Effektrapport Stiftelsen IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut Vad vill er organisation uppnå? Oavsett land och utvecklingsnivå utgör alkohol och andra droger ett utvecklingshinder. Människors möjligheter till personlig utveckling och självständighet inskränks. Människors skaparkraft, sociala och politiska engagemang och förmåga till samarbete får mindre utrymme. Förutsättningarna för utbildning och hälsa försämras, ekonomisk utveckling hindras och sociala problem skapas. Kvinnor och barn drabbas nästan alltid hårdast och kvinnors underordning förstärks. Enligt WHO dör 3,3 miljoner människor varje år på grund av alkohol. I åldern 20-39 år är alkohol orsak till var fjärde dödsfall. IOGT NTO rörelsens vision för dess internationella arbete är en demokratisk värld präglad av solidaritet och jämlikhet där alkohol och andra droger inte hindrar människors välfärd, frihet och trygghet. Det övergripande målet är att bidra till en förbättrad hälsa och socio-ekonomisk situation för individer, familjer och samhällen. Det kan ske genom en minskning av våld, sjukdom, olyckor och försummelse av barn på grund av skadligt alkoholbruk eller genom en minskad fattigdom och utsatthet orsakad av höga utgifter på alkohol. En viktig del är även att arbeta för en ökad jämställdhet och delaktighet i samhällsfrågor genom preventionsarbete kring alkohol och andra droger. För att nå detta övergripande mål bedriver Stiftelsen IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut (III) ett utvecklingssamarbete fördelat på fem delprogram i Östafrika, Syd- och Sydostasien, Centraleuropa och Sverige. Fokus ligger på alkohol som utvecklingshinder, där stöd ges till social, förebyggande och alkoholpolitisk verksamhet. Insatserna sträcker sig från forskning och opinionsarbete om alkohol och andra droger till lokalt gräsrotsarbete. Arbetet sker i första hand genom lokala organisationer som i dessa länder arbetar för att minska konsumtionen av alkohol och andra droger. Organisationer som når både en bred allmänhet, barn och ungdomar, men även media och beslutsfattare. De närmsta åren har III som mål att stärka det civila samhällets kompetens kring alkoholpolitik och metodutveckling inom sociala och förebyggande insatser. Ett arbete som syftar till att förbättra lagstiftningen kring och implementeringen av en väl fungerande alkoholpolitik, vilket i sin tur är ett effektivt sätt att minska konsumtionen och därmed skadorna av alkohol. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation? Stiftelsen IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut ägs av de fyra förbunden inom IOGT- NTO-rörelsen; IOGT-NTO, Ungdomens Nykterhetsförbund, IOGT-NTO:s Juniorförbund samt Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Stiftelsens styrelse består av två ledamöter från varje förbund. IOGT-NTO-rörelsens förbund är religiöst och partipolitiskt obundna.
IOGT-NTO-rörelsens internationella arbete genomförs främst genom lokala organisationer. Några av dessa är medlemmar i den globala organisationen IOGT International, som samlar ett stort antal nykterhetsorganisationer världen över. Andra är organisationer som arbetar med alkohol och andra droger som en del av sin verksamhet kopplat till exempelvis hälsofrågor, barn- och ungdomsinsatser eller jämställdhetsarbete. Både IOGT-NTO-rörelsens förbund och partnerorganisationer har i sin tur samarbeten med olika organisationer, nätverk och andra internationella aktörer som arbetar med folkhälsofrågor. Handläggningen av IOGT-NTO-rörelsens internationella arbete sker dels på huvudkontoret i Stockholm, dels på de två regionkontor som finns i Arusha, Tanzania samt Chiang Mai, Thailand. Regionkontoren arbetar tillsammans med huvudkontoret med de ansökningar och rapporteringar som inkommer från partnerorganisationer ute i världen. De ger även stöd och utbildning till organisationer för att stärka deras arbete inom olika områden. Att en stor del av verksamheten genomförs av lokala samarbetsorganisationer på plats ökar förutsättningarna för att organisationernas arbete, genom god förankring och lokalkännedom, kan leva kvar även efter att samarbetet fasats ut. Vilka strategier har ni för att uppnå era mål? För att nå målet om en minskad konsumtion av alkohol och andra droger, krävs att arbetet sker på flera nivåer. Ledande forskning visar att en restriktiv lagstiftning är det mest kostnadseffektiva sättet att nå bra resultat hos en bred befolkningsgrupp. En lagstiftning som ska ge effekt kräver stöd