BEBYGGELSE BEBYGGELSE Nationella miljömål Nationella mål för arkitektur, formgivning och design Kommunala mål Nuläge Framtid Strategi Omvandling Förtätning/komplettering Byggande på landsbygden Utformning och placering av byggnader i landskapet Samlad bebyggelse Byar av kulturhistoriskt värde Kartor 5 Bebyggelse 11 Planförslag REKOMMENDATIONER FÖR PLANERING OCH BYGGANDE
BEBYGGELSE Nationella miljömål 11 God bebyggd miljö 13 Ett rikt odlingslandskap Nationella mål för arkitektur, form giv ning och design Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling. Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte un der stäl las kortsiktiga ekonomiska övervä gan den. Kulturhistoriska och estetiska vär den i be fint - li ga miljöer ska tas tillvara och för stär kas. byggelse får uppföras och hur den bör utformas. Bostadsbyggandet ska öka för att möj lig gö ra ökad inflyttning till kommunen. Planlagda bostadstomter klara för för sälj ning bör finnas inom kommunens fyra tät or ter. Gnesta kommun vill stimulera bosättning på landsbygden. Bebyggelse i nya grupper längs kommunikationsaxlarna i lägen där ny bebyggelse kan tillåtas enligt översiktsplanens intentioner välkomnas. Kommunen ser positivt på ändrad an vänd - ning av lantbruksbyggnader som kan bi dra till att behålla en levande landsbygd. Kvalitet och bredd (olika bostadstyper, oli ka upp lå tel se for mer) i bostadsutbudet ef ter strä vas. Nuläge Knappt hälften av kommunens befolkning bor i Gnesta tätort, 15 procent i kommunens övriga tät or ter och 38 procent på landsbygden och inom fri tids hus om rå den. Inflyttning: Enligt lä ge sana lys 2000 utförd av länsstyrelsen i Sörm land flyttar 47 procent av de som flyttar in till Gnesta kommun till central or ten, 35 procent flyttar till lands bygd, 18 procent till min dre orter och 0,2 procent till fritidshusområden. Ett ökat tryck när det gäl ler ansökan om nya tomt plat ser på lands byg den konstateras. Många vill flytta till landet tack vare möjligheten att hålla häst eller andra djur. Denna kategori in flyt ta re är ofta re surs - star ka och bidrar genom djurhållningen till att det öppna landskapet behålls när trenden i övrigt är att mindre jord bruk läggs ned. bebyggelse Intresset för hög kvalitet inom ar ki tek tur, form giv ning, design och offentlig mil jö ska stär kas och breddas. Offentligt och offentligt understött byg gan de, inredande och upp hand lan de ska på ett före döm ligt sätt be hand la kva li tets frå gor. Svensk arkitektur, form giv ning och de sign ska ut veck las i ett frukt bart in ter na tio nellt samarbete. Kommunala mål Planering av ny bebyggelse är till stora delar en samhällelig uppgift. Enligt lagstiftningen har kommunen möjlighet att bestämma var ny be- Ny bebyggelse ska så långt möjligt pla ne ras enligt ekologiska principer. God tillgänglighet, hälsosamma och trygga bostadsmiljöer eftersträvas. Kommunen vill, där föreningarna så öns kar, med ver ka till att tätortsnära fri tids hus o- m rå den kan omvandlas till året runt bo en de med större bygg rät ter om vatten- och avloppsfrågorna kan lösas. Kommunen ska verka för en god ar ki tek tur. Ny-, om- och tillbyggnader ska ske med en utformning som passar i om giv ning en och överensstämmer med traktens bygg nads - tra di tion. I fri tids hus om rå de na närmast Gnesta tätort har under senaste tioårsperioden andelen per ma nent bosatta ökat. I Hållsta bodde vid utgången av år 2000 171 personer och vid utgången av år 2002 173 personer, i Norrtuna 79 personer (82 personer 2002) och i Ehrendal/ Malm sjö stu gan 86 personer (92 personer 2002). I fritidshusområdena norr om Laxne har också andelen permanent bosatta ökat. Strukturomvandlingen inom jord bru ket innebär en ökning av antalet lant bruks bygg na der som kan få nya an vänd nings sätt. Inom kommu nen finns utanför tät or ter na 1270 obe bod da bebyggda fri tids hu sen he ter, 226 obe bod da bebyggda småhusenheter samt 234 obe bod da bebyggda lant bruk sen he ter (SCB dec 2000). 37
