BRABO STOCKHOLM AB Fyrklövern UPPDRAGSNUMMER 1143669000 DAGVATTENUTREDNING STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN PER BOHOLM TOBIAS RENLUND Sweco
Sammanfattning Upplands Väsbys kommun ingår i Oxunda Vattensamverkan tillsammans med Sigtuna, Sollentuna, Täby och Vallentuna där man tagit fram gemensamma riktlinjer och mål för hantering av dagvatten i tätort. Denna utredning syftar till att utreda dagvattenhanteringen i de västra delarna av exploateringsområdet Fyrklövern i Upplands Väsby för att se vilka konsekvenser en exploatering kommer att få och vilka åtgärder som krävs för att uppfylla de mål och riktlinjer som finns för dagvattenhanteringen. Utredningen visar att det finns ett stort behov av fördröjning av dagvatten från området. Dagvattenledningsnätet är redan idag överbelastat och i stort behov av lokal fördröjning av dagvatten innan det leds på nätet. Det finns ytor i området som är lämpade för fördröjning och dessa bör reserveras för LOD. Rapporten visar också att en exploatering inte kommer att medföra några ökade föroreningshalter. Utifrån planskiss över hur området ska exploateras så har föroreningshalter och föroreningsbelastning räknats ut för att jämföra hur exploateringen kommer påverka utsläppen till recipienten. Att föroreningarna inte ökar till nivåer som kräver rening beror bl.a. på att de nybyggda husen har underliggande garage där vattnet antas gå direkt till spillvattensystemet. Sweco
Fel! Hittar inte referenskälla. Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE 1 1.1 FRÅGESTÄLLNING 1 2 UNDERLAGSMATERIAL 2 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3 3.1 OMRÅDESBESKRIVNING 3 3.1.1 Planområdet före exploatering 3 3.1.2 Planområdet efter exploatering 3 3.2 RECIPIENTER 4 3.2.1 Oxundaån-Väsbyån 4 3.2.2 Oxundasjön 4 3.3 LADBRODAMMEN 5 3.4 GEOTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 5 3.5 GRUNDVATTEN 5 3.6 GRUNDVATTENTÄKT 5 3.7 KAPACITETSFÖRHÅLLANDEN I BEFINTLIGT DAGVATTENSYSTEM 6 4 METOD 7 4.1 STORMTAC 7 4.2 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR 7 4.2.1 Jämförelse med riktvärden 7 4.3 FLÖDESBERÄKNINGAR 8 4.4 DIMENSIONERING AV LOD-LÖSNINGAR 8 4.5 INDATA TILL FLÖDES- OCH FÖRORENINGSBERÄKNINGAR 8 5 RESULTAT 10 5.1 FÖRORENINGSBERÄKNING 10 5.2 FLÖDESBERÄKNINGAR 11 6 FÖRSLAG PÅ LOD-LÖSNINGAR OCH PLACERING 12 6.1 DIKEN 12 6.1.1 Avskärande dike 12 6.1.2 Makadamdike 13 6.1.3 Funktion 14 6.2 REGNGÅRD 14 6.2.1 Dimensionering 15 6.2.2 Höjdsättning 15 6.3 GRÖNA TAK 15
6.3.1 Dimensionering 16 6.4 STUPRÖRSUTKASTARE OCH RÄNNOR 16 6.5 VÄXTBÄDDAR 18 6.5.1 Dimensionering 18 7 DRIFT OCH ANLÄGGNINGSKOSTNADER 19 7.1 DIKEN 19 7.2 REGNGÅRD 19 7.3 GRÖNA TAK 19 7.4 VÄXTBÄDD 20 8 DISKUSSION OCH SLUTSATS 21 Bilaga 1 Bilaga 2 Planområde efter exploatering med föreslagna LOD-lösningar Planområde efter exploatering med föreslagna LOD-lösningar
1 BAKGRUND OCH SYFTE Upplands Väsby kommun ska omvandla kvarteret Fyrklövern och förtäta det med nya bostadshus. Fyrklövern ligger inom ett vattenskyddsområde och avrinner till recipienterna Oxundasjön och Oxundaån-Väsbyån som har måttlig ekologisk status med målet att uppnå god ekologisk status år 2021. Denna utredning syftar till att utreda dagvattenhanteringen i de västra delarna av exploateringsområdet för att se vilka konsekvenser en exploatering kommer att få och vilka åtgärder som krävs för att uppfylla de mål och riktlinjer som finns för dagvattenhanteringen. Upplands Väsbys kommun ingår i Oxunda Vattensamverkan tillsammans med Sigtuna, Sollentuna, Täby och Vallentuna där man tagit fram gemensamma riktlinjer och mål för hantering av dagvatten i tätort. Där står bl.a. att dagvatten ska utnyttjas som en positiv resurs i samhället genom att synliggöras för att öka de pedagogiska och estetiska värdena samt öka värdet för naturvården. Vidare ska dagvattensystem utformas så att flöden utjämnas och så mycket som möjligt av föroreningarna kan avskiljas före utsläpp till recipient. För kvartersmark gäller att hårdgjorda, icke genomsläppliga ytor ska minimeras. Olika fördröjningsåtgärder ska sättas in efter möjlighet och punktåtgärder ska vidtagas för att minska belastningen på befintliga system. 