och förståelse från befolkningen varför III genom ett starkt nätverk av organisationer och andra aktörer arbetar för att lagstiftningen inte bara genomförs utan även efterlevs. De flesta av III:s samarbetsorganisationer har en social eller förebyggande verksamhet för olika målgrupper, med ett stort fokus på barn och ungdomar. I Östafrika ges exempelvis stöd till flera scoutorganisationer, på Balkan sker arbetet till stor del genom spridning i regionala och nationella ungdomsnätverk och i Sri Lanka arbetar organisationen ADIC med ett stort antal olika målgrupper och metoder för att nå en bred befolkningsgrupp. Andra samarbetsorganisationer arbetar på bynivå, för att tillsammans med många olika parter i lokalsamhället få till en positiv utveckling. Samtidigt stärks organisationerna i sin kunskap att även arbeta med politisk påverkan i sina frågor, både genom stöd från III:s kontor och genom erfarenhetsutbyte mellan varandra. Påverkansarbetet kan ske direkt gentemot media och beslutsfattare eller genom nätverk med andra organisationer som arbetar inom samma område och därmed får en starkare röst. Då flera av de länder där III har samarbete idag saknar en fungerande lagstiftning kring alkohol och andra droger krävs ett starkt civilsamhälle med god kunskap för att driva frågan gentemot beslutsfattare. Organisationerna har även en viktig roll i att bevaka att en eventuell lagstiftning efterlevs.
Den kunskap som förmedlas baseras på ledande forskning inom området och den metodkunskap som finns inom internationella organ som Världshälsoorganisationen, WHO. Metoder att arbeta med frågorna på lokalplan baseras även på tidigare projekt som i utvärderingar visat goda resultat och som i vissa fall även kan användas på modell i andra områden. III arbetar därför med erfarenhetsutbyte mellan partnerorganisationer, både inom och mellan regioner. Vilken kapacitet och vilket kunnande har ni för att uppnå ert mål? IOGT-NTO-rörelsen arbetar såväl i Sverige som i övriga världen med alkohol och narkotikafrågor. IOGT är sedan bildandet i USA på 1850-talet en nykterhetsorganisation och har i Sverige en lång tradition av att arbeta med både sociala, förebyggande och politiska frågor kring framförallt alkohol, men även narkotika. Det finns därmed en gedigen kunskap i dessa frågor inom såväl IOGT-NTO-rörelsen som världsorganisationen IOGT International. IOGT-NTO-rörelsens förbund har gett stöd till verksamhet och organisationer i olika delar av världen i drygt 40 år. Sedan 20 år tillbaka sker detta genom Stiftelsen IOGT-NTOrörelsens Internationella Institut (III) och arbetet har sedan dess utvecklats med höjd kompetens på huvudkontor och regionkontor kring programhandläggning, ekonomi, kommunikation och kunskap i sakfrågan; alkohol och andra droger som utvecklingshinder. Idag arbetar sex personer fördelat på cirka fem tjänster på huvudkontoret och cirka sex personer på respektive regionkontor. Flera medarbetare på huvudkontoret har själva arbetat i IOGT-NTO-rörelsens samarbetsländer och har därmed en god geografisk och kulturell kompetens. Anställda på regionkontoren är till största del lokalanställda och har därför bra förutsättningar till en väl fungerande kommunikation med partnerorganisationer i regionen. IOGT-NTO-rörelsen består av fyra förbund som tillsammans organiserar närmare 60 000 medlemmar. Många av dem är på olika sätt aktiva i förbundens verksamhet, däribland det internationella arbetet. Medlemmarna bidrar genom ekonomiskt stöd, deltagande i insamlingskampanjer samt genomförande av lokala aktiviteter för att öka kunskapen och engagemanget kring frågan bland allmänhet, andra biståndsaktörer och beslutsfattare. IOGT-NTO-rörelsens förbund är även medlemmar i en rad nationella och internationella organisationer och nätverk som bidrar till att stärka organisationernas interna kunskap och metodutveckling. Nära samarbete finns exempelvis med IOGT International, WHO, UNODC, Vienna NGO Committee och Global Alcohol Policy Alliance. IOGT-NTO-rörelsen har även ett bra nätverk med forskarvärlden. Kompetensutveckling av all personal sker kontinuerligt. III finansieras dels genom stöd från förbunden och andra enskilda bidragsgivare, dels genom bidrag från Forum Syd samt Radiohjälpens insamlingskampanj Världens Barn. IOGT-NTOrörelsen bygger med start 2015 en gemensam insamlingsverksamhet med uppgift att öka antalet givare till såväl den svenska som den internationella verksamheten. Se även stiftelsens årsredovisning för detaljerad information.
