Dagvatten söder om Gårdstensvägen

Transkript

1 Dagvatten söder om Gårdstensvägen Fjällgatan 3 E, terrassen, GÖTEBORG Tel Fax Åsa Gra nath, Ste fan By dén

2 Samman fatt ning Planområdet är tänkt för verksamheter av mindre miljöstörande typ. Området ligger sö der om Gårds ten svä gen och ka rak tä ri se ras av pla tå er med kalt berg och av f.d. Gårds tens de po nin. Av rin ning en från om rå det går i huvud sak sö de rut mot en bäck som le der ut vatt - net till Göta älv. Ett stort om rå de runt Gårds tens de po nin avvattnas mot syd väst och en min dre del av de po niom rå det mot väst, båda des sa ner mot Göta älv. En min dre del av om rå det i nor dost av vattnas mot Lär je ån. Om rå det har de lats upp i ett fler tal de lom rå den som var för sig el ler i oli ka kom bi - na tio ner fått för slag till re ning och för dröj ning av dag vatt net. I pla nom rå det kan re ning av dag vatt net ske med dam mar el ler med dag vat ten ma - gasin under mark. Dammar fungerar även som kvävefällor, flödesutjämnare och se - dimentfällor. Oljeavskiljare tillkommer för att skydda vattentäkten Göta älv. Om allt dagvatten från verksamhetsytorna leds genom reningsanläggningar med flödes - dämp ning och olje avski ljan de ut lopp finns dess utom goda möj lig he ter att hin dra tillfälliga föroreningar vid olyckor från att nå Göta älv. En över sväm nings y ta har ska pats för att min ska flö de sex tre mer ned ströms planområdet. Dammar kan fungera som kvävefällor, flödesutjämnare och sedimentfällor. Vår rekommendation är att omhändertagandet av dagvattnet sker i en kombina - tion av dagvattenmagasin under mark och dammar. Detta alternativ är något dyrare men ger en bät tre kvä ve re ning och flö de su tjäm ning. 2

3 In ne håll Samman fatt ning 2 Uppdraget 4 Fältbesök, metodik och avgränsning 5 Om rå det 6 Hydrologi 7 Ve ge ta tion 9 F.d. Gårdstensdeponin 9 Re ci pi en ter 10 Planområdet 11 Planerad markanvändning 11 Påverkan på vattenflöden 11 Påverkan på vattenkvalitet 11 Förslag till omhändertagande av dagvattnet 12 Bakgrund 12 Alternativ med dagvattenmagasin under mark 12 Alternativ med dammar och dagvattenmagasin un der mark 16 Rening 19 Oljeavskiljare 19 Flödesdämpning 20 Dammar, översvämningsyta och gröna tak 21 Riskhantering 22 Sköt sel 23 Konsekvensbeskrivning 23 Påverkan på avrinningen 23 Visat vatten 24 Kostnader för etablering och skötsel av dagvattensystem 25 Nedströms detaljplaneområdet 25 Inom området 25 Slutsatser och rekommendationer 2 Ritningsbilagor 29 Källor 29 3

4 Upp dra get Me li ca fick i de cem ber 2009 i upp drag av Gö te borgs stads byg gnad skon tor att ut föra en dagvattenutredning för om rå det sö der om Gårds ten svä gen in för detaljplanearbe - tet. Ar be tet har ut förts av ge o log Åsa Gra nath och bio log Ste fan By dén. Ar be tet har om fat tat fö ljan de mo ment: 1. Platsbesök med översiktlig geologisk och hydrologisk kartläggning av planområdet. 2. Studier av geologiska och topografiska kartor och planhandlingar. 3. Indelning av planområdet i funktionella områden utifrån vattenflöden, geo - logi och planerad markanvändnig. 4. Urskilja områden som är lämpliga för infiltration av dagvatten och anläggan - de av dam mar och dy likt. 5. Be räk ning av di men sio ne ran de flö den. 6. Val av lämpliga behandlingsmetoder för dagvattnet, dimensionering och prin - cip kon struk tion av dag vat ten sys tem. 7. Stu die av kon se kven ser ned ströms pla nom rå det av even tu ellt öka de flö den samt ef fek ter som ex ploa te ring en av om rå det kan ha på Lär je ån och Göta älv.. Förslag till tekniska skyddsåtgärder som behöver vidtas inom planområdet samt åtgärder som minskar inläckaget av dagvatten till deponiområdet. 9. Funktionsbeskrivning av olika åtgärder och lösningar. Diskussion kring tek - nis ka, es te tis ka, mi ljö mäs si ga och eko lo gis ka samt eko no mis ka (drift och in - ve ste ring) krav på ut form ning som kan el ler bör stäl las i de talj pla nen. 10. Rap port om fat tande en be skriv ning av om rå det och för slag till oli ka dag vat - ten han te ring. 11. Start mö te och re do vis nings mö te. 4

5 Fält be sök, me to dik och av gräns ning Planområdet be sök tes den för sta gång en 4 de cem ber 2009 och en and ra gång 16 december. Vid för sta be sö ket ut för des en stu die av om rå dets hy dro lo gi och en över - sikt lig ge o lo gisk kartläggning. Syf tet med kartläggningen är att un der söka möj lig - he ter na till lo kalt om hän der ta gan de av dag vat ten i ett kom man de verk sam hets om - rå de och till lämp lig pla ce ring av för dröj nings ma ga sin och dammar för dagvatten. Vid and ra be sö ket gjor des när ma re stu di er av plat ser för dagvattendam mar och för - dröj nings ma ga sin. Vi har ut gått från de krav som när he ten till Göta älv stäl ler på dag vat ten han te - ring en och för sökt att hit ta de me to der som är mest lämp li ga att an vän da med de fö r - ut sätt ning ar som det ta av rin nings om rå de ger. Vi har inte ta git med de om gi van de vä gar nas be hov av dag vat ten re ning vid ut - form ning en av de för slag som ut for mats. Det ta till stör sta del där för att vä gar na lig - ger nedströms området. För de flö des kal ky ler vi gjort har vi ut gått från ett "first-flush"-flö de om 10 mm som under lag för re nings be hov, ett tvåårs regn om 33 mm och ett hög flö de ef ter ett regn om 100 mm. Ett hun draårs regn i Gö te borg lig ger på mel lan 67 och 97 mm på ett dygn. Vi har placerat reningsmagasin i vägkroppar (allmän mark) enligt planskissen och dam mar där det går att an läg ga dam mar. Om rå det väs ter om de po nin där en damm för kvä ve re ning kan byg gas. 5

