utveckling och resultat SwedfundS HållbarHetS- och årsredovisning 2011

utveckling och resultat SwedfundS HållbarHetS- och årsredovisning 2011

swedfund 10 år i sammandrag 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Antal länder där det finns investeringar 31 32 26 28 30 31 33 33 36 43 36 Antal investeringar i början av året 66 67 61 54 55 66 67 69 71 81 93 Antal nya investeringar 8 6 5 9 14 6 8 15 13 17 7 Antal avslutade investeringar -7-12 -12-8 -3-5 -6-13 -3-5 -10 Antal investeringar vid årets slut 67 61 54 55 66 67 69 71 81 93 90 Av årets nyinvesteringar är 1 inom ramen för EFP samfinansieringen. Totalt 13 av investeringarna vid årets slut är samfinansieringar inom ramen för EFP. Produktion: Swedfund 2012. Text: Swedfund. omslag: Global Reporting. omslagsfoto: Howard Burditt / Reuters /Scanpix och johan resele/global reporting. grafik: Helena Shutrick. tryck: modin tryckoffset 2012.

Innehåll Sidan VD:s kommentar 3 Hållbarhetsredovisning 5 Globala utmaningar, Sveriges biståndspolitik och Swedfunds roll 5 Risker, utmaningar och dilemman 10 Investeringsprocessen 11 Våra investeringar 16 Intressentengagemang, intressentanalys och intressentdialog 17 Utvecklingseffekter 18 ESG-uppföljning av portföljbolagen 21 Ansvar som kostar 28 Swedpartnership etableringsstöd på kommersiella villkor 29 Teknisk Assistans 31 Information om hållbarhetsredovisningen 36 GRI index 38 Årsredovisning 40 Förvaltningsberättelse 40 Bolagsstyrningsrapport 50 Resultat och balansräkning, eget kapital, kassaflödesrapport 56 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 61 Styrelsens avlämnande av och hållbarhets- och årsredovisning 73 Revisionsberättelse Bestyrkanderapport Bilagor Swedfunds portföljbolagslista Swedpartnerships etableringslista Teknisk Assistans projektlista Förkortningar Tabell Finansiell information swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 1 2

2 swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011

VD:s kommentar De senaste åren har världen gjort stora framsteg i kampen mot fattigdom. Hundratals miljoner människor har haft möjlighet att lyfta sig ur absolut fattigdom och FN:s milleniemål om en halverad fattigdom till år 2015 är idag inom räckhåll för åtskilliga länder. En annan positiv trend är att världshandeln under flera år vuxit mycket kraftigt, vilket också gynnat många utvecklingsländer. Under 2000-talet har tillväxttakten i Afrikas ekonomier mer än fördubblats och många av ekonomierna i Afrika söder om Sahara kategoriseras som snabbväxande. Samtidigt är bilden splittrad. I många fall sker tillväxten från en mycket låg nivå. Länderna söder om Sahara hade 2011 en sammanlagd BNP om knappt 2000 miljarder USD (betydligt mindre än t ex Tyskland), varav Sydafrikas och Nigerias ekonomier nästan utgjorde hälften. Hiv/aids, maktmissbruk och militära konflikter fortsätter att prägla många av världens fattigaste länder. Länderna söder om Sahara utgör en heterogen tillväxtmarknad. Exporten från regionen består idag till 69 procent av råvaror, att jämföra med tillväxtländerna i Asien där endast 20 procent av exporten utgörs av råvaror. Behovet att bygga upp industrin och potentialen för den tillväxt som ligger i att gå från råvaruleverantör till leverantör av förädlade produkter, är därför enorm. Ett stort problem är bristen på utvecklad infrastruktur. Studier över Afrika visar ett behov av infrastrukturinvesteringar i energi, transport och informationsteknologi om 100 miljarder USD. Börserna och banksystemen behöver utvecklas, kapitaltillförseln är ett stort problem för de flesta länder i Afrika. Samtidigt är korruptionsriskerna ständigt närvarande, liksom de risker som är förknippade med brister i lagstiftning och regelverk. Är det då möjligt att investera i denna typ av sårbara länder? Ja, menar vi på Swedfund. Som utvecklingsfinansiär har Swedfund varit aktivt i Afrika ända sedan etableringen för trettio år sedan. Genom åren har vi, tillsammans med våra partner, genomfört många lyckade investeringar i Afrika och i andra delar av världen. Vi menar att det nu är hög tid för fler att uppmärksamma den potential som Afrika innebär för svenska och internationella företag. Swedfunds investeringar är ett komplement till det arbete som genomförs av andra aktörer inom det svenska biståndet. Vårt erbjudande om utvecklingsfinansiering är ett sätt att stimulera företagen att övervinna den högre risken i de mest utmanande marknaderna. Forskning, innovation och företagsutveckling är viktiga inslag i en nödvändig omställning till hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Näringslivets roll och privatsektorns medverkan handlar om att mobilisera mer kunskap, innovation och resurser. I denna process spelar riskkapital en viktig roll: en förutsättning för ökat välstånd är företag som betalar skatt, utvecklar infrastruktur och ger människor arbeten. Tillväxten inom den privata sektorn är därför avgörande för utvecklingen i många av världens fattigaste länder. Trots den generellt positiva bilden har Swedfund de tre senaste åren haft påtagliga bekymmer med att nå lönsamhet. Orsaken är framför allt en större investering i Afrika som tynger resultatet (se vidare under rubriken Ansvar som kostar sidan 28). Detta betyder att bolaget de närmaste åren inte kommer swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 3 3

att nå det långsiktiga lönsamhetsmålet. Swedfund har idag många nya investeringar och få mogna bolag. Flera investeringar har uppmärksammats i media och av organisationer från civilsamhället. Swedfund välkomnar en konstruktiv dialog med olika intressenter och vi kan konstatera att Swedfund kan bli bättre på att utveckla och etablera dialogen med våra intressenter. Vår ambition är att ytterligare utveckla Swedfund från en organisation med professionella medarbetare till en professionell organisation med rutiner och kvalitetssäkring. Under det gångna året har vi förstärkt vårt erbjudande till företagen. Nyrekryteringar har stärkt kompetensen inom både investeringsområdet och ESG-området, vilket gett oss ökad kapacitet att verka för en långsiktigt hållbar affärsutveckling i våra portföljbolag. Swedfunds investeringar, tillsammans med våra strategiska partner, skapar utvecklingseffekter i form av teknologiöverföringar, skatteintäkter och arbetstillfällen i de länder där investeringarna sker. Under 2012 kommer vi att vidareutveckla våra metoder för att mäta och rapportera våra resultat. För 2011 har vi lagt samman hållbarhetsredovisningen med årsredovisningen och tydligare än förut sökt beskriva de utvecklingseffekter vi når med våra partner. Tillsammans med våra investeringspartner fortsätter Swedfund att arbeta för utveckling och minskad fattigdom. Stockholm i mars 2012 Anders Craft tf verkställande direktör 4 swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 4

