vilket har varit fallet sedan uppgifterna på yrkesgruppsnivå börjades tas fram 2011. Även om lärarnas sjukfrånvaro har ökat sedan dess har den ökat ännu mer inom vård och social omsorg. Nivåerna har dock stabiliserats efter 2015 i samtliga grupper, och 2018 är sjukfrånvaron lägre än 2017 i samtliga yrkesgrupper. DIAGRAM 14. SJUKFRÅNVARO BLAND MÅNADSANSTÄLLDA I GÖTEBORGSREGIONEN* EFTER VERKSAMHET OCH YRKESGRUPP, 2011 2018 14% 12% 10% 8% 6% 4% Undersköterskor Stödassistenter Barnskötare VÅRD & SOCIAL OMSORG Förskollärare SKOLA & BARNOMSORG Grundskollärare Gymnasielärare 2% 0% 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). De streckade kategorierna Vård & social omsorg samt Skola & barnomsorg avser samtliga yrkesgrupper inom verksamheterna (fler än de särredovisade). Barnskötare har särredovisats från och med 2013. Stödassistenter har särredovisats första gången 2018. *Resultaten baseras på samtliga GR-kommuner med följande undantag pga. förhinder att lämna uppgifter: 2016 Tjörn; 2015 Ale; 2014 Lerum och Stenungsund. Det kan också noteras att Partilles resultat genomgående inkluderar timavlönades sjukfrånvaro. Den generella könsfaktorn i sjukfrånvaron återfinns i samtliga sex kartlagda yrkesgrupper. Sett till Göteborgsregionens kommuner sammantaget är sjukfrånvaron mellan 1,3 och 1,9 gånger så stor hos kvinnor som hos män i alla yrkesgrupper (diagram 15). Det gäller även gruppen chefer, som har en förhållandevis låg sjukfrånvaro. Det finns undantag i enskilda kommuner, där sjukfrånvaron i en viss yrkesgrupp är högre hos män än kvinnor. Resultaten på kommunnivå är dock svåra att generalisera utifrån, då antalet män i flera yrken är mycket begränsat (Göteborg undantaget). I hela Göteborgsregionen utgör sjukfrånvaron 2018 inom vård och omsorg 10,4 procent av ordinarie arbetstid, det vill säga bland samtliga kommuners tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning (tabell 10). Även om andelen är mindre inom skola och barnomsorg uppgår den likväl till 7,8 procent. Den här generella bilden med högre sjukfrånvaro inom vård och social omsorg än skola och barnomsorg gäller samtliga kommuner utom Partille där båda verksamheter ligger på samma nivå (här har skola och barnomsorg legat på en högre nivå än vård och social omsorg 2014 2017). 18
DIAGRAM 15. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID I NÅGRA YRKESGRUPPER EFTER KÖN, HELA GÖTEBORGSREGIONEN Chefer Gymnasielärare 2,4 3,3 3,3 4,4 Män Kvinnor Grundskollärare 3,8 5,5 Förskollärare 7,4 9,7 Barnskötare 7,3 10,7 Stödassistenter 6,4 12,4 Undersköterskor 9,5 12,2 Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). Observera dock att Partilles resultat inkluderar timavlönade. TABELL 10. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID BLAND MÅNADSANSTÄLLDA EFTER VERKSAMHET OCH YRKESGRUPP, 2018 Samtliga månadsanställda Personal inom Vård & omsorg Undersköterskor Barnskötare Förskollärare Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). 1. Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro. 2. Yrkesgruppen redovisas ej då den omfattar färre än 10 anställda (ingår däremot i det samlade GR-resultatet). 3. Yrkesgruppen saknas. Personal inom Skola och barnomsorg Grundskollärare Gymnasielärare Stödassistenter Kungsbacka 6,6 9,5 11,7 5,7 9,5 8,1 3,3 2,3 7,5 2,7 Stenungsund 7,3 10,1 11,8 6,3 8,0 6,7 4,1 4,4 13,1 4,3 Mölndal 7,5 10,1 11,7 7,4 12,5 9,0 4,8 3,8 9,9 3,0 Ale 7,5 10,2 8,9 7,4 10,4 9,0 4,3 8,7 10,9 2,2 Alingsås 7,5 8,9 9,2 7,3 10,4 10,0 4,7 3,6 9,7 1,7 Härryda 7,6 10,2 12,3 7,3 12,1 8,5 5,1 3,3 11,5 3,5 Tjörn 7,6 10,4 12,2 6,8 8,6 8,5 3,9-2 12,1 3,2 Partille 1 7,6 8,3 10,0 8,3 8,9 11,9 5,8 6,5 8,5 3,4 Lilla Edet 7,7 9,8 11,1 6,5 7,2 6,5 4,8-3 15,2 3,6 Kungälv 8,1 11,2 12,5 7,0 10,5 8,9 4,8 3,3 15,5 2,9 Öckerö 8,4 9,0 9,7 8,5 9,4 11,0 8,1 1,0 10,2 4,1 Göteborg 8,6 10,6 12,3 8,5 10,7 10,1 5,6 4,5 11,5 3,1 Lerum 9,2 13,8 16,4 8,4 11,1 11,2 6,5 4,0 17,5 3,4 HELA GR 1 8,1 10,3 11,9 7,8 10,5 9,6 5,1 4,0 11,0 3,1 Chefer Inom vård- och omsorgsverksamheten är sjukfrånvaron generellt större för undersköterskor jämfört med gruppgenomsnittet: 11,9 mot 10,4 procent sett till de anställda i samtliga Göteborgsregionens kommuner. Denna övergripande skillnad har kunnat följas sedan 2011, och gäller 2018 i samtliga kommuner. Inom skola och barnomsorg varierar sjukfrånvaron mellan de fyra undersökta grupperna. Sjukfrånvaron är generellt störst bland barnskötare (10,5 procent sett till hela Göteborgsregionen), något mindre bland förskollärare (9,6 procent), ytterligare mindre bland grundskollärare (5,1 procent) och minst bland gymnasielärare (4,0 procent). Den här övergripande bilden gäller flertalet kommuner men flera undantag kan noteras. De två tydligaste gäller Ale och Partille, som båda har en relativt hög sjukfrånvaro bland gymnasielärare och i Partilles fall även bland förskollärare och tvärtom en relativt sett låg sjukfrånvaro bland barnskötare. Sjukfrånvaron bland funktionshinderverksamhetens stödassistenter är alltså generellt hög, och i alla kommuner ligger gruppen över genomsnittet för samtliga månadsanställda. Högst är gruppens sjukfrånvaro i Lerum, Kungälv, Lilla Edet och Stenungsund. Lägst är den i Kungsbacka och Partille, där den också ligger förhållandevis nära kommungenomsnittet. Det kan noteras att stödassistenter i Lerum, Kungälv och Stenungsund, det vill säga tre av de fyra kommunerna med särskilt hög sjukfrånvaro i gruppen, omfattar både utbildad och outbildad personal. 19
Detta gäller dock även Partille, där gruppen har relativt låg sjukfrånvaro. Övriga kommuner använder yrkestiteln stödbiträden för outbildade stödassistenter, vilka generellt sett har högre sjukfrånvaro än stödassistenter (enligt en tidigare inrapportering i arbetsgruppen). När det kommer till chefer är gruppens sjukfrånvaro i Göteborgsregionen som helhet 3,1 procent, det vill säga lägre jämfört med alla särredovisade yrkesgrupper. Andelen varierar i kommunerna mellan 1,7 (Alingsås) och 4,3 procent (Stenungsund). Jämfört med 2017 har sjukfrånvaron inom både vård och social omsorg och inom skola och barnomsorg ökat i några kommuner medan den minskat i andra (tabell 11). I Göteborgsregionen som helhet har sjuktidandelen minskat något i båda verksamheter, och detsamma gäller inom dessa två verksamheter för undersköterskor respektive förskollärare. Hos de enskilda kommunerna finns det dock undantag, och i Tjörn och Kungsbacka har sjukfrånvaron ökat i båda verksamheter. Maria Bergman, HR-chef i Mölndals stad, berättar om ett nytt projekt riktat till kommunens barnskötare: Sjukfrånvaron bland Mölndals stads barnskötare är en av de högre i GR, och den är högre jämfört med storleksmässigt jämförbara yrkesgrupper i staden. Skolförvaltningen driver därför sedan i höstas ett projekt med två mentorer som har i uppdrag att stötta barnskötarna i deras yrkesroll. Syftet är att de ska känna en tydlighet och meningsfullhet i sitt uppdrag och på så sätt skapa en känsla av delaktighet, arbetsglädje och yrkesstolthet. Det känns väldigt bra att vi fokuserar på denna yrkesgrupp, inte minst med den starka koppling som vi här ser till arbetet med HälsoGReppet för att arbeta förebyggande och sänka sjuktalen inom våra kvinnodominerade arbetsplatser. Maria Wallmyr, HR-strateg i Alingsås kommun, beskriver hur de prövar en ny rutin för ökad samverkan i rehabiliteringsprocessen med start i förskolan: Som ett led i att långsiktigt minska sjukfrånvaron har kommunens politiker fattat beslut om att verka för ökad samverkan i rehabiliteringsprocessen mellan Alingsås kommun som arbetsgivare, vårdcentralerna i Alingsås och Försäkringskassan. Under 2018 genomfördes ett pilotinförande av en samverkansrutin inom förskolan. Målet är att rutinen ska in i fler förvaltningar under perioden 2019 2021. För en effektiv rehabilitering är det av stor vikt för arbetsgivaren att kunna påverka läkarintygets längd och omfattning. För det behövs en tidig kontakt där arbetsgivaren kan göra en bedömning av arbetsförmågan. Av rehabiliteringsplanen framgår vilka specifika arbetsuppgifter och vilken miljö som medarbetaren har i sitt yrke, vilka uppgifter som kan genomföras utifrån det medicinska underlaget samt vilka anpassningar som arbetsgivaren kan göra. Rutinen för samverkan innebär att medarbetaren tar med sig den upprättade rehabiliteringsplanen vid återbesök hos läkare. Genom att planen innehåller uppgifter från både medarbetare och arbetsgivare ökar förutsättningarna för att läkaren kan göra en god bedömning av arbetsförmågan. På så sätt stärks förutsättningarna för en effektiv rehabilitering. Förhoppningen är att en eventuellt förlängd sjukskrivning kan göras med lägre omfattning eller på kortare tid. TABELL 11. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID BLAND MÅNADSANSTÄLLDA INOM TVÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN, 2017 OCH 2018 Vård & omsorg Undersköterskor Skola och barnomsorg Förskollärare 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018 Ale 10,3 10,2 11,8 8,9 8,0 7,4 10,6 9,0 Alingsås 9,2 8,9 10,5 9,2 8,0 7,3 9,7 10,0 Göteborg 10,9 10,6 12,6 12,3 9,0 8,5 10,8 10,1 Härryda 10,5 10,2 11,9 12,3 6,6 7,3 8,1 8,5 Kungsbacka 9,0 9,5 10,5 11,7 5,6 5,7 7,4 8,1 Kungälv 12,0 11,2 12,8 12,5 6,8 7,0 9,2 8,9 Lerum 13,6 13,8 16,2 16,4 8,5 8,4 12,4 11,2 Lilla Edet 7,9 9,8 9,0 11,1 8,1 6,5 8,9 6,5 Mölndal 9,9 10,1 12,1 11,7 7,5 7,4 9,3 9,0 Partille 1 8,1 8,3 10,6 10,0 8,8 8,3 12,7 11,9 Stenungsund 10,9 10,1 12,5 11,8 6,5 6,3 7,0 6,7 Tjörn 9,3 10,4 10,6 12,2 6,3 6,8 7,9 8,5 Öckerö 10,0 9,0 8,9 9,7 9,3 8,5 11,7 11,0 HELA GR 10,5 10,3 12,1 11,9 8,1 7,8 10,1 9,6 20
