UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION FÖRSKOLEINSPEKTÖRER BIRGITTA MAGNUSSON TEL: 508 33 635 HANS DAHLIN TEL: 508 33 655 INGER LEFFLER TEL: 508 33 675 SID 1 (18) 2009-02-12 Rapport från inpektion av Söderförkolor 9/12 18/12 2008 Förkolan Sälen på Katarina vätra kyrkogata 12 Finka förkolan på Urvädergränd 8 Förkolan Täppan på Ötgötagatan 61 Förkolan Barnängen på Barnänggatan 44. Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693 Beökadre Hantverkargatan 2F www.tockholm.e
SID 2 (18) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 BESKRIVNING AV FÖRSKOLEENHETEN...5 Organiation... 5 Barn och peronal... 6 SAMMANFATTNING AV ENHETENS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...7 Styrkor...7 Svagheter...7 Områden att utveckla...8 ENHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE...9 Sytematikt kvalitetarbete och ledarkap...9 Strukturella förutättningar... 10 Normer och värden...11 Barn i behov av ärkilt töd... 12 Likabehandlingplan... 12 Utveckling och lärande...12 Pedagogikt innehåll och organiation... 12 Pedagogik dokumentation... 14 Språk, kommunikation och logikt tänkande... 14 Barn inflytande...14 Förkola och hem...15 Samverkan med förkolekla, kola och fritidhem...16 TILL SIST...18
SID 3 (18) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Enheten för inpektion utvärderar den pedagogika verkamheten och främjar barn, ungdomar och vuxna lärande genom att granka måluppfyllelen utifrån nationella och kommunala tyrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granka hur förkolan/ kolan utvärderar in egen verkamhet ge rekommendationer om vad om bör förändra och utveckla Vi genomför vårt uppdrag genom att läa material om förkolan/kolan täller till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, peronal och kolledning. Vid grankningen av förkolor verkamhet intervjua föräldrar i tället för barn. obervera verkamheten Inpektionen följ upp på olika ätt beroende på kolform. I förta hand grankar vi måluppfyllelen, det vill äga att vi bildar o en å heltäckande bild om möjligt av hur målen i tyrdokumenten tolka och förverkliga på förkolan/kolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella tyrdokument. Deutom bedömer vi hur riktlinjerna i dea tyrdokument följ, likom mål och riktlinjer i Stockholm tad kolplan. Förutom detta grankar vi förkolan/kolan förmåga att jälv utvärdera in kvalitet för att förbättra verkamheten. I bedömningen av verkamheten kvalitet utgår vi även från Skolverket Allmänna råd om kvalitetredovining, var definitioner av begrepp inpektionen även använder. Hög kvalitet innebär enligt Skolverket definition främt att verkamheten utmärk av att den väl: trävar mot och uppfyller nationella mål varar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer om är förenliga med de nationella (t.ex. kolplan, lokal arbetplan och andra lokala planer) känneteckna av en trävan till förnyele och tändiga förbättringar utifrån de förutättningar man har. 1 1 Från Skolverket BRUK för kvalitetarbete i förkola och kola
SID 4 (18) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Utveckling edan den enate inpektionen Detta område finn med endat när en förkola följ upp eller inpektera på nytt. Sytematikt kvalitetarbete och ledarkap Detta område granka främt utifrån Skolverket allmänna råd om kvalitetredovining och Kvalitet i förkolan, Stockholm tad kvalitettrategi amt utifrån Läroplan för förkolan (Lpfö 98) och anviningar gällande förkolan i budget 2009. Normer och värden Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i Läroplan för förkolan, anviningar gällande förkolan i budget 2009, Skolverket allmänna råd amt Lag om förbud mot dikriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Utveckling och lärande Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i Läroplan för förkolan, anviningar gällande förkolan i budget 2009 och Skolverket allmänna råd. Barn inflytande Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i Läroplan för förkolan och Skolverket allmänna råd. Förkola och hem Detta område granka främt utifrån riktlinjer i Läroplan för förkolan, anviningar gällande förkolan i budget 2009 och Skolverket allmänna råd. Samverkan med förkoleklaen, kolan och fritidhemmet Detta område granka främt utifrån riktlinjer i Läroplan för förkolan, anviningar gällande förkolan i budget 2009 och Skolverket allmänna råd.
