Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin

Relevanta dokument
Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin

Nationella läkemedelsstrategin. Möte Perspektivgrupper NLS 24 oktober 2016

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket

Uppföljningsrapport 2017 Nationella läkemedelsstrategin

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin

Nationella läkemedelsstrategin. Avrapportering: Förberedande aktivitet - Svensk pilotstudie av digitala bipacksedlar (epilot)

Den nationella läkemedelsstrategin Bred samverkan för bättre läkemedelsanvändning

Statlig styrning med kunskap

7. Strategi för vem? Organisation...16

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Föredragande Beslut, åtgärd etc.

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Frågor och svar om NT-rådet

Remiss av betänkande SOU 2017:76 Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel

Arbetsprocesser för NT-rådet

Uppdraget ska omfatta följande insatser för att nå etappmålet:

Delredovisning: elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationella läkemedelsstrategin Omvärldsanalys inför revidering av Handlingsplan NLS 2017

Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi

Uppdrag att genomföra en förstudie om tillgång till information om vaccinationer

Handlingsplan 2017 inom Nationella läkemedelsstrategin

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Samordningsplan. Vision e-hälsa Version

Handlingsplan 2017 inom Nationella läkemedelsstrategin

Strategisk färdplan Kortversion

Särskilda receptblanketten

Minnesanteckningar Styrgruppsmöte Vision e-hälsa juni 2017

ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan

Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli

Ingen patient ska skadas i vården

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Protokoll från möte i beredningsgrupp Vision e-hälsa 2025

Protokoll från möte i beredningsgrupp Vision e-hälsa 2025

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse.

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Ordnat införande i samverkan

Handlingsplan 2018 inom Nationella läkemedelsstrategin

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)

(delvis) utvärdering Box nalaa vården och. till hälso- också innehålla. steg. vänder sig. att. och. väga. som.

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, SOU 2017:15

(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel

Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Remiss av slutbetänkande SOU 2018:53 Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m.

Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista

Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre

Funktionsrätt Sverige

Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle. Statusrapportering av aktiviteter inför revideringsarbete

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Målsättning

Remiss av delbetänkande SOU 2017:87 Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel en balansakt

Socialstyrelsens yttrande över betänkande SOU 2017:15 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Ert dnr S2017/01576/FS

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Medical Products Agency Läkemedelsverket Ledande kraft i samverkan för bättre hälsa. Susanne Baltzer, ansvarig Innovationskontoret

Återrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion

STRATEGISK AGENDA

Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta

Förslag på dagordning Praktiskt arbete med Läkemedelsinformation förifylldafavoriter / mallar, rutiner, layout

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Instruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté

Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Yttrande avseende Effektiv vård (SOU 2016:2)

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa

Strategi för läkemedel

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN

Genomförandeplan för nationellt införande av eped

S2015/2282/FS

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Nämnden för läkemedelsförmåner Protokoll nr 3/2011

Omvärldsbevakning läkemedel 2017

Tillsammans skapar vi en säker vård. Ett samlat stöd inom patientsäkerhet

Remiss av betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48)

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

Plan för gemensamma aktiviteter Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Transkript:

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet Dnr: 1.1.2-2016-080872 Datum: 2016-12-05

Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Redovisning av uppdraget... 5 Samordning... 5 Organisation NLS...5 Högnivågrupp NLS...6 Expertgrupp NLS...6 CBL-kansliet...7 Uppföljningsgrupp NLS...7 Perspektivgrupper NLS...7 Gemensam projektplats för Expert- och Uppföljningsgrupp NLS...8 Redovisning aktiviteter Handlingsplan NLS 2016... 8 Omvärldsanalys NLS 2017... 9 Uppföljning... 11 Kommunikation... 14 Citera gärna Läkemedelsverkets rapporter, men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn, år och Läkemedelsverket. Läkemedelsverket, december 2016 Diarienummer: 1.1.2-2016-080872 Postadress: Box 26, 751 03 Uppsala Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon: 018-17 46 00 www.lakemedelsverket.se

