Garaget Verksamhetsplan 2010



Relevanta dokument
GARAGET Verksamhetsplan 2009

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Biblioteksplan för Norrköpings kommun Antagen i kultur- och fritidsnämnden KFN 2011/0230

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Biblioteksplan för Lerums kommun

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Kultur- och fritidsförvaltningen Simrishamns kommun. Bibliotekets verksamhetsplan Analys och årsberättelse

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Foto: Mattias Johansson

Enhetsplan Biblioteket

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN , LKS Antagen av utbildningsnämnden Antagen av kommunfullmäktige

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011.

Fördjupad Projektbeskrivning

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Verksamhetsplan. Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende. Diarienummer: VON 2016/

Målet är delvis uppnått

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium

Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

godkänna rapporten av utvecklingsprocessen för Kultur för barn och unga

Verksamhetsplan 2015

Socialdemokraterna i Mora

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Operativa mål/aktiviteter:

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Biblioteksplan för Vingåkers kommun

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap(IOP) Mellan Fastighetskontoret och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2014

Biblioteksplan för Helsingborg

BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

Biblioteksplan för Timrå kommun

Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på modersmålstöd för förskoleförvaltningen i Malmö stad

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013

Fritidsgårdsverksamhet. Dokumentets syfte Dokumentet anger hur fritidsgårdsverksamhet i Nacka ska utföras

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Mette Agborg & Lisa Berger

HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP

Policy för internationellt arbete

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015

Adelöv - LIVET PÅ LANDET

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor:

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

VERKSAMHETSPLAN 2014 BUDGET OCH STYRKORT. IF Friskis&Svettis Karlstad

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014

Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015

Biblioteksplan för Haparanda kommun Antagen BUN 2014/

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Barn- och ungdomspolitisk strategi

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret sept-08

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier

Handbok för fullmäktiges beredningar

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Missiv Dok.bet. PID131548

Ledningssystem för kvalitet

Innehållsförteckning Kvalitetsdefinition Bakgrund Syfte... 2

Verksamhetsplan Kompetens- och arbetslivsnämnden

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

SOCIALNÄMNDEN

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fjärilen 2013

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun Antagen av kommunfullmäktige

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Dokumentnamn: Projektdirektiv för utredning av ett nytt eventuellt kulturhus Skapad av: Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen PROJEKTDIREKTIV

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola

Hälso- och friskvårdspolicy

S-studenters långtidsplan fram till 2020

Den kommunala organisationen

Verksamhetsinriktning för. SISU Idrottsutbildarna

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kometen 2013

Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun

Projektbeskrivning utveckling av Demokrati Dialog Delaktighet (3D) i Tingsryds Kommun Bakgrund - Markaryd Bakgrund - Tingsryd

Under 2015 ska samtliga verksamheter genomföra den kommunövergripande miljöutbildningen vid APT. Respektive chef ansvarar för detta genomförande.

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

1(7) Biblioteksplan Styrdokument

Förslag till årsredovisning 2010

Transkript:

Garaget Verksamhetsplan 2010

INNEHÅLL INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 PARTNERSKAPET 2 MÖTESPLATS 2 DIALOGMÖTEN 3 HÅLLBAR UTVECKLING 3 SAMVERKAN 3 VERKSAMHETSIDÉ... 3 SYFTE 4 VISION 4 INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 4 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH MÅL... 5 UTVECKLA EXTERNA ARRANGEMANG 5 UTVECKLA DIALOGLABB 6 UTVECKLA FORSKNINGSSAMARBETET 8 UTVECKLA BIBLIOTEKSSERVICEN 9 UTVECKLA KREATIV VERKSTAD 11 ORGANISATION 12 BUDGET 12 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING... 13 MEDARBETARSAMTAL OCH INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN 13 VERKSAMHETSPLANENS UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 13 1

