Market Design 2006 2009

Market Design 2006 2009

Market Design 2006 2009 En presentation av Market Design-programmet och dess forskning kring den avreglerade elmarknaden.

Market Design 2006 2009 En presentation av Market Design-programmet och dess forskning kring den avreglerade elmarknaden. Elforsk (www.marketdesign.se) Dessa företag har finansierat Market Design Borås Energi Nät AB Dala Kraft AB EBL Energimarknadsinspektionen E.ON Eskilstuna Energi & Miljö Fortum AB Göteborg Energi AB Jämtkraft AB Karlshamn Energi AB Oskarshamn Energi AB Skellefteå Kraft AB Skånska Energi Nät AB Svenska Kraftnät Svensk Energi Swedish Energy Agency Tekniska Verken i Linköping AB Tranås Energi AB Trollhättan Energi AB Vattenfall AB Åkab Nät och Skog Öresundskraft AB Svensk Energi Svenska Kraftnät Energimyndigheten Texter: Björn Forsman, Lars Magnell, Markus Wråke Produktion: Kreativ Media AB Layout: Måns Ahnlund Omslagsbild: Matton Images Tryckt hos Planograf i december 2009 ISBN 978-91-85649-16-7

Innehåll Inledning 3 Förord. Vi har haft tur 5 1. Samhällsekonomiska effekter av avregleringen Lågt elpris ingen uttalad målsättning 7 2. En gemensam nordisk slutkundsmarknad Harmonisering? Ja tack! 11 3. Förutsättningar för investeringar i produktion och kraftnät Ingen vindkraft om inte kommunen vill 17 Det där ordnar marknaden 22 Att bygga eller inte bygga ny kraftöverföring 26 4. En slutkundsmarknad med nya mätare och nya avtalsformer När priset får råda går effekten ner 33 Effektstyrning i Göteborg 34 Det är intressant med detaljerade mätningar 38 Alla vinner på timmätning 40 En faktura och en avtalspart räcker 43 Ursprungsmärkning av el lättare sagt än gjort 46 5. Förändringar i regelverk för att klara vindkraftsexpansionen Mindre risk för prognosfel med kortare bud 51 Vem ska våga ta balansansvar? 56 6. Utsläppshandeln Den fula ankungen i EU:s klimatpolitik? 63 7. Våra seminarier och konferenser Att tränga igenom bruset 71

Foto: E.ON

Inledning Forskningsprogrammet Market Design syftar till att öka kunskapen om hur den avreglerade nordiska elmarknaden fungerar och hur regelverken som omger den kan utvecklas. Meningen är också att peka på och finna lösningar för de problem som finns på denna marknad, som till exempel de svårigheter som kan uppstå när stora mängder vindkraft ska introduceras. Verksamheten spänner över hela fältet från produktion och elhandel till nätfrågor. Närliggande frågor som har stor påverkan på elmarknaden, som EU:s handels system med utsläppsrätter och miljömärkning av el, behandlas också. Market Design, som hålls samman av elbranschens forskningsföretag Elforsk, är ett samarbete mellan elföretagen, Svenska Kraftnät och Energi myndigheten. Den bok som här föreligger, den andra i ordningen, beskriver en del av alla aktiviteter och projekt som hittills har genomförts inom ramen för programmet. Tanken är att på ett lättfattligt sätt försöka redogöra för de ofta mycket komplicerade och ibland tvetydiga spelregler och förutsättningar som styr elmarknaden i Sverige och Norden. Market Design, som nu avslutat sin tredje etapp, har en inriktning mot tillämpad forskning, där idéer och modeller testas under verkliga förhållanden. I programstyrelsen finns representanter från många olika intressen som till exempel Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, elbranschföretag, norska EBL Kompetanse med flera. Lars Magnell, redaktör 3

