KOMMUNIKATIONER Nationella mål Kommunala mål Riksintresse och restriktioner Inledning KollektivtraÞk Strategi/riktlinjer kollektivtraþk

Transkript

1 KOMMUNIKATIONER KOMMUNIKATIONER Nationella mål Kommunala mål Riksintresse och restriktioner Inledning KollektivtraÞk Strategi/riktlinjer kollektivtraþk BiltraÞk Strategi/riktlinjer biltraþk Gång- och cykelvägar TraÞksäkerhet Data- ooh telekommunikation Flyg Kartor 6 Kommunikationer VÄGNÄTET 7 Kommunikationer KOLLEKTIVTRAFIK

2 kommunikationer KOMMUNIKATIONER Nationella mål Samtliga miljömål berörs. Kommunikationer, sär skilt då fordonstrafikens av gas ut släpp, har stör re eller min dre negativ på ver kan på alla nationella mil jö mål. TraÞkpolitiska mål Ett tillgängligt trans port sys tem En hög trans port kva li tet En säker trafik En god miljö En positiv regional ut veck ling Ett jäm ställt trans port sys tem Nollvisionen Visionen är bilden av en önskad fram tid där ing en dödas eller skadas i trafiken. Kommunala mål Ett begrepp inom Gnesta kommuns vision är Närhet, där i förtydligandet bl a står närhet till omvärlden innebär att alla har till gäng - lig het till väl utbyggda kommunikationer och IT-strukturer. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla. Förbättra trafiksäkerheten genom att höja standarden på vägnätet och bygga säkra gång- och cykelvägar. Bygga ut data- och telekommunikationsnätet kommuntäckande. Riksintressen och restriktioner Västra stambanan genom Gnesta kommun är klassad som riksintresse. Detta innebär att samtliga spår och spåranläggningar som tillhör stambanans infrastruktur utgör mark och vattenområden av sådan betydelse för järnvägssystemet att de är av riksintresse för kommunikationsanläggningar, enligt 3 kap 8 i miljöbalken. Hur byggnation får ske i anslutning till allmän väg regleras i väglagens 47 SFS 1971:948. Inom Gnesta kommun är det byggnadsförbud intill 30 meter från väg 57 och 12 meter från övriga allmänna vägar. Dessa bestämmelser gäller inte för vägar inom planlagda områden och inte heller i fråga om åtgärder för vilka bygglov krävs. Lag 1987:459. Primära transportvägar för farligt gods är vägarna 57 och 224. Inledning I detta av snitt behandlas tågtrafik, biltrafik, kol lek tiv tra fik, gång och cykeltra fik, par ke - rings frå gor, tra fik prog no ser, tra fik sä ker het samt data- och te le kom mu ni ka tion. Kommunikationer i form av tåg och bussars lin je nät redovisas både vad avser befintligt nät och utökat nät, enligt riktlinjer, på karta 7. Befintligt järnvägs-, gatu-, väg-, gång- och cykel vägs nät och förändringar en ligt rikt lin jer redovisas på karta 6. KollektivtraÞk För att minska biltrafikens skadliga effekter på miljön krävs en rejäl satsning på kol lek tiv - tra fi ken. Avgörande för om resenärerna ska välja att resa kollektivt är korta restider, turtäthet, styv tidtabell*, tillförlitlighet, resornas pris och god tillgänglighet. Vid bebyggelseplanering bör stor hänsyn tas till att nya exploateringar lo ka li se ras till det befintliga huvudvägnätet där tra fi ken då på sikt kan byggas ut till hel- och halv tim mes tra fik inom attraktiva Ett långsiktigt och hållbart transportsystem. Utveckla kollektivtrafiken så att det kollektiva resandet ökar i betydelse i jämförelse med biltrafiken. Banverkets policy Buller och vibrationer från spårbunden trafik ska beaktas vid ny bebyggelse vid järnväg. Järnvägen ger upphov till elektriska och magnetiska fält varför försiktighetsprincipen ska tillämpas. 42