Hållbarhetsredovisning Globala utmaningar, Sveriges biståndspolitik och Swedfunds roll En av mänsklighetens största moraliska, politiska och ekonomiska utmaningar är att utrota fattigdomen, definierad som det tillstånd där människor saknar resurser, möjligheter, makt och personlig säkerhet för att påverka beslut och förbättra sina liv. Kampen mot fattigdom i dess olika uttryck är en central utgångspunkt för den samlade svenska utvecklingspolitiken. I detta arbete har också Swedfund en viktig roll att spela. Att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling utgör det övergripande målet i den svenska politiken för global utveckling. Regeringens samlade utvecklingspolitik uttrycks i politiken för global utveckling, PGU, (Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling, prop. 2002/03:122, samt Att möta globala utmaningar skrivelse om samstämmighet för utveckling, skr. 2009/10:129). För att förbättra levnadsförhållandena för världens fattigaste människor enades FN år 2000 om åtta utvecklingsmål som ska nås till 2015, de s.k. milleniemålen. Milleniemålen är de första gemensamma utvecklingsmål som det råder samförstånd om på internationell nivå. De består av ett ramverk med åtta mål, 21 mätbara och tidsbundna delmål och 48 indikatorer. 2010 antog regeringen en policy för ekonomisk tillväxt i utvecklingssamarbetet. I den konstaterar regeringen att en förutsättning för god utveckling är att tillväxten är långsiktigt hållbar (ekonomiskt, socialt och miljömässigt) och att den präglas av en relativt jämn fördelning och därmed också bidrar till minskad fattigdom. Ekonomisk tillväxt ger resurser som kan användas för fattigdomsbekämpning. Tillväxten blir därför en viktig förutsättning för förbättrad utbildning och hälsa i fattiga länder. Genom ekonomisk tillväxt kan statens intäkter öka. Därmed skapas utrymme för att lägga ökade resurser på bl.a. skola, sjukvård, mödrahälsovård och sociala trygghetssystem. Detta leder till en friskare, bättre utbildad och tryggare befolkning som än mer kan bidra till att få ekonomin att växa. Därigenom blir processen självförstärkande. Regeringen har identifierat sex globala utmaningar (se nedan) där Sverige på ett effektivt sätt kan bidra till att nå målet om en rättvis och hållbar global utveckling. Genom investeringarna i den privata sektorn bidrar Swedfund till det övergripande målet för Sveriges politik för global utveckling liksom till målen för Sveriges utvecklingssamarbete i stort. swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 5 5

Swedfund International AB - Förtydligande att hållbara resultat utgör grunden för hela biståndets utvecklingseffektivitet. Globala Utmaningar Swedfund kan bidra genom att Exempel på investeringar Öka tillgängligheten till informations- och 1. Förtryck Investeringar i ICT kommunikationsteknik (ICT) Swedfunds uppdrag Ägaranvisningarna för Swedfund (antagna på årsstämman den 27 Investera april i 2011) de minst är utvecklade i sin helhet Utveckla lokala finansmarknader, främja länderna; Investeringar finansiella 2. tillgängliga Ekonomiskt utanförskap på bolagets ansvarsfull hemsida. affärspraxis I det följande och skapa citeras avsnitt som är tillämpliga i vad avser tjänster, aktieinvesteringar i bolag, hållbar utveckling. arbetstillfällen. investeringar i microfinansinstitutioner 1 Mål 3. Bolaget Konflikter ska och bidra sviktande till målet Stödja för länder Sveriges i övergång politik från för krig global till fred utveckling Investera (PGU) om i post-konflikt en rättvis regioner och hållbar situationer global utveckling. (oroligheter Målen i för bolagets verksamhet är målet för internationellt utvecklingssamarbete instabila länder eller om att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor, områden) respektive målet för reformsamarbetet i Östeuropa om en stärkt demokrati, rättvis och hållbar utveckling samt närmande till Europeiska Unionen och dess värdegrunder. 4. Klimatförändringar och Beakta klimatförändringar och säkerställa Grön teknik (Clean tech), miljöpåverkan miljömässig hållbarhet investeringar i förnybar energi 2 Verksamhetsinriktning Bolaget ska, tillsammans med strategiska partners, medverka till investeringar som inte bedöms 5. kunna Smittsamma realiseras sjukdomar med enbart Förbättra kommersiell tillgången till finansiering. sjukvård och nödvändiga Konkurrens med Investeringar kommersiella i sjukvårdssektorn finansiella och aktörer andra hälsohot ska undvikas. En läkemedel bedömning av bolagets additionella roll ska göras inför beslut om investeringar. 6. Migrationsströmmar Verka för överföring av kapital, kunskap och Investeringar med svenska partner Verksamheten ska bedrivas erfarenhet på ett från affärsmässigt migranter till sätt. utvecklade Investeringarna länder som ska har vara utländsk ekonomiskt, bakgrund miljömässigt och socialt hållbara. Vid beredning av och beslut om investeringar, ska deras förväntade bidrag till målen för verksamheten enligt 1 första stycket, tillmätas avgörande vikt. Utöver den uppenbara vikt som måste fästas vid tillväxtens betydelse i allt utvecklingssamarbete, Verksamheten kvarstår regeringens ska vägledas tre tematiska av principen prioriteringar om obundet under bistånd. mandatperioden: I syfte att utveckla det svenska näringslivets medverkan i utvecklingssamarbetet ska bolaget i sin verksamhet söka samverkan med svenska företag. Demokrati och mänskliga rättigheter Miljö och klimat 3 Landval Jämställdhet och kvinnors roll i utveckling Bolaget ska investera i länder som enligt OECD/DAC:s definition kvalificerar för utvecklingsfinansiering inklusive länder i Östeuropa som inte är EU-medlemmar, samt Ryssland. Fjärde högnivåmötet om biståndseffektivitet Bland Swedfund utvecklingsländerna deltog i den svenska ska bolaget regeringsdelegationen prioritera investeringar vid det fjärde i låginkomstländer högnivåmötet om och länder i demokratisk biståndseffektivitet transition. som Undantagsvis, ägde rum i Busan, och endast Sydkorea om 29/11-1/12 det finns särskilda 2011. Mötet utvecklingsmotiv, var det senaste kan i en serie investeringar möten om biståndseffektivitet ske i s.k. övre medelinkomstländer och hölls mot bakgrund enligt av DAC:s att den definition. internationella biståndspolitiska kartan håller på att ritas om. Biståndet utgör idag en allt mindre del av de samlade ekonomiska flödena till världens utvecklingsländer, samtidigt som det globala biståndslandskapet blir alltmer fragmenterat. Den för privata Swedfund sektorn viktigaste och resultaten ekonomisk från Busanmötet tillväxt var: I de flesta utvecklingsländer försörjer sig en stor del av befolkningen på små, privata jordbruk, eller genom - informellt En samsyn och kring icke-reglerat ett nytt mikroföretagande. synsätt på bistånd med I de allra fokus flesta på hur fall biståndet saknas länken kan ha mellan en katalytisk dessa mikroföretag roll och och hur större samverkan företag som med verkar nya aktörer, inom den främst formella näringslivet ekonomin. och framväxande En framgångsrik ekonomier, privat kan sektor är stärkas en viktig i syfte förutsättning att uppnå för hållbara hållbar utvecklingsresultat. ekonomisk tillväxt. Bristen på långsiktigt Swedfund riskkapital, International AB särskilt - eget Ett erkännande kapital, hör av till den det privata som begränsar sektorns tillväxten centrala roll av den i att privata främja sektorn innovation, i utvecklings- Org. skapa nr. 556436-2084 välstånd, och övergångsekonomier. inkomst och arbeten, Komplexa mobilisera regelverk inhemska ökar riskerna resurser som och är därmed förenade bidra med till investeringar. fattigdomsminskning. Bristen på teknik - Förtydligande och kunskap, att samt hållbara en varierande resultat utgör nivå på grunden styrning för och hela insyn, biståndets hör också utvecklingseffektivitet. till de vanliga utmaningarna. Dessa faktorer bidrar till att räntorna höjs, att utlåningsvolymerna minskar, vilket i sin tur resulterar i högre kostnader som begränsar tillväxten av den privata sektorn. Swedfunds uppdrag Ägaranvisningarna för Swedfund (antagna på årsstämman den 27 april 2011) är i sin helhet tillgängliga på bolagets hemsida. I det följande citeras avsnitt som är tillämpliga i vad avser hållbar utveckling. 6 swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 1 Mål Bolaget ska bidra till målet för Sveriges politik för global utveckling (PGU) om en rättvis och hållbar 6 7

