Foderproduktion och kvalitetsfel

Relevanta dokument
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Vit eller svart plansiloplast?

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Feedtech Silage. Feedtech Silage M20XCE Feedtech Silage F22 Feedtech Silage M60 Feedtech TMR Stabilizer

Tolkning av foderanalys BLGG

Bra vallfoder till mjölkkor

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Tolkning av foderanalys BLGG

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Vallfoder som enda foder till får

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Proteinkvalitet i vall

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Hur undviker man sporer i ensilaget

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost

Utfodring av dikor under sintiden

Proteinkvalitet i vall

utfodringslösningarna

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Hygienisk kvalitet i ensilage

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.

Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat.

= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

R E S U L T A T 2015 R E T062. Bördighetsförsök

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder

1

R E S U L T A T 2015 R E T060. Bördighetsförsök

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Lantmannens valltävling

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Det går lika bra med rapsfett

Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU

Rörflen som foder till dikor

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Economic Benefit Tool. Balat ensilage. är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna. Economic Benefit Tool

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Foderkunskap. Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd.

PRODUKTIONS- UPPFÖLJNING ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Resurseffektiv utfodring av dikor

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Feedtech F400 Produktinformation

Enzymer och fiberfraktioner

Hur påverkar bakteriella tillsatsmedel ensilagets kvalité och produktionsförmåga?

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Ungdjurs tillväxt på Bete

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005

Betfor en riktig klassiker!

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson

Betfor en riktig klassiker!

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

DLG-certifierat för dessa effekter (WR): A. Bakterie-baserade medel samt bakterier med bensoat eller sorbat 1a 1b 1c 2 4a 4b 4cM 4cT 5a

NÖT

Resurseffektiv utfodring av dikor

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Finska Foders. nötkreatursfoder

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Ensilering, en jämförelse mellan olika ensileringssystem

Transkript:

Foderproduktion och kvalitetsfel 13.2.218 Alla AIV- produkter är tillverkade i Finland 1 (14)

Uleåborg myrsyra- och AIV-fabrik Från fält till utfodring 2 (14)

Ensilering - olika steg Skörd Kvalitetsgränser för ensilage Målvärdet Möjligt intervall ph Ammoniakkväve, g/kg av totalt kväve Flyktiga fettsyror g/kg ts Mjölksyra + myrsyra totalt g/kg ks Jästningssyror totalt g/kg ts Beror på ts-halten (under 4,2) 3,7 5.5 under 4 2-17 Under 1 5 (även 1?) 35 6 (ju torrare foder, desto mindre) 1 14 4 3-16 Socker g/kg ts Över 5, även 11 12 (15) Utfodringsindex hög 7-13 3 (14)

Utfodringsindex ta ut allt från vallen Ensilaget utfodringsindex En indexpunkten motsvarar 1 g skillnad i ts-konsumtion Utfodrings referenspunkt 1 är ensilage som är: Gräsensilage och första skörd Ts-halten 25 g/kg D-värde 68 g/kg ts Syrahalten 8 g/kg ts (syror = mjölksyra och flyktiga fettsyror) Fiberhalt (NDF) 55 g/kg ts 4 (14)

Effekten av olika faktorer till utfodringsindex (gräs) Utfodringsindex poäng 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 -12 D-värde Jäsningsyror ts NDF efterskörd del % Utfodringsindex utgångsvärde 1 62 65 7 73 4 6 1 13 2 3 35 4 45 48 5 6 5 1,5 1 3 5 8 1 Betydelsen av jästningsyror till utfodringsindex 1. SR-syönti-indeksipisteet Utfodringsindex poäng 5.. 2 4 6 8 1 12 14-5. När antalet jästninssyror stiger 1 g/kg ts, minskar ensilage intag 128 g ts/ per dag. -1. Syrahalten Säilörehun av happopitoisuus, ensilage g/kg ts g/kg KA Syrahalten = mjölksyra + flyktiga fettsyror Ref. Marketta Rinne, ProAgria MaitoValmennus28 5 (14)

Liknande foder annorlunda resultat ph 3,85 Mjölksyra 85 g/kg ts Flyktiga fettsyror 15 g/kg ts Alla andra värder är detsamma ph 3,99 Mjölksyra 35 g/kg ts Flyktiga fettsyror 5 g/kg ka Alla andra värder är detsamma Hur mycket blir förlust från mjölklikviden på 6 kors gård, om totala mängd jäsningsyror (mjölksyra+flyktiga fettsyror) i ensilaget stiger från 4 gł1 g 1) 66 2) 96 3) 126 4) 156 6 (14)

En liknande effekt till utfodringsindex Första skörden skördas en vecka senare Förtorkning misslyckas 3 % 22 % Ensilage jäsning för mycket: 88 g (mjölksyra + flyktiga fettsyror g/kg ts) vs.4 g/kg ts Varje sak betyder -6,1 poäng reduktion i utfodringsindex! Och i mjölk betyder -6,1 poäng ~ 1,3 kg/ko per dag! Livet efter gräsklippning 7 (14)

