Fiskhälsa. Niklas Hanson. Stefan Bydén. Te re sia Weng ström U392

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fiskhälsa. Niklas Hanson. Stefan Bydén. Te re sia Weng ström U392"

Transkript

1 Melica nutans (bergsslok) gräs med purpurbruna agnar som växer i halvskugga på bergssluttningar Fiskhälsa Användning av biomarkörer hos exponerad regnbågsöring och vildfångad öring i ett vat ten drag med blan dat dagvatten och lakvatten från de po ni Niklas Hanson Stefan Bydén Te re sia Weng ström U392

2 In ne håll In led ning 3 Del A Fiskhälsa i Vallkärrabäcken 5 Del B. Ef fekt hem tag ning 11 Redovisning av projektarbetets utförande och in häm ta de, er håll na er fa ren he ter Bakgrund och målsättning 11 Förväntad nytta 11 Pro jekt mål 12 Tidplanering 12 Pro jek tom fatt ning 12 Or ga ni sa tion och re sur ser 13 Organisation 13 Kvalitet 14 Öv ri ga re sur ser 14 Tillstånd 14 Provlokalerna 14 Fältförsöket 14 Upptagning och provtagning 14 Projektgruppens sammansättning 15 Fältpersonal 15 Användna laboratorium 15 Re fe rens grup pens med lem mar 15 Ti der 16 Tidsuppföljning 16 Tidplan 16 Eko no mi/kost na der 16 Resultat 19 Ut för da be döm ning ar före fält för sö kens ge nom fö ran de 19 Beskrivning av utförd fiskutsättning 19 Be skriv ning av ut fört el fis ke 20 Erfarenhetsuppföljning av utfört labbarbete och statistisk bearbetning 20 Erfarenhetsuppföljning av fältövervakningen 21 Sammanställning av Open Space-diskussioner vid referensgruppsmötet Fiskhälsa 21 Be skriv ning av re fe rens grup pens and ra möte (öp pet se mi na rium) 23 Summering av måluppfyllelse och behov av metodutveckling 25 Re fe ren ser 26 Bilaga 1 Samlade resultat från fiskhälsoundersökningen 27 Bilaga 2 Seminarium om biomarkörer 28

3 In led ning Den na rap port av ser genom fö ran det och rap por te ring av ut veck lings pro jek tet nr U392 inom Av fall Sve ri ges ut veck lings sats ning. Med och se na re Ty réns som pro jek tan sva rig, star ta de Lunds Ren håll nings verk un der hös ten 2007 en in ven te ring av äld re ar kiv ma te ri al för mi ljö be döm ning av de po nin St. Hans, nu ett par kom rå de i nor ra Lund. Pro jek tet har ut förts i an slut ning till genom fö r - an det av ett fält ar be te och ut vär de ring av ett forsk nings för sök som in går i ett dok to rand ar - be te för Ni klas Han son, Gö te borgs uni ver si tet. Detta utvecklingsprojekt med fiskhälsoundersökning påbörjades vårvintern 2008 som en del i en pro blem kart läg gning av fö ro re nings be last ning en i flö de na runt den äld re deponin. Den na rap port ut gör en av de fem delrapporterna; Fiskhälsa, denna rapport, (2009) Kemiska analyser i Vallkärrabäcken (2008) Gas sä ker het St Hans-Prov pump ning av gas, (2008) Led nings in ven te ring Åt gärds prog ram St Hans (2008) Flödet i avrinningsområdet Vallkärrabäcken Norra Lunds avrinning (2008). Finansiärer och deltagare i projektet har varit personal från Lunds Renhållningsverk, Meli - ca, Gö te borg, Inst. för växt- och mi ljö ve ten ska per, Gö te borgs uni ver si tet, Ty réns, Gö te - borg och Lunds kom muns VA-av del ning samt en re fe rens grupp be stå en de av sak kun ni ga inom VA-ledningar, dagvatten, länsstyrelse, miljöenhet på kommun, branschorganisation, finansiär, beställare m.fl. Denna rapport innehåller två separata delar; A. Fisk häl sa i Vallkärrabäcken. Rap por te rad po pu lär ve ten ska plig del som ut gör under - lag för Lunds Ren håll nings verk och som in gick i ett se mi na rium som hölls un der hös ten De len in ne hål ler re sul tat och be skriv ning av me to den. B. Ef fekt hämt ning. Re do vis ning av kost na der, fäl ter fa ren he ter, re do vis ning av ut förd informations- och referensgruppsarbete samt slutliga förslag på förbättringar. Bakgrunden är två elfiskeundersökningarna i recipienten nedströms den äldre deponin St Hans som har registrerat skellettdeformerad fisk. Till recipienten förs en tredjedel av Lunds dag vat ten och även la kvat ten från den äld re de po nin. Projektet rymmer metodutveckling med hjälp från en forskargrupp från Göteborgs uni - versitet och flera viktiga områden där inte metoder med biomarkörer tidigare har nyttjats; Me to den sö ker fånga upp ef fek ter av fö ro re nings be last ning från ur bant dag vat ten/la - kvat ten på ett mer stan dar di se rat sätt Me to den sö ker fånga upp even tu el la ef fek ter av en tra di tio nell be hand ling av la kvat - ten (luf tad damm) Me to den sö ker nytt ja min dre flö den och varierande flö den där man nor malt inte kan ha fisk. Med len från Av fall Sve ri ge ska an vän das för att söka in for me ra och be skri va hur pro blem - kartläggningen med denna biologiska metod utfördes, vilka problem som uppstod och hur resultaten användes. Målgruppen är främst verksamhetsägare av deponi, kommun och vatten vårds för bund för kon troll av eko lo gisk sta tus av re ci pi ent. Under fältförsöken undersöktes även biomarkören vitellogenin av Pär Hallgren, Högsko lan i Kris ti an stad, (Vi tel lo ge nin an vänds för att se om fis ken ex po ne rats för hor mon stö - 3

4 ran de äm nen med mas ku li ni se ran de ef fekt (Ing en för höjd vi tel lo ge nin halt ob ser ve ra des i regn bågs lax ut pla ce rad i Vall kär ra bäck en re sul tat från indirekt kvantifiering av biomarkören Vitellogenin, 2008) För sök supps täll ning en i sö dra ar - men vid Ax el gård. Försöksuppställningen vid dammen. nära Annehem. För sök supps täll ning en i nor ra ar - men vid Vall kär ra kyr ka. 4

5 Fiskhälsa i Vallkärrabäcken Del A. An vänd ning av bio mar kö rer hos ex po ne rad regn bågs lax och vild fång ad öring i ett vat ten drag med blan dat dagvatten och la kvat ten från de po ni Under lag för Lunds Renhållningsverk, presenterat 2008.

6 Sammanfattning Fiskskador har tidigare uppmärksammats i Vallkärrabäck ens sö dra arm. Det ta vat ten drag tar emot la kvat - ten från St. Hans gam la sop tipp och dag vat ten från gatorna i nor ra Lund. För att se om på ver kan finns kvar och för att kun na av gö ra vil ken typ av äm nen som gett på ver kan på fis ken ut för des un der vår en 2008 en fisk häl so un der sök ning. Tre plat ser val des ut; den plats i sö dra ar men av Vall kär ra bäck en där ska dor på vi sats på vild fång ad fisk vid ti di ga re el fis ken, nor ra ar men som re fe rens samt vid ut lop pet på den gräv da dam men. På var je plats sat tes två bas säng er ut med 20 regnbågar i varje. Referensfiskar fanns också kvar på Vän ne åns Fis kod ling. Fis kar na sat tes ut i mit ten på feb ru a ri och togs upp i slu tet av mars. Den na typ av häl so kon troll hos fisk an vänds i Na - turvårdsverkets årliga miljöövervakning av svenska kus tom rå den sedn slu tet av 1980-ta let. Dess utom till - läm pas den na typ av fisk häl so un der sök ning ar inom recipientkontrollen, bl a för att kartlägga eventuell på ver kan av ut släpp från skog sin du stri er. De bio mar - körer man studerar ger utslag för olika påverkande äm nen. Det finns bl.a. pro tei ner som mer på ver kas av metaller, metallothionein, och det finns enzymsys - tem som EROD som reagerar på organiska miljögifter. Fis kar i dam men hade för sto rad le ver och läg re Hb (hem og lo bin) och HT (volymen röda blodkroppar) än öv ri ga sta tio ner. För HT hade sta tio ner na i Vallkärra läg re vär den än re fe ren sen i fis kod ling en. Me tal lot hio nein un der sök ning en vi sa de ing en skillnad mellan stationerna vilket tyder på att fiskar - na inte är nämvärt på ver ka de av me tal ler i vatt net. En fluorecensundersökning av PAH i gal la vi sa de hög re vär den för sö dra ar men och dam men me dan nor ra ar men inte skil de sig sta tis tiskt från re fe ren sen. När man tit ta de på för del ning en mel lan PA Her med två ringar (mer flyktiga och kortlivade) och PA Her med fyra och fem ring ar så var an de len av sist nämn da mer långlivade PA Her hög re i alla sta tio ner i Vallkärrabäcken och dam men än vid fis kod ling en. Norra ar - men hade hög re an del av mer kort li va de tvåringade PA Her na än sö dra ar men. EROD-ak ti vi te ten vi sa de en tyd lig skill nad mel lan armarna i Vallkärrabäcken, se fi gur 2. EROD-ak ti vi te - ten ökar vid på ver kan av PAH men ock så vid ex po ne - ring för andra organiska miljögifter som diox i ner och PCB och av bland ning ar av des sa äm nen. EROD un - dersöktes ock så hos sta tio när vild fång ad fisk som togs upp med elfiske och ock så där var skill na den stor mel - lan nor ra och sö dra ar men. Upp dra get har på upp drag från Lunds renhållningsverk med stöd av me del från Av fall Sve ri ge på bör jat en un - dersökning med biomarkörer och stan dar di se ra de bas säng er som in tres sant att an vän da vid en pro - blemkartläggning av fö ro re nings be last ning en i flö - de na runt sop tip pen St. Hans i Lund. Un der sök ning - en påbörjas för att: Klar läg ga den bio lo gis ka ex po ne ring en av dag - vattnet på fisk i re ci pi en ten Klarlägga eventuella skillnader i fö ro re nings ni vå i delflödena för att ge under lag till even tu ell be - hand ling och för slag till åt gär der. Projektet rymmer metodutveckling med hjälp från en forskargrupp från Gö te borgs uni ver si tet och fle ra viktiga områden där inte metoder med biomarkörer ti di ga re har nyt tjats; Me to den sö ker fånga upp ef fek ter av föroreningsbe last ning från ur bant dagvatten/lakvatten på ett mer stan dar di se rat sätt Me to den sö ker fånga upp even tu el la ef fek ter av en traditionell behandling av lakvatten (luf tad damm) Metoden söker nyttja mindre flöden och varierande flö den där man nor malt inte kan ha fisk. Med len från Av fall Sve ri ge ska an vän das för att söka informera och beskriva hur problemkartläggningen med denna biologiska metod utfördes, vilka problem som upp stod och hur re sul ta ten an vän des. Målgruppen är främst verk sam het sä ga re av de po ni, kom mun och vattenvårdsförbund för kon troll av eko - lo gisk sta tus av recipient. 6

