Patientens informationsunderlag för ordinerade läkemedel I vilken utsträckning använder patienter sin lista Mina sparade recept på apotek

Examensarbete Patientens informationsunderlag för ordinerade läkemedel I vilken utsträckning använder patienter sin lista Mina sparade recept på apotek Carolina Hjelm Huvudområde: Farmaci Nivå: Examensarbete i farmaci 15 hp Nr: X

Patientens informationsunderlag för ordinerade läkemedel I vilken utsträckning använder patienter sin lista Mina sparade recept på apotek Carolina Hjelm Examensarbete i Farmaci 15hp - Filosofie kandidatexamen Farmaceutprogrammet 180hp - Linnéuniversitetet, Kalmar Handledare: Henry Andersson, Leg Apotekare Examinator: Kristina Magnusson, Farm. Dr Lektor i farmakologi Naturvetenskapliga institutionen Linnéuniversitet i Kalmar S-391 82 KALMAR SAMMANFATTNING Under 2017 var det 6,6 miljoner av Sveriges befolkning som hämtade ut minst ett läkemedel från apotek. Idag blir det allt vanligare med läkemedelsbehandling både inom hemmet och inom sjukvården. Patienter som har 5 läkemedel eller fler har en ökad risk för bristande följsamhet i sin läkemedelsbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka vilket informationsunderlag patienterna använder sig utav för att hålla reda på sin läkemedelsbehandling samt i vilken utsträckning använder sig patienterna av receptlistan Mina sparade recept på apoteket. Sex farmaceutstudenter genomförde patientintervjuer på 8 olika apotek i Sundsvall, Fränsta, Härnösand och Stockholm. Till studien rekryterades slutgiltigt 167 kunder och 55 % använde sig av Mina sparade recept på apotek. 13% använde sig av läkemedelslistan Mina aktuella läkemedel. 98% kände till listan Mina sparade recept på apotek. Vid varje apoteksbesök så hade 57 apotekskunder fått listan utskriven från apoteket. Läkemedelslistan Mina aktuella läkemedel användes av 13% och Läkemedelsförteckningen användes av 2%. Utfallet för de 167 kunder som deltog i studien var att 26% upplevde att det fanns svårigheter att hålla ordning på sin läkemedelsbehandling. Att använda receptlistan Mina sparade recept på apotek som sitt underlag är inte det optimala då inaktuella recept kan finnas, samt att recept kan saknas som är aktuella då receptgiltighetstiden är 12 månader och därefter makuleras och återfinns bland inaktuella recept. Det optimala underlaget bör vara läkemedelslistan Mina aktuella läkemedel som varje enskild förskrivare borde uppdatera till den aktuella och att även skriva ut den till sin patient vid varje besök för att minska riskerna för felmedicinering. 1

ABSTRACT In 2017, there were 6.6 million of Sweden's population that retrieved at least one drug from the pharmacy. Today, drug treatment is becoming increasingly common both in the home and in the healthcare sector. Patients who have 5 drugs or more have an increased risk of lack of compliance in their drug therapy. The purpose of this study was to investigate which information base the patients use to keep track of their drug treatment and to what extent patients use the prescription list "My saved prescriptions at the pharmacy". Six pharmaceutical students conducted patient interviews at eight different pharmacies in Sundsvall, Fränsta, Härnösand and Stockholm. For the study, 167 patients were finally recruited and 55% used the "My saved prescriptions at the pharmacy". 13% used the drug list My current medicines". 98% knew the list ""My saved prescriptions at the pharmacy ". At each pharmacy visit, 57 pharmacy customers had received the list printed from the pharmacy. The drug list "My current medicines" was used by 13% and the pharmaceutical list was used by 2%. The outcome for the 167 customers who participated in the study was that 26% felt that there were difficulties in keeping track of their drug treatment. Using the prescription list "My saved prescriptions at the pharmacy" as their basis is not the optimum when outdated prescriptions can be found, and that recipes can be missing which are current since the prescription validity is 12 months and then canceled and found among outdated prescriptions. The optimal basis should be the drug list "My current medicines" that each individual prescriber should update to the current version and also print it to their patient at each visit to reduce the risk of error medication. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR... 5 FÖRORD OCH TACK... 6 INTRODUKTION... 7 Läkemedelsrelaterad skada... 8 Kostnader i USA för biverkningar av läkemedelsanvändning... 8 Receptregistret/Receptdepån... 8 Patientens underlag för sin läkemedelsordination... 9 Läkemedelsförteckningen... 9 Receptregistret, Mina sparade recept på apotek... 9 Apoteksetiketten... 10 Pappersrecept gula recept... 10 Läkemedelslistan, Mina aktuella läkemedel... 10 Personlig inloggning (E-legitimation på internet)... 10 Nationell patientöversikt... 10 Nationella läkemedelslistan... 11 Generiskt utbyte... 11 Rensning av läkemedelslistor Västernorrland... 12 Etiska överväganden... 12 SYFTE... 13 MATERIAL OCH METODER... 14 Enkäten... 15 Datainsamling... 15 RESULTAT... 16 Tabell I. Antal respondenter fördelade på ålder och kön.... 16 Tabell II. Antal respondenter fördelade på apotek där intervjuerna i förhållande till kön genomfördes.... 17 Tabell III. Patientens underlag för ordinerade läkemedel. En patient kan ha flera olika underlag för sin medicinering.... 17 Tabell IV. Hur många av respondenterna som känner till listan Mina sparade recept på apotek.... 18 Tabell V. Antal läkemedel per respondent... 19 DISKUSSION... 20 SLUTSATS... 24 REFERENSER... 25 BILAGOR... 28 Bilaga 1. Patientintervju... 28 3

Bilaga 2. Instruktion till farmaceuterna... 31 Bilaga 3. Receptregistret, Mina sparade recept på apotek... 32 Bilaga 4. Läkemedelsförteckningen... 33 Bilaga 5. Läkemedelslistan... 34 Bilaga 6. Samtycke till deltagande av patientintervju... 35 4

FÖRKORTNINGAR RR: Receptregistret RL: Receptlistan LL: Läkemedelslistan LF: Läkemedelsförteckningen E-recept: Elektroniska recept NPÖ: Nationell patientöversikt TLV: Tandvårds och läkemedelsförmånsverket 5

FÖRORD OCH TACK Examensarbetet omfattar 10 veckors arbete och motsvarar 15 hp och är ett av de avslutande momenten i farmaceutprogrammet vid Linnéuniversitet i Kalmar. Arbetet belyser vilket underlag patienten använder sig av vid sin läkemedelsbehandling. Ett intressant och viktigt arbete för att få en ökad förståelse och erfarenhet kring patienternas läkemedelsunderlag. Jag vill rikta ett stort tack till mina kollegor på Kronans Apotek i Sundsvall som hjälpte mig så att intervjuerna kunde genomföras. Tack till alla trevliga kunder som ville delta i intervjuerna. Tack till Henry Andersson, min handledare som varit hjälpsamt med feedback och positiva synpunkter. Ett varmt tack till min familj som stöttat och hjälp mig, samt mina underbara studiekamrater som bidragit till att denna resa blev så bra som möjligt. Sundsvall, Carolina Hjelm, 2019-01-29 6

