Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013
Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar som gäller kvaliteten i och utvecklingen av utbildningen samt näringslivet... 6 4 Alternativ till en campushelhet eller flera campushelheter inom yrkesutbildning... 7 5 Bedömning av campusalternativ inom yrkesutbildning... 8 6 Arbetsgruppens rekommendation och fortsatta åtgärder... 9 7 Bilagor... 10
1 Inledning Stadsstyrelsen i Borgå beslutade 4.6.2012 att inrätta en tjänsteinnehavararbetsgrupp som hade som uppgift att på bredaste möjliga bas före slutet av januari 2013 utreda de verksamhetsmässiga och ekonomiska möjligheter som bidrar till att en campushelhet eller flera campushelheter inom yrkesutbildning bildas i Borgå stads område. En noggrannare områdesavgränsning omfattade i stort sett områdena Estbacka, Pepot, Näse och Kungsporten. Avsikten var att utarbeta en strategisk utredningsplan vars resultat preciseras i takt med en detaljerad planering och vars tidsaxel är lång. Ett betydande antal eventuella investeringar förutsätter att ägarna förbinder sig på lång sikt. Stadens representanter i arbetsgruppen var arbetsgruppens ordförande, stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula och arbetsgruppens vice ordförande, bildningsdirektör Hilding Mattsson. Varje anordnare av yrkesutbildning i Borgå utsåg två tjänstemannamedlemmar till arbetsgruppen. Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, Amisto, representerades av Markku Kantonen och Pentti Suursalmi, Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland, Inveon, representerades av Johan Söderberg och Solveig Mickels, Oy Porvoo International College Ab, Point College, representerades av Sari Gustafsson och Tuula Grönholm samt Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab, Yrkesinstitut Prakticum, representerades av Harriet Ahlnäs och Henrik Wik. Arbetsgruppens sekreterare var utbildningsdirektör Jari Kettunen och lokalitetsdirektör Börje Boström och stadsplaneringschef Eero Löytönen fungerade som permanenta sakkunniga i gruppen, alla är anställda hos Borgå stad. Ur Borgå stads synvinkel ska ärendet undersökas med tanke på planläggningen och markanvändningen samt med tanke på kvaliteten i och utvecklingen av utbildningen samt utvecklingen av näringslivet. Borgå stad ska med sina åtgärder ansvara för och främja utvecklande av kvaliteten i utbildningsanordnarnas utbildning i regionen så att dessa anordnare kan utbilda tillräckligt med arbetskraft av hög kvalitet för både stadens egna behov och näringslivets behov i regionen nu och i framtiden. Lokalerna används dagligen av totalt cirka 3 500 studerande på ungdomsstadiet och inom vuxenutbildningen samt av personalen i läroanstalterna vilket ökar ärendets betydelse med tanke på användningen av lokalerna. Alla anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet i Borgå stad planerar betydande lokala lokal- och fastighetsutvecklingsprojekt med anknytning till anordnande och utveckling av utbildningen. I praktiken förutsätter alla projekt också Borgå stads medverkande genom planläggning, markpolitik och ägarpolitik. Staden har också behov som gäller stadens egen serviceproduktion, stadsutveckling och stadsplanering. Dessa behov har flera beröringspunkter med lokalfrågor inom yrkesutbildningen. 3
2 Markanvändning och planläggning Allmänna riktlinjer för markanvändningen i olika områden fastställs i generalplanerna. I Borgå anvisas separat i generalplanerna de områden som är avsedda för utbildning, med undantag av centrum. Byggande av nya lokaler för en läroanstalt och även kompletterande byggande i anslutning till de befintliga läroanstalterna förutsätter att man ändrar eller utarbetar detaljplaner. Om skoltomternas och skollokalernas användningsändamål ändras ska man göra ändringar i detaljplanen. För planläggningsarbeten ska reserveras tillräckligt tid, minst cirka ett år. Avsikten är att när man fattar beslut om placering av olika läroanstalter, förbinder staden sig samtidigt att inleda detaljplanearbeten som krävs för byggande av läroanstalter eller som beror på ändrade användningsändamål av de befintliga läroanstalterna. Läroanstalternas nuvarande läge beskrivs på kartbilagan på sida 2. Utkasten till delgeneralplan