1.1 FRÅGESTÄLLNING I utredningen ingår att besvara följande: Hur kommer en exploatering att påverka flödesvägar och flöden från planområdet Finns det ett behov av rening eller fördröjning av dagvatten. Vilken påverkan kommer exploateringen att ha på föroreningsbelastningen från området Vilka föroreningskrav måste uppfyllas för vattenskyddsområdet och recipienten Vilka LOD-lösningar lämpar sig för planområdet Var utifrån de geotekniska förutsättningarna lämpar det sig att anlägga LOD för rening och fördröjning. Vilka drift- och anläggningskostnader kan man räkna med för de föreslagna LODlösningarna Finns det några naturliga eller befintliga reningsanläggningar som kan utnyttjas i området. 1 (23)
repo001.docx 2012-03-29 2 UNDERLAGSMATERIAL Planskiss, Sweco Architects, 2014-06-12 Primärkarta, höjdkarta, ledningskarta, Brabo, 2014-06-02 PM Dagvatten, Fyrklövern, Structor, 2013-09-03 Dagvattenutredning Fyrklövern, WSP, 2013-01-30 Ladbrodammen, Sweco Viak, 2003-08-27 Allmänna Bestämmelser för användande av Upplands Väsby kommuns allmänna Vatten- och Avloppsanläggning (ABVA), 2009-02-16 Teknisk handbok, Upplands Väsby kommun, 2012-01-01 Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde, Oxunda Vattensamverkan, 2007-05 Geoteknisk sammanställning, Fyrklövern, Bjerking, 2012-12-07 2 (23)
3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 OMRÅDESBESKRIVNING 3.1.1 Planområdet före exploatering Exploateringsområdet består före exploatering av ett parkområde med genomgående cykelbanor. Norra delen av området är till största del gräsytor med omkringliggande träd och buskar. I södra delen ligger det en minigolfbana med omkringliggande träd. Hela området lutar österut ner mot Dragonvägen där gränsen för exploateringsområdet går, Figur 1. 3.1.2 Planområdet efter exploatering Efter exploateringen kommer minigolfbanan och stora delar parkområdet att ersättas med fem stycken bostadshus. Det södra och mellersta huset längs Dragonvägen har innergårdar med underbyggda garage. De två mindre bostadshusen som ligger till väster i området kommer att ha en mindre parkering som ligger ut mot gatan. Lutningen i området kommer att bli densamma med en lågpunkt längsmed Dragonvägen där det riskerar att bli översvämningar om dagvattnet inte omhändertas på ett bra sätt. Figur 1 Exploateringsområdet markerat med gult före exploatering t.v. och efter exploatering t.h. 3 (23)
repo001.docx 2012-03-29 3.2 RECIPIENTER Planområdet avrinner till recipienten Oxundaån-Väsbyån som rinner vidare ut till Oxundasjön, Figur 2. Oxundasjön Ladbrodammen Oxundaån- Väsbyån Exploateringsområde Figur 2 Exploateringsområdet samt dess recipienter Oxunda-Väsbyån och Oxundasjön utritade i rött.(google maps) 3.2.1 Oxundaån-Väsbyån Oxundaån-Väsbyån uppnår enligt VISS 1 i dagsläget måttlig ekologisk status och god kemisk status exklusive kvicksilver. Enligt den inventering som gjordes 2009 uppnådde Oxundaån-Väsbyån Otillfredsställande ekologisk status. Den nya miljökvalitetsnormen är fastställd till att God ekologisk status skall uppnås fram till 2021. Detta då övergödningen i sjön är så stor att det ej bedöms tekniskt möjligt att åtgärda fram till 2015. 3.2.2 Oxundasjön Oxundasjön uppnår I dagsläget, enligt VISS, Måttlig ekologisk status och Uppnår ej god kemisk status. Kemisk status exklusive kvicksilver är God. Enligt den inventering som gjordes 2009 uppnådde Oxundasjön Otillfredsställande ekologisk status. Den nya miljökvalitetsnormen är fastställd till att God ekologisk status 1 Vatteninformationssystem Sverige, databassystem för Svenska vatten av Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna och Havs Vatten myndigheten 4 (23)