INTRODUKTION Under år 2017 tog 6,6 miljoner personer ur Sveriges befolkning ut minst ett läkemedel från ett apotek. Detta ger en andel på 66% av Sveriges befolkning. 80 miljoner receptexpeditioner hanteras varje år i Sverige. Majoriteten tillhör de äldre åldersgrupperna (1). Idag blir det vanligare att allt fler patienter behandlas med ökat antal läkemedel både inom vårdenheter och hemma. Läkemedel är idag den vanligaste behandlingsåtgärden inom sjukvården. I primärvården leder två tredjedelar av alla besök till förskrivning av ett eller flera läkemedel (2). Patienter med ökat antal läkemedel kan få en bristande följsamhet när det gäller intag av läkemedel. Det kan också vara ett problem för patienten själv att hålla reda på vilken behandling som är relevant i nuläget om patienten har flera olika ordinationer. Vid 5 läkemedelsordinationer eller mer har det påvisats att det kan leda till en försämrad följsamhet (3). Multimedicinering ökar risken för biverkningar och interaktioner med läkemedel vilket är en nackdel för individen. Definition av compliance är; patientens förmåga att följa ordination. Risken för en försämrad följsamhet (compliance) ökar då den praktiska hanteringen av flera olika läkemedel gör det svårare för kunden att hålla reda på sin läkemedelsordination. Detta kan leda till en försämrad compliance. De praktiska instruktionerna som ges för ett läkemedel kan vara; om läkemedlet ska tas tillsammans med måltid eller på fastande mage, om läkemedelsintag inte ska ske tillsammans med kalciumtabletten, oral administrering ska ske i upprätt läge och att ögondroppar droppas i ögat i en speciell ordning. Bristande följsamhet kan leda till behandlingssvikt och miljöfaror när läkemedel kasseras och det ger onödiga kostnader för samhället (4). Enligt undersökningar har det visats att följsamheten till läkemedelsordination är 50%. För att öka följsamheten för patienten krävs det att patienten får kunskap och information om sin läkemedelsbehandling, vilket leder till ökad motivation och en bättre compliance (5). För att följsamheten ska vara lyckad krävs det att: Patienten måste få en tydlig information om vilka läkemedel hon/han är ordinerad Patienten måste få kännedom om hur och när läkemedlet ska administreras Patienten måste få en inblick i sin medicinering om vad själva syftet med behandlingen är Att patienten rent praktiskt ska kunna utföra sin ordination För att följsamheten skulle kunna bli ännu bättre för varje enskild patient krävs det en korrekt diagnos, att läkemedlet är lämpligt för patientens tillstånd samt att ta hänsyn till eventuella kontraindikationer, samt att se över patientens biverkningar (3). 7

Läkemedelsrelaterad skada Läkemedelsrelaterad skada betyder att en skada sker i samband med intaget eller hanteringen av läkemedel. Orsakerna kan vara: Läkemedelsbiverkningar och interaktioner Patienten intar sitt läkemedel på ett avvikande sätt Misstag eller fel i samband med hanteringen Läkemedelsrelaterade skador står för 10% av det totala antalet skador som patienterna drabbas av. Fler ordinerade läkemedel ger ökad risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Äldre har fler ordinerade läkemedel på recept vilket kan leda till att äldre löper högre risk än andra att drabbas för läkemedelsrelaterade skador. Med ökad ålder följer fysiologiska förändringar och förändrad omsättning av läkemedel och därmed förändras även responsen och upptagning av läkemedel i kroppen, vilket i sin tur kan leda till fler biverkningar av läkemedel hos äldre patienter (6). Inom hälso- och sjukvården är felaktiga läkemedelsbehandlingar ett stort problem. En av tio personer söker sjukvård på grund av felaktig eller olämplig läkemedelsbehandling i Sverige. Det innebär onödiga kostnader för sjukvården men också för hela samhället som drabbas av ökade utgifter. Informationen som förskrivare borde ha tillgång till för att minska felaktiga läkemedelsbehandlingar finns på olika ställen (6). Vården har till exempel tillgång till en läkemedelslista och apoteken har tillgång till receptregistret och läkemedelsförteckningen. Patienter med 5 eller fler läkemedel har oftast en avvikelse om läkemedelslistan och receptregistret jämförs mellan varandra (7). Kostnader i USA för biverkningar av läkemedelsanvändning Enligt en studie som genomfördes i USA kunde kostnaden för sjukhusinläggningar av patienter orsakade av läkemedel var så höga som 47,4 miljarder dollar årligen, där ytterligare kostnader förekommer på grund av förnyande av recept vid återbesök hos läkare. Läkemedelsbiverkningar kan leda till långa sjukhusvistelser och därmed ökade kostnader (8). Receptregistret/Receptdepån E-hälsomyndigheten är den myndighet som ansvarar för receptregistret, även kallad receptdepån. Om patienten ger sitt medgivande till att spara recepten i receptdepån underlättar detta hanteringen för vård och apotekspersonal. Övriga register som ingår i receptregistret är bland annat receptdepå djur, samtyckesregistret, legitimationsregistret, högkostnadsdatabasen och fullmaktsregistret. Läkemedel utskrivet på elektroniska recept kan hämtas ut av patienten på vilken apotekskedja som helst. Det innebär att patienterna aldrig är begränsade till ett specifikt apotek. Receptregistret innehåller information om livsmedel, förmånsberättigade 8

förbrukningsartiklar och läkemedel. Informationen som finns inom RR innehåller patientens namn och personnummer, datum, förskrivande läkare, läkemedel, dos och kostnad för läkemedlet. Av de humana recept som expedieras på apoteken i Sverige är 99% elektroniska recept och kommer från RR. Receptregistret är det register som även benämns receptdepå och är den lista som erbjuds att skriva ut till varje kund på apoteket. Listans benämning är Mina sparade recept på apotek. Sverige är det land som har högst omfattning när det gäller e-recept. När ett e-recept skickas från en läkare, sjuksköterska, barnmorska eller veterinär kommer det till receptregistret (9). Patientens underlag för sin läkemedelsordination Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen visar alla uthämtade expeditioner sedan 15 månader tillbaka därefter raderas uppgifterna. Läkemedelsförteckningen är helt oberoende av vilken förskrivare det är som skrivit ut ordinationen eller vilket apotek det är utlämnat ifrån. Läkemedelsförteckningen innehåller: Namn och personnummer Dosering, mängd och vara Datum för expeditionen av varan Förskrivarens namn, arbetsplats, yrke och specialitet. Informationen används till att patienten ska få en säker förskrivning, kunna komplettera patientens journal, underlätta kontrollen för farmaceuten vid utlämnanden av läkemedel från apotek till kundens samt att underlätta kundernas läkemedelsanvändning. Samtycke krävs av kunden för att en farmaceut ska få tillgång till läkemedelsförteckningen. Patienten kan själv ge samtycke till att förskrivare kan skriva ut informationen (10). Receptregistret, Mina sparade recept på apotek På apoteken kan utskrift göras till patient av Mina sparade recept på apotek. Informationen visar läkemedelsnamnet, receptets giltighetstid, antal uttag, dosering, information om högkostnadsperioden samt expeditionsintervall. Intervallet brukar anges för särskilda läkemedel. Förskrivaren anger hur lång tid det måste gå innan läkemedlet kan hämtas av patienten. Detta expeditionsintervall skrivs för att undvika överdoseringar av särskilda läkemedel till exempel sömntabletter. Observera: Allt uttaget av patientens läkemedel saknas på listan Inaktuella läkemedel kan finnas med Dosering kan misstämma om uppdaterad doseringen har ändrats senare. Dubbletter av läkemedel kan finnas med (11) 9

