ÅRSREDOVISNING 21
s y s av 2 1 i n n e h å l l Innehåll Detta är Sysav 3 VD har ordet 4 Förvaltningsberättelse 6 Revisionsberättelse 26 Granskningsrapport 26 Flerårsöversikt koncernen 27 Resultaträkning Sysav Biotec AB 28 Resultaträkning Sysav Utveckling AB 29 Bolagsstyrning 3 Styrelse och revisorer 31 Ledningsgrupp 31 Statistik 32 Adresser 35 Vision Sysav ska vara det ledande återvinnings- och avfallsbehandlingsföretaget i Sydsverige samt leda utvecklingen mot en långsiktigt hållbar avfallshantering. Övergripande mål Mesta möjliga återvinning av material och energi och minsta möjliga deponering. Kärnvärden Kvalitet, trygghet och service. 2
d e t ta ä r s y s av s y s av 2 1 Ett miljöföretag mitt i kretsloppet Sysav är ett företag som aktivt bidrar till en bättre miljö genom att ta emot avfall och behandla det som en resurs. Hög innovationsförmåga och ett gediget kunnande inom avfallshantering och återvinning, samt forskning och teknikutveckling, gör Sysav till ett tongivande företag i avfallsbranschen. Med en kombination av behandlingsmetoder har Sysav uppnått en mycket hög grad av resursutnyttjande ur avfallet. Sysavs lyckade koncept för regional avfallshantering har gjort intryck internationellt och representanter från Sysav blir ofta inbjudna till andra länder för att berätta om verksamheten. Under världsutställningen Better City, Better life i Shanghai visades Sysav fram som ett gott exempel på hur hållbar avfallshantering kan fungera. Återvinningen 97 procent Genom att bygga en förbehandlingsanläggning för matavfall har Sysav bidragit till att öka andelen avfall i regionen som behandlas biologiskt. Mängden matavfall till förbehandlingsanläggningen har på två år ökat från 4 till 14 ton. Sysav har också ett av världens mest energieffektiva avfallskraftvärmeverk. Att ständigt söka nya möjligheter till återvinning och avsättning av återvunnet material är viktigt för miljön och en central del av Sysavs långsiktiga strategi. Årets resultat och omsättning koncern, moderbolag (mkr) 8 Mottaget avfall i Sysavkoncernen 21 Deponering 3 % 6 796 786 4 Återvunnet material och energi 97 % 2 34 Koncern 35 Moderbolag 97 % Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster 3
s y s av 2 1 v d h a r o R D e t Att arbeta på Sysav innebär att arbeta för samhällsnytta och miljö. 4
v d h a r o R D e t s y s av 2 1 Sysav ser till helheten När kommunerna i sydvästra Skåne bildade Sysav 1974 var det för att kunna möta nya miljökrav i lagstiftningen och på ett bra sätt ta det ansvar för hushållens avfall som ålagts dem. Ganska snart kom Sysavs service att utvidgas till alla de industrier och verksamheter som verkar i regionen. Detta har gett företaget möjlighet att göra viktiga investeringar till gagn för alla parter, inte minst för miljön. I dag har vi 14 ägarkommuner vars invånare och företagare tryggt kan lämna sitt avfall till Sysav och veta att det omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Från starten och ännu i dag är Sysav ett företag som ser till helheten både ur miljö- och kundperspektiv. Som kommunalt bolag är Sysav en garant för en fungerande infrastruktur för avfallshanteringen. Att vi under 21 fick visa upp vår verksamhet som en förebild inför en stor, internationell publik på världsutställningen i Shanghai är ett kvitto på att vårt koncept har varit framgångsrikt. Effektiva anläggningar De senaste åren har Sysav genomfört tunga investeringar, som gör att vi har en infrastruktur av anläggningar med kapacitet att behandla varje avfallsslag efter dess specifika egenskaper. Vi satsar på säker, beprövad teknik med högsta möjliga kvalitet och prestanda. Ständigt vidareutvecklar och optimerar vi våra anläggningar och har därför mycket hög effektivitet och goda miljövärden. Bland annat är energieffektiviteten i vårt avfallskraftvärmeverk bland den absolut högsta i världen. En annan av våra anläggningar, förbehandlingsanläggningen för matavfall, utsågs i december till Årets återvinningsanläggning 21. Utnämningen skedde på Återvinningsgalan i Stockholm, som både offentliga och privata avfallsaktörer står bakom. Framtidens återvinningscentral Det är på återvinningscentralerna som Sysav möter allmänheten. 1991 byggde vi den första återvinningscentralen. 21 hade vi cirka 1 65 besök på 15 anläggningar! Det ska vara praktiskt och upplevas positivt att lämna sitt avfall hos oss. Det innebär att vi behöver anpassa våra anläggningar efter det allt större antalet besökare. 21 invigdes i Staffanstorp en ny och väl tilltagen återvinningscentral, som klarar dagens och framtidens krav på kundutrymme, sorteringsmöjligheter och arbetsmiljö. Medarbetare som bryr sig Att arbeta på Sysav innebär att arbeta för samhällsnytta och miljö. Det gör att företaget har många engagerade medarbetare. Detta engagemang ska vi ta vara på och ytterligare stärka genom att arbeta med företagets varumärke och värderingar. Under 21 har vi arbetat med att ta fram kärnvärden och en gemensam värdegrund som genom information och dialog ska förankras hos personalen. Syftet är att förstärka kundfokus och ytterligare förbättra samarbetsklimatet på hela företaget. Anpassar oss efter kundernas behov När det gäller företagens avfall konkurrerar vi med god service, personlig kontakt och kvalificerad rådgivning. Många av våra kunder väljer våra helhetslösningar som innebär att de får en kontaktperson, alla kostnader på en faktura och statistik på allt avfall de lämnar. Beroende på verksamhet kan avfallet från olika företag vara av helt olika slag. Trots olikartade behov av avfallshantering ser vi alltid till att lösa kundernas problem genom att ta emot deras avfall på ett miljöriktigt sätt. Miljön alltid i fokus För Sysav har miljön alltid varit i fokus. Vår vision och vårt övergripande mål har från början varit att maximera återvinningen och minimera deponeringen. I dag har vi uppnått väldigt goda resultat, och bara en liten del av avfallet vi tar emot deponeras. Men vi slår oss inte till ro med det! Under 21 tog Sysav i samarbete med ägarkommunerna fram en ny kretsloppsplan. Denna visar den övergripande inriktningen för hur avfallshanteringen ska utvecklas i Sysavregionen under de närmaste fem åren. De övergripande målen i kretsloppsplanen återfinns också i kommunernas avfallsplaner, vilket är en styrka för utvecklingen av den regionala avfallshanteringen. Sysavs uppdrag i framtiden På senare tid har delägarna allt mer börjat efterfråga Sysavs medverkan och service även när det gäller insamling och transport av hushållsavfall, framför allt med avseende på beställarfunktionen vid upphandling av renhållningsentreprenader i respektive kommun. Det är möjligt att Sysavs uppdrag kommer att utökas till att även omfatta detta område. I slutet av 21 skickades en skrivelse om en eventuellt fördjupad samverkan kring avfallshanteringen i Sydskåne ut till ägar kommunerna. Om uppdraget utvecklas på detta sätt kan Sysav i ännu högre utsträckning se till helheten när det gäller regionens avfallshantering. Håkan Rylander VD och koncernchef, Sysav 5