- Förtydligande att hållbara resultat utgör grunden för hela biståndets utvecklingseffektivitet. Swedfund International AB - Förtydligande att hållbara resultat utgör grunden för hela biståndets utvecklingseffektivitet. Swedfunds uppdrag Ägaranvisningarna för Swedfund (antagna på årsstämman den 27 april 2011) är i sin helhet tillgängliga på bolagets hemsida. I det följande citeras avsnitt som är tillämpliga i vad avser hållbar utveckling. Swedfunds uppdrag Ägaranvisningarna 1 Mål för Swedfund (antagna på årsstämman den 27 april 2011) är i sin helhet Bolaget tillgängliga ska bidra på bolagets till målet hemsida. för Sveriges I det politik följande för global citeras utveckling avsnitt som (PGU) är tillämpliga om en rättvis i vad och avser hållbar global hållbar utveckling. Målen för bolagets verksamhet är målet för internationellt utvecklingssamarbete om att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor, respektive 1 Mål målet för reformsamarbetet i Östeuropa om en stärkt demokrati, rättvis och hållbar utveckling Bolaget ska samt bidra närmande till målet till för Europeiska Sveriges politik Unionen för global och dess utveckling värdegrunder. (PGU) om en rättvis och hållbar global utveckling. Målen för bolagets verksamhet är målet för internationellt utvecklingssamarbete om 2 att Verksamhetsinriktning bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor, Bolaget respektive ska, målet tillsammans för reformsamarbetet med strategiska i Östeuropa partners, om medverka en stärkt till demokrati, investeringar rättvis som och inte hållbar bedöms kunna utveckling realiseras samt närmande med enbart till kommersiell Europeiska finansiering. Unionen och Konkurrens dess värdegrunder. med kommersiella finansiella aktörer ska undvikas. En bedömning av bolagets additionella roll ska göras inför beslut om investeringar. 2 Verksamhetsinriktning Bolaget ska, tillsammans med strategiska partners, medverka till investeringar som inte bedöms Verksamheten kunna realiseras ska med bedrivas enbart på kommersiell ett affärsmässigt finansiering. sätt. Investeringarna Konkurrens med ska kommersiella vara ekonomiskt, finansiella miljömässigt aktörer ska undvikas. och socialt En hållbara. bedömning Vid av beredning bolagets additionella av och beslut roll om ska investeringar, göras inför ska beslut deras om förväntade investeringar. bidrag till målen för verksamheten enligt 1 första stycket, tillmätas avgörande vikt. Verksamheten ska vägledas bedrivas på av ett principen affärsmässigt om obundet sätt. Investeringarna bistånd. I syfte att ska utveckla vara ekonomiskt, det svenska näringslivets miljömässigt och medverkan socialt hållbara. i utvecklingssamarbetet Vid beredning ska av och bolaget beslut i sin om verksamhet investeringar, söka ska samverkan deras med svenska förväntade företag. bidrag till målen för verksamheten enligt 1 första stycket, tillmätas avgörande vikt. Verksamheten 3 Landval ska vägledas av principen om obundet bistånd. I syfte att utveckla det svenska Bolaget näringslivets ska investera medverkan i länder i utvecklingssamarbetet som enligt OECD/DAC:s ska bolaget definition i sin verksamhet kvalificerar söka för samverkan med utvecklingsfinansiering svenska företag. inklusive länder i Östeuropa som inte är EU-medlemmar, samt Ryssland. Bland 3 Landval utvecklingsländerna ska bolaget prioritera investeringar i låginkomstländer och länder i demokratisk Bolaget ska investera transition. i länder Undantagsvis, som enligt och OECD/DAC:s endast om det definition finns särskilda kvalificerar utvecklingsmotiv, för kan investeringar utvecklingsfinansiering ske i s.k. övre inklusive medelinkomstländer länder i Östeuropa enligt som DAC:s inte är definition. EU-medlemmar, samt Ryssland. Bland utvecklingsländerna ska bolaget prioritera investeringar i låginkomstländer och länder i demokratisk transition. Undantagsvis, och endast om det finns särskilda utvecklingsmotiv, kan Den investeringar privata ske sektorn i s.k. övre medelinkomstländer och ekonomisk enligt tillväxt DAC:s definition. I de flesta utvecklingsländer försörjer sig en stor del av befolkningen på små, privata jordbruk, eller genom informellt och icke-reglerat mikroföretagande. I de allra flesta fall saknas länken mellan dessa mikroföretag och större företag som verkar inom den formella ekonomin. En framgångsrik privat Den privata sektorn och ekonomisk tillväxt sektor är en viktig förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt. Bristen på långsiktigt riskkapital, I de flesta utvecklingsländer försörjer sig en stor del av befolkningen på små, privata jordbruk, eller särskilt eget kapital, hör till det som begränsar tillväxten av den privata sektorn i utvecklings- och genom informellt och icke-reglerat mikroföretagande. I de allra flesta fall saknas länken mellan dessa övergångsekonomier. Komplexa regelverk ökar riskerna som är förenade med investeringar. Bristen mikroföretag och större företag som verkar inom den formella ekonomin. En framgångsrik privat på teknik och kunskap, samt en varierande nivå på styrning och insyn, hör också till de vanliga sektor är en viktig förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt. Bristen på långsiktigt riskkapital, utmaningarna. Dessa faktorer bidrar till att räntorna höjs, att utlåningsvolymerna minskar, vilket i sin särskilt eget kapital, hör till det som begränsar tillväxten av den privata sektorn i utvecklings- och tur resulterar i högre kostnader som begränsar tillväxten av den privata sektorn. övergångsekonomier. Komplexa regelverk ökar riskerna som är förenade med investeringar. Bristen på teknik och kunskap, samt en varierande nivå på styrning och insyn, hör också till de vanliga utmaningarna. Dessa faktorer bidrar till att räntorna höjs, att utlåningsvolymerna minskar, vilket i sin tur resulterar i högre kostnader som begränsar tillväxten av den privata sektorn. swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 7 7 7