INLEDNING Verksamhetsplanen för 2010 anger uppdraget, samt inriktning och mål, för verksamheten och är det interna styrdokumentet för den dagliga verksamheten. Arbetet med Garagets utveckling är att betrakta som en process. Att se arbetet som en process betyder framförallt att arbetet är transparent och öppet för de boendes och andra aktörers påverkan, omfattar allt och styrs av en ständig pågående omprövning. Garagets olika delar ska utvecklas och integreras till en fruktbar helhet, där summan är mer än delarna. BAKGRUND Garaget initierades 2005, då idén om ett stadsdelsbibliotek kopplades till en tidigare idé om ett forskningscentrum för urban integration. Under processens gång etablerades även dialoglabb som en arbetsform, vilket senare kom att bli en del i Garagets verksamhet. Garaget är också en av insatserna som har fastslagits i Strategisk stadsdelsplan 2007-2013 (Södra innerstaden SDF 2007). I den strategiska planen för området finns ett antal målområden uppställda och Garaget ska enligt planen främja målområdena språkutveckling och skolresultat, attraktiva och trygga stadsdelar, demokrati och delaktighet samt folkhälsa. PARTNERSKAPET Partnerskapet som utvecklar Garaget är Centrum SDF, Fosie SDF, Kulturförvaltningen, Serviceförvaltningen och Södra innerstaden SDF. MÖTESPLATS Tillsammans skapar partnerskapet förutsättningar för en helt ny typ av kreativ mötesplats. På denna mötesplats kan boende, föreningar, social ekonomi och företag utveckla nya möjligheter för individer och grupper att genomföra idéer och förverkliga projekt. Garaget utgår från behov och önskemål från människor i närområdet. Dessa är en viktig resurs i utvecklandet av Garaget. Mötesplatsen visar en särskild lyhördhet mot idéer, behov och önskemål från grupper som vanligtvis inte syns i det omgivande samhället. Garaget är en miljö som bygger på människors egen kraft, främst den del av Garagets verksamhet som innebär arrangemang och olika aktiviteter för olika åldrar och intressen. Garaget strävar efter att bli en mötesplats som är intressant för hela Malmö och väcker uppmärksamhet i övriga Sverige. I den öppna dialogen med boende och med lokalområdets olika aktörer utvecklas Garagets olika delar till en integrativ, spännande och unik helhet. De boende främst i Fosie och Södra innerstaden är en stor och viktig resurs för Garagets innehåll och verksamhet. Partnerna bakom Garaget strävar efter att skapa förutsättningar för de boende att vara delaktiga i Garagets utveckling. 2

DIALOGMÖTEN Partnerskapet genomförde som en del av förberedelsearbetet sju öppna dialogmöten tillsammans med boende, tjänstemän och verksamma i området. Olika önskemål som ett offentligt vardagsrum, bibliotek, experimentarium, ekocentrum, mediatek, cykelverkstad, café, äventyrsbana, möteslokaler att låna etc. listades. HÅLLBAR UTVECKLING Garaget har ett starkt fokus på hållbar utveckling, såväl social som ekonomisk och ekologisk. På Garagets tak finns sedan sommaren 2008 en solenergianläggning, som numera genererar energi till verksamheten. I lokalen finns en display som visar hur stor energiförbrukningen är. En stor del av Garagets inredning och material är återanvändningsmaterial, från äldre secondhand-möbler och ommålade bokhyllor från kommunens lager. SAMVERKAN Garagets verksamhet möjliggörs av samarbeten och samverkan med andra verksamheter och aktörer i närområdet både i Centrum, Fosie och Södra innerstaden. Garaget har från start samarbetat med såväl frivilligorganisationer, föreningar och förvaltningar som privatpersoner, företag, studieförbund, skolor och förskolor m.fl. 3

VERKSAMHETSIDÉ SYFTE Huvudsyftet med Garaget är att skapa en arena för ökad delaktighet genom att bekräfta och synliggöra människor och ge dem möjligheter att växa. VISION Förhållningssättet på Garaget är deltagardemokratiskt Garaget vilar värdegrundsmässigt i de mänskliga rättigheterna och ska vara öppet för alla, ickekommersiellt, påverkningsbart, tillgängligt, välkomnande, opretentiöst, och inspirerande. Platsen ska relatera till alla människor i närområdet och utgå från deras behov och önskemål i de sociala och kulturella mötena. Garaget är en tummelplats med många plattformar och utvecklingsmöjligheter med en gemensam helhetssyn Garaget ska bli den plats där resultat och erfarenheter från urban integrationsforskning synliggörs och blir tillgängligt och ger utrymme för många. Mötesplatsen Garaget innehåller ett experimentellt interaktivt stadsdelsbibliotek, ett dialoglabb, olika aktiviteter och arrangemang samt en kreativ öppen verkstad. Genom samverkan med andra relevanta aktörer i närområdena Centrum, Fosie och Södra innerstaden skapas positiva synergieffekter. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Utvecklingen på Garaget ska vara en transparant process. Den viktigaste informationskanalen är mun till mun-metoden. Genom att ge varje användare och extern arrangör en positiv upplevelse av Garaget skapas naturliga ambassadörer för verksamheten. Detta kompletteras med traditionell marknadsföring, främst i digital form via t.ex. vår hemsida www.malmo.se/garaget. 4

VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH MÅL UTVECKLA EXTERNA ARRANGEMANG Alla externa arrangemang som sker på Garaget utgår främst ifrån arrangörernas eget engagemang. Att organisera egna arrangemang på Garaget ska för externa aktörer upplevas givande och enkelt. Därför ska all organisation kring externa arrangemang förbättras. Arrangemangen ska knytas närmre vår egen verksamhet genom att rutinlägga förmöten och utvärderingsmöte med alla arrangörer. Former för utvärdering och dokumentation av arrangemangen kommer att tas fram. Genom detta ges också större möjligheter att integrera arrangemangen i Garagets egen verksamhet. En genomgripande analys av den inledande dialogprocessen och 2009 års bokningskalender kommer att ge oss underlag för att kunna specialrikta marknadsföring mot grupper som ännu inte hittat till Garaget. Inriktningsmål Garaget ska stödja och hjälpa användare och externa arrangörer att nyttja lokalen på ett optimalt sätt. Effektmål Förenkla för arrangörer att använda sig av Garaget som arrangörslokal. Målindikator (Målet är uppnått när:) När all formalia kring att arrangera på Garaget är utformad och finns lättillgänglig. Handlingsplan (Målet nås genom att:) Förfina och tydliggöra hela processen kring utlåning av lokalen. Garaget knyter arrangemangen och arrangörerna närmare sin verksamhet. När metoder för dokumentation, utvärdering och statistik är utformade och används kontinuerligt. Hitta former för att dokumentera, utvärdera och statistikföra arrangemangen. Garaget inspirerar nya målgrupper att besöka, använda och utföra arrangemang i lokalen. När besöksantalet har stigit med 15 %. När resultaten av användarundersökningarna visar att Garaget har nått nya målgrupper. Utifrån analys av 2009 års bokningskalender, kontinuerligt genomförda användarundersökningar och den inledande dialogprocessen ringa in ickerepresenterade grupper för att kunna göra specialriktad marknadsföring. 5

UTVECKLA DIALOGLABB Malmö stad, i likhet med flera andra offentliga myndigheter, står inför utmaningen att utveckla och stärka dialogen med stadens invånare. För att aktivt och långsiktigt kunna stärka och säkra medborgarnas medverkan i stadens utveckling behöver vi därför utveckla kunskapen kring olika dialogformer. Genom ökad dialog med dem vi är till för tar vi tillvara på människors kunskap och engagemang, och skapar en effektivare förvaltning som möter användarnas behov där de bäst behövs. Att skapa förutsättning för ökad delaktighet i samhället och dess styrning stärker det civila samhället och tilliten till kommunen som myndighet. I förlängningen är dialogen en åtgärd för att vitalisera och fördjupa den representativa demokratin. Dialoglabbet är i detta sammanhang en resurs som syftar till att utveckla och sprida kunskap om dialog, såväl intern som extern, kopplat till verksamhetsutveckling. Detta görs bl.a. genom coachning och utbildningar i dialogtekniker och medborgardialog. Sammanfattningsvis syftar Dialoglabbet till att skapa en kunskapsbank om dialog samt sprida kompetens kring dialog och inkluderande möten. Under verksamhetsåret 2010 kommer dialoglabbet, inte minst utifrån medborgardialog som en del i styrningen, att fokusera på stöd och utveckling av dialogprocesser inom Fosie SDF, Södra innerstaden SDF och Kulturförvaltningen. Inriktningsmål Utveckla och sprida kunskapen i Malmö Stad kring dialog och demokratiska mötestekniker. Effektmål Dialoglabbet ska sprida kunskap om medborgardialog kopplat till verksamhetsutveckling. Målindikator (Målet är uppnått när:) Utbildningar i medborgardialog har genomförts i Dialoglabbets regi. Checklistan är framtagen och marknadsförd gentemot befintliga och potentiella samarbetspartners/användare i Malmö stad (tjänstemän och politiker). Handlingsplan (Målet nås genom att:) Anordna minst två utbildningar i medborgardialog. Ta fram Dialoglabbets checklista för delaktighet och medborgardialog. Dialoglabbet ska sprida kunskap om dialogtekniker kopplat till verksamhetsutveckling. Utbildningar i dialogtekniker har genomförts i Dialoglabbets regi. Anordna minst två utbildningar i dialogtekniker. Marknadsföra möjligheten att använda sig av Dialoglabbet för att arrangera workshops kring interna utvecklingsfrågor i Malmö stad. 6