7 In led ning El fis ke un der sök ning ar på vild fång ad öring un der åren 1999, 2002 och 2006 i Vallkärrabäckens vi sa de på en hög an del miss bil da de öring ar (29%, 16% och 53%) i den södra förgreningen. Vid de första två tillfällena ut för des elfisket av Eklövs Fis ke & Fiskevård på upp - drag av Lunds kom mun me dan den sis ta un der sök - ning en ut för des av ex a mens stu den ter vid Lunds uni - ver si tet. Vid sam ti digt genomförda undersökningar i den nor ra för gre ning en hit ta des inga miss bil da de öring ar. Till den sö dra ar men förs en tred je del av Lunds dagvatten men även lakvatten från den gam la de po nin vid St Hans Back ar. Den nor ra ar men får sitt huvudsakliga vatten från jordbruksmark. Övervakning av miljögifter i na tu ren kan fö re kom - ma på många ni vå er i eko sys te met. Den läg sta ni vån är att mäta den fak tis ka hal ten av ett spe ci fikt miljögift. Fördelen med den na me tod är att man får hög pre ci sion, man vet pre cis vad det är man har upp mätt. Nack de len är att man inte vet om det har nå gon eko - lo gisk be ty del se. En an nan typ av över vak ning är att be döma eko sys te mets sta tus, t.ex. ge nom att leta ef ter känsliga arter eller titta på artrikedomen. Här blir föroch nackdelarna de omvända. Den ekologiska relevan sen är såklart hög om ar ter bör jar för svin na, men det är svårt att säga vad som orsakat det (allt så låg pre - ci sion). In nan en ke mi ka lie kan på ver ka före komst en av en viss art mås te ke mi ka li en ta sig in i or ga nis men, nå ett målorgan, ha en för sta ef fekt på molekylnivå, på ver ka or gan funk tion osv tills dess att or ga nis mens över lev nad el ler reproduktionsförmåga påverkas. Om man väl jer att be dri va miljöövervakning ge nom att tit ta på des sa mellannivåer kal las det för att man an - vän der sig av biomarkörer. En van lig definition av biomarkörer är att det är fysiologiska eller biokemiska förändringar som uppkommer till följd av ex po ne - ring för ett miljögift. Må let med den här stu di en var att upp täcka even - tuella skillnader i miljögifts exponering mellan den sö dra och den nor ra för gre ning en av Vallkärrabäcken genom att använda biomarkörer i fisk. Biomarkörerna inkluderade blodvariabler som an de len röda och vita blod krop par, hem og lo bin och blod sock er samt närvaron av avgiftningsenzymer i lever. Me tod Odlad regnbåge från Vänneåns Fis kod ling AB pla ce - ra des ut vid tre lo ka ler i nor ra Lund. Två lo ka ler öve - rens stäm de med de tidigare lokalerna för elfiske i Vallkärrabäcken. Den tred je lo ka len pla ce ra des vid en dagvattendamm närm re St:Hans Back ar (Fi gur 1). Fö - ru tom de tre lo ka ler na i Lund undersöktes regnbåge vid fis kod ling en i La holm som en ytt re re fe rens. Fis - ken hölls i plast bas säng er i fem veck or in nan prov tag - ning en genom för des. Vid de två lo ka ler na i Vallkärrabäcken undersöktes även vild fång ad öring som togs med hjälp av elfiske. Vallkärrabäcken, Norra armen Prov tag nings lo ka ler i Lund. Vallkärrabäcken, Södra armen Dammens utlopp 7

8 Re sul tat Här pre sen te ras re sul ta ten för de biomarkörer som ski ljer sig åt sta tis tiskt sig ni fi kant (5%-ni vån) mel lan lokalerna. I figurerna visar bokstäver vilka av de tre loka ler na som ski ljer sig åt ge nom bok stä ver ovan för staplarna. Bokstaven A betecknar lokal som är statis - tiskt sig ni fi kant hög re än lo kal som har be teck ning en B. De lo ka ler som har båda bok stä ver na ski ljer sig där - med inte sig ni fi kant från nå gon an nan lo kal. Alla lo - kaler jäm fördes ock så med re fe ren sen vid fis kod ling - en i La holm. Dessa skillnader visas i figurerna genom att mör ka och vita stap lar är sig ni fi kant hög re re spek - ti ve läg re än vid re fe ren sen. För de tre biomarkörerna leverstorlek (le ver so ma - tiskt in dex, LSI) och de två blodvärdena hemoglobin (Hb) och an de len röda blodceller (hematokrit, HT) skiljde sig de tre lo ka ler na åt sta tis tiskt (Fi gur 2). I samtliga fall återfanns ex trem vär den vid lo kal tre, dammen. Norra och södra förgreningen av Vallkärrabäcken skiljde sig inte åt för nå gon av des sa tre bio - markörer. Referenslokalen hade hög re HT vär den än samt li ga lo ka ler i Lund men kun de inte skil jas från de två lokalerna i Vallkärrabäcken för biomarkörerna LSI och Hb. Biomarkören EROD skil de sig åt mel lan lo ka ler na i Lund på så vis att sö dra för gre ning en och dam men hade klart hög re vär den än den nor ra för gre ning en. LSI % Hb mmol/l HT % Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Fi gur 1. Me del vär den och 95% kon fi den sin ter vall för LSI, Hb och HT. Skill na der mel lan lo ka ler na i Lund vi sas med bok stä ver (A > B). Mör ka och vita stap lar är sta tis tiskt hög re re spek ti ve lägre än referensen. 8

9 EROD-aktivitet A EROD-aktivitet Glukos (pmol/mg* min) 140- p<0, A B 0- Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Fi gur 2. Me del vär den och 95% konfidensintervall för EROD. Skill na der mel lan lo ka ler na i Lund vi sas med bok - stä ver (A > B). Mör ka och vita stap lar är sta tis tiskt hög re re spek ti ve läg re än re fe ren sen. Norra grenen Södra grenen Norra grenen Södra grenen Fi gur 3. Me del vär den och 95% kon fi den sin ter vall för glu - kos och EROD hos sta tio när vild fång ad öring. Värt att no te ra är ock så att vär de na i den nor ra för gre - ning en låg på sam ma låga nivå som vid fis kod ling en. En av de ämnesgrupper som kan ge förhöjd EROD ak - ti vi tet är polycykliska aromatiska kolväten (PA Her). I den na un der sök ning mät tes PAH hal ter i gal lan med hjälp av en se mi kvan ti ta tiv me tod som ger bra mått på skillnaden mellan olika lokaler. Metoden möjliggör upp del ning i 2-, 4-, och 5-ring a de PA Her. För samt li ga des sa grup per var mön stret det sam ma som för EROD, låga halter vid referensen och i norra förgreningen samt höga hal ter i sö dra för gre ning en och dam men. Ge nom att tit ta på för del ning en mel lan 2- och 4-ring - ade PA Her kan man se om ur sprung et till PA Her na ski ljer sig åt. Man får allt så ett slags fing e rav tryck. Det vi sa de sig att för del ning en vid norra förgreningen skil de sig åt från de två öv ri ga lo ka ler na i Lund på så vis att an de len 2-ring a de PA Her var hög re. Samtliga lokaler i Lund hade en lägre andel 2-ringade PAHer än referenslokalen. Resultaten för EROD och PAHer i galla visas i figur 3, 4 och 5. De vildfångade öringarna som användes i studien var betydligt mindre än regnbågarna. Därför kunde inte lika många biomarkörer mätas på vildfångade fis - kar. Bland de bio mar kö rer som mät tes syn tes en skill - nad i EROD mellan norra och södra förgreningen som öve rens stäm de med stu di er na på regn bå ge. Ut över det ta var det ock så en sig ni fi kant skill nad mel lan lo - kalerna i blodsocker (glukos). Kvot FF2/FF4 Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Fi gur 4. Kvot mel lan två- och fyr ring a de PAHer i gal la hos regnbåge. 9

10 Diskussion Re sul ta ten från stu di en på regn bå ge vi sar tyd ligt att det finns en kraf tig på ver kan på fisk häl san i den sö dra förgreningen och dammen. Dessutom styrker under - sök ning ar na på vildfångad öring att mi ljö gifts hal ten är högre i den södra förgreningen. Den tydligaste skillnaden sågs för biomarkören EROD som är ett av - gift nings en zym i le vern som ak ti ve ras av vis sa miljögifter, bl.a. PA Her, diox in och PCB. Efter som PA Her i gal la följ de sam ma mön ster är det tro ligt att PA Her är en viktig del i förklaringen av skillnaderna i EROD. Det är dock inte sä kert att PA Her är den enda för kla - ring en. Det är möj ligt att PA Her na fö ljer en ex po ne - ringsgradient, t.ex. från de po nin, som även gäl ler för andra typer av miljögifter. Fluorescens PAH Förutom att södra förgreningen och dammen hade lik he ter i form av förhöjd EROD ak ti vi tet och höga kon cen tra tio ner av PA Her i fiskens gal la så fanns det även ett par viktiga skillnader mellan dessa lokaler. Le ver stor le ken var kraf tigt förhöjd i dam men och blodvärdena (Hb och HT) var läg re än vid de and ra lo - kalerna, inklusive södra förgreningen. Detta antyder att det är till viss del är oli ka miljögifter som fö re kom - mer vid sö dra för gre ning en och vid dam men. För säm - ra de blod vär den är till ex em pel en vanlig respons hos fisk som utsätts för höga halter av metaller. FF2 FF4 FF5 Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Fi gur 5. Me del vär den och 95% kon fi den sin ter vall för PA Her i gal la. Skill na der mel lan lo ka ler na i Lund vi sas med bok - stä ver (A > B). Mör ka och vita stap lar är sta tis tiskt hög re re spek ti ve läg re än re fe ren sen. FF2 = två ring a de PA Her, FF4 = fyrring a de PA Her och FF5 = femring a de PA Her. 10

11 Del B. Effekthemtagning Re do vis ning av pro jekt ar be tets ut fö ran de och inhämtade, erhållna erfarenheter Bak grund och mål sätt ning Sedan slutet av 80-talet har användning av biomarkörer förekommit i miljöövervakningen i Sverige. Biomarkörer är fysiologiska förändringar hos fisk som visar på förekomst av mil - jögifter. Till skillnad från traditionell vattenprovtagning där enskilda kemiska ämnen i vat ten mi ljön kvan ti fi e ras kan man ut nytt ja möj lig he ten att hos fisk se den sam la de ef fek - ten av fö ro re ning ar. Ge nom bio mar kö rer i fisk får vi en hel hets bild av den häl so- och mi ljö - risk fis kar na ut sätts för. En så dan bio lo gisk under sök nings me tod bor de kun na vara in tres sant för tra fik- och la - kvat ten på ver kat ur bant vat ten. I stäl let för att mäta hal ten av äm nen en skilt kan man mäta den sam la de ef fek ten av en så dan cock tail av en mängd oli ka mi ljö far li ga äm nen som kan fin nas i ett la kvat ten från en de po ni, i det ta fall St. Hans de po nin i Lund. Ni klas Han son och en for skar grupp vid Gö te borgs uni ver si tet har på bör jat en ut veck - ling av mer standardisierade exponeringar vid utnyttjandet av biomarkörer där odlad fisk pla ce ras i det om rå de som ska un der sökas (Ni klas Han son, 2009). I det ta pro jekt var det sär skilt ut nytt jan det av ett mer stan dar di se rad upp lägg och ut - nytt jan det av me to den i vat ten drag där det nor malt inte finns fisk som häg ra de. Möj lig he - ten att sär skil ja/ut eslu ta even tu ell på ver kan från vis sa äm nes grup per sågs som fördel - aktigt. En tidig värdering av en relativt vanlig reningsmetod för lakvatten, fördröjning i damm, sågs ock så som vik tig. Even tu ell min skad risk för att fisk skul le kun na vand ra mel - lan de oli ka prov tag nings sta tio ner na sågs ock så som vik tig. Inom ra men för Av falls ve ri ges ut veck lings sats ning sök te Lunds ren håll nings verk finansiering för ett exempel på praktisk användning av fiskhälsa som en biologisk metod för pro blem kart läg gning av vat ten kva li te ten i en dag vat ten re ci pi ent. Pro jek tet om fat tar od lad fisk som sat tes ut i stan dar di se ra de bas säng er i tra fik på ver kat dag vat ten flö de som ock så är re ci pi ent för la kvat ten, ned ströms den äld re de po nin St Hans. Pro jek tet om fat ta de också motsvarande undersökning på vildfångad, elfiskad fisk i samma områden. Förväntade målgrupper är vattenvårdsförbund, kommuner och industrier med ansvar för upp följ ning av till stån det i en re ci pi ent. För vän tad nyt ta Pro jek tet vi sar an vänd ning en av me to den fisk häl sa med fisk som pla ce rats i stan dar di se ra - de bas säng er och vär de ring av re spons av vat ten kva li tet ge nom ana lys med ett an tal bio - markörer. Projektet rymmer metodutveckling i flera viktiga områden där metoder med biomarkörer inte ti di ga re har nyt tjats; Me to den sö ker fånga upp ef fek ter av fö ro re nings be last ning från ett ur bant vat ten med in slag av både dag vat ten och la kvat ten. Me to den sö ker fånga upp even tu el la ef fek ter av en be hand ling av vat ten i en tra di tio - nell damm. 11

