Målsättningsfilosofi, Tränarstrategi och Handlingsplan



Relevanta dokument
Detta är ett tränarstyrt läger initierat av Kim Zandvoort, organiserat av Norrköpings konståkningsklubb.

Förbundets talangutvecklingstrappa Fastställd av förbundsstyrelsen den 14 juni 2010

SMÅLAND-BLEKINGE HANDBOLLFÖRBUND

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK

IDROTT FÖR DIG SOM SKA SÖKA TILL GYMNASIET OCH ÄR LITE EXTRA INTRESSERAD AV IDROTT OCH HÄLSA LAROVERKEN.SE

IDROTT DET HÄR ÄR FRIA LÄROVERKEN IDROTT FÖR DIG SOM SKA SÖKA TILL GYMNASIET OCH ÄR LITE EXTRA INTRESSERAD AV IDROTT OCH HÄLSA LAROVERKEN.

NÄSETS SK:s VÄRDERINGAR

CheckUp

6 Foto: Anette Andersson

LEDARE. Ledare inom Lycksele SK,s verksamhet ansvarar för:

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Policydokument. Styrelsen Njurunda Simsällskap

TJEJLYFTET EN DEL INOM EKERÖ IK FOTBOLL

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden

Verksamhetsplan för Borås Hockeytalangers Club

SDF KONFERENS november Dokumentation

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Goda betingelser för Kanot-Racing

Borås Hockey bjuder in till try-out inför hockeygymnasieintag för elever i år 9

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Löfströms gymnasium Elitidrottsinriktning med profil innebandy

Verksamhetsplan UEK

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring

Varför tappar vi talanger i Svensk hockey En talangstudie av TV Puckare födda 85 89

Styrdokument SSK-innebandy

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Rent spel är bäst. Antidopingverksamhet är rent spel

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

RÖDA TRÅDEN TIF VIKINGS

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Friluftsliv åt alla. Att göra kanotsporten lättillgänglig för barn och ungdomar FALU KANOTKLUBB. TVÅ ÅRS PROJEKT Delrapport Januari 2012

KFUM Örebro Friidrott

Examinationsarbete. Etu Special

Innehållsförteckning. Version

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Skogsgläntans förskola.

Sommarträningsprogram Juniortruppen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens förskola

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Syftet med. affärsplanen

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren

Mölndals AIK Friidrottsmanual Version 2016

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Vi är Talangfabriken. Bilaga till riktlinjer för spelare och föräldrar i Huddinge Hockeys Ungdomsverksamhet. Sid1

Bedömningsunderlag förskola

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors

Äspereds IF VITA LINJER. & spår. på vägen mot Framtiden

SNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling

Workshop ungdomar, 4 april 2013

Enheten för fritid K V A L I T E T S G A R A N T I. En f r it id i värld sklass. Fritiden i Älvsjö består av tre olika verksamheter.

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad

Gymnastik- utbildarna. Kvalité Kompetens

Bengts seminariemeny 2016

VAD ÄR KÄRLEK? I mitt arbete med par har jag märkt att många får konflikter. för att de uppfattar kärlek på olika sätt. Det är vanligt att tro att

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

KFUM Örebro Friidrott

Habo Friidrott 04 Introduktionsträff

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Policy värdegrund vision mål riktlinjer. för Bordtennisklubben Rekord och Råå bordtennisklubb

Reviderad pedagogisk metodik

Idrottsprogrammet ELIT

Idrottslyftet 2014 Stockholms Fotbollförbund

POLICY - Umeå City IBF -

Friidrott. talet. Verksamhetsinriktning Förslag och arbetsunderlag till. och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott

Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Lokal Pedagogisk planering

Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla five

Lathund mall för utvecklingssamtal med spelare 10 år och äldre

SSP Svenska skolan i Paris

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Sundbyvägen Datum 1 (11) LVP 2014/2015. Sundbyvägen

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Nu äntligen. Och det är vår stora förhoppning att det slår rot och gror i så många små fötter och hjärtan som möjligt!

Vad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö?

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

DANSTEKNIK. Ämnets syfte

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Korsholms kommuns Personalstrategi

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Fördelarna med att driva eget företagarna berättar Senast uppdaterad

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Kriterier för tävlingsnivåerna!