för Kungsporten och Estbacka beskrivs på sidor 3 5 på kartbilagan. Enligt kartan på sida 5 är avsikten att vidare utveckla Kungsporten som helhet så att sydvästra sektorn av Kungsporten, som omgiver anslutningen till motorvägen, huvudsakligen omfattar handel och att norra sektorn vid Mäntsälävägen och nordöstra sektorn vid Hornhattula huvudsakligen omfattar arbetsplatser. Den fjärde sektorn i anslutning till Estbacka omfattar förutom boende också utbildningslokaler. De olika sektorerna förenas i fortsättningen av en ringliknande förbindelseväg. Om de trafikförbindelser och den markanvändning som föreslås i delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka genomförs, blir Kungsporten till en helhet med dragningskraft där verksamheterna i olika sektorer stöder varandra. I den nya landskapsplanen förbereder man sig på att det byggs ytterligare 75 000 m 2 -vy för handel i Kungsporten. Detta kan lyckas endast om de bästa områdena för handel reserveras för affärslokaler. Kraftigt byggande och utveckling av landskapet förutsätts för att Västra Mannerheimleden kan utvecklas till en representativ infart till staden. Byggande av nya lokaler för yrkesutbildningen på andra stadiet vid vägen är en bra möjlighet att förbättra stadsbilden i ett område där annat byggande inte skulle vara naturligt. Ytterligare byggande i området är även ekonomiskt motiverat när de övriga skolområdena får ett nytt användningsändamål. Inveon anger ett område vid Mäntsälävägen som kan reserveras för byggande för handel. Amisto planerar ytterligare byggande vilket förutsätter en detaljplaneändring men det verkar inte finnas stora hinder för ändringen. Det krävs en mera omfattande detaljplanering om läroanstalterna koncentreras till detta område men på basis av de gjorda utredningarna finns det inga särskilda hinder för detaljplaneändringen. I delgeneralplanen bereder man sig också på utvidgande av områdena för läroanstalter och på bostadsbyggande som behövs i närheten av dessa områden. Det är också möjligt att bygga tillräckliga parkeringsområden i området. Om verksamheten och parkeringsområdet vid Amisto utvidgas i ett utvidgningsområde i riktning mot motorvägen, förutsätter det att man bygger en egen anslutning från förbindelsevägen i Kungsporten direkt till utvidgningsområdet. Då kan den tunga trafiken och den övriga trafiken till och från Amisto styras på ett säkert sätt. Dessutom planerar man trafikarrangemangen för området med beaktande av gång- och cykelvägar. Man ska göra en detaljplaneändring för tomten för Pomo-huset när fastighetens användningsändamål ändras. Det är en utmanande uppgift eftersom man har byggt på hela tomten och byggnaderna inte särskilt flexibelt kan byggas om för ett nytt användningsändamål. Rivning av byggnaderna orsakar kostnader. Man ska också utreda skyddsvärden för byggnaderna på tomten. Inveons fastighet i Haiko ligger i ett strandområde med dragningskraft och den lämpar sig bra för boende. Det finns inga hinder att avvika från generalplanen fast än man särskilt noggrant ska beakta landskapsfaktorerna. Det befintliga byggnadsbeståndet bör eventuellt rivas ned vilket också medför kostnader. Områdets värde påverkas avsevärt av hur man lyckas med detaljplanearbetet och fastighetsutvecklingen. Det befintliga byggnadsbeståndet och de sannolika rivningsarbetena minskar på tomtens värde. Detaljplaneändringen ska göras i samarbete med experter på fastighetsutveckling. 4
Inveon har också lokaler i centrum av staden, i Nimbus-huset. Det är nödvändigt att ändra detaljplanen för kvarteret särskilt därför att byggnadsbeståndet i området inte längre på bästa sätt motsvarar de krav som ställs för affärsbyggande och därför att kvarteret ligger på ett synligt ställe i stadskärnan. Fastigheten är inte det bästa alternativet för en skola. Point Colleges, före detta handelsläroverket, tomt och även byggnad lämpar sig fortfarande bra för en skola. Om dess framtida användningsandamål kan man fatta beslut i samband med de lösningar som görs på basis av en skolnätsutredning i Borgå. Då får man också veta om det krävs en detaljplaneändring för tomten. Point Colleges aktiebolag äger sin egen tomt och byggnad och hyr dessutom ett område för sin parkeringsplats av Borgå stad. Prakticum har inga egna lokaler i Borgå utan deras verksamhet i Borgå koncentreras till de lokaler på Ågatan som Prakticum hyrt av Borgå Folkakademi. 5