skall uppnås fram till 2021. Detta då övergödningen i sjön är så stor att det ej bedöms tekniskt möjligt att åtgärda fram till 2015. Oxundaåns vattenvårdsprojekt har tagit fram en gemensam dagvattenpolicy 2 som beaktats vid åtgärdsförslag inom exploateringsområdet Fyrklövern. 3.3 LADBRODAMMEN Exploateringsområdet avrinner via kommunalt dagvattenledningsnät till Ladbrodammen 3 där det renas innan det rinner vidare till Oxundaån-Väsbyån och vidare ut i Oxundasjön. Vid större flöden bräddar dagvattnet förbi dammen direkt ut till Väsbyån. 3.4 GEOTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Information om geotekniska förutsättningar och grundvatten har hämtats från Geoteknisk sammanställning upprättad av Bjerking 4. Området utgörs till största delen av lera med en lagertjocklek mellan 2-9 meter. Under leran förekommer friktionsmaterial med underliggande berg. Det minsta lerdjupet förekommer i västra och södra delarna öster om Dragonvägen och söderut mot Mälarvägen. Det tjocka lerlagret förhindrar infiltration ner till grundvattnet 3.5 GRUNDVATTEN Fem grundvattenrör har installerats i området. Grundvattennivån varierade mellan +4.6 och +6.2 i mitten av området och grundvattnets trycknivå uppmättes till +7.9 i rören väster om Dragonvägen. Då markytan inom området varierar från +9.5 i områdets lägst belägna delar till +20.0 i områdets sydvästliga delar innebär det att grundvattnet ligger som minst 3.3 meter under markytan. Med ett tjockt lerlager som förhindrar att dagvattnet infiltrerar ner är risken liten att LOD-anläggningarna kommer att påverka grundvattnet. Den ända risken som finns är att gräva för djupt vid anläggning så att lerlagret punkteras. 3.6 GRUNDVATTENTÄKT Området är beläget på gränsen till yttre skyddszon för grundvattentäkterna på fastigheterna Hammarby 7:1 och 1:2. Det innebär i kort att dagvatten inte får släppas ut på eller i marken utan tillstånd av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Då ingen infiltration sker till grundvattnet så klaras kraven för grundvattentäkt. 2 Oxundaåns vattenvårdsprojekt Dagvattenpolicy, Gemensamma riktlinjer för hantering av dagvatten i tätort. Upplands Väsby kommun, Sigtuna kommun, Vallentuna kommun, Täby kommun, Sollentuna kommun. 3 Ladbrodammen, Funktionsbeskrivning, drift- och skötselplan samt kontrollprogram, SWECO VIAK AB 2003-08-27, Upplands Väsby kommun. 4 Geoteknisk sammanställning Fyrklövern, Upplands Västby kommun. Daterad 20121207 upprättad av Henrik Håkansson, Bjerking. 5 (23)
repo001.docx 2012-03-29 3.7 KAPACITETSFÖRHÅLLANDEN I BEFINTLIGT DAGVATTENSYSTEM Dagvattensystemet som går igenom planområdet är redan idag överbelastat vid ett 2- årsregn. Vid ett 10-årsregn stiger vattennivån över marknivå visar modelleringar som WSP 5 gjort tidigare. Det finns inte utrymme att leda yterliggare dagvatten till ledningsnätet utan vattnet behöver därför fördröjas lokalt så långt som möjligt. 5 Dagvattenutredning Fyrklövern, WSP, 2013-01-30 6 (23)
4 METOD I denna dagvattenutredning har recipient och dagvattenmodellen Stormtac använts, version 2014-05. Resultaten av dessa beräkningar har sedan legat till grund för föreslagen dagvattenhantering. Följande beräkningar beskrivs nedan: Flödesberäkningar före och efter exploatering Föroreningsberäkningar före och efter exploatering Dimensionering av LOD-anläggningar 4.1 STORMTAC Översiktlig beräkning av föroreningshalter och föroreningsmängder i dagvattnet samt beräkningar av flöden har genomförts med StormTac. Som indata till modellen används nederbörd, 636 mm/år som gäller för Stockholmsområdet, och kartlagd markanvändning i kvarteret Fyrklövern. Markanvändningen före och efter exploatering har uppskattats utifrån grundkarta, primärkarta och planskiss. Vid beräkningar av dagvattnets föroreningsinnehåll har schablonhalter för parkområde, gata, tak o.s.v. använts. I fallet med minigolfbana har en uppskattad schablonhalt antagits utifrån liknande markanvändningar. Det har också antagits att vattnet från parkeringarna som är underbyggda innergårdarna leds direkt till spillvattennätet. Schablonvärden utgörs av årsmedelhalter samt avrinningskoefficienter för angiven markanvändning. Vid belastningsberäkningar (mängd förorening, kg/år) används årsmedelhalten och den ackumulerade årliga nederbörden då det är årsvolymen som är avgörande för hur stor mängd förorening som genereras under ett år. Endast belastning av dagvatten och basflöde (inläckande grundvatten till dagvattensystemet) avses. 