s y s av 2 1 f ö rva lt n i n g s b e r ä t t e l s e Händelser av vikt Styrelsen och verkställande direktören för SYSAV, Sydskånes avfallsaktiebolag (556187-41), avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 21-1-1 21-12-31. Sysav ägs av 14 sydskånska kommuner: Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad. Sysav har ett helägt dotterbolag, Sysav Utveckling AB. Ett annat helägt bolag, Sysav Biotec AB, ska fusioneras in i moderbolaget under 211. I Sysavkoncernen ingår även de sex intressebolagen ÅGAB Syd AB, PULS Planerad Underhållsservice AB, KS Recycling AB, SYSEK AB, Carl F AB samt Kretsloppsparken Kristianstad AB. Styrelsen Under 21 har Sysavs styrelse sammanträtt sju gånger. Bland annat har följande beslutsärenden behandlats: Ändring i bolagsordning och ägardirektiv Försäljning av Sysavs ägarandel i Sydåtervinning AB Försäljning av ägarandel i ÅGAB Syd AB Fusionering av Sysav Biotec AB in i Sysav Sysavs Kretsloppsplan 211 215 Verksamhetens organisation samt uppdragets omfattning Sysavs årsstämma hölls den 23 april på Rådhuset i Malmö. Ändrade samverkansformer Under början av året gick Sysav in som delägare med 25 procent i Carl F AB. Sysav sålde i slutet av året sin andel i företaget Sydåtervinning AB. Sysav Biotec AB som varit ett helägt dotterbolag beslutades att fusioneras in i moderbolaget. Sysav ökade sin ägar andel i Kretsloppsparken Kristianstad AB från 22,5 procent till 25 procent. Lagar, förordningar och direktiv Skatter Avfallsskatten för avfall som deponeras uppgick under året till 435 kronor per ton. Förbränningsskatten på hushållsavfall, som infördes 26, upphörde den 1 oktober 21. Utökat uppdrag I slutet av 21 skickades en skrivelse om en eventuell fördjupad samverkan kring avfallshanteringen i Sydskåne till ägarkommunerna. En fördjupad samverkan skulle innebära att Sysavs uppdrag utvecklas till att innefatta även insamling och transport av avfall, framför allt med avseende på beställarfunktionen vid upphandling av renhållningsentreprenader i respektive kommun. Tillstånd och dispenser Tillståndet för att behandla matavfall i Sysavs förbehandlingsanläggningen utökades från 1 ton till 5 ton per år. Erhållna dispenser har hållits med goda marginaler. Avfallsmängder Den totala mängd avfall som togs emot av Sysavkoncernen 21 ökade med 16 procent jämfört med föregående år. Endast 3,2 procent av avfallet behövde deponeras. Det enskilda avfallsslag som ökade mest under 21 var matavfall. Detta beror till stor del på att flera av Sysavs ägarkommuner kommit igång med sin insamling av matavfall. Från Norge togs 23 3 ton avfall emot för energiutvinning, avfall som annars hade deponerats. Mängden avfall som lämnats på återvinningscentralerna har minskat något sedan föregående år. Däremot ökade mängden som lämnades till återanvändning (loppisprylar och återanvändbart byggmaterial) med 33 procent. 1 8 6 4 2 Mer statistik på avfallsmängder finns på sid 32. Produktion av energi och andra varor I avfallskraftvärmeverket har 549 4 ton avfall förbränts under 21. Energiproduktionen sjönk, eftersom avfallets värmevärde var cirka åtta procent lägre än 29. Total energiproduktion Producerad fjärrvärme/ Levererad fjärrvärme* Producerad el/levererad el* 1 61 5 MWh 1 359 9 MWh/1 324 7 MWh 241 6 MWh/13 5 MWh *Resterande del av värme och el är egen förbrukning. El används bland annat till avfallskraftvärmeverkets värmepumpar för att öka utvinningen av fjärrvärme. Plantjord Försäljning av säckad plantjord ökade med 8 2 säckar jämfört med 29 och uppgick till totalt 124 1 säckar. Fler uppgifter finns på sid 32. Total mängd inkommet avfall till koncernen (ton) 835 4,2 793 4,4 28 95,8 29 916 3,2 95,6 96,8 21 Andel återvunnet material och energi (%) Andel deponerat material (%) 6
f ö rva lt n i n g s b e r ä t t e l s e s y s av 2 1 Marknad och kunder Under 21 har mängderna avfall till Sysav ökat. Trots en tuff konkurrens på marknaden för verksamhetsavfall har Sysavs strategi med god kvalitet på tjänster och produkter varit framgångsrik. Även kundundersökningar bekräftar detta. Stort fokus har legat på att ge kunderna bra erbjudande på inlämning av olika återvinningsmaterial. Sysav satsar på att ge företag kundanpassade lösningar med statistik och redovisning om hur avfallet hanteras. Besökare på återvinningscentralerna Sysav hade totalt cirka 1 651 besök på de 15 återvinningscentralerna i regionen. Det var 11 procent färre besök än 29. Mängden avfall som lämnades på återvinningscentralerna minskade med 1,4 procent, men varje besökare hade i genomsnitt med sig 11 procent mer avfall per besök. Ny återvinningscentral i Staffanstorp En helt ny återvinningscentral färdigställdes och invigdes i Staffanstorp 21. Byggmaterial från rivningen av den gamla återvinningscentralen återanvändes till den nya. Under byggtiden erbjöds Staffanstorpsborna en tillfällig återvinningscentral. Staffanstorps nya återvinningscentral har tre gånger så stor kundyta som den gamla, separat snabbfil för kunder som bara lämnar trädgårdsavfall, separat miljöhus samt en rymlig och bekväm personalbyggnad. Den nya återvinningscentralen är byggd för att kunna klara fler besökare och fler avfallsfraktioner i framtiden. Kretsloppsplan 211 215 En ny kretsloppsplan är framtagen för perioden 211 215. Kretsloppsplanen visar vad som ska vara den övergripande inriktningen för avfallshanteringens utveckling i regionen. Kretsloppsplanen har tagits fram i nära samverkan med Sysavs ägarkommuner och de övergripande målen återkommer i kommunernas avfallsplaner. Ett av de nya målen är att verka för avfallsminimering. Detta ska göras dels genom informationsinsatser, dels genom att minska de avfallsströmmar som kommunerna och Sysav ger upphov till i sina egna verksamheter. Fem övergripande mål i Sysavs nya kretsloppsplan: Verka för avfallsminimering Verka för ett miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall Öka återanvändningen av varor och produkter Maximera återvinning av material och energi Verka för effektiva och klimatvänliga transporter 7
