Stöd till barn i svåra livssituationer att klara skolarbetet

Relevanta dokument
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan - Elevhälsa

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Hågadalsskolan 2015/16

Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

Hågadalsskolan 2016/17

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Att vända frånvaro till närvaro

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Elevhälsoplan för PeterSvenskolan 2

Nu hittar vi vägen tillsammans för en likvärdig utbildning Rodhe Jonsson

Klassarbete -återkoppling till dessa. För att arbeta med studiero och relationer för ett fungerade klassrum- och

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

KVALITETSRAPPORT 2014

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

Enhetsplan för Nödingeskolan

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Med utgångspunkt i barnkonventionen

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Vänd frånvaro till närvaro

Extra anpassningar och särskilt stöd

Bedömning för lärande. Sundsvall

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Elevhälsoplan

Elevhälsoplan Fröviskolan

Tema 1: Mandat och förankring inom verksamheten

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien

Handbok -om skolans roll och möjligheter för barn som anhöriga

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan för Ormbergsskolans elevhälsoarbete. (uppdaterad maj 2018 av Elevhälsoteamet)

(8) Herrestorpskolan

Bakgrund till frågeställningen Här beskriver vi varför det finns behov av en kartläggning och ger exempel på situationer som väcker funderingar.

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Elevhälsoplanens syfte Elevhälsoplanen ska beskriva elevhälsoarbetets arbetsgång och ansvarsfördelning.

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

ARBETSPLAN 2014/2015

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN

Arbetsplan för Violen

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2018/19

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Elevhälsoplan. Olympen Telefonplan 2017/2018

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Inriktnings- och effektmål för barn- och utbildningsnämnden 2016.

Jenny Hostetter sfi-lärare, läromedelsförfattare projektledare nyanländas lärande Pedagogiskt centrum GR Utbildning

Nyhetsbrev om vårt utvecklingsarbete kring nyanländas lärande

Här presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

ALSALAMSKOLAN Ansvarig: Mats Olsson rektor

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Plan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan

Vollsjö skola och fritidshem i Sjöbo kommun

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Dokumentet har inte på något sätt status som föreskrift, mall eller annat styrdokument!

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6. Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

Transkript:

Stöd till barn i svåra livssituationer att klara skolarbetet Fortbildnings- och kompetensutvecklingsstöd för skolpersonal Många fler elever än man hittills trott har allvarliga svårigheter hemma. Enligt forskningen påverkar detta i hög grad skolresultaten. Materialet är ett stöd i arbetet med att ge dem likvärdiga förutsättningar att nå målen i skolan. Målgrupp Rektorer, pedagoger och den samlade elevhälsan i alla skolformer

Materialet Detta material är tänkt att ligga till grund för kompetensutveckling om barn i svåra livssituationer och i arbetet med att utveckla verksamheten så att de kan uppmärksammas och få relevant stöd i skolarbetet. Det är upplagt i sex steg/träffar som kan ta omkring en till en och en halv timme vardera att gå igenom. I vissa delar förutsätter de också ett arbete mellan gångerna. Tanken är att arbetet görs i grupp, gärna sammansatt av olika kompetenser. Två av deltagarna i gruppen ges särskilda roller: Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar. De sex stegen: 1. STARTA Utse roller och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga 2. TA DEL Ta del av material i form av texter och filmer 3. DISKUTERA Diskutera det material ni har tagit del av 4. GÖRA/PRÖVA Undersök hur det ser ut i er verksamhet 5. REFLEKTERA Analysera och dra slutsatser om vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas 6. PLANERA Planera hur ni på ett systematiskt sätt kan gå vidare i arbetet

1. STARTA Vad säger styrdokumenten? Skolan ska i utbildningen ta hänsyn till elevernas olika behov och försöka kompensera för skillnader i deras förutsättningar. Det handlar om att ge stimulans och stödja personlig utveckling för att alla elever utifrån sina förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt och nå kunskapsmålen. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling. Hälso- och sjukvårdspersonalen inom elevhälsan har också en särskild skyldighet att beakta barns situation när det finns allvarliga svårigheter i familjen, enligt 2 g hälso- och sjukvårdslagen. Se mer om styrdokumenten på sid 16-19 i skriften Barn som anhöriga. Stöd till barn i förskola och skola som har svårigheter hemma http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-5-10 Vad säger forskning? Forskning visar att en stor andel elever någon gång under uppväxten har föräldrar med allvarliga svårigheter. Det ger en nästan dubbelt så hög risk att gå ut grundskolan utan fullständiga betyg. På längre sikt påverkar det utbildnings- och yrkeskarriären negativt och ger en markant ökad risk för allvarlig psykisk och fysisk ohälsa samt ekonomiskt beroende av samhället, jämfört med elever som inte har dessa svårigheter hemma. Genom att uppmärksamma elevernas behov kan skolan bidra till att de mår bättre och uppnår kunskapsmålen samt därigenom förebygga senare svårigheter. De skolor som har handlingsplaner avseende elever som växer upp med missbruk i familjen är bättre på att uppmärksamma dessa barn. Se mer om forskningen på sid 10-11 samt 14 i skriften Barn som anhöriga med länk ovan.

