Projektplan för natur- och kulturvärden vid fjällägenheter



Relevanta dokument
Utvecklingsplan för kulturreservatet

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

projekt roslagshagar

Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011

Promemoria

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Behovsbedömning för planer och program

Kommunstyrelsen 13 december Diarienummer KS-2010/

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av jordbruksfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Rapport 2010:18. Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten

Förslag samverkansavtal Bottenvikens skärgård

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

MINNESANTECKNING (6)

Jordbruksverkets service till företagare

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson KS 2012/0036

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD. För perioden 2 april 2013 till 1 april

Revisionsrapport 2015:9 Genomförd på uppdrag av revisorerna 17 november Förstudie Björnön. Västerås stad

Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

PLANBESKRIVNING. detaljplan SALEBY 14:10, Vartofta Falköpings kommun. Stadsbyggnadsavdelningen Antagandehandling "VIDBLICKEN"

Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89

Gemensamt delprogram för stormusslor

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Sammanträdesprotokoll

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

Bygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum (11)

11 Revisionsrapport Granskning av intern kontroll i regionens huvudboksprocess RS150315

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Styrdokument Bondens egen Marknad i Umeå

30 juni Byggnadsnämnden Göteborgs stad Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

Birger Backlund, S, 2:a vice ordf 31, Håkan Schüberg, C Bill Öhnstedt, V Mikael Karlsson,S 31-41

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista)

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg KSN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Statens Jordbruksverk

LEADER Göteborgs Insjörike

Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag

Övervakning av Öländsk tegellav

Så bildas en nationalpark

Hantering av konst. Gotlands kommun. Revisionsrapport Ramona Numelin

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

Kravspecifikation - Boknings- och bidragssystem. för kultur och fritidsverksamheten. Förberedelse av upphandling

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt

Vård av gotländska kulturmiljöer

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Ett rikt växt- och djurliv

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Sida 1 (6) Årsberättelse Verksamhetsberättelse med Balans- och Resultatrapport

Lägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Revisionsrapport Verksamheter på entreprenad

Datum Aktiviteter och fördelning av statliga medel inom det finska förvaltningsområdet 2013

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) av miljökonsekvensbeskrivning. Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor

Stämmohandlingar. 10 december 2015, kl 18.00, Västlaestadianska Bönhuset, Gällivare

PROJEKTPLAN. 1.Projektnamn. Hörte hamn Den gröna hamnen. 2.Projektidé

Ingemar Tönnberg (S) Iréne Runkvist Karlsson (S) Kjell Persson (S) Ingegärd Olsson (S) Jan Larsson (M) Lena Svensson (S)

4 Taxeringsenhet. 4.1 Allmänt. 4.2 Samma ägare. Taxeringsenhet Avsnitt 4 59

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER

Angående uppföljning av tillsyn läsåret

Förbundsordningen för Samordningsförbundet Östra Södertörn

Slutrapport för projekt

Micael Melander (S) ordf. Malin Svanholm (S), tjänstgörande ersättare Bertil Böhlin (C) Thomas Lundberg (V) Monica Bruman (M)

Energikartläggning i stora företag - Hur ska en energikartläggning i bolag inom kommun och landsting genomföras?

Information till ledare i Sundbybergs IK

Galtabäcks hamn har något att berätta

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Projektansökan. Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner

Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 27 september 2012 kl. 08:15-12:15.

Bildande av naturreservat Norrköpings ekbackar

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö

Hallands Arkivförbunds verksamhetsberättelse 2012

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Föredragningslista Bygg- och plannämnden

Granskning av Konstregister rutiner för hantering, oktober 2005

Båtlagen under Andra Världskriget - en berättelse om kristider och ransonering

Anvisningar och tidplan för bokslut 2015

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar-

B EHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Spinnhuset. (Bostäder, kontor, hotell) inom Saltängen i Norrköping. tillhörande detaljplan för

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

Budgetunderlag

Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 26 april 2012 kl. 08:15-12:15.

Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län.

