MILJÖSTÖRNINGAR OCH RISKHÄNSYN

Transkript

1 MILJÖSTÖRNINGAR OCH RISKHÄNSYN MILJÖSTÖRNINGAR OCH RISKHÄNSYN Nationella miljömål Inledning Miljöstörningar Riskhänsyn Kartor 9 Miljöstörningar och riskhänsyn 2 Naturresurser OPÅVERKADEOMRÅDEN

2 MILJÖSTÖRNINGAR OCH RISKHÄNSYN Nationella miljömål 1 Frisk luft 7 Bara na tur lig försurning 11 God bebyggd miljö 12 Giftfri miljö 13 Säker strålmiljö 14 Skyddande ozonskikt 15 Begränsad klimatpåverkan Delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd mil jö beslutades av riksdagen den 23 no vem ber 2001: Antalet människor som utsätts för tra fik bul - ler stör ning ar överstigande de rikt vär den som riks da gen ställt sig bakom för bul ler i bostäder ska ha minskat med fem procent till år 2010 jäm fört med år Regeringens ställningstagande och generationsmål för ovan stå en de miljömål finns i sin helhet på si dan 77. Inledning Riskkartan behandlar de kända verk sam he ter som kan innebära att ett hän syns ta gan de mås te ske vid markanvändning. En risk kan bestå av flera olika faktorer. Mil jö stör ning ar i form av buller, lukt m m är en reell och påtag lig företeelse. Risker i form av mark strål - ning och äldre markföroreningar är svåra att ut lä sa ur terrängen men dessa risker är dock mätbara och kan före exploatering mä tas och fö re byg gas. Andra faktorer kan vara mer diffusa och svårare att förutse. Det gäller att förebygga ännu inte uppkomna risker. Ex em pel på detta är att skapa ett långsiktigt skydd mot vat ten för o re ning ar eller planera för att fö re byg ga risker med industrier där en brand skul le få för ö dan de konsekvenser för in til lig gan de be byg gel se. I texten anges skydds zo ner mel lan olika verksamheter och bo stads be byg gel se. Dessa rekommenderade zoner är häm ta de från Boverkets allmänna råd 1995:5. De allmänna råden är framtagna i samarbete mel lan na tur - vårds ver ket, rädd nings ver ket, so ci al sty rel sen och boverket. Miljöstörningar Nedlagda verksamheter Avfallsdeponier I Gnesta kommun finns fem kända kommunala ned lag da avfallsdeponier. Historiskt har dessa sop tip par varit öppna varför ingen kontroll har skett av vad som deponerats. Gene rellt kan sä gas att tipparnas innehåll är en avspeglig av den verk sam het som förekommit inom verk sam het som rå det. Avfallsupplagen har klas sats i risk grupp enligt följande: Riskgrupp 1: Mycket stor risk. Efterbehandling el ler an dra skydds åt gär der behövs. Riskgrupp 2: Stor risk. Skydds åt gär der kan be hö vas. Riskgrupp 3: Måttlig risk. Upplag där relativt enkla åt gär der behövs. Riskgrupp 4: Låg risk. Åt gär der bedöms inte nöd vän di ga. Varje upplag och dess omedelbara omgivning utgör en risk där aktiviteter som schaktning, pål ning m m kan påverka upplagets innehåll och sätta igång processer som ger läckage av mil jö stö ran de ämnen. En viktig generell regel är att låta upplaget och dess närzon förbli så intakt som möjligt. Föl jan de planrekommendatio ner föreslås i SNV:s rapport 387 om gam la av falls upp lag: Anläggning Riskgrupp Deponerat avfall Åtgärder Ingalunda, Gnesta 4 Hushållsavfall Inga åtgärder Kärvstippen, Gnesta 3 Hushållsavfall Fortsatt utredning, provtagning Björnlundatippen 4 Hushållsavfall Inga åtgärder Laxnetippen 3 Hushållsavfall Täckning, provtagning Stjärnhovstippen 3 Hushållsavfall Täckning, provtagning miljöstörningar och risk hän syn 55

