Mi ljö kon se kvens be skriv ning för de talj plan för bo stä der i Södra Brevik, Öckerö

Transkript

1 Mi ljö kon se kvens be skriv ning för de talj plan för bo stä der i Södra Brevik, Öckerö Fjällgatan 3 E, terrassen, GÖTEBORG Tel Fax Ste fan By dén, Te re sia Weng ström, Ei nar Hansson, Maria Andersson

2 Samman fatt ning Denna miljökonsekvensbeskrivning för ett bostadsområde i Södra Brevik, Öckerö vi sar på ac cep ta bel på ver kan på lands kaps bild och kul tur mi ljö där sten mu rar na bör vår das som his to ris ka ele ment men där de inte har nå gon vik tig bio top funk tion. Fri - lufts li vet får en be grän sad på verkan, spe ci ellt om en för bin del se ska pas från vä stra de len av vä gen i vil la om rå det ner mot ba det. På den pla ne ra de lek plat sen finns res ter av gam mal mi ljös tö ran de verk sam het. Des sa läm ning ar mås te tas bort el ler täck as över in nan om rå det blir lämp ligt som lek plats. Om last nings sta tio nen för av fall be döms inte på ver ka om rå det. Dag vatt net bör i så stor ut sträck ning som möj ligt le das mot norr och väg dag vat ten bör ge nom gå viss re - ning. De lar av om rå det i norr är i risk zo nen för över sväm ning och höj der bör an pas sas ef ter det ta. Bot ten plat tor bör pla ce ras över +3 m och par ke rings y tor över +2,5 m. De hus som lig ger i om rå dets syd vä stra del bör ut for mas med tan ke på det höga vindtrycket och tätningen av husen göras noggrannt. Radonhalterna bedöms som låga men en undersökning inom området bör göras. Rostfria och förzinkade detaljer bör und vi kas i den kor ro si va mil jön och om möj ligt er sät tas med plast el ler må las. Bre viks vä gen kan rus tas upp med hän syn till tra fik sä ker he ten, sär skilt för de oskyddade trafikanterna. En utbyggnad av bussgata, med genomgående cykeltrafik, bör förberedas. Upp dra get Melica fick i uppdrag att göra en miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för bo - stä der i Sö dra Bre vik, Öck e rö av Öck e rö Bo stads AB. I upp dra get in gick att: göra en all män MKB för pla nen där vi be skri ver de vik ti gas te mi ljö kon se kven - ser na av be byg gel se en ligt den na plan, så som på ver kan på den lo ka la tra fik bil - den, översvämningsrisk (enligt utredning från SMHI), m.m. ta mark pro ver på fyra-fem plat ser där den tänk ta lek plat sen är be lä gen. Ett ge - ne ralp rov tas ut och ana ly se ras på oljein dex. Bakgrund Ett de talj pla ne ar be te för Sö dra Bre vik på bör ja des ef ter be slut i pla nutskot tet En pro gram hand ling upp rät ta des och pro gram met har va - rit fö re mål för sam råd t.o.m

3 Fö resla gen an läg gning Den fö reslag na pla nen in ne hål ler 17 tom ter och sex fler bos tads hus med till sam mans 36 lägenheter. 3

4 Ti di ga re ut red ning ar och be slut Planer Pla nom rå det an ges i Öck e rö kom muns över siktsplan som ut byg gnad som rå de för bo stä der. En ti di ga re de talj plan med byg grätt för ho tell- och kon fe ren san läg gning finns för om rå det. Ut red da al ter na tiv och av gräns ning av MKB I denna MKB beskrivs konsekvenserna av Landskapsbild och kulturmiljö, speciellt stenmurarna, Rekreation och friluftsliv, Naturmiljö med underområdena; förorenad mark, omlast nings sta tion för av fall, dag vat ten, över sväm nings risk, ener gi åt gång, ra - don och kor ro sion. Nollalternativet in ne bär att om rå det inte be byggs. Ut sikt mot syd väst från hög sta höj den på området 4