bebyggelse Framtid Med den förutsättningen att befolkningen beräk nas öka till 11 000 invånare år 2015 antas att cirka 500 nya bostäder behövs inom planpe ri o den. Hälften av dessa beräknas byggas inom Gnesta tätort, inom områden redovisade i fördjupningen av översiktsplanen för Gnesta tätort. Fördjupningen redovisar totalt möjlighet till nybyggnad av 600-650 lägenheter i ny ex plo a te ring och därutöver tillkommer möjligheter att förtäta på stora tomter i centrala lägen. Följande områden i Gnesta tätort beräknas be byg gas inom planperioden (cirka 250 lägen he ter), se karta: 1 Bryggeriudden 2 Frönäs 3 Sigtuna 2:311, Platåvägen 4 Stensta 5 Kärvsvägen I Laxne beräknas under perioden byggas 70 lägenheter. Enligt fördjupningen av översikts pla nen för Laxne, antagen 1995, finns möj lig het att bygga 80-130 lägenheter i nyex plo a te ring och möjligheter finns också till förtätning genom delning av befintliga stora tomter. Om rå det vid Spårbacken prioriteras. sikts pla nen inte utförts. Planreserv för bostä der finns för ett område väster om Malsnaren (cirka 50 bostäder) samt inom kom mu nalt ägd mark i samhällets nordvästra del. Genom nylokaliseringar på landsbygden beräknas inom planperioden tillkomma totalt cirka 70 lägenheter i nya bostäder. En mindre del av bostadsbehovet beräknas täckas genom omvandling av fritidshus till permanent bebodda fastigheter, både inom detaljplanelagt område och utanför. Detta uppskattas till totalt cirka 70 bostäder inom planperioden. Strategi Övergripande strategi: Ny bebyggelse till kom mer i hu vud sak i anslut ning till de två kom mu ni ka tion saxla rna genom kommunen (en axel öst-väst, RV 57 samt järn vä gen, en axel norr-syd, se Kommunikationer sid 42), både i tätorterna Gnesta, Laxne, Björnlunda och Stjärn hov samt utanför plan lag da områden. Övrigt: Ta till vara och utveckla småskaligheten och landsortsprägeln. De oli ka tät or ter nas karaktär förstärks ge nom att bevara de drag av sam häll enas his to ria som ännu är tyd li ga, se res pek ti ve för djup ning av över sikts pla nen. I Björnlunda och Stjärnhov beräknas byggas totalt cirka 40 lägenheter under planperioden. I Björnlunda finns antagen fördjupning av över sikts pla nen som redovisar sex områden med plats för 60-70 bostäder. Detalplan för Kors backs vä gen, med fem nya villatomter, har antagits. I Stjärnhov har fördjupning av över- 38
Produktiv mark i sam häll enas närhet sparas. Tyd li ga gränser mellan tätort och landsbyg den omkring. Närströvområden i an slut ning till tät or ter na prioriteras. Bostäder, verksamheter och ser vi ce in te - gre ras så långt möjligt. Vid de talj plane lägg ning av nya bo stads - om rå den ställs krav som leder till häl so - sam ma, tryg ga, vack ra och variationsrika bo en de mil jö er. Bebyggelse på landsbygden: Kompletteringar av befintliga be byg gel se - grup per eller nylokalisering av nya grup per för or das fram för spridda nylokaliseringar. Med det ökade be byg gel se tryck et är det viktigt att det vack ra kul tur land ska pet även i fort sätt ning en ska do mi ne ra. Omvandling Fritidshusområden Fritidshusområden som lig ger nära tät or ter na kan omvandlas till bo stads om rå den. Områ de na har ofta många av de kvaliteter som ef ter frå gas - nära natur, vat ten och inte så långt från tätorten. Om vand ling en förutsätter oftast bättre vatten- och avloppslösningar, bättre väg