12 Me to den sö ker nytt ja min dre flö den och varierande flö den där man nor malt inte kan ha fisk. Pro jekt mål Projektet ska söka informera och beskriva hur problemkartläggningen med denna biologiska metod utfördes, vilka problem som uppstod och hur resultaten användes. Rap por ten av ser att ge ut ö kad in for ma tion om me to den fisk häl so un de rsök ning och ge underlag för planering och kostnadsbedömning av framtida undersökningar med denna metod. Tid pla ne ring För att få så li ten in ver kan av fel käl lor som möjligt, till ex em pel skill na der i fö do sök och skillnader i tillgång valdes vinterhalvåret som provtagningsperiod. Fisken rör sig mindre i kal la re vat ten och har ing en el ler li tet be hov av föda. Fält ti den är där för den sty ran de för pro jek tets tids up plägg. Under projektets gång uppmärksammades att laboratoriernas analystider kan variera stort. Ti den för att få till stånd för trans port av pro ver kan ski lja sig vä sent ligt. Tid för att söka och er hål la dju re tiskt till stånd för för sö ken har inte vär de rats då till stånd re dan fanns vid pro jekts tart. Vik ti ga tid punk ter Fältförsökens start och slut (Temperaturkrav för försökets genomförande och för allmän he tens in for ma tion) Avlämning av resultat/information till beställare (underlag för bedömning för miljönämnd och ren håll nings sty rel sen) Tidpunkt för referensgruppsmöte och slutseminarium (utskick, anmälan m.m.) Avlämning av skriftlig slutrapport till Avfall Sverige (finansiär) Pro jek tom fatt ning Pro jek tets om fatt ning ut ar be ta des inom en pro jekt grupp och med be stäl la ren, Lunds Ren - hållningsverk och omfattade: Fält- och resultatredovisning av fiskhälsoundersökning på 3-4 lokaler. Vildfångad öring undersöks med biomarkörer. Pro jek tet ut vär de ras med hjälp av en re fe rens grupp och dis kus sions form open spa - ce. Kompletterande utvärdering på forskningsnivå görs i Niklas Hansons doktorsarbete Does Fish He alth Mat ter? The Ut i li ty of Bio mar kers in Fish for En vi ron men tal As - sess ment (ref 2008). Projektet redovisas skriftligt i rapportform med såväl dokumentation från referensgruppsmöte, från seminarium som slutlig diskussion om genomförande förbättringar med projektgruppen. 12

13 Till hjälp för utvärderingen av projektet användes, utöver medlemmarna i projektgruppen, ock så en re fe rens grupp. Två refe rens mö ten pla ne ra des var av ett som ett öp pet se mi na rium med inbjudna deltagare och inbjudna föreläsare. Or ga ni sa tion och re sur ser Organisation Deltagare, och beställare har varit Lunds renhållningsverk, som också ansvarat för; information till allmänheten under fältförsöken, 1-2 st fältpersonal för daglig tillsyn under fältförsöken, me dver kan vid ut vär de ring, pla ne ring av mö ten och upp följ ning till finans i ä ren Av - fallsverige. Deltagare i projektgruppen har varit; en projektledare och två personal från Melica som medverkat vid projektutformning, värdering, fältplanering, rapportskrivning och uppföljning mot Lunds renhållnings - verk tre per so nal från Gö te borgs uni ver si tet som an sva rat för forsk nings re sul tat och fäl - trapport. Försöken ingick i ett doktorandarbete på Inst. för växt- och miljövetenskaper vid Göte - borgs uni ver si tet, och som har an sva rat för genom fö ran det av fält för sö ken, över fö ring av forsk nings re sul tat och sta tis tisk be ar bet ning. Vid fältförsöken deltog praktiskt; vid förplanering 2 fältpersonal från Melica vid upp sätt ning av för sök su trust ning, trans port och ut sätt ning 2 fält per so ner (Me li - ca/gö te borgs uni ver si tet) Vid upp tag ning och den slut li ga fält prov tag ning en ut ö ka des fält per so na len till fyra styck en (huvud sa kli gen per so nal från Gö te borgs uni ver si tet) un der tre da gar (inkl trans port tid från Gö te borg) För el fis ket av vild fång ad fisk som ut för des sam ti digt till kom yt ter li ga re en per so nal (Eklunds Fis ke) Trans port av fisk och över vak ning av re fe rens sta tion ut för des av fis kod la ren (Vän ne - åns Fis kod ling AB) La bor ta rium som an li ta des var NIVA, Oslo, inst/lab i Stock holm och in stu tio nens eget lab i Gö te borg. Un der sök ning ar med av se en de på vi tel lo ge nin ut för des pa ral lellt vid upp tag ning en av fis ken och ut för des se pa rat på Hög sko lan i Kris ti an stad. En referensgrupp sammansattes, bestående av; några av projektgruppens medlemmar, personal från Lunds kommuns VA-avdelning, sakkunniga inom dagvatten, vattenvårdsför - bund, länsstyrelse, miljöenhet på kommun, branschorganisation, finansiär, beställare m.fl. 13

14 Kva li tet Kvalitet på skriftligt material har granskats av medlemmar i projektgruppen. Referensgrup pens syn punk ter, så väl som dis kus sions punk ter från se mi na riu met har förts in un der del B. Övriga resurser Till stånd För försök med levande fisk krävs djuretiskt tillstånd från jordbruksverket och länsstyrelse och det ta till hand hölls inom ra men för dok to rand ar be tet av Gö te borgs uni ver si tet. Kost - nad och tid för att söka etis ka till stånd är svårt att upp skat ta och even tu ellt ska ve te ri när an vän das om inte spe ci a list kun ska per finns inom grup pen. Ska transporterna ske utanför egen regi måste auktoriserad firma ha tillstånd för att trans por te ra den na typ av pro ver samt vid trans port ut an för lan det (Nor ge) krävs till stånd för transport med kolsyreis. Notera att aktuellt laboratorium inledningsvis inte särskiljde på om le ve ran sen sker in till lab bet el ler om det sker ut från lab bet, vil ket har stor be ty del se då det är två se pa ra ta till stånd som krävs. För det ta pro jekt ut för des trans por ter na huvud sa kli gen med egen bil, vil ket kan vara en alternativ lösning. För metallothionein-analyserna kan detta innebära resa över norska grän sen. Prov lo ka ler na Efter som bas säng er na krä ver ett kon ti nu er ligt vat ten flö de krävs det elek tri ci tet i an slut - ning till prov lo ka len. Det är en för del om prov lo ka ler kan väl jas för att min ska ris ker na för sa bo ta ge. En kort in for ma tion stext sat tes upp på bas säng er na un der för sö ken och ing en åverkan förekom. Till gäng lig het på pum par och bas säng er är vik tig då för sö ken körs pa ral lellt i tid. Vid en prov tag nings lo kal drogs el kablar över hun dra me ter, över ett fält ge nom att kopp - la ihop ett fler tal kablar med läng der na me ter. Det fun ge ra de bra. Placering av en referenslokal utanför området som undersöks (tex vid fiskodlingen) är att rekommendera. Fält för sö ket Över vak ning bör ske dag li gen av bas säng er och av an ord ning ar i vat ten få ran. Det kan även vara ett vill kor att så sker en ligt det etis ka till stån det. Information till allmänhet är viktig och bör göras före, och eventuellt kontinuerligt un - der fältförsöken. Upptagning och provtagning Prov tag ning en genom för des i en hyrd lätt last bil (mo dell flytt bil). Ström togs från sam ma käl la som drif ten av vat ten pum par na. Pro ver na frys tes ner med hjälp av fly tan de kvä ve och kol sy reis. Prov tag ning en mås te ut fö ras av sär skild ut bil dad per so nal. För trans por ter av pro ver som har be hov av kol sy reis, kan kol sy reis in köpas och för va ras i enk la re frys bag och ger en möj lig trans port tid på ca tre dygn. Sta tis tis ka ur val av pro ver är nöd vän digt och ut för des inom dok to rand ar be tet. 14

15 Projektgruppens sammansättning Beställare, Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds renhållningsverk ansvar för information till allmänhet, planering av referensgruppsmöten och uppföljning till AvfallSve - rige Projektledare; Teresia Wengström ansvar för planering, rapportering och uppfölj - ning mot be stäl la re Stefan Bydén, Melica; -ansvarig för framställning av skriftligt material An ders Mar tins son, an sva rig för fält för be re del se och me dver kan i fält för sök Åke Lars son, Gö te borgs uni ver si tet forsk nings le da re Ni klas Han son, Gö te borgs uni ver si tet an sva rig för fält ar be tets ge nom fö ran de, för pre sen ta tion och be ar bet ning av fäl tre sul tat, me dver kan i fält för sök samt för vis sa analyser. Fältpersonal; Fält- och prov tag nings per so nal från Gö te borgs uni ver si tet Ni klas Han son, Åke Lars son, Jen ny Lyck en Fält för be re del se per so nal An ders Mar tins son och Ni klas Han son Fältpersonal för elfiske; Anders Eklöv Transportpersonal från fiskodlaren -? Fäl tö ver vak ning;joh nny Kris ten sen och Mi ka el Rönn mar Lunds ren håll nings verk Övervakning referenslokal, fiskuppfödaren (Vänneåns.) Användna laboratorium: NIVA metallothioneinundersökning- kontaktperson; Oscar Fogelberg. Göteborgs universitet PAH(flourecens), EROD, mfl; kontaktperson; Niklas Hanson. ALS, - kemiska analyser, kontaktperson (PAH, passiva provtagare); Elsa Peinerud. Un der fält ar be tet ut för des även en ex tra un der sök ning av Pär Hallg ren, Kris ti an stads Hög - skola som undersökte vitellogenin, för kontroll av hormonstörande ämnen. Re fe rens grup pens med lem mar Referensgruppens medlemmar är sakkunniga inom VA-ledningar, dagvatten, länsstyrelse, vattenvårdsförbund, miljöenhet på kommun, branschorganisation, finansiär, beställare m.fl. I referensgruppen ingår en del av projektgruppens medlemmar samt; till stånds myn dig het: Ste fan An ders son, Lunds kom mun in gick men kun de ej när va ra finansiär; Anders Hedenfeldt, AvfallSverige vat ten vårds för bun det Höje Ås re p re sen tant(ma ria Ni ta re), läns sty rel sen (Rune Brandt) VA Mal mö (Ulf Thy sell) SY SAV(Stig Ed ner) Park-och na tu ren he ten, Lunds kom mun, eko log Ce ci lia Backe Personal renhållningsverket, Johnny Kristensen, information och övervakning. 15