SID 5 (18) BESKRIVNING AV FÖRSKOLEENHETEN Söderförkolor är en kommunal förkoleenhet med fyra förkolor i Södermalm taddelförvaltning, tre förkolor med en lång hitoria och en helt nyöppnad. Enheten omfattar 11 avdelningar och betår av förkolan Sälen på Katarina vätra kyrkogata 12 med två avdelningar, Finka förkolan på Urvädergränd 8 med två avdelningar, Täppan på Ötgötagatan 61 med fyra avdelningar amt den nyöppnade Barnängen på Barnänggatan 44 med tre avdelningar. Finka förkolan erbjuder förkoleverkamhet på finka och Barnängen tartade in verkamhet endat åtta månader före inpektionen. Inpektionrapporten ammanfattar hela enheten generellt men bekriver även områden där det finn killnader mellan förkolorna. De tre äldre förkolorna ligger nära varandra trax öter om Götgatan medan Barnängen ligger längre öterut vid Spårvägmuéet. Sälen ligger i en egen byggnad medan de övriga förkolorna är belägna i flerfamiljhu. Alla förkolor utom Barnängen har egen gård om ger möjlighet till utelek, de utnyttjar itället en närliggande park. Lokalerna i de äldre förkolorna är byggda för eller anpaade till förkoleverkamhet medan Barnängen lokaler betår av ammanlagna lägenheter utan kontakt inomhu. Organiation Enheten led av en enhetchef om har itt kontor på förkolan Täppan. Hon har via fata tider på förkolorna och är i övrigt tillgänglig via telefon amt beöker förkolorna vid behov och vid arbetplatträffar. Till in hjälp har hon en amordnare om köter via adminitrativa uppgifter men har även andra arbetuppgifter om arbete på avdelning, i kök amt mottagande av tudiebeök. Alla förkolor har någon form av huanvarig om anvarar för att information kommer fram, köter kontakter med fatighetägaren och om på några förkolor har ett extra anvar för att den dagliga verkamheten fungerar. Deutom har alla avdelningar en avdelninganvarig om har ett extra anvar för att avdelningen pedagogika arbete driv framåt. Dea peroner med ärkilt anvar träffa i pedagogmöten 1-2 gånger per termin för att delge varandra olika erfarenheter, dikutera pedagogika frågor och via ina verkamheter. Här ta även andra frågor upp om rör hela enheten. Förkolan Täppan har även interna pedagogmöten för ina avdelninganvariga tillamman med enhetchefen. Repektive förkola har regelbundna arbetplatträffar om led av förkolechefen och även egna avdelningmöten för planering. De fleta arbetlag har planering tillamman några gånger i månaden men inte generellt på dagtid. Enkild planeringtid finn för alla pedagoger. Fyra planeringdagar per år genomför gemenamt inom enheten där peronalen oftat åker iväg för att utvärdera, dikutera och planera. Fram till nyår har en pedagog ett extra anvar och tid avatt för att underlätta tarten av den nya förkolan Barnängen både pedagogikt, praktikt och adminitrativt.
SID 6 (18) Barn och peronal I tabellen nedan redovia antalet barn i grupperna amt antalet peronal på förkolan beräknat i årarbetare. Söderförkolor Förkola, avdelning Avd typ Barn/ avd Antal Fk *) Antal Bk mfl Summa peronal Snitt barn per peronal totalt Fk % Sälen Delfinen 1-5 år 18 2 1 3 6,00 67% Valen 1-5 år 18 2 1 3 6,00 67% Stöd 0,875 0,875 Totalt 36 4 2 6 6,00 67% Finka förkolan Pööpöt 1-3 år 15 2 0,75 2,75 5,45 73% Paaperot 3-5 år 18 2 1 3 6,00 67% Stöd 1 1 Totalt 33 4 1,75 5,75 5,74 70% Barnängen Violen 1-2 år 10 1 1,75 2,625 3,81 38% Gullvivan 1-2 år 18 1 2,75 3,75 4,80 27% Kattfoten 1-2 år 18 1 2,875 4 4,50 25% Stöd 0 Totalt 46 3 7,375 10,375 4,43 29% Täppan Regnbågen 1-2 år 15 2 0,75 2,75 5,45 73% Ekorren 2,5-3,5 16 3 3 5,33 100% Solroen 3,5-4,5 18 2 1 3 Humlan 4,5-5,5 28 2 2,75 4,75 Stöd 0,5 0,5 Totalt 77 9 4,5 13,5 5,70 67% Totalt Söderförkolor 192 20 15,625 35,625 5,47 58% * Förkollärare, fritidpedagog eller lärare med examen från en tatlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna. Andel förkollärare: 58 % (Staden genomnitt är 38 %) Barn/ peronal: 5,5 (Staden genomnitt är 4,9 barn/peronal)
SID 7 (18) SAMMANFATTNING AV ENHETENS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Vårt uppdrag om inpektörer är att granka och utvärdera förkolan reultat. Med reultat menar vi förkolan förmåga att träva mot de nationella och kommunala målen amt efterleva de riktlinjer och krav om finn i tyrdokumenten. Våra bedömningar preentera utförligare under rubriken ENHETENS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inpektion har viat att Söderförkolor utmärk av ett antal tyrkor, bland annat dea: En hög andel förkollärare En trategi för ytematikt kvalitetarbete amt förutättningar för en lärande organiation. En gemenam och väl förankrad värdegrund. Ett medvetet arbete med jämtälldhet ur ett genuperpektiv. En helhetyn på lärande om omätt i pedagogik organiation och tematikt arbetätt. De pedagogika miljöerna är inbjudande, kreativa och pännande. Pedagogik dokumentation om ynliggör verkamheten och barn utveckling och lärande. Arbetätt om tödjer barn pråkutveckling, kommunikation amt logikt tänkande och matematik. Peronalen ger goda förutättningar för barn att få inflytande och ta anvar. Olika former av amverkan med föräldrarna amt goda trategier för föräldrar möjligheter till uppföljning av verkamheten. Svagheter Vår inpektion har viat att det finn via områden om Söderförkolor delvi briter i, bland annat följande: Förkolorna bedömer och dokumenterar i olika grad verkamheten måluppfyllele, dv. reultatet av vad använda arbetätt och metoder lett fram till för ny kunkap ho barnen. Enheten trategier för hur det mångkulturella arbetet omätt i praktiken är otydliga. Enheten och kolan verkamheter lever inte upp till taddelen trategier och taden intentioner för amverkan och överlämnande.