3 Olika synvinklar som gäller kvaliteten i och utvecklingen av utbildningen samt näringslivet Som bakgrundsmaterial har arbetsgruppen haft utredningar som gjorts om anordnande av yrkesutbildningen i Östra Nyland i framtiden och som baserar sig på de nationella riktlinjerna för yrkesutbildning. De nationella riktlinjerna har utgått från att göra anordnar- och skolnätet tätare samt från att utveckla utbildningens kvalitet. De eventuella lösningarna som gäller anordnarnätet i Östra Nyland väntar på statens allmänna riktlinjer, men alla statens befintliga och eventuella framtida riktlinjer främjar att utbildningen koncentreras till större enheter. Den finansiering som staten riktat till enheter i yrkesutbildningen minskar under de kommande åren och ändringar i anordnarnätet är att förvänta. Realiteterna i den allt knappare kommunala ekonomin att på lång sikt bemöta de investeringar som yrkesutbildningen kräver styr samtidigt också den blivande användningen av lokaler och planeringen av eventuella nyinvesteringar. Det gemensamma kravet och den gemensamma utgångspunkten hos Borgå stad och yrkesutbildningens lokala sammanslutningar är att den lokala och högklassiga yrkesutbildningen som beaktar elevernas och näringslivets intressen utvecklas i området samt de lokal- och fastighetslösningar som behövs för dem. I Borgå stads område finns det totalt cirka 3 500 studerande inom ungdoms- och vuxenutbildningen inom yrkesutbildningen. Dessutom finns det också anställda i läroanstalterna inom yrkesutbildningen. Man ska lägga märke till att bevarandet och ökningen av utbildningens dragningskraft samt utbildningens kvalitet för sin del också är beroende av fungerande och tidsenliga lokallösningar. I Borgå stads område har utbildningsanordnarnas dragningskraft varit låg och som orsak till detta kan också betraktas att undervisningslokalerna är splittrade och föråldrade. Ur utbildningsanordnarnas synvinkel ska man beakta språkfrågor vid olika alternativ och säkerställa att undervisningen på eget språk har en tillräcklig volym i området samt att det finns ett tillräckligt utbud på utbildning på främmande språk. Enligt utbildningsanordnarna är det allra nödvändigaste målet inom den närmaste framtiden att lokalerna moderniseras och utbildningens kvalitet utvecklas. Svenska Framtidskolan i Helsingforsregionen Ab, styrelsen för Yrkesinstitutet Prakticum, har ansett att ett eventuellt tvåspråkigt campus är alltför stort med tanke på deras verksamhet och det inte stöder utvecklingen av deras enhet i Borgå. Samtidigt anser styrelsen att de skulle förlora de fördelar som de nu har på grund av deras centrala läge i centrum av Borgå. I dag är denna utbildningsanordnare verksam i hyreslokaler i Borgå stads område. Alla utbildningsanordnare anser att investeringar och finansiering av dem är en utmaning eftersom de alla har omfattande behov. Med tanke på Borgå stad är det i varje framtidsscenario väsentligt att säkerställa att den lokala yrkesutbildningen utvecklas samt att stöda detta mål i olika former. Det ligger också i stadens direkta intresse att främja Borgås egna projekt för byggande av skolor. Det är också väsentligt att göra stadstrukturen i Borgå stad tätare och utveckla regionen med tanke på stadsstrukturen. 6
4 Alternativ till en campushelhet eller flera campushelheter inom yrkesutbildning Arbetsgruppen har kunnat använda uppgifterna om de nuvarande dimensioneringarna av lokaler för yrkesutbildningen samt om de kommande lokalbehoven, och arbetsgruppen har dessutom bekantat sig med olika utbildningsanordnares projektplaner för sina möjligheter att bygga ut. Arbetsgruppen har också kunnat använda en utredning om vilka verksamhetsmässiga, tekniska och ekonomiska möjligheter den nuvarande Porvoo International Colleges fastighet har för att fungera som enhetsskola som lämpar sig för grundläggande utbildning samt en slutrapport av arbetsgruppen för Västra Enhetsskolan. På basis av materialet har arbetsgruppen identifierat tre olika alternativ till en campushelhet eller flera campushelheter inom yrkesutbildningen i Borgå stads område. A.) Detta alternativ innebär att bygga lokaler för Inveon och Prakticum i Kungsporten och för Point College på Styrmansvägen vid utbyggnaden av Amisto. Vid detta alternativ uppstår två separata campus. (Kartbilagan s. 8 12) B.) Detta alternativ innebär att bygga gemensamma lokaler för Inveon, Point College och Prakticum i Kungsporten och att bygga ut Amisto på Styrmansvägen. Vid detta alternativ uppstår också två separata campus. (Kartbilagan s. 9 12) C.) Detta alternativ innebär att man bygger egna lokaler för Inveon och Point College på Styrmansvägen samtidigt som man bygger ut Amisto. Vid detta alternativ uppstår ett gemensamt campus. (Kartbilagan s. 13 20) Vid varje alternativ har man också utgått från att man avstår från att använda Point Colleges fastighet, Pomo-huset samt Inveons nuvarande lokaler som undervisningslokaler inom yrkesutbildningen. Arbetsgruppen anser att det inte finns något fjärde alternativ där nuläget bibehålls och man inte gör något, eftersom varje anordnare av yrkesutbildningen i Borgå stads område har nödvändiga och akuta lokalbehov. Man ska utarbeta en tidtabell för de investeringar som gäller dessa lokalbehov och komma i gång med dem inom de närmaste åren. Dessutom ska staden också undersöka en snabb lösning på att ersätta Strömborgska skolans lokaler. Olika anordnare av yrkesutbildningen har oändamålsenliga lokaler eller lokaler som är i dåligt skick vilket redan nu påverkar yrkesutbildningens regionala dragningskraft och utvecklingsmöjligheter. Därtill har regionförvaltningsmyndigheterna ålagt staden att undersöka en snabb lösning på att renovera eller ersätta Strömborgska skolans lokaler. 7
5 Bedömning av campusalternativ inom yrkesutbildning Gemensamt för de olika alternativen är att alla alternativ förutsätter detaljplanearbete samt stora investeringar. På sida sju på kartbilagan beskrivs utbildningsanordnarnas nuvarande lokaler samt deras kommande lokalbehov per utbildningsanordnare. I dag är lokalernas storlek cirka 32 200 m 2 och enligt en preliminär utredning behöver man i framtiden cirka 40 700 m 2 stora lokaler. Man har utgått från reserveringar för tillräckligt stora lokaler som preciseras vid utbildningsanordnarnas gemensamma projektplanering när uppgifterna om hur mycket man behöver gemensamma lokaler preciseras. Det nuvarande behovet av extra lokaler är nästan 10 000 m 2 vilket minskar avsevärt enligt prognosen. Det preliminära behovet av egentlig nybyggnad är cirka 27 200 m 2. Det preliminära behovet av bruttoinvesteringar exklusive sambruk av lokalerna skulle enligt en grov uppskattning vara tiotals miljoner euro. Om man ökar sambruket av lokalerna beräknar man att antalet bruttoinvesteringar minskar betydligt. Det är emellertid fortfarande sannolikt att endast få av de nuvarande ägarna av utbildningsanordnare har ekonomiska möjligheter eller vilja att delta i en så stor investeringshelhet. Antalet nettoinvesteringar beror på om man lyckas komma på andra användningsändamål för fastigheterna och de övriga lokalerna eller om man lyckas sälja dem. Antalet investeringar är mycket stort, och man kan genomföra dessa investeringar endast genom att undersöka och använda alla möjligheter till sambruket av lokalerna samt genom att indela dessa planer i perioder i en tidtabell som gäller flera år. Även då är det inte säkert hur ägarna för sin del kan delta i finansieringen. Man ska emellertid komma ihåg att endast en gemensamt godkänd plan i flera perioder som på längre sikt gäller byggande av nya tidsenliga lokaler säkerställer att den högklassiga yrkesutbildningen på båda språken bevaras i Borgå. Vid varje alternativ som nu konstaterats har den största ägaren, Borgå stad, de största ekonomiska ansvaren. I detta skede har man inte emellertid noggrannare utrett finansieringen av dessa investeringar trots att man vet att en del av finansieringen kan fås genom att realisera de nuvarande fastigheterna. I arbetsgruppen har man ur flera olika synvinklar granskat de tre ovannämnda alternativen. Man har utarbetat en SWOT-analys av dessa alternativ som allmänt har godkänts av arbetsgruppen och som finns på slutsrapportens kartbilaga på sidor 21 23. I analysen beskriver man styrkor, svagheter, möjligheter och hot för varje alternativ med tanke på alla aktörer. Enligt analysen har alla alternativ för- och nackdelar med tanke på enskilda utbildningsanordnare. Som mest centrala gemensamma faktorer lyfter man emellertid fram maximering av sambruket av lokalerna, minimering av kostnaderna och ordnande av högklassig undervisning när arbetsgruppen bildar sin slutgiltiga åsikt om olika alternativ. Också språkfrågorna lyfts fram av utbildningsanordnarna, men ur utbildningsanordnarnas synvinkel prioriteras emellertid fungerande lösningar till lokaler. Dessutom anser Borgå stad att det är väsentligt att utveckla staden ur markanvändningens och planläggningens synvinkel. 8