4.2 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR I rapporten redovisas föroreningshalt (årsmedelhalt) (μg/l eller mg/l) och föroreningsbelastning (kg/år) före och efter exploatering. Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (Susp; partiklar), opolära alifatiska kolväten (olja), polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och bensapyren (BaP). För samtliga ämnen avses totalhalter. 4.2.1 Jämförelse med riktvärden Samtliga framräknade årsmedelhalter har jämförts med förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, nivå 2M 6. Nivå 2 gäller för delavrinningsområden uppströms 6 RTK, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, 2009. 7 (23)
repo001.docx 2012-03-29 utsläppspunkt i recipient. I det här fallet avrinner dagvattnet från området till dagvattenanläggningen Ladbrodammen via dagvattenledningsnätet innan det når recipienten Väsbyån som mynnar i Oxundasjön. M avser utlopp i en mindre recipient såsom mindre sjö eller grund havsvik. Dessa riktvärden är lämpliga att använda vid t.ex. kommunens planläggning, nyexploateringar eller förtätningar där flera fastigheter kan ha en gemensam dagvattenlösning. Nivå 1M är det hårdaste kravet och gäller vid utsläpp direkt till recipient. I vårt fall är det inte de kraven som rekommenderas men båda recipienterna behöver förbättra sin ekologiska status så mycket som möjligt så det är ett bra riktvärde om även dessa värden klaras. De av RTK föreslagna riktvärdena för dagvattenutsläpp används för att på lång sikt se till att statusen i recipienten bevaras eller förbättras för att nå de målen som ställs i Vattendirektivet. Då planområdet ligger i ett vattenskyddsområde och avrinner till en känslig recipient jämförs föroreningshalterna före och efter en exploatering så att en ökning av föroreningar till recipient ska kunna undvikas. 4.3 FLÖDESBERÄKNINGAR Flödesberäkningarna har utförts för ett 2, 5 och 10-årsregn med klimatfaktor på 1,2 och en varaktighet som beräknades utifrån rinnsträckor och flödeshastigheter. Vidare användes de senaste nederbördsdata och regnintensiteter som rekommenderas enligt Svenskt Vatten 7. 4.4 DIMENSIONERING AV LOD-LÖSNINGAR Upplands Väsby kommun har som fördröjningskrav att fördröja minst 50 % av ett 2- årsregn. De vill också ha beräkningar och dimensioneringsprinciper för regn upp till 10 års återkomsttid. Utifrån det har 3 olika fördröjningsvolymer beräknats. Ett för att klara 50 % av ett 2-årsregn och 2 för att ge samma utflöde från exploateringsområdet efter en exploatering som före vid 5 respektive 10 års återkomsttid. 4.5 INDATA TILL FLÖDES- OCH FÖRORENINGSBERÄKNINGAR Nedan i Tabell 1 sammanställs all indata i form av area per markanvändning (ha), och avrinningskoefficienter (φ) som ligger till grund för flödes- och föroreningsberäkningarna. Avrinningskoefficienter är de rekommenderade från Svenskt vatten, P90. I de fall där det inte finns en rekommenderad avrinningskoefficient som för minigolf t.ex. så har en uppskattning gjorts med liknande områden. 7 Svenskt Vatten 7, publikation P104 (data från Dahlström, 2010) 8 (23)
Tabell 1 Typ av markanvändning före och efter exploatering. Markanvändning (φ) Area Före [ha] Area efter [ha] Tak 0.90 0.03 0.41 Park 0.05 1.04 0.65 Cykelbana 0.80 0.13 0.15 Minigolf 0.30 0.26 Gårdsplan 0.30 0.20 Gata 0.80 0.05 Totalt 1.46 1.46 9 (23)
repo001.docx 2012-03-29 5 RESULTAT 5.1 FÖRORENINGSBERÄKNING Resultatet i Tabell 2 visar att föroreningskoncentrationen minskar på grund aven exploatering. Samtliga koncentrationer ligger under riktvärdena 2M och 1M. Tabell 2 Beräknad Föroreningskoncentration före och efter exploatering samt riktvärden. Grönmarkerade värden visar minskade koncentrationer efter exploatering. Ämne Enhet Före Efter Riktvärde 1M Riktvärde 2M P g/l 68 51 160 175 N mg/l 1.0 1.5 2.0 2.5 Pb g/l 1.8 1.5 8.0 10 Cu g/l 6.6 8.1 18 30 Zn g/l 13 22 75 90 Cd g/l 0.10 0.085 0.40 0.50 Cr g/l 0.87 0.69 10 15 Ni g/l 0.85 0.66 15 30 Hg g/l 0.014 0.016 0.030 0.070 SS mg/l 18 13 40 60 olja mg/l 0.049 0.049 0.40 0.70 PAH g/l 0.11 0.91 BaP g/l 0.00059 0.0053 0.030 0.070 Tabell 3 visar att föroreningsbelastningen är oförändrad eller ökar. För N, Cu, Zn, Hg, olja, PAH och BaP där koncentrationen ökade efter exploatering så var ökningen föroreningsbelastningen ännu större. Föroreningsbelastningen ökar alltså mer än föroreningskoncentrationen. För P, Pb, Cd, Cr, Ni och SS där koncentrationen minskade efter exploatering är belastningen antingen oförändrad eller högre efter exploatering. Det vill säga för dessa ämnen så minskar koncentrationen men belastningen ökar. 10 (23)