Apoteksetiketten Apoteksetiketten som skrivs ut på apoteken och placeras på förpackningarna av apotekspersonalen innehåller information om patientens namn, födelsetid, datum för expeditionen, läkemedlets namn, styrka, dosering och indikation och förskrivarens namn. Pappersrecept gula recept Pappersrecepten var de recept som expedierades på apoteken innan de elektroniska recepten blev aktuellt på apoteken. Färgen på blanketten är gul med olika tryck för att motverka/förhindra ändringar av obehöriga. Dessa recept har kunden i handen och måste ta med sig till apoteket för att kunna få ut sina läkemedel. Ett elektroniskt recept innehåller samma information som ett pappersrecept. Idag expedieras det endast 1% pappersrecept på apoteken runtom i Sverige. Läkemedelslistan, Mina aktuella läkemedel Nätverk för Sveriges läkemedelskommittéer har tillsammans tagit fram hur förskrivare ska förhålla sig till läkemedelslistan. Läkemedelslistan anses som ett journalsystem och är en lista som kan ges ut från förskrivare. Listan benämns som Mina aktuella läkemedel. Denna lista visar vilka läkemedel som är aktuella för patienten, varför patienten ska använda sitt läkemedel, vilken tidpunkt på dygnet läkemedlet ska intas samt vilken dosering. För att uppnå optimal läkemedelsbehandling så bör denna lista skrivas ut varje gång den enskilda patienten lämnar vårdenheten. Varje läkare har ett enskilt ansvar för att rimlighetsbedömning har gjorts för en insatt läkemedelsbehandling. För att läkemedelslistan ska bli så bra som möjligt så är det viktigt att denna lista uppdateras och stämmer överens med den aktuella läkemedelsbehandlingen för patienten (12, 13). Personlig inloggning (E-legitimation på internet) Är personen 16 år eller äldre så kan denne själv logga in via e-legitimation för att kunna läsa information ur sin journal. Informationen som patienten själv kan få tillgång till varierar beroende på vilket landsting eller region som personen erhållit sin behandling men även vilken mottagning patienten varit på. Det förs journal varje gång en patient söker vård eller får vård. Journalen innehåller information om provsvar och diagnoser bland annat (14). De flesta apoteksaktörer erbjuder elektroniska tjänster där det går att logga in med e-legitimation för att få tillgång till listan Mina sparade recept på apotek (15). Nationell patientöversikt NPÖ är en journalinformation som ger möjlighet för förskrivare att ta del av information i samtycke med patienten samt få information som dokumenterats hos andra privata vårdenheter, kommuner eller landsting. Det innebär att vårdgivare och patienter får tillgång till samma underlag om patienten är ansluten till NPÖ. Fördelar med systemet är att det minskar kostnader och dubbelarbete som är tidskrävande. NPÖ är ett verktyg som visar diagnoser, patientinformation, läkemedelsförteckningen, provresultat, vaccinationer och journalanteckningar. Sammanställningen om patienten utförs på ett liknande sätt för samtliga vårdenheter (16). 10

Nationella läkemedelslistan En ny lag om nationell läkemedelslista ska ersätta lagen (1995:1156) om receptregister och lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning. (17). Nationella läkemedelslistan planeras att tas i bruk år 2020. Med denna lista ska patienten, vården och apoteken får samlad information och åtkomst från samma källa. Detta kan bidra till att dubbletter av läkemedel minskar. Nationella läkemedelslistan kan skapa en tydligare och klarare bild för patienten i sin läkemedelsbehandling. Som det ser ut i dagsläget kan varken patienten, farmaceuten, förskrivare eller annan vårdpersonal få en överblick vilka läkemedel patienten har. Det betyder förnärvarande att patienten själv får ta ett väldigt stort ansvar kring sin läkemedelsordination. Den nationella läkemedelslistan är tänkt att underlätta för vårdpersonalen, apotekspersonalen samt patienten själv. Tanken är att den nationella läkemedelslistan ska ersätta receptregistret och läkemedelsförteckningen. Lagändringen om den nya lagen om Nationella läkemedelslistan börjar gälla 1/6 år 2020 (18). Generiskt utbyte När en patient besöker ett apotek får den alltid förfrågan om hen vill byta till ett motsvarande läkemedel men till ett lägre pris. Detta kallas generiskt utbyte. Alla apotek måste erbjuda periodens vara till varje enskild apotekskund som vill hämta ut sitt receptbelagda läkemedel. Anledningen till att läkemedlet byts ut är att kostnaderna för samhället och patienten minskar. Tandvårds och läkemedelsförmånsverket utser varje månad efter anbud från leverantörer det generiska utbytet med det lägsta priset benämnd periodens vara Även två reservläkemedel utses om periodens vara ej kan tillhandahållas på apoteken. Ett läkemedelsföretag får patent för tillverkningen av ett specifikt läkemedel. Efter 20 år går detta patent ut och andra läkemedelsföretag kan tillverka likvärdigt läkemedel med samma aktiva substans/verksamt ämne. Priserna sjunker när konkurrens uppkommer mellan fabrikanter. Läkemedelsverket godkänner att det generiska läkemedlet är utbytbart med varandra. Läkemedelsverket har också ett ansvar att det är samma verksamma ämne samt att de har samma farmakologiska och farmakodynamiska effekt. Hjälpämnen som finns i läkemedlet får variera och det förklarar varför utformningen kan se ut på olika sätt. Kvalitetskraven på de generiska utbytena är detsamma, alltså lika höga krav ställs på de generiska läkemedlen som på originalläkemedlen (19). Bra tips att tänka på för patienten: Lära sig namnet på det verksamma ämnet på det läkemedel som denne har. Behåll etiketten på läkemedelsförpackningen som innehåller information om vad patienten har fått för läkemedel, vilket läkemedel som expedierats vid apoteksbesöket, samt vilket läkemedel förskrivaren har skrivit ut. Informera sin förskrivare om allergier eller överkänslighet så att förskrivaren kan försäkra sig om att generiskt utbyte är lämpligt eller ej (20). 11