6 Arbetsgruppens rekommendation och fortsatta åtgärder Varje alternativ erbjuder högklassiga lokaler via nybyggnad men med tanke på ägarna och finansiärerna är det mycket riskabelt att bygga samma lokaler i flera ställen vilket innebär att kostnaderna då också är större. Enligt arbetsgruppens bedömning är alternativet C, som gäller ett gemensamt campus, det mest ändamålsenliga alternativet. Detta alternativ innebär att man bygger egna lokaler för Inveon och Point College på Styrmansvägen samtidigt som man bygger ut Amisto. Två medlemmar av arbetsgruppen ville lämna ett ställningstagande (bilaga 2) som gäller jämförelsen av alternativen. I sitt ställningstagande framhäver de att tidtabellen är snabb. I bilaga 3 finns ett utlåtande av Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab:s styrelse från 11.2.2013 där de anser att alternativet C är alltför utmanande för dem eftersom de är en så liten aktör och en så stor helhet inte betjänar deras utveckling. Enligt arbetsgruppens bedömning skapar alternativet C de bästa möjligheterna till sambruket av lokalerna och då skulle finansieringstrycken i anslutning till nybyggnad vara minsta. Också för yrkeshögskolornas del har man i Borgå fått goda erfarenheter av att utbildningen koncentreras till ett campus. Man ska särskilt lägga märke till att bevarandet och ökningen av utbildningens dragningskraft samt utbildningens kvalitet för sin del också är beroende av fungerande och tidsenliga lokallösningar. Vid alternativet för ett campus ska man beakta och säkerställa att undervisningen på eget språk har en tillräcklig volym i campusområdet och att det finns ett tillräckligt utbud på utbildning på främmande språk. Då kan man i fortsättningen garantera att man i Borgå och Östra Nyland har tillgång till högklassig utbildning på eget språk också i framtiden. Alternativet för ett campus tar inte ställning till administrativa lösningar inom anordnarnätet utan det möjliggör både nuläget och de olika föreslagna alternativen till framtiden. Med tanke på markanvändningen och planläggningen i Borgå stad skapar genomförandet av alternativet för ett campus möjligheter att vidare utveckla både centrum och Kungsporten. Om utbildningen koncentreras till ett campus och ett område skapar detta möjligheter att genom planläggning utveckla egna områden för boende, näringslivet och utbildning och att skapa en enhetlig stadsbild i Borgå. Arbetsgruppens slutrapport skapar en grund för sådana strategiska riktlinjer som genomförs på lång sikt. Efter att arbetsgruppens riktlinjer har behandlats vid Borgå stads politiska organ förs den till beslutande organ hos alla utbildningsanordnare för att godkännas. Man börjar genomföra riktlinjerna för markanvändning och planläggning enligt arbetsgruppens rapport, man utarbetar en tidtabell för planeringen samt undersöker alternativ till finansieringen efter att utbildningsanordnarna har godkänt riktlinjerna. I bilaga fyra beskrivs i en bild hurdana fortsätta åtgärder och framtida riktlinjer det finns. Om arbetsgruppens slutrapport lämnades två separata skriftliga utlåtanden som finns i bilagorna två och tre. Arbetsgruppens slutrapport skickas vidare till undervisnings- och kulturministeriet. 9
7 Bilagor 1. Bilaga med kartor och bilder s. 1 23; utredning om möjligheterna att placera verksamheterna vid yrkesutbildning på andra stadiet Stadsplanering 18.2.2013 2. Samkommunen för yrkesutbildning i Östranyland, ställningstagande av arbetsgruppens medlemmar 6.2.2013 3. Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab:s styrelses utlåtande 11.2.2013 4. Beskrivning om fortsatta åtgärder och framtida riktlinjer. 10