16 Ti der Tid supp följ ning Fiskhälsoarbetet innehåller för tidplanering och uppföljning följande moment 1. Pro jekt be skriv ning och upp starts mö te 2. Fält för be re dan de plats be sök 3. Värdering av lokalspecifika förhållanden, val av upplägg och omfattning med avse - ende på provplats, antal fiskinvdivider, transport- och fältpersonalens tillgänglighet och val av bio mar kör i för hål lan de till kost nads ram 4. Transport, utsättning av fisk och upplärning av fältövervakningspersonal 5. Dag lig över vak ning i fält, ca en tim me per dag. 6. Provtagning fisk inkl vildfångad fisk från parallellt elfiske, värdering av urval av prover och transport till respektive laboratorium 7. Laboratoriearbete och resultatframställning fältrapport (forskningsrapport) 8. Värdering av framkomna resultat och jämförelse med andra undersökningar, rapport (populärvetenskaplig version). Tidplan Tidplanen överensstämde i stort med förväntad tidsåtgång på ca 3 månader Den planerade tiden för fältförsöken var 5 veckor och för labarbete och fältrapportering tillkommer ca 1 2 må na der. På grund av ovän tat krång el med trans port tills tånd till ett lab i Nor ge öka de trans port ti den med fyra veck or, vil ket för dröj de pro jek tet med ca 3 veck or. Den efterföljande kontrollfasen, presenterad i tid- och resursplanen, utgörs av de kemis - ka analyser som utfördes, för om möjligt, verifiera flödesförhållandena runt deponin och ge, om möjligt, ytterligare information och specificering av enskilda ämnen och skillnader i vattenkvalitet. Dessa aktiviteter är markerade i blått och bedöms för själva metoden fisk - hälsa inte vara nödvändiga. Eko no mi/kost na der Pro jekt kost na den be räk na des vid pro jekts tart till ca kr, ex klu si ve kost na der för ar be te som Ni klas Han son ut för inom ra men för sitt forsk nings pro jekt. Finans i ä rer av pro jek tet har va rit Lunds kom mun med ca kr, samt Av falls ve ri ge med ca kr. Sök ta me del från Av fall Sve ri ge före slogs täcka ana ly ser i fisk, kom plet - terande kemiska analyser vatten/sediment, materialkostnader, oförutsett, resor och semi - na ri e del. Kost na den för dok to ran dens ar be te är svår bes tämd men skat tas till ca 2 må na ders ar be te och utnyttjande av laboratorium, provtagningsutrustning m.m. till sammanlagt kr. I samband, och parallellt med försöken Fiskhälsa undersöktes vattenkvaliteten i flera punkter nedströms deponin. Omfattningen av dessa undersökningar är beskrivna i rapporten Vattenkemi i Vallkärrabäcken. Kostnaderna för dessa provtagningar ligger utanför det ta pro jekt. Näm nas kan att pas si va prov ta ga re pla ce ra des ut un der fisk för sö ken och två gånger efter. Analyskostnaderna för dessa var ca kr. Analyserade parametrar var bland an nat; diox in, PCB, DDT, PAH och me tal ler. 16

17 Tid- och resursplan Updragets namn Fiskhälsa Användning av biomarkörer hos exponerad regnbågslax och öring i ett vattendrag med blandat dagvatten och lakvatten från deponi Aktivitet (månad) Resurser (antal personer) (grönmarkerad=fiskhälsa) Uppstart, projektbeskrivning 1-2 Förberedande platsbesök 2 Värdering 1 Transport, utsättning fisk 6 3 Övervakning i fält (fältförsök) 1-2 Provtagning, urval, transport Lab-arbete, fältresultat Värdering 2 6 Skriftlig material Referensgruppsmöte 1 Jämförelse med annan provtagn Seminarium 20 Värdering Skriftlig slutrapport 2-3 (blåmarkerad=referensutredning) Ta bell 1. Ak tu el la kost na der Samman ställ ning av pro jekt kost na der Fisk häl sa (be stäl la rens egna omkost na der är inte re - do vi sa de utom för över vak ning av fält för sö ken) Arbete-Projektbeskrivning, inkl uppstartsmöte kr Arbete/möte Förplanering i fält, inkl värdering (projektmöte) kr Materialkostnader, fisk, kompletterande utrustning, transport, resa och logi; kr Arbete-Fältförsök och upptagning, preparering prover* kr* Arbete- övervakning, daglig tillsyn kr Laboratoriekostnader, NIVA, inkl transportkostnad kr Laboratoriekostnader, int i Stockholm kr Laboratoriekostnader, inst i Göteborg* Arbete-Fältrapport, statistisk bearbetning, figurer kr Möte- Pro jekt mö te kr Arbete- Rapportering Populärversion kr Sum ma kr *Niklas Hansons del, samt användning av mobilt provtagningslab, instutionens eget lab m.m. redovisas helt inom kostnader för fältrapport Un der pro jek tets gång in sågs be ho vet från be stäl la ren att av rap por te ra re sul ta ten i en po - pu lär ver sion, vil ket gav en till ägg skost nad på ca kr. Kostnad för sammanställning och skriftlig rapportering av kompletterande kemiska provtagningar (vissa av dem föreslogs från referensgruppen) ligger utanför detta projekt. 17

18 Dis sek tion av en ab bor re. Kostnader för styrning inför, och protokoll efter referensgruppsmöte och seminarium över steg nå got de bud ge te ra de kost na der på kr men be rör egent li gen inte pro jekt - kost na den för fisk häl sop ro jek tet. Regnbågsöring. Ill. Calle Bergil. 18

19 Utförande Ut för da be döm ning ar före fält för sö kens ge nom fö ran de Ef ter be sök på plats och ef ter kon takt med fas tig het sä ga re be döm des tre lo ka ler vara möj li - ga för fis kut sätt ning samt en re fe renslo kal hos fis kod la ren. Vid två av plat ser na togs vat ten från ett ström man de vat ten drag och på en lo kal i en dag vat ten damm, alla med till gång till elström. Kablarna lades längs gärdeskanter och diken. Efter fältbesök framstod möjligheterna att utnyttja dagvatten direkt från markförlagda ledningar eller brunnar som mycket begränsad. Svårigheterna bedömdes främst vara den dåliga möj lig he ten att säk ra, sät ta fast slang en i brun nen, skyd da för skräp, nöt ning m.m. En annan tungt vägande anledning var att lakvattenandelen förväntades vara mycket hög vil ket tro li gen skul le med fört sto ra mäng der löst järn och mang an i vatt net som skul le krä - va filter eller direkt medföra för fisken onormala livsbetingelser. Med hjälp av finansieringen från AvfallSverige gavs en möjlighet att parallellt med fisk - häl san ta vis sa kom plet te ran de ke mis ka vat te na na ly ser för jäm förel se och som back up. Då flödesförhållandena under vårvintern gav säker tillgång på vatten sattes passiva provtagare för metaller inledningsvis ut. Dessa provtagare kräver helt vattendränkta förhållanden. Efter fö ljan de ana ly ser om fat ta de se di ment samt pas si va prov ta ga re för PCB, PAH, DDT och diox in. Be skriv ning av ut förd fis kut sätt ning I dok to rand ar be tet be skrivs för sö ken ur forskningssynpunkt och in tres se ra de hän vi sas att läsa där. Här ned an ges mer en enk la re be skriv ning och erfarenhetsuppföljning. Ex po ne - rings för sö ken ut för des med od lad regn bå ge som sat tes ut på fyra sta tio ner/lo ka ler: 1. Huvudflödet Vallkärrabäcken (södra armen) 2. Referensflöde till Vallkärrabäcken (norra armen) 3. Delflöde med sannolikt högre andel lakvatten och eventuellt genomgått viss fördröj ning/se di men ta tion 4. Referenslokal vid fiskodlingen Fältuppställningen för varje lokal var totalt 40 fiskar, fördelade i två identiska bassänger. All ut rust ning bars och in stal le ra des för hand. Vid en lo kal ut nytt ja des ett fast el skåp där kommunens tekniker installerade ett eluttag. Regn bå ge köp tes från Vän ne åns Fis kod ling AB och hade en ge nom snitt lig vikt och längd på 230g och 28 cm (års gam la). Två bas säng er pla ce ra des vid var de ra lo kal vid Vall kär - rabäcken och en bassäng användes som referens vid fiskodlingen. Vattenvolymen i varje bas säng är ung e fär 500 l och vat ten flö de ung e fär 15 l/min. En pump pla ce ra des vid var je lo - kal och flödet delades jämnt mellan bassängerna. På varje lokal placerades också en luft - pump som bubb la de luft i bas säng er na. Det ta gjor des för att för hin dra sy reb rist i bas säng en om vat ten pum pen stan nar. För att skyd da fis ken från fåg lar, ned fal lan de skräp mm samt förhindra att fisken hoppade ut ur bassängerna placerades nät över alla basänger. Fisken ma ta des inte un der för sö ket. Ef ter fem veck ors ex po ne ring i bas säng er na prov togs fis ken. Prov tag ning en tog tre da gar där fis kod ling en prov togs dag ett, sö dra och nor ra ar men av Vallkärrabäcken dag 2 och dagvattendammen dag 3. 19

20 Ef ter ex po ne ring av li va des fis ken på plats och prov togs i fält med mo bilt prov tag nings u - trust ning i en stör re skåp bil. Pro ver som togs ut var blod, le ver m m för se na re an a ly se ring av valda biomarkörer. Be skriv ning av ut fört el fis ke av vild fång ad öring För jäm förel se ut nytt ja des ock så vilt fång ad fisk (öring) som el fis ka des och prov togs vid samma tillfälle. Totalt 10 årsyngel från södra och norra grenen av Vallkärrabäcken användes för ana lys. Elfiskad sträcka var samma som i tidigare elfiskeundersökningar, ca 50 m. Er fa ren het supp följ ning av ut fört labb ar be te och sta tis - tisk be ar bet ning Vid exponeringsförsöken utnyttjas biomarkörer som kan ge specifik information om vil - ket typ av mi ljö far ligt ämne och gra den av ex po ne ring som fis ken är ut satt för. Valet av biomarkörer gjordes inom doktorandarbetet och inom ramen för satt budget för fyra fisklokaler. Tidigare, motsvarande undersökningar i bland annat Göta Älv gav refe - rens värden och nyt tja des för jäm förel ser där det ta var möj ligt. För sta tis tisk be ar bet ning hän vi sas till dok to rand ar be tet (Ni klas Han son, 2009). För tran por ter med auk to ri se rad fir ma krävs att fir man har till stånd för att trans por te ra den na typ av pro ver samt vid trans port ut an för lan det (Nor ge) krävs till stånd för trans port med kolsyreis. Notera att aktuellt laboratorium inledningsvis inte särskiljde på om leve - ran sen sker in till lab bet el ler om det sker ut från lab bet, vil ket har stor be ty del se då det är två se pa ra ta till stånd som krävs. Ef ter upp skatt nings vis fyra veck ors vän tan på till stånd val des att trans por ter na vis sa prover med egen bil, vilket kan vara en alternativ lösning. För metallothionein-analyserna in ne bar det ta en läng re resa över nor ska grän sen. 20

