152 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR

Transkript

1 152 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR

2 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR 153 Bi la ga 6.1 En kät och enkätresultat

4 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR 155

25 176 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR Bi la ga 6.2 Sys tem va ri abler och på ver kan sträd till de tre del mo del ler na Ned an be skrivs de sys tem va ri abler som an vän des i del - mo del ler na på öar na, på fast lan det och gods trans por ter. Den fjär de del mo del len, mel lan öar och mel lan öar och fast land, re do vi sas i Ka pi tel 6. De re do vi sas inte i ord ning knu ten till de ras be ty del se På öarna Sys tem va ri a bel Val av trans port slag Lo kal mi ljöpåv er kan La gar och fö rord ning ar Kom men tar Det ta är den va ri a bel som påv er ka des och påv er ka de de öv ri ga i störst ut sträck ning. Här är an de len som re ser med mo ped dri - ven av fos si la bräns len av ex tra stort in tres se. Bul ler, svall och ut släpp till luft och vat ten av NOx, SOx, HC et ce te ra For mel la reg ler. Som ex em pel kan näm nas mo ped för bud på Köp stadsö och för bud mot tvåhju li ga mo pe der på Vrångö. Restid Det är vik tigt att förstå vad det är som fö ran le der om en per son väl jer till ex em pel mo ped, cy kel el ler att gå. På grund av öar nas he te ro ge ni tet var det ogör ligt att kon kret ange en spe ci fik sträcka där res ti den ef terfrågas. An del ex ploa te rad yta Till ex em pel as falt vä gar Pris För re se nä ren. Här förs sam ma re so ne mang som un der sys tem - va ri a beln Res tid Sä ker het Upp levd sä ker het och trygg het för re se nä ren, bo en de och med - tra fi kan ter. Be kväm lig het Ar bets in sats med av se en de på tid och ener gi samt om den re - san de är skyd dad från vä der och vind. Fi gur 6B.1: Påver kan sträd för del mo del len På öar. Här syns va ri ab ler i del mo del len och hur vil ka som påver kar var an dra. Fet pil står för stark påver kan, pil står för påver kan och streck ad pil står för svag påver kan. På öar Emissioner Exploaterad yta Restid Val av transportslag Pris Lagar Bekvämlighet Upplevd säkerhet

26 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR 177 På fastlandet Sys tem va ri a bel Val av trans port slag Kom men tar An de len kol lek tivåka re och an del bilåka re är ex tra in tres sant An del ex ploa te rad lan dy ta Till ex em pel as falt (par ke rings plat ser, ga tor), räls el ler bygg na - der (ter mi na ler). Be kväm lig het Ar bets in sats med av se en de på tid och ener gi samt om den re - san de är skyd dad från vä der och vind. An tal by ten Pris Fri het Ga tu mi ljö (tra fik kli mat) För re se nä ren Kan re se nä ren an län da när han/hon vill? Kan re se nä ren an län da till det slutmål han/hon vill? Finns det risk för för se ning ar? Emis sio ner, bul ler, trängs el och sä ker het för re se nä ren och de bo en de i när he ten. Restid Från fast lands ter mi nal till Brunn spar ken/cen tral sta tio nen samt från fast lands ter mi nal till Frö lun da Torg och vise ver sa. Sä ker het Upp levd sä ker het och trygg het för re se nä ren Fi gur 6B.2: Påver kansträd för del mo del len På fast lan det. Här syns va ri ab ler i del mo del len och hur vil ka som påver kar var an dra. Fet pil står för stark påver kan, pil står för påver kan och streck ad pil står för svag påver kan. På fastlandet Exploaterad yta Upplevd säkerhet Bekvämlighet Restid Val av transportslag Pris Gatumiljö Frihet Antal byten