5 Lands kaps bild och kul tur mi ljö Nu va ran de för hål lan den Om rå det lig ger i Öck e rö sam häl les syd väst li ga ut kant. Det grän sar till ett vil la kvar - ter, en badplatsparkering, en berghällsudde, en lågslätt med hundträningsområde samt någ ra fri tids hus. Del av områ det ut gör en höj drygg som sträck er sig vid a re i en udde mel lan bad plat sen i Bre vik och små båts ham nen. I norr pla nar om rå det ut mot en slätt innanför småbåtshamnsviken. På slättområdet bedrivs hundövning och tid - vis viss hä strid ning. Sam häl lets gräns kom mer att flyt tas läng re väs te rut och vil la be byg gel sen kom mer att bli mer syn lig från bad plats vi ken. Från norr kom mer fler bos tads hu sen att ge ett mer abrupt möte med bebyggelsen än den nuvarande bebyggelsen på stora tomter närmast öster om om rådet. Den för närvarande lite vildvuxa samhällsutkantskarak - tä ren er sätts av en lite mer skarp över gång mel lan na tur och be byg gel se. I nol lal ter - na ti vet kan det tän kas att om rå det väx er igen mera, fram för allt mot norr. Häll - marks de len är kan ske för ut satt av salt stänk för att bli igen vux en. På ver kan är inte star ka re än att den kan ac cep te ras. Sten mu rar Nu va ran de för hål lan den Stenmurar kan ha två ekologiska funk - tioner; dels som värmemagasin och dels som sub strat för mos sor och la var. Sten - mu rar na inom det ta om rå de är av ty pisk bo huslänsk typ, gle sa låga med run da ste nar. Då de lig ger på häll mark, är gle sa och är ut sat ta för stark ut tor kning ger de ing en vär de full bio top. Des sa mu rar är inte biotopskyddade. Stenmurarna min - ner om en tidigare markanvändning och ger människorna en möjlighet att förstå historien. Om sten mu rar na bryts el ler tas bort min skar möj li he ten att tol ka ti di ga re mar kan vänd ning. En sten mur går i en båge ge nom det pla ne ra de vil la om rå det. Det kan inte bli mer än vis sa res ter kvar av den mu ren om be byg gel sen fö ljer planen. 5

6 Om tomtgränserna i görligaste mån läggs längs stenmurarna ökar möjligheten att be - vara dessa och se deras samband med landskapet. Innevånarna informeras om sten - mu rar nas funk tion och för sök att få dem att vår da dem och om möj ligt pla ne ra hus och träd gård så att min net kan be va ras i gör li gas te mån. 6

7 Rekreation och friluftsliv Nu va ran de för hål lan den Om rå det lig ger i ut kan ten av nu va ran de be byg gel se på vä stra Öck e rö nära bad plats och en små båts hamn. Ge nom om rå det går ett fler tal sti gar som an vänds för pas sa ge till och från des sa och för all män van dring längs kus ten. Från top punk ten i om rå det får man en bra ut sikt över ha vet och kus ten. De flesta förbindelselederna/stigarna bevaras eller får ny sträckning. Höjdpunkter - na med ut sikt lig ger kvar på all män mark och blir lät ta re att nå via vä gen in i villaområdet. Ut sik ten blir tro li gen nå got be grän sad men det är inte den enda höj den med hav sutsikt på Öck e rö. Vä gen in i vil la om rå det i syd väst blir en åter vänds gränd utan kon takt med bad plat sen vil ket kan ge ir ri ta tion då den går i rätt rikt ning ner mot ba det. En öpp ning görs mel lan tom ter na i syd väst för att släp pa fram en stig ner mot ba det. 7