SID 8 (18) Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl tyrkor om vagheter, bör prioritera: Vidareutveckla måltyrningen i enheten genom att bättre koppla arbetplaner till övergripande dokument amt formaliera former uppföljning. Vidareutveckla den pedagogika dokumentationen till ett verktyg även för uppföljning av reultat och verkamhetutveckling. Vidareutveckla former för enhetövergripande pedagogikt utvecklingarbete. Vidareutveckla arbetet med natur och miljö till att omfatta ett ekologikt perpektiv. Utveckla trategier för det mångkulturella uppdraget. Vidareutveckla trategierna för amverkan och överlämnande till kolan verkamheter.
SID 9 (18) ENHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE Sytematikt kvalitetarbete och ledarkap Vi bedömer att Söderförkolor har goda förutättningar för ett ytematikt kvalitetarbete med klar ledningtruktur och organiation, vilket vi er om en tyrka. Ett tydligt ledarkap, dokumenterad anvarfördelning amt olika möteforum om tödjer organiationen kapar delaktighet för alla medarbetare. Det framgår klart att enheten verkamhet utgår ifrån läroplanen mål och intentioner. En uttalad verkamhetidé och väl förankrad värdegrund inom enheten anger baen för den pedagogika verkamheten innehåll. Vi bedömer att den övergripande verkamhetplanen och kvalitetredoviningen ger underlag för enheten måltyrning. Dock aner vi att förkolorna planering och utvärdering bättre kan koppla till övergripande nivå. Ytterligare en reflektion är att måltyrningen i enheten även kulle vinna på att man utvecklar kriterier för bedömning av måluppfyllele för att bättre kunna mäta reultat av vad arbetätt och metoder lett fram till. Enhetchefen och peronalen bekriver att det pedagogika arbetet följ upp och utvärdera kontinuerligt både i arbetlagen och muntligt på APT och planeringdagar. Peronalen på några förkolor bekriver att de följer upp verkamheten då projektarbeten avluta. Arbetlagen har över tid använt varierande verktyg för jälvvärdering åom exempelvi Skolverket BRUK. Den pedagogika dokumentationen använd enligt vår bedömning i olika grad mellan de fyra förkolorna om ett verktyg för att analyera och vidareutveckla verkamheten. Avdelningarna dokumenterade utvärderingar har mycket olika utformning och innehåll med otydlig koppling till enheten åtaganden. De innehåller generellt bekrivningar av vad om genomfört i verkamheten eller av något peciellt projekt. Några innehåller analyer men endat ett fåtal utvärderingar bedömer måluppfyllelen, dv. vad metoder lett fram till i form av nya kunkaper ho barnen. Vi aner att den omfattande och olikformade dokumentationen från repektive förkola förvårar förutättningarna att ytematikt amla reultaten och bedöma måluppfyllelen gentemot enheten åtaganden. Som vi er det är kvalitetredoviningen innehåll mycket avhängigt på enhetchefen förmåga att ammantälla en mängd intryck, muntliga uppföljningar och avdelningar olika utvärderingar. Att formaliera uppföljning och utvärdering inom enheten kulle enligt vår mening ynliggöra och förtydliga både proceen och reultatet bättre. Söderförkolor kvalitetredovining 2007/2008 bekriver enheten förutättningar och den verkamhet om bedrivit. Det gör en generell analy av verkamheten måluppfyllele och reultat utifrån åtagandena i verkamhetplanen. Det framgår även väl hur barn och föräldrar gjort delaktiga i utvärderingen och hur dera ynpunkter lett fram till förändringar. Enhetchefen framhåller kvalitetredoviningen om ett värdefullt dokument för vidare kvalitetutveckling.
