Berättare i första hand

Transkript

1 Berättare i första hand Porträtt. En pojke i fritidsgruppen som skulle flytta ville ha med sig sina favoritberättelser. Det blev startskottet för Ulf Sindts författarkarriär. Text Marie Bengts Foto Viktor Gårdsäter Platsen är ett fritidshem i Stockholm, någon gång i slutet av åttiotalet. I ett grupprum sitter några barn och fritidspedagogen Ulf Sindt i en cirkel på golvet. De ingår i Berättarklubben och är i full färd med det efterlängtade veckomötet. En av deltagarna berättar en historia, sann eller påhittad, de andra är tysta och lyssnar andäktigt. I handen på berättaren ligger en kastanj. Det är så här det hela börjar. I dag hittar vi författaren Ulf Sindt i Gustavsberg, ett samhälle med skärgårdskänsla, tjugo minuters bussfärd från Stockholm. Arbetsplatsen finns i radhuset där han bor tillsammans med sin fru. Där händer det lagom mycket för att han ska inspireras och inte distraheras, ett par rådjur ibland och fåglar förstås. Här skriver han sina böcker. Han är en omtyckt och produktiv barnboksförfattare med över trettio verk bakom sig. Under de senare åren har han rönt mycket uppmärksamhet med de lättlästa böckerna om Turbo, vilka till och med tilltalar svårflirtade pojkar som inte riktigt knäckt läskoden. I våras kom också faktaboken Landet mellan floderna som handlar om livet i det gamla Mesopotamien. Numera är han författare på heltid men han har en tjugofemårig karriär som fritidspedagog bakom sig. Det var då han utvecklades som berättare och det är fortfarande berättare han ser sig som i första hand. Det är själva grunden, att jag tycker att det är fantastiskt roligt. Och att vara författare är detsamma som att berätta en historia. Den egna berättarglädjen tror Ulf Sindt till stor del bottnar i en mellanstadielärare han själv hade och som var en förebild. En fantastisk lärare men också en fantastisk berättare som verkligen tyckte om oss barn, sådant märker man när man är liten. Det har jag burit med mig i mitt eget arbete. Som fritidspedagog bjöd han barnen på olika historier muntligt. De älskade att lyssna, ville aldrig att det skulle ta slut och ville dessutom berätta själva. Därför startade han Berättarklubben som blev ett stående inslag på fritids varje vecka under många år. I god tid före klubbmötet fick barnen ett ämne att fundera runt: hade de sett något, hade de hört något? Hundar, föräldrar, spöken allt mellan himmel och jord avhandlades. Mötet varade i fyrtio minuter och en kastanj spelade en viktig roll. Den som höll i kastanjen fick ostörd berätta för att sedan lämna över den till nästa. Vi hade vansinnigt roligt. Idén till första boken kom till av en slump. En av pojkarna i barngruppen skulle flytta och bad att få med sig Ulf Sindts berättelser, han ville komma ihåg dem. Historierna fanns bara i mitt huvud så jag var 26 Fritidspedagogen

2 tvungen att skriva ner dem. När jag ändå gjorde det tänkte jag att det kunde bli en bok, säger han. Facit visar att tanken var god. Manuskriptet skickades till tjugo förlag. Ordfront nappade först och gav ut Syskonkärlek och köttfärs som kom Förlaget förknippas inte direkt annars med barnböcker men föll för den lite okonventionella berättelsen om två bröder. Ordfront ligger bakom ytterligare några böcker av Ulf Sindt. Många av verken står annars eller Natur och kultur bakom, båda kända barnboksförlag. Under många år jobbade Ulf Sindt på fritidshem samtidigt som han skrev böcker. Han hämtade en del inspiration från sitt arbete och skrev böcker som han själv saknade, faktaböcker för barn. Ett sådant exempel är Bland gudar och jättar som handlar om den nordiska mytologin. På en utflykt kommenterade ett barn isbrytarna som låg i hamnen och undrade varför de hette Oden och Tor. Ulf Sindt förklarade att det var namn på asagudar men kunde inte svara på alla följdfrågor som dök upp. Vi går till skolbiblioteket och läser om dem lovade han. Dessvärre fanns det ingen sådan bok på skolbiblioteket, inte som riktade sig till barn. Inte på något annat bibliotek heller, visade det sig. Sagt och gjort. Ulf Sindt skrev en egen bok på temat och den sålde väldigt bra. I fortsättningen frågade han runt i barngrupen vad de skulle vilja läsa om och som de saknade. Barnen kom med förslag. Skriv om riddare, dem skulle jag vilja veta mer om kunde det låta. Under tjugofem år arbetade Ulf Sindt som fritidspedagog. Numera är han författare på heltid och har drygt trettio barnböcker i bibliografin. En författare måste vara bra på att lyssna och en god iakttagare. Ulf Sindt sammanfattar det som att vara bra på att kolla läget. Det handlar om att titta och Fritidspedagogen 27

