MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2004-06-21

VATTENFALL ~ ~ ----~--~-{~Q~ ~ MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2004-06-21 rörande 20 kv kraftledning mellan Vigelsjö transformatorstation och gräns mellan områdeskoncessioner i Norrtälje kommun, \ Stockholms län ) I

2 SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör bilaga ti ll ansökan om förlängning av nätkoncession för linje för 20 kv ledning från transformatorstation Vigelsjö fram till gräns mellan områdeskoncessioner med anläggningsnummer 3238 AK och 731 ÖDE inom Norrtälj e kommun, Stockholms län. Sist11ämnda områdeskoncession innehas av Vattenfall Eldistribution AB. Koncessionsansökan avser ledning i befintlig s11 äckning och utförande. Konsekvenser för naturvården och kulturminnesvården Ledningens sträckning genom ett naturreservat och andra regionala och lokala intresseområden bedöms inte medföra någon påtaglig skada. Ledningen torde vara välbekant för allmänheten, då ledningen har funnits en längre tid. Konsekvenser för närboende Exponering av magnetfält för ett berört bostadshus bedöms vara måttlig. Byggnader i och intill ledningen. Närmaste fa sad av ett bostadshus är beläget på ett horisontellt avstånd vid vindstilla om ca 3,5-4 meter från ledningens närmaste belägna faslina och överensstämmer därmed inte med starks11 ömsföreskrifterna. Dessa föreskrifter reglerar att avståndet skall vara minst fem meter. Då faslinorna på platsen ifråga hänger högt över marken kommer dispens att sökas hos Elsäkerhetsverket. I övrigt finns inga bostadshus inom 30 meter från ledningens mittl inje.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND... 4 1.1 Behov av befintlig ledning...... 4 1.2 Gällande tillstånd... 4 1.3 Gällande lagstiftning... 4 2 SAMRÅDS REDOGÖRELSE... 4 2. I Tidigt samråd med markägare... 4 2.2 Tidigt samråd med länsstyrelsen... 4 3 BEFINTLIG LEDNINGSSTRÄCKNING... 4 3.1 Ledningens utförande... 4 3.2 Ledningens sträckning, la ndskapsbeskrivning... 5 3.3 Naturvård och kulturminnesvård... 5 3.4 Bebyggelse... 6 3.5 Planförhållandcn... 7 4 LEDNINGARNAS INVERKAN... 7 5 ALTERNATIV... 7 5.1 Nollalternativ... 7 6 OMGIVNINGSEFFEKTER... 7 6.1 Elektriska och elektromagnetiska fält...... 7 6.2 Förhållanden för berörd ledning... 8 7 REFERENSER... 9 Bilagor: Bilaga I....... Magnetfältsberäkningar Bilaga Il......... Yttrande från Norrtälje kommun Bilaga 111... Länsstyrelsens beslut Bild på försättsbladet: ÄL247 passerar väg