27 178 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR Godstransporter Sys tem va ri a bel Val av trans port slag Möj lig het att trans por te ra oli ka gods slag Trans port be hov Kom men tar Det ta är den va ri a bel som påv er ka des och påv er ka de de öv ri ga i störst ut sträck ning. Här är an vänd ning en av fos si la bräns len ex - tra in tres sant. Frys- och kyl va ror, skrym man de gods, tungt gods och bil ar An tal ton ki lo me ter och an tal bil ar. Det ta ansågs påv er ka den ser vi ce som det är eko no miskt för svar bart att upp rätthålla, det vill säga an tal trans por ter per dag. Pris För kun den, det vill säga den per son som vill få god set trans por - te rat. Sub ven tio ner An tal om last ning ar Fri het Styr kost na der, risk för ska dor, påv er kar bland an nat kyl- och fry sva ror, som bör trans por te ras i en obru ten ke dja. Kan god set le ve re ras när kun den vill? Kan god set le ve re ras till den des ti na tion kun den vill? Finns det risk för för se ning ar? Glo bal mi ljöpåv er kan hur myck et väx thus ga ser som släpps ut om räk nat i GWP (Glo - bal War ming Po ten ti al) det vill säga CO 2, CH4 et ce te ra. Lo kal mi ljöpåv er kan Trans port tid bul ler, svall och ut släpp till luft och vat ten av NOx, SOx, HC et ce te ra. Från kaj till fast lands ter mi nal och vise ver sa. Figur 6B.3: Påverkansträd för delmodellen Godstansporter. Här syns variabler i delmodellen och hur vilka som på ver kar var an dra. Fet pil står för stark på ver kan, pil står för på ver kan och streck ad pil står för svag påver kan. Godstransporter Transporttid Olika godsslag Transportbehov Global miljöpåverkan Lokal miljöpåverkan Val av transportslag Pris Frihet Antal omlastningar Subventioner

28 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR 179 Bi la ga 6.3 Balk ba na Balk ba na är en typ av for don som går på räls. Fyra ut - gångs punk ter som ta lar för kol lek ti va trans port sys tem med små, an rops styr da och fö rar lö sa for don är: bäs ta möj li ga ser vi ce, smäck ra ba nor, många små sta tio ner sam ti digt som for do net stan nar säl lan och eko no mi. Kost na den per pas sa ge ra re blir ung e fär sam ma för små for don som för sto ra för des sa sys tem (An dré as son, 2000). Små en he ter in ne bär även att kon struk tio nen kan byg gas till en läg re kost nad efter som mäng den bygg nads - ma te ri al kan re du ce ras. En för del med balk ba nor är att de kan fun ge ra med an - rops styrd di rekt resa. Det in ne bär att trans por ten an pas - sar sig till pas sa ge ra ren is täl let för tvärt om. Re se nä ren an - ro par var ifrån den vill ha en resa ex em pel vis med mo bil te - le fo nen och då kom mer vag nen fa ran de, se dan åker vag - nen dit re se nä ren vill. Häri ge nom be hövs inga tid ta bel ler, utan sys te met är verksamt vid den tid och den plats det behövs. Säkerhet De balk ba nor som idag är i drift runt om i värl den har va - rit helt för sko na de från all var li ga olyck or med döda el ler ska da de.(mo no rail, 2003) Som ex em pel kan näm nas det ja pan ska sys te met CVS som va rit i drift se dan Un - der sju må na der trans por te ra de CVS pas sa ge ra - re i 60 vag nar med en se kunds tids in ter vall. Inga olyck or sked de (An dré as son, 2000). I Mor gan town i USA har ett spår tax i sys tem va rit i bruk se dan Cir ka 50 mil jo - ner pas sa ge ra re har hit tills trans por te ras och man har va - rit helt för sko na de från olyck or. Det är svårt att se and ra ty per av trans port sys tem som kan upp vi sa den na olycks - sta tis tik. Stor del av för kla ring en att balk ba nor är så säk ra är att de of tast be fin ner sig ni vå mäs sigt se pa re ra de från fot gäng a re och öv ri ga tra fi kan ter. Om man skul le be slu ta att läg ga en balk ba na i en tun nel un der havs ytan är ris ken dock en an nan. Läck a ge, brän der el ler at ten tat skul le ge ödes dig ra kon se kven ser, även om det fanns eva ku e ring - stunn lar med mera. Två exempel på balkbanesystem Ned an be skrivs två kom mer si el la sys tem av balk ba nor, Fly Way och RUF, de er bju der båda an rops styrd di rek tre - sa. FlyWay Fly Way har ut veck lats av det svens ka fö re ta get Swe de - Track AB. Kon cep tet byg ger på och är en vid a reutveck - ling av SIPEM i Dort mund, byggd av Si e mens, som har va rit i bruk se dan 1984 (Uni ver si ty of Washing ton, 2003). Fly Way är ett balk ba ne sys tem för häng an de vagn - kor gar i oli ka stor le kar men det finns inga hin der att låta bal kar na löpa ge nom tunn lar (Swed Track, 2003). Det finns vag nar av två ty per, näm li gen rena pas sa ge rar vag nar och ut byt ba ra vag nar. De ut byt ba ra vag nar na kan an pas - sas