s y s av 2 1 f ö rva lt n i n g s b e r ä t t e l s e Framgång med matavfall Vid slutet av 21 hade Sysavs förbehandlingsanläggning för matavfall varit i drift i två år. Mängden matavfall som togs emot och behandlades i anläggningen ökade stadigt under året och 21 behandlades ungefär 5 procent mer matavfall än 29. Ökningen beror till stor del på att flera av Sysavs ägarkommuner kommit igång med insamlingen av matavfall från hushåll, storkök, restauranger med mera. Under året förnyades också miljötillståndet för anläggningen, så att Sysav nu har möjlighet att behandla 5 ton matavfall per år, jämfört med tidigare 1 ton. Den slurry som framställs i förbehandlingsanläggningen användes 21 för produktion av biogas och biogödsel i Karpalundsanläggningen, som drivs av Kristianstad Biogas. Sysav har beslutat att utreda möjligheterna till egen biogas- och biogödselproduktion, antingen i egen regi eller i samarbete med annan aktör. I december utsågs förbehandlingsanläggningen till Årets återvinningsanläggning 21 på Återvinningsgalan i Stockholm. Återvinningsgalan arrangeras på initiativ av facktidskriften Recycling & Miljöteknik i samarbete med Avfall Sverige, Återvinningsindustrierna och Svenska Järn. Behandlat avfall på Sysavs förbehandlingsanläggning för matavfall (ton) 15 5 15 5 11625 9 55 7 75 3 875 29 21 Mat- och livsmedelsavfall Fettavskiljarslam Sysav i Shanghai Under juni månad var Sysav på plats på världsutställningen i Shanghai för att tillsammans med VA Syd och Malmö stad visa upp vatten- och avfallshanteringen i Västra hamnen stadsdelen som givit Malmö ett världsrykte inom hållbar utveckling. Temat för världsutställningen var Better City, Better life och dess fokus på att hitta bra framtidslösningar för hållbara städer låg helt i linje med Sysavs verksamhet. 8
f ö rva lt n i n g s b e r ä t t e l s e s y s av 2 1 Byggnationer och investeringar En ny återvinningscentral har uppförts i Staffanstorp. En ny anläggning för mottagning och avvattning av gatubrunnsslam har uppförts på Spillepengs avfallsanläggning. Nytt kontor för vågen och nya personalutrymmen har färdigställts på Hedeskoga avfallsanläggning. Ytterligare en del av det nya deponeringsområdet på Hedeskoga avfallsanläggning har tagits i bruk. Omlastningen för matavfall på Lunds avfallsstation har byggts om för att kunna hantera en större mängd avfall. Vid ombyggnaden har även en anpassning skett av den containerflotta som används vid matavfallstransporterna mellan Malmö och Lund. Vattenreningen för avfallskraftvärmeverkets linje 3 kompletterades med jonbytarfilter för förbättrad rening av vattnet från rökgaskondenseringen. En så kallad radiakportal har installerats i våganläggningen för mätning av radioaktivitet i avfallet som vägs in respektive ut. Rampvärme har installerats och tagits i drift på den nya utfarten från avfallskraftvärmeverkets tipphall, vilket kom väl till pass under de kalla och snörika vintermånaderna. Installation av nya ugnar tillhörande djurkremeringen har påbörjats. Oljeslamsanläggningens kapacitet har utökats. En ny trumsikt har införskaffats till Spillepengs avfallsanläggning. Utredningar och utvecklingsprojekt En transportutredning har gjorts för att se vilka möjligheter Sysav har att effektivisera transporter av avfall och material för att minska både miljöpåverkan och kostnader. Utredningsoch implementeringsarbetet kommer att fortsätta under 211. En kartläggning har gjorts av de flöden av förorenade vatten (såsom spillvatten, lakvatten och dagvatten) som finns på Sysavs anläggningar. Syftet är att hitta möjligheter till miljömässiga och ekonomiska förbättringar. Ett försök med butiksnära insamling av smått elavfall har avslutats. Då resultatet varit bra står den så kallade Samlaren kvar på Ica Maxi i Västra hamnen och på Ystadvägen i Malmö. De ekonomiska möjligheterna att placera Samlaren på fler orter och i fler butiker håller på att utredas. Möjligheten att installera direktkondensering på avfallskraftvärmeverkets linje 3 och 4 har undersökts. Utredningen visar att med direktkondensering kan en värmepump per linje tas ur drift med bibehållen värmeleverans. Detta förväntas medföra en minskad elförbrukning med minst 18 MWh per år. En investering i direktkondensering har en återbetalningstid på cirka två år. Sedan 27 deltar Sysavs helägda dotterbolag Sysav Utveckling i ett försök med att öka insamlingen av matavfall i ett område med flerbostadshus. Ett av försöken görs i stadsdelen Augustenborg i Malmö och berör 3 2 boende. Utöver insamling av matavfall studeras fastighetsnära insamling av farligt avfall och förpackningsavfall. Projektets första etapp har finansierats av MKB, Sysav Utveckling och VA Syd, som också svarar för projektledning. Till projektet har en doktorand vid LTH knutits som svarar för utvärderingen. Projektets första etapp har avrapporterats under 21. Den fortsatta studien sker nu inom ett EU-finansierat projekt, Waste to resources, som är ett samarbete mellan Skåne och Polen och som samordnas via nätverket Sustainable Business Hub. Sysav Utveckling har studerat möjligheterna att förbättra kvaliteten på utsorterade material från slaggsortering. Studierna har innefattat både Sysavs slaggsorteringsanläggning och nya maskiner som finns tillgängliga på marknaden. Sysav Utveckling studerar vilken påverkan slaggrus har i den omgivande miljön. Utgångspunkten är de mätningar som gjorts under tio år kring platser där det har byggts med slaggrus. Ett projekt med titeln Återvunnen mineralullsisolering som lösull i lantbrukets ekonomibyggnader har avslutats under året. Projektet hade deltagare från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), Malmö Återbyggdepå, näringslivet och Sysav Utveckling. Utsorterad mineralull har samlats in från byggarbetsplatser och rivits till lösull. Lösullen har sedan blåsts upp på loftet på en av SLU:s ekonomibyggnader för att isolera