Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig dominans både bland helårsstudenter, forskarstuderande och personal vid Umeå universitet. Den kvinnliga majoriteten är inte stor, men tydlig. Inom vissa yrkeskategorier finns fortfarande en mycket ojämn fördelning mellan män och kvinnor. Bakgrund Vid Umeå universitets styrelsemöte 7-8 juni 2012 framkom önskemål om att undersöka könsfördelningen vid Umeå Universitet. Med utgångspunkt från Högskoleverkets, HSV s, statistikdatabas 2 har analyserna i denna rapport utförts. Syftet med rapporten är att belysa hur könsfördelningen vid Umeå universitet förhåller sig inom följande tre kategorier; Utbildning Utbildning på forskarnivå Personal Utbildning Könsfördelning bland helårsstudenter (HST) har analyserats vid Umeå universitet såväl som totalt i riket. Med helårsstuderande menas en student som är inskriven för heltidsstudier under ett läsår. I HSV s statistikdatabas har två databaser, helårsstuderande per ämnesområde och utbildningsnivå till 1 Med jämn könsfördelning avses att andelen män och kvinnor är mellan 40 och 60 procent 2 https://www.hsv.se/statistik/statistikomhogskolan.4.539a949110f3d5914ec800057797.html
Sid 2 (23) och med ht 2008 3 samt ämnesområde och utbildningsnivå från och med läsåret 2007/08 4, lagts ihop och analyserats. I Sverige har det sedan 1997 varit ett stabilt överskott av kvinnliga helårsstudenter vid landets universitet och högskolor. Andelen kvinnor har under åren blivit större, figur 1a. Från 2001/02 till 2008/09 har andelen kvinnor och män varit stabilt oförändrad med drygt hälften kvinnor och knappt hälften män, 59 procent kvinnor och 41 procent män. Andelen kvinnor var som högst under dessa år. Läsåret 2008/09 minskade andelen kvinnor med en procentenhet, liksom männen ökade med lika stor andel. Förändringen bestod även läsåret därpå. Antalet helårsstudenter har stadigt ökat i riket sedan 1997/98, ökningen avser både antalet kvinnor och män, figur 1b. 2010/11 var det totalt cirka 322 500 helårsstudenter vid landets universitet och högskolor varav cirka 58 procent kvinnor och 42 procent män. Vid Umeå universitet var motsvarande siffror totalt 17 179, varav 60 procent kvinnor och 40 procent män, figur 2. Under de senaste 14 åren har antalet helårsstudenter i riket ökat med 32 procent och vid Umeå universitet med 16 procent. År 2004 började en nedgång av helårsstudenter vid landets lärosäten och det dröjde till 2009 innan nivån var återställd, figur 1b. 3 https://www.hsv.se/statistik/statistikomhogskolan/grundochavanceradniva/grundutbildninghelarsstudenter.4.777710e01280 10f26d68000839.html?struts.portlet.action=/nudev/urval&sv.url=12.352a7be912949b4658a80001631& 4 https://www.hsv.se/statistik/statistikomhogskolan/grundochavanceradniva/grundutbildninghelarsstudenter.4.777710e01280 10f26d68000839.html?struts.portlet.action=/nudev/urval&sv.url=12.352a7be912949b4658a80001631&
Sid 3 (23) Figur 1: A; Andelen kvinnor och män av helårsstudenter (HST) i riket. B; Antalet kvinnor och män av HST i riket. Umeå universitet hade under läsåren 2007/08 och 2008/09 högst andel kvinnor med 62 procent. 1997/98 då registreringen började var andelen lägst med 57 procent kvinnor. Under perioden 1997/98-2010/11 har andelen kvinnor och män varit relativt jämn.
Sid 4 (23) Figur 2: Totalantalet HST vid Umeå universitet, samt fördelningen mellan män och kvinnor. Antalet helårsstudenter ökar även vid Umeå universitet, dock inte i lika stor utsträckning som riket i stort. Sedan 1997/98 har ökningen av HST vid Umeå universitet fram till 2010/11 varit hälften så stor som rikets, 16 procent i jämförelse med rikets 32 procent. Andelen män och kvinnor vid Umeå universitet förhåller sig på samma nivåer som rikets fördelning, se figur 3. En något större skillnad mellan män och kvinnor finns i Umeå jämfört med riket totalt. Vid landets lärosäten råder det en dominans av helårsstuderande kvinnor. Även vid Umeå universitet finns det fler kvinnliga studenter än manliga. Andelen kvinnor ökar något från 1997/98 medan andelen män minskar.