4 1 BAKGRUND 1.1 Behov av befintlig ledning Ledni ngen behövs för att försötja mindre tätorter med omgiva nde landsbygd i Norrtä lje kommun. 1.2 Gällande tillstånd Dåvarande Statens vattenfa llsverk erhöll genom beslut 1980-12-05 koncession (tillstånd) att bibehålla och nyttja högspänningsledningen, vi lken gäller till 2005-03-14, anläggningsnummer 731 PAj. Koncessionen innehas i dag av Vattenfall Eldish ibution AB efter ett par namnbyten och fusioner (tidigare Vattenfall Mellansverige Elnät AB, Vattenfall Mälarnät AB, Vattenfall Sveanät AB som sedan fusionerats med Vattenfall Regionnät AB som därefter namnändrats till Vattenfall Eldis ttibution AB). Rätten att bibehålla ledningarna är säkrad genom ledningsrätt. 1.3 Gällande lagstiftning Den lagstiftning som berör nätkoncessionsärenden för linje utgörs i huvudsak av ellagen (1997:857), elförordningen (1997:863), förordningen om elektriska starkströmsan läggningar ( 1957:601) och miljöbalken. 2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2. t Tidigt samråd med markägare Så kallat tidigt samråd har genomförts med länsstyrelsen i Stockholms län samt med enskilda som är särskilt berörda. De enskilt berörda i ärendet får anses vara ägarna till fastigheter längs ledningen. En skrivelse med information om påbötjat koncessionsärende har skickats till berörda fa stighetsägare, där de har givits möjlighet att inkomma med synpunkter. Norrtälje kommun, tekniska kontoret, har i skrivelse daterad 2003-03-25 meddelat att de inte har något att erinra mot förlängningen av linjekoncessionen, se bilaga Il. I övrigt har inga synpunkter inkommit i ärendet. 2.2 Tidigt samråd med länsstyrelsen Tidigt samråd med länsstyrelsen i Stockholms län inleddes 2003-07-08 genom att en preliminär version av denna miljökonsekvensbeskrivning sändes till länsstyrelsen. Länsstyrelsen har under sa1mådet inhämtat synpunkter från berörda kommuner. I beslut daterat 2004-06-10, bilaga 111, meddelar länsstyrelsen att en förlängning av koncessionen inte kan anses medföra betydande miljöpåverkan. Motiveringen för beslutet är de befintliga ledningarna bedöms ha en mycket begränsad inverkan på landskapet samt att inga Natura 2000 områden berörs. 3 BEFINTLIG LEDNINGSSTRÄCKNING 3.1 Ledningens utförande Ledningen löper först åt västnordväst från transformatorstation Vigelsjö och viker sedan av först åt norr och därefter i huvudsak åt nordost fram till gräns för områdeskoncession med anläggningsnummer 731 ÖDE. Ledningen fortsätter sedan till mottagningsstationer inom nämnda område med områdeskoncession. Längden av ledningen från Vigelsjö till gränsen för ornrådeskoncession är ca I 0,8 km.

5 Linorna är upphängda på enkelstolpar av trä, i huvudsak med två fasl inor vertikalt på ena sidan stolpen och den tredje fas linan på andra sidan. Även horisontell och ve1tikal upphängning av alla tre faslinorna fö rekommer. Upphängningen är utförd på sådant sätt, att strömförande linor mellan stolparna inte får komma närmare marken än sex meter vid maximitemperatur och vid vindstilla. Vid korsning av väg är motsvarande höjd sju meter. Stolparnas höjd ovan mark varierar beroende på terrängen, men höjden är vanligtvis 9-12 meter. Avstånden mellan stolparna (spannlängder) varierar också men är normalt kring 90-1 10 meter, se bild på fö rsta sidan samt figur I och två nedan. 3.2 Ledningens sträckning, landskapsbeskrivning Från Vigelsjö går ledningen parallellt med andra ledningar i ca 800 meter innan ledningen viker av åt norr. Innan den når väg 76 passerar ledningen nära sjön Ludden. I nämnda sttäckninga r går ledningen fram till övervägande del i skogsmark. Ledningen korsar väg 76 från Norrtälje och därefter några mindre vägar norr om sjön Gillfjärden. Från väg 76 och fram till västra delen av sjön Gillfjärden består naturen främst av kuperad skogsmark. Återstoden av ledningsgatan fram till gränsen för områdeskoncessionen består också till större delen av kuperad skogsmark. Skogsgata är normalt inlöst till 20 meters bredd, där ledningen går fram ensam. I ) I i I I / /.'- / ;./ Figur I. led11i11ge11 genom skogsmark 3.3 Naturvård och kulturminnesvärd Riksintressen för naturvård och kulturmiljövård berörs ej av ledningen. Ledningen sträc ker sig däremot igenom naturreservatet Vigelsjö, som är bi ldat för biologisk mångfald och tätorts nära friluftsliv. Naturreservatet består av blandskog, hagmark, ekhage och fågelsjö. Närheten till Norrtälje gör att det finns stora rekreationsvärden för det lokala rörliga friluftslivet. Lokalt intresse för naturvården finns också för området Färsna med kulturlandskap och gammal tallskog. Området är också inh essant för fri luftsliv.