Ett resultat av detta är att mycket få informella företag förmår utvecklas till att bli en del av den formella företagssektorn. De förblir inom den informella (eller svarta) ekonomin, vilket bidrar till en låg produktivitet med begränsade möjligheter för staten att få in skatteintäkter från verksamheten. Swedfunds investeringar kan fungera som demonstrationseffekter så att också andra investerare och banker uppmuntras att erbjuda finansiering till företag med potential att utvecklas. Genom att visa att det är möjligt att lyckas som investerare i utvecklingsländer och på tillväxtmarknader har Swedfund och andra DFI:er lockat nya aktörer och stärkt konkurrensen något som vi tror stimulerar till förnyelse och effektivitet. Genom att erbjuda finansiering och sakkunskap som våra portföljföretag har behov av och efterfrågar, men har svårt att få, främjar Swedfund etableringen av nya, eller expansionen av, redan existerande företag. Swedfund bidrar till utvecklingen direkt genom att skapa arbetstillfällen, öka människors inkomster, utveckla marknader med varor och tjänster av högre kvalitet till lägre priser, samt genom teknik- och kunskapsöverföring. Våra investeringar bidrar till att utveckla industrisektorer, branscher samt leverantörs- och distributionskedjor. Swedfund bidrar också till större konkurrens, till att utveckla ett sunt företagsklimat, samt till utbildning och kompetensutveckling av anställda i portföljföretagen. Vidare bidrar våra investeringar till utvecklingen av samhället i stort, genom en ökad skattebas i de länder där våra portföljbolag verkar. Skatter som används för att bl.a. finansiera social och ekonomisk infrastruktur i de länder vi investerar. Under mer än 30 år har Swedfund främjat företagande på morgondagens marknader och medverkat till utvecklingen av många välskötta bolag. Dessa portföljbolag visar att det är möjligt att göra investeringar som är såväl lönsamma som hållbara, och som samtidigt höjer fattiga människors levnadsstandard i. Samverkan ger framgång Swedfunds affärsmodell för utveckling Swedfund söker bidra till att skapa finansiellt, miljömässigt och socialt hållbara företag som bidrar till tillväxt och utveckling. Tanken bakom affärsmodellen är att vara additionell och katalytisk. 8 swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 8

Additionell genom att vi strävar efter att investera i regioner, sektorer och segment som annars inte skulle ha tillgång till finansiering på den privata marknaden. Katalytisk genom att vi samarbetar med andra investerare inom den privata sektorn. SWEDFUND EN UTVECKLINGSFINANSIÄR Femton länder i Europa har etablerat bilaterala institutioner som likt Swedfund bedriver privatsektorutveckling i utvecklingsländer och tillväxtmarknader. Dessa Development Finance Institutions (DFI:er), eller utvecklingsfinansiärer, främjar ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar utveckling genom att finansiera och investera i lönsamma företag inom den privata sektorn. Utvecklingsfinansiär Land Etabl. år CDC UK 1948 DEG Tyskland 1962 IFU Danmark 1967 FMO Holland 1970 SBI Belgien 1971 PROPARCO Frankrike 1977 SWEDFUND Sverige 1979 FINNFUND Finland 1980 COFIDES Spanien 1990 SIMEST Italien 1991 NORFUND Norge 1997 BIO Belgien 2001 SIFEM Schweiz 2005 OeEB Österrike 2007 SOFID Portugal 2007 swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 9 9