Anders Hedenstedt Foto: Göteborg Energi 4

Vi har haft tur Det är nu snart 14 år sedan som den svenska elmarknaden avreglerades för att lite längre fram bli en del av en likaledes fri och öppen nordisk elmarknad. Det är en allmän bedömning att avregleringen i stort varit lyckosam, men det innebär naturligtvis inte att vi kan slå oss till ro. Liksom andra marknader fungerar elmarknaden inte perfekt i alla lägen. Det finns fortfarande en mängd saker som kan göras bättre. Elmarknaden är inget statiskt system utan en dynamisk process som alltjämt pågår, och alla vi som är verksamma på denna arena måste vara lyhörda och förändringsbenägna så att vi kan möta de nya utmaningar som hela tiden uppstår. Det är mot denna bakgrund som forskningen inom Market Design är så viktig. Bara det faktum att intressenter från så vitt skilda håll står bakom programmet visar att det finns en genuin vilja att belysa de ofta mycket komplicerade och ibland tvetydiga spelregler och förutsättningar som styr elmarknaden i Sverige och i Norden. Den tvärvetenskapliga ansatsen inom programmet har också gett en värdefull bredd som gjort det mera lättillgängligt och mycket respekterat. Det har vi inte minst kunnat konstatera under våra seminarier som lockat till sig många intresserade deltagare som genomgående varit mycket nöjda med innehållet och kvaliteten på presentationer och diskussioner. Kanske har vi också haft en smula tur för många av de frågeställningar som har behandlats under programmets gång har fått starkt genomslag i den allmänna samhällsdebatten. Det gäller till exempel vindkraftens påverkan på elsystemet liksom olika prissättningsmodeller. Sammanfattningsvis tyder detta på att Market Design-programmet verkligen behövs. Det händer hela tiden saker som innebär att villkoren och behoven på marknaden förändras och då är studier som redan belyst just sådana frågor av stort värde. Under förra etappen av programmet hade klimatfrågan ännu inte fått det genomslag den har idag. I den etapp som nu har avslutats har många av forskningsprojekten en direkt eller åtminstone indirekt koppling till klimatdebatten och de åtgärder som sker i dess spår. Flera av dem finns avrapporterade i denna bok och jag hoppas att läsaren ska finna dem och övriga texter intressanta och tänkvärda. Anders Hedenstedt, ordförande Market Design 5

1. Samhällsekonomiska effekter av avregleringen 6 Foto: Matton Image

Lågt elpris ingen uttalad målsättning Prisbildningen fungerar som den ska och i grossistledet är konkurrensen tillfredsställande. Det visar en utvärdering av den forskning som hittills genomförts om konsekvenserna av elmarknadsreformen. Men investeringar i överföringsförbindelser mellan länder behöver studeras närmare. Liksom en eventuell gemensam nordisk slutkundsmarknad samt konkurrensen och lönsamheten inom elhandeln. Efter mer än tio år av avreglering och åtskilliga forskningsrapporter kan man ställa sig följande frågor: Finns det en vetenskaplig sanning om hur väl den svenska elmarknaden fungerar? Vad råder det fortfarande delade meningar om och vilka kunskapsluckor återstår att fylla? Så kan man sammanfatta uppdraget till tre forskare vid Luleå tekniska universitet, vilket resulterat i studien Evaluation of the liberalisation process of the Swedish electricity market. Bakgrunden till rapporten är den debatt som blossat upp på senare år om elmarknadsreformens konsekvenser, framför allt de stigande elpriserna. Men lägre eller låga elpriser var i sig aldrig ett uttalat mål med avregleringen, även om många nog lever med den uppfattningen. Däremot fanns, enligt rapportförfattarna, ett underförstått mål som innebar att priset vid varje tidpunkt skulle avspegla marginalkostnaden för att producera el. Ger fingervisning Reformens faktiska mål kan spaltas upp i sex delar, enligt Luleåforskarna: Att främja effektivitetsvinster. Ökad produktivitet. Bättre valmöjligheter för elkunderna och större rörlighet på efterfrågesidan. En enhetlig och effektiv prisbildning. Ökad konkurrens. Integration mellan den svenska och den internationella elmarknaden. De tre forskarnas syntesrapport, det vill säga sammanställning av tidigare forsk- 7