3 miljöstörningar och risk hän syn Varje av falls upp lag och dess nära omgiv ning utgör ett spe ci fikt skyddsområde. Inom detta skydds om rå de bör generellt gäl la förbud mot gräv ning, schakt ning, dik ning, borrning, däm ning samt större grund vatten - ut tag. Vid av gräns ning av er for der ligt skydds om - rå de bör hänsyn tas till na tur li ga för ut sätt - ning ar och mot stå en de in tres sen. Ny be byg gel se bör inte heller till kom ma inom den na skydds zon. Eventuell fö re komst av an gräns an de mossmarker utgör ofta en ef fek tiv buf fert zon och bör därför be hål las in tak ta. Under 2001 påbörjades inventeringen av gamla avfallsupplag som en del av den na tio nel la inventeringen av förorenade marker. Käl la: Gnesta kommuns avfallsplan Bensinstationer, industri, skjutbanor etc Inom kommunen har förekommit mark an - vänd ning av sådan art att föroreningar kan finnas i mark. Vid exploatering av mark som kan misstänkas innebära en risk ska ved er - bör lig hänsyn tas och markundersökning utfö ras i samband med exploatering. Under 2001 inleddes ett nationellt projekt för att inventera alla kända områden där markföroreningar kan förekomma. Redan nu kända områden har listats. Listan innehåller ett drygt 100-tal om rå den. För detaljinformation om områden hän vi sas till miljöenheten Gnesta kommun. BeÞntliga verksamheter Reningsverk och pumpstationer för av lopps vat ten I kommunen finns fyra kom mu na la re nings - verk. Dessa betjänar orterna Gnesta, Björnlunda, Stjärn hov och Laxne. Re nings verk har re gel mäs sigt placerats i nära an slut ning till re ci pient (sjö, vattendrag). Detta inne bär att i Stjärn hov och Laxne har re nings ver ken pla ce - rats sjönära på attraktiva platser där intresse för ex plo a te ring kan förekomma. Reningsverk kräver en skyddszon för att fö re byg ga luktstör ning ar samt störningar från last bils transpor ter. Enligt Boverkets all män na råd 1995:5 är riktvärdet för skydd sav stånd 300 meter till ett avloppsreningsverk di men si o ne rat för färre än 5000 personekvivalenter (pe- mått som anger den mängd näring som en per son lämnar ifrån sig. Avståndet till en pumpstation som be tjä nar fler än 25 pe anges till 50 meter. Industrier, återvinning m m Gnesta har få stör re hänsynskrävande indu stri er. Vid en för änd rad markanvändning får riskerna prö vas från fall till fall. Några in du stri ers verk sam hets om rå den är dock lämp li ga att an pas sa enligt Boverkets allmän na råd 1995:5: Anläggning för lackering av trä produk ter med utsläpp av mindre än 10 ton lösningsmedel per år: 200 meter. Ben sin - sta tio ner: 100 meter och skrot han te ring: 500 meter. Även miljöstationer där hus håll ens miljöfarliga av fall tas om hand för vidare transport kräver ett skyddsavstånd på 50 meter till närmaste be byg gel se. Grustäkter Täktverksamhet kan ge mil jö stör ning ar i form av buller och transporter. Under kortare peri o der kan även krossning förekomma vilket inne bär ökat buller och even tu ellt damning. I Gnesta finns tre större aktiva grustäkter. En ligt Boverkets allmänna råd 1995:5 är rikt vär de för skyddsavstånd till bo stä der 500 meter både för täkt och krossverk. Skjutbanor och motorsport I Gnesta kommun finns fem permanenta skjut ba nor och en per ma nent skjutplats för ha gel skyt te, se karta 9. Bly in lag ring i skjutvallarna kommer att un der sö kas i mark för o- re nings pro jek tet. Skyddszoner i relation till skjutplats kan inte anges för buller då ljudspridningen är mycket beroende av topografin. En motorbana finns belägen 1,5 ki lo me ter söder om Gnesta tätort. Bul ler be räk ning ar finns i akt på mil jö en he ten Gnesta kommun. För både skjut ba nor och mo tor sport ba nor kan ljud ni vå er i decibel ang es som gränsvärde. Att sätta upp sådana tal upplevs inte som relevant då stör ning ar ofta inte handlar om ljudstyrka utan om hur ljudet uppfattas av mottagaren. Flygplats och ßygbuller Inom Gnesta kommun finns ett flygfält för motor- och segelflyg, Vängsö flygplats. Flygplatsen har två korsande gräsbevuxna start/ landningsbanor. Östra Sörmland flygklubb har utövat sin verksamhet på Vängsö sedan Flygning sker i dag huvudsakligen med mindre propellerdrivna motorflygplan samt med segelflygplan. Knappt hälften av antalet starter sker med motorlösa segelflygplan som bogseras upp med hjälp av flygbogserare. De flesta starter 56