Sid 5 (23) Figur 3: Andelen kvinnliga respektive manliga helårsstudenter totalt i riket och vid Umeå universitet. Inom ämnesområde humaniora/teologi, juridik/samhällsvetenskap och naturvetenskap är Umeå universitets fördelning av kvinnor och män i samma nivå som riket i stort, figur 4. Könsfördelningen i dessa ämnesområden är relativt jämn, andelen kvinnor är högre och ligger runt 60 procent och andelen män lägre med närmare 40 procent. Inom humaniora/teologi är alltså andelen män lägre än andelen kvinnor. Sedan 1997/98 kan man se en svag minskning av andelen kvinnor och en lika svag ökning av andelen män inom detta område. Ämnesområdet humaniora/teologi hade en rejäl dip perioden 2003/04-2009/10, då antalet HST av män och kvinnor minskade i riket. Vid Umeå universitet däremot har det varit en stadig nedgång av HST inom humaniora/teologi sedan 1997/98, med bottennotering 2007/08. Antalet HST i området är på väg uppåt, men vid senaste registreringen, 2010/11, hade en minskning skett i Umeå. Även inom juridik/samhällsvetenskap är det en högre andel kvinnliga helårsstudenter än manliga i ämnesområdet. Nivåerna är över tiden stabilt jämna med 60 procent kvinnor och 40 procent män. Antalet HST ökar stadigt i ämnesområdet juridik/samhällsvetenskap. Under 1997/98-2010/11 har det skett en ökning med 34 procent vid Umeå universitet vilket dock inte är i nivå med rikets ökning som ligger på 47 procent. Inom naturvetenskap har andelen kvinnor respektive män varierat men nivåerna har hållit sig runt hälften kvinnor och män under åren. Vid Umeå universitet har antalet HST minskat med 42 procent under perioden 1997/98-2010/11. Totalt har antalet HST i området vid landets lärosäten minskat med 23 procent. Bottennivåer noterades läsåren 2007/08-2008/09. Sedan dess kan en liten ökning skönjas i antalet HST men än är det långt ifrån de nivåer som fanns vid Umeå universitet 1997/98. Minskningen av antalet HST inom naturvetenskap är lika stor hos män och kvinnor.
Sid 6 (23) Figur 4: Andelen män och kvinnor inom olika ämnesområden vid Umeå universitet och totalt i landet. Inom ämnesområdet teknik är majoriteten män. I riket är förhållandet män/kvinnor mer jämnt än vid Umeå universitet i området. Nivåerna har varit relativt konstanta sedan 1997/98, med 80 procent män och runt 20 procent kvinnor. Andelen kvinnor inom ämnesområdet teknik har vid Umeå universitet ökat med sex procentenheter sedan 1997/98 och i riket med fyra procentenheter. Sedan 2007/08, då bottennivån av antalet HST registrerades inom teknik, har det skett en ökning av antalet HST med 53 procent vid Umeå universitet. I riket var bottenåret 2006/07 och en ökning av antalet HST har skett med 30 procent sedan dess. Inom ämnesområdet vård och omsorg är mönstret det motsatta teknik. I riket är fortfarande över 80 procent kvinnor i området. I Umeå var det läsåret 2010/11, 77 procent HST kvinnor inom vård och omsorg vilket är en minskning med fem procentenheter sedan 1997/98. Liksom i övriga landet kan man även vid Umeå universitet se en ökning av andelen män, men fortfarande är det ett mycket ojämnt förhållande mellan kvinnor och män inom ämnesområdet vård och omsorg. En dubblering av
Sid 7 (23) antalet HST inom vård och omsorg har skett vid Umeå universitet under den studerade perioden. Detta till skillnad mot riket i stort där en blygsam ökning av antalet HST med sex procent skett. Inom medicin/odontologi och vård/omsorg är det betydligt fler kvinnor än män som studerar. Inom området medicin/odontologi följer Umeå universitet samma utveckling som riket i stort, men har trots allt ett något mer jämnt förhållande mellan könen i jämförelse med riket. Under perioden 1997/98 till 2000/01 ökar andelen kvinnor i ämnesområdet medicin/odontologi och andelen män minskar. Efter 2000/01 har andelen män ökat något och andelen