3 restider. Hu vud sak li gen bör detta ske längs tätortsstråken Läggesta över Gnesta mot Lästringe samt från Stjärnhov mot Gnesta. Vägnätet bör ut for mas så att det på bästa sätt tryggar kol lek tiv tra fik ens framkomlighet. Det ta gäller även det väg nät som erfordras för att bygga ut kom plet te ran de trafik från stråken ut på lands byg den. År 1999 pendlade dagligen cirka 570 per so ner till Gnesta och cirka per so ner, hu vud sak li gen mot Stock holms län, från Gnesta. De framtida kollektiva målpunkterna inom kom mu nen kommer, liksom nu, vara bus s- sta tio ner na i Stjärnhov och Björnlunda samt resecentrat i Gnesta tätort där anslutning till den viktiga tågtrafiken sker. Vid en tillväxt i Laxne kommer även Läggesta järnvägsstation i Strängnäs kommun att vara en viktig målpunkt. *Fasta minuttal. TågtraÞk Genom kommunen passerar Västra stamba nan. Banan är klassad som riks in tres se. Den dubbelspåriga banan är idag Sve ri ges mest tra fi ke ra de. Totalt cirka 120 gods-, intercity- och snabb tåg passerar varje dygn genom Gnesta kommun på sin väg till eller ifrån i första hand Malmö- respektive Gö te borgs regi o n- er na. De sto ra satsningarna på en spårbunden tra fi k som regeringen aviserat i in fra struk - tur pro po si tio nen för åren kommer att på sikt innebära att tra fik inne hål let ändras. Mälarbanan, Svea landsbanan och den pla ne ra de nya Ny kö pings län ken (Ostlänken) kom mer att över ta en del av den långväga gods- och per son tra fi ken (fjärrtrafiken) från Västra stam ba nan. Detta trafikbortfall ger för ut sätt ning ar för en kraftig utbyggnad av den re gi o na la och lokala persontågstrafiken. För Gnesta kommun är tillgången till Västra stam ba nan för arbetspendling en förutsättning för en positiv utveckling av kommunen. Idag pend lar cirka personer per dag till och från Gnesta med tåg. Ytterligare cirka personer per dag pendlar till eller från Gnesta med annat färdsätt, varför po tentia len för att öka antalet tågresenärer är stort. Den planerade be folk nings till väx ten på 80 personer per år till kom mu nen kommer att ytterligare utöka antalet pendlare. Snabbare förbindelser, d v s cirka 30 minuters restid till Stock holm vilket är önsk värt, kan nås om den planerade re gi o nal tåg tra fi ken mellan Stockholm och Hallsberg kom mer till stånd. Ge nom förd utredning visar på höga driftkostnader vid fullt utbyggd trafik. Västra stambanans trafik beräknas 2015 uppgå till cirka 200 tåg per dygn. Att återuppta tågtrafik till Björnlunda och Stjärnhov är tekniskt möjligt men inte ekonomiskt realistiskt under översiktsplanens genomförandetid. Järnvägsstationen i Gnesta tätort, som också är kommunens resecentra d v s buss- och tax i sta tion, kan idag inte ta emot annan spårbun den trafik än pendeltåg. För att fjärrtåg ska kunna stanna krävs omfattande ombyggna tio ner. En förstudie i frågan har ut förts av Ban ver ket i samråd med Gnesta kom mun och läns sty rel sen. Studien visar på en in ves - te rings kost nad i 2000 års penningvärde av cirka 72 mil jo ner kronor. BusstraÞk Inom och mellan närliggande kom mu ner tra fi ke ras Gnesta kommun av ett bas ut bud av buss lin jer genom länstrafikbolagen LT i Sörm land och SL i Stockholm. Bas ut bu det till sam mans med den tillköpta kom plet te - rings tra fi ken utgör kollektivtrafiken. Denna trafik utförs med handikappan pas sa de fordon. Detta inne bär att de fles ta resanden inom kategorin arbetsresor, färd tjänst och skol re sor m m kan utföras av lin je bun den kollek tiv tra fik. Lin je tra fik kan ock så bedrivas av taxi. En väl fungerande linjetrafik med buss är vik tig för att hela Gnesta kommun ska uppnå en po si tiv utveckling. För att nå dit krävs att gatu- väg- och gång-/cykelvägnätet utökas och rustas upp samt att hållplatser till gäng - lig het san pas sas och i övrigt ges en hög standard. kommunikationer 43