4. Långtidssjukfrånvaro: dag 60 och därefter I detta kapitel redogörs för andelen av sjukfrånvaron som utgörs av långtidsfrånvaro, definierat som den del av sjukfrånvaron som avser dag 60 och efterföljande dagar. De första 59 dagarna räknas inte till långtidsfrånvaron även om sjukperioden totalt sett är längre. 9 I nästa kapitel (5) fokuseras den del av sjukfrånvaron som avser sjuklöneperioden: dag 1 14. Sjukfrånvarons längd hos månadsanställda Bland samtliga månadsanställda i Göteborgsregionens kommuner utgör långtidssjukfrånvaron dag 60 och efterföljande dagar 51,3 procent av den sammanlagda sjukfrånvarotiden under 2018 (tabell 12 och diagram 16). Andelen varierar i kommunerna: från 38,2 procent i Kungsbacka till 63,3 procent i Lerum. Jämfört med 2017 har andelen långtidssjukfrånvaro för Göteborgsregionen som helhet minskat, från tidigare 54,5 procent. (Uppgifterna inte är fullt jämförbara då Lilla Edet inte ingick 2017.) Hos de enskilda kommunerna är minskningen mest markant i Stenungsund och Kungälv. Partille är den enda kommun där andelen tvärtom ökat något. Då redovisningen från och med 2016 års rapport genomgående exkluderar gruppen timavlönade är det inte möjligt att ta fram rättvisande trendbilder, eftersom timavlönade generellt har mycket begränsad långtidssjukfrånvaro. Tidigare års rapporter har visat på en generellt ökande långtidssjukfrånvaro efter 2010, det vill säga i linje med den generellt ökade sjukfrånvaron, medan korttidssjukfrånvaron inte har ökat lika kraftigt. 10 Mellan 2016 och 2017 minskade andelen långtidssjukfrånvaro svagt, från 54,9 till 54,5 procent, och därefter alltså mer markant till 51,3 procent. I relation till ordinarie arbetstid innebär det sammantagna resultatet för Göteborgsregionens kommuner 2018 att 4,2 procent av den ordinarie arbetstiden går förlorad i sjukfrånvaro som avser dag 60 och efterföljande dagar (2017: 4,6 procent). TABELL 12. ANDEL LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO, DAG 60 OCH DÄREFTER, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID (PROCENT) Andel långtidssjukfrånvaro av all sjukfrånvarotid 2017 2018 Andel av ordinarie arbetstid 2018 All sjukfrånvaro 60 dagar Kungsbacka 39,4 38,2 6,6 2,5 Lilla Edet - 1 39,1 7,7 3,0 Tjörn 43,8 39,8 7,6 3,0 Stenungsund 47,4 40,7 7,3 3,0 Öckerö 43,2 41,4 8,4 3,5 Ale 43,6 41,4 7,5 3,1 Kungälv 48,1 43,4 8,1 3,5 Mölndal 48,3 45,5 7,5 3,4 Partille 44,4 2 46,8 2 7,6 2 3,5 2 Alingsås 51,7 48,4 7,5 3,6 Härryda 50,4 48,5 7,6 3,7 Göteborg 59,2 55,9 8,6 4,8 Lerum 66,2 63,3 9,2 5,8 HELA GR 54,5 1 51,3 8,1 4,2 1. Lilla Edet har inte kunnat lämna uppgift för 2017 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet detta år. 2. Uppgiften avser även timavlönade. Maria Höglund Niklasson, HR-chef i Öckerö kommun, beskriver kommunens satsningar inom rehabilitering: Vi har sedan årsskiftet 2019 utökat med olika chefshjälpmedel i syfte att uppdatera och förbättra kunskaperna kring arbetsgivarens rehabiliteringsansvar samt processen för rehabilitering. Vi har tecknat avtal med ny företagshälsovård, Previa. Samtidigt har vi implementerat rehabiliteringsverktyget Adato och köpt in en webbaserad rehabiliteringsutbildning som finns tillgänglig för chefer under året. Allt syftar till att vi ska kunna fånga upp och påbörja rehabiliteringsprocessen i ett tidigare skede, med insatser som gör att den anställde får den hjälp den behöver och snabbare kan återgå i arbete. Ledningsgrupperna kommer att följa upp utvecklingen för att kunna upptäcka ohälsomönster och diskutera insatser. 9. Beräkningsprincipen skiljer sig från den nationella lagstadgade redovisningen som utgår från sjukperiodens totala längd och räknar sjuktid även före dag 60 till långtidssjukfrånvaro om den totala perioden är 60 dagar eller längre. 10. Se diagram 7 och 8 i Nyckeltal Personalhälsa 2015. 21
DIAGRAM 16. ANDEL LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO, DAG 60 OCH DÄREFTER, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID (PROCENT), 2018 Kungsbacka Lilla Edet Tjörn Stenungsund Öckerö Ale Kungälv Mölndal Partille* Alingsås Härryda HELA GR** 38,2 39,1 39,8 40,7 41,4 41,4 43,4 45,5 46,8 48,4 48,5 51,3 Göteborg 55,9 Lerum 63,3 Kommentar: Skuggade staplar visar resultatet 2017. * Partilles uppgifter avser även timavlönade. ** Lilla Edet kunde inte lämna uppgift för 2017 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet detta år. Långtidssjukfrånvaro hos kvinnor och män Långtidsfrånvaron utgör en större andel av den totala sjukfrånvaron hos kvinnor än män. Om den utgör drygt 51 procent bland de månadsanställda i Göteborgsregionens samtliga kommuner, handlar det om 52,6 procent bland kvinnorna och 43,5 procent bland männen (tabell 13). Kvinnornas resultat påverkar det sammantagna resultatet mer än männens i och med att de utgör en väsentligt större del av kommunernas anställda. Den här generella könsskillnaden har varit ungefär densamma under senare år. Sett till de enskilda kommunerna är könsskillnaden i långtidsjukfrånvaron 2018 störst i Kungälv. I Tjörn går könsskillnaden i omvänd riktning, med en större andel långtidssjukfrånvaro bland män än kvinnor. TABELL 13. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO HOS KVINNOR OCH MÄN, 2018 (PROCENT) Långtidsjukfrånvaro Andel av anställda Kvinnor Män Kvinnor Män Ale 43,0 29,6 80 20 Alingsås 49,1 44,6 79 21 Göteborg 57,3 48,3 78 22 Härryda 50,5 32,7 81 19 Kungsbacka 39,7 26,3 81 19 Kungälv 45,3 24,0 82 18 Lerum 64,5 54,4 80 20 Lilla Edet 39,7 34,4 86 14 Mölndal 46,9 35,3 78 22 Partille 1 48,6 34,2 80 20 Stenungsund 42,3 27,9 82 18 Tjörn 39,1 45,8 87 13 Öckerö 41,5 40,9 80 20 HELA GR 52,6 43,5 79 21 Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid hos kvinnor respektive män, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 22
Långtidssjukfrånvaro i tre åldersgrupper Långtidssjukfrånvaron utgör med stigande ålder en generellt större andel av sjukfrånvaron. Sett till Göteborgsregionen som helhet är andelen drygt dubbelt så stor i gruppen 50 år och äldre jämfört med gruppen under 30 år: 57 mot 28 procent (tabell 14). Men redan i gruppen 30 49 år är långtidssjukfrånvarons andel nästan dubbelt så stor som i gruppen under 30 år. Då gruppen under 30 år inte utgör mer än 12 procent av de anställda är det i första hand de äldre gruppernas resultat som skapar det genomsnittliga resultatet på 51 procent (se tabell 12). Ålderns generella betydelse för långtidssjukfrånvaro gäller i samtliga kommuner så långt att andelen långtidssjukfrånvaro av all sjukfrånvaro är större i gruppen 50 år och äldre jämfört med gruppen under 30 år. Däremot är andelen i gruppen 30 49 år i två kommuner större än i den äldsta gruppen, och i flera kommuner är andelen i dessa två åldersgrupper jämnstora. Sett till de enskilda kommunerna är andelen långtidssjukfrånvaro hos de unga störst i Göteborg (32 procent) och minst i Härryda (10 procent). I Göteborg är andelen långtidssjukfrånvaro i gruppen 50 år och äldre 63 procent, men ännu större i Lerum, 70 procent, medan övriga kommuner ligger under Göteborgsregionens genomsnitt på 57 procent. TABELL 14. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO I TRE ÅLDERSGRUPPER, 2018 (PROCENT) Långtidssjukfrånvaro Andel av samtliga anställda <30 år 30 49 år 50 år <30 år 30 49 år 50 år Ale 21 43 44 12 51 37 Alingsås 22 49 52 10 48 42 Göteborg 32 55 63 14 48 38 Härryda 10 52 53 11 49 40 Kungsbacka 15 37 43 11 48 41 Kungälv 25 45 45 11 47 42 Lerum 28 63 70 11 52 37 Lilla Edet 13 38 47 15 45 40 Mölndal 27 47 47 11 49 40 Partille 1 26 51 45 10 53 37 Stenungsund 19 39 47 11 47 42 Tjörn 16 35 47 9 45 46 Öckerö 14 46 41 11 43 46 HELA GR 28 52 57 12 49 39 Kommentar: Resultaten avser andelen långtids sjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjuk frånvarotid i åldersgruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. Långtidssjukfrånvaro i olika yrkesgrupper I de sex studerade yrkesgrupperna undersköterskor, barnskötare, förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare och stödassistenter utgör andelen långtidssjukfrånvaro mellan 46 och 58 procent av all sjukfrånvaro (tabell 15). Den grupp som avviker mest från genomsnittet på 51 procent är stödassistenter (58 procent). Den annars relativt begränsade skillnaden mellan yrkesgrupperna har konstaterats sedan 2014 då jämförelsen började redovisas. I de enskilda kommunerna är variationen större. Det ska dock betonas att avvikande resultat mellan kommuner och yrkesgrupper i flera fall baseras på ett begränsat underlag av personer. Eftersom resultaten också kan påverkas av åldersprofilen inom de olika yrkena redovisas i tabeller 16a c resultaten nedbrutna på tre åldersgrupper. TABELL 15. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO I SEX YRKESGRUPPER, 2018 (PROCENT) Grundskollärare Gymnasielärare Undersköterskor Barnskötare Förskollärare Stödassistenter Ale 46 32 47 53 50 31 Alingsås 45 46 57 47 56 54 Göteborg 61 48 52 51 60 63 Härryda 52 51 34 54 55 55 Kungsbacka 41 40 40 40 28 24 Kungälv 46 34 45 40 47 46 Lerum 68 53 66 58 67 73 Lilla Edet 50 29 33 40-2 35 Mölndal 43 56 43 51 40 45 Partille1 42 40 52 36 54 58 Stenungsund 42 32 37 29 47 42 Tjörn 36 28 35 37-3 43 Öckerö 26 46 45 47 44 32 HELA GR 55 46 49 48 54 58 Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid i yrkesgruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Andelen redovisas ej då antalet berörda personer understiger 10 personer. 3. Yrkesgruppen saknas. 23
Malena Steingrüber, HR-chef i Lerums kommun, beskriver hur de arbetar för Ett friskt och hållbart Lerum. Det handlar om dels att företagshälsovården bidrar med expertis inom reha b- ilitering av långtidsfrånvarande medarbetare, dels att främja hälso- och arbetsmiljöarbetet inom organisationen i en vidare bemärkelse. Under 2018 har arbetet intensifierats tillsammans med Previa. För att kunna fördjupa analysen har vi genomfört arbetsmiljöscreeningar inom måltidsservice och äldreomsorgen. Handlingsplaner har tagits fram för enheter och verksamheter med prioriterade insatser för att förbättra arbets miljön. Under 2018/2019 genomför även förskolan arbets miljöscreeningar och kommer att följa samma process. TABELL 16A. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO BLAND MÅNADSANSTÄLLDA UNDERSKÖTERSKOR OCH BARNSKÖTARE, EFTER ÅLDER, 2018 (PROCENT) Undersköterskor Barnskötare <30 år 30 49 år 50 år <30 år 30 49 år 50 år Ale 6 45 52 15 39 34 Alingsås 38 40 50 14 25 62 Göteborg 36 61 66 31 48 56 Härryda 18 51 57 26 33 62 Kungsbacka 27 41 44 9 52 41 Kungälv 41 46 47 10 45 27 Lerum 13 67 74 29 52 67 Lilla Edet 36 49 53 0 24 45 Mölndal 23 40 49 34 62 54 Partille 1 31 43 42 19 47 42 Stenungsund 12 41 50 11 37 38 Tjörn 17 32 42 25 36 7 Öckerö 42 19 28 11 13 57 HELA GR 33 54 59 26 48 52 Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid i gruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. TABELL 16B. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO BLAND MÅNADSANSTÄLLDA I TRE PEDAGOGISKA YRKEN, EFTER ÅLDER, 2018 (PROCENT) Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare <30 år 30 49 år 50 år <30 år 30 49 år 50 år <30 år 30 49 år 50 år Ale 40 47 51 0 59 45-3 - 4 58 Alingsås 24 64 50 0 47 49-4 62 47 Göteborg 33 52 59 23 49 60 14 53 66 Härryda 3 43 38 0 55 58 12 64 42 Kungsbacka 11 30 51 5 46 34 0 15 38 Kungälv 35 44 47 23 38 46 0 51 39 Lerum 32 68 70 14 60 63-2 39 79 Lilla Edet 3 39 31 0 49 31-3 - 3-4 Mölndal 31 50 35 28 52 53 51 53 18 Partille1 14 58 44 0 39 39-3 42 64 Stenungsund 0 46 16 28 24 36 59 49 44 Tjörn 0 43 29 4 52 21-3 - 3-3 Öckerö 0 35 53 0 53 43-4 64-4 HELA GR 28 51 53 19 49 53 33 50 58 Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid i gruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Ingen sjukskrivning i åldersgruppen. 3. Yrkesgruppen/åldersgruppen saknas. 4. Andelen redovisas ej då antalet berörda personer understiger 10 personer. Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid i gruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. TABELL 16C. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO BLAND MÅNADSANSTÄLLDA STÖDASSISTENTER, EFTER ÅLDER, 2018 (PROCENT) Stödassistenter <30 år 30 49 år 50 år Ale 0 38 31 Alingsås 30 56 54 Göteborg 41 64 68 Härryda 21 65 45 Kungsbacka 4 35 18 Kungälv 18 47 53 Lerum 17 71 84 Lilla Edet 0 23 56 Mölndal 43 51 40 Partille 1 57 55 62 Stenungsund 37 30 54 Tjörn 6 33 52 Öckerö 33 27 33 HELA GR 37 60 61 24
5. Sjuklöneperioden: dag 1 14 Under de första 14 dagarna i en sjukperiod ansvarar arbetsgivaren för sjuklön till sina anställda. 11 I detta kapitel redogörs för hur stor andel av sjukfrånvaron som avser denna så kallade sjuklöneperiod. Hit räknas all sjukfrånvaro under dag 1 14 även om individens sjukperiod är längre. 12 Sjukfrånvarons fördelning över tre tidsintervall hos samtliga anställda Sett till Göteborgsregionens samtliga kommuner utgör sjuklöneperioden, det vill säga dagar 1 14, 37 procent av de anställdas totala sjukfrånvaro. Ungefär hälften utgörs som vi tidigare sett av långtidssjukfrånvaro (jämför kapitel 4) medan resterande drygt 10 procent hänför sig till dagar 15 59. Sjuklöneperiodens andel av all sjukfrånvaro varierar tämligen stort mellan kommunerna: 28 45 procent. Andelen är allra minst i Lerum. Störst är andelen i Kungsbacka, kommunen med minst sjukfrånvaro totalt sett. Omräknat till andel av ordinarie arbetstid utgör sjuklöneperioden 3,0 procent sett till Göteborgsregionen som helhet. Andelen varierar mellan som minst 2,6 procent, i Lerum, och som mest 3,4 procent (i Kungälv, tätt följt av flera andra kommuner). Jämfört med 2017 har denna andel vuxit något under 2018 i alla kommuner utom Ale där den är densamma (diagram 17). TABELL 17. SJUKFRÅNVARONS FÖRDELNING HOS SAMTLIGA MÅNADSANSTÄLLDA SAMT I RELATION TILL ORDINARIE ARBETSTID, 2018 (PROCENT) Andel av all sjukfrånvaro Andel av ordinarie arbetstid 1 14 dgr 15 59 dgr 60 dgr Totalt 1 14 dgr 15 59 dgr 60 dgr Ale 43 16 41 7,5 3,2 1,2 3,1 Alingsås 37 14 48 7,5 2,8 1,1 3,6 Göteborg 34 10 56 8,6 2,9 0,9 4,8 Härryda 38 13 49 7,6 2,9 1,0 3,7 Kungsbacka 45 17 38 6,6 3,0 1,1 2,5 Kungälv 41 15 43 8,1 3,4 1,2 3,5 Lerum 28 9 63 9,2 2,6 0,8 5,8 Lilla Edet 43 18 39 7,7 3,3 1,4 3,0 Mölndal 41 13 45 7,5 3,1 1,0 3,4 Partille 1 43 10 47 7,6 3,3 0,8 3,5 Stenungsund 41 18 41 7,3 3,0 1,3 3,0 Tjörn 43 17 40 7,6 3,3 1,3 3,0 Öckerö 39 20 41 8,4 3,3 1,6 3,5 HELA GR 37 12 51 8,1 3,0 1,0 4,2 Kommentar: Resultaten avser samtliga månadsanställda. De första 14 dagarna räknas till detta intervall även om sjukperioden totalt sett är längre; motsvarande gäller dag 15 59. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. DIAGRAM 17. SJUKLÖNEPERIODENS ANDEL, DAG 1 14, AV ORDINARIE ARBETSTID (PROCENT), 2018 Lerum 2,6 Alingsås Härryda Göteborg Stenungsund Kungsbacka HELA GR* Mölndal Ale Öckerö Tjörn* 2,8 2,9 2,9 3,0 3,0 3,0 3,1 3,2 3,3 3,3 Partille** 3,3 Lilla Edet* 3,3 Kungälv 3,4 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 Kommentar: Skuggade staplar visar resultatet 2017. *Lilla Edet och Tjörn kunde inte lämna uppgift för 2017 och ingår därmed inte heller i GR-resultatet detta år. ** Partilles uppgifter avser även timavlönade. 11. Den första dagen är dock så kallad karensdag som arbetsgivaren inte behöver betala lön för. Om medarbetaren fortfarande är sjuk efter dag 14 ska kommunen göra en sjukanmälan till Försäkringskassan och medarbetaren kan ansöka om sjukpenning. 12. Beräkningsprincipen skiljer sig från den nationella lagstadgade redovisningen som utgår från sjukperiodens totala längd och räknar sjuktid även före dag 60 till långtidssjukfrånvaro om den totala perioden är 60 dagar eller längre. 25
