Miljö och folkhälsa i Nyköpings kommun 2007



Relevanta dokument
Folkhälsoprogram

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Miljö och folkhälsa i Nyköpings kommun 2010

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Hälsosamma Skinnskatteberg

Uppföljning av Miljöplan 2006

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Lokala miljömål Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

ÅRSREDOVISNING Miljönämnden

Folkhälsoplan Kramfors kommun

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Utbildning och kunskap

Folkhälsostrategi

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Beslut för vuxenutbildning

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige , 100 registernr

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Miljöpolicy Det innebär att:

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Miljöprogram

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Kostpolicy. Hå llbårt och hå lsosåmt

Beslut för vuxenutbildning

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Miljöbilssituationen i Höör

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

Miljöbilssituationen i Nyköping ***** 5 stjärnor av 10 möjliga. En granskning av Gröna Bilister

Välfärdsredovisning 2009

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse

Folkhälsoplan för Klippans kommun

Beslut för vuxenutbildning

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Granskning av styrning och uppföljning av nämndernas verksamhetsmål Årsredovisning 2007

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Lokalt folkhälsoarbete i Mora - Verksamhetsrapport 2008

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Utmaningar för en bättre folkhälsa

FOLKHÄLSOPLAN FOLKHÄLSORÅDET

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

alkohol- och drogpolitiskt program

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Beslut för förskoleklass och grundskola

Miljöbilssituationen i Ljusdal **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin Utecklingsområdet SKOLAN

Munkfors kommun Skolplan

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM

Underlag till tillsynsplan 2015

Nämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun

Socialdemokraterna i Mora

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige A different Kinda life

Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun

Liv & Hälsa ung 2011

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Ekologiska livsmedel i Stockholms stad

Granskning av miljö - och luftmätningar

Folkhälsoplan 2014 och budget

KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN

Beslut för vuxenutbildning

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

STYRDOKUMENT FÖR MILJÖNÄMNDEN

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.

Miljöbilssituationen i Knivsta *** 3 stjärnor av 10 möjliga. En granskning av Gröna Bilister

Folkhälsoplan Härjedalens kommun

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete

Transkript:

Miljö och folkhälsa i Nyköpings kommun 2007 Bokslutet syftar till att både synliggöra och driva på kommunens arbete för en hållbar utveckling. Här följs Klimatstrategins och Miljöplanens mål upp genom nyckeltal samt resultat från kommunens miljöövervakningsprogram och arbetet med lokala naturvårdsbidrag. Även folkhälsa är en viktig faktor för en hållbar utveckling varför den från och med i år redovisas. Hållbar utveckling är en ständigt pågående process inget statiskt mål. Året som gått Det finns ett samband mellan god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet och jämlika levnadsvillkor. Forskning visar att god folkhälsa är en bidragande orsak till tillväxt och utveckling, inte bara ett resultat av den. Detta innebär att befolkningens hälsa är en mycket viktig faktor för att utvecklingen ska kunna bli hållbar, vilket kommunen bl.a. har tydliggjort i Vision 2011 och i Miljöpolicyn. Under året som gått har klimatfrågorna varit i fokus både internationellt, nationellt och lokalt. Nyköpings kommun har antagit en Klimatstrategi som tydliggör kommunens långsikta arbete för att minska sin klimatpåverkan. Ett Klimatinvesteringsprogram (KLIMP) har arbetats fram och en ansökan om bidrag har lämnats till Naturvårdsverket. KLIMP-ansökan omfattar både mjuka och hårda investeringsåtgärder som rör kommunens verksamhet och externa aktörer med syfte att minska klimatpåverkan. Av de 23 miljömål och åtgärder som skulle ha genomförts under 2007 har kommunen inte uppfyllt något men åtta kommer att nås framöver. Av resterande mål och åtgärder har vi möjlighet att nå tolv men dessa kräver extra arbete/resurser, för tre mål har inget arbete utförts under året. 1 (11)