den. Studier har genomförts på Trelleborgs avfallsanläggning för att undersöka om det läcker ut deponigas och hur detta läckage i så fall kan begränsas. Praktiska mätningar har också jämförts med datorsimuleringar på deponigasbildning, tillvaratagande av gas och läckage. Sammantaget har tre examensarbetare arbetat med fördjupade studier kring bildning av deponigas vid deponin i Trelleborg. Kommunikation och PR Sysav deltog tillsammans med VA Syd i Malmö stads monter på världsutställningen i Shanghai. Montern som besöktes av 8 11 besökare varje dag beskrev Västra hamnen i Malmö som ett exempel på en hållbar stadsdel. Sysav tog fram material till utställningen och var på plats med egen personal. Sysav gick under hösten in i ett treårigt samarbete med idrottsklubben Malmö Redhawks. Syftet med samarbetet är främst att marknadsföra Sysav. Sysav deltog liksom tidigare år i arrangemanget Spillepengsdagen och ordnade bussrundtur på Spillepengs avfallsanläggning, sorteringstävling och pyssel med återanvänt material. En enkel form av hållbarhetsredovisning togs fram. Sysav ska arbeta vidare med att hållbarhetsredovisa verksamheten i enlighet med Global Reporting Initiatives, GRI:s, riktlinjer med början 211. Sysav deltog i branschorganisationen Avfall Sveriges kampanj för materialåtervinning. En annonskampanj om farligt avfall, riktad till företagskunder, genomfördes under året. 9
s y s av 2 1 f ö rva lt n i n g s b e r ä t t e l s e Förändringar i verksamheten Bränsleberedningsanläggningen för torra eller blöta avfallsslag nyttjas alltmer. Det innebär att mer avfall kan behandlas lokalt och miljöriktigt, med exempelvis ett minskat transportbehov som följd. Förberedelser har gjorts för att på sikt kunna ersätta miljöstationer för insamling av hushållens farliga avfall med insamling i bil med kemist. Avfallet ska liksom tidigare också kunna lämnas på en återvinningscentral. Vaktkuren vid infarten till Sysavs huvudkontor och anläggningar i anslutning till huvudkontoret har bemannats och tagits i drift under hösten. En ny fraktion, resårmöbler, har införts på flera återvinningscentraler. Resårmöblerna delas upp i olika material för att kunna återvinnas. Hanteringen av elektronik har effektiviserats på flera återvinningscentraler. Med undantag för tv-apparater och bildskärmar sorteras elektroniken löslagrat i containrar i stället för i burar. Detta förenklar hanteringen och minskar behovet av transporter. Återvinningscentralerna i Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo och Skurup har infört egen komprimering av avfall. Detta effektiviserar transporterna. Risker och osäkerhetsfaktorer Sysavs verksamhet är starkt beroende av en jämn och lagom ström avfall till behandlingsanläggningarna. Även om konjunkturen har vänt och avfallsmängderna ökat sedan 29 har Sysav fortfarande ett underskott på brännbart avfall. Sysav har därför under året fortsatt att förbränna det lager av brännbart avfall som lagrats på Spillepeng. Vid årets slut fanns det fortfarande en mindre mängd avfall kvar, som kommer att förbrännas under våren 211. Under året har Sysav också importerat brännbart avfall från Norge. Mängden uppgick till 23 3 ton. Avfallet som importeras är kvalitetssäkrat och skulle annars ha deponerats. Medarbetare Med trygga, kompetenta och friska medarbetare kan målet med att ta emot och behandla avfall på ett långsiktigt sätt uppnås med gott resultat. Värdegrundsarbete Som ett resultat av den medarbetarundersökning som genomfördes 29 har Sysav under året arbetat med att ta fram förslag till en värdegrund för arbete och relationer samt nya kärnvärden i Sysav. Arbetet har bedrivits i projektform med medarbetare från olika avdelningar. Det förslag som arbetades fram har sedan diskuterats med alla arbetsledare på ett chefsforum under en hel dag i oktober. Man diskuterade då de föreslagna kärnvärdenas betydelse i den egna verksamheten och om det var formuleringar man kunde känna igen sig i och ställa upp för. Förslagen har sedan lämnats till Sysavs styrelse för beslut. Arbetsmiljö Under året har nya rutiner för skyddskommitténs arbete med skyddsronder tagits fram. Fokusområden för skyddsronderna under året har varit psykosocial arbetsmiljö, maskinsäkerhet, vibrationer och buller. Som en följd av det senare kommer all personal som berörs att utbildas för att minimera riskerna för negativ påverkan av buller i arbetsmiljön. Personalomsättning Personalomsättningen under 21 var 6,2 procent. Justerat för pensionsavgångar är omsättningen 3,1 procent och därmed fortsatt låg. Sjukfrånvaro (procent) 21 29 Totalt 3,4 3,8 Kvinnor 2,8 1,9 Män 3,6 4,4 Samarbeten Sysav är involverat i två av Malmö stads serviceförvaltnings arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Som tidigare bidrar Sysav med en heltidstjänst på Malmö Återbyggdepå. Under 21 öppnade Malmö serviceförvaltnings Arbetscentrum en personalmatsal i anslutning till Sysavs huvudkontor. Personalmatsalen fungerar därmed också som en hjälp för arbetssökande på väg ut på arbetsmarknaden. Utbildning Basal akutsjukvård, som är en obligatorisk utbildning vart tredje år, genomfördes under våren och hösten 21 för all personal. En heldagsutbildning om diskriminering i arbetslivet sett utifrån diskrimineringslagen genomfördes för avdelningschefer, arbetsledare och skyddsombud. En handledar-/mentorsutbildning genomfördes under hösten i form av fyra halvdagsutbildningar. De tio deltagarna hade anmält sig via företagets intranät som intresserade av att vara en del av introduktionen för nyanställda. Denna utbildning är dels ett led i företagets arbete att bli bättre på att ta emot nya medarbetare, dels ett sätt att överbrygga kulturella skillnader i mötet med den nya arbetsplatsen. En utbildning av frivilliga hälsoinspiratörer genomfördes under året i Korpens regi. 1