SID 10 (18) Utifrån kvalitetredoviningen reultat tar enhetchefen fram ett förlag till verkamhetplan och kvalitetgaranti om preentera på remi för arbetlagen. Verkamhetplanen bekriver enheten pedagogika värdegrund och organiation amt utifrån kommunfullmäktige och taddelnämnden mål formulerade åtaganden om konkretiera med arbetätt. Det framgår även hur uppföljning och utvärdering ka ke. Enhetchefen bekrev i vår intervju att verkamhetplanen innehåll revidera årligen men att den inte genomgår några törre förändringar. Arbetlagen på repektive förkola bekriver i lokala arbetplaner/planeringar hur de ka arbeta praktikt med olika aktiviteter och läroplanmål. Dokumenten varierar i innehåll och omfattning förkolorna emellan och har enligt vår mening mer karaktär av arbetbekrivningar än uppföljningbara måldokument. Läroplanmålen är mycket märkbara om utgångpunkt för planerna, dock bedömer vi att avdelningarna arbetplaner påtagligare kan koppla till den övergripande verkamhetplanen och de åtaganden för att tydliggöra måltyrningen. Vi bedömer att kompetenutvecklingen ammanfaller med enheten ambitioner. Enheten förmåga att ta vara på intern kompeten är exempel på att enheten åtmintone till vi del är en lärande organiation. Peronalen är generellt nöjd med den kompetenutveckling om erbjud. Intern fortbildning kring exempelvi matematik och pråk komplettera med externa kurer organierade av taddelen. Även pedagogika caféer arrangera i taddelen för pedagogikt utbyte. Enhetchefen bekrev dock att pedagogmöte för enhetövergripande pedagogika dikuioner inte blivit av mer än en gång under terminen. Vi aner att enheten pedagogika utvecklingarbete kulle vinna på en tydligare tyrning med exempelvi mer enhetövergripande former för dikuion och reflektion. Enhetchefen bekrev dock att henne ambition är att låta varje förkola behålla och utveckla in ärart och kultur. Vi bedömer att peronalen tidmäiga förutättningar för planering och reflektion är relativt goda på förkolorna, även om peronalen i våra intervjuer menade att det er olika ut hur tiden kan ta ut i realiteten. All peronal har 2,5 timmar/ vecka att diponera för kvällmöten och barnfri tid. Förkolechefen förmedlade en ambition att peronalen kulle e planeringarbete, exempelvi dokumentation, om en del av hela uppdraget och ucceivt väva in det under arbetdagen gång. Att ge varandra tid då tillfälle ge i verkamheten är ett förhållningätt om även peronalen bekrev. De teknika förutättningarna anåg peronalen om tillräckliga, vilket är en uppfattning vi delar. Strukturella förutättningar Söderförkolor har enligt vår bedömning relativt goda trukturella förutättningar att genomföra itt uppdrag. Förkollärartätheten på 58 % är betydligt högre än nittvärdet i taden och peronalomättningen i enheten är mycket låg. Snittvärdet på 5,5 barn/ peronal ligger nära taden genomnitt. Förkolorna lokaler varierar något i torlek och utformning men är generellt rymliga och väl anpaade för förkoleverkamhet. Tre av förkolorna har egna gårdar om ger goda möjligheter till uteverkamhet. Den i april 2008 nyöppnade
SID 11 (18) förkolan Barnängen har dock våröverkådliga lokaler om enligt vår mening förvårar peronalen möjligheter att genomföra läroplanen uppdrag. Normer och värden Söderförkolor värdegrund och verkamhetidé är enligt vår bedömning mycket väl förankrad i förkolorna peronalgrupper och präglar förhållningättet och verkamheten pedagogika innehåll. Förkolan har om ett åtagande att varje barn blir lynad till, få uttrycka in åikt och bli repekterad för det barnet är, viionen är även att göra det möjligt för föräldrar att kapa ömeidiga och långvariga kontakter runt barnet. Ledning och peronal framhåller att ett av de viktigate uppdragen är att ge barn och föräldrar tilltro till in egen förmåga och att utgångläget för peronalen är att alla männikor, tora om må, föröker göra å gott de kan. Vår bedömning är att peronalen väl kunde bekriva hur detta omatte i verkamheten. Demokrati, jämtälldhet och olidaritet och en uppfattning om att barn kan genomyrar peronalen bekrivningar. Vi är här för att barnen ka lära ig och vi vill vara en rolig, lärande förkola om peronalen uttrycker ig. Vid amtal med peronalgrupperna bekrev de framförallt att ynen på barn om kompetenta präglar förkolorna arbete. Många exempel gav på hur de arbetar med kamratkap och olidaritet och olika grupptärkande aktiviteter. Ett exempel är att något barn i amlingen erbjud att itta på en kompikudde och de andra