Sjuklöneperiodens andel efter kön, ålder respektive verksamhet Sjuklöneperiodens andel, dag 1 14, utgör generellt en mindre del av kvinnors sjukfrånvaro jämfört med mäns (tabell 18), ett välkänt mönster från tidigare år. 2018 gäller detta dock inte för Tjörn, här utgör sjuklöneperioden en lite större andel hos kvinnor än män. Ur åldersperspektivet utgör sjuklöneperioden en större andel av sjukfrånvaron hos de anställda som är yngre än 30 år jämfört med äldre (tabell 19). Detta förhållande gäller för samtliga kommuner. I flertalet kommuner är andelen minst i gruppen 50 år och äldre. Partille utgör det enda undantaget med en något mindre andel i gruppen 30 49 år, och i några andra kommuner är andelen densamma eller nästan densamma i dessa två åldersgrupper. TABELL 18. SJUKLÖNEPERIODENS ANDEL, DAG 1 14, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID, EFTER KÖN, 2018 (PROCENT) Andel av all sjukfrånvaro Andel av anställda Kvinnor Män Kvinnor Män Ale 40,9 56,9 80 20 Alingsås 36,6 40,7 79 21 Göteborg 32,2 42,0 78 22 Härryda 36,6 54,1 81 19 Kungsbacka 43,3 58,0 81 19 Kungälv 39,3 61,8 82 18 Lerum 26,6 38,2 80 20 Lilla Edet 42,4 49,6 86 14 Mölndal 39,2 54,3 78 22 Partille 1 41,2 57,0 80 20 Stenungsund 39,9 52,4 82 18 Tjörn 43,1 41,5 87 13 Öckerö 38,8 39,6 80 20 HELA GR 35,1 45,5 79 21 Kommentar: Resultaten avser andelen sjukfrånvaro dag 1 14 av all sjukfrånvarotid, hos kvinnor respektive män, samtliga månadsanställda kvinnor/män. Andelen omfattar all sjuktid dessa dagar även om individens sjukperiod är längre. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. TABELL 19. SJUKLÖNEPERIODENS ANDEL, DAG 1 14, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID, EFTER ÅLDER, 2018 (PROCENT) Andel av all sjukfrånvaro Andel av samtliga anställda <30 år 30 49 år 50 år <30 år 30 49 år 50 år Ale 60 41 40 12 51 37 Alingsås 60 37 34 10 48 42 Göteborg 54 34 28 14 48 38 Härryda 76 35 34 11 49 40 Kungsbacka 67 45 41 11 48 41 Kungälv 57 40 40 11 47 42 Lerum 60 28 22 11 52 37 Lilla Edet 67 41 40 15 45 40 Mölndal 59 39 39 11 49 40 Partille 1 65 39 44 10 53 37 Stenungsund 64 42 36 11 47 42 Tjörn 66 46 38 9 45 46 Öckerö 70 37 37 11 43 46 HELA GR 58 36 32 12 49 39 Kommentar: Resultaten avser andelen sjukfrånvaro dag 1 14 av all sjukfrånvarotid hos samtliga månadsanställda i åldersgruppen. Andelen omfattar all sjuktid dessa dagar även om individens sjukperiod är längre. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. Sett till de sex yrkesgrupper som fokuseras i rapporten utgör sjuklöneperioden störst andel hos barnskötare och minst hos stödassistenter, men spridningen mellan yrkesgrupperna är begränsad, 31 42 procent (tabell 20). Här finns också gott om variationer mellan kommunerna, vilket måste tolkas i ljuset av att resultaten i flera fall baseras på ett begränsat underlag av personer. Eftersom resultaten också kan påverkas av yrkesgruppernas skiftande åldersprofiler redovisas i tabeller 21a c resultaten nedbrutna på tre åldersgrupper. TABELL 20. SJUKLÖNEPERIODENS ANDEL, DAG 1 14, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID, EFTER YRKE, 2018 (PROCENT) Undersköterskor Barnskötare Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare Stödassistenter Ale 40 48 43 34 31 42 Alingsås 40 42 34 34 35 32 Göteborg 28 41 38 37 29 27 Härryda 36 35 52 34 33 33 Kungsbacka 41 47 43 44 50 58 Kungälv 40 49 43 41 37 37 Lerum 22 37 30 30 25 18 Lilla Edet 36 59 54 48-3 38 Mölndal 41 34 46 38 42 39 Partille 1 45 49 38 52 40 32 Stenungsund 40 53 46 52 30 39 Tjörn 46 57 44 47-2 40 Öckerö 53 40 36 33 33 28 HELA GR 33 42 40 38 32 31 Kommentar: Resultaten avser andelen sjukfrånvaro dag 1 14 av all sjukfrånvarotid hos samtliga månadsanställda i yrkesgruppen. Andelen omfattar all sjuktid dessa dagar även om individens sjukperiod är längre. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Yrkesgruppen saknas. 3. Andelen redovisas ej då antalet berörda personer understiger 10 personer. 26
TABELL 21A. SJUKLÖNEPERIODENS ANDEL, DAG 1 14, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID HOS UNDERSKÖTERSKOR OCH BARNSKÖTARE, EFTER ÅLDER, 2018 (PROCENT) Undersköterskor Barnskötare <30 år 30 49 år 50 år <30 år 30 49 år 50 år Ale 67 42 34 65 42 48 Alingsås 46 47 34 62 57 31 Göteborg 44 27 25 59 40 34 Härryda 69 36 31 45 54 26 Kungsbacka 49 43 37 80 35 46 Kungälv 43 38 40 64 40 56 Lerum 64 23 19 64 34 28 Lilla Edet 52 35 34 83 56 52 Mölndal 67 43 36 59 29 36 Partille 1 58 43 45 75 43 44 Stenungsund 65 39 36 75 50 46 Tjörn 64 50 40 60 44 88 Öckerö 49 59 48 89 67 29 HELA GR 49 33 30 62 40 37 Kommentar: Resultaten avser andelen sjukfrånvaro, dag 1 14, av all sjukfrånvarotid i gruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. TABELL 21B. SJUKLÖNEPERIODENS ANDEL, DAG 1 14, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID I TRE PEDAGOGISKA YRKEN, EFTER ÅLDER, 2018 (PROCENT) Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare <30 år 30 49 år 50 år <30 år 30 49 år 50 år <30 år 30 49 år 50 år Ale 43 43 43 86 29 41-3 - 4 22 Alingsås 69 28 40 50 32 35-4 27 47 Göteborg 56 38 33 65 37 31 56 33 26 Härryda 85 43 47 91 32 32 46 26 46 Kungsbacka 66 53 34 80 40 46 100 64 39 Kungälv 51 43 42 54 43 36 100 31 46 Lerum 56 29 26 69 29 28-2 52 14 Lilla Edet 80 46 64 74 43 53-3 - 3-4 Mölndal 54 40 53 53 36 41 17 37 57 Partille 1 70 32 47 73 53 47-3 54 28 Stenungsund 100 39 64 49 56 47 18 35 27 Tjörn 100 41 46 57 36 60-3 - 3-3 Öckerö 100 47 27 100 28 36-4 36-4 HELA GR 60 38 37 66 37 35 40 36 29 Kommentar: Resultaten avser andelen sjukfrånvaro, dag 1 14, av all sjukfrånvarotid i gruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Ingen sjukskrivning i åldersgruppen. 3. Yrkesgruppen/åldersgruppen saknas. 4. Andelen redovisas ej då antalet berörda personer understiger 10 personer TABELL 21C. SJUKLÖNEPERIODENS ANDEL, DAG 1 14, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID HOS STÖDASSISTENTER, EFTER ÅLDER, 2018 (PROCENT) Stödassistenter <30 år 30 49 år 50 år Ale 88 40 36 Alingsås 49 28 32 Göteborg 46 26 24 Härryda 61 26 40 Kungsbacka 81 48 63 Kungälv 61 38 28 Lerum 55 22 8 Lilla Edet 100 44 20 Mölndal 45 37 40 Partille 1 26 38 27 Stenungsund 32 50 34 Tjörn 92 40 36 Öckerö 18 51 27 HELA GR 48 29 28 Kommentar: Resultaten avser andelen sjukfrånvaro dag 1 14 av all sjukfrånvarotid i gruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 27
6. Sjuklönekostnad Den totala sjuklönekostnaden fördelad på antal månadsanställda hos Göteborgsregionens samtliga kommuner uppgår till drygt 11 000 kronor (tabell 22). Kostnaden varierar mellan 8 832 (Lerum) och 11 857 kronor (Göteborg). Kostnaden har sedan 2017 ökat i flertalet kommuner. Undantagen är Alingsås, Ale och Lilla Edet. Ökningen är mest markant i Kungälv. Det finns anledning att komplettera det här resultatet med ett som närmare relaterar till den arbetstid som reellt förbrukats efter det att tjänstledigheter och dylikt räknats bort och eventuell övertid och fyllnadstid lagts till. Med utgångspunkt i kommunens totala produktionstimmar under 2018 som utförs av tillsvidare anställda, övriga månadsanställda och timavlönade dividerat med schablonvärdet 1 700 timmar, blir resultatet för Göteborgsregionen som helhet 12 418 kronor per årsarbetares produktionstid. Kostnaden är minst i Lerum (10 050 kronor) och störst i Kungälv (13 477 kronor). I Kungälv, liksom i Tjörn, handlar det om en påtaglig ökning sedan 2017 (diagram 18). Också ur detta perspektiv har kostnaden sedan 2017 däremot minskat i tre kommuner, men utöver Alingsås gäller detta två andra kommuner, Mölndal och Lerum. TABELL 22. SJUKLÖNEKOSTNAD PER MÅNADSANSTÄLLD RESPEKTIVE ÅRSARBETARES PRODUKTIONSTID I KRONOR, 2018 Per årsarbetares Per månadsanställd 1 produktionstid 2 2017 2018 2017 2018 Lerum 8 364 8 832 10 103 10 050 Partille 10 305 11 063 9 903 10 564 Alingsås 9 377 3 8 845 11 487 3 10 864 Härryda 9 228 10 102 10 681 11 611 Mölndal 10 287 10 346 12 076 11 866 Kungsbacka 9 737 10 542 11 146 11 956 Stenungsund 9 590 10 149 10 723 12 134 Ale 11 372 11 171 11 570 12 258 Lilla Edet 11 009 10 745 12 026 12 329 Göteborg 11 728 11 857 12 679 12 933 Öckerö 10 937 11 126 13 110 13 111 Tjörn 9 329 11 206 10 337 13 245 Kungälv 9 864 11 493 10 775 13 477 HELA GR 10 835 3 11 168 11 939 3 12 418 Kommentar: Kostnaderna inkluderar generellt PO-påslag på 40 procent. Kommunerna är rangordnade efter sjuklönekostnad per årsarbetare 2018. Sjuklönekostnaden baseras på uppgifter i ekonomisystemet. 1. Månadsanställd avser tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning. 2. Avser total arbetstid, inkl. övertid och fyllnadstid, utförd av tillsvidareanställda, månadsanställda och timavlönade ( produktionstid ) dividerat med schablonvärdet för årsarbetstiden, 1 700 timmar. 3. Reviderad uppgift jämfört med 2017 års rapport. DIAGRAM 18. SJUKLÖNEKOSTNAD PER ÅRSARBETARES PRODUKTIONSTID, 2018 (KRONOR) Lerum Partille Alingsås Härryda Mölndal Kungsbacka Stenungsund Ale Lilla Edet HELA GR Göteborg Öckerö Tjörn Kungälv 10 050 10 564 10 864 11 611 11 866 11 956 12 134 12 258 12 329 12 418 12 933 13 111 13 245 13 477 Kommentar: Kostnaderna inkluderar generellt PO-påslag på 40 procent. Skuggade staplar visar resultatet 2017. Resultaten avser total arbetstid, inkl. övertid och fyllnadstid, utförd av tillsvidareanställda, månadsanställda och timavlönade ( produktionstid ) dividerat med schablonvärdet för årsarbetstiden, 1 700 timmar. 28