Tabell 3 Årlig föroreningsbelastning före och efter exploatering. Ämne Före [kg/år] Efter [kg/år] P 0.2 0.3 N 3 7 Pb 0.01 0.01 Cu 0.02 0.04 Zn 0.04 0.1 Cd 0.0003 0.0004 Cr 0.003 0.003 Ni 0.002 0.003 Hg 0.00004 0.00008 SS 51 65 Olja 0.1 0.2 PAH 0.0003 0.005 BaP 0.000002 0.00003 5.2 FLÖDESBERÄKNINGAR De beräknade flödena från exploateringsområdet redovisas i Tabell 4. Tabell 4 Beräknade flöden före och efter exploatering vid regn med 2,5 och 10 års återkomsttid och 10 minuters varaktighet. Enhet 2-årsregn 5-årsregn 10-årsregn Före l/s 43 58 72 Efter l/s 101 136 171 I Tabell 5 redovisas den fördröjningsvolym som krävs för att klara uppsatt flödeskrav från kommunen att minst fördröja 50 % av ett regn med 2 års återkomsttid. Det redovisas också vilka volymer som behöver fördröjas för att utflödet från området ska förbli detsamma som innan en exploatering. Tabell 5 Beräknade fördröjningsvolymer efter exploatering för att uppnå olika flödeskrav. Enhet Fördröja 50 % av ett 2-årsregn med varaktighet 10 min Oförändrat utflöde efter exploatering vid 5-årsregn med varaktighet 10 min Oförändrat utflöde efter exploatering vid 10-årsregn med varaktighet 10 min m 3 30 47 59 11 (23)
repo001.docx 2012-03-29 6 FÖRSLAG PÅ LOD-LÖSNINGAR OCH PLACERING Flera dagvattenutredningar 8 har tidigare gjorts som beskriver principlösningar för omhändertagande av dagvatten i tätort. Oxundaåns vattenvårdsprojekt 9 har också tagit fram riktlinjer för vilka lösningar som är lämpliga och allmän information om dessa. I följande kapitel beskrivs utformning, kapacitet och plats för de dagvattenlösningar som föreslås för området för att fördröjningskraven ska uppfyllas. Placering redovisas i Bilaga 1 och 2. Tanken är att visa vilka möjligheter som finns för att därefter välja de alternativ som passar bäst för att få den fördröjningsvolymen man vill. I området finns tillräckligt med plats för att kunna anlägga ytliga LOD-lösningar för att kunna fördröja ett regn med 10 års återkomsttid. Ytliga LOD-lösningar är billiga relativt nedgrävda magasin och motiverar därför att en större fördröjning görs för att minska flödena till ett redan överbelastat ledningsnät än det minsta kravet på 50 % av ett 2-årsregn. Förslag på möjliga LOD anläggningar som gjorts i tidigare rapporter bör också ligga till grund för utformningen av kvarteret, som mindre växtbäddar, permeabla ytor o.s.v. 6.1 DIKEN 6.1.1 Avskärande dike Två avskärande diken föreslås anläggas i sluttningen ner mot innergårdarna på de nya bostadshusen längsmed Dragonvägen. Dessa anläggs för att undvika att ytligt avrinnande vatten från bebyggelsen belägen högre upp längs slänten avrinner ner mot fastigheterna och blir stående. För att undvika att vatten rinner in på garageinfarter och vidare in garage är det viktigt att ett avskärande dike anläggs. Diket utformas med dränledning i botten och makadamfyllning för att säkra god infiltration. Över makadamen läggs växtjord för grässådd, Figur 3. I slutet av diket i lågpunkt sätts en kupolbrunn. Om botten på magasinet har god lutning räcker det med en dränledning i slutet av diket för att samla upp vatten som rinner till lågpunkten. Diket kan också göras utan makadamlager och dränledning men då får man en sämre infiltration som leder till en sämre fördröjning då mycket av vattnet avrinner ytligt. 8 Fyrklövern, PM dagvatten,structor 2013-09-03 Dagvattenutredning Fyrklövern, WSP 2013-01-30 9 Oxundaåns vattenvårdsprojekt Dagvattenpolicy, Gemensamma riktlinjer för hantering av dagvatten i tätort. Upplands Väsby kommun, Sigtuna kommun, Vallentuna kommun, Täby kommun, Sollentuna kommun. 12 (23)