Enligt studien Mycket vanligt med fel i läkemedels- och receptlistorna som utfördes 2012 är det stor risk för felmedicinering med förväxlingar av läkemedlen. Vilket beror på att generiska utbytena har annat läkemedelsnamn än vad som är skrivet i listan Mina sparade recept på apotek och Mina aktuella läkemedel även kallad läkemedelslistan. De generiska utbytena kan också ha lämnats ut till patienten vid olika tillfällen för en och samma indikation med olika läkemedelsnamn vid varje expedition. Det är lätt hänt att en förväxling sker mellan olika läkemedel då läkemedelsförpackningarna och utformningen av läkemedlet skiljer sig åt (21). Rensning av läkemedelslistor Västernorrland Under våren 2016 och 2017 utförde Läkemedelskommittén en kampanj i Västernorrlands län i samarbete med apoteken, projektet namngavs Vårstädning av läkemedelslistor. Region Västernorrland anser att det är viktigt att ha en aktuell läkemedelslista för att undvika och förhindra felaktiga läkemedelsbehandlingar. Kampanjen var riktad till apoteken, patienterna och vården. Apotekens roll var att gå igenom listan Mina sparade recept på apoteket tillsammans med apotekskunden och uppmärksamma inaktuella ordinationer och makulera dessa recept i RR (22,23). Etiska överväganden Då detta arbete skrevs för högskolestudier under Linnéuniversitetet i Kalmar så behövdes inget etiskt godkännande från en etisk kommitté. I enlighet med högskolelagen ansvarar respektive universitet för att arbeten av studenter på universitet bedrivs under etisk säkerställda former (24). 12

SYFTE Syftet med examensarbetet var: Att undersöka vilket informationsunderlag patienterna använder sig av för att hålla reda på sin läkemedelsordination. Att undersöka i vilken utsträckning kunderna använder sig av receptlistan Mina sparade recept på apotek som sitt underlag för att hålla reda på sin läkemedelsordination. 13

MATERIAL OCH METODER Denna studie är en uppföljningsstudie av Patients' information on their prescribed current treatment som genomfördes år 2012 (22). Därför användes samma metod och underlag för intervjuerna. Underlaget till intervjuerna redigerades så att frågeställningarna till denna studie kunde besvaras. Tillsammans utförde 6 farmaceutstudenter intervjuerna på 8 olika apotek. Apoteket Hjärtat Birsta Sundsvall (galleriaapotek), Apotek Hjärtat Esplanaden Sundsvall (centrumapotek), Apotek Hjärtat Hornstull, Stockholm (centrumapotek) Apotek Hjärtat Härnösand (köpcentrumapotek) Apotek Hjärtat Sjukhuset Sundsvall (sjukhusapotek), Apotek Kronan Birsta Sundsvall (köpcentrumapotek), Apotek Kronan Skönsberg (centrumapotek), Apoteket AB Fränsta (glesbygdapotek/vårdcentralapotek). Utav de 8 apoteken var 6 av dessa apotek studenternas ordinarie arbetsplatser. Detta urval var pragmatisk och ej slumpmässigt. De övriga två apoteken, Hjärtat Birsta, Sundsvall och Hjärtat Sjukhuset, Sundsvall tillhör samma apotekskedja som två av studenternas arbetsplats, varför dessa två apotek valdes ytterligare. Kunderna intervjuades från 5 apotek från Sundsvall, ett apotek från Härnösand, ett apotek från Stockholm och ett apotek från Fränsta. Kundintervjuerna genomfördes av de 6 studenter som tillsammans samlade in informationsunderlaget. Datainsamlingen pågick i 4 veckor, veckorna 9-12 år 2018 på de 8 olika apoteken. Målet var att få in 35 respondenter per student baserat på tidigare studie. Detta skulle innebära ett resultat på 210 besvarade enkätintervjuer. Alla 6 studenter fick ett godkännande av respektive apotekschef att patientintervjuerna fick genomföras. Inklusionskriterier: Kund 18 år med 5 eller flera recept Anslutna till receptregistret Som ger skriftligt informerat samtycke till att delta i undersökningen Exklusionskriterier: Kognitiv dysfunktion (som innebär att kunden själv inte kan ta ställning till att ge informerat samtycke till att delta i undersökningen) Kund med dosexpedierade läkemedel (ApoDos) Om kunden inte ville delta i undersökningen noterades detta genom pinnstatistik med kundens födelseår, datum och kön. Denna sammanställning redovisas ej i resultatdelen. Informationsblad delades ut till farmaceuterna (se bilaga 1). Med hjälp av farmaceuterna var avsikten att rekrytera apotekskunderna som uppfyllde inklustionskriterierna. Studenten genomförde patientintervjuerna efter informerat samtycke (se bilaga 6). Studenten noterade svaren som erhölls från respondenten i formuläret. 14

Enkäten Respondenterna fick svara på 15 frågor (se bilaga 1). Bakgrunden omfattade datum, apotek och patientens personnummer, samt kön, födelseår, utbildningsnivå modersmål eller om andra språk talades i hemmet. Respondenterna fick svara på frågan om hur väl det kände till de olika informationsunderlagen som finns som Mina sparade recept på apotek, läkemedelslistan Mina aktuella läkemedel, läkemedelsförteckningen och genom personlig inloggning med e-legitimation. Listan med Mina sparade recept på apotek gicks igenom med varje enskild kund för att få en uppfattning om vilka recept som var aktuella/inaktuella samt aktuella/inaktuella receptdubbletter. Det fördes också en dialog om patienten hade fler eller färre aktuella recept som hen var ordinerad att använda men som saknades på listan Mina sparade recept på apoteket. Datainsamling Resultaten från samtliga intervjuer samlades in en databas och presenterades i ett gemensamt Excel dokument. Från denna gemensamma databas kunde respektive student välja att fördjupa sig inom sitt specifika område. Funktionen pivottabeller användes för att analysera och sammanfatta resultaten från alla insamlade enkäterna. Underlaget användes för att analysera vilket informationsunderlag som patienterna hade för att hålla reda på sina läkemedelsordinationer. Informationen som registrerades i Exceldokumentet: Patientens ålder, kön, födelseår, födelseland, födelseår, åldersgrupp, utbildningsnivå och om andra språk än modersmålet talades i hemmet Apotekets namn och ort Om patienten använde receptlistan, läkemedelslistan, läkemedelsförteckningen, pappersrecept, e-legitimation, förpackningsetiketterna, egen lista eller annat Om de kände till och hur ofta de fått ut receptlistan, läkemedelslistan, läkemedelsförteckningen eller nyttjade e-legitimation Löpnummer, intervjudatum, patientnummer och informerat samtycke Om receptet var aktuellt/inaktuellt eller om det fanns aktuella/inaktuella receptdubbletter Recept som saknades Antal läkemedelsordinationer, läkemedelsnamn, aktiv substans, 3 siffrig ATCkod samt 7 siffrig ATC-kod, styrka, dosering och beredningsform. Allt material som studenternas tillsammans har samlat in har hanterats konfidentiellt. 15

RESULTAT Det antal patienter som uppfyllde inklusionskriterierna och tillfrågades om att delta i studien blev 281. Sammanlagt kunde 179 intervjuer genomföras av de 6 farmaceutstudenterna. 102 personer valde att avstå från att delta i läkemedelsintervjun. Efter att studien genomfördes exkluderades 9 patienter på grund av för få läkemedel registrerade i RR, 1 patient saknade samtyckesblankett och 2 patienter var ombud. Totalt exkluderades 12 personer. Deltagarfrekvensens blev 60%, av 281 tillfrågade deltog slutgiltigt 167 kunder i undersökningen (se figur 1). Figur 1. Flödesschema över inkluderade och exkluderade patienter i studien. Tabell I. Antal respondenter fördelade på ålder och kön. Ålder och köns födelning Kön Kön2 Totalsumma Andel Åldersgrupp Kvinna Man Totalsumma Andel 18-24 1 0 1 1% 25-44 6 3 9 5% 45-64 24 15 39 23% 65-74 38 27 65 39% 75-84 21 23 44 26% 85+ 4 5 9 5% Totalsumma 94 73 167 100% 16