Medborgarförslag om att satsa mer pengar på skolorna i kommunen

Överklagande av Plan- och byggnämndens i Strängnäs kommun beslut om bygglov för två vindkraftverk; Näs 1:4 och Knutsberg 1:2

Förslag till ny organisation för Landstinget Hallands läkemedelsförsörjning från den 1 oktober 2011

Transkript:

Plan Diarienummer 436-6897-2014 Projektplan för natur- och kulturvärden vid fjällägenheter Jämtlands län

Omslagsbild Gösta med sina får på Blomhöjden. Foto: Lars-Olof Hallberg. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län December 2014 Beställningsadress Länsstyrelsen Jämtlands län 831 86 Östersund Telefon 010-225 30 00 Ansvarig Eva Karlsson Tryck Länsstyrelsens tryckeri, Östersund 2014 Löpnummer 2014:30 Diarienummer 436-6897-2014 Publikationen kan laddas ner från Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/jamtland

Innehållsförteckning 1. Inledning...4 1.1 Uppdrag... 5 1.2 Syfte... 5 2. Aktiviteter...6 3. Budget...7 4. Tidplan...7 3

1. Inledning Under 1700-talet ökade befolkningen i Jämtlands län och det började bli ont om jordbruksmark i de etablerade byarna. Människorna var tvungna att flytta längre och längre ut till marginalområdena för att nyodla. Staten uppmuntrade även till bosättningar på den så kallade kronojorden och nybyggarna fick skattefria år och andra åtgärder som underlättade för nyetableringarna. Men det man inte förutsåg var att det kunde leda till konflikter med de människor som redan fanns i områdena, samerna. Det gällde samernas sedvanerätt till jakt, fiske och renbete. För att ge samerna rimliga förutsättningar att bedriva renskötsel började staten lösa in ett stort antal fjällhemman. Men för att ändå kunna bedriva jordbruk i fjällområdet, inrättade staten upplåtelseformen fjällägenheter år 1915. Det innebar att staten arrenderade ut dessa gårdar till jordbrukare/arrendatorer. Ansvaret för dessa fjällägenheter vilar fortfarande på staten. Fjällägenheter finns och har funnits i Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län, men de flesta som är kvar i statens ägo återfinns i Jämtlands län. Det finns även ett riksdagsbeslut (prop. 1994/95:100 förnyat i prop. 2009/10:1) på att alla fjällägenheterna ska avvecklas och säljas ut. För närvarande är det Statens Jordbruksverk som fördelar medel till årligt underhåll av bebyggelsen på arrendegårdarna. Den tilldelade budgeten är blygsam. Under 2014 hade länen tillsammans en miljon kronor att fördela mellan fjällägenheterna. Jämtlands län fick 450 000 kronor av dessa medel som även innefattar vägunderhåll. Om fjällägenheten blir i privat ägo finns möjligheten att söka bidrag enligt bidragsförordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Behålls lägenheten i statlig ägo finns inte den möjligheten, eftersom bidraget inte får utgå till en statlig myndighet i egenskap av fastighetsförvaltare. Anslaget till kulturmiljövård är begränsat och konkurrensen om medlen stor. Medlen ska fördelas mellan skyddad bebyggelsen, kulturreservat, forn- och kulturlandskapsvård samt andra kulturmiljöprojekt. Vill någon skydda bebyggelsen på en fjällägenhet kan var och en, eller Länsstyrelsen, väcka fråga om byggnadsminnesförklaring. Det finns också möjlighet att bilda kommunalt eller statligt kulturreservat enligt 7 kap miljöbalken. Statliga byggnadsminnen regleras av förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen och prövas av regeringen efter framställan från Riksantikvarieämbetet. Det som komplicerar frågan är att regeringen vill sälja ut samtliga fjällägenheter. 4