Hur vet ni om er organisation gör framsteg? III arbetar med resultatbaserad styrning, vilket genomsyrar hela verksamheten. Varje partnerorganisation har mål och indikatorer för sitt arbete, vilka följs upp kontinuerligt under året. Ett antal övergripande indikatorer för hela III:s verksamhet har även skapats för att kunna mäta framsteg. Dessa följs upp med hjälp av partnerorganisationer och regionkontor fyra gånger per år och rapporteras då till styrelsen för Stiftelsen IOGT-NTOrörelsens Internationella Institut. Rapportering sker även årligen till Forum Syd samt Radiohjälpen. Varje år gör styrelsen en uppföljning av stiftelsens internkontroll samt ekonomiska nyckeltal baserat på effektiviteten inom administration, insamlingsverksamhet samt om resurser används i enlighet med ändamålet. Revision genomförs för varje projekt i respektive samarbetsland samt i Sverige för hela stiftelsens verksamhet. Utöver en löpande uppföljning och kontroll från regionkontor och huvudkontor genomförs även intern och extern utvärdering av arbetet. Plan för utvärdering finns för respektive program. Dessa utvärderingar kan i sin tur leda till eventuella förändringar i arbetet eller kompetenshöjande insatser. Under 2015 genomförs en extern utvärdering av den övergripande verksamheten och möjligheterna att nå målet kring minskad fattigdom. Indikatorer Delmål 1.1: Alkoholpolitik och alkohollagar i linje med rekommendationerna från WHO:s globala alkoholstrategi har utvecklats och/eller blir alltmer verkställda i våra samarbetsländer 1.1.1 Antal och kvalitén på nya lagar och policys för att bemöta alkohol och dess konsekvenser för hälsa och utveckling 1.1.2 Exempel på engagemang från nationella myndigheter att genomföra restriktiv alkoholpolitik Delmål 1.2: Civilsamhällets aktörer arbetar för och har stärkt kapacitet för alkoholpolitisk opinionsbildning i våra samarbetsländer 1.2.1 Antal medlemmar (civilsamhälles organisationer) i alkoholpolitiska nätverk 1.2.2 Exempel på resultat av påverkansarbete av våra partners och nätverk (även på lokal nivå) 1.2.3 Antal initiativ för kapacitetsstärkande påverkansarbete som organiseras gemensamt av partners eller nätverk 1.2.4 Antal partners som har utvecklat påverkansstrategier samt i vilken grad nätverken i Östafrika har genomfört sina strategier Delmål 2.1: Ökad delaktighet för specifika målgrupper i samhällsfrågor och demokratiska processer, genom engagemang i alkoholförebyggande verksamhet eller byutvecklingsprojekt 2.1.1 Antal och exempel på alkoholförebyggande ungdomsklubbar eller andra utrymmen där
ungdomar har möjlighet att uttrycka sig och agera 2.1.2 Exempel från byutvecklingsprojekten i Sydostasien på hur marginaliserade grupper stärkts 2.1.3 Exempel på demokratisk styrning och kvinnors deltagande från både ungdomsförebygg och byutvecklingsprojekt Delmål 2.2: Förbättrade metoder och kompetens för att främja demokratiskt deltagande (mänskliga rättigheter, jämställdhet, styrning) av partners 2.2.1 Metoder för alkoholprevention återspeglar mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokratiskt deltagande 2.2.2 Exempel på kapacitetsstärkande aktiviteter i ungdomsprojekt 2.2.3 Community based approach metoden (CBA) utvärderad och dokumenterad av regionkontoret i Östafrika 2.2.4 Antal partners som börjar använda Community based approach metoden i Östafrika Delmål 3.1 Risken för sociala och ekonomiska skadeverkningar av alkohol eller andra droger minskar i projektområden (inkl. minskad konsumtion) 3.1.1 Alkoholkonsumtion (%) i projektområden enligt partners och regionkontorens undersökningar 3.1.2 Debutålder för alkohol enligt partners och regionkontorens undersökningar 3.1.3 Ekonomiska effekter av alkoholkonsumtion och tillhörande kostnader i fattiga familjer enligt partners och regionkontorens undersökningar 3.1.4 Sociala effekter av alkoholkonsumtion ex våld mot kvinnor och försummande barns skolgång Delmål 3.2 Förbättrad tematisk kunskap och kapacitet bland partners för att förbättra sitt alkoholförebyggande arbete 3.2.1 Exempel på resultat eller processer av förebyggande