Kungsörstorp 14 april 2015 Eva Sundgren 17:15 17:30 Några glimtar från några olika undersökningar
Diskursmarkörer över tid Individuell variation och förändring OFTI 30, Stockholm 20 21 september 2012 Publicerad i festskrift till Lars-Gunnar Andersson 2014: Fint språk/good language 2014
Kontinuitet och förändring i nutida talspråk Återbesök i Eskilstuna 1967 spelade Nordberg in 83 infödda Eskilstunabor. Sundgren gjorde inspelningarna för återbesöket 1996. Språkförändringar i verklig tid (real time): Trendundersökning med 72 talare. Panelundersökning : 13 av de talare som spelades in 1967. Morfologiska och morfofonologiska variabler. 3
De 13 paneltalarnas användning av diskursmarkörer vid de två inspelningstillfällena Lindström (2008:78): en samlande beteckning för ord och uttryck som fungerar som samtalsreglerande signaler eller som modifierande bestämningar till yttranden diskurspartiklar (primära diskursmarkörer): primära eller enda funktion att reglera samtalet sekundära diskursmarkörer: ord och uttryck från andra ordklasser som adverb, konjunktioner och pronomen som förutom sin primära funktion också kan användas för att reglera samtalet 4
Exempel på diskurspartiklar ja vart ju sjuk å dä va väl där ja va mest aktiv ja de tycker ja nog va de han själv som kom / de va de va i å för sej så ä man då i / branschen papper va de ligger eh bakom eh Rekarne de va ju allting vet du ja tror att liksom andningen också har mä dä å göra att man liksom hämtar sej emellan ja hörrödu de de ä ju ett ett oroselement parken för oss 5
Exempel på sekundära diskursmarkörer ja han va ju allså va ju i slaktföreningar man rår sej själv alltså dom kommer natuvis (naturligtvis) kanske inte bara å säjer att nu får du försvinna ja jobbade på nånting som hette Emil Olsson som gjorde såna här stålskaler / mätgrejer vi hade såna här /soareer å sånt här vet du du vet förr i tidn hade dom så här femti liters mjölkflasker men i alla fall / vi tog mod till oss ja vet inte riktit säkert faktist men sen har ju skolan kommi / i vägen också lite grann / eller i vägen ä väl synn å säja ja de är olika de ä antingen då Torshälla el- eller för de mesta blir de väl Sjlagsta ijentlien (egentligen) 6
Också utvidgade diskursmarkörer ja vet inte dä va väl en annorlunda grej vi hade väl / strider om ja så säjer dä ä väl dä som gör att vi eh / så att säja hela klubben ä samlad här nere ja blev eh / biten utav / va heter den / fästing / ja fick borelia han har ju byggi villa å de ena mä rä andra men ja flyttade därifrån vänta nu här sextisju var dä här ja måste ha flytta därifrån.ja: / verklien vart drifi kille / på ett / toppen sätt / anser ja 7
Exempel 1 (E73 1967: 7:04 7:22) B: dä visste ja inte I: joolå (1.0) han e:h (.) den tidn vet du han i förhållande te mej han va ju jädrit energisk om ja säjer (0.7) nä lä e::h (0.6) så där han åkte spark te Nyköping för å träna (0.6) allså B: [jaså] (0.2) ((skratt)) I: å tebaks (0.4) han åkte ju skider te Nyköping en gång (0.6) B: dä va kolossalt 8
En kvantitativ undersökning av diskursmarkörer kombinerad med kvalitativ analys Vilka diskursmarkörer används mest, både av de enskilda individerna och i genomsnitt? Hur använder de olika individerna olika diskursmarkörer? Ändrar de sitt individuella sätt att använda diskursmarkörer? 9
ju den vanligaste diskursmarkören; i genomsnitt 1.85 % 1967 och 1.43 %1996 ju många olika funktioner ju tenderar att komma tillsammans; används mer frekvent i vissa avsnitt 10
E67 1996 Exempel 2 7:57 8:15 (börjar 7:22) E: va gick du i för skolor först då när du va I: ja ja gick ju bara folkskolan E: ja (0.4) (0.4) I: så de va ju bara sjuan då å sen fortsättningen efter de (0.8) så ja har ingen utbildning bakom mej (0.6) men ja sluta som produktionschef på jobbet i alla fall 11
Vad kan kategoriseras som ackommodation i samtal och vem anpassar sig till vem? Tionde nordiska dialektologkonferensen Mariehamn, 20 23 augusti 2014