ning, gör inte anspråk på att ge ett uttömmande svar på den centrala frågan nämligen om dessa mål uppnåtts eller inte. Däremot tar rapporten upp ett antal indikatorer som ger en fingervisning om hur den samlade forskningen ser på saken. Konkurrens fungerar Prisbildningen och konkurrensen är två delmål som har stor bäring på debatten om avregleringen och de höga elpriserna. Här finner forskarna att det råder stor enighet bland kollegorna om att det mesta fungerar rätt bra. Visst skriks det högt när elpriset går upp. Folk tror att något måste vara fel. Men forskningsmässigt måste man säga att prismekanismen har visat sig fungera bra, säger universitetslektor Robert Lundmark, som tillsammans med Kristian Gustafsson och Mats Nilsson ansvarar för studien. Enligt rapporten råder stor samstämmighet om att de stora prisökningar som periodvis uppkommit från 2002 och framåt har rationella orsaker: Torra vintrar, mindre marginaler i produktionsapparaten, genomslag av miljö- och klimatfaktorer med mera. När det gäller konkurrensen vill jag inte påstå att allt är avklarat. Man måste mäta kontinuerligt, för det händer ju saker hela tiden. Men åtminstone fram till 2007, när syntesrapporten gjordes, kan man inte tala om några stora brister. Otillbörligt eller ej? Hur ser han då på uppgifter som gör gällande att de stora elproducenterna, tack vare informationsövertag och reglermöjligheter, har möjlighet att styra så att priskrysset oftast hamnar på dyr fossileldad kondenskraft vilket gett mycket god lönsamhet åt produktion med lägre marginalkostnader. Så länge prissättningen sker i krysset så är det effektivt, per definition. Detta oavsett var krysset ligger, svarar Robert Lundmark. Sedan kan man med andra premisser än effektivitet argumentera för om ett sådant beteende är otillbörligt eller inte. För den som vill maximera sin vinst är det förstås en fördel att ha kännedom om konsumtionsbeteende och produktionsapparat. Men det gäller ju inte bara elbranschen utan överallt från livsmedel till bilar. Slutsatsen blir att ytterligare utredningar kring dessa frågor inte kommer högst upp på författarnas lista över angelägna forskningsfrågor. 8

Definiera samhällsnytta I stället förordar Luleåforskarna ytterligare studier inom ett antal andra områden: Det är idag svårt att få till de investeringar i överföringsförbindelser mellan länder som krävs för en fortsatt integrering av de nationella elmarknaderna. Detta eftersom systemoperatörerna arbetar på nationella mandat. Här krävs forskning, bland annat om hur samhällsnytta ska definieras. Många andra branscher har utvecklat standarder för hur samhällsnytta ska analyseras. Men inte elbranschen, påpekar Robert Lundmark. Han tillägger att de utredningar som görs idag ofta utförs av de direkt involverade parterna. Därför behövs mer oberoende forskning på detta område. Robert Lundmark Välfärd omfördelas En närbesläktad fråga som också behöver mer forskning är enligt författarna hur olika länder ska kompenseras när prisbilden jämnas ut genom att elmarknaderna integreras. Vi får en inkomstomfördelning mellan länderna, eller en omfördelning av välfärd. Om inte den frågan kan lösas blir det svårt att få till stånd ökad överföringskapacitet, säger Robert Lundmark. Även regelverk och övervakning är idag nationellt baserade, vilket enligt författarna är ett hinder för en fullt integrerad nordisk elmarknad. De efterlyser därför fler studier med nordiskt perspektiv, inte minst med sikte på frågan om att inrätta en gemensam nordisk slutkundsmarknad. 9

2. En gemensam nordisk slutkundsmarknad En gemensam slutkundsmarknad för de nordiska länderna kan ha sina fördelar men leder sannolikt inte till lägre priser för konsumenterna. 10 Foto: Hans Blomberg.