Sammanfattning Strategin och arbetsformerna har under 2016 utvecklats inom potentiella samverkansområden och ökat möjligheterna till dialog, samsyn och samarbete mellan parterna samt skapat förutsättningar för gemensamma prioriteringar av insatser, t.ex. inom patientsäkerhet, innovation och jämlik vård. Det finns en bred konsensus bland strategins parter och aktörer om att ett intensifierat och uthålligt samarbete krävs för att konkreta och systematiska förbättringsåtgärder ska kunna genomföras på läkemedelsområdet och komma patienter, sjukvård och samhälle till del. Genomförda omvärldsanalyser inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin (NLS) har visat att strategiarbetet är betydelsefullt samt att fokus bör vara på att vidareutveckla samverkansaktiviteter inom särskilt angelägna läkemedelsområden. Konsensus råder bland aktörerna att strategin är till nytta för patient och samhälle. Genom NLS har en samverkan utvecklats både med expert- och uppföljningsgrupper samt de nyetablerade tre perspektivgrupperna, Patient, Innovation och E-hälsa. Mellan 2011 15 har 42 aktiviteter ingått i strategins handlingsplan varav 27 av dessa har avrapporterats. Den politiska ledningen vid Socialdepartementet bedömde tillsammans med övriga NLSaktörer att det fortsatt behövs en nationell läkemedelsstrategi som delvis behövde revideras och förstärkas, varför ett revideringsarbete vidtog under 2015 som resulterade i Handlingsoch Strategiplan NLS 2016 2018 med 18 prioriterade aktiviteter och förberedande aktiviteter. För första gången genomfördes i mars 2016 en konferens för samtliga aktörer inom NLS-strategin. Konferensen genomfördes i samarrangemang av Socialdepartementet och CBL-kansliet där handlingsplanen NLS 2016 presenterades. Hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström framhöll i sitt anföringstal att samverkan är en central del för NLS. Han poängterade också att läkemedelsfrågor är viktiga, inte bara för enskilda patienter utan för hela hälso- och sjukvården. Genom en långsiktig samverkan mellan de viktigaste aktörerna på läkemedelsområdet kan vi också åstadkomma verkliga förbättringar. Den nationella läkemedelsstrategin är en nödvändig samverkansplattform för att förverkliga detta. Dag Larsson, 1:e vice ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting ansåg att det gedigna arbetet med läkemedelsstrategin är imponerande och borgar för en fortsatt utveckling mot säkrare, mer jämlik och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling. Hösten 2016 genomfördes ett internat under två dagar med Expertgrupp NLS samordnat av CBL-kansliet och Socialdepartementet. Syftet med internatet var att samla expertgruppen under en sammanhängande tid för att kunna fokusera och prioritera strategiska områden inför 2017 års handlingsplan. En workshop genomfördes med den genomförda omvärldsanalysen som arbetsunderlag där följande tre strategiska områden föreslogs och senare fastslogs: o o o Uppföljning Patientmedverkan Värdering av kunskap/evidens Ytterligare två expertgruppsmöten har under hösten genomförts inför högnivågruppens möte den 21 november. Sida 3

CBL-kansliet, med placering på Läkemedelsverket, har under året haft en mycket välfungerande organisation och samverkan med såväl experter som stab på myndigheten. Uppdraget Regeringen har den 25 augusti 2011 uppdragit åt Läkemedelsverket (LV) att samordna och följa upp arbetet med att genomföra den nationella läkemedelsstrategin med visionen Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle. Detta görs genom att ett specifikt kansli har inrättats, Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL-kansliet). Uppdraget innebär att CBL-kansliet ska samordna genomförandet av den handlingsplan som tas fram i anslutning till strategin samt inhämta och lämna information om arbetet samt kommunicera resultatet till berörda aktörer och allmänhet. Samordning och samverkan Uppföljning på aktivitets- och målnivå Kommunicera resultat Sida 4

CBL-kansliet ska årligen, senast den 15 december, inlämna en lägesrapport till regeringskansliet (Socialdepartementet). Redovisning av uppdraget Samordning Organisation NLS Socialdepartmentet Sveriges Kommuner och Landsting Högnivågrupp Expertgrupp Patient Perspektiv Innovation E-hälsa Sida 5