Figur 3 Sektion avskärande dike. Diket kommer att kunna rena eventuella lösta partiklar genom växtupptag eller större partiklar genom fastsättning när vattnet rinner igenom det övre jordlagret. Det kommer också få en fördröjande effekt när vattnet infiltrerar ner genom växtjord och makadam ner till dräneringsledningen. När det kommer så pass store regn att allt vatten som kommer till diket inte hinner infiltrera så kommer överskottsvattnet att rinna ytligt i diket till en kupolbrunn som är kopplad till dagvattenledningsnätet. Dimensionering Svackdiket har en lagringskapacitet på 200 l/m 3 samt en flödesfördröjande effekt när vattnet infiltrerar ner igenom makadamen. Totalt finns det 180 m svackdike föreslaget med en tvärsnittsarea på 0.33 m 2. Total fördröjningsvolym: 18 m 3 6.1.2 Makadamdike Utmed Dragonvägen mellan hus och väg föreslås öppna makadamdiken. Hit föreslås vatten som avrinner från hustaken att ledas. Diket utformas med en dränledning i botten och makadamfyllning, Figur 4. I slutet av diket sätts en kupolbrunn på dränledningen som antingen är kopplad till dagvattennätet eller leder vidare vattnet till nästkommande dike. 13 (23)
repo001.docx 2012-03-29 14 (23) Figur 4 Sektion makadamdike. För att ta hand om stora flöden från taken krävs det att vattnet ska kunna infiltrera fort ner i makadamdiket för att inte översvämma ytan. Därför lämpar sig öppna makadammagasin utan växtjord i ytan bättre för att behålla en god infiltration. Vid stora regn kommer makadammagasinet fungera som ett fördröjningsmagasin där porvolymen fylls upp med vatten. Om dränledningen och diket blir fullt så kommer vattnet att brädda ner i kupolbrunnen och ledas ut på dagvattennätet. Dimensionering Makadamdiket har en lagringskapacitet på 300 l/m 3 samt en flödesfördröjande effekt när vattnet infiltrerar ner igenom makadamen. Totalt föreslås det 250 m makadamdike med en tvärsnittsarea på 0.48 m 2. Total fördröjningsvolym: 36 m 3 6.1.3 Funktion Marken från husfasad till makadamdike höjdsätts så att vattnet kan rinna med självfall till diket. Diket bör ha en minsta lutning på 4 promille för att vattnet inte ska bli stående. Vid stor lutning ökar flödeshastigheten i diket och fördröjningen försämras. Det avskärande diket anläggs nära fastigheten för att så stor del som möjligt av vattnet som avrinner mot fastigheten ska kunna avledas. Dikets lutning bör vara minst 4 promille. Om lutningen blir för stor kommer vattnet inte hinna infiltrera genom det översta jordlagret utan istället avrinna ytligt och få en försämrad fördröjning. 6.2 REGNGÅRD Mellan södra och mellersta huset föreslås att anläggas en nedsänkt Regngård, Figur 5. Vatten från garageinfarten, omkringliggande hårdgjorda gångytor och stuprörsutkastare med takvatten avleds hit. Regngården anläggs nedsänkt 1-2 dm mot omgivande mark för att få en högre fördröjningsvolym. I botten läggs en dränledning som kopplas till dagvattennätet. En brädd sätts på ytan kopplad till dränledningen för att vattnet inte ska stiga högre än
kanten på regngården. Fördelen med en nedsänkt regngård är att den får en hög fördröjande kapacitet och har kvar den renande effekten. Figur 5 Exempel på nedsänkta regngårdar. 6.2.1 Dimensionering Regngården har en fördröjningsvolym på 100-200 l/m 2 samt en flödesfördröjande effekt när vattnet infiltrerar ner igenom makadamen. Fördröjningsvolymen beror på hur mycket vattnet tillåts stiga innan det börjar brädda. Totalt finns det 100m 2 regngård. Total fördröjningsvolym: 10-20 m 3 6.2.2 Höjdsättning Marken höjdsätts på ett sådant sätt att vattnet kan rinna med självfall till regngården. 6.3 GRÖNA TAK Gröna tak lämpar sig på samtliga byggnader. Taken på de nya byggnaderna är den största bidragande orsaken till de högre flödestopparna efter en exploatering. Gröna tak är ett bra sätt att minska flödestopparna och få en mer utjämnad avrinning. De finns flera olika typer av gröna tak, sedumtak är det vanligaste och används ofta på större bostadshus och lokaler, Figur 6. 15 (23)