Åldersgruppen som var störst bland deltagarna hos respondenterna var mellan 65-74 år, vilket motsvarade 39% av andelen av åldersgrupperna. Det var totalt 94 kvinnor och 73 män som deltog i studien. Det var endast 1% som tillhörde åldersgrupp 18-24 år. Åldersgrupperna som utbredde sig mest var 45-64 år (23%), 65-74 år (39%) och 75-84 år (26%). Åldersspannet 45-84 år stod för (88%) av den totala andelen respondenter. Tabell II. Antal respondenter fördelade på apotek där intervjuerna i förhållande till kön genomfördes. Apotek Kön Kön2 Totalsumma Enhet Kvinna Man Totalsumma Apotek Hjärtat Birsta Sundsvall 20 7 27 Apotek Hjärtat Esplanaden 9 9 18 Apotek Hjärtat Hornstull 19 16 35 Apotek Hjärtat Härnösand 4 2 6 Apotek Hjärtat Sjukhuset 8 5 13 Apotek Kronan Birsta 7 13 20 Apotek Kronan Skönsberg 16 9 25 Apoteket AB Fränsta 11 12 23 Totalsumma 94 73 167 Intervjuerna utfördes på 8 olika apotek på de 4 orterna Sundsvall, Stockholm, Härnösand och Fränsta. Totalt inkluderade 167 personer i studien, där störst andel av personerna intervjuades på Apotek Hjärtat Hornstull. Tabell III. Patientens underlag för ordinerade läkemedel. En patient kan ha flera olika underlag för sin medicinering. Underlag för läkemedel Kön Kön Totalsumma Andel Kvinna Man Totalsumma Andel Läkemedelslista 11 10 21 13% Mina sparade recept 48 44 92 55% E-leg mina sparade recept 9 4 13 8% Läkemedelsförteckningen 2 1 3 2% Egen lista 8 0 8 5% Pappersrecept 0 0 0 0% Förpackningarna 39 26 65 39% Totalt intervjuade patienter 94 73 167 De var flera respondenter som använde sig av flera olika underlag för att hålla reda på sin läkemedelsordination. Majoriteten av respondenterna, 92 personer (55%), patienter använde sig av listan Mina sparade recept på apotek. 65 personer (39%) använde apoteksetiketterna som sitt underlag då listan frångicks. Den listan som användes i minst utrstäckning för sin läkemedelsbehandling var läkemedelsförteckningen med en svarsfrekvenst på 3 personer (2%). 17

Övriga punkter som respondenterna använde sig av som inte finns med i tabellen var dosett som ett hjälpmedel med en svarsfrekvens med 89 personer (55%). Tabell IV. Hur många av respondenterna som känner till listan Mina sparade recept på apotek. Åldersgrupp Känner till listan Mina sparade recept på apotek Känner ej till listan Mina sparade recept på apotek Totalsumma 18-24 1 0 1 25-44 8 1 9 45-64 37 2 39 65-74 65 0 65 75-84 44 0 44 85+ 9 0 9 Totalt 164 3 167 Av de totalt 167 respondenterna var det 164 personer (98%) som kände till listan Mina sparade recept på apotek. Det var 3 personer som inte kände till listan. Vid varje apoteksbesök hade 57 kunder fått listan utskriven. Läkemedelslistan användes av 21 personer (13%), av dessa kändes läkemedelslistan igen av 95 personer (57%). Endast 3 personer (2%) av respondenterna använde läkemedelsförteckningen som underlag för sin läkemedelsordination. Antalet som kände till denna lista var 25 personer (16%). Så många 44 personer (26%) upplevde att det fanns svårigheter att hålla ordning på sin läkemedelsbehandling. Av studien framgår att 36 personer (82%) menar att orsaken till detta beror på generiskt utbyte av läkemedel. 18

Tabell V. Antal läkemedel per respondent I genomsnitt hade respondenterna 8 läkemedel i snitt. Variationen emellan hur många olika läkemedel en kund hade var mellan 5-23 stycken. Resultatet visar även att 25% av kunderna hade 6 eller färre ordinerade läkemedel, 25% hade också 10 ordinerade läkemedel eller fler. 19

DISKUSSION Antal patienter som fick förfrågan att delta i studien blev 281 personer. De bortfall som blev i studien kunde summeras till 102 personer. Kvar att intervjua blev 179 kunder. Ytterligare 12 personer exkluderades av anledningar som; för få läkemedel registrerade i RR, saknad av samtyckesblankett och ombud. Kvarvarande respondenter blev 167, deltagarfrekvens (60%). De var flera respondenter som använde sig av flera olika underlag för att hålla ordning på sin ordinerade läkemedelsordination. Bortfallsanalysen visar också att andelen på 102 personer som avböjde från att delta i studien motsvarar det åldersspann på 65-74 år och 75-85 år. Samma ålderspann var också majoritet av dem som valde att delta i studien. Resultatet visade att 92 (55%) använde listan Mina sparade recept på apotek för att hålla ordning på sin läkemedelsordination. Av totalt 167 respondenter var det 164 personer (98%) som kände till listan. Det var endast 3 personer som inte kände till listan som skrivs ut från apoteken. Att använda receptlistan som sitt underlag är inte det ultimata. Oftast finns det många receptdubbletter där olika förskrivare förnyar recepten vid olika tillfällen, vilket kan resultera i att en patient har 5 olika receptläkemedel med samma ATC-kod. Skiljer sig dessa recept med avseende på dosering osv så skapar detta en oklarhet hos både farmaceuten och kunden själv. Det är inte alla gånger kunden själv har kontroll på vilken aktuell dosering som är relevant. Ibland kan doseringarna ändras utan kundens vetskap och då blir det svårt att veta vilken dosering som är korrekt. Även inaktuella recept kan finnas på Mina sparade recept på apotek. Dessutom kan aktuella recept saknas då giltighetstiden för ett recept är 12 månader. När ett recept förskrivs är det giltigt i 12 månader, om inte kortare tid anges vid förskrivningen. Därefter hamnar dessa recept som inaktuella recept även om det finns flera uttag kvar på receptet. Risken för interaktioner mellan olika läkemedel ökar när olika förskrivare ordinerar läkemedelsbehandling vid olika tillfällen till en och samma patient. Om förskrivaren skulle ta till vana att alltid gå igenom patientens journal innan en läkemedelsordination sattes in skulle detta leda till en ökad patientsäkerhet. Idag är det högt tryck på vårdpersonalen. n Om förskrivaren tog till vana att gå igenom patientens läkemedelslista Mina aktuella läkemedel och makulera de läkemedel som är inaktuellt vid nyinsatt ordination skulle detta förhoppningsvis leda till en bättre läkemedelsbehandling för patienten. Det skulle även leda till minskad risk att patienten intar läkemedel som inte är aktuella i hens läkemedelsordination. På detta sätt skulle läkemedelsbiverkningar och läkemedelsinteraktioner kunna reduceras. Patienten själv har ett stort ansvar för sin läkemedelsordination så att de aktuella recepten förnyas och finns i RR och kan hämtas ut när det behövs. En del apotekskunder tror att recepten förnyas automatiskt men så är inte fallet. Detta kan skapa irritation och frustration hos kunden när hen besöker apoteket. Idag finns det många bra apoteksapplikationer som går att ladda ner på sin mobiltelefon. Där kan kunden själv få avisering direkt i mobilen när receptet behöver förnyas, om receptet börjar bli för gammalt eller när nya recept har kommit in i RR. Detta kan vara betydligt svårare för äldre, men för de som kan handskas med mobiltelefoner så är det ett bra redskap att använda sig utav. 20