21 Ta bell 2. Val da bio mar kö rer som un der sök tes i pro jek tet. BIOMARKÖR KOMMENTAR Konditionsfaktor Vikt/Längd 3. Mått på all män häl sa som kan på ver kas av många grup per av mi ljö gif ter LSI (Leversomatiskt Index) Le verns stor lek. Mått på all män häl sa. EROD (etox y re so ru fin-o-de e ty las) Aktiviteten hos avgiftningsenzym i lever. Reagerar bla på diox i ner, PCB och PA Her PAH-meatboliter i galla Mäter exponeringen för PAHer Blodvärden (Glukos, Hemoglobin och Hematokrit) Ef fek ter på blod vär den kan bla bero på ex po ne ring för tungmetaller. Vita blodceller Mått på immunförsvarets funktion. Kan bla påverkas av tungmetaller. Lactat Mått på akut stress hos fis ken. Kan bero på akut ex - ponering för miljögifter i höga halter. Joner i blodplasma (K +, Na +, Ca 2+, Cl - ) Mått på cellernas jonreglering. Kan påverkas av vissa tungmetaller. Metallotionein Ett en zym som ökar vid ex po ne ring för tung me tal ler. Er fa ren het supp följ ning av fäl tö ver vak ning en En mindre skylt sattes upp vid varje lokal. Information med reportageuppföljning gjordes i lokal tidning. Fiskbassänger och anordningar i vatten övervakades varje dag med ett kortare platsbe - sök. Ett par pro blem no te ra des, samt li ga var av min dre om fatt ning och kun de av hjäl pas på plats; pumpp roblem igen sätt ning av ut lopp döda fis kar sår m.m. Sammanställning av Open Space-diskussioner vid re fe rens grupps mö tet Fisk häl sa Frågeställningar som inledningsvis sökte besvaras var; 1. Vad är po si tivt med me to den? 2. Vad be hö ver ut red ning en kom plet te ras med? 3. Eventuella nackdelar/svårigheter med metoden? 4. Vad be hö ver vi vi da re ut veck la? Delarna besvarades som nedan; 21

22 Delfråga 1 Vad är po si tivt med me to den? Be prö va de in di ka to rer Allmänintresse kring provtagningslokalerna syns att något görs In te gre rar ef fek ten av kom plexa fö ro re nings si tu a tio ner Ej flö des be ro en de Känsliga variabler Snabb me tod, bra me tod Vi sar vår på ver kan på vat ten mi ljön Vat ten värt att vår da Lätt att konfirmera effektbild i labförsök Bra metod att ha i kontrollprogram för årlig (eller längre tidsintervall) uppföljning av vat ten drags sta tus och för änd ring Delfråga 2 Vad behöver utredningen kompletteras med? Vad fattas? Komplettera framöver med några kontrollparametrar i till exempel sediment om detta är möjl ligt Bättre separation av lakvattenandel och dagvattenandel/källan Kontrollera påverkan från de andra äldre deponierna i Lund på samma sätt! Gärna fler lakvattenreferenser (och dagvattenreferenser) Scre e ning mer under lag mer pro ver Initiera mätningar/kontroll av dagvatten på andra platser i kommunen Gå vidare kombinera källan genom giftmönster (fingeravtryck) åtminstonde se - parera deponivatten från dagvatten Delfråga 3 Eventuella nackdelar/svårigheter med metoden? Dyrt? Be svär ligt Ar bet sin ten sivt Beredning/skötsel krävs! Be ro en de på ne der börd/flö den Går inte att kart läg ga vil ka äm nen som ger ef fek ter men bio mar kö rer är det bäs ta vi har? Svårt att för kla ra för oin sat ta Dju re tiskt? Viss osä ker het i re sul ta ten på grund av mas ke ra de äm nen Till sy nings in ten sivt Djur för sök kan ses med obli da ögon Sä ger inte allt Kräver planeringstid Kräver förarbete Vem är certifierad för att använda metoden? Svårt att iso le ra käl lan, går inte se pa re ra käl lan 22

23 Sam ar be te med forsk nings fron ten be hövs! Ger mer generella undersökningstillstånd Delfråga 4 Vad behöver vi vidareutveckla? Finns det någon fiskart som är lämpligare alternativt, mindre lämplig för metoden? Göra min dre be ro en de av el Cer ti fi e rad per so nal Speciell databank för metoden Bra om metoden standardiseras vad gäller tillstånd, praktiskt tillvägagångssätt mm mm Effektutredning delflöden Upp följ ning av åt gärd Analyser i galla kompletterar biomarkörstudierna Mer referensdata Vidareutveckla typ provtagningscontainer med all utrustning inbygg för förbättrad åv er kans skyddd Utveckla ansvar och tillsyn i miljöbalken Kombinera med labförsök Ef ter re fe rens grupps mö tet ut för des till äggs un der sök ning ar i om rå det be stå en de av; fasta prover av lakvattensediment i ledning, från bottensediment i dammarna, dike - savlagringar efter område med kända förorenade förhållanden (kompost och asfaltup - plag) passiv provtagning på olika punkter med trolig skillnad i lakvattenandel/dagvattenandel av mi ljös tö ran de äm ne na PAH, diox in, PCB och DDT kompletterande enstaka provtagning i delflöden med utgångspunkt från EU-förslag på SSPP (Se lec ted Stor mwa ter Prio ri ty Pol lu tants) De utförda kemiska undersökningarna beskrivs i rapport Vattenkemi i Vallkärrabäcken. Medverkande vid de kompletterande undersökningarna var Lina Hamel, Ekologiska insti - tu tio nen, Lunds uni ver si tet och som ock så rap por te rar om des sa i sitt ex a mens ar be te. Be skriv ning av ref erensgrup pens and ra möte (öp pet se mi na rium) Vid seminariet presenterade föredragshållare resultat och undersökningar med avseende på pågående miljövervakningen med biomarkörer samt framkomna resultat från fiskhälsoundersökingen. Utöver detta presenterades undersökningar som drivs vid Göteborgs uni ver si tet med av se en de på fö ro re nat dag vat ten från tra fik be las ta de ytor. Ak tu ell vald re - ningsbehandling för lakvatten i Hässleholms kommun presenterades också. Deltagare och fö re drags hål la re in bjöds ock så att del ta med syn punk ter i en efter fö ljan de dis kus sion som av såg fisk häl sa som me tod för be döm ning av dag vat ten vid St Hans. Följande punkter framkom vid diskussionen; Användning av fiskprover/fiskhälsa för aktuell frågeställning och som bedömnings - un der lag sågs po si tivt 23

24 För even tu ell ökad fo kus på vilket ämne som på ver kar fis ken kan scre e ningun der sök - ning som om fat tar en mängd äm nen ut fö ras. Prak tis ka pro blem kring det ta är att gal - la inte all tid finns i vild fång ad fisk efter som gall blå san töms i sam band med att fis ken äter. Ett al ter na tiv, om ökad fo kus på äm nen ön skas, är att mäta i musk ler vid scre e ning en dyrare metod. Kan det fin nas nå got an nat än fisk som är mer lämp ligt? Frå ges täll ning en be möttes med tro li gen inte. Hur bör övervakningen göras vidare? Är elfiske av vildfångad fisk tillräckligt? Ja, men kompletterande fiskhälsa till exempel vart tredje år kan vara lämpligt. Ett förslag på vidareutveckling kan vara att komplettera elfisket/fiskhälsa med att fånga stör re fis kin di vi der och låta dem röra sig i sump/nät bur och ta ut kom plet te - rande prover på galla/muskelvävnad. Hur persistenta är PAH? Undersökningar av dagvattensedimnet från trafikbelastade ytor vi sar hal ter väl över de tek tions gräns. I den na un der sök ning var PAH-halterna under detektionsgränsen i dammarnas sediment. Däremot registrerades höga PAH-ni - vå er i en di kes bot ten. Hal ter na av PAH i vat ten fas var myck et låga, un der el ler strax över de tek tions gräns. Fis ken i för sö ket ma ta des inte och ut sat tes där för inte för even - tu el la PAH mäng der från bot ten le van de or ga nis mer. Vilka ämnen finns i lakvatten från deponier? En utkastad fråga som diskuterades mer som att PA Her från de po ni er inte var så van ligt fö re kom man de. Arsenik är vanligt förekommande metall i lakvatten. Även metallindustrier, såsom Rönnskärsverken, har genom åren haft betydande arsenikutsläpp. Det är dock oklart om arsenikutsläppen gav upphov till skelettskador. Tidigare noterades visserligen gra - va skelettdeformationer utmed Norrlandskusten, men de var sannolikt orsakade av ut släpp av and ra me tal ler (framför allt zink, kad mium) från Rönns kär sver ken och av klororganiska föreningar från massafabriker. Vid dagens betydligt lägre utsläppsnivåer i kustområdet kan man inte påvisa liknande ryggradsdeformationer hos fisk. Kom plet te ran de punk ter till det som fram kom, dis ku te ra des och skrevs på tav lan i det öpp na se mi na riu emt. För kompletterande vattenanalyser är tidpunkten för provtagningen viktig med tanke på first flush -si tu a tio nen för dag vatt net och för att even tu ellt för dröj ning i ut läck - ande lakvatten från deponin är okänd. Grund vat ten flö det från de po ni er är svår bes tämt till tid och mängd. Kan ske kan la kvat tenp rov ge nom borr ning i de po nin an vän das för scre e ning? - ger inte nöd vän digt vis det som läck er ut som la kvat ten. Kompletterande sedimentprover gav mer information än mätningar i dagvatten på grund av dag vatt nets varierande vat ten kva li tet över ti den/ned er börds till fäl le na. Kan man utesluta metallpåverkan då skellettskador är vanlig fiskskada vid metallpåver kan? Finns det någ ra säll syn ta me tal ler som bor de un der sökas? Sva ret dis ku te ra des som; även klo ror ga nis ka äm nen ger ske lett ska dor samt att me tal ler i grup per går att få vid fisk häl so un der sök ning ar. Pas si va prov ta ga res mas sa kan ses som säm re i jäm fö rel se punkt av det som fis kar kan ta upp från dag vatt net. Kanske kan mer information fås om elfisket korrelerades till nederbörden. Utförd fiskhälsoundersökning kan ses som egentlig miljöbedömning av depo - nin/dagvattenförhållandena 24

HC-2. All män na data Hyg ros tat. Drift- och montageinstruktion [Dok id: mi-292se_150522] HC-2, Digital hygrostat.

HC-2. All män na data Hyg ros tat. Drift- och montageinstruktion [Dok id: mi-292se_150522] HC-2, Digital hygrostat. Drift- och montageinstruktion Dok id mi-292se_150522] C-2, Digital hygrostat C-2 Ersätter mi-292se_140917 All män na data yg ros tat Tek nis ka data VENTURA In di ke ring Pro gram me ring Fuk ten sor In

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

RAPPORT U2009:15 ISSN 1103-4092

RAPPORT U2009:15 ISSN 1103-4092 RAPPORT U2009:15 Fiskhälsa Användning av biomarkörer hos exponerad regnbågsöring och vildfångad öring i ett vattendrag med blandat dagvatten och lakvatten från deponi ISSN 1103-4092 Förord Sedan slutet

Läs mer

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län R APPORT 20 200 7 Uppföljning 2007 Be stäl la re Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Jo

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB

Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg 2001-2007 R APPORT 22 200 7 Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Gö ran

Läs mer

Älgstammens ålderssammansättning i Sydöstra Värmlands viltvårdsområde

Älgstammens ålderssammansättning i Sydöstra Värmlands viltvårdsområde R APPORT 02 200 8 Älgstammens ålderssammansättning i Sydöstra Värmlands viltvårdsområde Sy dö stra Vär mlands VVO Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Göran Cederlund Foto: Göran Cederlund

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Holmen Delsbos älgförvaltningsområde

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Holmen Delsbos älgförvaltningsområde R APPORT 01 200 8 Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Holmen Delsbos älgförvaltningsområde Hol men Skog AB Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Göran Cederlund Foto: Jo nas

Läs mer

Fallstudie Majorna - Hållbar utveckling utifrån lokalsamhällets egna behov och önskemål

Fallstudie Majorna - Hållbar utveckling utifrån lokalsamhällets egna behov och önskemål Fallstudie 24 Göteborgs miljövetenskapliga centrum Fallstudie Majorna - Hållbar utveckling utifrån lokalsamhällets egna behov och önskemål Anna Lock Michael Koucky Anna Carlsson Joel Görsch Kerstin Boström

Läs mer

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen. ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett

Läs mer

Tranor och grågäss runt Draven

Tranor och grågäss runt Draven Tranor och grågäss runt Draven Inventering på jordbruksmark 2008 R APPORT 03 200 8 Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text och foto: Jo han Tru vé Kar tor publi

Läs mer

Ack du min moder (epistel nr 23)

Ack du min moder (epistel nr 23) Text och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 4 3 Tenor 2 4 3. Basso 1 4 3 1.Ack, du min mo - der, säj vem dig sän - de just till min fa - ders säng!. Basso 2 4 3 1.Ack, du min mo -

Läs mer

Vila vid denna källa (epistel nr 82)

Vila vid denna källa (epistel nr 82) ila vid denna källa (epistel nr 82) ext och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 2004 oprano c..... Alto 1 c 1.i - la_ vid den - na. 1.i - la vid den - na käl - la,_ vår lil - la. käl - la, vår lil

Läs mer

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll GOSPEL PÅ SVENSKA 2 Innehåll Kom oh se 7 Lovsung vår Gud 8 Barmhärtige Gud 10 Igen 11 är min Herde 1 Ditt Ord estår 16 redo 18 När delar 21 Herre hör vår ön 2 Vår ader 2 ör mig 26 O Herre längtar 28 Hallelua,

Läs mer

Till Dig. Innehåll. Blåeld musik kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. Allt, allt jag ägde...