2. TA DEL Titta på filmerna nedan! Här finns fyra filmer och en skrift som ni tar del av enskilt eller i grupp inför nästa steg. Den första filmen ger en överblick över vilka slags svårigheter elever kan ha att leva med. Film om att ha föräldrar med olika allvarliga svårigheter (8:20 min) Den andra filmen ger en inblick i hur en förälders missbruk återverkar på en högstadieelevs koncentrationsförmåga och ansvarstagande. Film om att ha en missbrukande mamma (9,5 min) I den tredje filmen får vi ta del av två unga kvinnors syn på hur det var att växa upp med missbruk och sjukdom i familjen och hur skolan hjälpte dem. Filmen med Jenny och Jessica (ca 13 min) I den fjärde filmen samtalar representanter för elevhälsan och en skolledare om hur skolan kan hjälpa elever med stora svårigheter hemma.

3. DISKUTERA Inled med att i gruppen fritt reflektera över filmerna. Därefter kan ni diskutera frågorna nedan. Samtalsledaren ansvarar för att leda samtalet. Samtalet kan dokumenteras i dokumentationsmallen. Det kan vara bra om någon är ansvarig för att hålla tiden. Frågor Reflektera utifrån de filmer ni har sett om vad ni känner igen och vilka tankar de väcker hos er. Vad tänker vi om det som Jenny och Jessica säger i den tredje filmen om skolans betydelse? Vad känner vi igen om vår egen och skolans roll att stödja dessa elever utifrån vad elevhälsoteamet säger i den fjärde filmen? Hur kan vi ge elever med stora svårigheter hemma stöd för deras lärande och en stimulerande samvaro i skolan? Hur kan vi erbjuda dem en verksamhet som präglas av goda relationer, rutiner, överblickbarhet och förutsägbarhet? Hur kan vi främja deras kamratrelationer och få dem att känna sig inkluderade i en trygg gemenskap?

4. GÖRA/PRÖVA Hur ser det ut hos er och vad behövs mer? Gör en kartläggning och diskutera utifrån den vad ni behöver utveckla och pröva vad gäller stödet till eleverna. Kartlägg hur elever med stora svårigheter hemma uppmärksammas i er skola. Ni kan samtala med kollegor och ta reda på vilka handlingsplaner och rutiner som finns för att stödja dessa elever. Hur uppmärksammas dessa elever och deras behov i undervisningssituationen, i utvecklingssamtal, hälsosamtal och i övrigt? Vad säger eleverna själva, kommer de till tals om vilket stöd de önskar och på vilket sätt? Vilka kompetensutvecklingsbehov finns? Vilka samarbetar ni med utanför skolan i de här frågorna och hur fungerar samarbetet?

5. REFLEKTERA Tillbaka i gruppen: Vad fick ni fram? Gå varvet runt med frågorna nedan. Hur gick det? Analysera: Inom vilka områden finns det dokument i vår skola och vad saknas? Vad behöver utvecklas? Vad finns det för tankar om svårigheter och möjligheter i arbetet? Vilken förbättringspotential kan vi se? Finns det behov av kompetensutveckling, inom vilka områden? Finns det något att förbättra i samarbetet med de olika parterna?

6. PLANERA I detta steg planerar ni för hur ni kan gå vidare i ert utvecklingsarbete för att uppmärksamma dessa elever och vad ni behöver göra. Frågor Vilka mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet? Saknas handlingsplaner och rutiner och behöver sådana i så fall utarbetas? Hur kan vi arbeta vidare med temat tillsammans med eleverna? Vem ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? När? Vem ansvarar för vad? Hur förankras arbetet på olika nivåer? Hur kan utvecklingsarbetet integreras och involveras i övrigt utvecklingsarbete på skolan? Exempelvis inom pedagogiskt utvecklingsarbete, värdegrundsarbete samt inom elevhälsans utvecklingsarbete? Vilka resurser finns? Hur kan vi sprida våra erfarenheter kring detta till andra?