stan dard och ser vi ce. Ofta behöver bygg rät ter na utökas. Nya detaljplaner behöver då tas fram. Förstudie om eventuell omvandling av fri tids hus om rå de na Hållsta, Norrtuna och Ehrendal/Malmsjöstugan har på bör jats. Följande fritidshusområden med mer än 10 tomter finns: Hållsta 192 tomter Malmsjöstugan 135 Norrtuna 113 Hammarbosätter 112 Svinsjön 103 Ehrendahl 57 Öllösa kvarn 83 Hammersta 82 Sågen 80 Körnstorp 61 Hundby 64 Ullevi 39 Lantbruksbebyggelse För byggnader som inte läng re behövs för jordeller skogbrukets behov bör ny användning til lå tas där detta inte medför konflikter med övriga intressen. Förtätning/komplettering Förtätning och komplettering av befintliga tät or ter eftersträvas och kommer att ske enligt rikt lin jer i gällande fördjupningar av över sikts pla nen. Att förtäta är ett sätt att effek ti vi se ra an vänd ning en av mark, material och en er gi. Vid nybebyggelse inom tätorterna kan of ta befintlig infrastruktur utnyttjas där kol lek - tiv tra fik och service redan finns. Tillkomst av ny bebyggelse betyder också ofta miljöförbättring ar för omkringliggande bebyggelse. Byggande på landsbygden (Utanför de talj pla ne ra de områden och samlad bebyggelse) Lokalisering av nya bostäder rekommendationer Det öppna kulturlandskapet med dess gamla bebyggelse är omistliga delar av det ge men - sam ma kulturarvet. Ny bebyggelse bör loka li se ras intill befintlig för att undvika en ut sprid ning i det öppna landskapet. I sjönära lägen kan byggande medges om strand skydds be stäm mel ser na i miljöbalken medger detta. I lägen med intressekonflikter bör detaljplan upprättas. Detaljplan kan också krävas i områden där enstaka ny byggnad får betydande inverkan på omgivningen Lokalisering av ny bebyggelse för helårsboende bör i för sta hand ske i anslutning till allmänt till gäng lig väg. Antalet byggnader per fastighet för bostadsändamål ska anpassas till omgivande och be fint lig bebyggelsemiljö. Vid lokalisering av nya byggnader ska hänsyn tas till skyddsavstånd med anledning av buller (trafik, järnväg m m) och olika sä ker hets - ris ker. Se vidare rekommendationer under Miljöstörningar och risk hän syn sid 55. bebyggelse 39
bebyggelse För fritidsbebyggelse rekommenderas en max i- mal bruttoarea om 70 kvm för huvudbyggnad samt max 30 kvm för uthusbyggnad. Där vind kan medges ska denna räknas som ian språk - ta gen yta. Fritidshus får uppföras med enklare standard än bostadshus. Ska fri tids hus omvandlas till bostadshus eller byggas med större bruttoarea än 70 kvm ska krav vad avser avsnitt 3 (utformning) och avsnitt 9 (energihushållning) i Boverkets byggregler till go do ses. I Gnesta kommun får man utanför detaljplan och sammanhållen eller samlad bebyggelse utan bygglov göra en mindre tillbyggnad om den är mindre än 50 procent av ur sprungs - bygg na den. Tillbyggnaden får dock inte vara större än 25 kvm bruttoarea. Byggnaden ska vara anpassad till befintlig bebyggelses form och karaktär. Fritidshus inklusive bygglovbefriad tillbygg nad får vara högst 70 kvm. Vid gårdar: Den sörmländska gårdstypen va rie rar men är oftast mer eller mindre kringbyggd. Graden av slut en het ger bebyggelsemönstret dess karaktär och bör vara vägledande vid ut form ning en av tillkommande bebyggelse. Sammanhållen gårds be byg gel se bör kompletteras så att karaktären av klart avgränsad be byg gel se grupp inte splittras. Detta är särskilt viktigt då den ligger tydligt exponerad i landskapet. Även avstyckningen kring bostadshuset bör följa höjdpartiets naturliga gränser mot den öppna marken eller skogsbrynet. Bruk nings - mar ken runt bebyggelsen bör hållas samlad utan avskärande tomtstaket, trädgårdar eller uthus. Vid