Harmonisering? Ja tack Men att sträva efter en helt integrerad nordisk slutkundsmarknad kan vara att spänna bågen alltför hårt utan att nödvändigtvis träffa målet. Det är en av slutsatserna i en syntesrapport som sammanfattar och analyserar tidigare utredningar om en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Det finns sedan flera år tillbaka en stark politisk vilja att utveckla den integrerade nordiska elmarknaden, så att den även omfattar den slutliga konsumenten. Så sent som i oktober 2009 uttalade de nordiska energiministrarna sitt fortsatta stöd för denna process. Tidigare under året antog de nordiska regleringsmyndigheternas organ NordREG en detaljerad färdplan för att förverkliga en gemensam slutkundsmarknad till år 2015. Vid den tidpunkten ska det alltså vara möjligt för exempelvis en norsk elhandlare att sälja sin el till en svensk kund utan att nödvändigtvis vara registrerad eller ha kontor i Sverige. Flera Market Design-projekt har de senaste åren undersökt olika aspekter av denna fråga. Ökad konkurrens i detaljistledet är ett av de uttalade målen med att integrera de nationella marknaderna. Men hur troligt är det att elhandlarnas marginaler verkligen sjunker bara för att de får tillgång till en marknad med 14 miljoner nordiska kunder? Inga höga marginaler Inte särskilt sannolikt alls, enligt en studie av Niclas Damsgaard och Marie Römpötti på Econ Pöyry. Deras rapport från 2007 visar för det första att elhandelsmarginalerna i utgångsläget inte är speciellt höga. Utrymmet för lägre elpriser är följaktligen begränsat. För det andra drar författarna slutsatsen att det som främst skulle kunna leda till lägre marginaler ett skärpt konkurrenstryck troligen inte kommer att infinna sig i någon större utsträckning. Förklaringen är att koncentrationsgraden på de nationella marknaderna är 11

relativt låg. Effekten av att späda ut den marknadsmakt som ändå kan finnas blir följaktligen liten. En konsumentgrupp som möjligen kan tjäna på en ökad konkurrens är hushållskunder med låg förbrukning, för där tenderar elhandlarnas marginaler att vara något större. Men rapporten konstaterar samtidigt att förändringar av de nationella regelverken skulle ha större betydelse för att pressa ned elkostnaden för dessa hushåll, exempelvis genom att öka deras incitament att välja bort dyra tillsvidarekontrakt. Flexiblare efterfrågan En gemensam nordisk slutkundsmarknad kan dock tänkas innebära andra fördelar. Dessa möjligheter analyseras i en parallell studie av Niclas Damsgaard. En tanke som lyfts fram är att en nordisk integration skulle kunna få fart på utvecklingen av teknik och kontraktsformer som underlättar en ökad efterfrågeflexibilitet. Detta skulle kunna sänka konsumenternas totala elkostnad genom att helt enkelt ge dem möjlighet att minska sin förbrukning när priset är högt. Men även grossistmarknaden och energisystemet som helhet skulle fungera bättre. Vinsterna av en flexiblare efterfrågan skulle fördela sig på flera parter och enligt analysen är det därför tänkbart att det krävs en större slutkundsmarknad än de nuvarande nationella för att utvecklingen ska ta fart. Ytterligare en möjlighet som Niclas Damsgaard lyfter fram är att bildandet av en gemensam nordisk slutkundsmarknad skulle kunna bli ett tillfälle för att rensa ut dåligt fungerande inslag i de nationella regelverken. Förutsättningen är naturligtvis att de gemensamma lösningar som väljs i stället verkligen är bättre. Bredare utbud Ett bredare spektum av kontraktsformer och serviceerbjudanden är en annan tänkbar konsekvens, enligt rapporten. Författaren påpekar dock att det inte är säkert att en sådan utveckling blir bestående eller ens att den över huvud taget uppstår. Riktigt stora elkunder kommer sannolikt att få fler erbjudanden, särskilt de som har verksamhet i flera länder. Möjligen kan detta leda till en ytterligare press på redan låga marginaler, till glädje för dessa kunder. Å andra sidan skulle en nordisk marknadsintegration även kunna öppna 12