arbete, t.ex. universitet, skolor och andra institutioner som inför restriktiv alkoholpolitik eller egna förebyggande program 3.2.2 Exempel på alkoholfria event arrangerade av partners 3.2.3 Resultat av regionkontorens bedömning, dokumentation och rekommendationer för partners förebyggande metoder 3.2.4 Antal partners som inför nya metoder 3.2.5 Kvalitet och exempel på partner Information education communication material (IEC) Delmål 4.0 Förstärkt administrativ kapacitet hos partners 4.1 Sammanfattning av regionkontorens partneranalyser (följs upp en gång per år) Delmål 5.0 Ökad kunskap om alkoholens roll som utvecklingshinder leder till att svenska biståndsaktörer och allmänhet verkar för minskad fattigdom och stärkta rättigheter i utvecklingsländer 5.1 Antal biståndsaktörer som arbetar med alkoholfrågan genom samarbetsorganisationer i utvecklingsländer. 5.2 Antalet insatser för att öka kunskapen bland Sveriges befolkning om alkoholens negativa roll för utveckling. 5.3 Exempel på föreningar som arbetar aktivt med alkohol som utvecklingshinder
Vad har ni åstadkommit så här långt? Utifrån de delmål och indikatorer som nämns ovan följer här en sammanfattning av 2014 års verksamhet. Delmål 1: Resultat alkoholpolitiskt påverkansarbete Flera av III:s partnerorganisationer har åstadkommit positiva resultat när det gäller påverkansarbete och lobbying under 2014. Utvecklingen i framförallt Kambodja, Laos, Mongoliet and Vietnam har varit bättre än förväntat. På nationell nivå har alla ovan nämnda länder utvecklat förslag till lagstiftning som ligger helt eller till stor del i linje med Världshälsoorganisationens rekommendationer. I ovan nämnda länder har lagstiftningen/policyn blivit antingen godtagen och/eller reviderad alternativt presenterade som förslag till respektive riksdag. När dessa lagstiftningar och/eller policys implementeras förväntas detta leda till en förbättrad hälsa och en mer positiv socio-ekonomisk situation för individer, familjer och samhällen. I Östafrika har ett antal partners och nätverk i respektive land deltagit i möten med intressenter gällande utvecklingen av nationella alkoholpolicys. I Burundi har vi noterat en av de mer signifikanta framgångarna i Östafrika där vår partnerorganisation BGGA, Burundi Girl Guides Association, tillsammans med vårt nätverk BAPA, Burundi Alcohol Policy Alliance, bedrivit påtryckningar för en ny lagstiftning. Den nya lagen, som bland annat innefattar 18-års gräns för alkoholkonsumtion, började gälla den 10 juni 2014. Fungerar implementeringen av lagen bör denna resultera i en minskad alkoholkonsumtion i åldersgruppen 14-17 år, vilket även förväntas minska de alkoholrelaterade problemen. Ett exempel på dessa problem är att runt 20 procent av åldersgruppen medger att de har missat skolundervisning på grund av egen alkoholkonsumtion. (ASA 2014) Som ett resultat av ett kontinuerligt påverkansarbete av ADIC, Alcohol and Drug Information Center, under 2014 implementerades illustrerade hälsovarningar på cigarettpaket i Sri Lanka. Detta i ett led att nå en minskad rökning i Sri Lanka, med förbättrad hälsa och ekonomi som förväntat resultat. III:s partnerorganisationer i Serbien och Bosnien & Hercegovina (BiH) har påbörjat sitt arbete för att öka kunskapen och förändra attityden kring alkohol och därigenom få till lokala regleringar som kan fungera som modell för fler områden i länderna och så småningom nationella lagstiftningar. Ett arbete som innebär många utmaningar i en region där alkoholkonsumtionen och konsekvenserna av densamma är stora, men där medvetenheten om problemen och orsakerna bakom är mycket låg. I Serbien har CZOR, Centar Za Omladinski Rad, försökt att bredda kunskapen och intresset för frågan till fler aktörer. De har bland annat skrivit under ett avtal med den nationella paraplyorganisationen för ungdomsverksamhet, NAPOR, där de kommit överens om att NAPOR ska diskutera frågan om ungdomars alkoholkonsumtion och att alla aktiviteter ska ske i en alkoholfri miljö. Som en följd av samarbetet pågår insatser för att introducera alkoholpolicys även i andra ungdomsorganisationer.