repo001.docx 2012-03-29 Figur 6 Bild (Vegtech) på sedumtak ovanpå ett garage och på ett bostadshus. 6.3.1 Dimensionering Avrinningigskoefficienten för ett sedumtak är 0.50. Om alla tak på de nybyggda husen får sedumtak så fördröjs och minskas flödena från exploateringsområdet. Vid långvariga regn och kraftiga skyfall blir gröna tak mättade och därmed påverkas inte dimensionen på utjämningsvolym vid 2, 5 och 10-årsregn. En fördröjande effekt sker när vattnet rinner genom sedumtaket men hur stor är svårt att uppskatta. Säkert är i alla fall att det ger en säkerhetsmarginal att klara de regn fördröjningsmagasinen är dimensionerade för. 6.4 STUPRÖRSUTKASTARE OCH RÄNNOR Stuprörsutkastare föreslås avleda vatten från taken som lutar ut mot Dragonvägen via öppna rännor till makadamdiken och regngård. Vattnet från hustaken som lutar inåt gården föreslås att samlas upp och ledas över gården i täckta rännor, Figur 7. Höjdskillnaden från gården och ner till mark gör att vattnet från rännorna inte kan släppas rakt ut utan behöver ledas ner antingen invändigt eller utvändigt. Det kan göras på flera sätt, Figur 8. Takvattnet från de två mindre husen till väster i området föreslås avledas direkt ut på grönytorna som omringar huset. Därefter avrinner vattnet ytligt ner mot de avskärande dikena där resterande vatten som inte tagits upp av marken samlas upp. Att avleda vattnet ytligt till makadamdikena ger en längre infiltrationssträcka genom makadamet än om stupröret skulle ledas ut under marken och in i makadamet. Vid höga flöden är det också lättare att snabbt infiltrera flödet över än större yta än om utloppet sitter under marken och vattnet riskerar att dämma bakåt i stupröret. Där rännor korsar en gångbana, cykelbana eller likanande är det bra att välja en djupare ränna. Vid kraftigare regn så rinner vattnet i rännan och riskerar inte att blöta ner förbipasserande. Vid isbildning under vinterhalvåret så minimeras risken att smältvatten sprider sig utanför rännan och fryser på. Täckta rännor är bra att välja om man vill bibehålla en jämn yta som går att stå och röra sig över. 16 (23)
Figur 7 Olika typer av stuprörsutkastare och rännor. Övre raden t.v. stuprörsutkastare, t.h. öppen ränna. Nedre raden täckta rännor. Figur 8 Exempel på invändig och utvändig avledning från höjd 17 (23)
repo001.docx 2012-03-29 6.5 VÄXTBÄDDAR Som komplement till det avskärande diket som tar hand om vatten som rinner ner mot fastigheterna föreslås täta växtbäddar fyllda med krossmaterial dit vattnet som avleds från gården kan ledas och fördröjas, Figur 9. Magasinet görs helt tätt för att inget vatten ska läcka in till intilliggande garage. I botten dras en dränledning som kopplas till dagvattennätet i slutet på magasinet. Beroende på om magasinet anläggs i flera sektioner så kan man ha ett bräddutlopp i ytan mellan magasinen eller ett bräddutlopp i slutet. 6.5.1 Dimensionering Magasinet föreslås vara 1 m djupt och 1 m brett. Växtbädden har en fördröjningsvolym på 300 l/m 2 samt en flödesfördröjande effekt när vattnet infiltrerar ner igenom makadamen. Totalt finns det 100m växtbädd. Total fördröjningsvolym: 30 m 3 Figur 9 Täta växtbäddar med invändig och utvändig avledning från ovanliggande platå. 18 (23)
7 DRIFT OCH ANLÄGGNINGSKOSTNADER 7.1 DIKEN Anläggning I kostnaden ingår schakt, fyllnad, geotextil, dränledning Pris: ca 1000 kr/m Drift Rensning av sedimenterat material för att upprätthålla infiltrationskapaciteten i diket sker 2 ggr per år. Sandfånget i kupolbrunnen kräver tömning vid behov. Pris: ca 500 kr/h. 7.2 REGNGÅRD Anläggning Gjutna regngårdar kostar ca 4000 kr per m 2 med material och anläggningskostnad inräknat. Pris: ca 4000 kr/m 2 Drift Skötsel av växtbäddar sker 2 ggr per år för att upprätthålla funktion och estetik. För skötsel av växtbäddar krävs endast enklare verktyg. Tidsåtgång beror på antal växtbäddar. Pris: ca 500 kr/h. 7.3 GRÖNA TAK Anläggning Inkluderar dränerings-/fuktlager och sedummatta. Pris: ca 400 kr/m 2 Drift Takytan gödslas vid behov men max 1 gång/år för att vegetationen ska bli frodigare och tätare. Under torkperioder särskilt mars-maj rekommenderas bevattning så att näring och skott aktiveras snabbare. 19 (23)