7. Arbetad tid och kostnader Andelen arbetad tid som utförs av månadsanställda inom ramen för ordinarie arbetstid uppgår 2018 till 90,8 procent sett till hela Göteborgsregionen (tabell 23). Andelen var densamma 2017. Tre kommuner bidrar till att dra upp den totala andelen, Göteborg, Lerum och Ale, medan övriga kommuners andel varierar mellan 83,8 och 90,4 procent. Det varierar i kommunerna om andelen arbetstid utförd av månadsanställda har ökat eller minskat sedan 2017. Den största ökningen återfinns i Ale och Lilla Edet, som båda placerar sig nära eller över GR-snittet 2018. TABELL 23. FÖRDELNING AV TOTAL UTFÖRD ARBETSTID (PROCENT) 2017 2018 Månadsanställda Månadsanställda Fyllnadstid Övertid Göteborg 92,4 92,5 0,2 0,5 6,8 Den största minskningen återfinns i Partille, som låg nära snittet 2017 och nu ligger under. Fyllnadstiden utgör 0,4 procent av arbetstiden i Göteborgsregionen som helhet. Andelen varierar dock mellan 0,2 och 1,7 procent i kommunerna. Övertiden utgör 0,6 procent av den totala arbetstiden i kommunerna. Jämfört med fyllnadstiden är variationen mellan kommunerna mindre: mellan 0,4 och 1,0 procent. Den arbetstid som utförs av kommunernas timavlönade motsvarar 8,2 procent, med stor variation inom Göteborgsregionen: mellan 6,7 (Ale och Lerum) och 13,9 procent (Öckerö). Det varierar i de enskilda kommunerna om andelen har ökat eller minskat sedan 2017. Störst ökning har skett i Partille (från 8,6 till 11,5 procent), vilket alltså har skett på bekostnad av andelen som Timavlönade Lerum 90,9 92,2 0,6 0,5 6,7 Ale 89,5 92,2 0,4 0,6 6,7 Lilla Edet 87,8 90,4 1,7 0,9 7,0 Härryda 90,0 89,9 0,6 0,6 8,9 Stenungsund 89,4 89,8 0,9 0,6 8,7 Kungälv 89,7 89,5 0,5 0,9 9,1 Partille 90,7 87,8 0,3 0,4 11,5 Mölndal 88,7 87,7 0,5 0,6 11,3 Kungsbacka 88,0 87,5 0,6 0,7 11,2 Tjörn 87,7 86,9 1,7 0,5 10,9 Alingsås 86,3 86,5 0,8 1,0 11,6 Öckerö 84,2 83,8 1,3 1,0 13,9 HELA GR 90,8 90,8 0,4 0,6 8,2 TABELL 24. FÖRDELNING AV TOTAL LÖNEKOSTNAD (PROCENT) 2017 2018 Månadsanställda Månadsanställda Fyllnadstid Övertid Timavlönade Göteborg 94,5 94,6 0,2 0,7 4,5 Lerum 93,3 94,1 0,5 0,9 4,6 Härryda 92,2 92,3 0,5 0,9 6,3 Ale 90,6 91,9 0,4 1,0 6,7 Stenungsund 89,9 91,8 0,8 1,0 6,4 Kungälv 91,3 91,7 0,5 1,4 6,5 Mölndal 91,7 91,6 0,4 0,8 7,2 Lilla Edet 89,5 91,5 1,6 1,5 5,4 Alingsås 91,0 90,3 0,6 1,3 7,7 Kungsbacka 90,7 90,3 0,5 1,0 8,2 Tjörn 89,4 89,6 1,5 0,8 8,1 Partille 90,8 88,7 0,3 0,6 10,4 Öckerö 86,2 86,2 1,1 1,6 11,1 HELA GR 93,1 93,1 0,3 0,8 5,7 Kommentar: 1. Grundlön inkl. lönetillägg. utförs av månadsanställda inom ramen för ordinarie arbetstid. Andelen har tvärtom minskat mest i Ale (från 9,5 till 6,7 procent) och Lilla Edet (från 9,7 till 7,0 procent). Kostnaden för dessa fyra beskrivna kategorier av arbetstid motsvarar i grova drag hur den totala arbetstiden fördelar sig (tabell 24). Det ska dock noteras att kostnaden för månadsanställda i samtliga kommuner utgör en lite större andel av den totala lönekostnaden i relation till gruppens andel av den totala arbetstiden. Detsamma gäller övertiden. Beträffande timavlönade gäller generellt det omvända: gruppen står genomgående för en mindre andel av lönekostnaden jämfört med dess andel av utförd arbetstid. Enda undantaget härvidlag är Ale, där timavlönade står för 6,7 procent av både arbetad tid och kostnad. Beträffande fyllnadstiden är andelen av total utförd arbetstid i flertalet kommuner ungefär densamma som andelen lönekostnad (0,4 respektive 0,3 procent sett till hela Göteborgsregionen). Det övergripande förhållandet mellan tid och kostnad beträffande månadsanställda, övertid och timavlönade är detsamma som tidigare år. 29
8. Personalomsättning Av de tillsvidareanställda i Göteborgsregionens kommuner under 2018 var det 11,9 procent som avslutade sin tjänst i kommunen under året, en minskning jämfört med 2017 (tabell 25). Göteborg, med en naturligt större intern personalomsättning, ligger tillsammans med Härryda under GR-snittet. I övriga kommuner varierar andelen tillsvidareanställda som slutat mellan 12,7 och 19,0 procent. I flera av kommunerna har avgångarna ökat jämfört med 2017, tydligast i Lilla Edet och Ale. I genomsnitt handlar ungefär 17 procent av avgångarna om pension. Detta är något som arbetsgivaren inte kan påverka i någon nämnvärd grad. Det kan därmed vara mer intressant att fokusera på de tillsvidareanställda som avslutar sin tjänst av andra skäl. 2018 gäller det 9,9 procent sett till Göteborgsregionens kommuner sammantaget. Göteborg drar tillsammans med Härryda och Öckerö ned GR-snittet, medan andelen i övriga kommuner ligger mellan 10,2 och 16,5 procent. Resultaten avser även här enbart externa avgångar; övergångar till en annan anställning inom kommunen ingår inte. Med pensionerna undantagna är det endast tre kommuner som uppvisar ökade personalavgångar under 2018 jämfört med 2017: Lilla Edet, Ale och Mölndal, de tre kommuner som tillsammans med Kungsbacka har högst personalomsättning (pensioner undantagna) 2018 (diagram 19). I flera kommuner är andelen densamma 2018 och 2017. I Göteborgsregionen som helhet har kommunernas personalomsättning successivt ökat mellan 2014 och 2017 för att minska under 2018 (diagram 20). Flertalet kommuner följer den trenden men inte alla (tabell 26). Andelen pensionsavgångar har däremot generellt minskat något under hela perioden (diagram 20). I Göteborgsregionen som helhet är personalomsättningen bland cheferna 2018 högre än hos samtliga tillsvidareanställda, särskilt när pensionerna räknas in (tabell 25). 2017 gällde det omvända, mindre tydligt, och det finns några undantagskommuner även 2018, tydligast i Härryda och Kungsbacka där omsättningen bland chefer är väsentligt mindre än bland samtliga tillsvidareanställda. Det ska beaktas att gruppen chefer är en förhållandevis liten anställningsgrupp, särskilt i mindre kommuner. TABELL 25. PERSONALOMSÄTTNING I PROCENT, 2017 2018 Tillsvidareanställda som slutat i kommunen Enbart chefer varav ej pensions avgångar Enbart chefer 2017 2018 2018 2017 2018 2018 Göteborg 10,8 9,9 11,0 8,6 7,9 8,3 Härryda 13,1 10,9 7,2 11,2 9,2 5,3 Öckerö 16,2 1 13,3 22,7 12,5 1 9,7 13,6 Alingsås 12,8 12,9 14,5 10,3 10,2 13,0 Lerum 14,0 12,7 19,7 12,9 11,2 16,3 Tjörn 13,4 14,8 18,8 11,3 11,3 10,9 Kungälv 13,6 13,9 24,1 11,7 11,7 19,1 Partille 14,7 14,1 12,4 12,6 12,6 10,7 Stenungsund 16,6 15,0 15,2 14,1 12,6 13,3 Kungsbacka 15,6 15,0 10,5 14,6 13,1 9,6 Mölndal 13,9 1 14,7 16,8 12,4 1 13,1 13,9 Lilla Edet 13,3 16,1 20,8 11,3 13,6 18,9 Ale 16,7 19,0 18,9 15,1 16,5 17,1 HELA GR 12,5 1 11,9 13,1 10,6 1 9,9 10,5 Kommentar: Resultaten avser genomgående externa avgångar; avgångar som leder till ny anställning inom kommunen, (interna avgångar), ingår inte. Kommunerna är rangordnade efter andelen avgångar utöver pensionsavgångar. 1. Reviderad uppgift jämfört med 2017 års rapport. 30
DIAGRAM 19. PERSONALOMSÄTTNING UTÖVER PENSIONSAVGÅNGAR, 2018 (PROCENT) Göteborg 7,9 Härryda Öckerö HELA GR* Alingsås 9,2 9,7 9,9 10,2 Lerum Tjörn Kungälv Partille Stenungsund Mölndal Kungsbacka Lilla Edet 11,2 11,3 11,7 12,6 12,6 13,1 13,1 13,6 Ale 16,5 Kommentar: Resultaten avser genomgående externa avgångar; avgångar som leder till ny anställning inom kommunen, (interna avgångar), ingår inte. Skuggade staplar visar resultatet för 2017. DIAGRAM 20. PERSONALOMSÄTTNING I HELA GÖTEBORGSREGIONEN*, 2013 2018 Procent 15 10 5 0 Pensionsavgångar Utöver pensionsavgångar 8,3 2,4 5,9 7,8 2,3 5,5 10,0 2,3 7,7 11,9 2,1 9,8 12,6 2,1 10,5 11,9 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2,0 9,9 Kommentar: Resultaten avser genomgående externa avgångar; avgångar som leder till ny anställning inom kommunen,(interna avgångar), ingår inte. *GR-resultatet baseras på ingående kommuner respektive år: 2013 2016 exkluderar Öckerö; 2016 Tjörn; 2014 Lerum och Stenungsund. Resultatet för 2017 är reviderat sedan 2017 års rapport TABELL 26. PERSONALOMSÄTTNING UTÖVER PENSIONSAVGÅNGAR, 2013 2018 (PROCENT) 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Göteborg 4,5 4,5 5,9 7,6 8,6 7,9 Härryda 6,9 8,2 7,1 11,7 11,2 9,2 Öckerö - - - - 12,5 2 9,7 Alingsås 5,3 4,3 5,6 7,3 10,3 10,2 Lerum 11,0-9,0 12,9 12,9 11,2 Tjörn 5,3 4,4 8,6-11,3 11,3 Kungälv 9,9 6,3 9,3 12,7 11,7 11,7 Partille 6,7 8,2 9,1 12,6 12,6 12,6 Stenungsund 4,1-11,9 14,5 14,1 12,6 Mölndal 10,1 7,7 14,9 11,9 12,4 2 13,1 Kungsbacka 6,3 6,6 11,7 14,3 14,6 13,1 Lilla Edet 6,0 8,0 9,9 13,3 11,3 13,6 Ale 8,1 7,3 6,5 11,8 15,1 16,5 Hela GR 1 5,9 5,5 7,7 9,8 10,5 2 9,9 Kommentar: Resultaten avser genomgående externa avgångar; avgångar som leder till ny anställning inom kommunen, (interna avgångar), ingår inte. 1. GR-resultatet baseras på ingående kommuner respektive år. 2. Reviderad uppgift jämfört med 2017 års rapport. 31