Swedfund investerar i länder som enligt OECD/DAC:s definition kvalificerar för utvecklingsfinansiering, inklusive länder i Östeuropa som inte är EU-medlemmar, samt i Ryssland. Bland utvecklingsländerna prioriteras investeringar i de minst utvecklade länderna och i länder i demokratisk transition. Konkret har detta inneburit att vi har ett starkt fokus på Afrika där ungefär halva portföljen är investerad. Investeringarna utgörs idag av direkta aktieinvesteringar (ca 44 procent av nuvarande portfölj) och lån (ca 34 procent). Indirekta investeringar i form av fonder (ca 22 procent) är för närvarande ett investeringsinstrument under utredning, varför endast fonder med säte i samma land som investeringarna skall genomföras i, kommer att kunna beaktas. När Swedfund investerar i aktier är det som minoritetsägare; ett krav är alltid att det finns en strategisk partner med relevant erfarenhet och kunnande som också har egna finansiella resurser. Det typiska investeringsspannet är ca 20 50 MSEK per investering. Värdet på portföljen före avskrivningar uppgick vid verksamhetsårets slut till ca 2,6 miljarder SEK, fördelat på 90 investeringar (13 av investeringarna var vid årets slut samfinansieringar inom ramen för EFP, European Financing Partners). Swedfund investerar i flertalet industrisektorer med undantag för bl.a. vapen, tobak, alkohol, barnarbete, pornografi, prostitution och casinoverksamhet enligt en särskild uteslutningslista. Fokus ligger på små och medelstora bolag i tillväxtfas. Våra viktigaste investeringspartner finns inom det svenska näringslivet samt bland övriga europeiska utvecklingsfinansiärer (DFI:er), inte minst våra motsvarigheter i Norden (Finnfund, Norfund och danska IFU) liksom FMO (Nederländerna), Proparco (Frankrike) och DEG (Tyskland). Vi betonar i vår utvecklingsfinansiering betydelsen av transparens och bolagsstyrning. Utöver sedvanlig analys (affärsmodell, finansiell ställning, företagsstruktur, partner, marknad etc.) har Swedfund ett särskilt fokus på ESG-frågorna (miljö, socialt ansvar, bolagsstyrning och antikorruption). Genom att på detta sätt medverka till att utveckla ekonomiskt hållbara och ansvarsfulla verksamheter i portföljbolagen bidrar vi till att dessa förbättrar sin prestation och sin konkurrensförmåga för att därigenom skapa ökat värde för alla intressenter (ägare, anställda, leverantörer, staten m.fl.). Swedfund har under 2011 förstärkt kompetensen inom ESG genom rekrytering av två seniora specialister. Risker, utmaningar och dilemman Den huvudsakliga utmaningen för Swedfund ligger i själva uppdraget, att göra aktieinvesteringar i de minst utvecklade länderna och i postkonfliktområden. Dessa regioner och marknader har förvisso en otillfredsställd efterfrågan och en mycket god tillväxtpotential, men har också större politiska, infrastrukturella och institutionella risker som måste beaktas. Genom att satsa på aktieinvesteringar tillsammans med svenska eller internationella strategiska partner i fattiga länder bidrar Swedfund till att generera ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling för alla intressenter. Hur hantera land-, kredit- och korruptionsrisk? Swedfunds portföljbolag finns i länder och på marknader som enligt internationella index har hög korruptionsrisk. Det är en konsekvens av vårt uppdrag att vi verkar också i dessa länder vi ska helt enkelt vara just där! Vi investerar i bolag som är i tillväxtfas, ofta i nyetableringar, och vi verkar genom våra portföljbolag i miljöer med höga risker. Detta är ett ägarkrav per se, liksom att vi verkar som finansiär på 10 swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 10

kommersiella villkor. En viktig princip är att Swedfund inte ska konkurrera med kommersiella aktörer, utan istället söka investera tillsammans med kompetenta partner och dela risken med dessa. Att på detta sätt etablera samarbete med strategiska partner som vi har förtroende för är därför viktigt. Vi har utvecklat ett arbetssätt för att hantera affärsrisker och finansiella risker och utvecklar också Due Diligence-processen att omfatta bolagsstyrning, miljöaspekter, sociala frågor. För Swedfund utgör Due Diligence-processen och avtalsklausulerna mot korruption och penningtvätt viktiga instrument i kampen mot korruption. I ett fall har vi under året externt utrett och hanterat misstankar om korruption i ett portföljbolag. I detta fall framkom inga bevis om att korruption förekommit. I ett annat fall har tidigare framförda och då utredda misstankar om bland annat penningtvätt som indirekt berört ett av Swedfunds portföljbolag nu lett till att en huvudperson står under åtal för detta i England och dom väntas falla den 16 april 2012. Fokus på de minst utvecklade länderna och länder i transition Fokus ligger idag på de minst utvecklade länderna i regioner som har stor tillväxtpotential, men som har svårt att på annat sätt attrahera finansiering. Här kan Swedfund vara en partner för tillväxt och företagande. Swedfunds portföljbolag finns i länder och på marknader som enligt internationella index har hög korruptionsrisk. Det är en konsekvens av vårt uppdrag att vi verkar också i dessa länder vi ska helt enkelt vara just där! Swedfund har naturligtvis ansvar för verksamheten i portföljbolagen. Vår roll är att genomföra minoritetsinvesteringar, vilket har sin grund i behovet av en industriell huvudägare i den enskilda investeringen. Vi kräver att såväl våra medinvesterare som portföljbolagen lever upp till vår syn på viktiga frågor som rör bolagsstyrning, miljö- och socialt ansvar. Vårt sätt att säkerställa detta är att inkludera Swedfunds policyer och krav i de aktieägar- och låneavtal som tecknas. Genom att vara en aktiv ägare söker vi upptäcka avvikelser och vi söker då påverka bolagen att förändra beteenden och tillföra den erfarenhet och kunskap vi har i hållbarhetsfrågor. Investeringsprocessen Investeringsförslag Varje år utvärderar Swedfund cirka 500 investeringsförslag. Vissa förslag kommer till oss spontant, andra är ett resultat av aktiv marknadsbearbetning. Efter en första utvärdering mot Swedfunds investeringskriterier (se vidare hemsidan), kan många uteslutas direkt då de inte uppfyller grundläggande krav. Concept clearance Om investeringen bedöms vara intressant för Swedfund förbereds den för Concept Clearance (CC). En investeringsansvarig investment manager (IM) skriver en kort PM som sedan diskuteras i en informell kreditkommitté bestående av VD, investeringschef och affärsutvecklingschef. Om beslut tas att bereda investeringen vidare, inleds en s.k. due diligence process (DD). Denna process innebär att företaget och den tänkta investeringen genomlyses ur samtliga relevanta aspekter (finansiell, kommersiell, juridisk, partner, utvecklingseffekter samt ESG-frågor). Denna due diligence löper under hela investeringsprocessen, fram till dess att transaktionen genomförts (utbetalning av vår investering). Utvärdering av de olika områdena löper ibland parallellt, går in i varandra och fördjupningar görs när så krävs. När en investering har CC:ats med positivt utfall föranmäls den till styrelsen. swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 11 11

