Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

2015 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Från och med rapporten för helåret 2014 baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel 2011 2012 2013 2014 2013/ 2014/ 2012 2013 2014 Världen Export Totalt 1 703 1 690 1 656 1 739-2,0 5,1 100 Varor 1 280 1 251 1 180 1 224-5,7 3,7 100 Tjänster 423 439 476 516 8,5 8,4 100 Import Totalt 1 505 1 487 1 438 1 558-3,3 8,3 100 Varor 1 149 1 116 1 043 1 106-6,5 6,0 100 Tjänster 356 371 395 452 6,5 14,3 100 Inre marknaden 1 Export Totalt 1 124 1 132 1 156 1 236 2,1 6,9 71,0 Varor 852 851 841 895-1,2 6,4 73,1 Tjänster 273 281 315 341 12,1 8,2 66,1 Import Totalt 1 139 1 126 1 123 1 197-0,2 6,6 76,8 Varor 880 853 826 867-3,2 4,9 78,4 Tjänster 259 272 297 330 9,0 11,3 73,1 EU (28) Export Totalt 954 954 956 1 027 0,2 7,4 59,0 Varor 735 726 707 757-2,5 7,1 61,9 Tjänster 219 229 249 270 8,9 8,3 52,3 Import Totalt 1 029 1 013 1 007 1 077-0,5 6,9 69,1 Varor 786 758 736 777-3,0 5,7 70,3 Tjänster 243 255 272 299 6,7 10,2 66,2 Norden Export Totalt 379 390 435 454 11,3 4,4 26,1 Varor 269 282 304 315 7,6 3,7 25,7 Tjänster 111 108 131 139 21,1 6,2 26,9 Import Totalt 311 316 321 327 1,6 1,9 21,0 Varor 246 248 236 230-4,9-2,3 20,8 Tjänster 64 67 85 96 25,9 13,6 21,3 Östersjöländerna 2 Export Totalt 694 671 674 712 0,5 5,5 40,9 Varor 588 562 539 558-4,1 3,6 45,6 Tjänster 106 109 135 153 24,3 13,3 29,8 Import Totalt 694 671 674 712 0,5 5,5 45,7 Varor 588 562 539 558-4,1 3,6 50,5 Tjänster 106 109 135 153 24,3 13,3 33,9

Utrikeshandel 2011 2012 2013 2014 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 280,0 1 251,5 1 179,8 1 224,0 Import 1 149,1 1 115,6 1 042,8 1 105,7 Nettohandel 130,9 135,9 137,1 118,3 Export till EU(28) 735,2 725,7 707,4 757,4 Import från EU(28) 785,6 757,9 735,5 777,3 Nettohandel (EU(28) -50,5-32,2-28,1-19,9 Förändring (%) Export -2,2-5,7 3,7 Import -2,9-6,5 6,0 Export till EU(28) -1,3-2,5 7,1 Import från EU(28) -3,5-3,0 5,7 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 423,3 438,6 475,7 515,5 Import 356,3 371,1 395,4 452,0 Nettohandel 67,0 67,5 80,3 63,5 Förändring (%) Export 3,6 8,5 8,4 Import 4,2 6,5 14,3 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar 2011 2012 2013 2014 Svenska DI i utlandet 193,9 196,1 188,1 83,4 Utländska DI i Sverige 83,9 110,7 23,3 68,9 Netto -110,0-85,5-165,6-112,7 Tillgångar (Mdr SEK) 2011 2012 2013 2014 Svenska DI i utlandet 2 612,4 2 531,7 2 694,4 2 936,3 Utländska DI i Sverige 2 404,2 2 429,1 2 499,9 2 484,2