för mo du ler för con tai ners, bil ar el ler pas sa ge rar hyt - ter. Det finns även tan kar kring att kom bi ne ra gods och pas sa ge ra re i sam ma vagn för att bland an nat under lät ta för per so ner som vill ta med sig ex em pel vis cy klar. Att Fly Way häng er un der bal ken in ne bär vid a re att det är enk la re att ar ran ge ra med av- och på last ning av till ex em - pel bilar. Det som sär skil jer Fly Way från and ra balk ba ne sys tem är bland an nat att vag nar na kan för ses med his sar. Där i ge - nom kan av- och på stig ning ske i mark plan utan att ba - nan be hö ver sän kas till sam ma nivå. Bryg gor och per - ronger behöver därmed inte byggas ovanför markplan. Det är dock lämp ligt att ha ett si do spår för av- och pås tig - ning för att möj lig gö ra att ba kom va ran de vag nar kan pas - se ra. Man kan kom bi ne ra sche ma lag da, tid ta bells tyr da trans por ter med be ställ nings trans por ter, ge nom att det går att beställa framkörning och ange destination. Swe de Track er bju der tre ty per av vag nar: balk bi lar med ett till tre sä ten, li mo sin vag nar med plats för fyra till tio pas sa ge ra re och balk bus sar med plats för 16 till 32 sit tan - de. Med de små vag nar na kan en hög grad av flex i bi li tet er bju das. I Fly Way finns det sä ten med sä ker hets bäl ten till samt li ga pas sa ge ra re. Där i ge nom kan vag nar na till å tas att ac ce le re ra och re tar de ra kraf tig are utan att ris ke ra per - son ska dor. Kraf ti ga in broms ning ar kan då till å tas vil ket gör att av stån det mel lan for do nen då kan hål las nere, vil - ket ökar ka pa ci te ten för sys te met. Som ex em pel kan näm - nas att en till å ten ac ce le ra tion/re tar da tion på 0,5 g för sit - tan de pas sa ge ra re, jäm fört med 0,1 för stå en de, in ne bär att av stån den mel lan vag nar na kan min skas med en fjär - de del. Trots ett min skat an tal pas sa ge ra re per vagn ökar den to ta la ka pa ci te ten för systemet. Lägg därtill den ökade fyllnadsgraden som små vagnar innebär och bekvämligheten i att sitta under resan. Ka pa ci tet för Fly Way Ka pa ci te ten för Fly Way be ror na tur ligt vis på hur många vag nar som finns i sys te met och hur des sa för de las över sys te met. Den är även be ro en de av vil ka g-kraf ter man kan till å ta vid in broms ning ar, vil ket är kopp lat till av - stån den mel lan vag nar na. Vag nar nas has tig het och vag - nar nas stor lek på ver kar ock så sys te mets ka pa ci tet. Max i - ma la ka pa ci te ten nås vid sto ra vag nar (32 pas sa ge ra re), höga till åt na g-kraf ter, och me del hö ga has tig he ter (Swe - de Track, 2003b). Då upp går ka pa ci te ten till pas sa ge ra re per tim ma. Om man an vän der små vag nar med fyra pas sa ge ra re i var je och kör i max i ma la 150 km/h, sam ti digt som man till å ter me del måt ti ga in - broms ning ar (0,5 g), blir ka pa ci te ten max i malt pas sa ge ra re i tim man. Om has tig he ten där e mot re du ce - ras till max 60 km/h ökar ka pa ci te ten till cir ka pas - sa ge ra re i tim man. Det är allt så osan no likt att ka pa ci te - ten kom mer att stäl la till med någ ra stör re pro blem i fal - let Sö dra skärgården.

29 180 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR RUF Ra pid Ur ban Flex ible (RUF) är ett danskt sys tem som kom bi ne rar balk ba nans för de lar med bi lens höga grad av flex i bi li tet. (RUF, 2003) RUF är eldriv na bil ar som kan kopp las ihop till att fram föras i fö rar lö sa ko lon ner på en balk ba na. Bil ar na kan allt så kö ras ma nu ellt till balk ba ne - sys te met. Där kör fö ra ren på bal ken och den in pro gram - me ra de des ti na tio nen över förs till sys te met. Se dan är det bara för fö ra ren att slapp na av tills RU Fen när mar sig den plats där det är dags att ta över kom man dot över for do net igen. Has tig he ten för RUF är 80 km/h på väg och åt min - sto ne 150 km/h på balk ba nan. En ge nom snitt lig resa från en väg i en tä tort till en an nan, via balk ba na skul le ha en genom snitt shas tig het kring 120 km/h. RUF har plats för fem per so ner. For do nen kan köra åt min sto ne en