Geoteknisk utredning för detaljplan Östergärde Industriväg 13 Göteborg kommun, Västra Götalands Län Geotekniskt PM Detaljplaneskede Göteborg 2015-07-13 Uppdrag nr. 15.075 Handläggare Marie Cedhagen Granskad av Marcus Dahlström
Innehållsförteckning 1 OBJEKT... 3 2 ÄNDAMÅL... 3 3 UNDERLAG FÖR UNDERSÖKNINGEN... 3 4 ARKIVMATERIAL... 3 5 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 4 5.1 TOPOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN... 4 5.2 BEFINTLIGA KONSTRUKTIONER ÖSTGÄRDET... 4 6 SAMMANSTÄLLNING AV UPPGIFTER... 5 6.1 JORDARTSBESKRIVNING... 5 6.2 TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 7 6.3 PLATSBESÖK 2015-06-18... 9 7 STABILITET... 13 8 GRUNDLÄGGNING... 14 9 SLUTSATS... 14 BILAGOR 2 (14)
1 Objekt Inhouse Tech Geoteknik AB har på uppdrag av Östgärde Industriområde Ekonomiska Förening utfört geoteknisk utredning för detaljplaneskedet inför en avstyckning och nybyggnation av industribyggnad inom del av nuvarande fastigheten Östergärde S13 m fl vid Östergärde Industriväg 13 i Göteborg, se figur 1. Utredningen baseras på sammanställda uppgifter från tidigare utförda geotekniska undersökningar, platsbesiktning och geologiskt underlag. Figur 1 Översikt fastigheten Östergärde S13 m fl (röd markering visar aktuellt område). Källa: www.eniro.se 2 Ändamål Geotekniska undersökningar har sammanställts i syfte att kunna bedöma geotekniska förutsättningar för grundläggning och stabilitetsförhållanden inom aktuellt område. 3 Underlag för undersökningen Aktuell undersökning har baserats på tidigare genomförda geotekniska undersökningar, jordartskartor samt fältbesök. 4 Arkivmaterial Tidigare utförda undersökningar inom aktuell fastighet har använts: DFDS Terminal, Östergärde, Hisingen, Göteborgs kommun, Geoteknisk undersökning, PM Geoteknik, Sweco VBB, 2005-02-14, [1]. Översiktlig stabilitetsutredning inom Göteborgs stad, Delområde H140, H154 och H165, Sweco Infrastructure AB, 2011-09-15, [2]. 3 (14)
5 Befintliga förhållanden 5.1 Topografiska förhållanden Topografin inom aktuellt område är relativt flack med befintlig bebyggelse och asfalterade ytor. Norr om området finns industribyggnader (DFDS Terminal) och området österut utgörs av skogbevuxen oexploaterad mark. Söderut avgränsas området av Industrivägen och mindre grönytor, längre åt söder ligger Björlandavägen och Osbäcken bortom de gräsbevuxna fälten. I väster finns ytterligare industribyggnader, fastigheterna 31:3 till 31:16, och där bortom går Hisingeleden. 5.2 Befintliga konstruktioner Östgärdet Inom det aktuellt detaljplaneområde finns idag ett flertal lager och industribyggnader, se figur 2. Figur 2 Befintliga byggnader inom aktuellt område. Ungefärlig gräns för undersökningsområdet är markerad med röd linje. 4 (14)
6 Sammanställning av uppgifter 6.1 Jordartsbeskrivning Sammanställning av områdets jordartsförhållenden har gjorts utifrån dels Göteborgs Stadsbyggnadskontors jordartskarat och dels utifrån SGU:s jordartskarta. Enligt utsnitt från Stadsbyggnadskontorets jordartskarta utgörs jordarten i området av lera med liten mäktighet. Leran omges av fast mark eller berg i dagen i nordlig, östlig och sydvästlig riktning, se figur 3. Figur 3 Utsnitt ur Stadsbyggnadskontorets jordartskarta. Ungefärlig gräns för området är markerad med röd linje. I områdets norra och östra del finns markerade med berg i dagen eller med ringa djup till berg. 5 (14)
SGU:s jordartskarta överensstämmer väl med Stadsbyggnadskontorets jordartskarta. Jordlagren enligt SGU:s karta visar att i huvudsak utgörs området av lera eventuellt med inslag av silt. Berg i dagen eller nära markytan förekommer i nästa alla riktningar utom i rakt västlig riktning, se figur 4. Figur 4 Utsnitt ur SGU:s jordartskarta. Ungefärlig gräns för området är markerad med blå linje. SGU:s jordartskarat visar större områden med berg i dagen eller ytnära berg än vad Stadsbyggnadskontorets jordartskarat visar. I övrigt är kartorna mycket väl överensstämmande för detaljplaneområdet. 6 (14)