repo001.docx 2012-03-29 När snöskottning utförs bör ca 5 cm snö lämnas kvar för att inte skada takvegetationen på taket. Sedumvegetationen är lågväxande året runt och behöver inte klippas. Avrinningen kontrolleras med samma intervall som på ett vanligt tak ungefär en gång per år så att den fungerar tillfredsställande i t ex takbrunnar och hängrännor. 7.4 VÄXTBÄDD Anläggning Inkluderar makadam och betongkonstruktion Pris: ca 1500-3000 kr/m 3 Drift Skötsel av växtbäddar sker 2 ggr per år för att upprätthålla funktion och estetik. För skötsel av växtbäddar krävs endast enklare verktyg. Tidsåtgång beror på storleken på växtbädden. Pris: ca 500 kr/h. 20 (23)
8 DISKUSSION OCH SLUTSATS Dimensioneringen av LOD-lösningar har gjorts utifrån de förutsättningar som finns i området. Genom att kombinera delar av de olika föreslagna alternativen regngård, makadamdike, avskärande dike, växtbädd och gröna tak så kan flödeskraven uppnås. De föreslagna LOD-lösningarna är valda för att de framförallt har en bra fördröjande kapacitet på dagvattnet. Utöver det så är de också estetiskt tilltalande och har en renande effekt. Den största volymen vatten kommer att komma från taken. Hela området lutar åt öster mot gatan där de största husen kommer att byggas. För att kunna leda vattnet med självfall till LOD-anläggningarna krävs det att ytorna mellan och öster om bostadshusen längsmed Dragonvägen utnyttjas. Den geotekniska rapporten som tagits fram tidigare för exploateringsområdet visar att marken består av ett tjockt lager lera. Lera är tätt, därför kommer ingen infiltration av dagvatten ner till grundvattnet att ske i området. De föreslagna LOD-lösningarna fördröjer endast vattnet innan det rinner vidare ut på dagvattenledningsnätet. Då ingen infiltration sker till grundvattnet så klaras kraven för grundvattentäkten. Utifrån de riktlinjer som vattendirektivet anger så finns det idag inget behov att rena vattnet från exploateringsområdet. Området klarar inte bara utsläppskravet för avrinningsområde uppströms utsläppspunkt till recipient utan också kravet för direkt utsläpp till recipient med god marginal. Det kommer heller inte att ske någon nämnvärd ökning av föroreningar efter exploateringen jämfört med innan. De låga halter föroreningar som ändå finns i dagvattnet kommer först att renas i föreslagna LODanläggningar innan det når Ladbrodammen dit dagvattennätet leder vattnet innan det leds vidare till recipient. Att inte föroreningshalterna blir högre efter exploateringen beror på att delar som tidigare var parkmark har blivit stora bostadshus med innergård. De föroreningar som uppkommer i parker är dels luftburna men också utsläpp från parkskötselfordon, gödning för växtligheten och djur som blir rastade. I vanliga fall när ett nytt område byggs så anläggs nya vägar, parkeringar, trädgårdar o.s.v. som bidrar till föroreningarna. I det här fallet är garaget inbyggt, föroreningarna från parkeringen antas ledas direkt på spillvattennätet. De vägar som anläggs i området är korta infarter till garaget med uppskattningsvis 50-100 passaerande fordon per dygn, dessa små ytor kommer inte tillför mycket föroreningar. Det finns heller inga trädgårdar, där huset slutar börjar parken. Den nya markanvändningen som är kvar är då mestadels tak och tak i sig bidrar inte med mer föroreningar än de som ansamlas från luften. Det gör att föroreningshalten av flera ämnen minskar. Att föroreningskoncentrationerna och föroreningsbelastningen inte ökar och minskar lika mycket beror på att det avrinner mer vatten totalt från området efter exploateringen. Den högre avrinningskoefficienten för tak 0.90 jämfört med parkens 0.05 innebär större avrinningsvolymer och därmed högre föroreningsbelastning även om föroreningskoncentrationerna skulle vara lika. 21 (23)
repo001.docx 2012-03-29 Bilaga 1 Planområde efter exploatering med föreslagna LOD-lösningar 22 (23)
Bilaga 2 Planområde efter exploatering med föreslagna LOD-lösningar 23 (23)