6 Ledningen tangerar ett område med regionalt intresse för kulturmiljövård vid passering väster om sjön Gillfjärden. Det gäller området runt Uddeboö, som utgör ett kulturlandskap med höga naturkvaliteter. Själva gården Uddeboö har anor från 1500- talet men ligger relativt långt ifrån ledningen. Fornminnen i form av stensättningar finns i närheten av kraftledningen norr om sjön Gillfjärden (nr 29 och 160 jämte enstaka objekt). 3.4 Bebyggelse Ett bostadshus ligger nära ledningen alldeles innan riksväg 76 korsas. Horisontella avståndet från byggnadens östra fasad ti ll ledningens närmaste faslina vid vindstilla är ca fyra meter. Enligt starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 1999:5) skall nämnda avstånd vara minst fem meter. Avståndet mellan närmaste fasad av byggnaden och ledningens mittlinje är ca sex meter. I övrigt har inga anläggningar upptäckts, som strider mot starkströmsföreskrifterna, e ller bostadshus som ligger inom 30 meter från ledningens mittlinje. Då fa slinoma i ovannämnda fall hänger hög re över marken än normalt, ca 15 meter, avser Vattenfall Eldistribution AB att hos E lsäkerhetsverket ansöka om dispens att på platsen bibehålla ledningen i nuvarande sträckning och utförande. Se figur 2 nedan. Figur 2. Byggnad nära ledning i111il/ viig 76

7 3.5 Planförhållanden Ledningen berör ett detaljplanelagt område på en kort sträcka (ca 60 meter) närmast transformatorstationen i Vigelsjö. Ledningen strider dock inte mot syftet med detaljplanen. 4 LEDNINGARNASINVERJ(AN Som framgår ovan berör ledningen ett naturreservat och ett område av regionalt intresse för kultutmiljövården sa mt det lokala friluftslivet. E n del fornminnen ligger i ledningens närhet. Ledningen har funnits långt innan naturreservatet bildades och får enligt bestämmelserna för reservatet finnas kvar. Vid Färsna berör inte ledningen direkt någon bebyggelse och bör därför inte påverka kulturmiljön i någon högre grad. Det lokal friluftslivet torde in te hindras av ledningens sträckning. Ej heller torde nämnda fornminnen beröras av de n befintliga ledningen. 5 ALTERNATIV 5.1 Nollalternativ Nolla lternativet utgör det alternativ att förlä ngd koncession inte skulle beviljas, vilket skulle medföra den konsekvensen att lednjngen får tas bort. Detta skulle äventyra elförsö1jningen av stora delar av landsbygden inom Norrtälje kommun. Matning till mottagni ngsstationer inom det lokala nätet skulle bara ske från ett håll, vilket skulle medföra längre störningar i elförsö1j ningen vid elavbrott och försvåra underhåll av e lnätet. En sådan försämring av kvaliten är naturligtvis inte acceptabel. Ur miljösynpunkt skulle sannolikt en del fördelar kunna vinnas genom att luftledningen försvinner i de områden som är intressanta för natur- och kultmmiljövården. Vid avveckling av en kraftledning uppkommer under själva rivningsskedet tillfälliga störningar längs ledningen. Det gäller tex buller från maskiner och fordon samt tillfälliga skador på mark och växtlighet. 6 OMGIVNINGSEFFEKTER 6.1 Elektriska och elektromagnetiska fält Det finns många former av elektriska och magnetiska fä lt omkring oss i vår dagliga miljö. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser, som 50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. Synligt ljus intar en särställning då vi kan se elektromagnetiska fält av dessa frekvenser, medan övriga frekvenser är osynliga. Användningen av 50 Hz växelspänning i våra elnät medför att det under och intill ledningar och vidare i alla situationer där elen används, förekommer elektriska och magnetiska fä lt med denna frekvens. Det är spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elekb iska fältet (E-fältet) intill en ledning, medan det är strömmen i fa sledarna som ger upphov till det magnetiska fältet (B-fältet). Det elektriska fä ltet brukar uttryckas i enheten kilovolt per meter (kv/m) och det magnetiska fältet uttrycks i ledningssammanhang i mikrotesla (µt).