6.2 Tidigare utförda undersökningar I början av 2005 genomförde Sweco VBB en geoteknisk undersökning norr om det aktuella området (Östergärde 1:7) inför grundläggningen av en transportterminal. I samband med undersökningen utfördes både fält- och laboratorieundersökningar, se figur 5. Det konstaterades att jordmäktigheterna minskar succesivt österut och i den östra delen av fastigheten varierar jordmäktigheten generellt mellan 0-2 m. Lokala fickor med större djup ner till 4-5 m förekommer dock. Överst ligger 0,3-0,5 m krossmaterial och detta underlagras generellt av 0,5-1 m torrskorpelera. Under torrskorpeleran följer friktionsmaterial ovan berg. Lokalt förekommer berg i dagen i den sydöstliga delen av fastigheten. >3 m till fast botten utifrån gjorda sonderingar <3 m till fast botten utifrån gjorda sonderingar Figur 5 Utsnitt ur provtagningsplan från Swecos undersökning infälld i översiktskarta. Ungefärlig gräns för mellan djup till fast botten (<3 m och >3 m) är markerad med röd strecka linje. Aktuellt område är markerat med röd rektangel. Grundläggningen för den planerade terminalbyggnaden rekommenderades att utföras med spetsbärande pålar i den västra delen och plintar till berg i områdets östra del. Föreskriven rekommendation av grundläggning är enligt uppgift utförd. 7 (14)
2011 genomförde Sweco Infrastructure AB, på uppdrag av Göteborgs Stadsbyggnadskontor, en översiktlig stabilitetsutredning inom Göteborgs kommun där delområde H140 täcker den södra delen av aktuellt område, se figur 6. Figur 6 Utsnitt ur stabilitetskarta från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg för delområde H140. Ungefärlig gräns för aktuellt område är markerad med röd linje. Utredningen avsåg en kommuntäckande kartering av stabilitetsförhållandena inom bebyggda delar Göteborgs kommun. Utredningen utfördes enligt Skredkommissionens Rapport 3:95 och sammanställdes på en översiktlig stabilitetskarta, se figur 7. Figur 7 Utsnitt ur stabilitetskarta från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Ungefärlig gräns för undersökningsområdet är markerad med röd linje. 8 (14)
Området söder om Östergärde industriområde markeras en del som Stabilitetszon 1, vilket innebär att förutsättningar för initialskred föreligger. Vid platsbesöket kunde konstateras att området har ett mindre dike där släntlutningen (naturligtvis) är brantare än 1:10. I övriga delar av området är marken plan med lutning mindre än 1:10. Resultatet från utredningen [2] av Område H140 visar att; Stabilitetsförhållandena inom delområdet bedöms vara tillfredsställande goda. Inga stabilitetsberäkningar har utförts då området är flackt. 6.3 Platsbesök 2015-06-18 Ett besök på plats gjordes av Marie Cedhagen och Mikael Bjurmalm från Inhouse Tech Geoteknik AB. Den östra delen av Östergärde industriområde, dvs de två byggnadsskeppen västerut samt undersökningsområdet ägs av en samfällighet. På det aktuella delområdet finns idag ett företag vid namn Saltholm Marindesign AB. Det är inrymt i en sammanhängande byggnad som består av flera byggnadsdelar som byggts vid olika tidpunkter. Enligt vad Benny Jansson (platsansvarig) minns samt uppgifter från en bygganmälan daterad 2011-08-25, är byggnaderna uppförda på berg och sprängsten, se figur 8. Figur 8 Verkstadshall med betongplatta på mark. Befintliga byggnader visar inga tecken på sättningsskador, vilket tyder på att byggnaden är grundlagd på fasta massor av sannolikt sprängstensfyllning ovan berg. Mellan de befintliga industrifastigheterna Östergärde 31:9 till 31:16 och detaljplaneområdet är nivåsillnaden i dag 1 á 1,5m, se figur 9. Ursprunglig terräng inom detaljplaneområdet är uppfylld med 0 till ca 1m friktionsjord (huvudsakligen sprängstensfyllning) ovan berg. Utfyllningebn är utförd för att utjämna området då berg i dagen finns synligt i direkt östlig anslutning till befintliga byggnader, se figur 10. 9 (14)
Lokal körväg Uppfylld markyta Figur 9 Uppfylld markyta samt lokal körväg. Vy mot norr. Figur 10 Berg i dagen öster om verkstadshallen. Öster om byggnaden syns berg i dagen på flera platser, se figur 10 och 11, Figur 11 Berg i dagen öster om detaljplaneområdet ut mot kärret. 10 (14)
