Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Relevanta dokument
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

Utmattningssyndrom (UMS)

STRESS och Utmattningssyndrom Vårdsamordnare våren 2017

Utmattningssyndrom -Var står vi idag?

Hur rehabiliteras individer med allvarligt utmattningssyndrom?

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Utmattningssyndrom Nationell konferens koordinatorer sept-17

Åter i arbete efter stress

Burnout in parents of chronically ill children

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

Institutet för stressmedicin

Blir man sjuk av stress?

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress?

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

Varför är det viktigt att ställa frågor om suicid vid psykisk ohälsa? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Blir man sjuk av stress?

Stress - återhämtning - arbete

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Fysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom

Stress och stressrelaterad sjukfrånvaro. Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Stress & utmattningssyndrom

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Behandling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Preliminära data från patienter med utmattningssyndrom (UMS)

Sammanfattning ISM-rapport 10

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Stress & Utmattningssyndrom

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Lerums vårdcentral

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Jämställd hälsa Stress och rehab-koordinering ur ett jämställdhetsperspektiv

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Ändra till startrubrik

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Stressrelaterad ohälsa

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Att (in)se innan det går för långt

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsgarantin

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Ledningsstaben LiÖ Kerstin Aldstedt

FaR-nätverk VC. 9 oktober

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Kommunikation med arbetsgivare/af

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Resultat efter rehabilitering

Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vem är kunden? vi möter Anna

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Uppföljning av anställda inom högteknologisk verksamhet som sökt FHV för stressreaktion Margita Uggla

Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

Bella Stensnäs, leg psykolog

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction

Transkript:

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon

UTMATTNINGSSYNDROM (UMS) - en sjukdom med varierande allvarlighetsgrad

UMS har varierande allvarlighetsgrad Uttalat Lindrigt Måttligt

Diagnoskriterier för utmattningssyndrom - Symptom sedan minst två veckor - Symptomen ska ha utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer som förelegat under minst sex månader Kardinalsymptom - utmattning - kognitiv nedsättning - överkänslighet för krav - sömnstörning

Utmattningssyndrom, förlopp Balans i livet Prodromalsymptom Akut debut Rehabilitering, RTW Akut insjuknande

UMS, symptom på utmattning över tid, kön n=232 100% 90% SMBQ 4 80% 70% 60% 50% 40% *** *** * * Women Men 30% 20% 10% 0% Baseline 3m 6m 12m 18m Time

Sjukskrivning vid uttalat utmattningssyndrom 0-7 år (N=217) 100% 80% 81% 87% Sickness compensation 100% 75% 60% 56% 50% 25% 0% 40% 43% 20% 18% 0% Nybesök (n=217) 12 månader (n=213) 18 månader (n=208) 3 år (n=188) 7 år (n=215) Institutet för stressmedicin

Lång symtomduration före vårdkontakt var den enda prediktorn som signifikant påverkade förloppet av mentala symptom vid utmattningssyndrom Tidig upptäckt är viktigt! Flera olika instrument kan användas för att spåra riskindivider för utmattning: s-ums KEDS

Vad skapar stressbelastning? Stressorer! 4% 20% 76% Privatlivet Arbetet Både arbete och privatliv

Forskningsstudie: Stressbelastning bland individer i arbete Longitudinell enkätstudie av hälso- och sjukvårdspersonal i arbete (KART)

6000 individer i arbete utvaldes slumpmässigt att besvara enkät om stressbelastning, svarsfrekvens 62% n=3717 Uppföljning efter två år, svarsfrekvens 85%, n=2683 Resultat: Kvinnor 85% Medelålder 47.2 år Utbildning 14.0 år (median) Totalt 16% (n=420) självskattade utmattningssyndrom (s-ums) - uttalat s-ums: kvinnor 7%, män 6%

Självskattad utmattning 2004, och relativ risk för sjukskrivning (SA14ª eller SA60 b ) efter två år Self-rated ED 2004 SA14 SA60 RR c (CI) RR d (CI) No s-ed 1 1 Light/moderat e s-ed Pronounced s- ED 1.6 (1.0 2.5) 1.6 (1.0 2.7) 2.7 (1.8 4.0) 3.4 (2.3 5.2) ª Participants reporting at follow-up more than 14 days of ongoing fullor part-time sick leave or sickness benefit. b Participants reporting at follow-up a period of more than 60 days of sickness absence during the last 12 months. c Adjusted for age (>54 years), marital status (single), length of education (short), and physical activity (sedentary lifestyle or light physical activity). d Adjusted for physical activity (sedentary lifestyle or light physical activity).