I bokslutet har sex mål för 2008 lyfts för att visa hur vi ligger till. Av dessa har vi redan uppfyllt två, ett kommer att nås och två kräver ytterligare arbete men för ett mål är vi på väg åt fel håll. Måluppfyllelse och kvalitet I tabellerna återges mål eller åtgärder inom områdena folkhälsa och miljö. Gubbarna ska ge en bild av i vilken utsträckning vi har lyckats eller inte för att uppnå målen. För fullständig målformulering hänvisar vi till Miljöplanen respektive de nationella folkhälsomålen. Teckenförklaringar: Målet kommer att nås/vi har uppfyllt målet Vi behöver göra mer för att målet Vi är på väg mot fel håll/målet har inte nåtts * Ett nyckeltal märkt med * visar att det är en miljöindikator/gröna nyckeltal som Sveriges kommuner och Landsting har tagit fram med stöd av Miljömålsrådet. Syftet är att tillgängliggöra användbara indikatorer som ger en möjlighet till jämförelser mellan kommunerna. Folkhälsa Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden vilka antogs av regeringen 2003 och fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för ohälsa. Statistik över folkhälsoläget sammanställs i Nyköpings kommunprofil och hämtas till stor del från folkhälsoinstitutet, men även från landstinget och SCB. Nedan redovisas tendenserna för Nyköpings kommun under åren 2006 och 2007. Övergripande folkhälsomål: Det övergripande, nationella, målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Mål: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Måluppfyllelse: Det genomsnittliga valdeltagandet ligger något över rikssnittet, men skillnaderna mellan olika områden i kommunen är alltför stora; (mellan 63% och 90,5%) Även här är skillnaderna stora, men tendensen tycks vara positiv Nyköping har en högre andel barn med utländsk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll jämfört med riksgenomsnittet. Tryggheten, och trivseln i skolorna har ökat de senaste åren, men det finns också skolor där utvecklingen gått kraftigt åt rakt motsatt håll 2 (11)

Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Ökad fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Ohälsotalet är högre i Nyköping än rikssnittet. Kommunen har också betydligt fler anmälda arbetsskador än rikssnittet. Särskilt tydligt är detta bland 20-24-åringar, där andelen anmälda arbetsskador i Nyköping är mer än dubbelt så hög som rikssnittet. Luftföroreningar, buller, skador samt förgiftningar är mindre vanligt i Nyköping än rikssnittet.? Är framförallt en fråga som berör landstinget, men som självklart påverkar kommunens innevånare. Vad det gäller statistik över smittämnen ligger statistiken i regel på länsnivå. En mycket viktig faktor för folkhälsan är vaccinationer. Nyköping ligger väl till vad det gäller andelen barn som vaccineras med de vanligaste vaccinen. Andelen tonårsaborter och tonårsgraviditeter är högre i Nyköping än rikssnittet. Nyköping har också en högre andel rökande blivande mödrar än rikssnittet. Andelen som motionerar regelbundet i Nyköping tycks vara klart lägre än rikssnittet (statistiken på kommunalnivå är bristfällig). Nyköping har även en lägre andel elever i årskurs 9 samt år 3 på gymnasiet som har godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa än rikssnittet. Andelen med övervikt har ökat kraftigt i Nyköping de senaste åren. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar har minskat men är betydligt högre än rikssnittet. Andelen dagligrökare är något lägre i Nyköping än rikssnittet. Oroväckande är dock att andelen ökar här medan den minskar i riket i övrigt. Nyköping har också fler rökande spädbarnsföräldrar än rikssnittet. Nyköping ligger jämförbart med rikssnittet vad det gäller systembolagets försäljning per person och år. Folkhälsoarbetet under året Folkhälsoarbetet i Nyköpings kommun har under 2007 återaktualiserats. Kommunens olika verksamheter arbetar dagligen med olika delar av folkhälsans bestämningsfaktorer, däremot mäts inte effekterna på folkhälsan i någon större omfattning. Fokus för kommunens folkhälsoarbete har varit alkohol- och drogförebyggande insatser, framförallt i skolan i form av föräldrastödsinsatser. Insatser har också gjorts för att minska tillgängligheten till alkohol genom bland annat tillsyn av serveringsställen, samt utbildning i Ansvarsfull alkoholservering. Detta arbete fortsätter under kommande år, samtidigt som folkhälsoaspekterna intensifieras i kommunens alla verksamheter. 3 (11)