4 kommunikationer Strategi/riktlinjer kollektivtraþk Planera för införande av regionaltåg med ombyggnad av Gnesta station. Behåll pendeltåget. Förbättra vägnätet längs trafiklinjesträckningarna för buss och taxi. Verka för att drivmedel till kollektivtrafiken är miljöanpassade. Bygg bilparkering i anslutning till järnvägsstationen i Gnesta. Öka om möjligt, efter hand och i takt med efterfrågan, turtätheten inom såväl tåg- som busstrafiken. Tillgänglighetsanpassa successivt alla kollektivtransportmedel. övergripande huvudvägnätet, men även på kommunens samt privata väghållares vä gar och gator. Vägnätet Huvudvägnätet består av Riks väg 57 och de länsvägar som ge nom kor sar kom mu nen d v s det statliga vägnätet. Bidragsberättigade enskilda vägar består av vägar upplåtna för allmän fordonstrafik hu vud sak li gen inom mindre tätorter, fri tids - om rå den och på landsbygden. Övriga vägar är en skil da vägar som inte är upplåtna för allmän for dons tra fik. Upp gift om vilka vägar och gator som är upp låt na för allmän fordonstrafik kan fås hos kom mu nens gatukontor. Kommunens väg- och gatunät består av vägar och gator inom detaljplanelagda områden i Gnesta, Björnlunda och Stjärnhovs tätorter. Vägnätet redovisas på karta 6. Föreslagen ny vägsträckning i Björnlunda Utrusta befintliga hållplatser med vindskydd (i huvudsak de inom tätorterna och vid bytespunkter). Komplettera med vindskyddsutrustade hållplatser på landsbygden där så är lämpligt. BiltraÞk För att biltrafiken, såväl nöjes- som nyttotra fi k, ska fungera väl och säkert i en lig het med nollvisionens intentioner, krävs ett vägnät som är rätt dimensionerat och hål ler hög standard. Idag finns stora brister både på det Föreslagen ny vägsträckning i Laxne 44

5 Strategi/riktlinjer biltraþk Övergripande huvudvägnät Bygg förbifart Laxne och räta ut R 57 vid Välaån Hästhagen i Björnlunda. Bredda, bärighets- och profilförbättra R 57 genom hela Gnesta kommun. Verka också för att vägen rustas upp i hela sin sträckning. (Inom Stockholms län enligt regionplanekontorets förslag till utvecklingsplan ). Bärighetsförbättra länsvägarna inom kommunen, i första hand vägen mellan Vängsö- Heby-Laxne längs den nord-sydliga utvecklingsaxeln, men även den viktiga vägen för godstransporter från Stjärnhov till Ånhammar. Kommunens övriga gator och vägar Behåll tillgängligheten och standarden på gator och vägar till lägst dagens nivå. Gång- och cy kel vä gar För att skapa säkra vägar för gående och cy k- lis ter har ett antal gång- och cykelvägar (gcväg) byggts i kommunen huvudsakligen inom tät or ter na. För att förbättra trafiksäkerheten och möj lig gö ra för kommuninvånare och besö ka re att till fots eller per cykel transportera sig runt i kom mu nen måste gång- och cy kel - väg nä tet (gc-väg) utökas väsentligt. Förbättra efterhand gång- och cy kel väg nä tet inom tätorterna i enlighet med för dju pa de översiktsplaner och/eller nät verk sana ly ser för tätorterna Gnesta, Björnlunda och Stjärnhov. Bygg gc-vägar mellan Björnlunda-Gnesta och genom Laxne sam häl le. Utnyttja och rusta upp be fint ligt vägnät inom kommunen så att som mar cy kel le der skapas mellan kom mu nens tät or ter, turist mål och fri lufts an lägg ning ar. TraÞksäkerhet Kommunen avser att bedriva tra fik sä ker - het sar be tet enligt intentionerna i nollvisionen och enligt det samverkansavtal kommunen träffat med Vägverket. Upprätta trafiksäkerhets- och mil jö pro gram samt upprätta tra fik nät sana ly ser för kommu nens tätorter samt åt gär da de härvid fram kom na behoven i den takt re sur ser kan ställas till förfogande. Miljöprioritera ge nom farte rna i Gnesta, Björnlunda och Stjärn hov. Slopa plan kors ning en vid Ekvägen i Björnlunda. Data- och telekommunikation Kommunen avser att medverka till att en utbygg nad av det s k bredbandsnätet blir verklig het. Kommunen har ett sam ar be te med Telia e-bolaget som gör det möjligt för större de len av invånarna i Gnesta, Björnlunda och Stjärnhov att ansluta sig till Telias bredband, ADSL. Det är viktigt för kom mu nens ut veck ling att hela kommunen under pla ne ring spe rio den får tillgång till ett modernt bred bands nät. Ett IT-in fra struk tur pro gram för hur ett hög has tig hets nät ska byggas ut inom kommu nen finns framtaget och nätet kommer att byggas ut i den takt resurser kan ställas till förfogande. Flyg Inom Gnesta kommun finns ett sport flyg fält vid Vängsö som har en relativt omfattande verksamhet både med sportflygplan och segelflygplan. Vad avser kommersiella flyg plat ser hänvisas Gnestaborna i första hand till Stockholm-Arlanda eller Skavsta i Nyköping. Behålla och utveckla i försiktig takt sportflyg fäl tet vid Vängsö. Till kapitel kommunikationer hör karta 6 och 7. kommunikationer 45

6

7