E ko n o m i s y s av 2 1 Ekonomi Under år 21 har avfallsmängderna fortsatt att långsamt öka igen och är vid utgången av 21 i nivå med de mottagna mängderna år 27. Det har således tagit tre år för avfallsmängderna att nå de tidigare nivåerna. Totalt har Sysav tagit emot 642 ton avfall vilket är 37 ton mer än under 29 och hela 47 ton mer än under 28. De ökade avfallsmängderna har sin påverkan även på företagets omsättning, som under 21 uppgick till 786 mkr (746 mkr föregående år). Resultatet efter finansnetto uppgick till 34,7 mkr (3,4), medan balansomslutningen uppgick till 1 622 mkr (1 642). Den ökade ekonomiska aktiviteten i samhället märks inte endast genom de ökande avfallsmängderna och i den ökade omsättningen utan även på ränteutvecklingen. Under år 21 har det månatliga genomsnittet för räntan STIBOR 3-månader ökat från,48 procent till 1,86 procent. Den ökande ekonomiska aktiviteten innebär även vid en strikt redovisning enligt transparensdirektivet att intäkterna från industriverksamheten uppgår till 53 procent medan motsvarande kostnader uppgår till 52 procent av företagets totala intäkter respektive kostnader. Medan intäkterna från den hushållsrelaterade verksamheten uppgår till 47 procent och kostnaderna till 48 procent. Sysav hade per den sista december 21 räntebärande skulder i form av lån och leasingåtaganden om totalt 1 396 mkr, fördelade med 67 mkr som lån och 726 mkr som leasingåtagande avseende linje fyra i avfallskraftvärmeverket. Per balansdagen är 77 mkr kopplat till en bunden ränta eller derivat medan den rörliga delen uppgår till 626 mkr. Leasingkostnaderna för linje fyra i avfallskraftvärmeverket redovisas som driftkostnader i företagets bokslut och uppgick under året till 39,7 mkr. Sysavs kreditgivare har villkorat lån och leasingavtal genom ett antal nyckeltal som ska uppnås. De aktuella nyckeltalen är soliditet, räntetäckningsgrad, skuldtjänstkvot och nettoskuldsättningsgrad. Nyckeltalen baseras på koncernens ekonomiska utfall och är beräknade utifrån kreditgivarnas definitioner vilka presenteras under nyckeltalsdefinitioner. I princip allt material som förs till en deponi beläggs med avfallsskatt. Nivån på skatten är 435 kr/ton. När materialet förs ut från deponin endera för att återvinnas, förbrännas, eller för att användas som konstruktionsmaterial så återbetalas tidigare inbetald avfallsskatt. Under året uppgår kostnaderna för avfallsskatten till 5,3 mkr. På Sysavs avfallsanläggningar fanns vid utgången av 21 lager av brännbart industriavfall, slaggrus och tunga massor som uppgår till drygt 15 ton vilket motsvarar en framtida återbetalning av avfallsskatt på nivån 65 mkr. 21 var det andra helåret som samtliga fyra linjer i avfallskraftvärmeverket var i drift efter de avslutade investeringarna i den fjärde linjen under 28. Under 21 har 549 4 ton avfall förbränts, vilket är i nivå med den tillståndsgivna mängden. I de fyra förbränningslinjerna producerades 1 61 MWh värme och el. Mängden producerad energi är något lägre än under föregående år då produktionen uppgick till 1 725 5 MWh, beroende på att bolaget under framförallt inledningen av året nyttjade tidigare lagrat avfall, med lägre energiinnehåll, som bränsle i avfallskraftvärmeverket. Efter de stora investeringarna som genomfördes fram till år 28 i framförallt linjerna tre och fyra i avfallskraftvärmeverket och i förbehandlingsanläggningen för matavfall, vilken genomförts av det helägda dotterbolaget Sysav Biotec, har nu investeringsvolymerna minskat. Under året uppgick investeringsvolymen till 54 mkr och bland de större investeringsobjekten kan nämnas ny återvinningscentral i Staffanstorp, kapacitetsökning i en oljeslamanläggning samt en ny trumsikt till Spillepengs avfallsanläggning. Med de investeringar som genomförts under senare år står Sysav väl rustat för att på ett miljö- och resursriktigt sätt kunna omhänderta alla de olika avfallsslag som lämnas till bolaget för behandling. Kapaciteten på anläggningssidan är särskilt betydelse full när nu avfallsmängderna åter börja öka efter den senaste lågkonjunkturen. 1 1
s y s av 2 1 e ko n o m i Flerårsöversikt (mkr) 21 29 28 27 26 Nettoomsättning 796 75 784 796 717 Resultat efter finansiella poster 34 27 8 31 4 Balansomslutning 1 655 1 678 1 696 1 724 1 566 Soliditet % 25 23 22 21 22 Avkastning på sysselsatt kapital % 6 6 7 7 8 Avkastning på eget kapital efter skatt % 6 5 2 6 9 Antal årstjänster 249 252 254 263 257 Investeringar 55 86 111 21 214 (mkr) 21 29 28 27 26 Nettoomsättning 786 746 745 793 714 Resultat efter finansiella poster 35 3 16 29 38 Balansomslutning 1 622 1 642 1 656 1 681 1 531 Soliditet % 24 22 2 2 21 Avkastning på sysselsatt kapital % 6 6 8 8 8 Avkastning på eget kapital efter skatt % 7 6 4 6 9 Antal årstjänster 242 244 245 218 25 Investeringar 54 78 87 26 212 Nyckeltal Utfall 21 Krav Soliditet % 25, 15, min Räntetäckningsgrad 2, 1,2 min Skuldtjänstkvot 2,87 1,5 min Nettoskuldsättningsgrad 1,33 5, max Definitioner: se not 3. Förslag till vinstdisposition s fria egna kapital uppgår till 51 159 tkr. s vinstmedel som står till årsstämmans förfogande är följande: Balanserat resultat Koncernbidrag Årets resultat Summa 55 696 54,61 kr -1 548 564, kr, kr 54 147 94,61 kr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: I ny räkning överförs 54 147 94,61 kr. Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande tilläggsupplysningar och bokslutskommentarer. 1 2
r e s u ltat r ä k n i n g s y s av 2 1 Resultaträkning (tkr) not 21 29 21 29 Nettoomsättning (2, 3) 795 715 749 944 785 679 745 795 Rörelsens kostnader Produktionskostnader (3) -36 398-312 993-359 788-31 289 Övriga externa kostnader (3, 4, 5) -13 819-93 978-99 92-96 727 Personalkostnader (6,7,8,9,1) -145 127-158 373-14 511-152 893 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar (11, 16) -129 821-125 398-127 538-125 329-739 165-69 742-727 739-685 238 Resultatandelar i intresseföretag (12) 9 737 3 356 Rörelseresultat 66 287 62 558 57 94 6 557 Resultat från finansiella poster Resultat avyttring andelar i intresseföretag 8 5 Ränteintäkter (13) 1 345 1 412 1 883 6 815 Räntekostnader (13) -33 74-37 12-33 642-36 939-32 395-35 69-23 259-3 124 Resultat efter finansiella poster 33 892 26 868 34 681 3 433 Bokslutsdispositioner (14) -34 681-3 433 Resultat före skatt 33 892 26 868 Skatt på årets resultat (15) -11 416-8 781 Årets resultat 22 476 18 87 1 3