8 Na tur mi ljö För o re nad mark Den pla ne ra de le ky tan lig ger del vis på en gräs be vux en yta mel lan låga berg sknal lar och på en pla na re yta där det nu be drivs verk sam het. Den na verk sam het ut förs i två äldre byggnader, som ursprungligen varit hönseri. Nuvarande verksamhet är bil- och bå tre pa ra tion samt di ver se upp lag utav vir ke och skrot sam ling. Nuvarande verksamhetsutövare kontaktades vid besök Enligt upp - gift så har de dri vit sin verk sam het ett par år. Vid star ten var om rå det mel lan bygg na - der na fyllt på höj den med bil vrak som frak ta des bort. Stör re mäng der bat te ri er har även in sam lats, främst från ett om rå de i när he ten av ett äld re pil träd. En ligt verk - sam het su tö var na om fat ta de tidigare verksamhet även plastning av båtar. Vid fältbesöket påträffades, strax väster om den större byggnaden, ett område som var upp fyllt med stör re mängd schakt mas sor (sten, te gel, glas fi ber plast, stup - rör, dunkar, rostiga tunnor). Detta område provtogs inte. Enligt verksamhetsutövar - na sägs det fin nas två helt be grav da bil vrak i schakt mas sor na. Om rå dets drä ne ring, del vis täckt, grän sar runt schakt mas sor na i form av ett min dre dike. Den täck ta de - len av dräneringen (kallat avloppet) förbättrades av nuvarande verksamhetsutövare genom nedgrävning av en kortare bit dräneringsledning, en betongbrunn och anslut - ning till di ket. Verk sam he tsu tö var na på pe ka de att vatt net i di ket har syn lig olje film. Vid fält be sö ket fanns inget vat ten i di ket, inga olje res ter var syn li ga på grund av grönska. Detta gör att den påtalade oljefilmen kan likaväl ut gö ras av nor ma la järnbakterier. På den plana verksamhetsytan mellan byggnaderna finns en äldre brunn (dricks - vat ten) med ett en kelt plåt lock. Ing en onor mal lukt kun de no teras i brunnen. Prov tag ning en kon cen tre ra des till att un der söka den nu va ran de verk - samheten och omfattade därför delar av den be fint li ga verksamhetsytan. Den gräsbevuxna delområdet mel - lan bergsknallarna bedömdes aldrig ha in gått i nå gon verk sam het. Ytor un der bus kar och un der ett stör re träd prov - togs inte. Fem prov punk ter gräv des för hand och mar ke ra des på kar ta (P1 P5). Ur provgroparna togs materialprov på oli - ka ni vå er och för des ihop till ett sam - lings prov som sän des till lab för ana lys av mi ljös tö ran de äm nen mätt som summa kolväten (olje-index). Från tre av gro par na (P2, P4 och P5) togs ma - terialprovet ytligt (0-5 cm under mar - ky tan). I P3 togs pro vet på nivå ned Provtagningsplatser för markprov till samlingsprov. Det mörka området är det ungefärliga utfyllnadsområdet med schaktmassor. 8