9 8 7 Vilka mikrober finns i vall? Är de till hjälp eller är de skadliga? max keskiarvo+hajonta keskiarvo-hajonta min log cfu/g 6 5 4 3 2 1 1 Mjölksyrabakterier 2 3 4 5 6 7 8 Koliformer 9 1 11 12 13 Enterobakterier. 14 15 Klostridier 16 17 18 Jäst 19 och mögel 2 21 22 23 Tutkimustuloksen numero Tutkimustuloksia nurmen epifyyttifloorasta. (no 3, 4, 1, 11, 22 ja 23 WERMKE ym. 1973, no 1, 8, 12 ja 17 KASZUBIAK ja MUSZYÑSKA 1987, no 5, 6, 14 ja 15 ROOKE 199, no 2, 13, 19 ja 21 MÜLLER ym. 1993, no 7, 9, 16, 18 ja 2 RAURAMAA 1996). 1. Bakteerien kokonaismäärä, 2-6. maitohappobakteerit, 7-8. laktobasillien kokonaismäärä, 9-12. kolibakteerit, 13-15. enterobakteerit, 16-17. klostridi-itiöt (log MPN/g), 18-19. homeet, 2-23. hiivat. (Lähde Seppälä 1997) log cfu/g 9 8 7 6 5 4 3 2 1 max keskiarvo+hajonta Vilka mikrober finns i vall? Är de till hjälp eller är de skadliga? keskiarvo-hajonta min AIVs myrsyra ger konkurrensfördel åt mjölksyrabakterier genom att sänka ph:t i början av ensilering med snabb bevaring. 1 Mjölksyrabakterier 2 3 4 5 6 7 8 Coliform 9 1 11 12 13 Enterobakt. 14 15 Klostridier 16 17 18 Jäst 19 och mögel 2 21 22 23 Tutkimustuloksen numero Tutkimustuloksia nurmen epifyyttifloorasta. (no 3, 4, 1, 11, 22 ja 23 WERMKE ym. 1973, no 1, 8, 12 ja 17 KASZUBIAK ja MUSZYÑSKA 1987, no 5, 6, 14 ja 15 ROOKE 199, no 2, 13, 19 ja 21 MÜLLER ym. 1993, no 7, 9, 16, 18 ja 2 RAURAMAA 1996). 1. Bakteerien kokonaismäärä, 2-6. maitohappobakteerit, 7-8. laktobasillien kokonaismäärä, 9-12. kolibakteerit, 13-15. enterobakteerit, 16-17. klostridi-itiöt (log MPN/g), 18-19. homeet, 2-23. hiivat. (Lähde Seppälä 1997) 8 (14)

Socker till mjölkproduktion eller CO 2 produktion? Vilken sockerhalt (g kg/ts) ger högsta ensilage intag? 1) 7 2) 9 3) 11 4) 13 5) 15 9 (14)

Användningen av ensilaget socker Ogränsad jäsning (tex. mjölksyrabakterier) Begränsad jäsning (AIV) Slåttertid socker 13 g/kg ts Finska vallar har låg sockerhalter Slåttertid socker 13 g/kg ts Finska vallar har låg sockerhalter Efter förtorkningen 11 g/kg ka Behöver lite högre ts -halt Efter förtorkningen 12 g/kg ka Kort förtorkning räcker Efter ensilering 2 g/kg ka Slutprodukt är mjölksyra 7-9 g/kg ts Efter ensilering 8 g/kg ka Slutprodukt är mjölksyra 2-3 g/kg ts Hur mycket protein går förlust 1 (14)

g/dygn g / kg ts 9 8 7 6 5 4 3 2 1 12 1 8 6 4 2 Proteinflödet till tunntarmen (köttdjur) l/t 2 l/t 4 l/t 6 l/t 59 % 66 % 7 % 74 % Ensilagekvalitet l/t 2 l/t 4 l/t 6 l/t Myrsyranivå Foderprotein Mikrobprotein Proteinflödet till tunntarmen som andel av totalt ätet protein Sokerit Socker Maitohappo Mjölksyra Haihtuvat Flyktiga fettsyror rasvahapot Ammoniakkityppi Ammoniak-kväve Ref. Jaakkola m.fl.. 26 Ensilagekvalitet påverkar fetthalten i mjölk 12 4,45 1 4,4 jäsningsyror g/kg ts 8 6 4 4,35 4,3 4,25 4,2 2 4,15 dålig svag måttlig bra fetthalten i mjölk % 4,22 4,28 4,36 4,43 jäsningsyror i ensilage 11 9 65 4 4,1 Ref. Huhtanen et al. 23 11 (14)

Ensilagekvalitet påverkar proteinhalten i mjölk 9 3,3 8 3,25 3,25 7 6 3,18 3,2 5 3,12 3,15 g kg/ts 4 3 2 3,6 3,1 3,5 1 3, dålig svag måttlig bra mjölk proteinhalt 3,6 3,12 3,18 3,25 ensilage socker 1 2 35 8 ensilage VFA 5 3 15 1 2,95 VFA (= volatile fatty acids) = flyktiga fettsyror Ref. Huhtanen et al. 23 Mest tillförlitliga alternativet 2 Misslyckat ensilage: ammoniakkväve över 8 %/kg N (Ensilage ts mindre än 45 g/kg) Hapot Syror Biologiset Biologiska Muut Annat Ilman Utan 15 % 1 5 Källa: Valio Artturi-analyser 12 (14)

Den nya AIV Kvalitetsgarantin ger ensileringen en unik trygghet och är garanti för ett förstklassigt ensilage. Garantin omfattar hela AIV-produktfamiljen: AIV 2 Plus Na, AIV Ässä Na och AIV Pro NC. Om ammoniakhalten i ditt foder överskrider 8 g/kg ts, ersätter vi kostnaden för det AIV-ensileringsmedel som använts för ensileringen till sitt fulla belopp*. *Bekanta dig med de bifogade garantivillkoren (PDF). 13 (14)

Diskussion 14 (14)