Belinda Gunnarsson, HR-generalist, beskriver hur de lyfter fram sina medarbetare i arbetet med Tjörns arbetsgivarvarumärke: På Tjörn arbetar vi intensivt med vårt arbetsgivarvarumärke På Tjörn får medarbetarna ta plats!. Förutom det externa arbetet med arbetsgivarvarumärket, arbetar vi internt för att våra medarbetare ska få ta plats, utvecklas och känna sig uppskattade. Detta tar form bland annat genom att medarbetare som vill får ta plats på instagram, en vecka i taget, där de delar med sig av vardagen på sin arbetsplats. Vi arbetar också med filmer för att lyfta fram våra medarbetare och arbetsplatser. Vidare arbetar vi med ambassadörsskap som syftar till att synliggöra Tjörn och stärka vårt varumärke på exempelvis mässor och evenemang. Vi har även ett kommungemensamt mentorprogram med tre andra kommuner Kungälv, Lilla Edet, Orust. Tillsammans bildar vi KLOT, ett projekt som respektive kommuns HR-funktion har tagit fram tillsammans. En chef med längre erfarenhet får dela med sig av sin kunskap till en adept som inte har lika lång erfarenhet, med syftet att utveckla chefer på alla nivåer. Arbetet med dessa faktorer syftar till att skapa en stolthet hos medarbetarna, att få möjlighet att utvecklas samt att skapa trivsel och gemenskap. Anders Pettersson, personalchef i Härryda kommun, beskriver hur de arbetar för att stärka kommunens systematiska arbetsmiljöarbete: Utifrån lärarorganisationernas HÖK-18 har Härryda kommun i samverkan med sektorchef för utbildning och kultur, fackliga parter och personalfunktionen arbetat fram riktlinjer och rutiner för hur den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska kunna utvärderas, riskbedömas, förbättras och följas upp. För att undersöka arbetsmiljön hos medarbetarna kommer Härryda att använda sig av Prevents enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö. Utöver det kommer en enkät att genomföras på de olika samverkansnivåerna i kommunen för att undersöka hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar i kommunen. Enkäten bygger på delar av suntarbetsliv:s checklista. Detta ska bli ett komplement till medarbetarenkäten, som genomförs vartannat år. Planen är att efter utvärdering föra ut detta till hela organisationen. Christer Larsson, personalchef i Stenungsunds kommun, betonar vikten av kommunens arbete med kompetensförsörjning: Kompetensförsörjningsfrågan är en av de största och viktigaste arbetsgivarfrågorna för oss och vi prioriterar frågan så mycket som möjligt. Behovet är särskilt stort inom området utbildning och socialtjänst, där personalomsättningen behöver minskas ytterligare. 32
Sett till hela Göteborgsregionen varierar (den kommunexterna) personalomsättningen mellan de fem yrkesgrupper som studerats. Såväl med som utan pensionsavgångar medräknade är personalomsättningen bland stödassistenter väsentligt mindre jämfört med både undersköterskor, förskollärare och grundskollärare (tabeller 27a b). Barnskötare ligger däremellan. Det här gäller i flertalet kommuner men inte i alla. TABELL 27A. PERSONALOMSÄTTNING I FEM YRKESGRUPPER ANDEL TILLSVIDAREANSTÄLLDA SOM SLUTAT I KOMMUNEN, 2018 (PROCENT) Barnskötare Samtliga tillsvidareanställda Undersköterskor Förskollärare Grundskollärare Stödassistenter Göteborg 9,9 11,1 7,7 10,3 10,0 3,2 Härryda 10,9 15,7 6,9 11,3 12,3 6,6 Lerum 12,7 12,9 8,9 15,5 11,1 6,5 Alingsås 12,9 8,2 19,7 8,5 18,1 9,0 Öckerö 13,3 10,1 7,5 14,8 11,8 0,0 Kungälv 13,9 17,1 6,9 7,6 10,6 2,6 Partille 14,1 16,0 17,8 18,6 14,2 13,7 Mölndal 14,7 19,8 7,3 16,3 16,0 14,4 Tjörn 14,8 23,1 12,7 9,0 21,6 9,3 Kungsbacka 15,0 18,1 9,2 13,7 15,7 14,5 Stenungsund 15,0 17,3 13,2 17,3 15,4 6,2 Lilla Edet 16,1 12,5 15,8 17,4 9,0 2,6 Ale 19,0 17,3 8,8 17,3 21,0 2,8 HELA GR 11,9 13,4 9,0 12,0 12,6 5,4 Kommentar: Resultaten avser genomgående externa avgångar; avgångar som leder till ny anställning inom kommunen (interna) ingår inte. TABELL 27B. PERSONALOMSÄTTNING I FEM YRKESGRUPPER ANDEL TILLSVIDAREANSTÄLLDA SOM SLUTAT I KOMMUNEN, UTÖVER PENSIONSAVGÅNGAR, 2018 (PROCENT) Barnskötare Samtliga tillsvidareanställda Undersköterskor Förskollärare Grundskollärare Stödassistenter Göteborg 7,9 9,0 6,2 8,4 8,0 2,7 Härryda 9,2 14,0 5,8 10,4 10,2 4,2 Öckerö 9,7 3,6 1,9 11,5 8,8 0,0 Alingsås 10,2 6,1 15,2 7,0 14,9 3,5 Lerum 11,2 12,4 7,2 13,5 11,1 6,5 Tjörn 11,3 17,9 9,9 7,0 16,4 7,4 Kungälv 11,7 15,6 4,8 6,2 9,0 2,3 Partille 12,6 14,4 15,1 18,2 13,5 13,7 Stenungsund 12,6 15,3 9,1 14,5 12,6 3,9 Kungsbacka 13,1 15,8 6,2 11,0 14,9 13,4 Mölndal 13,1 19,0 6,9 15,5 14,5 12,5 Lilla Edet 13,6 10,2 12,3 14,5 7,7 2,6 Ale 16,5 14,6 5,4 15,7 18,5 2,8 HELA GR 9,9 11,3 7,0 10,1 10,8 4,5 Kommentar: Resultaten avser genomgående externa avgångar; avgångar som leder till ny anställning inom kommunen (interna) ingår inte. 33
9. Kommunfakta i korthet 1 Ale 2 Alingsås 3 Göteborg 4 Härryda 5 Kungsbacka 6 Kungälv 7 Lerum 8 Lilla Edet 9 Mölndal 10 Partille 11 Stenungsund 12 Tjörn 13 Öckerö 12 11 13 10 6 I DET HÄR KAPITLET presenteras en faktaruta för varje kommun avseende verksamhetsåret 2018. Faktarutan innehåller följande verksamhetsmått: 3 5 9 8 4 1 7 2 Personal fördelat på verksamhetsområden Uppdelning av personalen på olika verksamhetsområden följer den indelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har definierat utifrån arbetsidentifikation (AID). Indelningen av yrkesgrupperna återges i bilaga 1. Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Genomsnittlig tjänstgöringsgrad avser all månadsanställd personal (definierat som tillsvidareanställda, månadsanställda samt personal med tidsbegränsad anställning). Tjänstgöringsgraden är de anställdas arbetstid i förhållande till ordinarie arbetstid vid heltidsanställning. (Som komplement till genomsnittlig tjänstgöringsgrad redovisas i rapportens kapitel 2 även andelen månadsanställd personal som har, exakt, 100 procents tjänst.) Produktionstimmar Produktionstimmar anger summan av antal timmar utförda av timavlönade samt månadsanställda inklusive övertid och fyllnadstid (mertid). Bokslut för kommunen 2018 Kommunens bruttokostnad redovisas fördelad på personal kostnader och övriga kostnader, enligt den definition som gäller i kommunens egen årsredovisning. Eftersom definitionerna kan skilja sig åt kommuner emellan används uppgifterna inte som underlag i den här rappor tens kostnadsjämförelser. I faktarutorna redovisas kostnaderna både som procentandel av bruttokostnad och i antal kronor. Befolkning Uppgifterna avser SCB:s uppgift om antal invånare den 31/12 2018 och ger ett mått på kommunens storlek. Skattesats Uppgifterna är hämtade från SCB och visar skattesatsen i kommunen 2018, totalt samt primärkommunal del. Personal 1/11 2018 Personaluppgifterna avser månadsanställda, definierat som tillsvidareanställda, månadsanställda samt personal med tidsbegränsad anställning (dvs. exklusive timavlönade). Med årsarbetare avses antal månadsanställda omräknade till heltid, utifrån tjänstgöringsgrad. Med utgångspunkt i antalet anställda redovisas personalens köns- respektive åldersfördelning samt medelålder. Personal i kommunala bolag, verksamhet i entreprenadform och deltidsbrandmän ingår inte i redovisningen. 34 Ale kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2018 Personalkostnader*... 61%...1 269 200 000 kr Övriga kostnader... 39%... 819 200 000 kr Summa bruttokostnad...100%... 2 088 400 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2018...30 926 SKATTESATS Total kommunal skatt 2018... 33,35 varav primärkommunal skatt...21,87 PERSONAL 1/11 2018 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 2 330 Antal anställda...2 443 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 80% Män... 20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...12% 30 49 år... 51% 50 år...37% PERSONALENS MEDELÅLDER... 43,7 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Social omsorg... 34% Skola & Barnomsorg... 36% Fritid & Kultur...7% Teknik...14% Administration...4% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...95,2% PRODUKTIONSTIMMAR... 3 784 913 *Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad.