s y s av 2 1 B a l a n s r ä k n i n g Balansräkning Tillgångar (tkr) not 21 29 21 29 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar (16) Byggnader och mark 5 179 524 683 5 179 524 683 Maskiner och andra tekniska anläggningar 698 282 732 211 674 357 732 211 Inventarier, verktyg och installationer 68 75 87 352 68 616 87 179 Pågående nyanläggningar 45 918 46 316 38 633 1 75 1 313 84 1 39 562 1 281 785 1 354 823 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag (17) 22 32 Andelar i intresseföretag (18) 61 187 43 296 33 463 14 38 Övriga aktieinnehav 127 127 Fordringar hos koncernföretag 4 579 35 537 Fordringar hos intressebolag 3 3 3 3 Andra långfristiga fordringar 3 511 5 231 3 511 5 231 94 825 78 527 17 9 85 126 Summa anläggningstillgångar 1 47 99 1 469 89 1 389 685 1 439 949 Omsättningstillgångar Varulager (19) 6 12 3 78 6 12 3 78 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 92 526 91 15 91 26 89 92 Fordringar koncernföretag 1 748 Fordringar intresseföretag 98 98 Skattefordran 1 165 35 1 165 Övriga fordringar 2 164 23 981 1 699 23 715 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (2) 23 873 15 59 23 614 14 947 12 636 13 675 118 646 139 33 Kassa, bank (21) 12 48 75 214 17 379 59 35 Summa omsättningstillgångar 246 84 28 967 232 145 21 713 Summa Tillgångar 1 654 713 1 678 56 1 621 83 1 641 662 1 4
B a l a n s r ä k n i n g s y s av 2 1 Eget kapital och skulder (tkr) not 21 29 21 29 Eget kapital (22) Bundet eget kapital Aktiekapital (33 aktier) 33 33 33 33 Bundna reserver/reservfond 328 545 39 497 5 412 5 412 361 545 342 497 38 412 38 412 Fritt eget kapital Balanserad vinst 28 683 29 644 54 148 55 697 Årets vinst 22 476 18 87 51 159 47 731 54 148 55 697 Summa eget kapital 412 74 39 228 92 56 94 19 Obeskattade reserver (23) 395 87 36 46 Avsättningar Avsättningar för pensioner (24) 73 729 92 543 7 227 88 269 Avsättningar för uppskjuten skatt (25) 13 98 94 787 Avsättningar för lakvatten och upplag (26) 269 243 257 432 269 243 257 432 Summa avsättningar 446 88 444 762 339 47 345 71 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut (27) 62 67 62 67 Kortfristiga skulder Skuld till kreditinstitut (27) 5 5 5 5 Leverantörsskulder 51 111 54 451 5 424 52 729 Skulder till koncernföretag 1 968 2 296 Skulder till intresseföretag 1 282 1 282 Skatteskulder 15 1 17 1 19 Övriga skulder 26 915 2 278 26 736 2 187 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (28) 46 988 46 948 45 485 44 933 Summa kortfristiga skulder 175 129 173 66 174 713 171 446 Summa eget kapital och skulder 1 654 713 1 678 56 1 621 83 1 641 662 Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser (29) 1 5 35 1 5 35 1 5
s y s av 2 1 k a s s a f l ö d e s a n a ly s Kassaf lödesanalys (tkr) 21 29 21 29 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster 33 892 26 868 34 681 3 433 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, mm Avskrivningar 129 821 125 398 127 538 125 329 Vinst avyttring materiella anläggningstillgångar -549-544 Vinst avyttring finansiella anläggningstillgångar -8 5 Avgår resultatandelar i intresseföretag -9 737-3 356 Betald skatt -2 585-5 7-2 184 2 88 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 15 842 143 21 15 991 158 642 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital exkl likvida medel Förändring av varulager -3 42-63 -3 42-63 Förändring av fordringar 11 424 61 388 21 848 53 982 Förändring av kortfristiga skulder 3 155-34 655 4 287-33 163 Kassaflöde från den löpande verksamheten 162 379 169 34 174 84 178 858 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förändring av övriga finansiella anläggningstillgångar -19 37-22 477-24 349-35 437 Investering i materiella anläggningstillgångar -55 43-85 752-54 51-78 459 Erhållet investeringsbidrag 3 54 Försäljning av anläggningstillgångar 553 48 544 48 Avyttring finansiella anläggningstillgångar 1 75 1 75 Kassaflöde från investeringsverksamheten -6 542-18 181-68 231-113 848 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Koncernbidrag -1 548-1 986 Förändring avsättningar exkl skatter -7 3 47 2-6 231 38 935 Förändring av långfristiga skulder -5-5 -5-5 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -57 3-2 8-57 779-13 51 Årets kassaflöde 44 834 58 359 48 74 51 959 Likvida medel från årets början 75 214 16 855 59 35 7 346 Likvida medel vid årets slut 12 48 75 214 17 379 59 35 1 6
n ot e r s y s av 2 1 Noter och kommentarer Belopp i tusen kronor (tkr) där annat ej anges. Belopp inom parentes anger föregående års värde. Not 1 Redovisningsprinciper Allmänt Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen samt uttalanden och allmänna råd från Bokföringsnämnden. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Kassaflödesanalysen har upprättats med vägledning av Redovisningsrådets rekommendation RR 7. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderbolaget, samtliga dotterföretag och intresseföretag. Med dotterföretag avses de bolag i vilka Sysav äger mer än 5 % av aktiernas röstvärde. Med intresseföretag avses de bolag i vilka Sysav har ett långsiktigt innehav som motsvarar minst 2 % och högst 5 % av röstvärdet. Koncernredovisningen utarbetas med vägledning av Redovisningsrådets rekommendation RR 1:. Samtliga förvärv av dotterföretag har redovisats enligt förvärvsmetoden. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I koncernens resultaträkning utgörs resultatandelar i intresseföretag av koncernens andel av intresseföretagens redovisade resultat före skatt. s andel av intresseföretagens beräknade skattekostnader ingår i koncernens skattekostnad. Intäkter Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Varulager Varulagret är upptaget till den lägsta av anskaffningskostnaden och verkligt värde. Följande avskrivningstider används för planenlig avskrivning. Byggnader Antal år Avfallskraftvärmeverk 25 Förvaltningsfastighet 5 Markanläggningar Markanläggningar 2 Maskiner och andra tekniska anläggningar Maskindelar avfallskraftvärmeverk 15 Transportmedel 7 Övriga maskiner och andra tekniska anläggningar 1 Inventarier, verktyg och installationer Maskininventarier 1 Övriga inventarier, verktyg och installationer 5 Koncernmässigt övervärde på byggnader avskrivs på 1 år. Skillnaden mellan ovannämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas i moderbolaget och i enskilda dotterföretag som ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. Redovisningen av dessa i koncernen beskrivs under rubriken bokslutsdispositioner, uppskjuten skatteskuld samt obeskattade reserver nedan. Planenlig avskrivning proportioneras efter brukandetid under anskaffningsåret även tillgångar som skattemässigt behandlas som maskiner och inventarier. Leasing Leasingavtal redovisas enligt BFNAR 2:4. Samtliga leasingavtal redovisas som operationella i enlighet med dessa regler. Redovisning av derivatinstrument Ränteswapar används i säkringssyfte för att uppnå önskad räntebindning i låneportföljen. Derivat redovisas inte i balansräkningen under avtalens löptid. Intäkter och kostnader hänförliga till derivatinstrument nettoredovisas under räntekostnader. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Avskrivningar bestäms med ledning av tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknade livslängder. Not 2 Nettoomsättningens fördelning 21 29 21 29 Avfallshantering, avgifter 394 611 388 688 394 67 382 692 Energileveranser 31 569 291 531 31 569 291 531 Försäljning av material 38 119 25 756 38 119 25 756 Övriga försäljningsintäkter 61 416 43 969 51 384 45 816 Summa 795 715 749 944 785 679 745 795 Not 3 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Inköp och försäljning mellan koncernföretag har förekommit men endast i obetydlig omfattning. 1 7
s y s av 2 1 n ot e r Not 4 Övriga externa kostnader Sysav tecknade under 25 avtal om leasing avseende inventarier i linje 4 i avfallskraftvärmeverket. Leasingperioden startades när anläggningen togs i bruk den 1 december 28. Leasingperioden sträcker sig över 15 år. Vid avtalets start hade utrustningen ett anskaffnings värde om 8 mkr. Övriga leasingkostnader avser ett mindre antal personbilar. Under året har moderbolagets leasingavgifter uppgått till 4 636 tkr (44 596 tkr) varav 39 746 tkr (43 781 tkr) avser leasing av inventarier i linje 4. För koncernen har leasingavgifterna uppgått till 4 76 tkr (44 75 tkr) varav 39 746 tkr (43 781 tkr) avser leasing av inventarier i linje 4. Framtida leasingavgifter för icke uppsägningsbara leasingavtal förfaller till betalning 21 29 Inom 1 år 52 29 46 48 Inom 2 till 5 år 25 159 222 79 Senare än 5 år 395 319 467 514 Totalt 652 57 736 1 Not 5 Arvode och kostnadsersättning revisorer 21 29 21 29 Mazars SET Revisionsbyrå AB Revisionsuppdrag 126 15 99 14 Övriga uppdrag 6 32 6 32 Totalt 186 182 159 172 Not 6 Medelantalet anställda 21 29 Antal Varav Antal Varav årstjänster män årstjänster män 242 73 % 244 75 % SYSAV Utveckling AB 3 1 % 3 1 % SYSAV Biotec AB 4 5 % 5 4 % Moderbolag och dotterbolag 249 73 % 252 74 % Fr o m 21-1-1 är personalen i Sysav Biotec AB flyttad till moderbolaget. Not 7 Löner, andra ersättningar, sociala kostnader samt övriga personalrelaterade kostnader 21 29 21 29 Löner och ersättningar: Till verkställande direktörer och styrelser 2 85 2 926 1 634 1 646 Till övriga anställda 96 958 89 95 95 291 87 658 Sociala kostnader 38 913 59 167 37 233 57 443 Summa löner, ersättning och sociala kostnader 138 676 152 43 134 158 146 747 Övriga personalrelaterade kostnader 6 96 6 782 6 862 6 598 Personalkostnader 145 636 158 825 141 2 153 345 s pensionskostnader uppgår till 7 999 tkr (21 62) och ingår i posten sociala kostnader ovan. Av dessa avser -395 (3 551) bolagets nuvarande VD. Bolagets utestående pensionsförpliktelser till VD uppgår till 1 994 (11 4). s pensionskostnader uppgår till 8 592 tkr (21 991) och ingår i posten sociala kostnader ovan. Av dessa avser 1 (4 22) bolagens nuvarande VD. s utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 14 347 (14 323). 1 8
n ot e r s y s av 2 1 Not 8 Upplysning om sjukfrånvaro 21 29 Sjukfrånvaro för män 3,59 % 4,44 % Sjukfrånvaro för kvinnor 2,83 % 1,92 % Sjukfrånvaro för anställda yngre än 3 år 2,33 % 2,28 % Sjukfrånvaro för anställda mellan 3 49 år 2,91 % 2,96 % Sjukfrånvaro för anställda äldre än 49 år 4,36 % 5,17 % Sjukfrånvaro för varje ovanstående grupp anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Total sjukfrånvaro 3,39 % 3,78 % Varav långtidssjukfrånvaro 48,13 % 51,26 % Total sjukfrånvaro anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaron är den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 6 dagar eller mer. Den ordinarie arbetstiden har definierats såsom antal arbetsdagar multiplicerat med antal arbetstimmar per dag. Not 9 Upplysning om företagsledningens könsfördelning 21 29 Antal Varav män Antal Varav män Styrelseledamöter 11 73 % 11 73 % Övriga ledande befattningshavare inkl VD 9 67 % 1 6 % Styrelseledamöter 13 77 % 13 77 % Övriga ledande befattningshavare inkl VD 11 64 % 12 58 % Not 1 Avtal om avgångsvederlag För VD i moderbolaget gäller en uppsägningstid på 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida har VD, utöver uppsägningslön för 6 månader, rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. För dotterföretagens VD:ar kan avgångsvederlag, inkl uppsägningslön, motsvara högst 24 månadslöner. Not 11 Planenliga avskrivningar Årets planenliga avskrivningar 21 29 21 29 Byggnader 14 313 13 447 14 313 13 447 Markanläggningar 1 19 9 186 1 19 9 186 Maskiner och andra tekniska anläggningar 77 564 78 6 77 564 78 6 Inventarier, verktyg och installationer 27 27 24 759 25 471 24 69 Goodwill 484 Summa 129 821 125 398 127 538 125 329 Not 12 Resultatandelar i intresseföretag Kapital- och rösträttsandelar (%) Resultat efter finansiella poster 21 29 AB Sydåtervinning * -869-1 339 PULS-Planerad Underhållsservice AB 5 354 2 122 ÅGAB Syd AB 5 1 117 168 Kretsloppsparken Kristianstad AB 25 3 591 1 385 KS Recycling AB 5 2 524 1 2 Carl F AB 25 3 5 Sydskånes Energikonsult AB, SYSEK 25 15 SYSAV:s andel i intresseföretagens resultat 9 737 3 356 * Hela aktieinnehavet såldes den 1 november 21. 1 9
s y s av 2 1 n ot e r Not 13 Finansiella poster 21 29 21 29 Ränteintäkter Ränteintäkter från dotterbolag 538 44 Övriga ränteintäkter 1 345 1 412 1 345 6 411 Summa 1 345 1 412 1 883 6 815 Räntekostnader Räntekostnader pensionsskuld 2 524 3 524 2 434 3 372 Räntekostnader 31 216 33 578 31 28 33 567 Summa 33 74 37 12 33 642 36 939 Not 14 Bokslutsdispositioner 21 29 21 29 Skillnader mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan -34 681-3 433 Summa -34 681-3 433 Not 15 Skatt på årets resultat 21 29 21 29 Aktuell skatt 6 21 Uppskjuten skatt 9 121 8 146 Andel i intresseföretagens skatt 2 289 614 Summa 11 416 8 781 Not 16 Materiella anläggningstillgångar 21-12-31 29-12-31 21-12-31 29-12-31 Byggnader Ackumulerade anskaffningsvärden: Vid årets början 419 13 385 893 419 13 385 893 Nyanskaffningar och omfört från pågående nyanläggningar 33 12 33 12 Avyttring och utrangering 419 13 419 13 419 13 419 13 Ackumulerade avskrivningar enligt plan: Vid årets början -116 969-13 522-116 969-13 522 Avyttring och utrangering Årets avskrivning enligt plan -14 313-13 447-14 313-13 447-131 282-116 969-131 282-116 969 Redovisat värde vid årets slut 287 731 32 44 287 731 32 44 2