4 och landningar sker under sommarhalvåret. Det motorlösa segelflyget är verksamt under tiden april-oktober och flygplan med motor flyger under hela året. Ingemanson Technologi AB har utfört en flygbullerutredning för flygplatsen. Utredningen har kompletterats med mätningar i fält utförda av miljöenheten. Det samlade materialet har underställts granskning av Luftfartsverket som även gett rekommendationer utifrån regeringens proposition 1996/97:53 innehållande bullerriktvärden. För flyg gället en flygbullernivå (FBN) 55 db (A) och maximal nivå på 70 db(a). För Vängsö flygplats gäller att från start till den punkt flygplanet nått marschhöjd (stigningssträckan) finns en 600 meter bred zon i flygvarvet där ny bebyggelse inte tillåts, se karta 11. I övrigt gäller att under de två flygvarven får ingen ny planlagd bebyggelse tillkomma. Enstaka bostadshus kan dock tillåtas. På karta 2 och 9 redovisas de område som berörs. Område vid Vängsö flygplats som berörs av höjdbegränsningar för byggnadsverk högre än 40 m, redovisas på karta 9 och 11. Riskhänsyn Skydd av vatten Vattentäkter Gemensamma vattentäkter kan indelas i två grupper. Grupp 1: Kommunala vattentäkter som betjänar kommunens fyra tät or ter. Grupp 2: Enskilda vattentäkter som be tjä nar be byg gel se grup per. Främst handlar det om ge men sam ma vattentäkter för fri tids om rå den. Vattenuttagen sker i de flesta fall från grundvatten men i några fall även från yt vatten. Fast ställ da skyddsområden med zon in del ning finns för de kommunala vat ten täkte rna och i enstaka fall även för de enskilda vat ten täkte rna. Kommunala vattentäkter med skydd s- om rå den redovisas på karta 9. I de fall då det finns skyddsområden är annan mark an vänd ning och verksamheter reglerade i fast ställ da skyddsföreskrifter. Om skyddsom rå de saknas får bedömning ske från fall till fall. Gnesta tät ort betjänas av vattentäkt belä gen på Visbohammar i Södertälje kommun. Skydds be stäm mel ser är fastställda. Det är av största vikt att vederbörlig hänsyn tas till de vattentäkterna då det i stort saknas reservvattentäkter. Detaljkartor och skydds fö re skrif ter finns på miljöenheten och VA-en he ten (kommunala vattentäkter) i Gnesta kom mun. Rullstensåsar och sjöar för dricks vat tenför sörj ning Gnesta kommun är mycket sjörik. Trots att 80 kvadratkilometer utgörs av vatten är det ett fåtal sjöar som vattenkemiskt är fram stå en de. De högsta vattenkemiska vär de na (liten på ver kan av övergödning eller för sur ning) Klövetbron över Klämmingen. Riskområde där allmän väg korsar en av kommunens renaste sjöar återfinns i Likstammen, Lockvattnet (råvattentäkt för Björnlunda samhälle), Klämmin gen och Mar vi kar na. I Gnesta kommuns mil jö vårds pro gram har fastslagits att kommu nen har ett stort ansvar för att bibehålla och förbättra vat ten kva li te ten i kommunens sjöar. Detta gäl ler i synnerhet för de ovan uppräk na de sjö ar na där bibehållen vattenkvalitet ska vägas mot an dra intressen. Förutom de miljömässiga kvaliteterna utgör även de rena sjöarna po ten ti el la reservvattentäkter något som är mycket viktigt då varken tätorterna eller fri tids om rå den har reservvatten. Rullstensåsarna utgör viktiga dricksvattenreservoarer. Både Laxne och Stjärnhov försörjs med vatten från mäktiga grusåsar. För att undvika att transport sker av föroreningar och trygga en långsiktig säker vattenförsörjning bör åsar och grundvatteninströmningsområden i anslutning till grusformationer skyddas för all form av exploatering som kan påverka vattenkvaliteten. miljöstörningar och risk hän syn 57

5

6