På receptlistan förekommer det ofta inaktuella ordinationer. I studien Mycket vanligt med fel i läkemedels- och receptlistorna (20) visas ett resultat med 12,6% att det förekommer inaktuella ordinationer. Landstingets läkemedelskommitté och apoteken i Västernorrlands län utförde under våren 2016 och 2017 ett gemensamt projekt Vårstädning av läkemedelslistor. Ett projekt som berörde patienten, apoteken och vården. Målet var att städa bland RR och läkemedelslistan (21,22). Är listan ordentligt städad/rensad kan detta leda till en bättre tydlighet hos kunderna som i sin tur leder till bättre följsamhet om underlaget är relevant och aktuellt. Att Västernorrlands län med Läkemedelskommittén i spetsen infört rensning av listor vid enstaka tillfällen som projekt som benämns Vårstädning av läkemedelslista är bra men detta borde göras betydligt oftare. Det borde även införas i fler län än bara Västernorrland. Detta kanske kunde bidra till bättre följsamhet för patienten för sin läkemedelsbehandling. Om apotekspersonalen hade tillgång till läkemedelslistan Mina aktuella läkemedel hade farmaceuterna kunnat underlätta för förskrivare att hjälpa till att makulera recept. Det skulle bli tydligare för farmaceuten också att veta vilka läkemedel som är aktuella. Det optimala underlaget borde vara läkemedelslistan som varje enskild förskrivare borde uppdatera till den aktuella läkemedelslistan och skriva ut till sin patient vid varje vårdmottagningsbesök för att minska riskerna för felmedicinering. Att det finns många listor med olika information om läkemedelsbehandling tror jag kan leda till otydlighet. och detta leder till en osäkerhet för kunderna. I många fall vet kunderna inte vilken lista som beskriver vad i sin läkemedelsordination eller vilken lista som hen ska använda. Det kan vara för mycket information att själv hålla kontroll på för varje enskild patient. Mina aktuella läkemedel även kallad läkemedelslistan borde varje enskild patient använda sig av men också ha i åtanke att ta med till apoteket så att denna lista kan stämmas av med receptlistan Mina sparade recept på apotek. Även om detta är tidskrävande på apoteken skulle detta vara bra att varje farmaceut kunde stämma av med apotekskunden med avseende på dessa två listor. I slutändan ger det förhoppningsvis en förbättrad tydlighet i läkemedelsordination hos kunden och det i sin tur leder till en bättre compliance. Läkemedelslistan även kallad Mina aktuella läkemedel är den aktuella läkemedelsordinationen för den enskilda patienten som alla borde ha hemma på sitt kylskåp för att ha ordning på sina läkemedel. Det var endast 21 personer (13%) som använde denna lista som underlag till sin ordination. 95 personer (57%) kände till listan. Även om läkemedelslistan är det optimala verktyget att använda kan det lätt ske misstag i denna lista också av förskrivare. Den mänskliga faktorn kan vara en orsak till att det sker fel korrigeringar i läkemedelslistan när olika förskrivare möter en och samma patient. Därför har farmaceuten ett stort ansvar vid expedition av läkemedel att framföra en tydlig och bra kommunikation med kunden. Läkemedelslistan i kombination av dosett om det är mer än 5 läkemedelsordinationer skulle kunna vara ett bra redskap som kan leda till en förbättrad följsamhet av läkemedelsbehandlingen. Dosetten kan fördelas med läkemedel för varje vecka så patienten vet både tidpunkt och dag då läkemedlet ska intas. Detta kan försvåras med generiskt utbyte då apoteksförpackningarna och tabletterna kan variera med utseende beroende på vilken fabrikant det är. Detta blir ett problem om patienten har apoteksförpackningen och doseringstexten som underlag. Därför ligger det i stor vikt att denne ska lära sig namnet på det verksamma ämnet på det läkemedel som denne har. 21

När listan frångicks var apoteksetiketterna det underlag som användes i störst utsträckning efter receptlistan med en svarsfrekvens på 65 personer (39%). Att detta underlag var det andra största speglar vilken viktig roll både apotekspersonal och förskrivare har när denna apoteksdosering ska skrivas, som är den som sedan fästs på läkemedelsförpackningen. Viktigt här, om läkemedlet är en salva/gel eller burk exempelvis så är detta extra viktigt att doseringsetiketten inte fästs på emballaget. Det är lätt hänt att kunderna kastar sina emballage och har då etiketten fästs på denna, missar kunden den viktiga informationen om sin läkemedelsordination. Stor risk finns om patienten endast använder apoteksförpackningarna som underlag då dessa förpackningar varierar beroende på vilket generiskt utbyte kunden expedieras (19). Förkortningar ska inte förekomma och det ska vara tydligt för patienten att förstå så att inga missförstånd kan ske. Doseringstexten bör innehålla anvisningar om dosering, ändamål, användning och behandlingstid (25). Det som oftast saknas på doseringstexterna är indikationen, vilket är väldigt viktigt vid alla generiska utbyten så att inte förpackningar blandas ihop om de tex. är för hjärtat eller allergin som är ordinerat. Där kan förskrivare bli betydligt bättre på att skriva ut indikationen för läkemedlet. För att fånga eventuella problem vid läkemedelsbehandling hos kunderna är det viktigt att farmaceuten ställer en öppen fråga Hur upplever du att din läkemedelsbehandling fungerar?. Ställs den frågan så kan många funderingar fångas upp och med hjälp av farmaceutens kompetens även hjälpa kunden med sina problem. Farmaceutens kompetens kan även uppmärksamma eventuella interaktioner. Att lyfta frågan hur patienten mår är otroligt viktigt för att kunna göra en bedömning hos farmaceuten kring hur eventuell fortsatt läkemedelsinteraktion ska fortsätta behandlas eller inte. Studien visar att 44 personer (26%) upplevde att det fanns svårigheter att hålla ordning på sin läkemedelsbehandling. Största orsaken till detta var generiskt utbyte av läkemedel, vilket visades av en svarsfrekvens med 36 personer (82%). Det talar för, i likhet med tidigare studier att det råder validitet om att det finns stora svårigheter för patienter att hålla ordning på sin läkemedelsordination. Det stöds både av resultatet av denna studie och studien Mycket vanligt med fel i läkemedels- och receptlistorna (20). Resultatet visar även att största orsaken till detta anses vara i generiskt utbyte av läkemdel. Dessutom finns det många spridda informationskällor att ta del av vilket orsakar problem för att få en följsam läkemedelshantering. Multimedicinering ger en risk för sämre följsamhet hos patienterna. Motivation och information är två viktiga faktorer för patienterna för att följsamheten ska bli bättre. Detta belyser vikten av kommunikationen mellan patient och vårdpersonal men även det viktiga mötet mellan kund och farmaceut på apoteken. Kunderna bör få en ökad förståelse varför hen intar läkemedel och på så sätt kan känna sig mer motiverad att fullfölja sin läkemedelsordination. Styrka i utförande metod är att intervjuaren hade en direktkontakt med respondenten och om frågetecken uppkom hos respondenten kunde detta snabbt lösas med en bra kommunikation dem emellan, jämfört med enkätstudier där undersökningsbladen lämnas ut till respondent utan en direktkontakt med intervjuaren. Svaghet i utförande metod är att den anses tidskrävande hos tillfrågade personer. Många personer upplever att det kommer att ta för lång tid eller att de inte har tid. Vilket leder till en lägre deltagarfrekvens. Tidsuppfattningen hos den tillfrågade kunden är svår att uppskatta och när frågan om intervju uppmärksammas så blev motsvaret alltid hur lång tid tar 22