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :09 1

IF LÖDDE MODELLEN Den gula tråden

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Strategi 2020 och Verksamhetsinriktning

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Transkript:

Söderköping 2010-08-21 Kim Zandvoort (Reviderad i samverkan med NKK s tränarteam 2014) Tränarkårens allmänna dokument Målsättningsfilosofi, Tränarstrategi och Handlingsplan Introduktion Med det här dokumentet vill vi klarlägga hur vi som tränarkår ser på framtiden, idrottens och föreningens betydelse i barns liv, våra egna mål och föredragna arbetssätt och på vilket sätt vi som tränarkår, styrelse och föräldrar kan samverka för att tillgodose alla medlemmarnas individuella mål med idrottandet. Konståkning är inte bara en intressant och komplex men också fysiskt och mentalt krävande idrott. Det kräver både tekniskt och pedagogiskt kunniga tränare redan på nybörjarnivå för att sätta en bra teknisk och mental grund. Som bedömningsidrott är konståkning ett forum med många tillfällen där mer eller mindre kompetenta bedömare (såsom domare, tränare, förbunds kommittéer, media, föräldrar mm) uttalar sig om inte bara åkarnas prestation men också presentation och person. Tävlingsidrott som sådan innehåller alltid en ingrediens av bedömningsinriktad bevakning, mycket mera så på högre tävlingsnivåer. Därför bör det ingå i varje idrottsledares arbetsfilosofi att bidra på alla sätt med att stärka och höja varje idrottares självbild. T.ex. genom att förbereda (skydda) åkarna genom att fokusera på insats/ansträngningsnivå före prestation i både träning och tävling och att som ledare vara intresserad av individen utöver det idrottsliga och att använda sig av ett språk både verbalt och kroppsligt som gör att idrottaren känner sig sedd och hört. Det innebär att förse klubbens medlemmar med ett respektfullt bemötande som skapar en atmosfär som gör att alla kan utvecklas både som människor, idrottare och ledare.

Detta anses den viktigaste av grundstenarna för tankestyrning gällande byggandet av målsättningsplanering kopplat till i första hand tränings- och tävlingsverksamhetens handlingsplan. Eftersom klubben bereder plats för alla olika tävlings- och träningsnivåer och inkluderar hobbyåkning och showverksamhet, är det av största vikt för ledarna att ha en gemensam värderingsgrund och målsättningsfilosofi för att säkerställa en hög kvalitativ, utvecklande och trygg arbets- och träningsmiljö för såväl åkare som ledare. Gemensamma grundvärderingar skapar förutsättningar för tydlig kommunikation och tryggar verksamheten i sin helhet. Därför har vi lagd upp en strategi/handlingsplan med förtydligande av vår grundsyn på idrottsverksamheten, för att ett tydligt samspel kan uppnås med gemensamma mål. Idrott är kul när man mår bra.

Målsättningar Mål ledare Att ha välutbildade, erfarna och entusiastiska tränare och styrelseledamöter, som har samma grundsyn på idrottandet och utövarna och har ett högklassigt och respektfullt sätt att kommunicera och leda föreningen framåt under samma målbild. Att fortbilda och utveckla tränarkåren för att kvalitetssäkra och höja status/nivå/utvecklingstempo på alla gruppers träningspass och alla åkare individuellt. Mål humanitära Att utveckla, stärka och förbättra åkarnas egen uppfattningsförmåga, självsyn och självbild som kompetent och ansvarig individ. Mål idrottstekniska: Att utveckla och förbättra åkarnas fysiska och tekniska förmågor, test och tävlingsresultat oavsett vilken nivå de befinner sig på. Att inkludera en seriös elitsatsning för de åkare som är lämpade och har detta som egen målsättning. Se detaljplan Mål idrottsmetodiska: Att utveckla och förbättra åkarnas egen tränings och mentala förmågor.

Mål styrelsen Att ha en kompetent styrelse som genom gediget arbeta bereder möjlighet för klubbens alla medlemmar att utöva sin idrott efter deras individuella målsättningar från elit till hobby. Detta gäller för såväl idrottare som tränare och ledare. Mål image Att vara en attraktiv idrottsförening som tilltalar barn och ungdomar att vara stolta medlemmar i.