6 Området Planområdet utgörs huvud sakligen av några höjdplatåer söder om Gårdstensvägen. Kronorättarens väg är anlagd i en markant sprickdal i planområdets östra del. Gård stens gamla deponi är belägen i en lågpunkt i terrängen i västra delen av området. Planområdet är kuperat med höjdskillnader på 60 m från höjdtopparna ner till den lägsta delen på 70 m i söder. Planområdets högsta punkt ligger på 12 m.ö.h. På en av de höga punkterna väster om deponin står ett vindkraftverk. Berget går i eller nära i dagen i stora delarna av planområdet. Berggrunden består huvud sakligen av gnejsig granodiorit (SGU, Ba69). Berget stryker i nordnordväst-syd sydost och stupar mot väster, 55 60º (SGU, Ba69). Torv och tunna lerlager finns utbildade i lågpunkter inom höjdområdena samt inom dalgångar. Bland annat längs Kronorättarens väg ska det även finnas fyllnadsmassor (SGU Ae 26). Karta 1. Planområdet. Området ligger nära Göta älv och huvuddelen av vattnet avrinner dit. En mindre del går till Lärjeån. 6

7 Hy dro lo gi Då planområdet är ett höjdområde med så kallad västkustmosaik, sprickigt kalt berg med till stor del torv fyll da sän kor, blir av rin ning en upp split trad på många små flöden. Utflödet från området kan fördelas på minst sex delavrinningsflöden. Området E i nord väst vars vat ten går nor rut och se dan ner mot Lär je ån be står av ett an tal mikroavrinningsområden. Hit går en tiondel av planområdets vatten. Vat ten från fyra de lom rå den (B, C, D, F) rin ner ihop sö der om pla nom rå det i ett vattendrag som rinner längs Ramnebacken, söder om området, tills det kulverteras och förs vid a re till Göta älv. Des sa om rå den ut gör 60 pro cent av de de fi ni e ra de av rin - Karta 2. Översiktskarta över avrinningsområden och avrinning söder om Gårdstensvägen. På kartan syns också vägnät och möjlig bebyggelse från planskissen. Då verksamhetsområdena är belägna på höjdområdena skär vat - ten de lar na ge nom dessa. Be ro en de på hur vä gar dras och bygg na der pla ce ras kan vat ten le das över da gens vat - tendelare och behandlas inom andra områden. 7

8 nings om rå de na. Om rå det runt de po nin av vatt nas i huvud sak mot syd väst. I ett lövskog som rå de ned ströms de po nin på vä gen ner mot äl ven finns det en möj lig av - led ning som kan föra vat ten via en damm ner mot den ti di ga re nämn da kul ver ten. Huvud flö det går dock rakt väs te rut ner till en min dre kul vert un der väg och järn väg i älvdalen. Avrinningen inom detaljplaneområdet är beräknat till i medeltal 13 l per sekund och km² (Try se lius). Det är cir ka 20 pro cent mer än i cen trum av Gö te borg. Den hög - re av rin ning en be ror på att ned er bör den är hög re i höj dom rå den (orog ra fisk ne der - börd). Tabell 1. Beräkning av ytor och flöden för delavrinningsområden. Avrinningsområde Yta Medelavrinning, l/s 10 mm regn, m³ Tvåårsregn (33 mm) m³ 100 mm regn, m³ A 12,1 ha 1, B 5,7 ha 0,74 56 C,7 ha 1,13 72 D 3,6 ha 0, E 5,4 ha 0, F 3,7 ha 0, Damm sydväst om Gårdstensdeponin, utanför planområdet.

9 Ve ge ta tion Huvud de len av pla nom rå det be står av skog stäck ta berg shöj der. Tall är det van li gas te trä det på höj der na me dan berg si dor na har ett stör re in slag av björk. En bus kar är van - li ga mel lan trä den. Även ek och gran fö re kom mer där jord skik tet blir tjockare. Väs - ter om den större bergsplatån ligger Gårdstensdeponin i en sänka. Deponiområdet hål ler på att sluttäck as med lera och är en dast be vux et med gräs. F.d. Gårds tens de po nin Gårds tens de po nin är be lä gen i en sän ka med en ut sträck ning i ung e fär lig nord-syd - lig rikt ning. I sän kan fanns in nan de po ne ring på bör ja des en våt mark och de po ni - massorna underlagras sannolikt av organiska jordarter-torv samt morän på berg. De - po nin om ges av berg mar ke rat med rött på kar tan. Karta 3. Deponiområdet enligt uppmätning av Gatukontoret (streckat område). Områden med berg i el ler nära da gen är mar ke ra de med rött. Pi lar na an ger flö des rikt ning ar för av rin nan - de ytvat ten. 9

10 Bäck som avvattnar Gårdstensdeponin. Lakvattnet är rostfärgat. To talt har ca m³ av fall de po ne rats inom ett ca m² stort om rå de. Bygg- och rivningsavfall och skrot har huvudsakligen deponerats under och 190-talet. Deponin misstänks även kunna innehålla avfall med miljö- och hälsofar - li ga äm nen på grund av en tid vis okon trol le rad de po ne ring. Åt gär der har ut förts se - dan 2004 för att för bätt ra tät ning en av yt skik tet och min ska in fil tra tio nen. Åt gär der har be stått i att läg ga ut lera över stör re de len av de po nin (från Års rap port 200, Me - lica). Sluttäckning av deponin planeras slutföras under 2010 då ytterligare m³ lera ska läggas ut. Planerade miljöåtgärder för deponin omfattar även anläggande av yt li ga di ken längs deponins yttre avgränsning. Deponiområdets ungefärliga utsträckning framgår på kartan ovan. Vat ten från de po niom rå det drä ne ras i för sta hand ut ur om rå det i dess syd vä stra hörn till en min dre bäck. Vatt net från de po nin är rost fär gat. Bäck en har ett flö de mot väs ter ner för den höga bergs bran ten in nan ut flö det till Göta älv, som är re ci pi - ent. Längs bäck ens huvud sa kli ga flö des rikt ning sker ett visst dif fust till flö de av mark- och grund vat ten men det finns inga stör re till flö den av ytvat ten. Ett visst flö - de be döms även ske i sprick or i berg grun den och mot väs ter och Göta älv. Re ci pi en ter Allt vat ten från om rå det avvattnas till Göta älv, även det som rinner via Lär je ån. Ut - loppen sker uppströms dricksvattenintaget vid Alelyckan. Lärjeån är ett natu - ra-2000-om rå de och bör få så lite be last ning som möj ligt. 10