8 Elektriskafiilt av någon storleksordning finns praktiskt taget enbart h ing bögspänningsanläggningar. Styrkan på fältet under en ledning kan uppgå ti ll ca 10 kv/m men är normalt lägre. Fältet skärmas lätt av exempelvis av vegetation och väggar i hus, varför man inte får något elektriskt fält inomhus från yttre ledningar. Elektriska fält i bostäder a lstras av installationsledningar och elapparater och är svaga, normalt mindre än 0,01 kv/m. I fråga om elektriska fä lt pekar erhållna forskningsresultat entydigt på att några hälsorisker vid exponering inte förekommer. Den utbredda användningen av el i vårt samhälle i hemmen och på arbetsplatser innebär, att praktiskt taget alla människor exponeras för 111ag11etislw fiilt. Fä I ten alstras av den ström som går fram i ledningen och varierar med strömlasten, som i sin tur beror av hur elproduktion/konsumtion ändrar sig över dygn, veckor och årstider. Vad gäller hälsorisker ti ll följd av kraftfrekventa magnetfält har den frågan debatterats under lång tid och debatten var kanske som mest intensiv under första hälften av 1990- talet. Debatten har föranlett vetenskapliga utvärderingar av all forskning som skett kring elektromagnetiska fä lt världen över sedan slutet av 1970-talet. Den samlade bedömningen av utvärderingarna har varit, att man hittills inte kunnat påvisa att exponering för kraftfrekventa magnetiska fält innebär ökade hälsorisker även om enstaka epidemiologiska studier ger viss anledning att misstänka att ett sådant samband kan finnas. Denna misstanke har föra nlett att en viss försiktighet rekommenderas och bör beaktas vid samhällsplanering och byggande. Försiktighetsprincipen, som är formulerad gemensamt av Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut, uttrycks på följande sätt: "Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt hör man sträva efter att reducera falt som avviker starkt från vad som anses normalt i den aktuella milj"ön. Niir det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. " 6.2 Förhållanden för berörd ledning För att belysa i vilken omfattning boende och andra personer, som vistas utmed ledningen i det område som motsvarar magnetfältets utbredning, har en inventering gjorts av antalet byggnader som ligger inom 30 meter från ledningarnas centrum. Resultatet av inventeringen framgår av redovisningen i punkt 3.4 Bebyggelse ovan. I bilaga 1 redovisas diagram som visar magnetfä ltets utbredning i sidled från ledningens centrum. Diagrammet är grundat på beräkni ng av magnetfält vid en strömlast på ledningen, som motsvarar medelströmlaster över året. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året och vanligen under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Vid dessa tidpunkter är följaktligen magnetfältsnivån högre. Diagrammet visar att exponeringen av magnetfält för berört bostadshus enligt bild ovan får anses vara måttlig.

9 7 REFERENSER Översiktsplan för Norrtälje kommun. Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut, Magnetfält och eventuella hälsorisker. Tnformationsskrift 2000. Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strå lskyddsinstitut. Myndigheternasjorsiktighetsprincip om elektriska och magnetiska fält, en vägledning for bes!ut.sfi1ttare. lnformationsskrift 1996. Elforsk, Kraftledningar, hälsa och miljö. Forsknings- och kunskaps!äge 1998. I nformationsskrift.

j Ungefärligt årsmedelvärde för ÄL247. la.---~~~~--r-~~~~, 1,2,-------------+------------_J 1 -!-~~~~~~~~~~~~~~~~+--+-+-~~~~~~~~~~~~~~~---; -E; 0,8 b! ~ 0,6 14 \ Centnunlinjen [~-seri~l ] 0,4 L~~~~-/---t-~\-~~~~I 0,2 -+-~~~~~~~~~~~~~~,,r--~~~~~~-+-~~~~~~.>o,.,-~~~~~~~~~~~~~~~ 0-----+~--+-~-1---+-~-+---+~-+-~+--+~-+-, ~------~--~~--~-----+~~ -50-45 -40-35 -30-25 -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Avstånd (m) Sida 1