barnen i tur och ordning äger en poitiv egenkap om barnet på kudden har. Genom att bekräfta och berömma barnen och aldrig tillrättavia ett barn inför andra förtärk öppenhet och ocial förmåga. Någon förkola framhöll i vår intervju dramatiering om metod för att uppleva känlor och tärka emotionella uttryck. Peronalen betonar att de är förebilder för barnen och att det är viktigt att e till att hålla det man har lovat. Vi bedömer att peronalen bekrivna förhållningätt, kombinerat med det projektinriktade arbetättet där lärandet e om en helhet, kapar goda möjligheter för barn tilltro till in egen förmåga och ger demokratik grund och ocial kompeten. I amtal med peronalen bekrev de att de dikuterar genufrågor och påpekade att det innebär att ge flickor och pojkar vidgade möjligheter, inte att begräna. Peronalen gav flera exempel på hur man efterträvar att ge pojkar och flickor lika förutättningar. Till exempel föröker man ta hänyn till ett genuperpektiv vid utformandet av miljöerna då man aner att tydliga aktivitettationer utjämnar könrollerna. Förkolorna har medvetet valt att inte ha å mycket traditionella lekaker om man tycker är för könkodade utan har valt att i tället erbjuda mycket kapande- och naturmaterial. Man uppmuntrar även till könrollöverkridande lekar med exempelvi utklädningkläder och drama. Peronalen har gått igenom böcker och ånger och ändrat från han till hon då de funnit att böcker och ånger met handlar om pojkar. Här framhåller peronalen på Finka förkolan det finka pråket en fördel med itt könneutrala begrepp hän. Peronalen bekrev hur de rannakat ig jälva i hur de värderar flickor
SID 12 (18) repektive pojkar lekar och aktiviteter. Vår bedömning är att peronalen har kommit långt i in dikuion om hur en genumedveten pedagogik ka omätta i praktiken. Barn i behov av ärkilt töd Vi bedömer att enheten har en väl känd trategi för hur peronalen ka gå till väga när de er att verkamheten har vårigheter att möta barnen behov. Peronalen amråder i arbetlaget och edan med förkolechefen. Samtal för i tidigt kede med föräldrar och vid behov kan arbetlaget få verkamhettöd. En handlingplan upprätta för de barn om har behov av reurtöd i amråd med föräldrar och följ upp regelbundet. Peronalen har möjlighet att få handledning av taddelen tödteam eller av extern pecialkompeten för att bättre kunna tödja barnet inom förkolan verkamhet, något peronalen var nöjda med. Peronalen framhåller att det är viktigt att lyfta barnet tyrkor, inte bara det barnet behöver töd i. Likabehandlingplan Dikrimineringlagen (2006:67) ålägger förkola och kola från och med april 2006 att inte bara ingripa vid utan aktivt förebygga kränkande behandling. Förkolan är kyldig att upprätta en likabehandlingplan om ka revidera årligen. Enheten har upprättat en likabehandlingplan enligt lagen intentioner. I likabehandlingplanen framgår hur enheten och peronalen praktikt arbetar när de förebygger, upptäcker, utreder, åtgärdar och följer upp kränkande behandling bland barnen. Det framgår även hur och när peronalen och föräldrarna gör delaktiga i att revidera planen, dock har planen ännu inte reviderat. Utveckling och lärande Pedagogikt innehåll och organiation Söderförkolor ka enligt in verkamhetplan bedriva en pedagogik verkamhet för barnen där omorg, fotran och lärande bildar en helhet. Både ledning och peronal bekrev i intervjuerna en verkamhet om utgår från barnen och dera förmågor amt är ett komplement till hemmet. Reggio Emila-inpiration nämnde i våra amtal med peronalen och vi kan e den i verkamheten. Samtidigt har varje förkola utifrån en gemenam värdegrund utvecklat in egen ärart kring både den interna organiationen och det pedagogika arbetättet. Exempelvi har Finka förkolan foku på flerpråkighet, Sälen kapar tvärgrupper i olika ammanhang utifrån ina ålderblandade grupper medan Täppan har ålderindelade grupper vilket kräver peronalrotation och därmed amarbete på ett annat ätt. Gemenamt är dock en fördjupad pedagogik medvetenhet om vi aner är en tyrka för enheten. Peronalen bekrev bland annat hur de föröker fånga upp barnen tankar och tar barnen tankar på allvar, hur de föröker e möjligheterna och ge barnen förutättningar att kunna jälva amt hur de erbjuder barnen möjligheter att lära på olika ätt. Ett inlynande förhållningätt med tro på barnen förmågor kombinerat med tematikt arbetätt ger enligt vår bedömning goda förutättningar för barnen eget lärande amt barn möjligheter att påverka verkamheten.