11 Pla nom rå det Pla ne rad mar kan vänd ning Inom planområdet planeras för verksamhet med s.k. Cleantech företag. Skiss på bebyggelse framgår på karta 2. Miljöåtgärder pågår för f.d. Gårdstensdeponin och omfattar sluttäckning med lera, med syfte att minska infiltrationen av nederbörds - vatten, modellering av släntlutningar samt utförande av avskärande diken runt de - ponin. Den sluttäckta deponin planeras för parkmark och en parkeringsyta i nordvästra de len av de po nin. Det förs även dis kus sio ner om att anlägga odlingslotter på deponin och en bågskyttebana inom deponin. På ver kan på vat ten flöden Be byg gel se av om rå det ger en snab ba re av rin ning från hård gjor da ytor, dels från bygg nadernas tak och dels från par ke rings- och vä gy tor. Om rå den med kalt berg har normalt en begränsad utjämnande effekt på vattenströmmarna. En fördröjning kan ske i de, ofta torv marks fyll da, små sän kor na mel lan höj der na i den så kal la de väst - kustmosaiken. När dessa är vattenmättade upphör magasineringsförmågan. Det in - ne bär att ett kraf tigt som mar regn kan kvar hål las till en del me dans höst- och vin ter - regn, då markerna är blöta, snabbare flödar vidare. På deponiområdet pågår en täckning som syftar till att minska lakvattenbildning - en. Det ta kom mer att snab ba på av rin ning en från de po niy tan (inom av rin nings om - rå de A) då vatt net inte läng re kan tränga in i de po ni mas sor na. På ver kan på vat ten kva li tet Störst påverkan på vattenkvaliteten har normalt avspolade partiklar från väg- och parkeringsytor. Sedan finns alltid en risk för olyckor. Byggmaterial som koppar eller förzinkade material korroderar och metaller frigörs. Naturmark kan ta hand om me - tal ler i ned er bör den och även kvä vein ne hål let i reg net ut nytt jas av växt lig he ten så att hal ter na av des sa äm nen min skar i av rin nan de vat ten. När mar ken hård görs kom - mer huvud de len av ned er bör dens alla äm nen di rekt ut i av rin nan de vat ten. 11

12 För slag till om hän der ta gan de av dag vatt net Bak grund När ett om rå de be byggs hän der tre sa ker med vatt net; av rin ning en sker snab ba re på hårdgjorda ytor, verksamheterna kan orsaka föroreningar till vattnet och avrin - nings om rå dets re nings för må ga min skas. Ett kon ve ntio nellt dag vat ten sys tem är inte kon stru e rat för att kom pen se ra nå gon av des sa ef fek ter. Hän syn tas till den pås kyn - da de av rin ning en vilket ger kul ver tar med re jä la di men sio ner. Inget görs åt den öka - de fö r o re nings trans por ten till det vat ten sys tem som tar emot av rin ning en, re ci pi en - ten. Föroreningarna i vattnet kommer från två källor; dels från föroreningar i neder - bör den som fal ler ner på om rå det och dels bi drar verk sam he ten på om rå det med fö r - o re ning ar. De fö ro re ning ar som reg nar ner på ett na tu rom rå de tas till stor del om hand där och spo las inte ut. Det gäl ler t.ex. kvä ve som ut nytt jas av ve ge ta tio nen i na - tu ren men som på ett hård gjort om rå de spo las ut och ökar på över göd ning en i ha vet. Föroreningar som tillförs från ett verksamhetsområde varierar till stor del beroende på byg gna der nas yt skikt och verk sam he tens art. Ett stort bi drag till fö ro re nings - mängden står trafiken för men traktens stora trafikleder ligger utom planområdet. Lokalvägar och parkeringsytor förekommer och kommer att bidra med förorening - ar. Vi har beskrivit två alternativ där antingen enbart dagvattenmagasin under mark an vänts el ler där den na me tod kom plet te rats med dam mar där så dan har kun nat an - läggas. Två möjliga lägen för dagvattendammar har identifierats. Lägen för renings - magasin under mark är utsatta på karta 4 och dimensioner för varje delområde anges i ta bell 3. En över sväm nings y ta och en kvä ve re nings damm (Damm I) finns även med i be - skrivningen men utan alternativa förslag. Al ter na tiv med dag vat ten ma ga sin un der mark Pla nom rå det lig ger på en ber gig höjd pla tå och kan de las upp i ett stort an tal de lom rå - den som har oli ka fö rut sätt ning ar för dag vat ten han te ring en. Vi har först sex de lav - rin nings om rå den A F (kar ta 2), som de lats upp i tio de l om rå den 1 10 (kar ta 4). 1 Allt vat ten ska sam las in och inte in fil tre ra. Det ta för att min ska la kvat ten bild ning - en i de po nin. Dag vatt net re nas i dag vat ten ma ga sin un der mark med en yta om 110 m² och 1,5 m djup. Brädd ning leds till en över sväm nings y ta. 2 Allt vat ten sam las in och ska inte in fil tre ra för att min ska la kvat ten bild ning en i de - ponin. Visserligen skär vattendelaren genom detta område men allt dagvatten bör kun na sam las ihop för re ning i ett dag vat ten ma ga sin un der mark med ytan 64 m² och 1,5 m djup. Brädd ning leds till över sväm nings y tan. 12

13 Karta 4. Alternativ för dagvattenrening med dagvattenmagasin under mark. OBS, ungefärlig placering. 3 Allt vat ten ska sam las in och inget vat ten ska in fil tre ra för att min ska la kvat ten bild - ning en i de po nin. I den öst ra de len av om rå det, ös ter om vat ten de la ren kan min dre infiltration accepteras. Ett lokalt dagvattenmagasin under mark med ytan 400 m² och 1,5 m djup an vänds för re ning. Om väg krop pen ut nytt jas för ma ga sins byg ge kan magasinet delas för att klara lutningar på vägsträckan. Magasinen byggs med tät botten. Högflödesbräddning leds till översvämningsytan via öppet dike. 4 Även här gäl ler att allt vat ten sam las in så det inte träng er in i de po nin. vatt net som ska re nas tas om hand lo kalt i dag vat ten ma ga sin un der mark med ytan 140 m² och 1,5 m djup. Ett ma ga sin här mås te byg gas tätt i bot ten så att inte vat ten rin ner till de po - nin. Högflödesbräddning leds ner söderut. 13

14 Tabell 2. Ytor, medelavrinning och några olika regnmängder med beräknade flöden för dagvatten - områdena söder om Gårdstensvägen. Område Yta, ha Medelavrinning, l/s 10 mm regn, m³ Tvåårsregn (33 mm) m³ 100 mm regn, m³ Flöde, l/s, vid 33 mm/dygn 100 mm/dygn 1 0,5 0, ,5 0, ,79 0, ,92 0, ,26 0, ,76 0, ,31 0, ,54 0, ,7 0, ,3 0, Tabell 3. Dimensionering av dagvattenmagasin under mark, alternativ med enbart magasin under mark. Dagvattenområden Yta, ha 10 mm regn, m³ Behandlad andel Dagvattenmagasin av makadam under mark Volym, m³ Bredd, m Djup, m Längd, m 1 0, % 170 1, , % 100 1,5 3 2, % 560 1, , % 200 1, , % , % 252 1, , % , % 99 1,5 9 1, % 304 1, ,3 3 0 %

15 5 Vat ten från det ta om rå de re nas i ett dag vat ten ma ga sin un der mark om 36 m². Brädd - ning leds ner mot bäck da len mot söder. 6 Kapacitetsbehovet för ett dagvattenmagasin under mark är 170 m² och 1,5 m djup. Även takvatten leds dit om takmaterialet släpper metaller. Dränering och vatten från grö na tak och lik nan de rent vat ten kan av le das ner mot berg skan ten mot vä gen, dit ock så brädd ning kan le das. 7 Vat ten från det ta om rå de re nas i ett dag vat ten ma ga sin un der mark om 36 m². Brädd - ning leds ner mot bäck da len mot sö der. Vat ten från det ta om rå de re nas i ett dag vat ten ma ga sin un der mark om 64 m² och 1,5 m djup. Brädd ning leds ner mot väg di ket. 9 Dag vat ten som ska re nas tas om hand i ett dag vat ten ma ga sin un der mark om 200 m² och 1,5 m djup. Brädd ning leds ner mot väg di ket längs Kro no rät ta rens väg. Om tak - ma te ri al som inte släp per me tal ler an vänds på hu sen i nor dost kan det ta vat ten släp - pas mot dike längs Gårds ten svä gen. 10 Dag vat ten som ska re nas tas om hand i ett dag vat ten ma ga sin un der mark om 64 m². Brädd ning släpps ner i dal gång en i sydost. 15

16 Al ter na tiv med dam mar och dag vat ten ma ga sin un der mark Det finns två lämpliga damm lä gen i den sö dra de len av pla nom rå det där en del av dag vatt net skul le kun na re nas. Med själv fall är det en dast en min dre del av vatt net som kan le das hit och för att föra över vat ten från om rå de 6a krävs att en led ning läggs på ett djup som tro li gen med för spräng ning. Då dag vatt net som kan fö ras till des sa dam mar är be grän sat blir re ning en god. Även kvä ve re ning en blir bra då om - sätt nings ti den blir lång. Dess utom kom mer dam mar na att kun na bi dra till den bio - lo gis ka mång fal den på ett po si tivt sätt. 4, 5, 6a Till sam mans skul le 10 mm regn i des sa om rå den ge en sam lad vo lym om 210 m³. Dam - men (Damm II) kan tro li gen byg gas med en reg ler vo lym om 430 m³, vil ket skul le kun na kvar hål la ett regn om 20 mm. Ett olje fil ter kan lämp li gen sät tas ef ter sis ta par - ke rings plat sen/väg bi ten uppe i om rå det. Bredd ning sker ner i bäck en som går ge - nom området. Karta 5. Lösning för dagvattenrening med tre dammar kompletterat med dagvattenmagasin under mark. 16

17 Tabell 4. Dimensionering av dagvattenmagasin under mark, alternativ med dammar. Dagvattenområden Yta, ha 10 mm regn, m³ Behandlad andel Dagvattenmagasin av makadam under mark Volym, m³ Bredd, m Djup, m Längd, m 1 0, % 170 1, , % 100 1,5 3 2, % 560 1, , % 5 0, % 6a 0, % 126 1,5 11 6b 0, % 7 0, % , % 99 1,5 9 1, % 304 1, ,3 3 0 % Ta bell 5. Dam mar nas yt or och vo ly mer. Damm Yta, m² VY, möh Maxdjup, m Medeldjup, m Volym, m³ Damm I, västra Grundvolym ,6 2,0 1,3 350 Regleringsvolym ,2 2,6 0,6 230 Damm II, södra Grundvolym ,6 2,0 1,1 640 Regleringsvolym ,3 2,7 0,6 430 Damm III, östra övre Grundvolym 0 99,7 2,0 1,3 100 Regleringsvolym ,2 2,5 0,4 50 Damm III, östra nedre Grundvolym ,0 2,0 1,5 230 Regleringsvolym ,5 2,5 0,

18 10 Här finns en möj lig het att pla ce ra två min dre dam mar (Damm III övre och ned re) med ett li tet över fall emel lan. Dam mar na kan få en reg ler vo lym om till sam mans 140 m³ vil ket väl räck er till ett tvåårs regn. Ett olje fil ter kan lämp li gen sät tas ef ter sis ta par ke rings plat sen/väg bi ten uppe i om rå det. Bredd ning sker ner i bäck en som går ge - nom området. Damm I, kvävereningsdamm Den na damm finns med i bäg ge al ter na ti ven och har ge nom sitt läge funk tio nen att rena bort kvä ve från vatt net. Den kan inte fun ge ra som se di ment fäl la i nå gon stor ut - sträckning då den ligger nedströms översvämningsytan och partikelrening bör ske upp ströms den na. Efter som över sväm nings y tan finns be hö ver inte dam men ha nå - gon stör re ut jäm nings funk tion men om det inte finns hin der för att reg le ra vat te ny - tan bör möj lig he ten att ha en halv me ters reg le rings höjd ut nytt jas. Bergsterrängen på den centrala höjdplatån. 1

19 Re ning För att rena dag vatt net fö reslås dag vat ten ma ga sin i form av dam mar ovan mark el ler som ma ka dam ma ga sin un der mark. Inom planområdet fö reslås tre dam mar och/eller dagvattenmagasin under mark omfattande totalt ca m². Dammarna har högre kapacitet medan undermarksmagasinen läggs mer decentraliserat. En damm kan bidra med kväverening vilket inte ett dagvattenmagasin under mark gör. Föroreningarna från parkeringsytorna är i stor utsträckning knutna till partiklar. Vid ett regn till fäl le spo las des sa med det av rin nan de vatt net. Mest för o re ning fö ljer då med det för sta vatt net som spo las av, first flush. Grovt kan man räk na med att ef ter 10 mm regn så är res ten av vatt net nå gor lun da rent och be hö ver inte pas se ra re - nings funk tio nen. Den na brädd ning ska då ske så att det ta vat ten leds för bi dam men. Om om rå det som vatt net sam las från är min dre så blir fö ro re nings top pen mer dis - tinkt och mäng den regn som mås te re nas min dre. Att låta det re na re vatt net pas se ra re nings funk tio nen kan ofta min ska re nings ef fek ten för det för sta vatt net. I en damm är det ock så vik tigt att hela vo ly men an vänds ge nom att dam men byggs så att kortslutningar och döda zoner undviks. Om man renar vatten i ett makadammagasin behöver totalvolymen vara minst dubbelt så stor som beräknad vattenvolym. I delområdesbeskrivningarna ovan har en yta angetts för dimensionering. För fullständig dimensionering se tabell 3. Av rin ning en från hård gjor da ytor får ett hög re kvä vein ne håll än av rin ning en från na tur mark. En damm med en nor mal om sätt nings tid på fem dygn bru kar kun na ge en bra kvä ve re ning. Den na vo lym är då dam mens grund vo lym och räk nas inte in i den vo lym som krävs för att kun na ta emot 10 mm regn. För att upp nå en god kvä ve re - ning be hö ver damm I ha en grund vo lym om 230 m³, damm II 120 m³ och damm III en vo lym om 25 m³. Dammarna riskerar i en normalsituation att torka ut på sommaren om de endast får vatten från dagvattenytor. En del av grundvattendräneringen från avrinningsområ det upp ströms bör där för ledas till dam mar na för att de inte ska tor ka ut. För att inte dam mar nas regleringsvolym ska töm mas för fort ges ut lop pet en flö - des beg räns ning. Damm I ska töm mas med 1,5 l/s damm II med 2,5 l/s me dan damm III töms med 1,5 l/s. Des sa flö den av sän ker dam men till grund ni vå på två dygn. Vid hög ne der börd stängs in ta get till vat ten ver ket vid Ale lyck an i Göta älv vil ket gör att ut släpp vid brädd ning av dam mar na inte på ver kar kva li te ten på drick svatt - net. Reduktion av utsläpp vid normalflöde är viktigare för dricksvattenkvaliteten. Olje avski lja re Avskiljare bör anordnas om dagvattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder pe - troleumprodukter, slam eller fasta partiklare. För oljeavskiljare finns en europeisk stan dard som ock så gäl ler som svensk stan dard. Den om fat tar bland an nat ut form - ning, dimensionering samt installation och underhåll. Miljöbalken och VA-lagen in - nehåller även regler avseende detta. (Naturvårdsverket, februari 200). En oljeavskil - ja re är ut for mad som en stor tank som vatt net flö dar ige nom. Den in rym mer ofta både en slam- och olje avski ljar del. Klass-1-olje avski lja re en ligt EN 5 krävs san no - likt. 19