sträcka av 50 ki lo me ter på väg med sina egna bat te ri er. Dess utom kan RUF för ses med bräns le cel ler el ler hyb rid - mo tor. När for do nen kör på balk ba nan lad das bat te ri er - na. Det fö re kom mer for don av stör re typ, Maxi-RUF, med plats för tio sit tan de pas sa ge ra re plus fö ra re. Det finns här ing en plats för stå en de pas sa ge ra re, vil ket möj lig gör en smäck er kon struk tion med li tet luft mot stånd och möj lig - het att dra balk ba nan i sma la tunn lar. Dess utom det är vik tigt att for do nen kan göra kraf ti ga in broms ning ar, för att av stån den mel lan for do nen skall kun na hål las nere med bi be hål len sä ker het. Det finns möj lig het att kopp la ihop upp till tre Maxi-RUF för att fram föras på väg av en enda chauf för. Då Maxi-RUF fram förs på balk ba na be - hövs dock, som nämnts ti di ga re, ing en fö ra re. Maxi-RUF har hybrid/el-motor eller bränslecell, vilket medför god räck vidd på vä gar. Där ut över finns det last for don, som fö rar löst kan transportera gods i containers. Dessa kan även transportera traditionella bilar. In i ti alt skul le RUF kun na fun ge ra en dast som ett kol - lek tiv tra fik sys tem med Maxi-RUF. Des sa for do nen be hö - ver inte ha för må ga att fram föras auto nomt på väg. När in fra struk tu ren för sys te met är ut byggd kan det bli möj - ligt för pri vat per so ner att lea sa eller köpa elbilar av RUF-modell. Efter som RUF på balk ba nan kan kö ras utan fö ra re kan re se nä rer na gå av nära sitt slut mål och pro me ne ra sis ta bi - ten. RUF-bi len kör och par ke rar vid en par ke rings an läg g - ning even tu ellt på en an nan plats. När äga ren be hö ver sin RUF är det bara att be stäl la fram den via tele fon el ler inter net ( dial-a-ruf ). Där i ge nom kan par ke rings - proble ma ti ken mini me ras på många plat ser, ex em pel vis vid fast lands ter mi na len till Sö dra skär går den. Ett an nat al ter na tiv är en ge men sam ägan de form lik nan de bil po ol. För de len med det ta fle ran vän dar sys tem är den höga nyttjandegraden, vilket leder till ett lågt pris. Ka pa ci ti et för RUF For do nen kan kopp las ihop till tåg när de fram förs på balk ba na. Läng den på tå gen av görs av be ho vet. På nat - ten, el ler un der ti der med få re san de kom mer for do nen att fram föras en skilt. Un der rus nings tra fik kan en RUF per se kund rul la på balk sys te met. Tå gen kan kopp las sam man in nan det rul las på bal ken. Max i ma la ka pa ci te - ten i en rikt ning skul le där med va ri e ra mel lan nära pas sa ge ra re per tim ma med RUF, med i snitt 1,2 pas sa ge - ra re per for don, och per tim ma med Maxi-RUF, med i snitt 7,5 pas sa ge ra re per for don. Kostnader för balkbana Vid byg gan det av nya mo tor vä gar och broar är kost na - der na per ki lo me ter i stort sett obe ro en de av vä gens längd. För balk ba nor av lät tvikts typ blir kost na der na kraf tigt re du ce ra de med ökad ban längd, då en ökad pro - duk tion av balk sek tio ner med för läg re styck pris. Det är myck et svårt att upp vi sa kon kre ta kost nad skal ky ler ba se - ra de på er fa ren hets vär den, efter som få pro jekt har real i se - rats. KFB (Kom mu ni ka tions forsk nings be red ning en) har dock stu de rat tre balk ba nep ro jekt, vil ket vi sa de på att 87 pro cent av kost na der na är kopp la de till bygg na tion av in - fra struk tu ren och en dast 13 pro cent rör in för skaf fan de av for don (Swe de Track, 2003). Kost na der för Fly Way En ligt Swe de Track (Stax ler, 2003) skul le den för sta pro - to ty pen av en balk ba na av ty pen Fly Way bal kli mo sin, med plats för fyra till tio pas sa ge ra re, kos ta 150 mil jo ner kro nor per ki lo me ter.