I Bosnien & Hercegovina har organisationen CEM, Centre for Youth Education, besökt fler än 25 olika organisationers möten, konferenser och PR-event, med syftet att skapa ett nätverk för att arbeta för en bättre reglering av alkohol. Dessa möten resulterade i 20 potentiella nya medlemmar, vilka CEM kommer att besöka under 2015. Båda organisationerna har genomfört egna studier kring ungdomars användande och attityd till alkohol. Uppgifter som tidigare saknats. CEM har även samlat ihop 12 olika studier om alkohol i regionen, delat mer än 200 artiklar relaterade till alkohol genom sociala medier, genomfört en analys av drygt 40 olika lagar relaterade till alkohol och utfört två större studier i BiH om tillgänglighet av alkohol. Detta arbete har gett båda organisationer en ledande roll i respektive land gällande insamling och förmedling av alkoholrelaterad data. Det har också lett till en ökad diskussion om alkoholfrågor bland andra organisationer och beslutsfattare. När det gäller CEM är ovan nämnda utveckling en av byggstenarna för utvecklandet av en nationell alkoholpolicy i BiH. Delmål 2: Resultat demokratisk medverkan III:s partnerorganisationer har fortsatt sitt arbete för ett ökat demokratiskt deltagandet inom samhällsfrågor bland sina målgrupper. Alla partners arbetar för att involvera målgruppen i planering och aktiviteter på olika nivåer, även om metoderna skiljer sig något beroende av kontext och situation. Bland de partners som arbetar med lokalt baserat arbete (community based approach) har det under året skett flera noterbara resultat. Ett exempel är de insatser som genomförts av vår partnerorganisation IDYDC, Iringa Development of Youth Disabled and Children Care, i Tanzania där kvinnor genom organisationens aktiviteter visat ett allt mindre intresse att producera illegal alkohol. Den ökade medvetenheten kring alkohol i lokalsamhället har resulterat i att existerande regler gällande produktion, försäljning och åldersgränser av alkoholkonsumtion nu efterlevs. Det har i sin tur lett till minskade fall av våld inom familjen och färre trakasserier i byarna. Dessutom har elevernas skolresultat förbättrats tack vare en lugnare och mer trygg familjesituation. I Serbien utvecklar CZOR en manual för prevention i samarbete med 19 andra representanter från civilsamhället. Arbetet sker på bred bas för att finna en metod som både är evidensbaserad och kulturellt förankrad. I BiH har CEM arbetat med två olika kampanjer, Hidden shadows och Youth against gender based violence, vilka utvecklades i samarbete med andra organisationer. Ett resultat av dessa har varit att CEM:s status som organisation i regionen stärkts, vilket är ett viktigt steg i arbetet att nå ut med information och aktiviteter kring alkoholprevention. Detta har även lett till att andra internationella organisationer, som FN:s organisation för kvinnors rättigheter, UN Women, visat intresse för samarbete. CEM är nu i en position där andra organisationer vänder sig till dem för att få kunskap om hur de kan arbeta för exempelvis ett minskat våld mot kvinnor. CEM har arrangerat två möten med lokala regeringens ungdomsavdelning och andra aktörer i civilsamhället, där de diskuterat metoder för att förändra den rådande alkoholkulturen och
dess roll i ungdomsverksamhet och föreningsliv. Studier visar att hälften av de som anordnar fritidsaktiviteter för ungdomar tillåter alkoholkonsumtion inom verksamheten. Under 2013-2014 har IOGT Polen fått ett tillfälligt stöd från III genom fonderade medel. Den verksamhet de utvecklat under dessa år har stärkt deras roll i samhället och de är nu en organisation vars kunskap även används av andra. IOGT Polen samarbetar med 16 andra institutioner, myndigheter och organisationer som på olika sätt bidrar till verksamheten finansiellt eller med aktiviteter eller volontärarbete. Verksamheten har stärkt dem att även ingå i den europeiska