kvinnor minskat. Antalet helårsstudenter i riket inom medicin/odontologi har ökat kraftigt med 112 procent under tidsperioden 1997/98-2010/11. Motsvarande period ökade antalet helårsstudenter i området vid Umeå universitet med 68 procent. Grund- och avancerad nivå I Sverige infördes en ny utbildnings- och examensstruktur i enlighet med Bolognaprocessen i juli 2007, vilket innebar att utbildning vid universitet och högskolor klassificerades i grund- och avancerad nivå. Högskoleverkets statistikdatabas för utbildning är indelad i grund- och avancerad nivå från och med läsåret 2007/08 5. Uppgifter om denna indelning finns därför inte att tillgå från tidigare år. 5 https://www.hsv.se/statistik/statistikomhogskolan/grundochavanceradniva/grundutbildninghelarsstudenter.4.777710e01280 10f26d68000839.html?struts.portlet.action=/nudev/urval&sv.url=12.352a7be912949b4658a80001631&
Sid 8 (23) Figur 5: Helårsstudenter i riket, uppdelade i grundnivå och avancerad nivå. I landet finns det ett högre antal kvinnor inom utbildning på grundnivå än antal män, figur 5. Sedan början av registrering på grund och avancerad nivå är andelen kvinnor i landet som studerar på grundnivå cirka 20 procentenheter högre, än andelen män, figur 6. Fördelningen av män och kvinnor inom utbildning på avancerad nivå är nästan helt jämn. Noteras kan att det sker en stadig ökning av antalet helårsstudenter, såväl män som kvinnor, både på grund och avancerad nivå sedan 2007/08. I Umeå ser vi samma mönster som i övriga riket vad gäller utbildning på grundnivå, högre andel kvinnor än andel män. Vid analys av utbildning på avancerad nivå är det däremot en skillnad jämfört med riket. Vid Umeå universitet är det en betydligt större andel av de som fortsätter till avancerad nivå som är kvinnor och en lägre andel är män, men då variationen ligger mellan 40 och 60 procent är förhållandet män/kvinnor ändå relativt jämnt.
Sid 9 (23) Figur 6: Andelen kvinnor och män som studerar på grundnivå respektive avancerad nivå vid landets lärosäten och vid Umeå universitet. Utbildning på forskarnivå I Högskoleverkets statistikdatabas har registrerade/aktiva forskarstuderande inom vetenskapsområden analyserats under perioden VT1999-HT2010 6. Registreringen förändrades vt 2011, till registrerade/aktiva forskarstuderande per ämnesområde/grupp eller per ämnesgrupp/ämne, vilket gör att läsåret 2010/2011 inte går att jämföra med tidigare år. Figur 7: Totala antalet forskarstuderande i riket fördelade på män och kvinnor. 6 https://www.hsv.se/statistik/statistikomhogskolan/utbildningpaforskarniva/forskningforskarutbildning.4.6df71dcd1157e4305 1580002781.html?struts.portlet.action=/nudev/urval&sv.url=12.6df71dcd1157e43051580002790&
Sid 10 (23) Totalt antal forskarstuderande i riket har varit relativt jämnt under den registrerade perioden och varierat mellan drygt 34 000 till knappt 40 000, figur 7. Vid landets lärosäten är det något fler män som är forskarstuderande än kvinnor. En minskning av totalantalet forskarstuderande har skett med fyra procentenheter under perioden, i riket såväl som vid Umeå universitet. De manliga doktoranderna minskar med 16 procentenheter men de kvinnliga däremot ökar med cirka 10 procentenheter under perioden 1999/00 och 2009/10. Andelen kvinnor har ökat i förhållande till andelen män både vid Umeå universitet och riket i stort och jämnat ut den skillnad som tidigare fanns mellan andelen män och kvinnor, figur 8. Läsåret 03/04 var det något fler kvinnliga forskarstuderande än manliga vid Umeå universitet och så har det förblivit sedan dess. Förhållandet män/kvinnor är mycket jämnt både vid Umeå universitet och riket i stort. Figur 8: Andelen forskarstuderande män och kvinnor i Umeå respektive i riket. Inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde har andelen kvinnliga doktorander ökat och andelen manliga minskat. Umeå universitet följer samma mönster som riket i stort vad gäller könsfördelningen i detta vetenskapsområde. Totalt antal doktorander inom det humanistisksamhällsvetenskapliga vetenskapsområdet har minskat i landet och även vid Umeå universitet. I riket har det skett en minskning av antalet doktorander med närmare 40 procent sedan 1999/00. Vid Umeå universitet är motsvarande minskning något mindre, 30 procent. Läsåret 2000/01 skedde ett skifte