möjligheter för stora elhandelsföretag att utnyttja skalfördelar och minska sina kostnader. Studien har inte undersökt kostnaderna för en eventuell marknadsintegration i Norden, men landar ändå i slutsatsen att den bör genomföras på sikt om kostnaderna inte är oöverstigliga. I väntan på förverkligande finns en rad harmoniseringsåtgärder som definitivt bör genomföras, bland annat att upprätta gemensamma funktionalitetskrav när det gäller mätaravläsning. Även ansvarsfördelningen mellan elhandelsföretag och elnätsföretag skulle enligt rapporten behöva harmoniseras, bland annat när det gäller skatteuppbörd och administration av elcertifikat. Oklar kostnad Niclas Damsgaard och Marie Römpötti återkommer 2009 till ämnet, i en rapport skriven tillsammans med konsultkollegan Anders Ångström. De har gjort en bredare studie som undersöker vilka faktorer som är mest angelägna att harmonisera mellan de fyra länderna. Studien utmynnar i ett förslag till en handlingsplan, delvis ett resultat av en workshop med representanter för de berörda aktörerna. Fortfarande gäller att det visat sig mycket svårt att kvantifiera såväl kostnader som nyttor av en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Men om det över huvud taget ska vara någon idé att harmonisera, resonerar författarna, så måste den vara långtgående. Det är först när en elhandlare kan använda samma affärsstruktur, till exempel it-system, i alla nordiska länder som verkliga samordningsfördelar uppstår. Dessa affärsstrukturer förekommer främst på tre områden: Inom informationshantering, mätning och balansavräkning. Här är följaktligen behovet av harmonisering som störst. Gemensam balansavräkning På informationssidan är det bland annat kontakterna mellan elhandlare och nätföretag som berörs. Där måste format och protokoll för meddelanden om exempelvis leverantörsbyten vara helt standardiserade, vilket inte är fallet idag. Inom mätningen finns en uppsjö av skillnader som måste utjämnas: Mätarnas och kundernas identitet definieras till exempel med olika metoder, gränserna för timmätning varierar, liksom de tekniska kraven på mätarna. Balansavräkningen måste också ske enligt en enhetlig modell, helst under en 13

gemensam nordisk huvudman. På detta område har dock en viss harmonisering redan inletts. Fakturering, skattskyldighet, regler för prisinformation är ytterligare några områden som kräver åtgärder. Dessutom är det svenska systemet med elcertifikat ett problem, då stödsystemen för förnybar el fungerar helt annorlunda i de övriga nordiska länderna. Eftersom kraven på harmoniseringar är så omfattande gör författarna bedömningen att det mycket väl kan dröja tio år innan integrationen är genomförd. De redovisar även ett mindre långtgående harmoniseringsalternativ, som skulle kunna genomföras relativt snart. Värt besväret? Med detta omfattande nordiska samordningsarbete på arbetsschemat är det verkligen värt besväret? Håkan Heden, tidigare chef för Energimarknadsinspektionen, säger att det beror på hur det genomförs. Han har på uppdrag av Market Design-programmet skrivit en syntesrapport av tidigare studier och analyserat frågan vidare. Vinsterna med en integrerad nordisk slutkundsmarknad är inte särskilt stora. Det man hoppas uppnå är till stor del sådant som man i de nordiska länderna skulle kunna åstadkomma ändå, genom att införa bättre regelverk nationellt, säger han. Att slopa etableringstvånget, det vill säga kravet på att elhandlaren ska vara på plats i det land där han säljer el, uppfattar inte jag som det strategiskt viktiga i sammanhanget. Minsta gemensamma En risk med en påtvingad nordisk marknadsintegrering i detaljistledet är enligt Heden att man fastnar för lösningar som bygger på den minsta gemensamma nämnaren, snarare än att välja det bästa regelverket. Håkan Heden anser att det finns fördelar med att marknaden blir större. Det kan skapa ett dynamiskt tryck som leder till ökad effektivitet och introduktion av nya produkter på elmarknaden. Men, menar han, mycket av detta kanske kommer ändå. En stor marknad kan också locka till sig aktörer från utomnordiska länder, vilket även det skulle bidra till dynamiken. Det är därför viktigt att ha ett EU-perspektiv på utvecklingen av den nordiska marknaden. 14

En etablering av till exempel holländska eller brittiska elsäljare kan vitalisera den nordiska slutkundsmarknaden, samtidigt som en europeisk eller nordeuropeisk harmonisering av reglerna på slutkundsmarknaden kan öppna för nordiska företag att agera på kontinenten, säger Håkan Heden. Kulturellt betingad Samtidigt betonar han att en mer integrerad europeisk slutkundsmarknad är en process som kommer att ta lång tid att förverkliga. Detaljhandel är väldigt kulturellt betingad. Inte bara regelverk utan även vanor och traditioner styr hur det går till när vi handlar. En harmonisering mellan länderna kräver alltså förändringar som ligger långt utanför elmarknaden. Håkan Heden 15