skogsbryn och höjdpartier: Höga torra lä gen som lämnar den öppna jordbruksmarken obebyggd är traditionella byggnadsplatser. Tomtplatsens utformning Om grannhuset är placerat längs vägen bör även det nya huset göra det och tvärtom. Uthus som exempelvis garage är en sekundär byggnad som bör få en diskret placering längre in på tomten. Byggnadsplatsen och val av hustyp Vid placering i slänt är en måttligt hög sockel naturlig. Torpargrund med grund mu rar som kan ta upp ni vå skill na der i ter räng en bör väljas. Grundplatta direkt på mark är ur den na synpunkt sällan en bra lös ning. Utformning och placering av byggnader i land ska pet Lokalisering av nya hus Ny bebyggelse bör lo ka li se ras i anslutning till befintlig bebyggelse för att därigenom undvika utspridning i det öppna landskapet. Befintliga vägar kan då också ut nytt jas. I byar: Komplettering av byar bör ske genom för tät ning. Den ursprungliga strukturen kan vara en ledning vid val av lämpliga lägen för nya hus. Exempel på hustyp som väl smälter in i det sörmländska landskapet Ett bra exempel på nybyggt uthus 40
Även en traditionellt utformad byggnad kan genom olämplig placering ge ett främmande intryck i landskapet. Stor hänsyn bör tas till befintliga terrängförhållanden och ve ge - ta tion. Gammalt och nytt kan förenas på ett harmoniskt sätt genom att ge nya hus en utformning med drag karakteristiska för den ursprungliga bebyggelsen och med material och färg bruklig i trakten. Takmaterial bör som regel vara rött lertegel el ler tegelröda betongtakpannor. Svarta tak pan nor är helt främmande för den sörm länd ska traditionen. Samlad bebyggelse Begreppet Samlad bebyggelse infördes i plan- och bygglagen 1987 och omfattar bebyggelsegrupper om 10-20 hus utanför detaljplan där bebyggda tomter gränsar till varandra eller åtskiljs med väg eller mindre park/ naturområden. Utanför samlad bebyggelse är det tillåtet att utan bygglov utföra mindre tillbyggnader, komplementbyggnader, murar eller plank till småhus (en- och tvåbostadshus och fritidshus), se under byggande på landsbygden. Inom samlad bebyggelse råder bygglovplikt för dessa åtgärder. Områden med samlad bebyggelse inom Gnesta kommun är: Chaufförsstan i Gnesta, Welandersborg- Sion i Björnlunda, Solbacka i Gryt, Gåsinge by, Dillnäs by, Gryts kyrkby, Skeppsta, Blacksta, Avla och Önnersta. Områdena är markerade på karta 11. Blacksta en av Gnestas typiska radbyar, foto Jan Norrman, källa Riksantikvarieämbetet Byar av kulturhistoriskt värde För de kulturhistoriskt värdefulla byarna/ bebyggelsegrupperna Blacksta by, Gryts kyrkby, Avla by, Dillnäs kyrkby, Gåsinge kyrkby och Önnersta föreslås områdesbestämmelser upprättas. Syftet med detta är att skydda befintliga värden och påverka förändringar i bebyggelsemiljön. Begreppsförklaring: Bruttoarea: Summan av mätvärda delar av alla våningsplan begränsat av omslutande byggnadsdelars utsida (SS 10 00 53). Komplementbyggnad: Byggnaden är placerad i omedelbar närhet av huvudbyggnad (inom tomt). Kan t ex vara garage, carport, uthus, bastu, växthus, gäststuga. Komplementbyggnad får inte ge ett dominerande intryck i bebyggelsemiljön. Bostadshus: Bostad som dimensionerats och inretts för långsiktig användning och med funktioner för hygien, daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning och måltider. Ska uppfylla kraven till bostäder i Boverkets Byggregler BFS 1998:38, 3:2. Fritidshus: Byggnad för tillfälligt boende med enklare standard. Ekonomibyggnad: Byggnad för jord- och skogsbruk och därmed jämförliga näringar. Utanför detaljplan befriade från bygglovplikt om de inte ska användas för annat ändamål. Till kapitel bebyggelse hör karta 5, se även karta 11. bebyggelse 41