Klimatstrategi Kommunen är en viktig aktör i det lokala klimatarbetet och att anta en strategi gör det lättare att ta ett samlat grepp om frågan, vilket är viktigt för ett långsiktigt arbete. I Klimatstrategin beskrivs de övergripande klimatmålen för Nyköpings kommun som geografiskt område. Målen bryts sedan ner i mindre mål, delmål och åtgärder i planer kopplade till Klimatstrategin som tex. Miljöplanen. I Klimatstrategin finns en nulägesbeskrivning där utsläppen för Nyköpings kommun redovisas. Det som bl.a. framgår är att koldioxid är den dominerande växthusgasen och majoriteten av utsläppen kommer från transportsektorn. Klimatstrategins mål följs upp 2008. Övergripande klimatmål: Nyköpings kommun ska verka för en positiv hållbar tillväxt samtidigt som klimatpåverkande faktorer ska minska. Miljöplanen Miljöplanen består av två delar, en miljöpolicy som är vägledande för kommunens framtida insatser och en intern handlingsplan där de övergripande miljömålen bryts ner i mätbara mål och åtgärder. Nedanstående resultat är sammanställt av de svar som rapporterats in för 2007 och redovisas utifrån handlingsplanens olika sektorer. Samtliga politiska organ och divisioner har rapporterat in och 8 av 9 verksamheter. Övergripande miljömål/policy: All planering och alla beslut genomsyras av tänkande och handling som leder till en långsiktig hållbar utveckling, miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Verksamhetsplanering och personalens arbete Införande av ett miljöledningssystem Då en grundläggande miljöutredning inte gjordes 2004 kan inte en uppdatering genomföras. En sammanställning har dock skett av tidigare arbete. Miljöutbildning för samtliga chefer/ledare och politiker Alla på divisionen/nämnden känner till och jobbar efter miljöplanen Utbildningen sköts fram till 2008 för att invänta antagandet av Klimatstrategin, vilket möjliggör en gemensam utbildning för båda planerna. Kommunledningskontoret, Nyköping Vatten, Gata/Park/Hamn, Kommunfastigheter, Kommunikation och Räddningstjänsten har rapporterat att de tagit upp Miljöplanen som ett styrdokument vid sina arbetsplatsträffar samt 18 verksamheter inom divisionen Vård och Omsorg. Samtliga nämnder har haft minst ett nämndsammanträde där miljöplanen och/eller miljöfrågor togs upp. 4 (11)

Inköp och upphandling av varor och tjänster Miljökrav vid intern och extern upphandling Miljömärkt el * Majoriteten av nämnderna, divisionerna och verksamheterna har rapporterat att de följer Upphandlingsenhetens avtal och/eller ställer krav i enlighet med Miljöplanen. Målet om att all el kommunen förbrukar ska uppfylla Bra Miljöval eller motsvarande uppfylldes inte 2007, men nås 2008-01-01. Ekologisk producerad mat * Från april 2007 ställer kommunen krav på att 20 % av maten som serveras i förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och äldreomsorgen ska vara ekologisk producerad. Uppföljning av avtalen vad det gäller ekologisk producerade livsmedel sker under 2008. Alla personbilar som köps in eller leasas ska vara miljöbilar * Arbetsmaskiner med bästa rådande miljöklass Upphandling av renhållningsfordon som drivs med miljövänligt bränsle Kemiska produkter Kaffe och te Buteljerat vatten 85 % av de personbilar som anskaffades under året uppfyllde målet. Ett upphandlingsunderlag är inte framtaget. Enligt inrapporteringen uppfyller dock alla arbetsmaskiner som köps in eller leasats målet. I första hand ska fordon som drivs med förnyelsebart bränsle väljas men p.g.a. ett litet utbud på försäljningsmarknaden och begränsade möjligheter till tankning på landsbygden anskaffades en dieseldriven sopbil 2007. 98 % av alla städkemikalier uppfyller kravet om Bra Miljöval eller motsvarande, både vad gäller avtalen för kommunens städentreprenad och de kemikalier som köps in genom ramavtalet. Målet är att uppfylla 100 % år 2008. Kommunens leverantör (enligt ramavtal) för kaffe och fikabröd uppfyller målet om KRAV- och rättvisemärkt kaffe sedan den 9 oktober. För kaffe och te på arbetsplatsen varierar resultaten spritt i organisationen. Målet är att allt kaffe och te som erbjuds ska uppfylla kriterierna 2008. Mer text efter tabellen. Alla utom två verksamheter rapportade att de serverar kranvatten istället för buteljerat vatten. Från och med 2008 kommer samtliga nämnder, divisioner och verksamheter att arbeta med målet. Projekt Skolvatten har skjutits fram pga. av förändringar i en av de ansvariga divisionerna under året. 5 (11)