Annan forskningsstudie: Stressbelastning bland patienter i primärvården STRIP studien Undersökning av stressbelastning bland patienter i väntrummet på vårdcentral oavsett sökorsak

587 patienter på fem vårdcentraler (=totala studiegruppen) besvarade fråga om aktuell stressbelastning 60% angav ökad stressbelastning och de fick ytterligare enkäter om mentala symptom patienter som skattade utmattning tillfrågades om klinisk undersökning avseende utmattningssyndrom, n=178 accepterade Resultat: 51/178 fyllde kriterierna för utmattningssyndrom (c:a 9% av totala gruppen)

Behandling Vad vet vi om åtgärder för snabbare återgång i arbete vid sjukskrivning för UMS?

Få studier visar övertygande resultat om återgång i arbete (SBU) De studier som visat effekt avseende återgång i arbete har innehållit åtgärder på arbetsplatsen eller inkluderat arbetsgivaren, några i kombination med psykoterapi SBU ger ingen vägledning om arbetsinriktade åtgärder - på grund av för få studier INSTITUTET FÖR STRESSMEDICIN

För hög stressbelastning Åtgärder I Åtgärder II Åtgärder III Lätta symptom Prodromalsymtom som fluktuerar trötthet nedstämdhet, irritabilitet, oro somatiska symtom Måttliga symptom Som ovan, men mer uttalat - Kartlägg stressorerna - Minska stressbelastningen - Levnadsråd - Uppföljning Samma + - Arbetsgivarkontakt - Vb förebyggande Sjukskrivning Uppföljning Uttalade symptom Svår utmattning Kognitiv nedsättning Minskad stresstolerans Sömnstörning Somatiska symptom Samsjuklighet med depression och ångest vanligt Som ovan + Bedöm behovet av - Sjukskrivning - Läkemedel - Samtalssstöd - Psykiaterkonsult Arbetsgivarkontakt, - Lång uppföljning

Behandling vid en specialistmottagning för stress Generella interventioner Individanpassade interventioner

Individanpassa behandlingen, kontexten viktig, timingen! Råd regelbundet leverne avseende mat, sömn och fysisk aktivitet (doserad, successivt ökande) Identifiera stressorerna problemlösning Minska stressbelastningen sjukskrivning vb Vid behov stödsamtal med psykolog, läkemedel mm Kontakt med arbetsgivaren/arbetsplatsen avstämningsmöte, anpassning Uppföljning tills återgång i arbete, (successiv upptrappning)

Kan ännu fler interventoner påverka återgång i arbete? (Rhesamstudie) UMS-patienter vid specialistklinik för stress: - uttalad utmattning - uttalad kognitiv nedsättning - dålig självkänsla efter 3 månader randomiserades till: - extra behandling utöver sedvanlig eller - sedvanlig behandling

100% sick leave Resultat från ISM:s REHSAM studie (n=115), sjukfrånvaro 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Baseline 3 Month 9 15 Intervention (n=56) Control (n=59)

Vad förkortar sjukskrivningstiden vid uttalat UMS? TIDEN!? Institutet för stressmedicin

Uttalat UMS, uppföljning efter 7 år N=217 Tidigare UMS-patienter: Vilken/vilka åtgärder har varit viktigast för din förbättring? Fysisk träning 65% Sjukskrivning 58% Övrigt: psykologsamtal, stresshantering, läkarbesök och läkemedelsbehandling

Till sist: Kan jag som chef identifiera anställda med risk? Signaler: någonting har ändrat sig den anställde är inte som vanligt trött efter ledighet konflikter individen saknar ofta sjukdomsinsikt

Tack för uppmärksamheten www.vgregion.se/stressmedicin

Patienter med uttalat utmattningssyndrom (n=100) Arbetsrelaterade stressorer 1. Kvantitativa krav i arbetet 2. Emotionella krav i arbetet 3. Dåligt ledarskap Privata stressorer 1. Relationsstörningar 2. Ansvar för sjuk anhörig 3. Ekonomiska problem Vanligt med 3-4 olika stressorer