9 till10 cm. I en av prov gro par na togs pro vet läng re ned, ca 40 cm, i ett svar ta re skikt strax ovanför ett gulare sandlager. Er hål let an a lys svar vi sar att mi ljös tö ran de or ga nis ka äm nen, mätt som sum ma kol - vä ten var 320 mg/kg TS. Vid en ana lys av sum ma kol vä ten kan ock så de na tur ligt fö - re kom man de hu mu säm ne na bi dra till ett högt an a ly svär de. För den na ana lys finns inget riktvär de. För att få en upp fatt ning av stor leks ord ning en, kan sä gas att den upp mät ta hal ten översk ri der ett för vän tat max i malt vär de på bak grunds hal ter i tä t - orts mi ljö (150 mg/ts, mätt som to talt ex tra her ba ra ali fa tis ka äm nen). Er hål let an a - lyssvar indikerar att markytan kan ha miljöstörande ämnen med halter som troligen översk ri der det ur SNV 4889 satta riktvärdena för opolära alifatiska kolväten för känslig markanvändning. De lar av om rå det som pla ne ras till le ky ta har haft verk sam he ter som kan ha läm - nat res ter i form av glas fi ber, bat te ri er, båt färg, bil vrak och schakt mas sor. Stör re de - len av den äld re bil skrotverk sam he ten har tro li gen av lägs nats och den pla na verk - sam het sy tan ut görs san no likt av ett nya re grus ma ka dam la ger som körts dit. Un der det ta la ger är det möj ligt att min dre res ter av äld re verk sam het kan på träf fas. Prov - punkt P2, strax ut an för gru sy tan vi sar på att res ter av glas fi ber, be tong, te gel, däck även lig ger helt ytligt. Eventuella tungmetallhalter i jord har inte undersökts. En stör re hög av schakt mas sor på träf fa des med ett del vis blan dat in ne håll av sten och äld re byg gnads res ter men även en del ros ti ga tun nor och möj li gen bil vrak. Vid a - re undersökningar bör söka bedöma om högen kan täckas (och eventuella förore - ning ar lig ga kvar) el ler al ter na tivt om hö gen bör kö ras bort på de po ni. Den na tur li ga jordtypen i området kan karakteriseras som ett tunnare jordtäcke ovanpå huvudsak - li gen fin sand, i de lar till minst ca 30 cm djup, underlagrat av mindre sten med inslag av flinta. Un der bus kar och ett stör re träd är det möj ligt att verk sam hets res ter i form av t.ex. bat te ri er kan på träf fas. I den stör re hö gen samt på nå gon min dre yta även glas fi ber, te gel, glas, ros ti ga tun nor m.m. De lom rå det ut an för den be fint li ga verk sam he ten har inte prov ta gits men be döms huvud sa kli gen ha va rit hag mark el ler gång sti gar utan verksamhet. Det tunnare jordlagret som ovanlagrar sand är troligen nötningskäns - ligt. Sam lings pro vet vi sar att den pla na verk sam het sy tan tro li gen inte är lämp lig för käns lig mar kan vänd ning, dvs dag lig ex po ne ring. En lek plats pla ce rad på den be fint li - ga verk sam het sy tan kan in ne bä ra att barn kom mer åt gam la verk sam hets res ter som t.ex. glas fi ber, glas, lä der, järn de ta ljer och even tu ellt båt fär ger. Barn kan även tänkas äta av jorden. Befintliga verksamhetsrester ligger i form av en större hög och alternativen täckning eller borttransport bör undersökas vidare. Ytliga lämningar och verksamhetsrester på be fint lig verk sam het sy ta bör tas bort el ler täck as in nan om rå det tas i an språk som lek plats. 9

10 Om last nings sta tion för av fall En om last nings sta tion för av fal let från Öck e rö kom mun lig ger norr om om rå det. Av - stån det dit är m. En ligt Bo ver kets rap port Bät tre plats för ar be te, 1995:5, finns ett riktvär de på av stånd till om last nings sta tio ner på 500 m. En berg - knal le lig ger mel lan planom rå det och om last nings sta tio nen vil ket be grän sar sikt och bullerspridning. Förhärskande vindriktning leder inte lukt till planområdet. Trans - porter till och från omlastningsstationen går inte i närheten av planområdet. Verksamheten vid omlastningsstationen bedöms inte ge någon märkbar påverkan på planområdet. Dag vat ten Dag vat ten är det vat ten som av rin ner från hård gjor da ytor som vä gar, par ke rings plat - ser och tak. I det ta om rå de kom mer det även att av rin na en hel del vat ten från häll - mar ken. Vat ten från tak och häll mark in ne hål ler i stort sett bara de fö ro re ning ar som reg net tvät tat ut från at mo sfä ren och som nor malt fast nar i mar ken. Kvä vet ut nytt jas till stor del av ve ge ta tio nen. De ytor som är på ver ka de av bil tra fik blir fö ro re na de av däcks- och olje res ter samt and ra fö ro re ning ar som bil tra fi ken för med sig. Det kom mer t.ex. mera PAH från bil ar nas däck är från av gas rö ren. Om fö ro re ning ar na från bil ar na går ut i havs vi kar på ver kas li vet där. De ut släpp som det ta om rå de bi drar med är inte så sto ra men ef fek ter na kan med enk la me del min s - kas. D en del av dag vatt net som kom mer från ytor med bil ar på bör ge nom gå nå gon form av re ning på väg till re ci pi en ten. De möj lig he ter som enk last står till buds är att ha genomsläppliga ytor på parkeringsplatser och låta vatten från de asfalterade ytorna infiltrera på närmaste gräsytor. Då samlas föroreningarna i marken och en del orga - nis ka äm nen kan bry tas ner. Det är ock så möj ligt att rena vatt net med ett sand fil ter el ler att låta par tik lar se di men te ra i en damm. En olje fäl la bör ock så ingå i sys te met. Dag vat ten från bi ly tor bör till stör sta möj li ga del över fö ras mot nor ra de len av om rå - det så att det leds ut vid små båts ham nen och inte vid bad plat sen. Översvämningsrisk De lar av om rå det är lågt be lä get, un der 3 m.ö.h. Det är ängs de len mot norr, vil ken slut tar ner mot små båts vi ken, där höj den i nord väst tang e rar två me ters ni vån. I en ut - red ning från SMHI stu de ras ris ken för över sväm ning ar inom det ta om rå de på grund av stor mar och lågtryck. Där fast slås att vat ten stån det sta tis tiskt sett kom mer att nå 2,15 2,35 me ter över nor mal vat te ny tan en gång på hun dra år. En gång på fem tio år vän tas havs ni vån sti ga med 1,85 1,95 m. Då är det in räk nat en höj ning av havs ytan 10