20 Flö des dämp ning Området saknar naturliga förutsättningar för infiltration av en större mängd dagvatten. För att min ska flö des top par na kan dam mar och ma ga sin ock så ha en ma ga si ne - rande förmåga. För korta intensiva regn som åskskurar kan magasinering av 10 mm göra god nyt ta men när det kom mer 100 mm på ett dygn be ty der ma ga si ne ring en inte lika mycket. Om den intensivaste delen av ett 100-millimetersregn kommer efter att magasinen är fulla fås ingen flödestoppsdämpning. De skissade dammarnas kapacitet för flö des dämp ning är upp till 6 mm på ett dygn för damm I, 21 mm för damm II och 37 mm för damm III. Det ta un der fö rut sätt ning att ut lop pets flö des beg räns ning Kar ta 6. I de de lar av pla nom rå det som lig ger inom av rin nings om rå det för de po nin bör allt vat ten sam las upp och le das bort så det ej bildar la kvat ten i de po nin. 20

21 är satt till 1,3 l/s för damm I, 2,5 l/s för damm II och till 0, l/s för damm III. Med den - na flödesbegränsning avsänks regleringsvolymen i dammarna på cirka två dygn. För att kom pen se ra för den snab ba re av rin ning en som uppstår när ett na tu rom rå - de ex ploa te ras fö reslår vi att ett över sväm nings om rå de ska pas på de po nins nord - västra del. Hit förs inte bara topp flö den från det ta av rin nings om rå de utan även från en del av de be bygg da de lar na av av rin nings om rå de C. Där med kom pen se ras ök ning - en inom and ra de lar av om rå de na B och C, vil ka fly ter ihop in nan flö des beg rän san de de lar av vat ten dra get nås. Även en del av be byg gel sen inom av rin nings om rå de E in - går i kompenseringen genom att detta vatten leds till avrinningsområde C. Dam mar, över sväm nings y ta och grö na tak Damm I Damm väs ter om över sväm nings y ta (kar ta 5). Inom om rå det finns tunt skikt med or - ganiskt material och eventuellt tunt moränskikt. Sannolikt små djup till berget. För att und vi ka spräng ning kan dam men be hö va mo del le ras och ges en stör re yta än vad som vi sas på rit ning en. En stör re däm ning är ock så möj lig. Om dam men en dast ska användas för kväverening anläggs den med den högre vattennivån. Grunda områden är till åt na och dam men kan i stort sett läm nas utan under håll. Damm II Damm i sö der. Tunt skikt med or ga niskt ma te ri al ovan tunt skikt med lera al ter na - tivt mo rän. Djup till berg är osä kert men san no likt högst nå gon me ter. Det är möj ligt att dam men kan be hö va ges stör re yta om dju pet är be grän sat. Damm III Den na dam man läg gning får de las i två de lar med ett över fall emel lan för att kla ra lutningarna inom området. Kan vara viktigt med förstärkt flödesutjämning för fas - tig he ter na ned ströms. Översvämningsyta Ett om rå de på den gam la de po nin kan tän kas bli ut nytt jat för par ke ring (kar ta 4). Efter som det är de po ni mark bör man inte be byg ga plat sen och vat ten ska inte in fil - trera i deponimassorna. Området är flackt och lämpligt att förlägga en översvämningsyta för att dämpa flödestoppar. Vid exploateringen av planområdet blir topp - flödena högre vilket även förväntade klimatförändringar kan bidra till. Till detta del - om rå de kan brädd nings vat ten från drygt halva den ex ploa te ra de ytan le das. En skiss på hur det ta över sväm nings ma ga sin kon stru e ras finns i bi la ga Gårds ten svä gen 03. Om området används för parkering behöver man också tänka på hur avvattningen från asfaltsytorna renas. Detta kan ske genom fastläggning i översvämningsmarkens grä sy tor. Om om rå det an vänds för par ke ring min skar den vo lym som över sväm - ningsytan kan magasinera. Bentonitmatta eller annat tätt material används för att hindra inträngning av vatten i de po nin. Slut täck ning en av de po nin får inte bli så mäk tig att vat ten flö det till över sväm nings y tan hin dras, se bi la ga Gårds ten svä gen

22 Grö na tak Tak med ett växt sub strat och väx ter, s.k. grö na tak, min skar av rin ning en, däm par flödestoppar och reducerar föroreningarna i det avrinnande vattnet. Det gröna taket har ett ca 30 mm tjockt la ger jord bland ning som kan för dröja ca 20 mm regn. Det underliggande dräneringsskiktet bidrar också till en lugnare avrinning än från normal takyta. Den totala avrinningen från området minskar också då avdunstningen från grö na tak är stör re. Den vik ti gas te ef fek ten av det ta är tro li gen att luf ten blir mindre torr i området och att temperaturen jämnas ut. Grö na tak skul le här göra störst nyt ta i nor dö stra de len av om rå de na 3 och 9 där tak vattnet från des sa tak kan släp pas ned för ber get utan vid a re åt gärd. Risk han te ring I ett kon ven tio nellt dag vat ten sys tem finns ing en möj lig het att lo kalt ta hand om ut - släpp. I det ta för slag är dam mar och ma ga sin för sed da med olje avski ljan de av lopp. Vid olyck or kan des sa av lopp stop pas och ut jäm nings vo ly men an vän das för att mel - lan lag ra ett ut släpp tills dess att sa ne ring kan ske. Säkerhet vid dammar Det finns na tur ligt vis olycks ris ker även vid vat ten. Sta ket är ing en bra sä ker hets lös - ning då sta ket med hål i, vil ket är det van li gas te, är mer till hin der för rädd nings in - sat ser än för barn att kom ma ige nom. Här fö reslås i stäl let en hyl la på 0,4 m djup där vat ten rin ner in i barns stöv lar men inte når upp över de ras huvud en. Hyl lan ska ha fast ma te ri al, kross ten, på ytan så den inte är hal. Se prin cip på fi gu ren nedan. 0,5-1 m 0,4 m Lutning 1:4 Icke halt material, t.ex. krossten på hyllan Lutning 1:2 Ut snitt ur rit ning Gårdstensvägen 02 22