det?. Att försöka förklara för respondenten att detta inte kommer att ta så lång tid ledde till många fler genomförda intervjuer. När intervjuerna skulle genomföras med respondenterna kan sekretessen under genomförandet ha varit en orsak till att många avböjde att delta, då integriteteten kunde upplevas som ett hinder. Därmed menas att respondenten kan bli igenkänd på apoteket där intervjun genomförs. Alla apotekslokaler är inte likadana utformade och det kan vara svårt att uppfylla de kraven. En del kunder hade framfört till expedierande farmaceut att det var svårt att hålla reda på sina läkemedel men när de väl blev intervjuade ville de inte riktigt kännas vid det. I frågeformuläret ställdes frågan Är det några problem att hålla reda på vilka läkemedel som du har ordinerats på recept? Detta är en sluten fråga och det kan ges ett enkelt svar av respondenten med JA eller NEJ. Jag anser att denna fråga istället skulle varit öppen och formuleras Hur upplever du svårigheter med att hålla reda på din läkemedelsordination?. Den sistnämna frågeställningen är en öppen fråga och skulle frågeställningen formulerats öppen istället för sluten så tror jag att utfallet och svarsfrekvensen skulle varit betydlig högre, eftersom de flesta kunder upplever svårigheter med sin läkemedelsordination. Resultatet i denna studie kunde visa att endast 26% upplevde att det var svårt att hålla reda på sin läkemedelsordination men jag tror att om frågan hade ställts som öppen så hade utfallet blivit högre. 23

SLUTSATS Syftet med den här studien var att undersöka vilket informationsunderlag patienterna använder sig av när det gäller sin egen läkemedelsordination men även ta reda på i vilken utsträckning receptlistan Mina sparade recept på apotek används. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna, 55%, använder listan Mina sparade recept på apotek för att hålla reda på sin läkemedelsordination. Av totalt 167 respondenter var det 164 personer (98%) som kände till listan. Det var endast 3 personer som inte kände till denna lista som erbjuds vid varje apoteksbesök. Det underlag som är det optimala att använda är läkemedelslistan Mina aktuella läkemedel som alla patienter som står på läkemedelsbehandling borde ha och få utskriven av förskrivare. För att uppnå en bättre compliance krävs det en bra dialog mellan kund och farmaceut på apoteken för att öka motiveringen hos den enskilda individen att fullfölja sin läkemedelsordination. Nationella läkemedelslistan som träder i kraft 2020 är tänkt att leda till en gemensam information för patienten, vården och apoteket. Nationella läkemedelslistan bör leda till en bättre följsamhet för den enskilda patienten. Det vore väldigt intressant med en uppföljningsstudie efter att denna lista trätt i kraft. 24

REFERENSER 1. Socialstyrelsen.se. (2018). Statistik om läkemedel. [online] Available at: https://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/lakemedel [Accessed 8 Oct. 2018]. 2. Janusinfo.se. (2018). [online] Available at: http://www.janusinfo.se/documents/ojamlikunderbehandling/l%c3%a4kemedelsanv%c3%a4ndningen-i-befolkningen.pdf [Accessed 8 Oct. 2018]. 3. Ekedahl, A. (2010). Stora brister i information om ordinerade läkemedel. Läkartidningen. [online] Available at: http://www.lakartidningen.se/oldwebarticlepdf/1/14914/lkt1036s2056.pdf [Accessed 8 Oct. 2018]. 4. Patrik Midlöv, A. (2015). Läkemedelsbehandling hos äldre Läkemedelsboken. [online] Lakemedelsboken.se. Available at: https://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/lakemedelsbehandlin g_hos_aldre.html?search=compliance&iso=false&imo=false&nplid=null&id=y 1_15 [Accessed 30 Dec. 2018]. 5. Helander, I. and Hoffmann, M. (2006). Nya tekniker på väg för bättre följsamhet. [online] Lakemedelsvarlden.se. Available at: https://www.lakemedelsvarlden.se/nya-tekniker-pa-vag-for-battre-foljsamhet/ [Accessed 30 Dec. 2018]. 6. Socialstyrelsen - Patientsäkerhet. (2017). Minska risken för läkemedelsrelaterade skador Socialstyrelsen - Patientsäkerhet. [online] Available at: https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/lakemedelsre laterade-skador [Accessed 8 Oct. 2018]. 7. Vardgivarguiden.se. (2018). Receptregister Vårdgivarguiden. [online] Available at: https://www.vardgivarguiden.se/avtaluppdrag/styrdokument/lagaroch-forordningar/receptregister/ [Accessed 8 Oct. 2018]. 8. Rodríguez-Monguió R, e. (2012). Assessing the economic impact of adverse drug effects. - PubMed - NCBI. [online] Ncbi.nlm.nih.gov. Available at: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12807365 [Accessed 8 Oct. 2018]. 9. Ehalsomyndigheten.se. (2017). Nationella e-recepttjänster ehälsomyndigheten. [online] Available at: https://www.ehalsomyndigheten.se/tjanster/nationella-e-recepttjanster/ [Accessed 8 Oct. 2018]. 10. Ehalsomyndigheten.se. (2016). Läkemedelsförteckningen för privatpersoner ehälsomyndigheten. [online] Available at: 25