Alingsås kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2018 Personalkostnader*... 58%... 1 641 074 000 kr Övriga kostnader...42%...1 181 409 000 kr Summa bruttokostnad...100%...2 822 483 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2018... 41 070 SKATTESATS Total kommunal skatt 2018... 32,84 varav primärkommunal skatt... 21,36 PERSONAL 1/11 2018 (Månadsanställda) Antal årsarbetare...3 161 Antal anställda... 3 379 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 79% Män...21% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år... 10% 30 49 år... 48% 50 år... 42% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,3 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Social omsorg... 43% Skola & Barnomsorg... 36% Fritid & Kultur...4% Teknik...6% Administration...7% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...94,0% PRODUKTIONSTIMMAR...4 677 148 Göteborgs Stad BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2018 Personalkostnader*... 55%... 21 761 000 000 kr Övriga kostnader... 45%...17 897 000 000 kr Summa bruttokostnad... 100%... 39 658 000 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2018... 571 868 SKATTESATS Total kommunal skatt 2018...32,60 varav primärkommunal skatt... 21,12 PERSONAL 1/11 2018 (Månadsanställda) Antal årsarbetare...39 542 Antal anställda... 41 536 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 78% Män... 22% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...14% 30 49 år... 38% 50 år... 48% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,4 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Social omsorg... 36% Skola & Barnomsorg... 34% Fritid & Kultur...3% Teknik... 11% Administration... 11% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...97,8% PRODUKTIONSTIMMAR... 64 739 454 Härryda kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2018 Personalkostnader*... 62%... 1 652 078 000 kr Övriga kostnader... 38%... 1 018 638 000 kr Summa bruttokostnad...100%...2 670 716 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2018...37 802 SKATTESATS Total kommunal skatt 2018... 32,10 varav primärkommunal skatt... 20,62 PERSONAL 1/11 2018 (Månadsanställda) Antal årsarbetare...3 151 Antal anställda... 3 257 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 81% Män...19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år... 11% 30 49 år... 49% 50 år... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,3 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Social omsorg... 26% Skola & Barnomsorg... 47% Fritid & Kultur...3% Teknik... 11% Administration...7% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...95,2% PRODUKTIONSTIMMAR...4 817 502 *Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. 35 Kungsbacka kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2018 Personalkostnader*... 60%...3 378 710 000 kr Övriga kostnader...40%... 2 287 021 000 kr Summa bruttokostnad...100%... 5 665 731 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2018...83 348 SKATTESATS Total kommunal skatt 2018... 32,15 varav primärkommunal skatt...21,33 PERSONAL 1/11 2018 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 6 181 Antal anställda...6 580 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 81% Män...19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år... 11% 30 49 år... 48% 50 år...41% PERSONALENS MEDELÅLDER... 46,7 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Social omsorg... 29% Skola & Barnomsorg... 39% Fritid & Kultur...4% Teknik...12% Administration... 10% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD... 93,1% PRODUKTIONSTIMMAR... 9 863 698
Kungälvs kommun Lerums kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2018 Personalkostnader*...60%... 1 892 300 000 kr Övriga kostnader...40%...1 248 100 000 kr Summa bruttokostnad...100%...3 140 400 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2018...45 086 SKATTESATS Total kommunal skatt 2018...32,92 varav primärkommunal skatt... 21,44 PERSONAL 1/11 2018 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 3 510 Antal anställda... 3 728 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 82% Män... 18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år... 10% 30 49 år... 47% 50 år... 42% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,9 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Social omsorg... 38% Skola & Barnomsorg... 39% Fritid & Kultur...2% Teknik... 11% Administration...7% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...94,2% PRODUKTIONSTIMMAR... 5 404 434 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2018 Personalkostnader*... 56%...1 511 980 000 kr Övriga kostnader... 44%...1 169 227 000 kr Summa bruttokostnad...100%...2 681 207 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2018... 42 137 SKATTESATS Total kommunal skatt 2018...32,13 varav primärkommunal skatt... 20,65 PERSONAL 1/11 2018 (Månadsanställda) Antal årsarbetare...2 940 Antal anställda...3 123 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 80% Män... 20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år... 11% 30 49 år... 52% 50 år... 38% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,0 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Social omsorg...27% Skola & Barnomsorg... 46% Fritid & Kultur...3% Teknik... 10% Administration...9% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...94,3% PRODUKTIONSTIMMAR...4 666 132 Lilla Edets kommun LILLA EDETS KOMMUN Mölndals stad BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2018 Personalkostnader*... 54%... 527 474 000 kr Övriga kostnader...46%...454 090 000 kr Summa bruttokostnad...100%...981 564 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2018...14 046 SKATTESATS Total kommunal skatt 2018... 33,85 varav primärkommunal skatt...22,37 PERSONAL 1/11 2018 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 983 Antal anställda...1 089 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 86% Män...14% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...15% 30 49 år... 45% 50 år... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,8 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Social omsorg... 44% Skola & Barnomsorg... 33% Fritid & Kultur...2% Teknik... 11% Administration...6% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...90,0% PRODUKTIONSTIMMAR...1 613 446 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2018 Personalkostnader*...56%...2 413 616 000 kr Övriga kostnader...44%... 1 862 944 000 kr Summa bruttokostnad...100%...4 276 560 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2018...68 152 SKATTESATS Total kommunal skatt 2018...31,74 varav primärkommunal skatt...20,26 PERSONAL 1/11 2018 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 4 528 Antal anställda... 4 754 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 78% Män... 22% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år... 11% 30 49 år... 49% 50 år... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,3 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Social omsorg... 34% Skola & Barnomsorg... 38% Fritid & Kultur...3% Teknik...12% Administration...8% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...95,0% PRODUKTIONSTIMMAR... 7 046 314 *Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. 36