Screening Efter anmälan till styrelsen bereds investeringen vidare för Screening. Utöver IM deltar i detta steg normalt en analytiker och en jurist. Vid screening analyseras och diskuteras investeringen i en intern peer review group, baserat på det underlag som tagits fram. Screeninggruppen lämnar synpunkter och rekommendationer för den fortsatta utvärderingen. Dessa rekommendationer innehåller bl.a. riktlinjer för vad den fortsatta DD-processen ska fokusera på. Om den fortsatta beredningen får positivt utfall förbereds ett beslutsunderlag till styrelsen eller VD.. Den miljömässiga och sociala DD:n görs under medverkan av ESG sakkunniga. Om investeringen riskklassificeras avseende miljö- och social prestanda som riskklass A eller B+, anlitas även en extern ESG-specialist. Oavsett riskklass finns alltid en sammanfattning av miljö och social risk med i styrelsepromemorian. Investeringsbeslut Beroende på investeringsbelopp fattas beslut antingen av VD (upp till 10 MSEK) eller av styrelsen (över 10 MSEK). Slutförande av transaktion Om investeringen godkänns slutförs förhandlingar och eventuellt fördjupad DD. Avtal tas i detta skede fram för transaktionen. I avtalet ingår hållbarhetskrav som baseras på Swedfunds Sustainability Tool Kit, anpassade till den specifika investeringen. Utbetalning När villkor för utbetalning (conditions precedent) är uppfyllda sker utbetalning. Förvaltning Därefter vidtar förvaltningsfasen. En IM ansvarar för det löpande arbetet och den kontinuerliga uppföljningen av investeringen. Förvaltning innebär ett aktivt arbete för att skapa värde för alla intressenter i investeringen. När Swedfund är aktieägare sker detta arbete med styrelsen som plattform. I de flesta aktieinvesteringar har Swedfund rätt att nominera en styrelseledamot. Många gånger är den investeringsansvarige också styrelseledamot. Ibland utser Swedfund en extern ledamot med särskild kompetens om detta bedöms vara av vikt för investeringen ifråga. I samtliga investeringar (aktier, lån och fonder) görs kvartalsvis en sammanställning av finansiell information. En grundlig analys och genomgång görs en gång om året inkluderat ESG och utvecklingseffekter. Den årliga genomgången analyseras internt på Swedfund och presenteras därefter för styrelsen. Exit Efter exit görs en exit-rapport som bl.a. innehåller en analys av utvecklingseffekter, samt ett avsnitt om lessons learned. Swedfunds Policy för hållbar utveckling Alla Swedfunds investeringar måste uppfylla Swedfunds Policy för hållbar utveckling. Policyn är publicerad i sin helhet på hemsidan och är kontinuerligt föremål för uppdatering med hänsyn till nya forskningsrön och ny kunskap. Policyn har godkänts av styrelsen och utgör en hörnsten i vår affärsverksamhet. Policyn ger riktlinjer för hur vi inlemmar hållbarhetsaspekterna i Swedfunds verksamhet och investeringar. Genom ett aktivt engagemang och en aktiv övervakning söker 12 swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 12

Swedfund bidra till att portföljföretagen möter, eller ännu hellre, överträffar miljömässiga och sociala krav. Swedfunds Policy för hållbar utveckling omfattar bland annat: Vägledning i Swedfunds investeringsprocess när det gäller utvecklingseffekter, miljömässiga, sociala- och bolagsstyrningsfrågor (ESG). Krav på och vägledning för företag vi investerat i. Uteslutningslista branscher Swedfund inte investerar i. Klassificering av miljömässiga och sociala risker. Uteslutningslistan Swedfund investerar inte i företag som förknippas med: Produktion eller aktiviteter som omfattar tvångsarbete eller barnarbete. Produktion av eller handel med någon produkt eller aktivitet som bedöms som olaglig under värdlandets lagar eller förordningar, eller internationella konventioner och överenskommelser. Verksamhet hänförlig till pornografi eller prostitution. Handel med djur och växter, eller djur- och växtprodukter som regleras av CITES. Produktion eller användning av, eller handel med, farliga material såsom radioaktivt material, obundna asbestfibrer och produkter som innehåller PCB-gifter. Gränsöverskridande handel med avfall och avfallsprodukter, såvida de inte följer Baselkonventionen och de underliggande förordningarna. Fiske med drivnät i marinmiljö där man använder nät som är längre än 2,5 km. Produktion av, användning av eller handel med läkemedel, pesticider/herbicider, kemikalier, ämnen som försvagar ozonskiktet och andra farliga ämnen som är föremål för internationella utfasningar eller förbud. Förstörelse av känsliga livsmiljöer. Produktion och distribution av rasistiska, antidemokratiska och/eller nynazistiska medier. Utöver detta investerar Swedfund inte heller i företag där vapen, ammunition, tobak eller sprit utgör betydande del av verksamheten. Spel och kasinoverksamhet och motsvarande är inte heller verksamheter vi investerar i. Så klassificeras miljömässiga och sociala risker Projektet stäms av mot Swedfunds uteslutningslista och i investeringsprocessens Concept clearancefas görs en preliminär riskklassning av projektet. Nedan presenteras de fyra riskklasser som tillämpas vid direktinvesteringar i företag (A, B+, B och C). Finansiella institutioner delas enligt EDFI:s definition in i tre riskklasser (A, B och C), beroende på vilka verksamheter de i sin tur finansierar. swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 13 13

Riskklass A (hög risk) Företag med omfattande negativ påverkan på miljö och människor som inte kan åtgärdas eller kompenseras, alternativt åtgärdas till mycket hög kostnad. T.ex. infrastrukturprojekt, industrier med betydande miljöpåverkan, greenfield- projekt som kräver röjning av ny mark, verksamheter som innebär omfattande användning av begränsade naturresurser, företag som har en stor påverkan på människor i lokalsamhället t.ex. på grund av expropriering av mark eller riskfyllda processer. I bedömningen tas även hänsyn till påverkan i leverantörsleden och i lokalsamhället, inklusive sociala risker som långa arbetstider, låga löner eller andra frågor kring arbetsvillkor. Riskklass B+ (medel hög risk) Företag med betydande negativ påverkan inom avgränsat område och där det finns goda möjligheter att åtgärda eller kompensera. T.ex. industriföretag där det förekommer miljöfarliga ämnen, utsläpp och avfall som kan hanteras genom beprövad reningsteknik eller där arbetsmiljörisker kan hanteras genom skyddsutrustning och utbildning. Även företag i områden där det finns specifika problem med epidemier, diskriminering mm som kan innebära en potentiell risk för företaget. I bedömningen tas även hänsyn till påverkan i leverantörsleden och i lokalsamhället, inklusive sociala risker som långa arbetstider, låga löner eller andra frågor kring arbetsvillkor. Riskklass B (medel låg risk) Företag med begränsade negativa effekter på miljö och människor inom väl avgränsade områden och som kan åtgärdas genom beprövade metoder. T ex mindre industriföretag eller tjänsteföretag som har en viss allmän miljöpåverkan eller allmänna arbetsmiljörisker som enkelt kan hanteras. Det kan även handla om sociala risker, som långa arbetstider, låga löner eller andra frågor kring arbetsvillkor. Riskklass C (låg risk) Små företag (1 20 anställda) utan några specifika risker och som saknar industriell tillverkning. Sociala risker som långa arbetstider, låga löner eller andra frågor kring arbetsvillkor beaktas också. 14 swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 14