3. Förutsättningar för investeringar i produktion och kraftnät 16 Foto: Ewea

Ingen vindkraft om inte kommunen vill Det starka kommunala självstyret gör det svårare att etablera vindkraft i Sverige jämfört med i våra grannländer. Men det skulle gå att förbättra vindkraftens möjligheter utan att urholka det kommunala planmonopolet. Den som vill bygga och driva en anläggning för elproduktion måste först skaffa sig tillstånd. Bakom myndighetskrav och regelverk ligger förstås samhällets ambitioner att skydda värden som skulle kunna hotas av anläggningen: Miljö, säkerhet och hälsa bland annat. Men tillståndsprocessen har också en annan funktion som ibland glöms bort, nämligen att faktiskt möjliggöra investeringar i ny elkraft. Det sistnämnda är en viktig utgångspunkt för forskningsprojektet Tillståndsprocesser för ny elproduktion i Norden, som genomförts av en grupp ekonomer, samhällsvetare och jurister vid Luleå tekniska universitet. Den bakomliggande tanken är följande: På en väl integrerad elmarknad som den nordiska kan stora skillnader mellan länderna när det gäller tillståndsprocessen leda till att det introduceras nya kraftkällor som inte är kostnadseffektiva. I förlängningen snedvrids konkurrensen. Fokus på vind och kärnkraft Studien lägger tonvikten vid vindkraft, bland annat genom en jämförelse av tillståndsprocesserna i Sverige, Norge, Danmark och England. Därtill har forskarna även studerat förutsättningarna för att pröva nya kärnkraftssatsningar i Sverige, vilket ju regeringen Reinfeldt nyligen öppnat för. Från början var uppdraget att titta på tillståndsprocessen generellt. Men i referensgruppen kom vi fram till att vindkraften är särskilt intressant att studera, berättar projektledaren Patrik Söderholm. Det har varit mycket uppmärksamhet kring problemen med att etablera vindkraft och det har lagts fram olika förslag till förenklingar, bland annat från Energimyndigheten. Att även tillståndsprocessen för nya kärnkraftverk togs upp till granskning har närmast motsatt förklaring: 17

Där har vi ju inte haft några nyinvesteringar sedan miljöbalken kom till i slutet av 1990-talet. Vi såg ett behov av att klargöra hur processen skulle se ut om och när ny kärnkraft blir aktuell igen, förklarar Patrik Söderholm. Starka svenska kommuner När det gäller tillstånd för vindkraftverk visar jämförelsen mellan de fyra länderna att svenska kommuner har betydligt större inflytande över den fysiska planeringen. Eller annorlunda uttryckt: I de norska, danska och engelska systemen har staten större möjligheter att genomdriva en nationell vindkraftspolitik. I exempelvis Danmark är plansystemet starkt vertikalt integrerat, vilket betyder att staten aktivt väljer ut områden för vindkraftsändamål. Även i Sverige kan visserligen områden bli klassade som riksintresse för vindkraft. Men ett sådant utpekande ger enligt Luleåforskarna inte något egentligt stöd för att vindkraftverk verkligen ska få byggas där. Det är mest ett skydd mot annan markanvändning, som skulle försvåra elproduktionen. Dessutom kan ett och samma område vara av riksintresse för flera konkurrerande ändamål som vindkraft och naturskydd. Det ger stort utrymme för kommunen att göra egna bedömningar från fall till fall. I princip betyder detta att det aldrig byggs någon vindkraft om kommunen inte vill, säger Patrik Söderholm. Lönsamt att överklaga Till det starka kommunala inflytandet kommer att enskilda i Sverige har goda möjligheter att överklaga beslut, även sent i beslutsprocessen. Inte sällan är överklagandena framgångsrika. Danmark arbetar mer med typgodkännanden av vindkraftverk och gränsvärden när det gäller sådant som buller och skuggning. Därmed blir det inte så mycket utrymme för långa diskussioner om hur mycket det bullrar i det enskilda fallet, konstaterar Patrik Söderholm. Rapportförfattarna föreslår ett antal förändringar i den svenska tillståndsprocessen som skulle minska skillnaderna mellan Sverige och grannländerna. Bland annat: Att miljöbalken ändras, så att riksintresset vindkraft får prioritet över andra riksintressen i samband med planläggning och tillståndsprövning. Alternativt att regeringen redan vid utpekandet av områden klargör hur konflikter mellan riksintressen ska lösas. 18