Partille kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2018 Personalkostnader*... 61%... 1 516 831 000 kr Övriga kostnader... 39%...967 082 000 kr Summa bruttokostnad...100%... 2 483 913 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2018...38 443 SKATTESATS Total kommunal skatt 2018... 31,44 varav primärkommunal skatt...19,96 PERSONAL 1/11 2018 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 2 651 Antal anställda...2 803 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 80% Män... 20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...9% 30 49 år... 53% 50 år...37% PERSONALENS MEDELÅLDER...45,1 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Social omsorg... 31% Skola & Barnomsorg... 45% Fritid & Kultur...3% Teknik... 10% Administration...7% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...94,6% PRODUKTIONSTIMMAR... 4 990 418 Stenungsunds kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2018 Personalkostnader*... 63%...1 198 899 000 kr Övriga kostnader... 37%...703 500 000 kr Summa bruttokostnad... 100%...1 902 399 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2018...26 503 SKATTESATS Total kommunal skatt 2018...33,12 varav primärkommunal skatt...21,64 PERSONAL 1/11 2018 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 2 244 Antal anställda...2 420 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 82% Män... 18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år... 11% 30 49 år... 47% 50 år... 42% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,9 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Social omsorg... 36% Skola & Barnomsorg...41% Fritid & Kultur...2% Teknik...9% Administration...7% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD... 92,7% PRODUKTIONSTIMMAR... 3 440 854 Tjörns kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2018 Personalkostnader*... 52%...625 400 000 kr Övriga kostnader...48%... 573 600 000 kr Summa bruttokostnad...100%... 1 199 000 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2018...15 922 SKATTESATS Total kommunal skatt 2018... 33,19 varav primärkommunal skatt... 21,71 PERSONAL 1/11 2018 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 1 087 Antal anställda...1 214 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 87% Män...13% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...9% 30 49 år... 45% 50 år... 46% PERSONALENS MEDELÅLDER... 47,0 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Social omsorg... 38% Skola & Barnomsorg... 38% Fritid & Kultur...4% Teknik...6% Administration...9% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...89,5% PRODUKTIONSTIMMAR...1 746 195 37 Öckerö kommun *Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2018 Personalkostnader*... 55%... 563 528 000 kr Övriga kostnader... 45%... 461 543 000 kr Summa bruttokostnad...100%... 1 025 071 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2018... 12 945 SKATTESATS Total kommunal skatt 2018... 32,69 varav primärkommunal skatt...21,21 PERSONAL 1/11 2018 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 966 Antal anställda... 1 094 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 80% Män... 20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år... 11% 30 49 år... 43% 50 år... 46% PERSONALENS MEDELÅLDER... 47,0 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Social omsorg... 40% Skola & Barnomsorg... 33% Fritid & Kultur...3% Teknik...14% Administration...6% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD... 88,0% PRODUKTIONSTIMMAR... 1 578 212
Tabell- och diagramförteckning INLEDNING Medverkande i arbetsgruppen...4 Diagram 1. Antal invånare i kommunen samt kommunens antal anställda, 2018...5 JÄMFÖRANDE PERSONALFAKTA Tabell 1. Årsarbetare, månadsanställda och tjänstgöringsgrad... 6 Tabell 2a. Genomsnittlig tjänstgöringsgrad över tid (procent)... 7 Tabell 2b. Andel med 100% tjänst över tid (procent)... 7 Tabell 3. Anställdas kön och ålder, 2018... 8 Tabell 4. Andel anställda kvinnor och män över tid (procent)... 8 Tabell 5. Personalens medelålder över tid... 8 Diagram 2. Fördelning av månadsanställda över verksamheter, 2018 (procent)... 9 Diagram 3. Andel av första linjens chefer som har person-, budgetoch verksamhetsansvar för minst 30 medarbetare, samtliga verksamheter (procent)...10 Diagram 4. Andel av första linjens chefer som har personalansvar för minst 30 medarbetare efter verksamhetsområde, hela Göteborgsregionen exklusive Ale och Göteborg* (procent)...10 Diagram 5. Andel första linjens chefer med person-, budget- och verksamhetsansvar för minst 30 medarbetare i vård & social omsorg respektive skola & barnomsorg (procent)...11 SJUKFRÅNVARO Tabell 6. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid... 12 Diagram 6. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, 2018 (procent)... 13 Diagram 7. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, månadsanställda, 2003 2018... 13 Diagram 8. Sjukfrånvarons fördelning i kort och lång frånvaro (procent av ordinarie arbetstid), 2018... 14 Diagram 9. Upprepad sjukfrånvaro bland tillsvidareanställda 2018 (procent)... 14 Tabell 7. Andel tillsvidareanställda med 6 eller fler sjuktillfällen över tid (procent)... 15 Diagram 10. Max 4 sjukdagar bland tillsvidareanställda 2018 (procent)... 15 Tabell 8. Andel tillsvidareanställda med max 4 sjukdagar, 2010 2018 (procent)... 15 Diagram 11. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid efter kön, samtliga månadsanställda, 2017...16 Diagram 12. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid efter kön och ålder, samtliga månadsanställda i Göteborgsregionen*, 2016 2018... 17 Diagram 13. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid bland samtliga månadsanställda, efter ålder och kön, Göteborgsregionen 2018... 17 Tabell 9. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid efter ålder och kön, samtliga månadsanställda, 2018... 17 Diagram 14. Sjukfrånvaro bland månadsanställda i Göteborgsregionen* efter verksamhet och yrkesgrupp, 2011 2018...18 Diagram 15. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid i några yrkesgrupper efter kön, hela Göteborgsregionen...19 Tabell 10. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid bland månadsanställda efter verksamhet och yrkesgrupp, 2018...19 Tabell 11. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid bland månadsanställda i olika verksamhetsområden, 2016 och 2017...20 LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO: DAG 60 OCH DÄREFTER Tabell 12. Andel långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid (procent)... 21 Diagram 16. Andel långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid (procent), 2018...22 Tabell 13. Långtidssjukfrånvaro hos kvinnor och män, 2018 (procent)..22 Tabell 14. Långtidssjukfrånvaro i tre åldersgrupper, 2018 (procent)...23 Tabell 15. Långtidssjukfrånvaro i sex yrkesgrupper, 2018 (procent)...23 Tabell 16A. Långtidssjukfrånvaro bland månadsanställda undersköterskor och barnskötare, efter ålder, 2018 (procent)...24 Tabell 16B. Långtidssjukfrånvaro bland månadsanställda i tre pedagogiska yrken, efter ålder, 2017 (procent)...24 Tabell 16c. Långtidssjukfrånvaro bland månadsanställda stödassistenter, efter ålder, 2018 (procent)...24 SJUKLÖNEPERIODEN: DAG 1 14 Tabell 17. Sjukfrånvarons fördelning hos samtliga månadsanställda samt i relation till ordinarie arbetstid, 2018 (procent)...25 Diagram 17. Sjuklöneperiodens andel, dag 1 14, av ordinarie arbetstid (procent), 2018...25 Tabell 18. Sjuklöneperiodens andel, dag 1 14, av all sjukfrånvarotid, efter kön, 2018 (procent)...26 Tabell 19. Sjuklöneperiodens andel, dag 1 14, av all sjukfrånvarotid, efter ålder, 2018 (procent)...26 Tabell 20. Sjuklöneperiodens andel, dag 1 14, av all sjukfrånvarotid, efter yrke, 2018 (procent)...26 Tabell 21A. Sjuklöneperiodens andel, dag 1 14, av all sjukfrånvarotid hos undersköterskor och barnskötare, efter ålder, 2018 (procent)...27 Tabell 21B. Sjuklöneperiodens andel, dag 1 14, av all sjukfrånvarotid i tre pedagogiska yrken, efter ålder, 2017 (procent)...27 Tabell 21c. Sjuklöneperiodens andel, dag 1 14, av all sjukfrånvarotid hos stödassistenter, efter ålder, 2018 (procent)...27 SJUKLÖNEKOSTNAD Diagram 18. Sjuklönekostnad per årsarbetares produktionstid, 2018 (kronor)...28 Tabell 22. Sjuklönekostnad per månadsanställd respektive årsarbetares produktionstid i kronor, 2018...28 ARBETAD TID OCH KOSTNADER Tabell 23. Fördelning av total utförd arbetstid (procent)...29 Tabell 24. Fördelning av total lönekostnad (procent)...29 PERSONALOMSÄTTNING Tabell 25. Personalomsättning i procent, 2017 2018...30 Diagram 19. Personalomsättning utöver pensionsavgångar, 2018 (procent)...31 Diagram 20. Personalomsättning i hela Göteborgsregionen*, 2013 2018...31 Tabell 26. Personalomsättning utöver pensionsavgångar, 2013 2018 (procent)...31 Tabell 27a. Personalomsättning i sex yrkesgrupper andel tillsvidareanställda som slutat i kommunen, 2018 (procent)...33 Tabell 27a. Personalomsättning i sex yrkesgrupper andel tillsvidareanställda som slutat i kommunen, utöver pensionsavgångar, 2018 (procent)...33 KOMMUNFAKTA I KORTHET Ale kommun... 34 Alingsås kommun... 35 Göteborgs Stad... 35 Härryda kommun... 35 Kungsbacka kommun... 35 Kungälvs kommun... 36 Lerums kommun... 36 Lilla Edets kommun... 36 Mölndals stad... 36 Partille kommun... 37 Stenungsunds kommun... 37 Tjörns kommun... 37 Öckerö kommun... 37 38
Bilaga SKL:s personalgruppsindelning utifrån AID-koder 39