Längre öster ut finns ett område med sumpmark/ kärr med stående vatten, se figur 12. Kärrområdet är lokalt mellan två fastmarks partier med ett mindre öppet dike som som går längs detaljplaneområdets södra del, se figur 13. Figur 12 Kärr öster om undersökningsområdet. Figur 13 Dike söder om undersökningsområdet. Vy mot öster. Längre söder ut återfinns gräsbevuxet plant fält där lokalt berg i dagen påträffas, se figur 14 och 15. Mot norr finns åter berg i dagen i anslutning till DFDS Terminalen, se figur 16. 11 (14)
Figur 134 Fastmarkområde med berg i dagen söder om detaljplaneområdet. Figur 145 Fälten söder om detaljplaneområdet. Undersökningsområdet DFDS:s område Figur 15 Vy västerut. Berg i dagen (röd markering) norr om detaljplaneområdet. 12 (14)
7 Stabilitet Stabilitetsförhållandena inom detaljplaneområdet har bedömts enligt anvisningar från IEG:s rapport 4:2010 Tillståndsbedömning/ klassificering av naturliga slänter och slänter med befintlig bebyggelse och anläggningar. Området utgörs i huvudsak av friktionsjord av utfyllda sprängstensmassor ovan berg, friktionsjord eller fast torrskorpelera. Inom områdets östra del påträffas berg i dagen på flera platser likaså finns berg i dagen i norra angränsningsområdet samt i näa anslutning till södra angränsningsområdet, se figur 17. Figur 16 Översikt av berg i dagen och kärrområdet i anslutning till detaljplaneområdet, markerat som ny fastighet. Rött= berg i dagen, blått= kärr/ dike. Utifrån tidigare utförda undersökningar, topografiska förhållanden, platsbesök och geologiska jordartskartor konstateras att förutsättningar för ett skred eller ras (friktionsjord) saknas. I anslutning till diket från kärret finns lokalt risk för utglidning i samband med erosion vid höga vattenflöden. En eventuell utglidning kommer dock inte att ges förutsättningar för ett fortsatt skredförlopp då lös lera saknas eller annan skredbenägen jord ej förekommer. Inför fortsatt projektering bör diket grävas om eller förstärkas så att släntlutningen begränsas till 1:2 slänter eller flackare samt att de erosionsskyddas. 13 (14)
8 Grundläggning Inför byggnation av nya fastigheter inom detaljplaneområdet bedöms att dessa kan grundläggas med platta på mark alternativt plintar eller grundsulor på fast friktionsjord ovan berg. Sprängning kan lokalt erfordras, beroende på höjdsättningen inom området, då ytligt berg idag finns i marknivå. Inom området förekommer lokala partier med lösare sediment som ej är lämpliga att grundlägga nya byggnader på. Inför fortsatt detaljprojektering, när planerade byggnader är fasställda, behövs en geoteknisk undersökning för att verifiera jordlagerföljd, djup till berg och befintliga fyllnadsmassors beskaffenhet. 9 Slutsats De geotekniska förhållandena inom aktuellt undersökningsområde baserat på tidigare undersökningar, karteringar samt platsbesök visar att detaljplaneområdet utgörs av ytligt berg eller berg i dagen. Naturlig jord utgörs av fastare lera av torrskorpekaraktär eller friktionsjord (sannolikt morän). Området är idag utfyllt med 0 till ca 1m sprängstensfyllning. Vid platsbesök 2015-06-18 konstaterades berg i dagen norr, söder och öster om aktuellt detaljplaneområde och dessutom inne på fastigheten. Förutsättningar för att utbilda ett skred i lera med påverkan på befintliga byggnader eller anläggningar bedöms som mycket liten. Dock finns risk för lokal utglidning i anslutning till befintligt dike söder om området. Inom detaljplaneområdet eller i dess direkta närhet har ingen kvicklera påträffats. Tidigare översiktlig stabilitetsutredning i området [2] konstaterade även att stabiliteten bedömds som tillfredställande. Grundläggning av nya byggnader bedöms kunna utföras med platta på mark eller plintar/ grundsulor på packad fyllning ovan berg eller friktionsjord. Befintligt dike söder om detaljplaneområdet bör grävas om så att slänterna flackas till 1:2 och erosionsskyddas alternativt kulverteras diket in mot kärret. Geotekniska undersökningar rekommenderas att utföras inför detaljprojektering av nya byggnader för att bedöma fyllnadsmassornas sammansättning och den naturliga jordens materialegenskaper. Djup till berg eller fast friktionsjord bör säkerställas då planerade byggnaders laster och utseende är fasställt. 14 (14)