Högnivågrupp NLS Arbetet leds av en högnivågrupp med Socialdepartementets statsekreterare som ordförande med representanter för E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsindustriföreningen, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Sveriges apoteksförening, Sveriges Farmaceuter, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges läkarförbund, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Vårdförbundet, samt av SKL utsedda landsting/regioner. Högnivågruppen prioriterar relevant samverkan mellan myndigheter/organisationer, väljer ut nya aktiviteter utifrån beredningsunderlag från expertgruppen och beslutar årligen om en ny handlingsplan. Under 2016 har två möten i högnivågruppen genomförts i maj och november. Vid mötet i maj fastslogs att handlingsplanens tre mål ska följas upp dels genom trendspaning och dels genom fördjupad analys. Expertgrupp NLS Till högnivågruppen finns en expertgrupp länkad med en medlem från varje myndighet/organisation som utses av respektive högnivåledamot. Expertgruppen, ansvarar för förberedande och löpande arbete med handlingsplanens strategi och aktiviteter och för dialog och samverkar kring angelägna samverkansområden, statusrapporterar respektive myndighets aktiviteter i strategin samt ger förslag i den årliga omvärldsanalysen Grupperingen har under året haft tre arbetsmöten och ett tvådagarsinternat med fokus på revideringsprocessen av strategin. Expertgruppen har också en förberedande funktion inför varje högnivåmöte. Socialdepartementet är sammankallande till denna expertgrupp där CBL-kansliet är samverkanspart. Expertgruppens ledamöter: Socialdepartementet, Stefan Karlsson (ordförande) och Anne Nilsson (kansliråd och samordnare) t.o.m. augusti 2016 E-hälsomyndigheten, Marianne Nordling Folkhälsomyndigheten, Ulrica Dohnhammar Inspektionen för vård och omsorg, Hans Rudstam Läkemedelsindustriföreningen, Karolina Antonov Läkemedelsverket, Bror Jonzon Socialstyrelsen, Eva Nyman Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Jan Lilliemark Sveriges Apoteksförening, Robert Svanström Sveriges Farmaceuter, Clary Holtendal Sveriges Kommuner och Landsting, Susanna Eklund Sveriges läkarförbund, Synnöve Lindemalm Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Niklas Hedberg Vårdförbundet, Maria Hallén I expertgruppens processarbete medverkar CBL-kansliet. Sida 6

CBL-kansliet Under året har CBL-kansliet fortsatt bemannats av endast två personer, en direktör/samordnare NLS och en koordinator NLS, trots ett utökat arbete med uppföljning. CBL-kansliet har även under året samordnat förberedande aktiviteter i handlingsplanen såsom Hållbarhetstider för läkemedel och Förtydligande kring det regulatoriska godkännandets ställning i offentlig kunskapsstyrning, se sid xx. CBL-kansliet har en utmärkt samverkan med samtliga aktörer inom NLS samt med Socialdepartementet. Direktör för CBL-kansliet rapporterar till generaldirektören (GD) för Läkemedelsverket. Uppföljningsgrupp NLS I CBL-kansliets uppdrag ingår uppföljning av NLS. En samsyn i högnivågruppen finns om att uppföljning inom läkemedelsområdet i ett nationellt perspektiv är prioriterat med möjlighet till tydliga synergier. I revideringsprocessen av strategi och handlingsplan 2016 var uppföljningsarbetet ett område för revision. För att effektivisera arbetet, få ett förbättrat helhetsperspektiv samt öka möjligheter till synergier har arbetet med uppföljning under 2016 övergått från tidigare fyra grupperingar till en övergripande gruppering, Uppföljningsgrupp NLS; där CBL-kansliet är sammankallande. Ledamöter Uppföljningsgrupp NLS: CBL-kansliet, Christina Brandt, koordinator NLS, Madeleine Wallding, direktör (ordf.) E-hälsomyndigheten, Bodil Lidström Folkhälsomyndigheten, Ulrica Dohnhammar Läkemedelsindustriföreningen, Karolina Antonov, Bengt Mattson Läkemedelsverket, Carola Bardage, Brita Sjöström (miljörepresentant vakant) Sveriges Apoteksförening, Robert Svanström Sveriges Kommuner och Landsting, Sanna Eklund, Marie Louise Ovesjö, Mikael Svensson Sveriges läkarförbund, Synnöve Lindemalm Socialstyrelsen, Alexander Svanhagen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Göran Bertilsson Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Sofie Gustafsson Perspektivgrupper NLS Till strategin hör tre perspektiv; patient, innovation, och e-hälsa. Perspektiven har valts för att de påverkar alla målområden. För alla tre perspektiv finns det särskilda utmaningar som behöver hanteras i samverkan med andra strategier och satsningar Sida 7