23 Skötsel Slam han te ring En av dam mar nas funk tion är att par tik lar ska kun na se di men te ra till bott nen. Det slam som då de po ne ras damm bott nen mås te tas bort in nan det bli vit så djupt att se - dimentationsfunktionen försämras. I detta planområde har vi placerat slamavskiljare tillsammans med oljeavskiljare uppe bland bebyggelsen för att underlätta slam - tömning då dammarna ligger svåråtkomligt. Därmed blir sedimenteringen i dam - mar na så låg att de knap past be hö ver töm mas. Minst en me ter ska vara ac cep ta belt som stör sta slam djup om in lop pen har flö des dämp ning. Vegetation Dammarna har en regleringsfunktion och stränderna kommer därför att översvämmas med jäm na mel lan rum. Den na del kan då be sås med väx ter van li ga på en slåt ter - mad och slås en till två gång er om året. Ovan för över sväm nings ni vån plan te ras lämp - li gen träd som skug gar dam men och där med däm par till väx ten i dam men och på dess strän der. Det är vik ti gast med träd längs den syd li ga strand hal van. Kon se kvensbe skriv ning På ver kan på av rin ning en Byg gan de in ne bär att mark hård görs och av rin ning en blir snab ba re från de hård gjor - da ytorna. Den föreslagna dagvattenlösningen medför dessutom att vatten flyttas mellan de naturliga avrinningsområdena. De delar av planområdet som tas i anspråk har naturligt en liten magasineringsförmå ga, det är stor an del kalt berg med bran ta slutt ning ar ut från de ians pråk tag na höjdområdena. Därför kommer exploateringen inte att förändra extremflödena så mar kant. Av rin ning en från om rå det kom mer att öka men det är i för sta hand låg flö - de na som ökar. För de fyra huvud rikt ning ar na på av rin ning en och för de två huvud - al ter na ti ven be räk nar vi fö ljan de kon se kven ser. Ut flö det mot Lär je ån i nor dost Det dag vat ten som bil das inom de de lar av pla nom rå det som har sin na tur li ga av rin - ning åt det ta håll av leds mot sö der vil ket gör att all av rin ning till Lär je ån min skar. Av rin ning mot söder Här sam las de fyra de lom rå de na B, C, D, och F. Hit förs ex tra vat ten från dag vat te n - om rå de na 4 och 9, en yta om ca 3 ha vil ket mots va rar 300 m³ vat ten vid 10 mm regn. Sam ti digt av leds vat ten inom dag vat te nom rå de na 2 och 3 från det ta av rin nings om - rå de, en yta om ca en ha, mot sva ran de 100 m³ vat ten vid 10 mm regn. Net to ef fek ten blir en till agd yta om 2 ha. Dag vat te nom rå den som helt av leds åt det ta håll är om rå - de na 5, 6, 7, och 10. Ett tvåårs regn på den till ag da ytan om 2 ha mots va rar 660 m³. Vid ett regn om 100 mm, vil ket är mer än ett hun draårs regn för ett dygn, skul le den till ag da ytan ge mot - svarande m³. Nere vid flödesbegränsande kulvertar är avrinningsområdet ca 2 km². Det öka de flö det från det ta om rå de skul le då mot sva ra 1 pro cent av av rin ning en. 23

24 Det är tek niskt möj ligt att med änd ra de brädd nings sys tem av le da vat ten mot Lär je - ån el ler mot de po nin. Alternativ I Vid alternativet med dagvattenmagasin under mark kommer den samlade magasine - ringskapaciteten inom dessa områden att bli 500 m³. Detta motsvarar magasinering av 30 pro cent av ett tvåårs regn. Alternativ II Lös ning en med dam mar ger en ma ga si ne rings ka pa ci tet på ca 900 m³. Det ta mots va - rar ma ga si ne ring av 55 pro cent av ett tvåårs regn. Med dam mar skul le hälf ten av det ex tra vatt net kun na ma ga si ne ras inom om rå det vid ett hun draårs regn. Det är ock så tek niskt möj ligt att öka dam mar nas ma ga si ne rings ka pa ci tet. Avrinning mot sydväst Av rin ning en åt det ta håll kom mer att min ska, både som me del flö de och topp flö de. Skälet är att vatten avleds till andra områden för att minska lakvattenbildningen på de po nin. Av rin ning mot väst Hit förs vat ten från 3,5 ha som ti di ga re av runnit åt an nat håll. Den samman lag da dagvattenytan är 4,5 ha. Dagvattenmagasinen under mark har kapacitet för 450 m³ vil ket mots va rar 10 mm regn. Den öka de till för seln av vat ten skul le mot sva ra m³ vid 100 mm nederbörd av vilket 350 m³ magasineras i reningsmagasinen un - der mark. En över sväm nings y ta om ca m² kan med en över sväm ning om 1,3 m ta hand om hela flö det från de till ag da om rå de na vid ett regn om 100 mm. Vi sat vat ten En av för de lar na med lo kalt om hän der ta gan de av dag vat ten i dam mar är att vi gör vatt net vi su ellt till gäng ligt. Även de min sta vat te ny tor na glä djer som ut sikt och kan också locka fågelliv till området. Även groddjur som salamandrar uppskattar små dammar. Här föreslås flera dammar ligga i synliga lägen men dimensioneringen är gjord för att kla ra re ning av dag vatt net och ytan blir be grän sad. Ett un dan tag är dam - men i väs ter som kan få en stör re yta. Den na damm är dock pla ce rad ut an för pla nom - rådet. 24