1.1 Uppdrag Ett av de nya nationella målen för kulturmiljöarbetet är att Länsstyrelsen ska ha en helhetsyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen. Det förutsätter att värdena är kända. Den senaste mer omfattande inventeringen av natur- och kulturvärden vid fjällägenheterna är från 1995. Sedan dess har Naturvårdsenheten genomfört ett antal inventeringar av naturvärden till exempel för Natura 2000 och åtgärdsprogram för hotade arter. Inventeringen ligger i linje med miljökvalitetsmålen för ett rikt odlingsladskap och storlagen fjällmiljö och blir även en åtgärd i det regionala miljömålsarbetet. Att värna om de fjällnära gårdarna omnämns i miljömålsarbetet som en kommande utmaning för Länsstyrelsen i Jämtlands län. Men det stora hotet mot natur- och kulturvärden vid fjällägenheterna är igenväxningen som skadar marker och byggnader samt påverkar landskapsbilden. Inventeringen följer kulturmiljös strategi för kulturmiljöarbetet 2014 2020 och blir ett projekt med interna samverkan mellan Naturvårdsenheten, projekt Rikare odlingslandskap (Lantbruksenheten) och Samhällsenheten. 1.2 Syfte För närvarande finns 19 fjällägenheter i Jämtlands län. Av dem är fem föreslagna bli kvar i statens ägo och några är under utredning om friköp hos Statens Jordbruksverk, Statens Fastighetsverk och regeringen. Vad som ska hända med övriga arrenden är osäkert och så länge de inte blir friköpta är de kvar i statens ägo. Högsta prioritet i utredningen har de fjällägenheter som är föreslagna bli kvar i statens ägo med höga natur- och kulturvärden. Det är Leipikvattnet, Härbergsdalen, Blomhöjden A och B, Almdalen, Bågavatten, Bunnerviken och Edevik. Det är angeläget att natur- och kulturvärden vid dessa fjällägenheter förvaltas på ett hållbart sätt även i framtiden, oavsett vem som äger gårdarna. Utredning kan även utmynna i förslag om områdesskydd så som byggnadsminnesförklaring eller kulturreservat för någon av fjällägenheterna som kompletterar eller utökar redan befintliga skydd i form av Natura 2000 och naturreservat. 5

2. Aktiviteter En naturlig del i utredningen blir att inhämta synpunkter och kunskaper inom Länsstyrelsen i Jämtlands län. Därför bildas en referensgrupp vars uppgift blir att följa projektet, vara bollplank och tillföra kunskaper. Projektplanen skickas till referensgruppen för kommentarer. Referensgruppen består av representanter från naturvården, Rikare odlingslandskap och samhällsenheten. Rennäringsdelegationen informeras om pågående projekt. Arbetet startar upp med en genomgång av tidigare inventeringar och utredningar inom området. Sedan inhämtas information om det aktuella läget för respektive fjällägenhet från andra verksamhetsområden. Planen är att besöka de prioriterade gårdarna och erbjuda kompetensutveckling genom rådgivning i Rikare odlingslandskap. Besöken genomförs under januari till och med mars 2015. Rådgivningen dokumenteras med minnesanteckningar och fotodokumentation som delges lantbrukarna. De här är exempel på frågor som ska diskuteras vid rådgivningsbesöken:»» Vilka förutsättningar finns det för fortsatt djurhållning på fjällägenheterna?»» Finns det betesdjur, maskiner, djurstall, kunskap och intresse för att bevara de höga natur- och kulturvärdena även i framtiden? Resultaten från rådgivning och inventeringarna sammanställs i en rapport. Om det finns behov genomförs en inventering av byggnader vid fjällägenheterna sommaren 2015. Naturvården arbetar löpande med uppföljning av Natura 2000-områden. Tanken är att kunna dra nytta av varandras pågående inventeringar och samverka. 6

3. Budget För projektet avsätts 75 000 kronor från anslag för kulturmiljövård för 2014. Om en inventering av byggnadsbeståndet ska genomföras upphandlas åtgärden och nya medel sättas av 2015. Rådgivningen finansieras inom projekt Rikare odlingslandskap. Sammanställning av naturvärden finansieras av naturvårdsmedel för skötsel och förvaltning av skyddad natur. Avsatta medel avser kostnader för arbete och inköp av fotografier från Småländska naturbilder. Kontering för arbetad tid och betalning av fakturor belastar internkonto 1173002. 4. Tidplan När Aktivitet 2015 dec Sammanställning av natur- och kulturvärden Jan mars 2015 Rådgivning/sammanställning rapport 2015 april Sammanfattning av projektet och utvärdering om eventuell fortsättning 7

Bilaga 1 Lista över prioriterade fjällägenheter i inventeringen. Fjällägenhet Innehavare 1 Almdalen Randi Olofsson 2 Blomhöjden A Arne Jönsson 3 Blomhöjden B Gösta Åström 4 Bunnerviken Bertil Larsson 5 Bågavattnet Per Gunnar Persson 6 Edevik Per Anders Andersson 7 Härbergsdalen Lennart Köpsén 8 Leipikvattnet Nisse Olofsson 9 Sjoutnäset Vidar Andersson 8

9

Postadress: 831 86 Östersund Besöksadress: Residensgränd 7 Telefon: 010-225 30 00 jamtland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jamtland