utanför den nationella läkemedelsstrategin. Perspektiven bidrar till att föra samman strategins mål och aktiviteter med andra strategier. Perspektiven ska om möjligt beaktas vid planering, beslut, genomförande, uppföljning och utvärdering. CBLkansliet är sammankallande till Perspektivgrupper NLS. Uppföljningsgrupp NLS inbjöd till diskussionsmöte med Perspektivgrupper NLS och Expertgrupp NLS Uppföljningsgruppen har i uppdrag att beskriva och utvärdera på vilket sätt NLS bidrar till att nå de tre målområdena och därmed en utveckling mot strategins vision Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle. Uppföljningsgrupp NLS inbjöd därför perspektivgrupperna och expertgruppen till ett möte under hösten i syfte att öka samverkan i det viktiga arbetet med uppföljning av NLS. Omvärldsanalys, revideringsarbetet, uppföljningsarbetet (bl.a. e-ped och Ordnat införande) presenterades. Under mötet genomfördes en dialog i mindre grupper kring frågeställningarna: 1. Förslag på uppföljning utifrån strategins tre målområden? 2. Finns det något att särskilt beakta/ta hänsyn till i uppföljningsarbetet? Något som framkom vid diskussionen var: - vikten av mätetal som är beständiga över tid och att de kvantitativa måtten behöver beskrivas kvalitativt. Det var även en principiell diskussion kring vilka mätetal som är relevanta för att fånga upp trender inom strategins målområden: Gemensam projektplats för Expert- och Uppföljningsgrupp NLS Eftersom samarbetsytan NLS på Projektplatsen var underutnyttjad gjordes en förfrågan till de NLS-aktörer som var anslutna om fortsatt behov fanns för att upprätthålla tjänsten. Eftersom det övervägande svaret var nekande avslutades tjänsten juni 2016. Redovisning aktiviteter Handlingsplan NLS 2016 Under året ska följande sex aktiviteter redovisas. Vid högnivåmötet våren 2015 förtydligades att avslutade/redovisade aktiviteter ej behöver innebära att aktiviteten är realiserad utan att beslut om implementering kan behövas tas. I handlingsplan 2016 har därför aktiviteterna Kunskapsstöd vid läkemedelsordination till barn (eped) särskilt valts ut för att följa genomförande och implementering. Sida 8

Aktiviteter redovisade 2016 Myndighet/organisation 1.2 Värdering av behandlingseffekt i SBU klinisk vardag 1.4 Gemensam läkemedelslista Socialdepartementet 1.9 Strukturerade läkemedelssamtal på Socialdepartementet apotek 2.1 Nationell samverkan för stegvist Läkemedelsverket godkännande av nya läkemedel 2.3 Ökad kvalitet och säkerhet på Socialdepartementet apotek 3.4 Miljöbedömning av receptfria Läkemedelsindustriföreningen läkemedel 3.5 Hantering av öppenvårdsläkemedel Socialdepartementet som inte ingår i läkemedelsförmånerna Förberedande aktiviteter Handlingsplan 2016 Hållbarhetstider för läkemedel o Elektronisk bipacksedel o Kassation o Iordningsställande av läkemedel vs hållbarhetstider Egenvård med fokus på receptfria läkemedel Förbättrad läkemedelsanvändning för sårbara patientgrupper äldre och läkemedel Ordnad utfasning av läkemedel på samhällsnivå CBL-kansliet har varit sammankallande till arbetsmöten kring aktiviteterna Hållbarhetstider för läkemedel och Förtydligande kring det regulatoriska godkännandets ställning i offentlig kunskapsstyrning med sammanlagt fem arbetsmöten under våren 2016. Arbetet resulterade att berörda myndigheter gemensamt lämnade förslag i omvärldsanalysen till nya aktiviteter inför Handlingsplan 2017 som resulterat i nya aktiviteter i Handlingsplan NLS 2017. Omvärldsanalys NLS 2017 CBL-kansliet ansvarar för årlig beredning, sammanställning och publicering av Omvärldsanalys NLS. Omvärldsanalysen inför revideringsarbetet 2017 skickades till expert-, uppföljnings- och perspektivgrupper med följande frågeställningar: 1. Trendspaning Trender nationellt och/eller internationellt som bedöms kunna ha bäring på den nationella läkemedelsstrategin. 2. Synpunkter på befintliga aktiviteter inom läkemedelsstrategins handlingsplan Sida 9