Miljöprestanda, socialt ansvar och bolagsstyrning i portföljbolagen Swedfunds ESG-arbete (Environmental, Social and Governance) utgår dels från EDFI Harmonized Standards for Direct Investments and Financial Institutions som baseras på IFC Performance Standards on Environmental and Social Sustainability, framtagna av International Finance Corporation (IFC), som är del av Världsbanksgruppen och dels från det Corporate Governance Development Framework, som undertecknades av Swedfund 2011, i samband med Världsbanksgruppens årsmöte och som nu succesivt kommer att införas i investeringsprocessen. IFC:s Performance Standards on Environmental and Social Sustainability är det verktyg Swedfund och Swedfunds portföljbolag utgår ifrån, för att identifiera risker och påverkan. Standarderna används för att hindra, minska och hantera miljö- och sociala risker. Swedfund använder IFC:s standarder tillsammans med andra antagna policyer och riktlinjer för att säkerställa att portföljbolagen når sina mål. Standarderna är åtta till antalet: 1. Assessment and Management of Environmental and Social Risks and Impacts. 2. Labor and Working Conditions. 3. Resource Efficiency and Pollution Prevention. 4. Community Health, Safety, and Security. 5. Land Acquisition and Involuntary Resettlement. 6. Biodiversity Conservation and Sustainable Management of Living Natural Resources. 7. Indigenous Peoples. 8. Cultural Heritage. swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 15 15

Våra investeringar Swedfunds portfölj Swedfunds portfölj fördelar sig på aktier, lån och fonder. Swedfunds fokus är på aktieinvesteringar i storleksordningen 20 50 MSEK per investering. Via lån kan vi delta i finansieringar av större företag tillsammans med andra finansiärer. Fondinvesteringar möjliggör för Swedfund att på ett kostnadseffektivt sätt nå fler och mindre företag i länder som annars hade varit svåra att verka i utan lokal närvaro. Under 2011 beslutade regeringen att i begränsad omfattning tillåta Swedfund investera i fonder,vilket betyder att Swedfund i avvaktan på pågående översyn inte gör nya åtaganden genom investeringar via fonder i tredje land. Innebörden av riktlinjerna är att vi endast kan investera i fonder som är skrivna (domicilierade) i samma land som investeringen görs. Vid slutet av 2011 uppgick Swedfunds investeringsportfölj till 2,6 miljarder SEK (bokfört värde före nedskrivningar inklusive kontrakterade ej utbetalda åtaganden) fördelat på 90 investeringar (13 av investeringarna är samfinansieringar inom ramen för European Financing Partners, EFP) i 36 länder. Under 2011 kontrakterade Swedfund sju nya investeringar (varav två inom ramen för EFP) och avslutade tio. Portfölj per region 2011 (anskaffningsvärden): Afrika 47 % Asien 33 % Latinamerika 1 % Östeuropa 12 % Mellanöstern 2 % Global 5 % 16 swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 16

Portfölj per instrument 2011 (anskaffningsvärden): Aktier 44 % Lån 34 % Fonder 22 % Intressentengagemang, intressentanalys och intressentdialog 2011uppmärksammades Swedfunds verksamhet av ett antal organisationer från civilsamhället. Kritiska rapporter presenterades vid ett antal publika seminarier och massmedia speglade denna kritik i radio, TV och tidningar. Swedfund har ett behov av att bättre än hittills utveckla och etablera dialogen med våra intressenter, framför allt med civilsamhällets organisationer och aktörer. Vi har förstått att Swedfund med en bättre dialog med våra intressenter kan addera värdefull erfarenhet, kunskap och synpunkter till vårt arbete. 2011 års massmediala uppmärksamhet kring Swedfund handlade bland annat om transparens, ansvarsfrågor, skattelagstiftning och fonder som instrument för utvecklingsfinansiering. Några av dessa frågor togs också upp i betänkanden och motioner till Riksdagen. Den gemensamma nämnaren var debatten om hur svenskt bistånd bör utformas på bästa sätt för att kunna mätas och påvisa resultat. Om vikten av att tänka nytt Swedfund tar all kritik på allvar och välkomnar en konstruktiv dialog med samtliga intressenter. Ambitionen är att kontinuerligt utveckla vår kompetens och våra metoder till gagn för ökad fattigdomsbekämpning. Vår ambition är att bättre än hittills - och i bredare kretsar - skapa tillit till och öka förtroendet för vår roll i utvecklingssamarbetet i enlighet med de direktiv vi har från vår ägare. I syfte att förbättra och utveckla vårt arbete kommer Swedfund därför att under 2012 utveckla intressentdialogen. - Swedfund - Ägare - PorMöljföretag - Investeringspartner - Lokala leverantörer och distributörer - Andra finansiärer - BranschorganisaRoner - Civilsamhällets organisaroner - Fackföreningar - Lokala regeringar - Experter/konsulter/forskare - SkaVebetalare swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 17 17