Till Dig. Innehåll. Blåeld musik kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. Allt, allt jag ägde... Till ig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse ahlberg Innehåll llt, allt jag ägde... Karin Boye Till dig... Karin Boye Idyll Karin Boye Trollbunden Karin Boye Och får jag aldrig äga Erik Blomberg Melodi Bo

Läs mer

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun 2014-01-24 Sven Jo nas son Ste fan By dén Upp dra get Me li ca fick i upp drag av Ra dar Ar ki tek tur & Pla ne ring att göra en dagvattenutredning

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

CENTRA LAP PA RAT 106 INSTALLATIONSANVISNING Best.nr: 12120

CENTRA LAP PA RAT 106 INSTALLATIONSANVISNING Best.nr: 12120 CENTRA LAP PA RAT 106 INSTALLATIONSANVISNING Best.nr: 12120 ALL MÄNT OM CEN TRAL 106 Centra lap pa rat 106 är en flex i bel centra lap pa rat av sedd att fjärr sty ras via dörr ter mi nal 106M och tillhållarlås

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte KÖLD BÄ RAR LA GET Syfte Ge nom en ökande an vänd ning av köldbärare inom kyltekniken, så kallade in - direkta kyl sys tem, och spe ci ellt med hän syn tagen till an vän dan de av al ko ho - ler, gly ko

Läs mer

nationella miljökvalitetsmål

nationella miljökvalitetsmål MILJÖKVALITETSMÅL NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL 1 Frisk luft 2 Grundvatten av god kvalitet 3 Levande sjöar och vattendrag 4 Myllrande våtmarker 5 Hav i balans samt levande kust och skärgård 6 Ingen övergödning

Läs mer

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

Skyarna tjockna (epistel nr 21) Skyarna tockna (epistel nr 21) Text musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 3 8 Tenor 2 3 8... Basso 1 8 3 1.Sky - ar - na. tock - na, stär - nor- na. slock - na, stor - mar- na. Basso

Läs mer

Dagvattenutredning för Solstrålegatan Biskopsgården. Preliminär version. Ste fan By dén, Åsa Gra nath

Dagvattenutredning för Solstrålegatan Biskopsgården. Preliminär version. Ste fan By dén, Åsa Gra nath Dagvattenutredning för Solstrålegatan Biskopsgården Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-14 22 70 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Preliminär version Ste fan By dén, Åsa Gra nath 2010-06-03

Läs mer

152 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR

152 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR 152 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR 153 Bi la ga 6.1 En kät och enkätresultat 154 LIVSKRAFT

Läs mer

Rätten till arbetstagares uppfinningar

Rätten till arbetstagares uppfinningar Avtal om Rätten till arbetstagares uppfinningar Fastigo / Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från den 19960401 9604 Avtal mellan Fas ti go, Fas tig hets bran schens Ar bets gi varor ga ni sa

Läs mer

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ. h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Fader Berg i hornet stöter (epistel nr 3)

Fader Berg i hornet stöter (epistel nr 3) Fader erg i hornet stöter (epistel nr ) Text och muk: Carl Michael ellman Arr: Eva Toller 2006 Tenor 1 4.. Tenor 2 5 asso 4 4. Pam - pam - pa-ram - pa -. ra. a... Fa - der erg i hor - net. Fa - der erg

Läs mer

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Birger Söberg Dansbanan Arrangemang Christian Lunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Dansbanan Sopran Birger Söberg Arr. Christian Lunggren Alt 1.Drilla på löten 2.Dyster sluten, 3.Blek är Bestyrarn, 4.Drilla

Läs mer

Blåsen nu alla (epistel nr 25)

Blåsen nu alla (epistel nr 25) lås al (epstel nr 25) ext musk: Carl Mchael ellman oprano 4 3 rr: Eva oller 2004 lto or 4 3 4 3 lå - s Fåg - r - al - tt - ta, hör öl - jor - fs - kar - sval - ås - kan sprt - ta ur stt går rum; e - gas

Läs mer

Dovhjortens beteseffekt på vegetationen på Hanö. Be stäl la re Läns sty rel sen i Ble kinge

Dovhjortens beteseffekt på vegetationen på Hanö. Be stäl la re Läns sty rel sen i Ble kinge Dovhjortens beteseffekt på vegetationen på Hanö R APPORT 17 200 7 Be stäl la re Läns sty rel sen i Ble kinge Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Åsa Ar géus Foto: Magnus Nyman info@naturforvaltning.se

Läs mer

jz j k k k k k k k kjz j k k j j k k k k j j

jz j k k k k k k k kjz j k k j j k k k k j j Avsedet I Podoen melodi ur gamla Valamo losters oihod a d j j Kom, låt oss ge den sista ssen åt den dö de, tac an de Gud. j jz j a d j j j j j j För hon/han har gått ort från si na nä ra och sri der nu

Läs mer

Långfredagens högtidliga förböner

Långfredagens högtidliga förböner Långfdagens högtidliga ner Varje nsavsnitt inleds av en diakon eller sånga, som stående vid ambonen eller på annan lämplig plats sjunger upp maningen till n. Så håller man en stunds tystnad n, vafter huvudcelebranten

Läs mer

Välkommen. B ƒ Þ. E ƒ Þ. Hej vad. E ƒ Þ. E ƒ Þ. E ƒ Þ. Och vi klap. Hej vad heter du?

Välkommen. B ƒ Þ. E ƒ Þ. Hej vad. E ƒ Þ. E ƒ Þ. E ƒ Þ. Och vi klap. Hej vad heter du? Välkommen ƒ Þ Hej vad he ƒ Þ - ter du? ƒ Þ Hej vad he - ter du? Hej vad he - ter du? (svar) Väl - kom - men (barnets namn) ƒ Þ ƒ Þ & bb Hej vad ƒ Þ Hej vad ƒ Þ he he - ter du? (svar) Väl - kom -men (barnets

Läs mer

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n. 27. NATURLJUD 171 a f4 Fredri: 4 o o p z o o Hysch-hysch! Tys-ta u! Ett ljus som är-mar sej! O ja, det är di-tör. Göm er på stört! Å Pirater: a f4 4 j m 4 j j m l l d d u om-mer visst di - tör! Å ej, u

Läs mer

Uppsala Summer Heat Blues

Uppsala Summer Heat Blues Inspirerad av den mellansvenska sommaren 200 (och av ohn Fogertys "A Hundred and Ten in the Shade"). Text och musik: Eva Toller 200 "Uppsala" och "Fyrisån" kan ytas ut mot lokala varianter. Soprano c Alto

Läs mer

Halvårsrapport. Ökad omsättning och förbättrat rörelseresultat. Januari juni April juni 2019 JANUARI JUNI 2019

Halvårsrapport. Ökad omsättning och förbättrat rörelseresultat. Januari juni April juni 2019 JANUARI JUNI 2019 Halvårsrapport JANUARI JUNI TRAFIKPLATS KVARNHOLMEN Nacka Ökad omsättning och förbättrat rörelseresultat April juni Nettoomsättning 14 336 (13 453) Rörelseresultat 821 (677), försäljning av fastigheter

Läs mer

3 (3) MSEK -8 (-10) MSEK 133 (136) MSEK -16 (-15) MSEK (16 998) SEK 194 (199) MSEK BY THE WAY

3 (3) MSEK -8 (-10) MSEK 133 (136) MSEK -16 (-15) MSEK (16 998) SEK 194 (199) MSEK BY THE WAY Delårs rap port Q1 NET TO OM SÄTT NING 3 (3) RÖ REL SE RE SUL TAT -16 (-15) RE SUL TAT FRÅN AN DE LAR I ÖRESUNDS BRO KON SOR TI ET 194 (199) RE SUL TAT FRÅN ÖV RI GA FI NAN SI EL LA POS TER -8 (-10) PE

Läs mer

Hundra tusen miljarder

Hundra tusen miljarder Martin Q Larsson Hundra tusen miljarder för blandad kör a cappella 2014 Hundra usen Miljarder för blandad kör a cappella Musik: Martin Q Larsson ext: Raymond Queneau Översättning: Lars Hagström Instruktioner

Läs mer

Livskraft och hållbar utveckling i Göteborgs södra skärgård

Livskraft och hållbar utveckling i Göteborgs södra skärgård Fallstudie 23 Göteborgs miljövetenskapliga centrum Fallstudie 23 Göteborgs miljövetenskapliga centrum Livskraft och hållbar utveckling i Göteborgs södra skärgård Under våren 23 gjorde studenter och lärare

Läs mer

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se Till Dig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlerg pianoarrangemang Jonas ranke-blom Blåeld musik 2012 laeldse Innehåll Till dig Allt, allt ag ägde Idyll Trollunden Melodi Adagio Och får ag aldrig äga

Läs mer

13. DIKTÖRNS SÅNG. l l l l. a 2 2 ff f l. l l l l. a2 ff f l. l l l l. b 2 2f f f. k k k k k k k k

13. DIKTÖRNS SÅNG. l l l l. a 2 2 ff f l. l l l l. a2 ff f l. l l l l. b 2 2f f f. k k k k k k k k 13. DIKTÖRNS SÅNG 70 a 2 2 ff f a2 ff f Ditörn: Ficor: b 2 2f f f Pirater: a 2 2 ff f b2f f f e e f n n J mz o Jag Jag är ett fö-re-dö-me för en ä-ta fö-re - ta - ga-re, en fö-re-bid för star-a - re som

Läs mer

Svan käl la våt mark spark

Svan käl la våt mark spark Svan käl la våt mark spark Bevarande av biologisk mångfald Återställande av landskapsbild Främjande av friluftslivet Rening av dagvatten Bio lo gisk mångfald inom sta dens gränser Be grep pet våtmarkspark

Läs mer

Härlighetens väg procession 4. Hur kan jag tro 8. Vi vänder oss till dig Gud förbön 10. Gud, när du bjuder till bordet beredelse 13

Härlighetens väg procession 4. Hur kan jag tro 8. Vi vänder oss till dig Gud förbön 10. Gud, när du bjuder till bordet beredelse 13 Innehåll Härhetens väg procession 4 Hur kan ag tro 8 Vi oss Gud förön 10 när du u ordet eredel 13 Tack för slösande gåva tacksägel/lovsång 14 Härhetens väg recessionssång 16 Det var i samand iskopens visitation

Läs mer

Bokslutskommuniké. Förbättrat resultat och höjd utdelning. Januari december Oktober december 2018 JANUARI DECEMBER 2018

Bokslutskommuniké. Förbättrat resultat och höjd utdelning. Januari december Oktober december 2018 JANUARI DECEMBER 2018 Bokslutskommuniké JANUARI DECEMBER KIRUNA STADSHUS Kiruna Förbättrat resultat och höjd utdelning Oktober december Nettoomsättning 14 845 (14 490) Rörelseresultat 863 (753) Rörelsemarginal 5,8 procent (5,2)

Läs mer

Tre julvisor. för blandad kör SATB. I kärlekens tid. SATB a cappella, piano ad lib. œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. J œ. bar lju bar. nen set.