Finns det något som särskilt behöver belysas eller speciella utmaningar att beakta? Angelägna problem att åtgärda på kortare vs. längre sikt? Förslag till hur samverkansarbetet inom handlingsplanen kan effektiviseras? Finns synergier med andra initiativ eller strategier? Behov av att ytterligare utveckla samordningen mellan aktiviteter och aktörer inom den nationella läkemedelsstrategin och hur bör i så fall detta ske? 3. Förslag på nya aktiviteter under respektive tre övergripande mål Utgå om möjligt utifrån följande definierade urvalskriterier: Aktiviteten har en hög angelägenhetsgrad Aktiviteten bidrar till att förverkliga något eller några målområden Aktiviteten är aktörssammansatt Aktiviteten har en genomförandeplan 4. Ange hur föreslagen aktivitet beaktar följande perspektiv: Effektiva e-stöd Förbättring ur patientens synvinkel Förbättrat innovationsklimat Kommentera om förslaget avses kunna ingå som konkret aktivitet i kommande handlingsplan 2017 eller ingå som förberedande aktivitet inför 2018. 5. Övriga synpunkter Summering av Omvärldsanalys NLS 2017 NLS-aktörer som inkommit med underlag: Apotekarsocieteten E-hälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Inera Läkemedelsindustriföreningen Läkemedelsverket Patientnämnden Socialstyrelsen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering SwedenBIO Sveriges Apoteksförening Sveriges Farmaceuter Sveriges Kommuner och Landsting *) Sveriges läkarförbund Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vårdförbundet *) Omvärldsanalysen inför revideringen av NLS handlingsplan 2017 har utarbetats av läkemedelsgruppen inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med läkemedelskommittéerna i Sverige (LOK). Sida 10

I omvärldsanalysen gavs primärt förslag till aktiviteter inom målområde 1 och 2. Förutom alla förslag till revideringsarbetet framkom i analysen att arbetet inom NLS bidrar till gemensamma prioriteringar på läkemedelsområdet, samt underhåller och skapar kontaktytor som är värdefulla i andra sammanhang. Av de trender som framkom var i majoritet digitalisering, finansiering och patientperspektivet. Fullständig omvärldsanalys finns på webbplats NLS: https://lakemedelsverket.se/overgripande/om-lakemedelsverket/nlsholder/omvarldsanalys-nls/ Uppföljning Uppdragsbeskrivning Uppföljningsgrupp NLS Arbetet med att följa upp den nationella läkemedelsstrategin leds av Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL-kansliet). För detta arbete har en Uppföljningsgrupp NLS tillsatts. Uppföljningsgrupp NLS är sammansatt av personer från de organisationer som är representerade i NLS Högnivågrupp. Uppföljningsgruppen har till uppgift att beskriva på vilket sätt NLS bidrar till att nå de tre målen och därmed en utveckling mot strategins vision. Uppföljningen följer NLS struktur med vision, målområden och perspektiv och utförs genom en kombination av trendspaning, fördjupade analyser av utvalda aktiviteter och en samlad bedömning av status för de pågående aktiviteterna. Resultatet från denna uppföljning är en samlad bedömning av utvecklingen inom läkemedelsområdet i Sverige och i vilken utsträckning som NLS bidragit. Därutöver lämnas rekommendationer inför kommande omvärldsbevakning och arbetet med nästa handlingsplan. Uppföljningsgruppernas uppdrag är att följa strategins mål och aktiviteter genom att: Analysera genomförda aktiviteter i handlingsplanen, underlag till Omvärldsanalys NLS samt initiativ med bäring på strategins målområden i samverkan med berörda aktörer bl.a. expert- och perspektivgrupper. Prioritera val av uppföljning till de tre målområden som stödjer strategins vision baserat på definierade urvalskriterier där de kvantitativa måtten formuleras för en långsiktig beständighet och relevanta frågeställningar tas fram för mätning av mål. Följa upp strategins övergripande mål baserat på strategins perspektiv och handlingsplanens aktiviteter genom urvalskriterier och genomförande, dvs. kvalitativt och/eller kvantitativt. Redovisa och sammanställa en årlig rapport till Socialdepartementet med beskrivning hur NLS har bidragit till framåtskridandet mot visionen. Sida 11