25 Kostnader för etablering och sköt sel av dag vat ten sys tem Ned an re do vi sas kost na der för knip pa de med an läg gning av dag vat ten sys tem. Även behov av sköt sel re do vi sas. Ned ströms de talj pla ne om rå det En ökad risk för över sväm nings ska dor ned ströms blir ef fek ten av en ex ploa te ring av planområdet utan att några åtgärder görs för omhändertagande av dagvatten. Med en lokal dagvattenstrategi inom området bedöms påverkan nedströms bli minimal och nå gon be döm ning av kost na der för över sväm nings ska dor ned ströms har så le des inte gjorts. Inom om rå det Allmänt Kost nads bil den för dag vat ten han te ring en be ror myck et på hur an lägg ning ar na kan in te gre ras i ex ploa te ring en av om rå det. Ge nom att det är myck et mark ar be ten för - knip pa de med dagvattenlösningar kan kost na der na bli sto ra om de kom mer in fel i ex ploa te rings pro cess och vise ver sa. Fle ra al ter na tiv finns för att upp nå må let att an - vänd ning en av om rå det inte ska för säm ra vat ten kva li te ten ned ströms. Kost na der na för des sa för de lar sig oli ka i tid och rum. Dagvattenmagasin under mark Ma ga sin un der mark kan gö ras bil li ga om de kon stru e ras ihop med vä gar och väg - krop pen an vänds som ma ga sin. Att gå in och grä va i efter hand kan göra des sa ma ga - sin till en dyr lös ning. Lik a så mås te plat sen för väg krop pen lig ga rätt till flö des mäs - sigt. Under hål let för des sa ma ga sin är små tills dess de ska töm mas på slam. Då mås te de grä vas upp vil ket är en om stän dig pro cess. För att under lät ta under hål let kan en slamavskiljare och oljeavskiljare läggas före magasinet. En kombinerad olje- och slam avskiljare kos tar ca exkl. mon ta ge. Dagvattenmagasin Dammar Kost na den för en damm be ror till stor del på hur mass ba lan sen kan ord nas. Hur plat - sen ser ut på ver kar ock så kost na den för in lopp, ut lopp och brädd ning. Sköt sel kost na den in ne fat tar han te ring av ve ge ta tion på om rå det. Skug gan de träd min skar ve ge ta tio nen både runt och i dam mar na och min skar där med under hålls - kostnaderna men kostar vid anläggandet. Även om träden är befintliga medför ett sparande att anläggandet kan bli kostsammare. Slamtömningen är en mindre fre - kvent kost nad. Om dam men görs dju pa re får den en stör re möj lig het att ma ga si ne ra slam met och töm ning be hö ver inte gö ras lika ofta. En högre anläggningskostnad ger en lägre skötselkostnad. Entreprenadkostnaden för anläggning av en damm beräknas till mellan och kr. Till det ta kom mer kost nad för pro jek te ring och bygg hand ling ar samt byg gled ning och even tu el la an lägg nings kost na der för väg. 25

26 Översvämningsyta En bentonitmatta kostar 50 kr per m² inklusive utläggning. Övriga kostnader beräk - nas ingå i kost na den för täck ning av de po nin el ler i kost na den för att an läg ga en par - ke ring på ytan. An läggs en par ke ring här till kom mer kost na den för en slam- och oljeavskiljare. Ledningar Kostnader för ledningsdragning inom området påverkas inte i någon större omfattning. De fö reslag na åt gär der na le der till att nå got fler led ning ar mås te dras me dan vins ter finns i att någ ra led ning ar kan få min dre di men sion. Grö na tak Gröna tak medför ingen extrakostnad för konstruktionen medan växterna ger en mer kost nad. Tätskik tet be räk nas hål la läng re med grö na tak då det skyd das från temperaturväxlingar m.m. De gröna takens flödesdämpande förmåga gör att man kan spa ra in på ma ga si ne ring på tomt mark el ler i dam mar. Alternativ 1 Kost nad vid bi fo ga de an ta gan den är knappt och max i malt kr. Vid be räk ning av kost na den an tas att allt ma te ri al till dag vat ten ma ga si nen köps till en kost nad av 125 kr /m³ och trans port kost nad på 50 kr/m³ (=245 kr/ton). Kost na den re du ce ras vä - sentligt om lokalt material kan användas och att vägöverbyggnadsmassorna används som dagvattenmagasin. Till denna kostnad kommer kostnad för kvävereningsdamm till mel lan och kr samt even tu ell kost nad för be nto nit mat ta vid över - sväm nings y ta. Alternativ 2 Kost na den blir knappt kr. Vid be räk ning av kost na den an tas att allt ma te ri al till dag vat ten ma ga si nen köps till en kost nad av 125 kr /m³ och trans port kost nad på 50 kr/m³ (=245 kr/ton). Kostnaden reduceras väsentligt om lokalt material kan an - vändas och att vägöverbyggnadsmassorna används som dagvattenmagasin. Enligt be - räkning åtgår det en mindre slam/oljeavskiljare i detta alternativ. Till denna kostnad kom mer kost nad för kvä ve re nings damm till mel lan och kr samt even - tu ell kost nad för be nto nit mat ta vid översvämningsyta, d.v.s det samma som vid alternativ 1. 26

27 Bedömda kostnader för olika åtgärder för omhändertagande av dagvatten Alternativ 1 - Dagvattenmagasin under mark mängd, m³ Material á-pris Kostnad Kommentar Makadam, kr/m³ Makadam, transport kr/m³ * Kombinerad olje- och slamavskiljare ** Summa kostnad Skötsel och driftskostnader Slamsugning *** Alternativ 2 - Dagvattenmagasin under mark samt 2 dammar Makadam, kr/m³ Makadam, transport kr/m³ * Oljeavskiljare+slamavskiljare Fördröjnings- och sedimentationsbassänger kr ** Summa kostnad Skötsel och driftskostnader Slamsugning Resning av damm *** Översvämningsyta Bentonitmatta, m² **** Kvävereningsdamm, kr * volymvikt: 1,4 Kostnaden reduceras vid användning av lokalt material, materialet ingår i vägöverbyggnaden ** *** 6 l/s, slamvolym 2,5 m³ en slamsugning per år 2 ton och 2 timmars jobb á 250 kr/ton **** kan bli aktuellt som komplement till lertäckning I summa kostnader för alternativ 1 och 2 ingår inte kostnaderna för översvämningsytan och kvävereningsdammen. Arbetskostnad, projektering m.m. för anläggande av makadammagasinen är inte medtagna då de bör ingå i kostnaden för väg. Kostnader förutom bentonitmatta för översvämningsyta ingår i sluttäckningen för deponin. 27