Effektmål Dialoglabbet ska bygga upp en kunskapsbank kring dialog och dialogtekniker. Målindikator (Målet är uppnått när:) Det finns en utökad samling av litteratur om dialog och dialogtekniker. Länkbanken på hemsidan har utökats. Ett dialognätverk är bildat. Handlingsplan (Målet nås genom att:) Tillsammans med Garagets bibliotekarier köpa in ett representativt bokbestånd. Utveckla och utöka länk- och materialbanken på hemsidan. Skapa ett dialognätverk i Malmö stad med representanter från stadens förvaltningar, i syfte att inventera och sprida kunskap om det interna dialogarbetet. Dialoglabbet ska utveckla och stärka Garagets användardelaktighet. Visa på tydliga kopplingar mellan användarnas delaktighet och verksamhetsutvecklingen. Ta reda på hur och i vad användarna vill vara delaktiga. Vara tydliga utåt att Garaget aktivt söker användarnas delaktighet. Sänka trösklarna för delaktighet. Ta fram olika kanaler/former för delaktighet. 7

UTVECKLA FORSKNINGSSAMARBETET Det sen tidigare påbörjade samarbetet med Malmö Högskola ska intensifieras under 2010. Vi ska i början året starta två forskningscirklar som ska ledas av Malmö Högskola. Dessa cirklar ska pågå fram till mitten av 2011 och syftar till att skapa och utveckla en gemensam förståelse och målformulering. Garagets biblioteksservice fyller en naturlig stödfunktion i arbetet med forskningssamarbetet, och närvarar i forskningscirklarna. Tillsammans med Malmö Högskolas bibliotek finns därtill stora möjligheter att testa nya sätt att möta forskarens informationsbehov. Mötet mellan kompetenser och behov är centralt. Inriktningsmål Samarbete mellan Garaget och Malmö Högskola ska utvecklas på olika nivåer och gärna tvärvetenskapligt. Effektmål Forskningssamarbetet med Malmö Högskola ska synliggöras och komma användarna till gagn. Målindikator (Målet är uppnått när:) Minst en forskningscirkel pågår. Handlingsplan (Målet nås genom att:) Skapa två forskningscirklar i Garaget som leds av Malmö Högskola. Tillgängligöra delar av det urbana utvecklingsarbete som görs i Fosie och Södra innerstaden. Minst en utställning med material från Fosie och Södra innerstaden finns på Garaget. Samla in det material som finns producerat tills idag. 8

UTVECKLA BIBLIOTEKSSERVICEN Närvaron av bibliotek är en av Garagets viktiga grundpelare. Biblioteksservicen på Garaget ska vara en väl utvecklad modern och experimentell biblioteksservice som ska utvecklas och integreras med Garagets övriga verksamhet till en fruktbar helhet. Att arbeta med bibliotek på Garaget innebär att utmana bibliotekets traditionella identitet, och bibliotekariens identitet. Biblioteksarbetet på Garaget är en process där olika former av dialog med användarna ska ange riktningen för utvecklingen. Det är exempelvis besökarnas intressen och engagemang som styr utbudet i samlingen snarare än en ambition att erbjuda en total ämnestäckning. Garaget är en gynnsam miljö att testa nya tankar kring bibliotek i. En viktig del av uppdraget att bygga upp biblioteksservicen är att utnyttja möjligheten att ta nya grepp på samlingar, teknik, kontakt med besökarna m.m. Inriktningsmål Biblioteksservicen på Garaget vara välutvecklad, modern och integreras med Garagets övriga verksamhet. Effektmål Fortsätta att utveckla bibliotekets integrering i Garagets övriga verksamhet. Målindikator (Målet är uppnått när:) Servicedisken är på plats med fungerande rutiner. En ny möbleringsplan är framtagen där bibliotekets fysiska delar är mer spridda i lokalen än i dagsläget, december 2009. Ett nytt koncept för skyltning av Garagets verksamhet är framtagen och på plats i det fysiska rummet. Fyra utbildningstillfällen har genomförts under 2010. En policy för användandet av bildskärmen är framtagen och skärmen används enligt den. Handlingsplan (Målet nås genom att:) Biblioteksservicen integreras i konceptet servicedisken. Bibliotekets närvaro sprids ut i lokalen, både genom fasta och rörliga installationer. En tydligare och mer konsekvent skyltning tas fram där biblioteket och övrig verksamhet knyts samman med ett helhetskoncept. Garagets personal vidareutbildas inom biblioteksområdet. En plan för användning av Garagets bildskärm tas fram. Skapa förutsättningar för en interaktiv biblioteksservice på Garaget Intressentanalys och kommunikationsplan är framtagen. Insats genomförd enligt kommunikationsplan. Sammanställa en intressentanalys och kommunikationsplan dels för kommunikation mellan Garaget och Stadsbiblioteket, dels för riktad marknadsföring av biblioteksservicen i Garagets närområde. Agera enligt kommunikationsplan. 9