Urvalskriterier för Uppföljning NSL: Sträva mot visionen Utgå ifrån något/några målområden Utgå utifrån innovations-, patient- och e-hälsoperspektiven Genomföras multidisciplinärt och partssammansatt Addera ny kunskap och nya insikter om nutid/framtid Relevanta externa initiativ ska om möjligt inkluderas Beskrivning av uppföljningsmodell Uppföljningen av de tre NLS-målen sker genom två inriktningar, dels genom trendspaning och dels genom fördjupade analyser på aktivitetsnivå. Utgångspunkten är att även det samarbete och den samsyn som skapas genom arbetet med NLS gagnar utvecklingen gentemot målen. Målet med trendspaningen är att nå konsensus gällande utvecklingen inom läkemedelsområdet i Sverige och den effekt som NLS har haft på denna utveckling, där eventuella kunskapsluckor och utmaningar identifierats. De fördjupade analyserna används för att mer i detalj beskriva arbete i de NLS-aktiviteter som initierats och genomförts samt vilken påvisbar effekt detta har haft på läkemedelsanvändningen i Sverige. Trendspaning på övergripande nivå Trenden i samhället avseende de tre målen följs av Uppföljningsgruppen över ett längre tidsperspektiv. Trenden i Sverige följs gentemot målen oavsett vad som påverkar trenden. Genom att många myndigheter och organisationer deltar i Uppföljningsgruppen belyses trenden utifrån flera perspektiv och den statistik som tas fram inom de deltagande myndigheterna och organisationerna används för att följa denna. Fördjupad analys Uppföljningsgruppen följer ett urval av de NLS-initierade aktiviteterna utifrån hur de påverkar trenden i förhållande till de tre målen. Tiden för uppföljning på aktivitetsnivå varierar utifrån varje aktivitets tidplan. Det är viktigt att notera att Uppföljningsgruppen inte följer aktiviteterna utan den eventuella effekten av aktiviteterna på trenden gentemot NLS målområden. Fördelen med att fokusera uppföljningen på aktivitetsnivå är att Uppföljningsgruppen följer satsningen som gjorts inom NLS. Följande trendspaning och fördjupad analys har valts: Trendspaning Mål 1: Effektiv och säker läkemedelsanvändning För uppföljning av effektiv läkemedelsanvändning har NLS Uppföljningsgrupp bland annat valt att redovisa resultat från Öppna Jämförelser läkemedel som beskriver utvecklingen i användning av några läkemedelsområden där det finns kopplingar till Sida 12