SID 13 (18) Verkamheten är organierad i både fata aktiviteter med bland annat rörele, kapande, uteverkamhet och utflykter kombinerat med ett tematikt arbetätt om kapar en helhet för barnen. Peronalen bekriver ett förhållningätt om kapar utrymme för barnen lek genom en timulerande miljö och rutiner om inte avbryter i onödan, exempelvi kan barnen på både Täppan och Finka förkolan äta i en matal. Det kapande arbetet timulera genom att allt materialet oftat är tillgängligt i miljön, genom att peronalen introducerar de olika materialen och lär barnen olika tekniker amt använder kapandet om en del i temaarbetet. Vi bedömer att organiationen av den pedagogika verkamheten innehåll med ett tematikt arbetätt där lärandet väv in om en helhet är en tyrka för enheten. I temat tar peronalen vara på barnen intreen och föröker få in å många apekter om möjligt. Detta är en god förebild för Barnängen när de bygger upp in verkamhet. Uteverkamheten är en central del i förkolorna verkamhet, ärkilt för de äldre barnen om ofta gör heldagutflykter, och naturmaterial är en naturlig del i förkolorna miljöer. De tre äldre förkolorna har egna gårdar om erbjuder goda möjligheter till utelek. Det finn en medvetenhet om vikten av ett ekologikt perpektiv, förkolorna orterar papper och på några avdelningar även gla. Man är allmänt föriktig med förbrukningmaterial, använder en hel del naturmaterial och tar tillamman med barnen anvar för alla aker. Peronalen föröker föregå med gott exempel och lagar i förta hand ådant om går önder. Vi bedömer att det finn medvetenhet och ambitioner kring det ekologika perpektivet och förkolan Barnängen enbart erverar ekologik mat. Dock kan detta utveckla vidare Den pedagogika miljön är genomgående genomtänkt och mycket etetik med ett ovanligt medvetet användande av belyningen. Det finn rikligt med material i tydliga tationer om amtidigt känn kreativa och lockande, kompletterade på ett bra ätt med naturmaterial. Vår bedömning är att förkolorna väl uppfyller läroplanen mål att Miljön kall vara öppen, innehållrik och inbjudande även om förkolorna löt detta på olika ätt. Exempelvi är Sälen miljö tydlig i tationer om inbjuder till utforkande, byggande och kontruktion medan Täppan miljöer är tematikt inpirerande, tillängliga och pännande. Dock är den pedagogika miljön fortfarande ett utvecklingområde för Barnängen. Vad gäller uppdraget att introducera barnen i det mångkulturella amhället bekrev peronalen hur de tänker på itt förhållningätt och en allmän repekt för olikhet. Andra kulturer lyft fram genom ånger, muik, fraer på andra pråk och mat från olika länder. Efterom få familjer har en annan kulturell bakgrund föröker peronalen hitta alternativa kopplingar till andra länder exempelvi genom familjerna emeterreor. Vår bedömning är att det finn en vi medvetenhet kring dea frågor, ärkilt på Finka förkolan med itt tvåpråkiga arbetätt. Dock aner vi att förkolorna ytterligare bör dikutera och konkretiera vad det innebär att omätta läroplanen intentioner med att förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationalierat amhälle.
SID 14 (18) Pedagogik dokumentation Barnen aktiviteter, teman, berätteler och egna alter finn ynliga i miljön, främt genom bilder men i via fall även med bekrivande text och kommentarer. Detta använd främt till att ynliggöra barnen och verkamheten för barn och föräldrar men kan även använda om underlag för peronalen planering. Enheten har deutom en gemenam truktur för itt arbete med barnen portfolio där man tydligt kan följa barnen utveckling på olika områden, ärkilt kring barn pråkutveckling, amt amtidigt vad barnet varit med om under in förkoletid. Detta gör att både barn och föräldrar blir medvetna om barnen lärande. Portfolion använd även om underlag till utvecklingamtalen. Här har även Barnängen påbörjat arbetet med portfolio utifrån den gemenamma trukturen. Enheten arbete med pedagogik dokumentation är enligt vår bedömning en tyrka men kan utveckla ytterligare till att bli ett ännu mer användbart verktyg för uppföljning, utvärdering och vidare utveckling av verkamheten. Språk, kommunikation och logikt tänkande Enheten förkolor har ett genomtänkt och medvetet arbetätt att arbeta med barn pråkutveckling vilket vi bedömer om en tyrka för enheten. Peronalen bekrev i intervjuerna hur de är föredömen genom att ätta ord på det om ker och ge begrepp, uppmuntra till dialog genom att tälla öppna frågor amt prioritera agoläning, muik och dramatierande. Texter, boktäver och ordbilder finn ynliga och tillgängliga på alla förkolor. Sångamlingen på förkolorna Sälen och Täppan är goda exempel om även lockar föräldrar att medverka. Medvetenheten kring pråk och pråkutveckling är av naturliga käl ärkilt hög på Finka förkolan om har det om in profil att tillamman med föräldrarna bidra till barnen flerpråkighet. Vi bedömer även