Att plan- och bygglagen ändras så att staten inte bara får möjlighet utan skyldighet att förelägga kommunerna att ändra detaljplaner och områdesbestämmelser detta för att möjliggöra vindkraft i riksintressanta områden. Kortare handläggningstider, genom att berörda myndigheter åläggs att fatta beslut inom vissa tidsgränser. Generella gränsvärden för buller, skuggning med mera, enligt danskt exempel. Nationella riktlinjer för hur intressekonflikter i samband med elproduktion ska hanteras något som redan finns i Norge. Lokaliseringsregel kvar Rapporten avråder dock från att helt undanta vindkraftverk från den så kallade lokaliseringsregeln i miljöbalken, vilket Energimyndigheten föreslagit. Regeln innebär att platsen för en verksamhet alltid ska väljas så att den orsakar minsta möjliga olägenhet för människa och miljö. Däremot anser rapportförfattarna att det bör skapas riktlinjer för hur ansökningar om vindkraftsetableringar ska bedömas. Utgångspunkten bör vara att vindkraftverk ska vara allmänt förekommande i landet på samma sätt som exempelvis jordbruk. Patrik Söderholm Ålder: 41 Utbildning/karriär: Grundutbildning i nationalekonomi vid Umeå universitet, forskarutbildning och doktorsexamen med inriktning på miljö- och energiekonomi vid Luleå tekniska universitet. Klimatpolitiska styrmedel inom energisektorn har varit i centrum för intresset under i stort sett hela forskarkarriären. Sedan 2006 professor i nationalekonomi i Luleå. Gör just nu: Håller på att skriva en bok tillsammans med kollegor i Umeå om hur klimatpolitiken påverkar utnyttjandet av den svenska skogen för råvara till industri och energisektor, för rekreation och för att bevara biologisk mångfald bland annat. Bor: I Luleå. Familj: Hustru Kristina och sexåriga tvillingdöttrar, Ella och Bodil. Fritid: Skidåkning, mest på slätmark. Resor, gärna till solen eller till europeiska storstäder. Bok på nattduksbordet: Öhh vad hette den nu igen? Nej, jag kommer inte på det. Du får skriva doktorandernas uppsatser i stället. 19

Det finns länder, Italien bland annat, där makten över stora infrastruktursatsningar är helt centraliserad. Det är inte en modell som vi tror på för svensk del, säger Patrik Söderholm. Ett visst kommunalt självstyre i sådana här frågor är viktigt. Det kan vara ett sätt att skapa lokal acceptans för det som byggs. Lokal makt i lokaliseringsfrågor tvingar också fram andra strategier hos dem som vill bygga: Öppenhet blir viktigt. Sådant som hearings, medborgarjuryer och ekonomisk kompensation för intrång kan bli naturliga inslag i en etableringsprocess. Värt ett högre pris? Om de föreslagna lättnaderna i tillståndsprocessen inte blir av finns risken att kraftproducenterna väljer bort Sverige, trots att de fysiska förutsättningarna är goda vilket i förlängningen leder till högre elpriser, menar rapportförfattarna. Men kan det då inte vara värt att betala ett något högre pris för vetskapen om att den elproduktion som äger rum är accepterad av de närmast berörda? Så kan det förstås vara. Men då är det viktigt att konsumenten blir medveten om hur mycket högre priset blir, svarar Patrik Söderholm. När det gäller tillstånd för ny kärnkraft utmynnar rapporten i slutsatsen att en prövning enligt den svenska miljöbalken är förhållandevis effektiv i en internationell jämförelse. Detta trots att processen innebär en viss dubbelprövning av frågor som har med strålningsrisker att göra de prövas numera enligt både strålskyddslagen och miljöbalken. Det kan säkert uppfattas som opraktiskt, ur investerarnas perspektiv. Men hela tanken med miljöbalken är att ta ett helhetsgrepp på miljöfrågorna, påpekar Patrik Söderholm. Detta tycker vi är bra och något som bör behållas. I Sverige finns trots allt stora möjligheter till samordning när det gäller processer och tillstånd. 20