(stax ler, 2003) Dä ref ter min skar kost na der na med 15 till 20 pro cent med se ri e läng den. Re dan ef ter tre till fyra för dubb ling ar av ban läng den är kost na der na nere på 50 mil jo ner kro nor per ki lo me ter. En balk ba na från Fis ke bäck till city via Frö lun da skul le bli cir ka 16 ki lo me ter lång. Kost na den för den na balk ba - na skulle då bli (150*0.804)*16 = 983 mil jo ner kro nor, allt så cir ka 1 mi ljard kro nor. Om an ta let pas sa ge ra re per dag, ut sla get på hela sträck an, an tas vara styck en en kel väg, skul le bi ljett pri set utan sub ven tio ner ham na kring 25 till 30 kro nor per resa. I det ta räk ne ex em pel är av skriv nings ti den på in ve ste ring en satt till tio år och pas - sa ge rar na an tas göra två enkelresor per dag, sju dagar i veckan. Här in går då kost na der för upp ställ nings plat ser för vag nar na, tra fik kon trol lan lägg ning ar, under hålls sta tio - ner med mera. Kostnaderna varierar med vagnstorlek, efter som det då ställs oli ka kon struk tion skrav på bland annat balkar, stolpar och stag. På SwedeTracks hemsida (SwedeTrack, 2003) hävdas att med tid sper spek ti vet 20 till 30 år och i jäm förel se i stads mi ljö är en jäm förel se mel lan balk ba ne ba se rad in fra - struk tur och en ba se rad på da gens in fra struk tur, kan man se kla ra kost nads för de lar för balk ba ne sys te met. (Swed - Track, 2003) Bland an nat skul le kost na der för in fra struk - tur, in klu si ve tunn lar och broar, min ska med två till fyra gång er. Ar betskost na der skul le min ska med en fak tor åtta till tolv och ener gi kost na der na för att dri va sys te met skul - le vara fem till åtta gång er läg re. Där till vill Swe de Track upp märk sam ma det fak tum att an ta let bil ar på våra vä gar stän digt ökar och att en ökad och ef fek ti vi se rad pro duk - tion av balk ba nor skul le bi dra till att sän ka kost na der na. Vid a re sä ger Swe de Track att % av kost na der na för

30 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR 181 buss tra fik går till per so nal i form av bland an nat buss föra - re. Des sa kost na der eli mi ne ras i stor ut sträck ning med förarlösa balkbanor. Viss servicepersonal kommer dock alltid att behövas, samt personal i anslutning till ter mi na - ler. Kost na der för RUF Balk ba nan har tri ang u lärt tvär snitt vil ket, en ligt RUF, in ne bär en mängd för de lar (RUF, 2003). Goda håll fas t - het se gen ska per, mini malt vi su ellt in trång och att snö inte sam las på ba nan i nå gon stör re ut sträck ning, är bara någ - ra av de för de lar som nämns. Kost na den för att byg ga en RUF-bana upp skat tas till 24 mil jo ner dan ska kro nor per ki lo me ter dub belspår (An dré as son, 2003). Kon struk tio - nen kan till å tas att vara lätt efter som for do nen är små och lät ta, vil ket in ne bär läg re kost na der i jäm förel se med många and ra ty per av balk ba nor. Balk ba ne sek tio ner na kan även se ri ep ro du ce ras i fab rik. For do nen är re la tivt bil li ga i in köp. RUF kos tar dol lar och Maxi-RUF dol lar styck. Då till kom mer kost na der för sta tio - ner med till höran de fa ci li te ter, 7 mil jo ner dol lar styck, samt kost na der för par ke rings spår och dial-a- RUF - sys - te met. Be träf fan de drift kost na der så är des sa myck et låga. Att köra en Maxi-RUF på väg kos tar cir ka 1 kro na per ki lo - me ter, me dan kost na den för balk kör ning är cir ka 70 öre per ki lo me ter. (RUF, 2003b) För en RUF är mot sva ran de kost na der 70 öre per ki lo me ter på väg och 40 öre per ki lo - me ter på balk. Då till kom mer na tur ligt vis even tu el la lö - ne kost na der samt underhållskostnader. Med en ge nom snitt lig fart av 120 km/h skul le sträck an från Fis ke bäck till city via Frö lun da ta cir ka 8 mi nu ter. Med in ve ste ring i Maxi-RUF och an ta gan de av 50 pro - cen tig be lägg nings grad, det vill säga fem pas sa ge ra re per for don, skul le det be hö vas 25 Maxi-RUF för att täcka trans port be ho vet med cir ka 11 mil jo ner kro nor i in ves te - rings kostnader. Om en 15 ki lo me ter lång balk ba na skul le byg gas på den na sträcka, skul le det in ne bä ra en kost nad i storleksordningen 450 miljoner kronor. Då inses att kostna den för Maxi-RUF är för svin nan de li ten jäm fört med kost na den för in fra struk tu ren. Lägg där till kost na den för sta tio ner och in for ma tions sys tem. Det in ne bär cir ka 600 miljoner kronor i total investeringskostnad. Om avskriv - nings ti den är tio år och an ta let pas sa ge ra re en kel resa, ut - sla get på hela sträck an mel lan Fis ke bäck, Frö lun da och city, är per dag, skul le det ta in ne bä ra ett pris per pas sa ge ra re på mel lan 15 och 20 kro nor en kel resa. Här an tas att var je pas sa ge ra re gör två en kel re sor per dag, sju da gar per vecka. Det ta räk ne ex em pel vi sar på att det inte skul le vara så stor eko no misk skill nad mot da gens kol lek - tiv tra fik sys tem att in ve ste ra i till ex em pel ett RUF-sys tem efter som da gens buss och spår vagn stra fik kos tar cir ka 10 kro nor per resa. Ob ser ve ra att bi ljett pri set ovan är fram - räk nat helt utan inblandning av några subventioner, utan är självfinansierande. Ett månadskort skulle i detta räk ne - ex em pel kosta cirka kronor utan sub ven tio ner. Placering av balkbanor Det finns många oli ka möj lig he ter att an läg ga balk ba nor i, och i an slut ning till, Sö dra skär går den. Att byg ga balk - ba na mel lan fast lands ter mi na len och city är ett na tur ligt för sta steg. Det finns även möj lig het att låta en balk ba na gå mel lan öar na och fast lan det. För att min ska det vi su el - la in trång et samt att be hål la känslan av att öar na fort fa - ran de är öar kan balk ba nan gå i tun nel, el ler rör, längs havs bot ten. Yt ter lig ga re ett steg i ut byg gna den kan vara att låta gå mel lan de oli ka öar na, an ting en ovan el ler un - der vat te ny tan. Balk ba na i tun nel ut till Sö dra skär går den Pal le R Jens sen, som är an sva rig för RUF-pro jek tet, häv - dar att det läm pli gas te i fal let att samman bin da öar na med fast lan det, samt de oli ka öar na med var an dra, skul le vara nå gon typ av häng bro. (Jens sen, 2003) En tun nel un der vat ten för balk ba na skul le vara mer än 50 % bil li - ga re än mot sva ran de tåg tun nel på grund av att den skul le er for dra en min dre di a me ter. En tun nel för RUF med tre spår, ett i var de ra rikt ning samt ett som av las tar tra fi ken i ena rikt ning en un der rus nings tra fik skul le krä va ett rör med åtta me ters di a me ter, me dan en tåg tun nel skul le krä va två rör med var de ra sex me ters di a me ter. Jen sen an - ser att den höga kost na den för den na even tu el la tun nel, samt den po ten ti el la fa ran med en så dan lös ning, ta lar emot en så dan lös ning. Det skul le helt en kelt inte vara eko no miskt för svar bart med tan ke på det re san de un der - lag som skär går den kan er bju da. Med po ten ti ell fara syf - tar Jen sen på de kon se kven ser över sväm ning ar, brand och at ten tat skul le få. Is täl let hän vi sar han allt så till en lös ning som byg ger på nå gon typ av bro för bin del se. För - de lar na med att be hål la ökänslan i skär går den och den mini ma la för ful ning en en tun nel skul le in ne bä ra an tas här med ätas upp av nack de lar na. Slut sat sen som Jen sen drar är att det san no likt inte skul le vara för svar bart med av se en de på re san de un der la get att bygga en tunnel. En ligt Sten Stax ler på Swe de Track, som står bak om Fly Way-pro jek tet, skul le det vara fö re nat med sto ra kost - na der att läg ga en balk ba na i pre fab ri ce ra de tunn lar på havs bot ten (Stax ler, 2003). I Ös ter le den i Stock holm har man haft pla ner på att läg ga en tun nel av det ta slag av sedd för bil tra fik. Den skul le kos ta två mi ljar der kro nor per ki - lo me ter. Stax lers be döm ning är att det i fal let med tun nel för Fly Way skul le kos ta cir ka 150 mil jo ner kro nor per ki - lo me ter ut över kost na den för själ va ba nan. Att läg ga tun - nel upp vi sar inte den kost nads min skning till följd av serieproducering som balkbanan gör, varför kilometerkost na den för tun nel är kon stant oav sett längd. Om man vill läg ga pre fab ri ce ra de tunn lar med balk ba na mel lan Fis ke bäck och öar na, till ex em pel Styr sö Brat ten skul le den erforderliga längden vara cirka 6 kilometer. Det skulle leda till en kost nad på cir ka 900 mil jo ner kro nor. Då till kom mer kost na den för balk ba nan som skul le blir ytterligare cirka 300 till 350 miljoner kronor förutsatt att man samtidigt bygger balkbana mellan Fiskebäck och city.