Effektmål Skapa förutsättningar för en experimentell biblioteksverksamhet. Målindikator (Målet är uppnått när:) Pengar har sökts från tillgängliga fonder under våren 2010. Möjligheten att knyta projektet till Stadsbibliotekets utveckling av ny barn/ungdomsmiljö är undersökt. Följande format finns till utlån på Garaget: - Laptops - Usb-minnen - Mobilladdare - Bärbara tv-spel - Tv-spel Följande teknik finns på Garaget: - Spotify-jukebox - Tv-spel Biblioteksservicens projektledare har genomfört 4 studiebesök under 2010. Garagets projektledare har närvarat vid 4 tillfällen/månad på Stadsbiblioteket. Handlingsplan (Målet nås genom att:) Arbetet att utveckla bokbläddraren och integrera den i barnmiljön på Garaget fortsätter. Erbjuda fler slags tekniker till utlån på Garaget. Utöka Garagets utbud av spel och musik. Genomföra studiebesök. Synliggöra Garaget genom närvaro på Stadsbiblioteket. 10

UTVECKLA KREATIV VERKSTAD På Garaget ska det finnas plats för fritt skapande i olika former. Den kreativa verkstaden ska dels fungera som en inspirerande plats för såväl barn som vuxna, dels som ett komplement för diverse arrangemang. Med hjälp av användarnas önskemål och den inledande dialogprocessen ska den kreativa verkstaden utvecklas till en väl integrerad del av Garaget, som med sin faktiska yta möjliggör olika sorters skapande för användaren. Med ett brett utbud av material, utrustning och litteratur inom olika områden kopplade till verkstaden, ska Garaget bjuda in till kreativt skapande. Inriktningsmål Den kreativa verkstaden på Garaget ska utvecklas på ett sätt som stämmer väl överens med användarnas önskemål och den inledande dialogprocessen. Effektmål Utveckla och synliggöra den kreativa verkstaden på Garaget. Målindikator (Målet är uppnått när:) Den kreativa verkstaden kan erbjuda utrustning inom minst tre nya områden kopplade till den inledande dialogprocessen. Arrangemang knutna till den kreativa verkstaden överstiger ett per kvartal. Antalet marknadsföringstillfällen överstiger ett per månad. Det finns en utökad samling av litteratur knuten till den kreativa verkstaden. Handlingsplan (Målet nås genom att:) Förbättra utbudet av material och utrustning. Skapa bättre förutsättningar för arrangemang knutna till den kreativa verkstaden. Uppsökande marknadsföring av den kreativa verkstaden. Köpa in ett representativt bokbestånd. 11

ORGANISATION En styrgrupp där förvaltningscheferna från Fosie SDF, Serviceförvaltningen, Södra innerstaden SDF och Stadsbibliotekarien ingår tar de övergripande inriktningsbesluten. För den kontinuerliga utvecklingen av Garaget finns en resursgrupp med representanter för de förvaltningar som ingår i partnerskapet för Garaget. Det operativa arbetet med att utveckla Garaget leds av en processamordnare med övergripande ansvar för verksamheten, en heltidsanställd bibliotekarie med ansvar för biblioteket, en ansvarig utvecklingssekreterare och projektledare för Dialoglabbet, en utvecklingssekreterare med ansvar för värdskapet och dessutom en halvtidsanställd vaktmästare. BUDGET Intäkter Anslag 1 436 000 Fosie SDF 750 000 Södra innerstaden SDF 750 000 AF 137 000 Summa intäkter 3 073 000 Utgifter Personalkostnader 1 594 000 Externa tjänster 230 000 Lokalkostnader 848 000 Avskrivningar 36 000 Övriga kostnader 365 000 Summa utgifter 3 073 000 Garaget tillförs även följande resurser Kostnad Serviceförvaltningen 18 000 Konsultstöd Stadsbiblioteket 590 000 Projektledare bibliotek 100 % och transporter Fosie SDF 100 000 Personalresurser 20 % Södra innerstaden SDF 150 000 Personalresurser 30 % Summa övriga resurser 858 000 12

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING MEDARBETARSAMTAL OCH INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN Medarbetarsamtalen genomförs i januari/februari och utgår från verksamhetsplanen. I samtalet formas varje enskild medarbetares uppdrag utifrån verksamhetens mål. Under medarbetarsamtalet upprättas en individuell utvecklingsplan som beskriver vilken kompetensutveckling medarbetaren behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Den individuella utvecklingsplanen följs upp under juni månad. VERKSAMHETSPLANENS UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Verksamhetsplanen kommer att följas upp och utvärderas i samband med delårs- och årsbokslut. 13