3 vinjett I Gustavsberg, utanför Stockholm, bor och verkar Ulf Sindt. Inspirationen kommer ofta under långa promenader. 28 Fritidspedagogen lyssna på omgivningen, sedan fantisera vidare, göra en höna av en fjäder. Ulf Sindt har medverkat i Fritidspedagogen en gång tidigare, år Då arbetade han 75 procent i fritidshem och förstod inte författare som satt hemma år efter år och skrev. Han undrade hur de kunde behålla känslan för barnen. Själv behövde han en daglig kontakt med barnen för att kunna pejla in vad som hände i deras värld och för att behålla språket. Han får frågan om hur han ser på det här uttalandet i dag, när han faktiskt arbetar heltid som barnboksförfattare. Ulf Sindt skrattar. Ja, vad ska jag säga om det. Då var jag mitt uppe i den verkligheten. Jag tycker faktiskt att jag har behållit känslan för barnen och deras språk, att jag kan berätta på deras nivå. Dessutom träffar jag barn genom de olika författarbesöken jag gör. Han förklarar att det blev ohållbart att ha två jobb och att han ofta kände att han svek barnen när skrivandet tog för mycket tid i anspråk. De blev lite svartsjuka på böckerna. Genom författarbesöken åker han land och rike runt för att berätta om sina böcker och hur det är att vara författare. Frågorna brukar hagla och han uppskattar denna sociala del av arbetet. Även om det mest är barnen som frågar honom, det är ju liksom meningen, får han ändå tillfälle att dels träffa läsare och dels kolla läget. Jag har märkt att barn i olika områden tenderar att fråga om olika saker: Barn som bor i välbärgade områden är intresserade av ekonomin runt författarskapet och frågar bland annat hur mycket jag tjänar. I invandrartäta områden är frågan mår din familj bra typisk