Tre julvisor. för blandad kör SATB. I kärlekens tid. SATB a cappella, piano ad lib. œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. J œ. bar lju bar. nen set. opran lt enor as (ad lib) Pno ext: Pernilla Rosin 6???? 1 er 2 er 3 er Do do do do do do do do do Do do do do do do do do do Do do do do do do do do do 1 er 2 er 3 er 1 er 2 er 3 er re ulvisor dụ för blandad

Läs mer

Vår angelägenhet. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ J. œ œ œ œ œ œ œ œ œ. &b b b. & bb b. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ 4 œ œ 4. ?

Vår angelägenhet. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ J. œ œ œ œ œ œ œ œ œ. &b b b. & bb b. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ 4 œ œ 4. ? llmänt Medmänniskan amhällsansvar Enheten i Kristus Trons kraft tt leva tillsammans 13, 1, 19, 20, 21 sönd e tref Kyrkan Gemenskap h = 76 Flöjt Vår angelägenhet Endast 3 ggn t o m slut Omkväde b C J Text:

Läs mer

Höstvisa. œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ nœ # # j œ # œ œ œ j œ œ œ œ Œ. j œ œ œ. œ œ. œ œ œ œ œ œ. œ œ ? # # # œ j œ. J œ. œ œ œ. œ œ œ œ # œ.

Höstvisa. œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ nœ # # j œ # œ œ œ j œ œ œ œ Œ. j œ œ œ. œ œ. œ œ œ œ œ œ. œ œ ? # # # œ j œ. J œ. œ œ œ. œ œ œ œ # œ. opran & Höstvisa Musik:Er auro ext: ove ansson rr: Mani Mattson. lt enor &? Vägen - hemvar myketlångoh - ing- en har agmött.nu blir kväl-lar - ky-li- ga oh se - Ing - en mött. lir kväl - lar- se -... as?

Läs mer

Ditt Ord. & b b. œ œ œ œ œ. œ œ œœ. œ œ œ. œ œ. œ # œ œ. œ œ œ n. b b 4 œ. . œ. œ œ œ œ. b b. œ œ. œ œ # œ œ œ. n œ. som och och

Ditt Ord. & b b. œ œ œ œ œ. œ œ œœ. œ œ œ. œ œ. œ # œ œ. œ œ œ n. b b 4 œ. . œ. œ œ œ œ. b b. œ œ. œ œ # œ œ œ. n œ. som och och Innehåll örord 3 Be om fred 4 ord 5 skapade alltets mysterium 6 källan 8 luset 9 Ett lus i mörkret 10 ör vänskapen 11 Gud, led oss in mot ditt centrum 12 Guds rike 13 Gud lle dig 14 Gud, vår ord gord av

Läs mer

Demoex. Come on children 4

Demoex. Come on children 4 Volym 4 ome on children 4 INORMATION Alla kopior ska stämplas Tack för du valt köpa detta notmaterial Du som körledare äger rätt kopiera dessa noter till dina egna körsångare Alla kopior som delas ut till

Läs mer

Fram med basfiolen (epistel nr 7)

Fram med basfiolen (epistel nr 7) Som synes vara en elegi, skriven vid Ulla Winblads säng, sent om aftonen Text och musik: Carl Michael Bellman Tenor 1 c Arr: Eva Toller 2009 Tenor 2 c Basso 1 c 1.Fram med bas - fi - o - len, knäpp och

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57)

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57) Sung läs nu Bacchi öner (sång nr 57) ext musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 009 Soprano 1 Soprano. Alto 1 Alto enor 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu Bac - chi ö - ner, Bac - chi Bac -

Läs mer

SVENSK DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AB

SVENSK DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AB SVENSK DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AB ÅRSREDOVISNING 2018 2018 INNEHÅLL Tema: Framtidens Öresundsbro 03 Detta är Svedab 07 VD kommenterar 08 Året i korthet 09 Förvaltningsberättelse 10 Bolagsstyrningsrapport

Läs mer

Mi ljö kon se kvens be skriv ning för byg gan de av fisk trap pa och rens ning av damm vid Lin de fors i Ljungs arp

Mi ljö kon se kvens be skriv ning för byg gan de av fisk trap pa och rens ning av damm vid Lin de fors i Ljungs arp Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-14 22 70 Fax 031-775 69 50 www.melica.se Mi ljö kon se kvens be skriv ning för byg gan de av fisk trap pa och rens ning av damm vid Lin de fors i Ljungs

Läs mer

Onsdag morgon. Arr: Staffan Isbäck. dag morg on när da gen gryr, en helt van lig dag. Stäng er hon

Onsdag morgon. Arr: Staffan Isbäck. dag morg on när da gen gryr, en helt van lig dag. Stäng er hon Onsdag morgon Arr: Staan Isbäck S A Allegro moderato Musik Lennon-McCartney svensk text: Christian Ljunggren A T Ons Ons dag morg on n da gen gryr, en helt van lig dag. Stäng er hon dag morg on n da gen

Läs mer

Lyckas med läsförståelse Minto

Lyckas med läsförståelse Minto Lyckas med läsförståelse Minto Victoria W Gustafsson Ane S Panboon ISBN 978-91-7767-026-1 2018 Victoria W Gustafsson, Ane S Panboon och Askunge AB Jag Produktion Mirvi Unge Thorsén Illustration Daniel

Läs mer

Ungdomen ä ena dumma fä The Whiffenpoof Song

Ungdomen ä ena dumma fä The Whiffenpoof Song Solo T1 2 B1 2 Tempo ruato ngdomen ä ena dumma fä The Whiffenpoof Song Rit l la Text och musik: Meade Minnigerode, Georges Pomeroy och Tod Galloay Svensk text: Hans lfredson och Tage Danielsson rr Roert

Läs mer

Delårsrapport. Fortsatt stabil utveckling JANUARI MARS Nettoomsättning Mkr (11 490) Rörelseresultat 265 Mkr (290)

Delårsrapport. Fortsatt stabil utveckling JANUARI MARS Nettoomsättning Mkr (11 490) Rörelseresultat 265 Mkr (290) Delårsrapport JANUARI MARS FÅGELBACKSSKOLAN Malmö Fortsatt stabil utveckling Nettoomsättning 11 359 (11 490) Rörelseresultat 265 (290) Rörelsemarginal 2,3 procent (2,5) Resultat före skatt 269 (256) Resultat

Läs mer

Åt gärds prog ram för Vallkärrabäcken Lunds kom mun 2008

Åt gärds prog ram för Vallkärrabäcken Lunds kom mun 2008 Åt gärds prog ram för Vallkärrabäcken Lunds kom mun 2008 Melica nutans (bergsslok) gräs med purpurbruna agnar som växer i halvskugga på bergssluttningar Teresia Wengström Stefan Bydén Lunds kom mun 2008

Läs mer

Innehåll. Sångerna i detta häfte går att beställa som separatutgåvor från förlaget

Innehåll. Sångerna i detta häfte går att beställa som separatutgåvor från förlaget Innehåll 1 Gläderopet 2 I dina händer 10 Det finns en väg 1 Där nåden har sin famn 17 5 En tveksam vals 21 Av nåd efriad 27 7 Gör plats i mig 0 I dina famnars dup 9 Väverskan 7 10 Gud har tusen namn 2

Läs mer

max-e Ka bel ver si on

max-e Ka bel ver si on El drift för din rull stol Originalhandbok max-e Ka bel ver si on CE-för sä kran om över ens stäm mel se AAT Al ber An triebs tech nik GmbH för kla rar här med att pro duk ter na i driv - nings sys te

Läs mer

Detaljplan och detaljplaneändring / Kvarteret för aktivt boende, Ilkkavägen 1 3 och Karlebygatan 68 72

Detaljplan och detaljplaneändring / Kvarteret för aktivt boende, Ilkkavägen 1 3 och Karlebygatan 68 72 Stadsfullmäktige 10 03.02.2014 Detaljplan och detaljplaneändring / Kvarteret för aktivt boende, Ilkkavägen 1 3 och Karlebygatan 68 72 FGE 10 Stadsstrukturnämnden 167 Beredning: detaljplanearkitekt Elina

Läs mer

-17 (-20) MSEK 5 (4) MSEK -31 (-39) MSEK 291 (42) MSEK (5 212) SEK 420 (113) MSEK BY THE WAY

-17 (-20) MSEK 5 (4) MSEK -31 (-39) MSEK 291 (42) MSEK (5 212) SEK 420 (113) MSEK BY THE WAY Delårsrapport jan jun Q2 NETTOOMSÄTTNING RESULTAT FRÅN ÖVRIGA FINANSIELLA POSTER 5 (4) -17 (-20) RÖRELSERESULTAT PERIODENS RESULTAT -31 (-39) 291 (42) RESULTAT FRÅN ANDELAR I ÖRESUNDSBROKONSORTIET RESULTAT

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL STRIS VISOR rån Lönneberga till de sju haven rrangemang: NN BERENHL Sida Opp och ner (Emil i Lönneberga)... 3 Bom sicka bom (Emil i Lönneberga)... 4 Kattvisan (Rasmus på luffen)... 6 Mors lilla lathund

Läs mer

Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen

Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 112 20.10.2015 Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen 191/00.01.02/2012 Soh 112 Social- och hälsovårdsnämnden

Läs mer

Påsk juts- och bromshjälp. Originalbruksanvisning

Påsk juts- och bromshjälp. Originalbruksanvisning Påsk juts- och bromshjälp Originalbruksanvisning CE-kon for mit ets för kla ring AAT Al ber An triebs tech nik GmbH för kla rar här med att pro duk ter na i driv - nings sys te met v-max+ har ut vec klats

Läs mer

ANVÄNDNING AV SERVICESEDLAR FÖR ÖPPNA REHABILITERINGSTJÄNSTER FÖR FRONTVETERANER OCH I HANDIKAPPSERVICELAGEN AVSEDD PERSONLIG ASSISTANS

ANVÄNDNING AV SERVICESEDLAR FÖR ÖPPNA REHABILITERINGSTJÄNSTER FÖR FRONTVETERANER OCH I HANDIKAPPSERVICELAGEN AVSEDD PERSONLIG ASSISTANS Social- och hälsovårdsn. 50 22.04.2015 ANVÄNDNING AV SERVICESEDLAR FÖR ÖPPNA REHABILITERINGSTJÄNSTER FÖR FRONTVETERANER OCH I HANDIKAPPSERVICELAGEN AVSEDD PERSONLIG ASSISTANS SOHÄN 22.04.2015 50 Beredning:

Läs mer

Kol lek tiv tra fi kens mål bild i Gö te borg/möln dal/par til le Re mis svar från Me li ca ge nom Ei nar Hans son och Ste fan By dén 10/6 2016

Kol lek tiv tra fi kens mål bild i Gö te borg/möln dal/par til le Re mis svar från Me li ca ge nom Ei nar Hans son och Ste fan By dén 10/6 2016 Kol lek tiv tra fi kens mål bild i Gö te borg/möln dal/par til le ge nom Ei nar Hans son och Ste fan By dén 10/6 2016 Vi på Me li ca mi ljö kon sul ter har eng a ge rat oss myck et i ut veck ling en av