att pråkutvecklingen gynna av det tematika arbetättet om ätter in pråk och kommunikation i ett meningfullt ammanhang. Både Finka förkolan, Täppan och Barnängen använder ig av en metod om kalla Berättartältet/Berättarverktaden där barnen från ett år ålder och uppåt får berätta för en peronal och dera berätteler dokumentera. Vår bedömning är att det här ättet att arbeta uppfyller de mål förkolorna att upp; lyna på barnen, följa pråkutvecklingen och väcka intree för kriftpråket. Även kring matematik bekriver peronalen en hög medvetenhet där de antränger ig att använda rätt begrepp och ta med matematiken i vardagen. Vi åg många exempel på detta i miljön, i amlingar och kring lunchen. Det finn material för att ortera, klaificera och kontruera amt olika former och färger på alla förkolor men inte alltid lika tillgängligt för de må barnen. Arbetet med matematik och material kring detta är extra tydligt på förkolan Sälen. Peronal därifrån håller ockå utbildning inom området för övrig peronal i enheten. Barn inflytande Vi bedömer att peronalen ger mycket goda förutättningar för barnen att ha inflytande och anvar över in vardag. Enheten har om åtagande att varje barn ka få välja en aktivitet per månad och att varje barn ka ge möjlighet till olika orter
SID 15 (18) lek och utforkning. Som arbetätt bekriv att barnen ka få tillgång till olika aktiviteter och många möjligheter att välja. Arbetätten för att nå målen är väl förankrade ho den peronal vi amtalade med. Vår bedömning är att den barnyn om bekriv och den yn på hur lärande ker om peronalen har, leder till ett tillåtande förhållningätt om kapar möjligheter till inflytande för barnen. Peronalen hade ofta ett uttalat barnperpektiv då man bekrev hur förutättningar kapa för utveckling och lärande. På olika ätt framgår att barnen rätt till inflytande och rätt att bli lynade på och kunna göra ig hörda är en grund för arbetet. De förutättningar för barn inflytande om framhåll av både ledning och peronal är framförallt en tillgänglig, tydlig och inbjudande pedagogik miljö där valmöjligheterna ka vara många. Här bedömer vi att alla förkolorna kommit långt i att kapa en tillåtande miljö med ett utvecklat och tydligt tationytem, dock är detta fortfarande ett utvecklingområde på Barnängen. Peronalen bekrev hur man på olika ätt föröker fånga upp barnen ignaler kring vad om intreerar dem och ha om en utgångpunkt för arbetet. Detta ker genom bland annat obervationer, genom att tyda de må barnen kropppråk, genom amtal och genom dokumentationen. Avdelningarna har lite olika metoder för att låta barnen välja beroende på barnen ålder. För de yngre barnen ynliggör valet av aktivitet genom att under amlingen placera in docka i en kartong om illutrerar en önkad aktivitet. Innehållet i projektarbeten och hur det utveckla tyr även till tor del av barnen funderingar och intreen. Vi bedömer att det tora utbud av valmöjligheter om barnen erbjud kapar goda förutättningar att förtå och handla efter demokratika principer men även att amarbeta och hitta löningar. Peronalen bekriver ockå hur barn utvecklar förmågan att ta anvar för ina handlingar. Grundynen om peronalen har är att man litar på barnen och repekterar dem om individer. Man föröker medvetet tötta barnen i att utföra de aktiviteter de tagit på ig och även att hjälpa varandra. Peronalen föröker göra barnen medvetna om vad de kan påverka. Barnen är frågvia och har många önkemål, detta tolkar peronalen om att de vet att de får påverka. Förkola och hem Enheten har om ett av ina åtaganden att utveckla föräldrarna möjlighet att påverka verkamheten. Vi bedömer att enheten i hög grad lever upp till åtagandet genom att man er föräldrarna om en tillgång och på många olika ätt bjuder in till amverkan och uppmanar föräldrarna att delta i verkamheten. En tyrka är de väl utarbetade och dokumenterade trategierna för amverkan med föräldrarna amt former för hur ynpunkter ta tillvara och påverkar verkamheten. Vi vill ärkilt framhålla de olika möjligheter om föräldrarna erbjud att följa upp verkamheten genom enkäter, möten och amtal var reultat återkoppla och redovia. Exempelvi varar föräldrarna kriftligt på tre frågor; Hur vill du bli