11 Områden som kan tänkas svämma över vid extrema högvattensituationer. med cm beroende på den globala uppvärmningen. Havets medelvattenyta lig - ger på +0,18 cm i det höjd sys tem som an vänds inom Öck e rö kommun. De områden som ligger under 2,5-meterskurvan ligger i riskzonen för översvämning - ar. Känsli ga kon struk tio ner bör kun na tåla en vat ten ni vå på 3 m (i Öck e rös höjds ys - tem). De nord li gas te hu sen läggs på en bot ten plat ta som har sin yta över 3-me ters ni vån. Parkeringsytor läggs så de ligger över 2,5-metersnivån. Ener gi åt gång Småhusen i sydväst är starkt exponerade för förhärskande vindar. Vin dav kyl ning en kan öka ener gi åt gång en vä sent ligt i de hus som är pla ce ra de längst i syd väst. 11

12 Hu sen ut for mas så de är så lite vind känsli ga som möj ligt och ut nytt jar so lin strål ning - en så ef fek tivt som möj ligt. Byg get sker med god kva li tetskon troll så att hu sen blir så täta som möj ligt. Hu sens ven ti la tions sys tem väljs så att det är minst käns ligt för vind tryck spå ver kan. Ra don En översiktlig radonundersökning genomfördes av Öckerö kommun Tre punkter i områdets omedelbara närhet mättes då med spektrometer. De punkter som mät tes var: 1. Ö32, uppe på klip pan sö der om bad plat sen i Bre vik. Berg i da gen, gra ni ti se - rad gnejs. Re sul tat: <12 Bequerel/kg luft. 2. Ö33, på än gen vid fot bollspla nen, san digt grus. Re sul tat: <23 Be qu e rel/kg luft. 3. Ö37, vid sopssorteringsanläggningen. Berg i dagen, granitiserad gnejs. Resul - tat: <12 Be qu e rel/kg luft. Resultatet av mätningarna visar att halten av radon i marken runt planområdet kan klas sas som låg ra don mark. Grän sen för att ett om rå de ska klas sas som låg ra don mark går vid 70 Be/kg luft. Ing en un der sök ning har dock gjorts inom om rå det. En radonmätning bör göras uppe på berget (villaområdet) och nere på sandområdet där flerbostadshusen är placerade. Visar denna undersökning att området utgör låg - radonmark kan grundsättningen för bostäderna ske på traditionellt sätt. Korrosion Det kraf ti ga salt påsla get från ha vet kom mer att ge en starkt kor ro siv mil jö. Korrosion ger plåtdetaljer en förkortad livslängd. Rostfri och galvaniserad plåt kommer att släp pa ifrån sig gif ti ga me tal ler som krom och zink. Undvik an vänd ning av för zin kad och rost fri plåt där den går att er sät ta med plast el - ler se till att plå ty tor na är målade. 12