Sid 11 (23) inom vetenskapsområdet, då andelen kvinnliga forskarstuderande ökade och andelen manliga minskade, figur 9. Figur 9: Andelen forskarstuderande män och kvinnor inom humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinskt och naturvetenskapligt vetenskapsområde, i riket och vid Umeå universitet. Inom det medicinska vetenskapsområdet översteg andelen kvinnor andelen män före 1999/00, då HSV s registrering började. Andelen kvinnliga forskarstuderande i vetenskapsområdet i riket ökar från 1999/00 och de första åren men har sedan 2002/03 legat relativt konstant. En ökning av antalet forskarstuderande i det medicinska vetenskapsområdet vid Umeå universitet har skett med 30 procent sedan 1999/00 vilket är en stor skillnad mot riket i stort. Totalt i landet har det skett en ökning med drygt 5 procent av forskarstuderande inom det medicinska området. Det är framför allt de kvinnliga doktoranderna som ökat. Inom det naturvetenskapliga området är andelen manliga doktorander större än andelen kvinnliga. Det har dock infunnit sig ett mer jämt förhållande under några år, men den trenden syns vara på avtagande vid Umeå universitet. Antalet forskarstuderande inom naturvetenskap har varit förhållandevis jämnt under perioden 1999/00 till 2009/10. Vid Umeå universitet har antalet varierat mellan 500-600 forskarstuderande under nämnda period.
Sid 12 (23) Personal I HSV s statistikdatabas har underlag till följande analyser hämtats, indelade efter alla anställda/individer och vetenskapsområde 7. Figur 10: Antalet män, kvinnor samt totalantalet anställda i riket. År 2011 var det totalt 72 565 anställda vid landets samtliga lärosäten. En ökning med drygt 20 procent sedan 2001. Antalet kvinnor har ökat något mer, med 26 procent, medan den manliga personalen ökat med 16 procent i riket. 7 https://www.hsv.se/statistik/statistikomhogskolan/personal/personal.4.6df71dcd1157e43051580002801.html?struts.portlet.a ction=/nudev/urval&sv.url=12.2f235a02115fac09ef1800076&
Sid 13 (23) Figur 11: Antalet män, kvinnor samt totalantalet anställda vid Umeå universitet. Vid Umeå universitet var det 2011 totalt 4 787 stycken anställda. Av dessa var 2 509 kvinnor och 2 278 män, vilket motsvarar 52 procent kvinnor och 48 procent män. Till skillnad mot riket minskade antalet anställda 2010 vid Umeå universitet, med knappt hundra personer. Sedan 2001 har personalstyrkan vid Umeå universitet ökat med 726 personer, vilket är en ökning med 18 procent. I riket ligger motsvarande ökning på 20 procent. Förhållandet av andelen män och kvinnor vid Umeå universitet såväl som i riket är jämnt och varierar mellan 45 och 55 procent.
Sid 14 (23) Figur 12: Andel anställda kvinnor och män vid Umeå universitet respektive hela riket. Landets universitet och högskolor har under åren haft en jämn könsfördelning i personalstyrkan, figur 12. Andelen anställda män respektive kvinnor har legat runt 50 procent med en variation på två procentenheter. En svag tendens till att andelen män minskar och andelen kvinnor ökar i riket syns efter 2002. Vid Umeå universitet är trenden mer tydlig där andelen kvinnor varit stablit högre än andelen män under hela perioden, om än det handlar om samma låga variation på ett par procentenheter. Andelen anställda män vid Umeå universitet var som lägst 2008 men har sedan dess ökat med en procentenhet.