https://www.ehalsomyndigheten.se/tjanster/nationella-erecepttjanster/lakemedelsforteckningen/ [Accessed 8 Oct. 2018]. 11. Regiongavleborg.se. (2017). [online] Available at: http://www.regiongavleborg.se/samverkanswebben/halsa-vard-ochtandvard/lakemedel/lakemedelssakerhet-ochbeslutsstod/lakemedelslistan/apotekets-lista---mina-sparade-recept/ [Accessed 8 Oct. 2018]. 12. 1177.se. (2017). Din läkemedelslista - 1177 Vårdguiden - sjukdomar, undersökningar, hitta vård, e-tjänster. [online] Available at: https://www.1177.se/jonkopings-lan/fakta-och-rad/rad-omlakemedel/lakemedelslista-jonkopings-lan/ [Accessed 8 Oct. 2018]. 13. Mikael Hoffmann, P. (2015). Den gemensamma elektroniska patientjournalen Läkemedelsboken. [online] Lakemedelsboken.se. Available at: https://lakemedelsboken.se/kapitel/regelverket_och_itstod/den_gemensamma_elektroniska_patientjournalen.html?search=l%c3%a4 kemedelslista&id=u7_6#u7_6 [Accessed 12 Oct. 2018]. 14. 1177.se. (2017). Läs din journal via nätet - 1177 Vårdguiden - sjukdomar, undersökningar, hitta vård, e-tjänster. [online] Available at: https://www.1177.se/vasternorrland/tema/e-tjanster/artiklar/las-din-journalvia-natet3/ [Accessed 12 Oct. 2018]. 15. Apoteket.se. (2018). Logga in och se dina läkemedel på recept hos Apoteket - Apoteket. [online] Available at: https://www.apoteket.se/mina-recept/ [Accessed 12 Oct. 2018]. 16. Vardgivarguiden.se. (2018). Nationell patientöversikt, NPÖ Vårdgivarguiden. [online] Available at: https://www.vardgivarguiden.se/avtaluppdrag/it-stod-oche-tjanster/e-tjanster-och-system-a-o/beslutsstod/nationell-patientoversikt-npo/ [Accessed 12 Oct. 2018]. 17. Regeringskansliet. (2018). Nationell läkemedelslista. [online] Available at: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2018/03/nationelllakemedelslista/ [Accessed 9 Oct. 2018]. 18. Ehalsomyndigheten.se. (2018). Nationell läkemedelslista ehälsomyndigheten. [online] Available at: https://www.ehalsomyndigheten.se/satsningar/gemensamlakemedelslista/ [Accessed 8 Oct. 2018]. 19. Tlv.se. (2014). Utbyte av läkemedel på apotek - Tandvårds- Läkemedelförmånsverket. [online] Available at: 26

https://www.tlv.se/apotek/utbyte-av-lakemedel-pa-apotek.html [Accessed 15 Oct. 2018]. 20. Ekedahl, A., Tärning, E., Rutberg, H., Yngvesson, M. and Hoffmann, M. (2012). Mycket vanligt med fel i läkemedels- och receptlistorna. [online] Lakartidningen.se. Available at: http://www.lakartidningen.se/oldwebarticlepdf/1/18237/lkt1220s1024_1027.pdf [Accessed 15 Oct. 2018] 21. Svensk Farmaci. (2016). Vårstädning av läkemedelslistor. [online] Available at: http://svenskfarmaci.se/apotek/varstadning-av-lakemedelslistor-i-norr/ [Accessed 15 Oct. 2018]. 22. Rvn.se. (2017). Vårstädning av läkemedelslistor! Dnr: 17RS4136. [online] Available at: https://www.rvn.se/sv/omregionen/pressrum/arkiv/pressarkiv/2017/varstadning-av-lakemedelslistor2/ [Accessed 15 Oct. 2018]. 23. Ekedahl, A. and Hoffmann, M. (2012). Patients' information on their prescribed current treatment. Journal of Pharmaceutical Health Services Research. 24. Görman, U. (2013). Frågor om behovet av etikprövning för forskningsförberedande arbeten som utförs av studenter. Regionala etikprövningsnämnden Lund. 25. Lakemedelsverket.se. (2018). Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2016:34) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. [online] Available at: https://lakemedelsverket.se/upload/lvfs/vagledningar/v%c3%a4gledning%20ti ll%20hslf-fs%202016_34%20version%205%20september%202018.pdf [Accessed 15 Oct. 2018]. 27

BILAGOR Bilaga 1. Patientintervju 2018-01-24/ae Frågeformulär till kundintervju - Patientens underlag för medicineringen Datum. Apoteket... Patient.. 1. Samtycke till att bli intervjuad Ja Nej 2. (alltid) Är det medicin åt Dig själv Du har hämtat ut? Ja (gå vidare till fråga 4) Nej (gå till fråga 3) 3. Om nej vilken är Din relation till patienten/den som läkemedlet är ordinerat till?. (Intervjun är i så fall slut här!) 4. Har Du dina recept sparade elektroniskt på apoteket? Ansluten till RR Nej Ja 5. Hur många läkemedel är Du ordinerad på recept att använda?. (Om det är 1-4 är intervjun slut här - om det eller 5 eller fler - fortsätt med fråga 5) 6. Är det några problem att hålla reda på vilka läkemedel som Du har ordinerats på recept? Nej Ja (om ja vilket/vilka problem?)... 7. Hur håller Du reda på vilka receptordinerade läkemedel som Du skall ta? (flera alternativ kan vara aktuella) Läkemedelslista (från patientjournalen) Listan "Mina sparade recept på apoteket"/mina mediciner Genom personlig inloggning (e-legitimation) på internet. (t.ex. Mina Vårdkontakter) Läkemedelsförteckningen (det som expedierats mot recept senaste 15 månaderna) 28

Skrivit egen lista Recepten (gula recept) De expedierade förpackningarna (med apoteksetiketter) Annat (vad?). 8. Känner Du till (visa resp lista) a/ Läkemedelslistan? Nej Ja - om ja - (Hur ofta har Du fått den aktuella Läkemedelslistan) b/ "Mina sparade recept på apoteket"? Nej Ja Om ja - Hur ofta har Du fått Mina sparade recept på apoteket utskriven? c/ Mina sparade recept genom personlig inloggning (e-legitimation) på internet? (t.ex. Mina Vårdkontakter) Nej Ja Om ja -Hur ofta använder du denna tjänst?.. d/ Läkemedelsförteckningen (läkemedelsuttagen senaste 15 månaderna) Nej Ja Om ja -Hur ofta har Du fått Läkemedelsförteckningen utskriven? 9. För de som har sina recept sparade i Receptregistret - - Vilka läkemedel är dina aktuella gällande ordinationer (kryssa för på utskriften Mina sparade recept ) - Är det några av de läkemedel som Du är ordinerad på recept som inte finns med på listan? (skriv till det som eventuellt inte finns på listan) 10. Vilket år är Du född? Kön: Kvinna Man 11. Vilken är Din högsta utbildningsnivå? - ingen skolgång - folkskola/ grundskola - gymnasium 29

- Universitet/högskola 12. Vilket språk talar ni i hemmet?. 13. Om annat språk än svenska - vilket är Ditt andra språk?. 14. I vilket land är Du född?. 15. Är det något Du undrar över/vill fråga om? (skriv på baksidan) 30

Bilaga 2. Instruktion till farmaceuterna Instruktion till expeditionspersonalen: När Du expedierar en kund >18år med 5 eller flera recept: Dela ut den skriftliga informationen till kunden och be att hon/han läser igenom och tar ställning om studenten får intervjua henne/honom. Exkludera patienter Med en kognitiv dysfunktion, som innebär att han/hon inte kan ta ställning till att ge informerat samtycke till undersökningen eller patienter med dosexpedierade läkemedel från apoteket (ApoDos). Om kunden inte vill medverka i undersökningen: Notera patientens födelseår och kön samt om det är patienten själv eller om kunden är ett ombud för patienten genom pinnstatistik (obs detta är viktigt) Om kunden vill medverka: Gör klar expedition skriv ut Mina sparade recept och skicka kunden till studenten. 31

Bilaga 3. Receptregistret, Mina sparade recept på apotek 32

Bilaga 4. Läkemedelsförteckningen 33

Bilaga 5. Läkemedelslistan 34