31 182 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR 150*6 = 900 mil jo ner kro nor 150*0.804 = 61 mil jo ner kro nor (Balk ba nans längd har ju re dan för dubblats fyra gång er på fast lan det) 61*6 ki lo me ter = 360 mil jo ner kro nor 50*6 ki lo me ter = 300 mil jo ner kro nor (Stax ler, 2003) To ta la kost na den för tun nel med balk ba na blir då cir ka mil jo ner kro nor. Om det an tas att ung e fär lika många män ni skor som idag re ser till fast lan det, det vill säga cir ka 1,7 mil jo ner per år, skul le det ta in ne bä ra ett bil jettpris för en en kel re sa med Fly Way i tun nel från Styr sö Brat ten till fast lands ter mi na len på mel lan 70 och 75 kro nor. Det ta pris är utan sub ven tio ner och med tio års av skriv nings tid. To ta la pri set för en en kel re sa från Styr sö Brat ten till Gö te borgs cen trum med balk ba na hela vä gen skul le då vara cir ka 100 kro nor utan sub ven tio ner. Vis ser li gen skul le re san kla ras av på cir ka elva till tolv mi - nu ter, men an de len av be folk ning en som skul le tycka att pri set är för svar bart i re la tion till tids vin sten an tas vara li - ten. Kan dock vara för svar bart i va ri ant B, det vill säga ett stort an tal pend la re som har hög ge nom snitt lig in komst. Med ett stort re san de un der lag skul le bi ljett pri set bli läg - re. Dess utom kan det vara värt att stäl la bi ljett pri set i re - la tion till vad det kos tar att ta egen båt till fast lan det och sam ti digt väga in tids vin sten. Det kan vara på plats att på min na om ka pa ci te ten för Fly Way inte kom mer att upp vi sa någ ra be gräns ning ar i av se en de på till gäng lig het vär da att näm na i fal let Sö dra skär går den. Pro ble met med för sla get be skri vet här är att re se nä ren mås te ta sig från de öv ri ga öar na i Sö dra skär går den till Styr sö Brat - ten. Där med skul le den na lös ning krä va en kom plet te - ran de båt för bin del se al ter na tivt bro med land ba se rad kollektivtrafik. Om det ta re so ne mang byggs på till att låta balk ba nan tra fi ke ra även mel lan öar na, blir kost nads bil den gi vetvis en an nan. Då är be döm ning en att det skul le krä vas yt ter - li ga re fem ki lo me ter tun nel samt minst åtta ki lo me ter balk ba na på land. Det skul le vara fö re nat med yt ter li ga re totalt 1150 miljoner kronor, 150 miljoner kronor multi - pli ce rat med 5 ki lo me ter plus 50 mil jo ner kro nor multi - pli ce rat med 8 ki lo me ter. Med da gens re san de un der lag in ne bär det ett biljettpris för en enkelresa som närmade sig 200 kronor. Balk ba na på bro ut till Sö dra skär går den Ki lo me ter kost na den för att byg ga bro för balk ba na är nå - got hög re än för en van lig stolp ba na på land, en ligt Sten Stax ler (Stax ler, 2003). Det finns idag inga balk broar som är jäm för ba ra med den, el ler de, som är ak tu el la i det här fal let. Där för är kost nad supp gif ter na osäk ra. Om det an tas att kost na den för balk bro är 200 mil jo ner kro nor per ki lo me ter skul le den to ta la kost na den bli cir ka 750 mil jo ner kro nor. Då an tas att en bro byggs mel lan Fis ke - bäck och Styr sö Brat ten via Moss kul lar na, Lång hol men, Knarr hol mar na och nor rut. An tag att kost nads minsk - ning en per var je dubble ring av brons längd är den sam ma som för van lig stolp ba na, det vill säga 15 till 20 pro cent. Kost na den blir allt så (200*0.853)*6 = 737 mil jo ner kro nor. Läng den för dubblas knappt tre gång er där för an tas ett kost nads fall på 15 pro cent is täl let för 20. To tal kost na den blir allt så cir ka 750 mil jo ner kro nor. Om an ta let re se nä rer är det sam ma som idag skul le det in ne bä ra ett bil jett pris mel lan Brat ten och Fis ke bäck på mel lan 40 och 45 kro nor med tio års av skriv nings tid, 750 mil jo ner kro nor de lat på 10 år de lat med 1,7 mil jo ner re - se nä rer per år = 44 kr per resa. Då skul le det dock fort fa - ran de krä vas tra fik för att ta sig till Bratten. För att byg ga ut sys te met till att in ne fat ta även tra fik mel lan öar na är be döm ning en att det skul le det krä vas yt - ter li ga re cir ka 12 ki lo me ter balk ba na. Av des sa skul le 4 till 5 ki lo me ter ut gö ras av balk bro, me dan res ten skul le vara stolp ba na på öar na. Om det sam ti digt bygg des balk ba na mel lan city och Brat ten via Frö lun da och Fis ke bäck, skul - le kostnaden bli cirka 850 miljoner kronor. (200 mil jo ner kro nor*0.803)*5 ki lo me ter = 512 mil jo - ner kro nor 50 mil jo ner kro nor * 7 ki lo me ter = 350 mil jo ner kro nor Om den na kost nad slås ut på samt li ga re san de till fast lan - det och dä ref ter läggs till det bi ljett pris som en balk ba na mel lan Fis ke bäck och city skul le in ne bä ra blir det to ta la bi ljett pri set för en resa till city från nå gon av öar na bli omk ring 130 kro nor. Det bör då på pe kas att ett kol lek - tiv tra fik sys tem san no likt skul le at tra he ra fler re san de, fram fö rallt mel lan öar na. Om dess utom an ta let bo en de till öar na skul le öka, ta lar även det för fler re se nä rer och där i ge nom läg re bi ljett pris per re se när. Det bör på pe kas att det sak nas in for ma tion från RUF om vad en tun nel el ler bro skul le kos ta. Kost na der för tun nel kan an tas vara lika för RUF och Fly Way, me dan kost na der na för bro till viss del är kopp la de till krav med av se en de på håll fas thet med mera. Det är på plats att på - min na om att kost na der na för land ba se rad balk ba na med RUF är läg re än för Fly Way. Det är där för rim ligt att tro att kost na den för att samman bin da öar na och fast lan det, vid a re in till city, med RUF skul le bli läg re än för Fly Way. En grov upp skatt ning av bi ljett pri set med ett RUF-sys - tem är 80 till 100 kronor att jämföra med Fly Way- sys te - mets 130 kronor. Da gens kol lek tiv tra fik är del vis be kos tad av sub ven tio - ner. Om mot sva ran de sub ven tio ne ring skul le gäl la för en balk ba ne tra fik skul le bi ljett pri set av na tur li ga ham na yt - ter li ga re läg re. En resa från nå gon ö i Sö dra skär går den till fast lan det skul le här ta min dre än fem ton mi nu ter. Vid a re skul le det inte be hö vas någ ra tid ta bel ler, efter som sys te - met är anropsstyrt och vagnen avgår vid behov.