Sid 15 (23) Figur 13: Antal anställda i de olika yrkeskategorierna vid Umeå universitet under perioden 2001-2011. Inom gruppen undervisande personal har antalet lektorer, professorer, arvodister ökat men däremot har adjunkter, gäst- och timlärare minskat, figur 13. Yrkeskategorin administrativ personal har ökat i antal men däremot har lokalvårdare och bibliotekspersonal minskat. Kategorin lokalvårdare finns endast redovisad till och med år 2007. Antalet anställda inom kategorierna teknisk personal och forskarassistenter har ökat i antal sedan 2001.
Sid 16 (23) Figur 14: Andel kvinnor och män inom undervisande kategorier vid Umeå universitet och i riket. Inom undervisande yrken förhåller sig Umeå universitet andelsmässigt på samma nivå som riket i stort med ett undantag, gäst och timlärare, figur 14. Andelen män som är professorer och lektorer är betydligt större än andelen kvinnor. En ökning av andelen kvinnor har dock skett sedan 2001 inom dessa båda yrkeskategorier. I riket har en ökning av andelen kvinnliga professorer skett med 8 procent, från 14 till 22 procent. Det är nära nog en dubblering av andelen kvinnliga professorer i riket sedan 2001, men andelen kvinnliga professorer fortfarande är låg. År 2001 var antalet kvinnliga professorer 493 stycken och år 2011, 1262 stycken, en ökning i antal med 150 procent. Umeå universitet håller samma ökningstakt som riket vad gäller antalet kvinnliga professorer, från 34 stycken 2001 till 88 stycken 2011. Ökar gör
Sid 17 (23) också manliga professorer, sedan 2001 har det skett en ökning med drygt 40 procent både i riket och vid Umeå universitet. Totalt har det skett en ökning av antalet professorer både vid Umeå universitet och i riket med 60 procent sedan 2001. Trots ökningen klarade inte Umeå universitet sitt mål om att minst 25 procent av professorerna ska vara kvinnor år 2011. Umeå universitet förhåller sig på samma nivå som riket vad gäller andelen kvinnliga och manliga professorer i humanistisksamhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt-tekniskt och medicinskt vetenskapsområde, bilaga 1. Den största utmaningen till en jämnare könsfördelning i professorskåren finns framför allt inom det naturvetenskapliga-tekniska vetenskapsområdet. Sett till antalet professorer vid Umeå universitet har det medicinska vetenskapsområdet högst antal professorer, bilaga 2. Den stora skillnaden i andel kvinnliga och manliga lektorer som fanns 2001 har med åren jämnats ut. Andelen kvinnliga lektorer i riket har ökat med 15 procent, från 30 till 45 procent. Vid Umeå universitet har det under den senaste tioårsperioden skett en ökning av andelen kvinnliga lektorer med 11 procent, från 33 procent 2001 till 44 procent 2011. Sett till antalet kvinnliga lektorer så har det skett en dubblering sedan 2001, från 151 till 302. I riket har antalet manliga lektorer endast ökat med sex procent sedan 2001. Vid Umeå universitet har motsvarande ökning varit 23 procent, från 313 till 385. Inom yrkeskategorierna adjunkter och arvodister har andelen kvinnor/män varit relativt jämn sedan 2001 och legat runt 50 procent. År 2007 kan man se att andelen kvinnor ökar något och andelen män minskar vid Umeå universitet. Gäst- och timlärare är den yrkeskategori av undervisningspersonal som har störst variation av fördelningen mellan män och kvinnor vid Umeå universitet och i riket. I riket har det sedan 2001 varit en relativt jämn fördelning av män och kvinnor, men vid Umeå universitet är mönstret det motsatta. Variationen har varit stor under åren och år 2006 var skillnaderna i könsfördelningen nästan lika stor som hos yrkeskategorin professorer. Fram till 2009 var det större andel män som var gäst-och timlärare än andel kvinnor. Efter 2009 har andelen kvinnor stadigt ökat och andelen män minskat. En skillnad mot riket, där andelen män är större. Den stora variationen i andel män/kvinnor vid Umeå universitet beror troligtvis på att det är ett litet antal personer i yrkeskategorin och varierar under perioden från tre till 49 stycken.