Detaljplan Mål ledare Att ha välutbildade, erfarna och entusiastiska tränare och styrelseledamöter, som har samma grundsyn på idrottandet och utövarna och har ett högklassig och respektfullt sätt att kommunicera och leda föreningen framåt under samma målbild. Att fortbilda och utveckla tränarkåren för att kvalitetssäkra och höja status/nivå/utvecklingstempo på alla gruppers träningspass och alla åkare individuellt. Det är av yttersta vikt att åkarna har att göra med en homogen grupp av vuxna, där alla drar åt samma håll, tränare, styrelse och föräldrar. Öppen respektfull kommunikation och en fast fördelning av ansvarsområden bland de här grupperna är avgörande för åkarnas trygghet och framgång. Gemensam tränarfilosofi: Genom att ha interna utbildningar, workshops, seminarier och möten på regelbunden basis. Ämnen på möten inkluderar förutom allmän planering, såsom fördelning av ansvarområden och träningsplanering också den röda tråden genom tekniken, kommunikation med styrelse, förbund, kommunen, andra föreningar, åkare/föräldrar och media. Teknisk utveckling: Genom att utbilda och fortbilda klubbens tränare på Svenska Konståknings Förbundets tränarutbildningar, Sisus ledarutbildningar, möjlighet till deltagande i internationella forum organiserad av International Skating Union. Röda tråden genom tävlingsverksamheten individuellt anpassad: under utveckling Elitverksamhet/ motivation ledare/ åkare: under utveckling

Mål humanitära Att utveckla, förbättra och stärka åkarnas egen uppfattningsförmåga, självsyn och självbild som kompetent och ansvarig individ. Eftersom konståkning är en träningsintensiv komplex idrottsform, krävs det en klar gemensam positiv syn på vad som anses värdefull utveckling. De yttre synliga tecken på utveckling, så som t.ex. nya och fler klarade hopp (enkel, dubbel, trippel eller quadruppel), bättre fystestvärden, klarade basic- eller friåkningtester, bättre tävlingsresultat och ökning i rankning hamnar förståeligt lätt i fokus. De inre tecken så som t.ex. ökad insikt och samarbetsförmåga, aktiv tankestyrning, förbättring av träningsprocessen, nyanserad uppfattningsförmåga, höjd nivå av den mentala processen, förbättring av hållning och stil är inte lika lätta att upptäcka men helt avgörande för utvecklingen av både idrotten och idrottaren. Det är önskvärt för ledare, åkare och föräldrar att fokusera såväl på de inre som på de yttre utvecklingsfaktorerna för att åkarna ska kunna äga sitt idrottande på ett positivt sätt och må bra av alla sorters utveckling. - egen träningsdagbok med målsättningar(delmål, långsiktiga och drömmål), anteckningar, åsikter, upplevelser och bedömningar - egen utvärdering av test och tävlingsresultaten. Eftersom resultaten vilar enbart på domarnas sätt att använda sig av ISU s International Judging System, färgad av deras egna åsikter, kunskaper (eller brist på sådana), och ibland tycke och smak, är det ett måste för en ansvarig ledare som har adepter tävlande i en bedömningsport att bearbeta hela tävlingsmomentet. Ett praktiskt och välfungerande sätt är att åkarna för en tävlingsdagbok med egna anteckningar, åsikter och bedömningar i samverkan och samtal med coacherna. - ökat eget ansvar under de toppstyrda teknikträningarna. Konståkning är en särskild individuell idrott som i Sverige styrs av gruppträning formade bl.a. enligt de kommunala och statliga bidragsreglerna. I konståkningsframgångsrika länder så som USA, Canada, Storbritannien, Tyskland mm finns i den vardagliga träningen nästan enbart individuella lektioner samt självträning och åkarsamtal mellan åkaren och coacherna. Periodvis finns det läger, camps och workshops med olika inriktningar, t.ex. hopppiruettteknik, steg och stil i gruppform. Den egna målstyrningen och ansvaret för själva idrottandet är således mera självklar där än i det svenska formatet. Här har konståkningidrotten delvis blivit inforcerad i det rådande allmänna gruppträningsformat som råder.