tidigare NLS-aktiviteter. För att följa säker läkemedelsanvändning används bland annat uppgifter från Läkemedelsverkets arbete med att följa upp misstänkta läkemedelsbiverkningar med hjälp av de biverkningsrapporter som skickas in av hälso- och sjukvården och enskilda konsumenter. Även delar av landstingens arbete att följa antal läkemedelsrelaterade vårdskador s som upptäcks vid journalgranskning återges. Mål 2: Tillgängliga läkemedel och jämlik användning Det finns olika faktorer som påverkar tillgängligheten av läkemedel Det handlar både om tillgång till på marknaden nya läkemedel, att läkemedlen finns på det apotek patienten besöker men också att läkemedlet faktiskt finns att tillhandahålla i Sverige. Uppföljningsgrupp NLS har valt att titta på några aspekter på tillgängliga läkemedel och en jämlik användning som på olika sätt har koppling till aktiviteter som har genomförts inom NLS-organisationen. Tillgång till apotek och läkemedel Ordnat införande Statistik över antibiotikaanvändningen i Sverige Mål 3: Samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning Uppföljningsgrupp NLS har bland annat valt att fokusera på Utvärdering av utvecklingen av läkemedelskostnader jämfört med kostnader för sluten- respektive öppenvård jfr BNP och miljömässigt hållbar användning Fördjupad analys Fördjupade analyser genomförs för utvalda aktiviteter inom NLS som avslutats. Dessa fördjupade analyser genomförs för att belysa på vilket sätt NLS initierade aktiviteter på ett betydande sätt påverka utvecklingen i Sverige gentemot målen. Analyserna genomförs även för att identifiera behov av ytterligare insatser för att förstärka värdet med de förändrade arbetssätt och funktioner som utvecklats inom aktiviteterna samt eventuella kunskapsluckor som identifierats. Uppföljningsgruppen noterar att det är en utmaning att följa upp effekterna av en enskild aktivitet i form av hur aktiviteten bidragit till utvecklingen gentemot målområdena då detta är komplext och påverkan sker av många variabler samtidigt. Det är svårt att följa direkta samband och det tar olika lång tid innan aktiviteterna fått genomslag och påverkar läkemedelsanvändningen i rätt riktning. Följande fördjupade analyser har valts: Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped Utvärdering av ordnat nationellt införande av läkemedel Sida 13

Uppföljning av miljömässigt hållbar användning baserat på rapport Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (22- punktslistan). Uppföljningsgruppen planerar att inkomma med en översiktlig rapport om uppföljningsarbetet av NLS med inriktning på trendspaning och fördjupade analyser under våren 2017. Kommunikation Webbsida En webbsida med aktuell information om nationella läkemedelsstrategins historik, status kring pågående projekt och avrapporterade aktiviteter, organisation och kontaktpersoner och uppföljningsarbete finns tillgänglig på adress lv.se/nls Under 2016 har ett omfattande revideringsarbete genomförts för att anpassa webbplatsen till den nya strategi- och handlingsplanen NLS 2016. Statusrapportering för Handlingsplanens aktiviteter samt rapporter för avslutade aktiviter finns på sidan Statusrapporter. På webbsidan finns även ett årskalendarium över NLS-organisationens verksamhet. Föredrag och media Rune Lönngren-priset Apotekarsocietetens styrelse utsåg till 2016 års Rune Lönngrenpristagare Madeleine Wallding, samordnare NLS med motiveringen: För sitt arbete med samordning av de projekt som tillsammans bildar den nationella läkemedelsstrategin vars syfte är att få en kraftsamling kring prioriterade frågor inom läkemedelsområdet till nytta för patient och samhälle. I samband med prisutdelningen höll Madeleine Wallding, direktör CBL-kansliet ett föredrag på Läkemedelskongressen med temat Läkemedel i samhället med rubriken: NLS i ett samhällsperspektiv vad har samverkansarbetet hittills resulterat i och vad behöver vidareutvecklas för framtiden? Ett antal övriga föredrag har även hållits under året vid t.ex. Läkemedelsverkets Vetenskapliga råd, Läkemedelsindustriföreningens regulatoriska råd externa uppföljningsseminarier och möte med LOK (Läkemedelskommittéernas nätverk). Ett antal intervjuer har även genomförts med olika medier. Sida 14

Översättning av handlingsplan CBL-kansliet har, i samarbete med Socialdepartementet, tagit fram en engelsk version av handlingsplan NLS 2016 vilket har ökat möjligheterna att internationellt medvetandegöra den nationella läkemedelsstrategin. Sida 15