och om vikten av transparens Öppna biståndet är benämningen på regeringens arbete med att anpassa det svenska utvecklingssamarbetet till dagens verklighet och de möjligheter som globaliseringen och den teknologiska utvecklingen skapar. Målet är att bekämpa fattigdomen så effektivt som möjligt. För att nå detta mål behöver biståndet öppnas för insyn och idéer från fler. Som en del av Öppna biståndet har en transparensgaranti införts i biståndet. Garantin innebär att allmänna handlingar och offentlig information om det svenska biståndet aktivt görs tillgängliga på webben. Hemsidan för detta är www.openaid.se. Swedfunds ambition är, att utöver den rapportering som krävs enligt lag samt ägarens särskilda riktlinjer, medverka i genomförandet av transparensgarantin i biståndet i syfte att öka öppenheten kring Swedfunds verksamhet och investeringar. Vi analyserar nu möjligheterna för Swedfund att addera adekvat information till det Öppna biståndets gemensamma hemsida och/eller lämna utvidgad information om våra investeringar också på vår egen hemsida. Viss information kan emellertid inte göras allmänt tillgänglig, då detta strider mot ingångna affärsavtal. Swedfund välkomnar oberoende granskning, såväl i våra interna processer som i våra portföljbolag, då sådan granskning utgör ett värdefullt komplement till den granskning och uppföljning vi själva gör. Våra externa revisorer granskar kontinuerligt vår verksamhet och vi uppmuntrar andra intressenter att analysera vår verksamhet, eftersom detta hjälper oss i ambitionen att förbättra vårt arbete. Utvecklingseffekter Utvecklingseffekter är inget entydigt begrepp, utan kan ha olika betydelse beroende på vem som använder begreppet. Swedfund använder begreppet utvecklingseffekter för att beskriva de positiva effekter som genereras av våra investeringar i det land där investeringen görs. Swedfunds utvecklingseffektsmodell bygger till stor del på portföljbolagens förädlingsvärden och positiv utveckling av olika ESG faktorer. Att studera förädlingsvärden och deras motsvarande kassaflöden är ett naturligt sätt att följa en enskild investering samt för att kunna härleda investeringens inverkan på ett lands ekonomi. 18 swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 18

Swedfunds investeringscykel och portföljbolagens förädlingsvärden Utifrån denna modell har Swedfund valt de variabler som är praktiskt möjliga att mäta och som anses ha avgörande betydelse för utvecklingen i ett land där en investering sker. Till detta har en rad så kallade positiva spill over- effekter lagts. Spill over-effekter är effekter som i första hand endast kan beskrivas i kvalitativa termer, såsom t.ex. nya produktionsmetoder, medan de effekter som härleds ur modellen ovan går att kvantifiera, såsom t.ex. löner. Att mäta utvecklingseffekter på det sätt Swedfund gör är avgörande bland annat för att kunna: 1. Följa upp investeringarna över tid. 2. Rapportera och redovisa resultat. 3. Återrapportera till våra portföljbolag. 4. Utveckla vårt ramverk för uppföljning och utvärdering. 5. Bidra till diskussionen om biståndseffektivitet. 6. Bidra till en konstruktiv diskussion med våra intressenter. Nedan presenteras de mått och variabler på förväntade utvecklingseffekter som används i Swedfunds utvecklingseffektsmodell i fem av de investeringar som kontrakterades under 2011. Indikatorer på utvecklingseffekter, som följs upp i portföljbolagen, är: 1. Finansiellt resultat 2. Ekonomiskt resultat 3. Utveckling av den privata sektorn 4. ESG-förbättringar swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 19 19

- Vietnam har fortfarande en alltför liten och outvecklad banksektor. Ett större, likvidare och Swedfund International AB De uppgifter som presenteras nedan är alla prognoser och aggregerade för fem kontrakterade investeringar gjorda under 2011 (se vidare längre fram), på sex års sikt. Prognoser är av naturen osäkra men ger ändå en bild av förväntat utfall av investeringarna. Utvecklingseffekter finansiella Den finansiella utvecklingen är grunden för alla utvecklingseffekter av en investering. Hög lönsamhet och omsättningstillväxt betyder att de varor eller tjänster företaget producerar är efterfrågade och att produktionen bedrivs effektivt. Vinster används också till att expandera. En god finansiell utveckling innebär därför större möjligheter för verksamheterna att växa med internt genererade medel. Medan en dålig finansiell utveckling utan lönsamhet gör att utvecklingseffekterna uteblir. Omsättningstillväxten under perioden för de fem bolagen ligger på en relativt hög nivå. Särskilt snabb är tillväxten i början, vilket är normalt för nya investeringar. Över en sexårsperiod är den genomsnittliga tillväxten omkring 28 procent. Marginalen (resultatet efter skatt) ligger på drygt 30 procent och avkastningen beräknas bli cirka 14 procent. Utvecklingseffekter ekonomiska För att få en bredare uppfattning om hur investeringen påverkar den lokala ekonomin analyserar Swedfund hur förädlingsvärdet utvecklas och fördelas. Ett högt förädlingsvärde bidrar till att höja landets BNP, som är summan av alla företags förädlingsvärden. Fram till och med 2016 förväntas det sammanlagda förädlingsvärdet öka med 26 procent per år. Även om tillväxtprognosen anges i nominella tal måste den prognostiserade utvecklingen ses som tillfredsställande. Under perioden 2010-2016 betalas över 5 000 MSEK ut i lön från de fem investeringarna med en tillväxt om drygt 25 procent per år. Under perioden betalas också skatt av företagen. Detta beräknade belopp tenderar alltid att vara i underkant beroende på en rad faktorer, exempelvis tas inte hänsyn till alla skatter företagen betalar såsom fastighetsskatter och moms. De prognostiserade totala skatteintäkterna för perioden är trots denna underskattning 2 572 MSEK. Antalet direkt sysselsatta i de fem företagen uppskattas uppgå till minst 13 000 vid periodens slut. Utvecklingseffekter spill over-effekter av investeringar Vanligtvis talas om överföring av: - Managementkunnande. - Produktionsmetoder. - Marknadsföringsmetoder. - Annan kunskap som är specifik för varan eller tjänsten. Därtill kan läggas om det nyetablerade företaget ökar konkurrensen på marknaden eller förbättrar handelsbalansen genom att producera för export. En ibland bortglömd effekt är att såväl den inre arbetsmiljön som den yttre miljön kan förbättras då investeringar i nya maskiner normalt leder till såväl säkrare som renare produktion. Nedan följer ett axplock av spill over-effekter i de fem investeringarna. Swedfund International AB FJ Lastvagnar, Ryssland - Den ryska fordonsindustrin kommer att få tillgång till ny och modern produktionsteknik som är nödvändig för hela branschen. Investeringen ska möjliggöra lokal tillverkning av produkter med hög precision och kvalitetsstandard och ökar därigenom det lokala förädlingsvärdet. - Investeringen stödjer utvecklingen av den privata sektorn och underleverantörsmarknaden inom den ryska fordonsindustrin. - Konkurrensen och kvaliteten förväntas att öka, respektive förbättras avsevärt. 20 20 swedfund hållbarhets- och årsredovisning 2011 Sacombank, Vietnam