ungdomsorganisationen Active och därigenom lära sig mer om påverkansarbete samt utbyta metoder och erfarenheter. Delmål 3: Resultat minskad socio-ekonomisk skada För att bättre förstå riskerna av de sociala och ekonomiska problem som alkohol skapar, genomfördes under 2014 en stor studie, Alcohol Situation Assessment (ASA) i de östafrikanska länderna Tanzania, Kenya, Burundi, Uganda och Rwanda. Totalt deltog över 4300 personer, över 100 fokusgruppsdiskussioner genomfördes och närmare 150 djupintervjuer. Professionella forskare assisterades av volontärer från partnerorganisationerna för datainsamlingen. Detta i ett led att ytterligare utveckla, stärka och förankra det lokala ägandeskapet. Under 2015 fortsätter analysen av ASA. I Sydostasien har MCFB, Myanmar Council of Churches of Micro Finance, i Myanmar/Burma påbörjat ett samarbete med ett advokatnätverk som tillhandahåller fria legala konsultationer för flickor och kvinnor som blivit utsatta för våld i hemmet relaterat till alkohol. Genom detta samarbete har kunskapen om mänskliga rättigheter ökat, inte minst bland kvinnorna själva och förväntan är att detta samarbete och nätverk ska leda till en ökad rättssäkerhet och minskade fall av våld i nära relationer. I Serbien har CZOR har genomfört en undersökning med rubriken Attityden bland unga om alkohol och den rådande situationen i ungdomsprogram. Resultatet från undersökningen lanserades genom kampanjer i sociala medier som Facebook och de nådde därigenom cirka 308 000 unga män och kvinnor. Genom chatt och kommentarer blev det tydligt att arbetet med att förändra alkoholkulturen i Serbien innebär en stor utmaning. Studien presenterades och diskussioner kring strategisk utveckling hölls vid ett flertal möten med myndigheter och beslutsfattare. Framförallt genomfördes många möten med Ministeriet för ungdom och sport, vilka även stödjer CZOR:s förebyggande arbete kring ungdomars alkoholkonsumtion. Ett annat positivt resultat från studien är att institutionen för folkhälsa i Vojvodina inkluderade information om de negativa influenser alkohol har på reproduktiv hälsa i sin utbildning för 60 skolrepresentanter från Vojvodinaprovinsen. CZOR har även identifierat och arbetat med problematiken att det konsumeras en hel del alkohol även inom anordnade fritidsaktiviteter för ungdomar. Därför har CZOR tillsammans med ungdomscentret i Pancevo utvecklat och infört en barnskyddspolicy. Denna inkluderar främjande av en hälsosam livsstil och en minskad alkoholkonsumtion inom ungdomscentrets lokaler.
Delmål 4: Förstärkt administrativ kapacitet hos partners Samtliga partnerorganisationer har fått stöd i att utveckla sin administration inklusive ekonomi. Detta genom löpande uppföljning och besök av regionkontoren samt vid gemensamma genomgångar vi partnermöten. Delmål 5: Ökad kunskap om alkoholens roll som utvecklingshinder Inom ramen för vårt arbete i Sverige har II genomfört insatser för att få fler medlemmar i IOGT-NTO-rörelsen att öka sin kunskap om den internationella verksamheten och engagera sig i arbetet. En rad föreningsbesök och utbildningar har hållits under året. Metoderna har utvärderats och till viss del förändrats inför 2015. Målet är att det internationella arbetet ska vara en integrerad del av förbundens pågående kommunikation och verksamhet. Ett annat område för det svenska arbetet är att få fler organisationer och andra biståndsaktörer att reflektera över och integrera alkoholfrågan. En av dessa organisationer har varit Forum Syd, där III varit behjälpliga i det interna implementeringsarbetet av Forum Syds nyantagna alkoholpolicy. Detta får ringar på vattnet då frågan även ska lyftas gentemot Forum Syds medlemsorganisationer. Vidare har vår samverkan med Svenska Missionsrådet lett till att deras medlemsorganisationer genomfört en kontextanalys kring alkohol inför bidragsansökningar och planerade samarbeten 2015.