32 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR 183 Bi la ga 6.4 Ut vär de rings ba na En ut vär de rings ba na genom för des un der falls tu di en, mer om ut vär de rings ba nor kan lä sas i ka pi tel 2. Två av frå gor na på ut vär de rings ba nan hand la de om tra fik. En upp gift för dem som gick ba nan vara att vik ta kri te ri um mel lan 0 och 100. Ju hög re siff ra per so nen gav ett kri te ri - um des to vik ti ga re be döm des den. Det som vik ta des var an ta let par ke rings plat ser vid fast lands ter mi na len och broar mel lan Aspe rö och Brän nö, Brän nö och Styr sö samt mel lan Don sö och Vrångö. Det var 23 personer som gick utvärderingsbanan. Av des sa var 8 bo en de i Sö dra skär går den, 7 tjäns te män och 8 politiker. Frå gor na som ställ des var: Mar ke ra med ett streck på re spek ti ve sta pel hur vik tigt det är för dig att re spek ti ve kri te ri um är upp fyllt för att ut veck ling en i skär går den ska an ses vara god. Två av kriterierna var: Många par ke rings plat ser vid fast lands ter mi na len. Broar mel lan Aspe rö-brän nö, Brän nö-styr sö och Don sö-vrångö De and ra kri te ri er na hade med grup pen som tit ta de på Ener gi, av fall och VAs del av falls tu di en att göra. Del ta - gar na om bads även att mar ke ra hur vik tigt de trod de att det var för de öv ri ga två grup per na att re spek ti ve kri te ri - um upp fylls. Resultat Utvärderingsbana Värdering P-platser Broar Värdering Om tjänstemän P-platser Broar Boende om sig själva Tjänstemän om sig själva Politiker om sig själva Boende om politiker och tjänstemän Tjänstemän om sig själva Politiker om tjänstemän Fi gur B6.1: De in di vi du el la skill na der na i grup per na som gick ut - vär de rings ba nan var så sto ra att det inte går att sta tis tiskt sä ker - stäl la skill na der mel lan grup per na i des sa två frå gor. Det ta syns då de 95-pro cen ti ga kon fi den sin ter val len, här mar ke ra de med streck över sta plar na, över lap par var an dra. Fi gur B6.3: Här kan ses att po li ti ker tror att tjäns te män tyck er att det är vik ti ga re med broar mel lan öar na än vad de egent li gen tycker eftersom konfidensintervallen för de två staplarna inte överlap par var an dra. Det är 95-pro cen ti ga kon fi den sin ter vall som an - vänts. Värdering Boende om sig själva Om de boende Tjänstemän om boende Politiker om boende P-platser Broar Värdering Boende om politiker och tjänstemän Om politiker Tjänstemän om politiker Politiker om sig själva P-platser Broar Fi gur B6.2: Ur fi gu ren kan ut lä sas att de bo en de som del tog i ut - vär de rings ba nan inte tyck er att par ke rings frå gan är lika vik tig som de tjänstemän och politiker som deltog i utvärderingsbanan tror att de boende tycker. Detta ses eftersom konfidensintervallet för för sta sta peln inte över lap pas av kon fi den sin ter val len för sta pel två och tre. Det är 95-pro cen tigt kon fi den sin ter vall som har an - vänts. Fi gur B6.4: Här kan ses att de bo en de in ser att po li ti ker tyck er att det är vik tigt med par ke rings plat ser men i Fi gur B6.2 kan ut lä sas att de bo en de inte tyck er att par ke rings frå gan är lika vik tigt som tjänstemännen och politikerna tror att de boende tycker.