13 Tra fik frå gor - vä gar och tra fik sä ker het Trafikfrågorna på Öckerö är i behov av utredning, som flera remissinstanser påpekar. Ett sys tem av sma la vä gar med låg tra fik sä ker het präg lar vä stra Öck e rö. Den sto ra landsvägen som förbinder kommunens öar passerar östra delen av Öckerö, via centrum och ham nen. Öckerös invånare röstade i folkomröstning nej till en broförbindelse från Hisingen via Björ kö till Öck e rö. Väg ver ket vill trots det ta gå vid a re med brou tred ning en. Huvudalternativet för bron kanaliserar all biltrafik via Öckerö centrum. En bro skul - le med största sannolikhet också öka besökstrafiken till badplatser etc. över Öckerö, in klu si ve Hum mer vi ken norr om Bre vik. Des sa frå ge teck en ska par stor osä ker het i trafikplaneringen med svåröverblickbara miljökonsekvenser. Gång- och cykeltrafi - kens vill kor kan på ver kas kraf tigt av en ökad bil tra fik till öar na. Västervägen sedd mot norr. 13

14 I det sto ra tra fik sam man hang et på Öck e rö är Sö dra Bre vik är en min dre frå ga. En ut - byg gnad av Sö dra Bre vik ger ökad tra fik med någ ra tio tal for don per dygn. Sam ti digt ger planeringen anledning att se närmare på den framtida trafikförsörjningen och trafikregleringen av Västra Öckerö. Bre viks vä gen kan rus tas upp med hän syn till tra fik sä ker he ten, sär skilt för de os kyd - dade trafikanterna. En utbyggnad av bussgata, med genomgående cykeltrafik, bör förberedas. Utformningen av korsningarna kan göras efter en Öckerömodell där moderna krav kombineras med den småskaliga bebyggelsestrukturen. Tra fik frå gor na väck er stort in tres se och oli ka grup per har oli ka be hov. Det är vik - tigt att fin na for mer för att dis ku te ra dem vid a re på ett så dant sätt, att långs ik ti ga fram tids pla ner kan vä gas mot goda de talj lös ning ar, an pas sa de efter Öckerös karaktär. Kollektivtrafik Buss tra fi ken är upp lagd för att fyl la så väl lo ka la be hov inom Öck e rö/hönö, som ar - bets pend ling via fär jor na till Gö te borg. För sörj ning en av vä stra Öck e rö skul le be hö - va för bät tras för att min ska gång av stånd och öka buss tra fi kens at trak ti vi tet. Både normalstora bussar och långa ledbussar förekommer i denna trafik. Vägarna på västra Öck e rö, fram för allt Väs ter vä gen är inte di men sio ne ra de för des sa buss ar. Osä ker he - ten inför en eventuell broförbindelse reser frågor om hela kollektivtrafiksystemet på öarna. Utbyggnaden av Södra Brevik ger ytterligare underlag för busstrafik över västra Öcke rö, som kan läg gas om t.ex. över Kärrs vik. Det finns möj lig he ter att göra en del av Bre viks vä gen till buss ga ta med gång- och cy kel tra fik. En buss ga ta längs en del av Bre viks vä gen kan vara en vik tig pus sel bit i en upp rust ning av kol lek tiv tra fi ken på Öck e rö, och bör för be re das. I sam band med att buss tra fi ken ses över, bör man över vä ga att låta vä stra Öck e rö (lik som Hönö Röd) tra fi ke ras av min dre buss ar som an sluter till huvud lin jen, t.ex. vid Öck e rö cen trum och Hönö Nor ra/pi nan. Så da na buss ar finns i Väst tra fiks tra fik på lin je 87 i Ma jor na. Gö te borg Stefan Bydén, Teresia Wengström, Einar Hansson, Maria Andersson 14