n ot e r s y s av 2 1 Not 16 forts. 21-12-31 29-12-31 21-12-31 29-12-31 Markanläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden: Vid årets början 213 966 175 713 213 966 175 713 Nyanskaffningar och omfört från pågående nyanläggningar 38 253 38 253 Avyttring och utrangering 213 966 213 966 213 966 213 966 Ackumulerade avskrivningar enligt plan: Vid årets början -29 673-2 487-29 673-2 487 Avyttring och utrangering Årets avskrivning enligt plan -1 191-9 186-1 191-9 186-39 864-29 673-39 864-29 673 Redovisat värde vid årets slut 174 12 184 293 174 12 184 293 Mark Ackumulerade anskaffningsvärden: Vid årets början 38 346 37 788 38 346 37 788 Nyanskaffningar och omfört från pågående nyanläggningar 558 558 Redovisat värde vid årets slut 38 346 38 346 38 346 38 346 Summa byggnader och mark 5 179 524 683 5 179 524 683 Maskiner och andra tekniska anläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden: Vid årets början 1 29 67 1 285 53 1 29 67 1 285 53 Nyanskaffningar och omfört från pågående nyanläggningar 45 581 12 416 19 71 12 416 Avyttring och utrangering -1 179-6 862-1 116-6 862 1 335 9 1 29 67 1 39 21 1 29 67 Ackumulerade avskrivningar enligt plan: Vid årets början -558 396-487 24-558 396-487 24 Avyttring och utrangering 1 3 6 814 1 116 6 814 Årets avskrivning enligt plan -79 334-78 6-77 564-78 6-636 727-558 396-634 844-558 396 Redovisat värde vid årets slut 698 282 732 211 674 357 732 211 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden: Vid årets början 344 889 323 97 344 515 323 379 Nyanskaffningar och omfört från pågående nyanläggningar 6 68 21 196 6 97 21 136 Avyttring och utrangering -214 351 569 344 889 351 422 344 515 Ackumulerade avskrivningar enligt plan: Vid årets början -257 537-232 992-257 336-232 646 Avyttring och utrangering 172 214 Årets avskrivning enligt plan -25 499-24 759-25 47-24 69-282 864-257 537-282 86-257 336 Redovisat värde vid årets slut 68 75 87 352 68 616 87 179 2 1
s y s av 2 1 n ot e r Not 16 forts. 21-12-31 29-12-31 21-12-31 29-12-31 Pågående nyanläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden: Ingående balans 46 316 66 17 1 75 37 774 Årets investeringar 35 915 16 77 35 261 9 474 Klimpbidrag -3 54 -- -- -- Omfört till maskiner, inventarier, verktyg och installationer -32 773-36 498-7 378-36 498 Redovisat värde vid årets slut 45 918 46 316 38 633 1 75 Fastigheterna har ej åsatts något taxeringsvärde. Not 17 Andelar i koncernföretag Kapital- och röst- Antal Bokf. värde rättsandelar (%) andelar 21-12-31 SYSAV Biotec AB 1 1 5 SYSAV Utveckling AB 1 1 5 SYSAV Elektronik AB 1 1 12 Summa 22 21 29 Ingående anskaffningsvärde 32 32 Omklassificering -1 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 22 32 Aktierna har värderats till anskaffningsvärden med undantag för SYSAV Elektronik AB, där på grund av omstrukturering inom Sysav-koncernen, nedskrivning skett till SYSAV Elektronik AB:s substansvärde per bokslutsdagen. Anskaffningsvärdet för aktierna i SYSAV Elektronik AB uppgår till 5 4 kkr. Aktierna i Sydskånes Energikonsult AB, SYSEK, har under året omklassificerats till andelar i intresseföretag efter försäljning av 75 % av aktierna. Uppgifter om dotterföretagens organisationsnummer och säte: Organisationsnummer Säte SYSAV Biotec AB 556198-5986 Malmö SYSAV Utveckling AB 556289-5978 Malmö SYSAV Elektronik AB 556474-883 Malmö Not 18 Andelar i intresseföretag Kapital- och Antal Bokf. värde i Bokf. värde rösträttsandelar andelar moderbolaget i koncernen (%) 21-12-31 21-12-31 AB Sydåtervinning * PULS-Planerad Underhållsservice AB 5 15 1 5 19 949 ÅGAB Syd AB 5 6 6 7 116 Kretsloppsparken Kristianstad AB 25 2 5 3 375 8 37 KS Recycling AB 5 3 5 8 53 4 39 Carl F AB 25 2 5 2 21 74 Sydskånes Energikonsult AB, SYSEK 25 5 25 36 Summa 33 463 61 187 * Hela aktieinnehavet såldes den 1 november 21. Aktierna har i moderbolaget värderats till anskaffningsvärden. Innehavet i PULS skrevs ned i 1992 års bokslut och av nedskrivningen kvarstår 1,8 mkr. I koncernen sker värdering av intresseföretags aktier enligt i not 1 angivna redovisningsprinciper. 2 2
n ot e r s y s av 2 1 Not 18 forts. 21 29 Ingående anskaffningsvärde 14 38 14 38 Årets förvärv 2 9 -- Avyttrat -1 5 -- Omklassificering 25 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 33 463 14 38 25 procent av aktierna i Carl F AB samt ytterligare 2,5 procent av aktierna i Kretsloppsparken Kristianstad AB har förvärvats under året. Under 21 har hela aktieinnehavet i AB Sydåtervinning sålts. Aktierna i Sydskånes Energikonsult AB, SYSEK, har under året omklassificerats från aktier i dotterbolag till andelar i intresseföretag efter försäljning av 75 procent av aktieinnehavet. Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och säte: Organisationsnummer Säte AB Sydåtervinning 55672-7728 Malmö PULS-Planerad Underhållsservice AB 556379-1259 Staffanstorp ÅGAB Syd AB 556616-6848 Malmö Kretsloppsparken Kristianstad AB 55653-2816 Kristianstad KS Recycling AB 556353-4741 Malmö Carl F AB 55639-42 Malmö Sydskånes Energikonsult AB 556158-4425 Malmö Not 19 Varulager Varulagret består av återvinningsmaterial, reservdelar samt produktemballage vid moderbolagets anläggningar. Värdering har gjorts till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Not 2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21-12-31 29-12-31 21-12-31 29-12-31 Förutbetalda kostnader 4 21 3 944 3 762 3 382 Upplupna intäkter 19 852 11 565 19 852 11 565 Summa 23 873 15 59 23 614 14 947 Not 21 Kassa, bank, checkräkningskredit s checkräkningskredit, 135 kkr (135 ), är utnyttjade med kkr (). Not 22 Eget kapital Aktie- Bundna Fritt eget kapital reserver kapital Ingående balans 21-1-1 33 39 497 47 731 Förskjutning mellan fria och bundna reserver 2 816-2 816 Förändring av kapitalandelsfond -1 768 1 768 Årets resultat 22 476 Utgående balans 21-12-31 33 328 545 51 159 Moderbolag Ingående balans 21-1-1 33 5 412 55 697 Koncernbidrag -1 549 Årets resultat Utgående balans 21-12-31 33 5 412 54 148 Enligt beslut av 21 års ordinarie årsstämma har av moderbolagets vinstmedel 55 696 55 kr överförts i ny räkning. 2 3