Sid 18 (23) Figur 15: Andel administrativ personal, bibliotekspersonal och lokalvårdare vid Umeå universitet och i riket. Inom yrkeskategorierna administrativ personal, bibliotekspersonal och lokalvårdare 8 syns samma tydliga mönster i riket såväl som vid Umeå universitet, figur 15. Andelen kvinnor dominerar i dessa yrken. Störst skillnad mellan andelen män och kvinnor finns i yrkeskategorin lokalvårdare, där endast var tionde lokalvårdare är en man. Inom yrkeskategorin administrativ personal är två av tio anställda män och av bibliotekspersonalen är tre av tio män. Sedan 2001 syns ingen större tendens till förändring varken vid Umeå universitet eller i riket inom dessa kategorier. 8 Lokalvårdare är endast redovisade fram till 2007, troligtvis beroende på att många universitet och högskolor börjat outsourca verksamheten
Sid 19 (23) Figur 16: Andel forskarassistenter och teknisk personal vid Umeå universitet och i riket. Inom yrkeskategorierna forskarassistenter och teknisk personal förhåller sig Umeå universitet andelsmässigt som riket i stort, med en större andel manlig personal, figur 16. Bland teknisk personal är det ändå ett relativt jämnt förhållande, men bland forskarassistenter är det en mer ojämn könsfördelning. Vid Umeå universitet har kvinnliga forskarassistenter dubblerats sedan 2001 från 24 personer till 50, vilket motsvarar en ökning med 26 personer, det vill säga att forskarassistenter är relativt liten yrkesgrupp. Manliga forskarassistenter har under samma period ökat med sex till antalet, en ökning med 12 procent. I riket har forskarassistenter av båda könen ökat med drygt 50 procent. Det gäller också för kvinnliga forskarassistenter vid Umeå universitet, men däremot skiljer sig mönstret för de manliga forskarassistenterna som under samma period endast ökade med 12 procent. Sammanfattning Vid Umeå universitet och i hela riket är andelen kvinnor högre än andelen män inom utbildning, forskarutbildning och bland personal, undantaget vissa yrkeskategorier såsom exempelvis professorer. Antalet kvinnor ökar totalt mer än män och de kommer i framtiden göra inbrytningar på traditionellt manligt dominerade utbildningar enligt SCB s rapport om könsstruktur 9. Männen kommer inte i samma utsträckning att bryta sig in på traditionellt kvinnliga utbildningar, men kommer fortsättningsvis att dominera inom teknik och tillverkning. Utbildningsnivån stiger och det är framför allt bland kvinnorna som den höjs. 9 Könsstruktur per utbildning och yrke 1990-2030, Temarapport 2010:1, SCB
Sid 20 (23) Helårsstudenter Vid landets lärosäten liksom vid Umeå universitet är en högre andel helårsstudenter kvinnor. Skillnaden i ökning av antalet manliga respektive kvinnliga helårsstudenter i riket är 11 procentenheter, vid Umeå universitet är skillnaden 17 procentenheter. Vid Umeå universitet är alltså skillnaden sex procentenheter större än i riket totalt. Den större skillnaden kan till viss del förklaras av den låga ökningen av antalet manliga helårsstudenter vid Umeå universitet som är hela 20 procentenheter lägre än i landet. En högre andel kvinnor syns i de flesta vetenskapsområden, med ett tydligt undantag, teknik. Inom vetenskapsområdet teknik råder en mycket ojämn könsfördelning med en manlig dominans. Lika ojämn könsfördelning råder i vetenskapsområdet vård & omsorg, men med kvinnor i majoritet. Teknik och vård & omsorg är två vetenskapsområden som utmärker sig vad gäller sned könsfördelning. Vid Umeå universitet kan det till viss del förklaras av att det finns en lägre andel av utbildning inom vetenskapsområdet teknik. Ett område som traditionellt sett attraherar män i större utsträckning än kvinnor. Jämfört med landets universitet och högskolor ligger Umeå universitet elva procentenheter lägre vad gäller andel utbildning inom vetenskapsområdet teknik 10. En tiondel av helårsstudenterna vid Umeå universitet finns i området