För att öka känslan av ansvar och kunnande och främja utvecklingen i ett individuellt tempo redan på tidigt stadium är det viktigt att assistera åkaren i att forma tydliga egna målbilder inkludera egen styrning av träning(självträning) och samarbetsövningar med andra åkare i den vardagliga träningen rekommendera individuella lektioner(resurstid) för både teknik och koreografi regelbundna åkare/coachsamtal Allmänhetens kunskap om konståkning som idrott är inte lika utbrett som t.ex. fotboll eller hockey och anses tyvärr ofta att vara mycket show och ingen riktig idrott. I Sverige är det i dagsläge fortfarande klassat som typiskt tjejidrott. I dagens samhälle är fokuseringen på tjejer och kvinnors utseende utbrett. I en bedömningsidrott med särskilda poäng för konstnärligt intryck och utförande blir utseendet lätt en av fokuseringspunkterna. För att säkerställa att åkarna i första hand fokuserar idrottsprestationen under träning och tävling har vi valt följande strategi: På träning (uppvärmning, cool down, fys och dans off-ice och on-ice): Enkla moderna välsittande högkvalitativa idrottskläder. Träningsoverall, jacka mm visar tillhörighet klubbens eller landslagets. Fast uppsatt hår. På tävling : Dräkter som är designade och välsydda till programmets tema, men utan paljetter, stenar eller annat olämpligt glitter. Stilen ska vara enkel, ren och högklassig. Håruppsättningarna och eventuell sminkning likaså. Att vara förberedd på träning och på tävling med att göra i ordning sig utseendemässigt först på max 10 minuter och sedan fokusera enbart på det idrottsliga; högklassig förberedning båda fysiskt och mentalt endast med coacherna; uppvärmning - barmark och is, programåkning, cooldown och stretch, och sedan den sociala kontakten med föräldrar och kompisar utanför/efter tävling. Show/uppvisning: Full frihet till vad temat kräver, med allt vad det innebär, t.ex. paljetter, fjäderboas, tyll, props, huvudbonader mm. Att skilja stort på idrottens tävlingsdel och uppvisningsdel har visat sig vara ett värdefullt och mycket välfungerande sätt att öka åkarnas respekt för både idrotten som sådan och framförallt sig själva.

Mål idrottstekniska: Att utveckla och förbättra åkarnas fysiska och tekniska förmågor, (test och tävlingsresultat) oavsett vilken nivå de befinner sig på. genom att organisera högklassiga träningar som inkluderar ämnen som balans och säkerhet rörlighet och spänst explosivitet och allmän styrka rotationshastighet och rumsuppfattningsförmåga uthållighet -allmänfysiskt, grenspecifik programkondition hållning och linjespel olika dansstilar, karaktärer dramateknik Ett genomtänkt och högklassigt upplägg av fysträningen som är nivåanpassad och uppdaterad efter senaste rön inom varje specifik fys gren. Som ansvarig coach är det mycket viktigt att båda utveckla och höja den egna kunskapen genom regelbundna kurser och workshops, såväl som anlita olika experter inom de diverse områden både on-ice och off-ice. Att som ledare vara uppmärksam på om åkarna idrottar eller dansar vid sidan om konståkningen (utmattnings och belastningsskador) eller tränas på ett eller annat sätt hemma av (överambitiösa) föräldrar (teknik eller rumsuppfattningsförmågor/mentala påverkningar)

Mål idrottsmetodiska: Att utveckla och förbättra åkarnas egen tränings och mentala förmågor. att som ledare i den vardagliga träningen öka åkarens kunskap om orsak och verkan inom vår fysiskt krävande och komplexa idrott individuell målsättningsmetodik individuell träningsmetodik individuell tävlingsmetodik teamwork/aktivt samarbete med tränarkåren, ledare och (fellow athletes) ISU/SKF s regel och bedömningssystem Mål image Att vara en attraktiv idrottsförening som tilltalar barn och ungdomar att vara stolta medlemmar i genom att modernisera konståkningens och klubbens profil från då tid till nu tid genom namn, logo, klubbdress, träningskläder, bilder, framtoning på hemsidan, FB, Instagram, YouTube, Twitter och i press mm. Exempel: under utveckling