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

Mi ljö kon se kvens be skriv ning för de talj plan för bo stä der i Södra Brevik, Öckerö

Mi ljö kon se kvens be skriv ning för de talj plan för bo stä der i Södra Brevik, Öckerö Mi ljö kon se kvens be skriv ning för de talj plan för bo stä der i Södra Brevik, Öckerö Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-14 22 70 Fax 031-775 69 50 www.melica.se 2003-11-20 Ste fan By

Läs mer

3.2 Beskrivning Vad räk nas ut av Fi ni ta Ele ment- Me to den i en sta tisk ana lys?

3.2 Beskrivning Vad räk nas ut av Fi ni ta Ele ment- Me to den i en sta tisk ana lys? 27 Av des sa är det bara de om rå den som har med håll - fas thet och egenfrekvenser att göra som behandlas i den här bo ken. 3.2 Beskrivning 3.2.1 Vad räk nas ut av Fi ni ta Ele ment- Me to den i en sta

Läs mer

Trappklättringssystem. Originalbruksanvisning. s-max

Trappklättringssystem. Originalbruksanvisning. s-max Trappklättringssystem Originalbruksanvisning s-max CE-för sä kran om över ens stäm mel se AAT Al ber An triebs tech nik GmbH för kla rar här med att pro duk ter na i trapp klätt rings sys te met s-max

Läs mer

Stefan Bydén. Curriculum vitae

Stefan Bydén. Curriculum vitae Curriculum vitae Stefan Bydén E-post: stefan.byden@melica.se Mobiltelefon: 0706-72 20 80 Huvudsakligt arbetsområde Arbetar bl.a. med vattenplanering, sötvattenkemi, ekologisk dagvattenhantrening, livscykelanalyser

Läs mer

DEMO Tillhör Runow media AB

DEMO Tillhör Runow media AB Tillhör Runo media AB Copyright Runo Media AB Tel: 08730 2 02 runomediase 1 INORMATION Tack för att du valt att köpa detta notmaterial Du som har köpt detta häfte äger rätt att kopiera dessa noter till

Läs mer

In ne hålls för teck ning

In ne hålls för teck ning MKB Tjuv kil 1:7 m.fl. fas tig he ter (Matskär som rå det) In ne hålls för teck ning Inledning 3 Planeringsprocessen 3 KP 2000 3 Pro gram Tjuvkil Rikt lin jer för kom man de detaljplaneläggning 3 Sammanfattning

Läs mer

KOMMUNIKATIONER Nationella mål Kommunala mål Riksintresse och restriktioner Inledning KollektivtraÞk Strategi/riktlinjer kollektivtraþk

KOMMUNIKATIONER Nationella mål Kommunala mål Riksintresse och restriktioner Inledning KollektivtraÞk Strategi/riktlinjer kollektivtraþk KOMMUNIKATIONER KOMMUNIKATIONER Nationella mål Kommunala mål Riksintresse och restriktioner Inledning KollektivtraÞk Strategi/riktlinjer kollektivtraþk BiltraÞk Strategi/riktlinjer biltraþk Gång- och cykelvägar

Läs mer

Registreringsprogram. kontrolluppgifter

Registreringsprogram. kontrolluppgifter VIKTIGT! Programmet är avsett att användas på fristående pc (ej nätverk). Registreringsprogram för kontrolluppgifter INKOMSTÅRET 2004 Checklista Om du redan har ett ADB-program (t.ex. löne pro gram) som

Läs mer

Vi i Villa Akt 1 Scen 7

Vi i Villa Akt 1 Scen 7 Niklas Rydén Vera Axel Pno. % & ' ( ) * + % ' & & ) + % % & - ( Vi i Villa Akt 1 Scen 7 Marschintro. fjärdelar som driver 5 Ebm Eb Niklas Rydén 6 & & ( 5 & & - % -. DA Hm7b5 F & % & 6 6 F+ 10 16 & %. mdb

Läs mer

F & 34 ø øl ø øl ø V. ø øl ø. &øl ø# øl ø øl ø ? F. &speg - lar Hår - ga - ber - get. ? ú ø ú ø ú ø. Hårga-Låten. som - mar - nat - ten, i

F & 34 ø øl ø øl ø V. ø øl ø. &øl ø# øl ø øl ø ? F. &speg - lar Hår - ga - ber - get. ? ú ø ú ø ú ø. Hårga-Låten. som - mar - nat - ten, i L L L L V Hm l är blek VSpel man n är HårgaLåt L L L mar nat t, n g matt, L Text: Carl Peter Wckström Sats: Robert Sund (.2) L L # Ljus L nans vat t sg be satt L # Hm l är blek Spel man L n L är V mar

Läs mer

INTE! Absolut. Gå in på. Innehåll. för liten... www.orkesterpop.se

INTE! Absolut. Gå in på. Innehåll. för liten... www.orkesterpop.se från Bolibompa, SVT. Av och med STAVA MED SKÄGG SKÄGG!.dicentia.se MäTA MED SKäGG från BoliBoMpA svt Det finns ackord till sångtexterna på..se AnDrA skivor MED orkester pop: Räkna med skägg, Stava med

Läs mer

Bygd i utveckling. Lokala utmaningar och regionalt samspel Studiehäfte

Bygd i utveckling. Lokala utmaningar och regionalt samspel Studiehäfte Bygd i utveckling Lokala utmaningar och regionalt samspel Studiehäfte Bygd i ut veck ling Lo ka la ut ma ning ar och regionalt samspel Stu di e häf te Vid e op ro gram met Bygd i ut veck ling vill in spi

Läs mer

Demoex. Come on children! Come on children - volym 2. Volym 2 av Karin Runow. Copyright: Runow Media AB ENDAST FÖR PÅSEENDE

Demoex. Come on children! Come on children - volym 2. Volym 2 av Karin Runow. Copyright: Runow Media AB   ENDAST FÖR PÅSEENDE ome on children! Volym 2 av Karin Runo opyright Runo Media AB Tel: 08730 24 02.runomedia.se 1 INORMATION Tack för att du valt att köpa detta notmaterial. Du som körledare äger rätt att kopiera dessa noter

Läs mer

Mäta vatten. Undersökningar av sött och salt vatten. Stefan Bydén Anne-Marie Larsson Mikael Olsson

Mäta vatten. Undersökningar av sött och salt vatten. Stefan Bydén Anne-Marie Larsson Mikael Olsson Mäta vatten Undersökningar av sött och salt vatten Stefan Bydén AnneMarie Larsson Mikael Olsson Ste fan By dén AnneMa rie Lars son Mi ka el Ols son Mäta vat ten Un der sök ning ar av sött och salt vat

Läs mer

IN STRUK TION. IR DR uni ver sal ter mos tat - steg re gu la tor 4.0170.40 1999-09-30. Ers. 1997-11-30. För panelmontage. För DIN-ske ne mon ta ge

IN STRUK TION. IR DR uni ver sal ter mos tat - steg re gu la tor 4.0170.40 1999-09-30. Ers. 1997-11-30. För panelmontage. För DIN-ske ne mon ta ge IN STRUK TION 4.0170.40 1999-09-30 IR DR uni ver sal ter mos tat - steg re gu la tor För panelmontage För DIN-ske ne mon ta ge IR-32 V 1 reläutgång IR-DRV 1 reläutgång Ers. 1997-11-30 IR-32 W 2 reläutgångar

Läs mer

Dag vat te nu tred ning med VA för fas tig he ten Al me berg 15 i Var berg

Dag vat te nu tred ning med VA för fas tig he ten Al me berg 15 i Var berg Dag vat te nu tred ning med VA för fas tig he ten Al me berg 15 i Var berg Upp drags gi va re: Chris ti an Ema nels son, KCM fas tig he ter Ut fö ra re: Te re sia Weng ström I var San der Ste fan By dén

Läs mer

Parkinson Skåne. April 2015

Parkinson Skåne. April 2015 Parkinson Skåne April 2015 Information till medlemmar i länsföreningen Parkinson Skåne Tidningen Parkinson Skåne är en medlemstidning för personer med Parkinsons sjukdom, Atypisk Parkinsonism, anhöriga

Läs mer

Alingsås. Bjärke och Hemsjö Ödenäs. Program 2010

Alingsås. Bjärke och Hemsjö Ödenäs. Program 2010 Alingsås Bjärke och Hemsjö Ödenäs Program 2010 Ett miss lyck an de Fjol året, som do mi ne ra des av mass me di al upp märk sam - het in för kli mat kon fe ren sen, än da de för många i be svi kel - se

Läs mer

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten / K G vensk text: Åsa & ara urge I Kristus sälv tuart ownend/keith Getry rr: homas Hellsten Fiol/flöt 4 3 5 1 10 V 2 1I Kris tus Mm sälv ag fun nit liv Han är mitt lus, min kraft, min Mm 14 V sång En sä

Läs mer

Opp, Amaryllis (Fredmans sång nr 31)

Opp, Amaryllis (Fredmans sång nr 31) Opp, marylls (Fredmans sång nr 1) Text musk: Carl Mchael Bellman rr: Eva Toller 05 Tenor 1 1Opp, Tag - ma - ryl - ls, vak - na mn ll -! äd - ret stl -, d re - var dra-gen; bör - jar -gen, Tenor 2 Basso

Läs mer

Stefan Bydén. Curriculum vitae

Stefan Bydén. Curriculum vitae Curriculum vitae Stefan Bydén E-post: stefan.byden@melica.se Mobiltelefon: 0706-72 20 80 Huvudsakligt arbetsområde Arbetar bl.a. med vattenplanering, sötvattenkemi, ekologisk dagvattenhantrening, livscykelanalyser

Läs mer

Taas on aika auringon / Jag tror på sommaren

Taas on aika auringon / Jag tror på sommaren opraano ltto enori asso 4 4 4 4 tempo $ Rubato aas on aika auringon / Jag tror på sommaren Jag tror, jag tror på som ma ren, Kun taas on ai ka au rin gon, niin Jag tror, jag tror på som ma ren, aas on

Läs mer

081129 Akt 2, Scen 7: Utomhus & Den första förtroendeduetten. w w w w. œ œ œ. œ œ. Man fick ny - pa sig i ar-men. Trod-de att man dröm-de.

081129 Akt 2, Scen 7: Utomhus & Den första förtroendeduetten. w w w w. œ œ œ. œ œ. Man fick ny - pa sig i ar-men. Trod-de att man dröm-de. 1 esper H2 c oco Rec. 081129 Akt 2, Sce 7: Utomhus De örsta örtroededuette 207 ao c c p Vil -ke mid - dag! Vil -ket ö - ver-dåd. Ó Ma ick y - pa sig i ar-me. Trod-de att ma dröm-de. 5 isk - pi -ar och

Läs mer

Kompletteringsutbildning på svenska

Kompletteringsutbildning på svenska Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 58 26.05.2015 Kompletteringsutbildning på svenska 368/00/01/02/2015 Soh 58 Svenska sektionen 7.4 2015 42: Svenska sektionen beslöt ta upp till behandling

Läs mer

Vag nen var en lyck ad kon struk tion,

Vag nen var en lyck ad kon struk tion, Byggbeskrivning ASJ-L standardgodsvagn Visst lik nar den na vagn många and ra av 891-fin kor na. Det som är lite spe ci ellt med den na kon struk tion, 4500 mm hjul - bas och 7500 mm över buf fert bal

Läs mer

Vår Herre Jesu Kristi lidande enligt evangelisten Johannes

Vår Herre Jesu Kristi lidande enligt evangelisten Johannes Vår Herre Jesu Kristi lidande enligt evangelisten Johannes (Joh 18:1 19:42) Efter tonus recentior TRANSPONERAD VERSON Berättelserna om Jesu lidande och död, som ingår i stilla veckans liturgi, brukar traditionellt

Läs mer