Mina inspelningar 1996 och exempel på att informanterna inte anpassade sig efter mitt sätt att tala Kvantitativ analys av mitt eget språk i samtalen med åtta av 85 informanter: Anpassade jag mig till mina informanter och i så fall hur? Har kunskap om utomspråkliga och inomspråkliga variablers påverkan på variationen (Sundgren 2002). Ser nu också på yttrandenas lokala kontext och har analyserat både informanternas och min intraindividuella variation i de åtta samtalen. När handlar variationen om anpassning till den andra talarens varianter och när kan det vara andra faktorer som förklarar variationen? 13
Ackommodation Ackommodationsteorin applicerad på språket beskriver hur vi uttrycker samhörighet med eller avståndstagande från vår samtalspartner genom att anpassa vår tal så att det blir mer likt hens, konvergens, eller så att det blir mer olikt, divergens, beroende på vilken inställning vi har till den andra personen. Howard Giles (1973), Giles & Smith (1979) Thakerar, Giles & Cheshire 1982:205: when interlocutors desire each other s approval they will converge their speech patterns, whereas when they wish to differentiate from each other socially, they will diverge them. 14
Interaktionell dialektologi Bockgård & Nilsson (red.) 2011 Använder samtalsanalytiska teorier och metoder för att beskriva dialektala material ur nya perspektiv. En fråga inom interaktionell dialektologi är hur samtalsdeltagare språkligt ackommoderar till varandra och återanvänder en annan talares variant. Jenny Nilsson 2011: Dialektal anpassning i interaktion Beskriver hur samtalsdeltagare anpassar sig till varandras bruk av dialekt- och standardvarianter och återanvänder en variant som någon annan just använt. Analyserar tolv exempel på återanvändning från inspelningarna för Dialektutjämning i Västsverige. Visar att anpassning till andra samtalsdeltagare kan fylla en solidariserande funktion och användas för att förhindra eller mildra oenighet i samtalet. 15
Problem: Hur långt kan man gå tillbaka i kontexten för att tolka det som återanvändning? När en informant använder dialekt- och standardvarianten ungefär lika mycket svårt att avgöra huruvida det är fråga om avsteg från normalbruket. 16
Giles (1973:88 89): Informanten anpassar sig till intervjuaren och producerar det språk som sociolingvisten förväntar sig. Peter Trudgill (1986) tillbakavisar Giles hypotes. Han anpassade sig till sina informanter i Norwich, inte tvärtom. 17
Exempel på när informanterna inte ackommoderar till mig pärler [pärlor] glaspärler [blev] vart [tråkit] trälit [arbetade] arbeta 18
Exempel 1 K1 (E27-2) 20:37 20:50 E: men eh (0.2) när tog din man över företaget F1: ja han tog över nittonhundra.hh femtiåtta (0.6) E: jaha F1: men då hade han två systrar som arbetade i företaget E: ja så alla arbetade i företaget F1: [ja] de har dom gjort faktist 19
M1 (1M41) 13:09 13:14 E: men då arbetade du i företaget (ju) M1: ja arbeta på förtitale ja E: å de va här (0.4) M1: de va här ja 20
Variation i samma tur M2 (2M21) 31:47 31:60 E: fast du ä bra på fotboll eller va bra på fotboll (0.2) M2: njaa (0.4) så där hyfsad va ja väl när ja spelade (0.3) ja spela lite: sl- måste de ha vart (0.2) sjutti: (0.8) åtta sjuttinie va ja mä i IFKs representatonslag här i stan då E: mm M2 (2M21) 45:43 45:48 M2: den här pojken som ja jobbade mestadels mä då (0.4) ja jobba i princip bara mä honom 21
Exempel 15 M3 (E61-2) 14:50 15:11 F=informantens fru E: hur träffades ni då (1.2) M3: jaa F: ut i Skjulstastugan M3: vi träffas ut i Skjulstastugan ja - - - M3: å sen (0.6) träffade vi två flickor (0.6) som vi skjussade hem 22
Bara ett 30-tal belägg som följer i nästa tur eller i anslutning till att samtalspartnern sagt det så att man kan se om vi använder eller inte använder samma variant, och i de flesta fallen osäkert huruvida det handlar om ackommodation konvergens eller divergens bland annat eftersom de inomspråkliga faktorerna har stor påverkan på dessa variabler. 23