teknik. På samma sätt går det att förklara den kvinnliga dominansen vid Umeå universitet. Vid universitetet bedrivs det hela tio procentenheter mer utbildning inom medicin, vård och omsorg än i övriga landet, som i hela riket har en hög andel kvinnliga studenter. Var fjärde helårsstudent vid Umeå universitet finns i området medicin, vård och omsorg. En annan förklaring till en lägre andel män vid Umeå universitet kan vara att unga män inte är lika benägna att flytta långt hemifrån som vad unga kvinnor är. Vid analys av kvinnliga och manliga helårsstudenter på grund och avancerad nivå finner man att det är en betydligt större andel kvinnor som studerar på grundnivå än män. På avancerad nivå är det ett mer jämnt förhållande mellan män och kvinnor. Vid Umeå universitet är det en större andel kvinnliga helårsstudenter på avancerad nivå än i hela riket. Variationen håller sig dock mellan 40 och 60 procent så könsstrukturen är ändå relativt jämn. En större andel av männen läser i större utsträckning vidare på avancerad nivå än motsvarande andel av kvinnorna. Utbildning på forskarnivå Inom forskarutbildning minskar totalt antal doktorander, sedan 1999, med cirka fem procent i riket såväl som vid Umeå universitet. Tappet finns framför allt hos de manliga doktoranderna som minskar med 16 procent. Däremot ökar de kvinnliga doktoranderna med runt tio procent och jämnar därmed ut skillnaderna i könsstrukturen. Det är ett mycket jämnt förhållande mellan kvinnor/män inom forskarutbildningen i riket och vid Umeå universitet. Vid Umeå universitet är andelen kvinnliga doktorander några få procent fler än andelen manliga doktorander. 10 Högre utbildning ur ett Norrlandsperspektiv, 2012
Sid 21 (23) Inom humanistisk/samhällsvetenskapliga och det medicinska vetenskapsområdet har andelen kvinnliga doktorander ökat och är nu större än den manliga andelen. En förklaring till det kan vara att det även är högre andel heltidsstuderande kvinnor i dessa områden som går vidare till forskarutbildning. Inom naturvetenskap däremot där andelen heltidsstuderande män/kvinnor är jämn, är andelen manliga doktorander högre. Det är alltså större antal av de heltidsstuderande männen inom naturvetenskap som fortsätter med forskarutbildning jämfört med kvinnor som studerar naturvetenskap. Personal Antalet anställda vid Umeå universitet ökar och 2010 var det 4 755 anställda. Detta är en ökning med 17 procent sedan 2001. I riket har det skett en något större ökning av antalet anställda. Totalt sett råder det ett jämnt förhållande mellan män och kvinnor. Under perioden 2001-2010 har variationen av andelen män/kvinnor legat mellan 45 och 55 procent. Det är en något större andel kvinnor än män. Inom vissa yrkeskategorier råder det dock en mycket ojämlik situation och traditionella könsmönster framträder tydligt. Det gäller professorer, administrativ personal, bibliotekspersonal och lokalvårdare. Bland professorerna och delvis bland lektorerna råder det en tydlig manlig dominans, som minskat något med tiden. Situationen är inte unik för Umeå universitet, samma mönster råder i riket. Regeringen har under senare år haft målsättningen att öka andelen kvinnliga professorer. Umeå universitet har bland annat gjort en ekonomisk satsning med 27,5 miljoner kronor, i syfte att öka andelen kvinnliga professorer. Under perioden 2001-2011 har en betydligt jämnare könsfördelning nåtts inom yrkeskategorin lektorer i riket och även vid Umeå universitet. En mycket stor kvinnlig dominans råder inom yrkeskategorierna administrativ personal, bibliotekspersonal och lokalvårdare. Någon tydlig förändring i mönstret är inte märkbar under perioden.
Sid 22 (23) Bilaga 1. Andelen kvinnliga respektive manliga professorer inom olika vetenskapsområden vid Umeå universitet och i riket.
Sid 23 (23) Bilaga 2. Antalet professorer inom olika vetenskapsområdena i riket och vid Umeå universitet.