28 Slutsatser och rekommendationer Om rå det sö der om Gårds ten svä gen er bju der då li ga na tur li ga fö rut sätt ning ar för omhändertagande av dagvatten lokalt och speciella problem, främst i form av Gårds - tensdeponin. Eftersom planområdets exploateringsytor främst ligger på några höjd - områden och ambitionen är att behålla den naturliga topografin har det blivit många små delområden som måste få egna lösningar. Ambitionen att minska infiltrationen inom Gårds tens de po nins av rin nings om rå de har ock så bi dra git till en viss upp di - men sio ne ring av någ ra dag vat ten lös ning ar. Dagvattenlösningen inom detta planområde bygger främst på makadammagasin under mark kompletterade med slam- och oljeavskiljare. Oljeavskiljare är nödvändi - ga inom skydd som rå det för Göta älv, som är Gö te borgs vat ten täkt. Tre lä gen för dag - vattendammar har identifierats. Dessa dammar ligger så belägna att de inte lämpar sig för upp sam ling av gröv re slam. De ger däre mot en kvä ve re ning och en stör re flö - de su tjäm ning samt en ex tra se di men ta tion av min dre par tik lar. Vi rekommenderar därför lösningen som kombinerar makadammagasinen under mark med dam mar där des sa går att an läg ga trots att den na lös ning san no likt är nå got dy ra re. 2

29 Rit nings bi la gor Gårdstensvägen 01 Renings- och fördröjningsmagasin för dagvatten, mindre Gårdstensvägen 02 Damm I för re ning och för dröj ning, vä stra om rå det Gårdstensvägen 03 Översvämningsområde för dämpning av toppflöden Gårdstensvägen 04 Renings- och fördröjningsmagasin för dagvatten, större Gårdstensvägen 05 Damm II för re ning och för dröj ning, sö dra om rå det Gårdstensvägen 06 Damm III för re ning och för dröj ning, öst ra da len Gårdstensvägen 07 Reningsdamm för dagvatten, principsnitt Käl lor Berg grund skar ta över Gö te borgs kom mun. SGU Spe ci al kar ta Ba Dag vat ten, så här gör vi! Hand bok för kom mu nal pla ne ring. Gö te borg Stad Jor dartskar tan Gö te borg SO SGU Se rie Ae Nr Jan Falk. Erfarenheter av kommunala Dagvattendammar. Svenskt Vatten Utveck - ling. Rap port Nr Me li ca 200. Års rap port Gårds tens f.d. de po ni. Miljöförvaltningen Göteborg. Februari 200. Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvär den för av lopp svat te nuts läpp till dag vat ten och recipienter. Naturvårdsverket. Februari 200. Oljeavskiljare. Fakta 23. Try se lius, Olof. Ru noff map of Swe den. Sve ri ges me te o ro lo gis ka och hy dro lo gis ka in sti tut. Stockholm Melica Åsa Gra nath, Ste fan By dén 29

30 Plan a Snitt a-a 4 m b a b Vägbana 1 m Snitt b-b min 30 m Magasin av sorterad kross 1 m Geotextil för att hindra inträngning av finare material Utloppsbrunn Singel runt dräneringsrör Rör för bräddning placeras på procent av sträckan från inlopp till utlopp Sandfilter med total flödeskapacitet på 1 l/s Det.nr Ant. Benämning Material Mod/Ämne/Matr. Anmärkning Rev Ant Anmärkning Datum Inf. Godk. Konstr. Ritad Kontr. Godk. Skala Ersätter SB 1:50 Renings- och fördröjningsmagasin för dagvatten, mindre Reg. No. Ritn.nr Ersatt av Datum Gårdstensvägen 01

31 Snitt i skala 1:200 b A a B a Bräddning Utlopp med oljeavskiljning +106,2 +105,6 A b B Lutning 1:2 Det.nr Ant. Benämning Material Mod/Ämne/Matr. Anmärkning Rev Ant Anmärkning Datum Inf. Godk. Konstr. Ritad Kontr. Godk. Skala Ersätter SB 1:1000 Damm I för rening och fördröjning, västra området Reg. No. Ritn.nr Ersatt av Datum Gårdstesvägenn 02

32 a Plan B A b Översvämningsytor i västra delen av deponiområdet Alternativ med parkering a +110,0 +109,5 +109,3 +109,4 +109,0 A Strypta utlopp Matjord Asfalt Vägkropp Dränering Tätskikt Täckmassor Deponimassor +109,5 +109,4 b +109,0 B Översvämningsytor A a Vattenfyllnad vid 100 mm regn Vattenfyllnad vid 33 mm regn b B Alternativ utan parkering +110,0 a +109,5 +109,0 A +109,5 b +109,0 B Det.nr Ant. Benämning Material Mod/Ämne/Matr. Anmärkning OBS: längdskala 1:1000 höjdskala 1:100 Rev Ant Anmärkning Datum Inf. Godk. Konstr. Ritad Kontr. Godk. Skala Ersätter SB 1:100/1:1000 Översvämningsområde för dämpning av toppflöden Reg. No. Ritn.nr Ersatt av Datum Gårdstenvägen 03

33 Plan a Snitt a-a m b a b Vägbana 1,5 m Snitt b-b min 40 m Magasin av sorterad kross 1 m Geotextil för att hindra inträngning av finare material Utloppsbrunn Rör för bräddning placeras på procent av sträckan från inlopp till utlopp Sandfilter med total flödeskapacitet på 3 l/s Singel runt dräneringsrör Det.nr Ant. Benämning Material Mod/Ämne/Matr. Anmärkning Rev Ant Anmärkning Datum Inf. Godk. Konstr. Ritad Kontr. Godk. Skala Ersätter SB 1:50 Renings- och fördröjningsmagasin för dagvatten, större Reg. No. Ritn.nr Ersatt av Gårdsten 04 Datum

34 A B Snitt i skala 1:200 b a b Lutning 1:2 +104,3 +103,6 B Ansluter mot berg a Bräddning Utlopp med oljeavskiljning och flödesbegränsning A Det.nr Ant. Benämning Material Mod/Ämne/Matr. Anmärkning Rev Ant Anmärkning Datum Inf. Godk. Konstr. Ritad Kontr. Godk. Skala Ersätter SB 1:1000 Damm II för rening och fördröjning, södra dalen Reg. No. Ritn.nr Ersatt av Datum Gårdstensvägen 05

35 A Snitt i skala 1:200 b B a Bräddning Utlopp med oljeavskiljning +99 Bräddning Strypt utlopp +99,5 +99,7 +100,2 A a b Ansluter mot berg Lutning 1:2 B Det.nr Ant. Benämning Material Mod/Ämne/Matr. Anmärkning Rev Ant Anmärkning Datum Inf. Godk. Konstr. Ritad Kontr. Godk. Skala Ersätter SB 1:1000 Damm III för rening och fördröjning, östra området Reg. No. Ritn.nr Ersatt av Datum Gårdstensvägen 06

36 0,5-1 m Icke halt material, t.ex. krossten på hyllan Lutning 1:4 0,4 m Lutning 1:2 2 m Det.nr Ant. Benämning Material Mod/Ämne/Matr. Anmärkning Rev Ant Anmärkning Datum Inf. Godk. Konstr. Ritad Kontr. Godk. Skala Ersätter SB 1:50 Reningsdamm för dagvatten, principsnitt Reg. No. Ritn.nr Ersatt av Datum Gårdstenvägen 07