Enheten för internationell 2015-03-18 Dnr: 2015/00573 handelsutveckling Petter Stålenheim Simon Falck Olle Grünewald Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Bytesbalansen helåret 2014 visade ett överskott på 178 miljarder, vilket motsvarade 6,2 procent av BNP. Handelsutvecklingen sista kvartalet 2014 Exporten av varor och tjänster ökade med 6,8 procent jämfört med sista kvartalet 2013. Importen av varor och tjänster ökade med 11 procent. Varuexporten ökade med 3,5 procent och varuimporten med 5,4. Tjänsteexporten ökade med 15 procent och tjänsteimporten med 25 procent. Varuhandelns utveckling helåret 2014 Värdet av Sveriges varuexport uppgick till 1 125 miljarder och varuimporten till 1 112 miljarder. Handelsnettot uppgick till 12 miljarder, vilket var 32 miljarder mindre än 2013. Sveriges varuexport ökade med 1,1 procent i volym och 3,1 procent i värde jämfört med 2013. Varuimporten ökade med 5,2 procent i volym och 6,3 procent i värde. efter handelspartner Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent. Samtidigt som andelen av exporten som gick till EU, Afrika och Amerika ökade 2014 minskade den till Asien, Oceanien och Övriga Europa. 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU. Importen ökade från EU, Afrika och Asien medan den minskade från Oceanien. Värdet på importen från Amerika var oförändrat. efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för exportvaror i varugrupperna Mineralvaror, Energivaror och Övriga varor, men negativ för Skogsvaror och Verkstadsvaror. Exporten av kemivaror var oförändrad. Importvolymen ökade i alla dessa varugrupper. Tjänstehandeln utveckling helåret 2014 Exporten av tjänster ökade med 8,4 procent jämfört med 2013. Importen ökade med 14 procent. Tjänsteexporten uppgick till 515 miljarder och tjänsteimporten till 452 miljarder. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto om 63 miljarder. Direktinvesteringar helåret 2014 Utflödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 83 miljarder. Utländska direktinvesteringar i Sverige resulterade i ett inflöde på 69 miljarder. Värdet på utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige uppgick vid slutet av 2014 till 2 484 miljarder, en minskning på 0,6 procent. Värdet på svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick vid slutet av 2014 till 2 936 miljarder. En ökning på 9,0 procent jämfört med slutet av 2013.

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Positiv avslutning för exporten 2014... 1 2.1 Exporten starkt bidragande till fjärde kvartalets BNP-tillväxt... 2 2.2 Varuhandelns utveckling fjärde kvartalet... 2 2.3 Internationell utblick... 4 3. Bytesbalansen... 6 3.1 Bytesbalansen... 6 3.2 Handelsbalans... 6 4. Varuhandel... 7 4.1 Sveriges export och import av varor... 7 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning... 7 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp... 9 4.1.3 Nettoexport av varor... 11 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 12 4.1.5 Sveriges handel med personbilar... 13 4.1.6 Sveriges handel med läkemedel... 14 4.1.7 Sveriges handel med livsmedelsvaror... 15 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 16 4.2.1 Export... 16 4.2.2 Import... 18 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 21 4.3.1 Svensk export... 21 4.3.2 Svensk import... 25 5. Tjänstehandel... 28 6. Direktinvesteringar... 35 6.1 Direktinvesteringsflöden... 35 6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige... 35 6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet... 37 6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch... 40 6.2 Direktinvesteringstillgångar... 41 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 42 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 44 6.3 Sammanfattande analys... 47 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2014, i löpande priser HA 22 SM 1501 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

1. Inledning Denna rapport redovisar statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för helåret 2014. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Rapportens syfte är att tillhandahålla en samlad redovisning av statistik som visar Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med SCB:s publicering av betalningsbalansstatistiken för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter den nya manualen, BPM6 som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel har ändrats. 1 De största förändringarna består i att posten merchanting, dvs. varuhandel som en svensk aktör genomför utan att varorna passerar svensk gräns, flyttats från tjänstehandeln till varuhandeln samt att lönebearbetning, dvs. varor som flyttas över svensk gräns enbart i syfte att bearbetas utan att de byter ägare, flyttat från varuhandeln till tjänstehandeln. Eftersom merchanting utgör en större andel av utrikeshandeln än lönebearbetning gör, minskar tjänstehandelns andel av den totala handeln som en följd av den nya manualen. En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel tre inte är helt jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med 2013. Dessa förändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik från sammanfattningstabeller, kapitel 2, 3, 5 och 6 från rapporter från och med tredje kvartalet 2014 med tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel under det senaste kvartalet och placerar den i ett internationellt sammanhang. Kapitel 3 beskriver bytesbalansens utveckling. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln presenteras i kapitel 5. Kapitel 6 avser utländska direktinvesteringar. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör rapportens huvudsakliga källa. 2. Positiv avslutning för exporten 2014 2 Sveriges export av varor och tjänster ökade, enligt statistik från betalningsbalansen, fjärde kvartalet 2014 med 6,8 procent jämfört med motsvarande kvartal 2013. Impor- 1 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/amnesovergripande-statistik/betalningsbalansen-bop/215212/implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/fragor-och-svar-om-bpm6/ 2 Vid frågor om denna sektion, kontakta Olle Grünewald eller Petter Stålenheim. 1