SID 16 (18) informerad? Hur vill du delta? Vad har du för förväntningar på verkamheten? Svaren på frågorna har lett fram till att verkamheten förändrat och utvecklat. Flera av förkolorna gör hembeök innan inkolningen. Peronal och förkolechef bekrev den föräldraaktiva inkolningen om ett bra ätt att ge föräldrarna inyn och kunkap om barnet dag på förkolan. Det är ockå ett bra ätt för föräldrar att lära känna varandra. Föräldramöten årvi och amkväm av olika lag, t ex middagar, gårdfeter, uttällningar och utflykter är återkommande inlag i verkamheterna. Fortlöpande information om verkamheten pedagogika innehåll ker muntligt i den dagliga kontakten men ockå genom anlagtavlor, vecko-/månadbrev, via mail och övrig pedagogik dokumentation. Vi aner att förkolorna omfattande dokumenterade information om verkamheten organiation och innehåll ger tydlighet och klarhet i vad om förvänta. Detta hjälper även föräldrarna med truktur inför uppföljningen. Förkoleråd finn för närvarande inte på någon av förkolorna eller i enheten och förkolechefen bekrev ett lågt intree ho föräldrarna för att delta, något om de föräldrar vi träffade bekräftade. Förkolorna erbjuder föräldrarna mint ett utvecklingamtal per termin där man gemenamt går igenom barnet trivel på förkolan och tar tillvara föräldrarna yn på verkamheten. Alla förkolor har ett underlag med amtalpunkter å att föräldrarna kan förbereda ig inför amtalet och utvecklingamtalet dokumentera i en peciell mall. Portfolion är även ett verktyg för att ynliggöra verkamheten och barnet lärande under amtalet. I amtal med föräldrarepreentanter framkom att de är mycket nöjda med verkamheten, ärkilt med peronalen bemötande och kompeten och att man uttryckligen bjud in att delta i verkamheten. De kände ig trygga, välinformerade och framhöll känlan av att peronalen vill ha föräldrarna ynpunkter. Föräldrarna är väl förtrogna med läroplanen intentioner om de anåg att peronalen förmedlar och konkretierar dagligen. Samverkan med förkolekla, kola och fritidhem Vår bedömning är att förkolorna har en dokumenterad trategi för amarbete med kolan verkamheter kring barnen övergång, om enligt peronalen efterlev i varierande grad. Det finn ett körchema i taddelen om utgör en ram för de kommunala förkolorna amarbete med kolorna och om enheten förkolor följer. De föräldrar vi amtalade med om haft erfarenheter av övergång till kolan var nöjda med hur det hade fungerat men uttryckte vi oro för att förkolorna arbetätt inte följ upp i de fleta kolor. Det innebär vårigheter för amverkan att enheten lämnar över barn till å många olika kolor men Sälen har ett vit amarbete med Katarina Norra och Täppan lämnar många barn till Katarina Södra. Finka förkolan gör en extra atning genom att beöka alla kolor om de ka lämna över barn till. När intagningen till kolan är klar tar förkoleklaen ofta kontakt med förkolan och
SID 17 (18) överlämningamtal erbjud till alla föräldrar men genomför ällan. Itället kriver peronalen tillamman med föräldrarna ner information om barnet i ett peciellt dokument om flera kolor vill ha. Den portfolio om finn för varje barn lämna till föräldrarna om edan avgör vilken information om ka delge kolan. Även om man på detta ätt löer problemet med verkamheterna olika ekrete aner vi att förkolan och kolan bör utöka ina anträngningar för att få till ett överlämningamtal där alla parter deltar. För barn om haft extra töd i förkolan genomför dock alltid överlämningamtal där föräldrarna är delaktiga. Förkolorna har olika traditioner kring de blivande kolbarnen avlutningar om är uppkattade. De har även en ambition att förmedla vad barnen varit med om i förkolan men lycka inte alltid intreera kolorna, ett undantag är Tullgårdkolan om blev å intreerad att kolan peronal kom till Täppan på tudiebeök.
SID 18 (18) TILL SIST I Söderförkolor har vi mött ledning och peronal om engagerat och initierat bekrivit in verkamhet. Här finn en vana vid att preentera in verkamhet och att formulera ig om är tydlig och om bidragit till enheten utveckling. Tre av förkolorna i enheten har mottagit taden Kvalitetutmärkele. Det finn gemenamma drag i enheten arbete kring värden och bemötande amt en genomgående pedagogikt utvecklad och etetik miljö. Samtidigt har varje förkola utarbetat in egen ärart i organiation och arbetätt. Enheten har goda förutättningar med välutbildad och väl amarbetad peronal, en närvarande chef och en god föräldraamverkan. Det finn många tyrkor om vi lyft fram där det meta utgår från att verkamheten innehåll format av en poitiv barnyn och en helhetyn på lärande. Detta har lett fram till en inpirerande miljö, goda möjligheter för barnen inflytande, ett medvetet arbete med pråk och matematik amt pännande tematikt arbete. Att förkolan Barnängen fått fler utvecklingområden i vår rapport ka inte uppfatta om kritik utan är mer ett kontaterande utifrån att verkamheten pågått å kort tid. Vi uppfattar att peronalen engagemang, ambitioner och kompeten där är en god grund för att bygga upp en bra pedagogik verkamhet. Det vi aner att enheten kan vidareutveckla är bland annat förtydligande av måltyrningen, pedagogik dokumentation om verktyg för verkamhetutveckling amt ytterligare utveckla itt arbete med ekologi och mångkultur. Vår ammanfattande bild är att enheten har goda förutättningar att utveckla vidare och att flera av de utvecklingområden vi förelår redan är kända av ledningen och prioriterade. Stockholm 081218 Han Dahlin, rapportanvarig Birgitta Magnuon Inger Leffler Förkoleinpektörer