Det starka kommunala självstyret gör det svårare att etablera vindkraft i Sverige jämfört med i våra grannländer. Foto: Måns Ahnlund 21

Det där ordnar marknaden Magkänsla, rotad i en konservativ teknikkultur är det som i praktiken styr när de dominerande energibolagen investerar i ny kraftproduktion. När besluten sedan ska motiveras plockas de rationella, marknadsekonomiska argumenten fram. Det visar en studie av vad som sker bakom det som synes ske på elmarknaden. En avreglerad marknad innebär inte enbart att prissättningen sker genom ett fritt möte mellan utbud och efterfrågan. Ett tillräckligt högt pris ska också fungera som signal till producenterna att det är dags att investera i ny produktionskapacitet. Så fungerar det i teorin. Men hur fungerar det i praktiken, närmare bestämt på den svenska elmarknaden? Det är frågeställningen bakom ekonomen Petter Rönnborgs studie Det där ordnar marknaden. Rapporten är huvudsakligen finansierad av Elforsk, men är även författarens doktorsavhandling, framlagd på Handelshögskolan i Göteborg i juni 2009. Petter Rönnborg har intervjuat ett 25-tal högt uppsatta företrädare för olika företag verksamma inom elproduktionen. Förutom chefer på de stora energikoncernerna även representanter för kommunala energibolag och för nyetablerade uppstickare på marknaden. Genom att analysera deras svar har han försökt att komma fram till hur de ser på investeringsförutsättningarna, hur de egentligen agerar i konkreta investeringsfall och hur de i efterhand motiverar sina beslut. Petter Rönnborg Kaotisk beslutsprocess Enligt Petter Rönnborg är det en väsentlig skillnad mellan vad som framhålls offentligt från företagens sida och vad som faktiskt sker. 22

Det som utåt framstår som ett rationellt agerande, framför allt i efterhand, kan i realiteten ha varit en tämligen slumpartad och ibland närmast kaotisk beslutsprocess. Och medan företagen officiellt hävdar att deras investeringar eller brist på investeringar helt styrs av den beräknade lönsamheten, så finner Petter Rönnborg att de i minst lika stor utsträckning ägnar sig åt att tolka politiska signaler. Samt åt att själva bedriva politik! Framför allt de stora företagen har ett informationsövertag gentemot politikerna. De lägger mycket kraft på att förse politikerna med fakta. Det är viktigt för dem att upprätthålla hög trovärdighet, säger Petter Rönnborg. Att räkna på investeringar i energianläggningar är omvittnat svårt, inte minst på grund av de långa tidshorisonterna. Det krävs en rad osäkra antaganden om framtida priser, räntenivåer och andra villkor. Till detta kommer risken för politiska beslut som plötsligt ändrar spelplanen. Så det är kanske inte underligt om energiföretagen även måste ta hänsyn till politiska risker i sina investeringsbeslut. Men hur går detta till i praktiken? Sofistikerade beräkningar Intervjusvaren visar att framför allt de större kraftföretagen använder ganska sofistikerade beräkningsmetoder. Exempelvis kan sådana faktorer som graden av politisk risk i samband med ett projekt få ett siffervärde plus eller minus i lönsamhetskalkylen. Exakt hur dessa beräkningar går till får Rönnborg dock inte veta. Sådant är företagshemligheter, menar de intervjuade. Trots de kvalificerade kalkylerna så är det enligt Petter Rönnborg ofta andra överväganden som i slutändan avgör om en viss investering ska bli av eller inte. Som en av de intervjuade energibolagscheferna uttrycker det: Det måste kännas bra i magen. Vad ger då en energibolagsdirektör en bra magkänsla? Jo, sannolikt ett beslut som stämmer överens med hans världsbild, vilken enligt Rönnborg är präglad av det så kallade tekniska normsystemet. Detta är en uppsättning logiker och normer för hur elförsörjningssystemet ska vara uppbyggt och som präglar tänkandet i branschen: Storskaligt, platsbundet och reglerbart är viktiga egenskaper. 23