ten av varor och tjänster ökade med 11 procent. Varuexporten ökade med 3,5 procent och varuimporten med 5,4. Tjänsteexporten ökade med 15 procent jämfört med motsvarande kvartal 2013 och tjänsteimporten med 25 procent. Säsongsrensade beräkningar från nationalräkenskaperna visar på en uppgång för utrikeshandeln med varor och tjänster fjärde kvartalet 2014 jämfört med föregående kvartal. Mätt i fasta priser och rensat från kalender- och säsongseffekter ökade exporten mellan tredje och fjärde kvartalen 2014 med 2,7 procent. Importen ökade samtidigt med 2,8 procent. Exporten har ökat åtta och importen sju kvartal i följd. 2.1 Exporten starkt bidragande till fjärde kvartalets BNP-tillväxt Sveriges BNP ökade det fjärde kvartalet 2014 med 1,1 procent, säsongsrensat och jämfört med tredje kvartalet. Det var framförallt exporten som med en ökning på 2,7 procent jämfört med föregående kvartal bidrog till ökningen. Importen ökade med 1,1 procent vilket gjorde att nettobidraget svagt positivt. Ökningen av Sveriges BNP ter sig relativt stark i jämförelse med våra grannländer Danmark och Finland som ökade med svaga 0,4 respektive minskade med 0,2 procent mellan tredje och fjärde kvartalet enligt säsongsrensade siffror. EU och euroområdet visade också på en svag men positiv tillväxt med BNP-ökningar på 0,4 respektive 0,3 procent. De två största mottagarna av export från Sverige, Norge och Tyskland, visade dock på större tillväxt fjärde kvartalet med 0,9 respektive 0,7 procent jämfört med föregående kvartal. För Tysklands del var det framförallt exporten som var en starkt bidragande anledning till BNP-ökningen med ett kraftigt överskott i bytesbalansen. En positiv tillväxt redovisade även USA och Japan. Dock var förväntningarna på de båda ländernas tillväxt högre än det egentliga utfallet. 2.2 Varuhandelns utveckling fjärde kvartalet 3 Diagram 2.1 och 2.2 visar utvecklingen, enligt den detaljerade utrikeshandelsstatistiken, för Sveriges varuexport respektive varuimport. Räknat i volym, dvs. i fasta priser, ökade utrikeshandeln med varor fjärde kvartalet 2014 markant mindre än i löpande priser. Varuexporten ökade med 2,1 procent och varuimporten med 5,2 procent, jämfört med fjärde kvartalet 2013. Preliminära siffror för januari 2015 visade att exporten av varor minskade med 3,3 procent jämfört med januari 2014. Varuimporten minskade med 3,2 procent. Förutom för varugruppen Vägfordon ökade exportvärdet för samtliga större varugrupper fjärde kvartalet 2014. Mest ökade exporten av Läkemedel, Energivaror och Livsmedel jämfört med motsvarande kvartal 2013. Fordonsexporten minskade med 13 procent under samma period. Medan exporten av Personbilar minskade med 23 procent minskade Lastbilsexporten med 14 procent. 3 I avsnitt 2.1 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 2

Diagram 2.1 30 Förändring i svensk varuexport (januari 2009 - januari 2015) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 20 10 0-10 -20-30 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Månadsvis Kvartalsvis Värdet av såväl Energivaruexporten som Mineralvaruexporten är starkt kopplat till sina respektive världsmarknadspriser. Mellan fjärde kvartalet 2013 och motsvarande kvartal 2014 ökade Energivaruexporten med 16 procent i värde och 34 procent i volym vilket är en effekt av det kraftiga prisfallet för olja. Mineralvarorna ökade med 1,7 procent i värde och minskade 0,3 procent i volym, vilket pekar på en svag prisökning mellan 2013 och 2014. Diagram 2.2 30 Förändring i svensk varuimport (januari 2009 - januari 2015) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 20 10 0-10 -20-30 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Månadsvis Kvartalsvis 3