Olika faktorer samverkar Det är många, delvis motstridiga faktorer som styr hur språket varierar och förändras. Individens, ofta omedvetna, val av variant har funktionen att skapa, visa, upprätthålla eller förändra den sociala identiteten. Varje individ växlar beroende på kontext, situation och samtalspartner och väljer från de uttryckssätt som finns tillgängliga för hen. Vad gäller den intraindividuella variationen i ett samtal är det ofta svårt eller omöjligt att vara säker på vad som är anpassning till samtalspartnern och vad som beror på andra faktorer. Det är mycket som påverkar eller kan påverka valet av variant. 24
Vad påverkar valet av variant? social tillhörighet, utbildning, kön, ålder, integration i samhället, yrke situation, intressen, samtalsämne, engagemang förhållande mellan intervjuare och informant personlighetstyp, språklig medvetenhet Variablerna markerade i olika grad. inomspråkliga faktorer 25
ICLaVE Leipzig slutet av maj Accommodation and other factors influencing linguistic variation in face-to-face interaction 26
Pågående förändring i valet mellan reflexivt och personligt pronomen? Eva Sundgren Svenskans beskrivning 34, Lund 22 24 oktober 2014
Mitt intryck: Allt fler använder personligt pronomen när det enligt grundregeln ska vara reflexivt pronomen (framför allt i tal, men också i skrift). om Maud Olofsson kom till KU och bara berättade hennes version (Aktuellt TV2, 2014 04 16) Han har utsett Steffo till hans morfar (TV4, 2014 05 09) bestämde dom sej och skickade in deras låt (Eurovissionsschlagern på TV 2014 05 10) Nu får han bita i det sura äpplet och börja ringa hans kreditgivare (Lyxfällan på TV 2014 08 29) Dom kommer att rapportera fortlöpande till oss om deras observationer (föreläsning på Skolverket 2014 06 04) Föräldrarna Åse och Johan Mårshagen ser både för- och nackdelar med deras barns tv- och datorspelande. (Folket 2014 06 07) Geisa Silvia Santos, 33, hämtar ett album med pressklipp från hennes mans karriär. (DN Sport 2014 03 30) 28
Olle Josephson Språkspalten i DN 2014 01 12: Det går att göra en topplista över språkriktighetsproblemen i de många läsarbreven till denna spalt. Vanligaste fråga är valet mellan de eller dem, följt av det eviga problemet sin, sitt, sina eller hans, hennes, deras. 29
Huvudregeln för användningen av de reflexiva sig och sin är att de syftar på subjektet i samma sats, medan personligt pronomen ska användas om man syftar på något annat än subjektet i samma sats. Tor G. Hultman, 2003:11: Syftningsreglerna vållar nästan aldrig några problem när det gäller sig, men: Användningen av sin hör till de mest problematiska i svenskt språkbruk. 30
Tre material Enkät där jag jämför hur ungdomar och äldre rättar en text med fem fall av överanvändning av hans, hennes eller deras Språkbankens konkordanser: Jämförelse GP 1994 med GP 2012. Sökningar på hans, hennes, deras och sin, sitt, sina. Gått igenom de 500 första beläggen av hans, hennes, deras. Jämförelse uppsatser från nationella prov årskurs 3 på gymnasiet 1996 med 2013 och 2014. 31
Enkäten 36 ungdomar 19 28 år (studerar svenska på ämneslärarprogrammet eller F 3); medelålder: 22 27 äldre 32 72 år; medelålder: 53 Andel som rättade felet, % Satsen med överanvändning av hans, hennes, deras yngre äldre de 67 96 sina 53 100 började de sakna deras barn Medan 53 67 sin 25 96 Anna ville inte störa hennes mamma på en gång de 44 96 sitt 89 100 Daniel började leta efter hans pass sina 59 96 medan de höll på att ta fram deras pass dem 42 89 lugnad 47 63 numret 36 48 sin 28 93 tog Anna fram sin mobil och valde nummret till hennes mamma förstås 59 85 (Ungdomarna i snitt 6 och de äldre i snitt 10,3 av 12) Ungdomarna i snitt 2,5 och de äldre i snitt 4,9 av 5. 32
Språkbankens konkordanser hennes andel av hans: GP 1994 36,7 %, GP 2012 54,7 % DN 1987 28,2 %, DN 2004 34,6 %, DN 2013 40,1 % Diskussionsforum 54,5 % Twitter 48,9 % 33
Nionde nordiska konferensen om språk och kön 15-16 oktober 2015 Linnéuniversitetet, Campus Växjö 34