4 Böcker av ulf sindt TurBo BlIr kär Ill Gunilla Kvarnström Senaste boken i serien om den tioåriga pojken som heter Bo men kallas för Turbo eftersom han springer så snabbt. Tidigare har han bland annat hamnat i knipa, haft otursdag, hittat en skatt och tampats med spöken. Här blir han kär i Sofie, en ny ﬂicka på skolan. En kompis ska lämna ett kärleksbrev med förslag på en träff men ger det till en annan Sofie. När Turbo kommer till parken är det, till hans stora förvirring, fel tjej som väntar på honom. Lättläst för yngre skolbarn. raggar-råttan roger Ill Eva Lindström Råttan Roger är blyg. Tillsammans med pappa bygger han kvarterets finaste lådbil. Några äldre, tuffa killar lånar den men försvinner. Nu måste Roger ta mod till sig och ordna tillbaka bilen... Bilderbok för yngre barn. landet mellan FlodErna Ill Jens Ahlbom Natur & Kultur En faktabok om livet i Mesopotamien, för år sedan. Läsaren får följa ﬂickan Safia i hennes vardag, men det handlar också om krigiska kungar, mäktiga gudar och uppfinningar som hjulet, plogen, bronset och det första skriftspråket. VampyrBokEn spökboken Ill Per Gustavsson Både fakta och spännande, lite läskiga, historier om spöken respektive vampyrer. Lättläst för yngre skolbarn. och på landsbygden är de intresserade av sådant i böckerna som rör djur och natur, konstaterar Ulf Sindt. Han tycker att frågorna säger mycket om barnens uppväxtmiljö. När han gjorde ett besök på Åland för ett tag sedan var ett barn väldigt skeptiskt inför det faktum att Ulf Sindt bara var författare. Barnets pappa hade minsann fyra arbeten. BakgrundEn TIll de populära böckerna om Turbo, som han numera får många frågor om, var tanken att skriva något för pojkar som annars inte är intresserade av läsning. Flera lärare har bett Ulf Sindt att göra ett försök. Utmaningen var att få barn som inte har knäckt läskoden, och det är oftast pojkar, att bli lockade till läsning. Böckerna måste vara lättlästa och spännande. Det har jag lyckats ganska bra med. Lättläst är definitivt inte synonymt med lättskrivet. Han suger på formuleringar, skriver en mening, skriver om och skalar bort. Någon typisk arbetsdag finns det inte. Han kan sitta en timme vid datorn på morgonen, sedan går han ut och promenerar ett par timmar, skriver lite igen. Motion är viktigt i skapandeprocessen, att cykla eller gå på gym. Ibland säger jag att det är promenaderna som gör det. Då släpper idéerna. Men processen pågår egentligen hela tiden, ibland vaknar jag mitt i natten och kommer på något som jag skriver ner. Sedan är det viktigt att åka bort ibland, byta miljö. Någon favorit bland sina över trettio skapelser kan Ulf Sindt inte peka ut. Det är som om du skulle be mig nämna en favorit av mina två barn, det går ju inte! Jag älskar alla böckfritidspedagogen 29

5 Som författare måste man vara lyssnare och iakttagare, bra på att göra en höna av en fjäder, enligt Ulf Sindt. erna lika mycket och har ett speciellt förhållande till dem. Med kniven mot strupen, nåja nästan, kan han gå med på att säga att han har ett extra gott öga till Raggar-råttan Roger och Ebba och Ester. Den förstnämnda är en bilderbok som handlar om att även den blyga oftast vågar och blir modig om det är något man verkligen vill. Ett upplyftande budskap, med andra ord. Annars tycker han att i stort sett vilka ämnen som helst kan tas i barnböcker, bara det görs med finess. Och så måste det vara ett lyckligt slut! Då det gäller faktaböckerna händer det ändå att han utelämnar riktigt obehagliga saker eftersom det gäller barn. När jag skrev om Inkakulturen till exempel. Där förekom det människooffer men jag valde att inte nämna det. Man behöver faktiskt inte skriva om allt. Det kan barnen få reda på senare, när de blir äldre. Faktaböcker är roliga att skriva men det ligger mastodontarbete bakom. Fakta ska kollas upp och sedan dubbelkollas. Dessutom finns det alltid flera sanningar då det gäller gamla kulturer och nya rön som kommer. I slutändan faktagranskas alltid boken av en professor på området. Att skriva de här böckerna är ett arbete som inte direkt betalar sig. Ja, egentligen skulle jag tjäna mer på att panta flaskor, konstaterar Ulf Sindt krasst. Men trots allt är det inte för att bli rik som han har gjort sina yrkesval, varken då det gäller fritidpedagog eller författare. En gång hörde jag ett citat som jag verkligen har tagit till mig: Barns främsta uppgift är att växa, vuxnas är att lämna spår efter sig. Visst är det klokt! Jag tänker att mina spår får bli berättelserna och böckerna, säger Ulf Sindt. a Låt dina arbetskamrater läsa Fritidspedagogen! PORTO BETALT Ta en prenumeration till jobbet så att fler får nytta och glädje av att läsa tidningen! Ja tack, vi beställer en prenumeration, 250:-/år (kod 105) Ja tack, vi beställer två prenumerationer, 400:-/år (kod 106) Ja tack, vi beställer tre prenumerationer, 600:-/år (kod 107) Adress dit tidningen ska skickas: Adress dit fakturan ska skickas: Erbjudandet gäller t o m 31/ Svarspost Kundnummer Stockholm