De varugrupper för vilka importvärdet ökade mest var Personbilar, Läkemedel och Livsmedel. Sista kvartalet 2014 ökade importen av Personbilar med 14 procent jämfört med sista kvartalet 2013. En viktig faktor att ta hänsyn till vid analys av handelsutvecklingen framöver kommer att vara EU:s sanktioner mot Ryssland och Rysslands motsanktioner. 2014 minskade Sveriges export till Ryssland med 6,5 procent. De varor för vilka den svenska exporten minskat mest under året är Personbilar och Lastbilar. Exporten av Telekomvaror har samtidigt ökat kraftigt. 2.3 Internationell utblick Enligt CPB ökade världshandeln med 0,9 procent i december 2014, säsongsrensat och jämfört med föregående månad. Världsimporten växte något snabbare än världsexporten. Sett över hela det fjärde kvartalet och jämfört med fjärde kvartalet föregående år ökade världsexporten med 3,5 procent. Under året har de avancerade ekonomierna haft en modest ökning men det fjärde kvartalet visade en betydligt högre ökningstakt med bland annat Japan som med en försvagad yen visade högre exporttillväxt. Tillväxtekonomierna är annars den grupp av länder som stått för de stora ökningarna i exporten. Tillväxtekonomierna växte under året kraftigare under samtliga kvartal jämfört med de avancerade länderna och under det fjärde kvartalet var det framförallt ekonomierna i Asien som bidrog till att dessa länder ökade med 3,9 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det ekonomiska läget i många EU-länder 4 fortsätter dock att utvecklas långsamt. Den svaga utvecklingen inom EU-området påverkar Sverige i stor utsträckning eftersom EU tar emot 58 procent av Sveriges totala export. Dock har den svagare kronan i kombination med en något ljusare konjunkturbild i viktiga mottagarländer skapat ljusare förutsättningar för Sveriges utrikeshandel. Inom EU var det främst Tyskland som redovisade positiva siffror för såväl BNP som utrikeshandel. USA och Storbritannien har också visat en stark konjunkturutveckling. 4 1 juli 2013 blev Kroatien EU:s 28:e medlem. För att behålla jämförbarhet över tid räknas Kroatien med i alla totaler för EU även för tidigare år. 4

Diagram 2.3 40 30 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2010-2014) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 -40 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 2010 2011 2012 2013 2014 EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB (Utrikeshandelsstatistiken) Icke-säsongsrensad statistik visade att Sveriges varuexport, som under en längre period utvecklats sämre än den för flera jämförbara ekonomier, ökat i paritet med eller till och med något överträffat andra länders exportökningar under 2014 års fyra kvartal. Mellan fjärde kvartalet 2013 och motsvarande period 2014 ökade EUs externhandel samt exporten från Finland, USA och Tyskland export med 3,3, 3,5, 1,4 respektive 5,3 procent. Sveriges export ökade samtidigt med 3.9 procent. Framtidsutsikterna pekar på en fortsatt ökning. Exportchefsindex 5 uppgick för februari 2015 till en bit över 50, vilket indikerar att det är fler exportchefer som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning. Även exportorderingången pekade på 5 Business Sweden Exportchefsindex, http://www.business-sweden.se/om-oss/pressrum/statistik-och-analys/exportchefsindex/exportchefsindex-februari-2015/ 5

en ökning. Den säsongsrensade siffran på 102,0 för december 2014 visade den högsta noteringen sedan januari 2012. 3. Bytesbalansen 6 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 245 miljarder 2014, vilket var en minskning med 11 procent jämfört med 2013 och motsvarade 6,3 procent av BNP. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. 1 Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Diagram 3.1 10,0 Sveriges bytesbalans 2006-2014 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 3.2 Handelsbalans 7 2014 uppgick Sveriges handelsbalans till 118 miljarder vilket var 19 miljarder mindre än 2013. Medan handelsbalansen uppgick till 3,0 procent av BNP motsvarade kapitalavkastningen och tjänstenettot 2,8 respektive 1,6 procent. 6 Vid frågor om denna sektion, kontakta Petter Stålenheim. 7 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 6

Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 2006-2014 Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 4. Varuhandel 8 9 4.1 Sveriges export och import av varor Sveriges varuexport ökade 2014 med 1,1 procent i volym och 3,1 procent i värde jämfört med 2013. Varuimporten ökade med 5,2 procent i volym och 6,3 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick 2014 till 1 125 miljarder och varuimporten till 1 112 miljarder. Sveriges handelsnetto (värdet av varuexporten minus värdet av varuimporten) uppgick till 12 miljarder, 32 miljarder mindre än 2013. Preliminär statistik från SCB visar att Sveriges handelsnetto under januari 2015 gav ett överskott på 3,5 miljarder, 0,2 miljarder mindre än under januari 2014. I januari 2015 uppgick varuexporten till 89 miljarder och varuimporten till 86 miljarder. 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2011-2014. Diagram 4.1 och 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien, EU samt Övriga Europa. 8 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 9 Vid frågor om denna sektion, kontakta Petter Stålenheim. 7

Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2011 2012 2013 2014 Förändring (%) Export 1 212,3 1 168,3 1 090,8 1 124,7 3,1 intra-eu(28) 680,2 665,4 629,3 656,5 4,3 extra-eu(28) 532,1 502,9 461,5 468,2 1,4 Import 1 147,9 1 114,4 1 046,0 1 112,3 6,3 intra-eu(28) 789,8 757,2 726,5 770,9 6,1 extra-eu(28) 358,1 357,2 319,6 341,4 6,8 Anm: Import enligt avsändningsland. 2014 gick 74 procent av den totala exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent. Mellan 2013 och 2014 ökade exporten till EU, Afrika och Amerika medan den minskade till Övriga Europa, Asien samt Oceanien. Exporten till Afrika ökade med 13 procent vilken var den största relativa förändringen. Afrikanska länder tog emot 2,9 procent av Sveriges export. Sveriges export till EU och Amerika ökade med 3,2 respektive 6,1 procent. Diagram 4.1 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2013 2014 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Mellan 2013 och 2014 ökade värdet av importen med 6,3 procent. 84 procent av Sveriges import kom från Europa och 69 procent från EU. Importen ökade från EU, Afrika och Asien medan den minskade från Oceanien. Värdet på importen från Amerika var oförändrad mellan 2013 och 2014. 8

Diagram 4.2 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2013 2014 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp för 2013 respektive 2014. Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel 2014 Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 2013 3 kv 2014 4 kv 2014 2014 2013 3 kv 2014 4 kv 2014 2014 11,0 Skogsvaror -0,8-1,0-3,4-2,1-2,4 4,8 1,9 3,4 10,2 Mineralvaror -9,0-1,2-0,3 2,6-17,8 2,4 1,7 3,9 12,8 Kemivaror 3,6 2,7 4,5 0,7 0,0 6,7 9,8 4,0 8,8 Energivaror -16,6 21,9 33,9 13,4-21,7 17,6 15,5 6,9 43,7 Verkstadsvaror -2,1-1,7-2,2-0,8-5,0 1,1 0,9 1,6 13,6 Övriga varor -1,5 4,4 4,5 1,4 0,1 6,8 6,2 4,0 100 Totalt -3,4 1,7 2,2 1,1-6,6 4,5 3,9 3,1 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. 9

Diagram 4.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 2013 2014 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Mellan 2013 och 2014 ökade den svenska exporten med 1,1 procent i volym och 3,1 procent i värde. Det är framförallt en kraftig exportökning för energivaror som dragit upp volymen. Även exportvolymen för mineralvaror, Övriga varor och i någon mån Kemivaror ökade. Volymutveckling under perioden var negativ för Skogsvaror och Verkstadsvaror. Räknat i värde ökade exporten för samtliga dessa varugrupper. Att en negativ volymutveckling infaller samtidigt som en positiv värdeutveckling pekar på en prisökning för varugruppen. Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel 2014 Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 2013 3 kv 2014 4 kv 2014 2014 2013 3 kv 2014 4 kv 2014 2014 2,9 Skogsvaror -1,4 2,5 3,7 3,0-4,2 6,2 6,9 6,0 7,1 Mineralvaror -6,8-6,9-4,5 0,1-14,9-0,2 2,7 2,8 12,8 Kemivaror -2,4 6,4 7,6 6,7-6,8 8,9 9,4 7,6 13,7 Energivaror -10,6 24,4 16,2 8,1-16,7 19,4-4,9 1,8 41,4 Verkstadsvaror -1,3 4,5 2,8 5,0-4,8 7,3 6,9 7,6 22,1 Övriga varor 3,6 5,8 6,4 4,8 3,5 8,5 9,5 7,3 100 Totalt -2,4 6,9 5,5 5,2-6,1 8,9 5,9 6,3 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Sveriges import ökade mellan 2013 och 2014 med 5,2 procent i volym och 6,3 procent i värde. Importen ökade i volym och värde för alla varugrupper. De största volymökningarna skedde för Energivaror, Kemivaror och Verkstadsvaror. För alla varugrupper utom energivaror ökade värdet på importen mer än volymen, vilket indikerar att importpriserna ökat för dessa varugrupper. 10

Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 2013 2014 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport 180 140 100 60 Mdr kr 20-20 -60-100 -140-180 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 11

Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt totalt för perioden 2000 till 2014. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. 10 Handeln med EU gav ett exportunderskott på 114 miljarder, vilket var 17 miljarder mer än 2013. Även exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade, från 142 miljarder 2013 till 127 miljarder 2014. Sveriges totala exportöverskott uppgick 2014 till 12 miljarder, en minskning med 32 miljarder jämfört med 2013. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för 2013 och 2014. Skogsvaror, Verkstadsvaror och Mineralvaror är de varugrupper som bidrog med de största nettoexportintäkterna under 2014. Även Kemivaror gav ett positivt handelsnetto. Skogsvaror svarade för en nettoexport på 92 miljarder, en ökning med 2,5 procent jämfört med 2013. Nettoexporten för mineralvaror ökade från 33 till 35 miljarder. Även om Verkstadsvaror hade ett positivt exportnetto var utvecklingen starkt negativ för varugruppen vars nettoexport minskade med hela 45 procent. Nettoexporten för Kemivaror var svagt positiv 2014. Mellan 2013 och 2014 minskade exportnettot för denna varugrupp från 6,3 till 1,8 miljarder. Både Energivaror och gruppen Övriga varor fortsatte att ge ett starkt negativt bidrag till exportnettot, med 54 respektive 93 miljarder. Sammantaget har nettoexporten utvecklats negativt under senare år. Det är framförallt Verkstadsvarornas bidrag som minskat. Det positiva bidraget från maskiner och vägfordon har minskat och det negativa bidraget från elektrovaror, telekomutrustning har ökat. Diagram 4.6 100 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 2013 2014 80 60 40 Mdr kr 20 0-20 -40-60 -80-100 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt 10 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 12

Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skogsvaror 96,1 96,9 94,7 96,7 94,5 91,8 90,1 92,3 Mineralvaror 11,5 26,4 16,7 30,2 38,3 42,7 32,5 34,7 Järn och stål 18,2 21,8 10,7 16,7 17,9 17,2 13,5 15,8 Kemivaror 7,8 0,9 13,7 11,2-4,4-3,3 6,3 1,8 Läkemedel 34,4 32,1 36,7 36,7 28,5 26,4 25,9 28,5 Energivaror -52,0-64,6-40,4-57,6-65,6-62,5-57,8-54,1 Verkstadsvaror 105,3 106,3 65,9 57,9 79,4 59,7 55,8 30,7 Maskiner 72,8 69,6 58,9 60,5 69,2 71,8 67,3 64,1 Elektrovaror och -9,4-4,0-8,9-17,5-19,5-29,0-32,8-37,3 telekom Vägfordon 41,7 38,9 6,8 4,3 21,2 15,7 17,0 3,7 Övriga varor -63,5-69,4-66,8-69,7-77,8-74,5-82,1-93,0 Livsmedel -35,8-40,4-42,8-41,4-45,0-45,0-46,9-50,1 Total 105,2 96,5 83,8 68,7 64,4 53,9 44,8 12,4 4.1.5 Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och diagram 4.7 illustrerar Sveriges export och import av personbilar. Handeln med personbilar gav 2014 ett exportunderskott på 20 miljarder, vilket är en ökning av underskottet med 6,9 miljarder jämfört med 2013. 2009 var det första år sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Ett förhållande som inte ändrats sedan dess. 2014 minskade exporten av personbilar marginellt med 0,5 procent och importen ökade med hela 14 procent. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som var positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästintill regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. 2014 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 20 miljarder. Värdet på personbilsimporten från andra EU-medlemmar uppgick till 47 miljarder vilket innebar att underskottet med andra EU-länder var 27 miljarder, 3,2 miljarder mer än 2013. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2009 33,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9,7 2010 38,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21,5 2011 44,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21,5 2012 36,2 46,3-10,1 17,8 40,3-22,5 2013 33,9 47,4-13,6 17,9 42,0-24,1 2014 33,7 54,2-20,5 20,1 47,4-27,3 13

Diagram 4.7 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 70 50 30 Mdr kr 10-10 -30-50 -70 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 4.1.6 Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och diagram 4.8 illustrerar Sveriges export och import av läkemedel. Handeln med läkemedel gav 2014 ett exportöverskott på 28 miljarder, vilket var en ökning jämfört med 2013 med drygt 2,3 miljarder kronor. Ungefär hälften av läkemedelsexporten går till EU. Dessutom kommer över 85 procent av den svenska läkemedelsimporten från EU. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2009 67,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16,7 2010 66,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15,8 2011 57,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6,2 2012 57,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4,2 2013 56,1 30,0 26,1 28,0 25,4 2,6 2014 59,0 30,6 28,4 30,3 26,4 3,9 14