Förbrukning av kopieringspapper Utsläpp av farliga partiklar i luften. Statistik visar att förbrukning av kopieringspapper (A4) har ökat med 16 % mellan 2006 och 2007 (enligt kommunens ramavtal). I snitt användes cirka 65 000 A4- papper per arbetsdag 2007, detta trots att fler nämnder, divisioner och verksamheter arbetar för att minska sin förbrukning. Målet är att minska förbrukningen med 10 % till 2008. Mer text efter tabellen. Utredning om inköp av miljövänlig däck genomförs under våren 2008 i och med en ny däckupphandling. Två verksamheter har rapporterat inköp av maskiner med bättre partikelupptagning. Fysisk planering Förbättra tillgängligheten och främja miljöanpassade transportsystem * Miljövänlig lösning för omhändertagandet av dagvattnet Underhållsplan för VAledningsnätet Befintliga cykelvägar har åtgärdas vid strategiska platser med totalt 0,8 km (ej ny byggnation). Informationskampanj för att främja cyklandet i kommunen, främst inom Nyköpings tätort har inte skett. Arbetet ska istället ske genom kommande arbete med Klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP). Vid nybyggnation tillämpas lokalt omhändertagande av dagvatten där det är möjligt. Arbetet med inventeringsåtgärder för VAledningsnätet är påbörjat 2007, underhållsplanen tas fram under 2008. Inventering och riskklassning av kommunens egna miljöfarliga verksamheter Inget område har riskklassats under 2007. Tidigare år har nio områden undersökts och ett sanerats av de cirka 35 områden (inkl. gamla deponier) där Nyköpings kommun som verksamhetsutövare kan ha gett upphov till föroreningar. Fastigheter och lokaler Kartläggning av befintlig avloppsinstallation (kommunala fastigheter) Energiförbrukningen i verksamhetslokaler Kartläggning av befintlig avloppsinstallation i fastigheter utanför kommunalt VA-område har inte gjorts 2007. En sammanställning över antalet avlopp finns men inte komplett underlag. Miljöenheten arbetar via tillsynskrav med åtgärden. Krav ställs enligt Miljöplanen vid upphandling av ny- samt ombyggnation. Alla byggnader har kompletteras med styr- och övervakningssystem för el och uppvärmning (TAC). 6 (11)

Utbyte av gatubelysningsarmaturer Under 2007 har 95 armaturer bytts ut. För 2008 finns investeringsmedel reserverat. Målet är att till 2008 byta ut 6000 armaturer till mer energisnåla och miljövänliga. Energikonvertering från fossila bränslen Minska spridningen av främmande ämnen i miljön Krav på källsortering i entreprenadavtal Målet är att konvertera 17 skolor och äldreboenden. Under vintern 2007/2008 konverterades 9 skolor till bergvärme, övriga är föremål för utredning. Nyköpingshem har tagit över skötseln för samtliga äldreboenden (5 st), Ett projekt är påbörjat för att under 2007/2008 inventera PCB i förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Stickprov och utvärdering har ej genomförts. Transporter och fordon Personbilar som går på förnyelsebart bränsle En gemensam fordonslista är framtagen. Under 2007 var 51 % av personbilarna miljöbilar och kan gå på förnyelsebart bränsle, målet är 70 % till 2008. Mer text efter tabellen. Utredning om att införa syntetisk diesel Miljövänlig och energisnål körning Utredningen skjuts fram till mitten av 2008 då kommunen ska göra en ny bränsleupphandling för fordon. Dessutom ska fler alternativ än syntetisk diesel vägas in. Utbildning i konceptet EcoDrivning alt Heavy EcoDrivning har skett för samtliga anställda i renhållningen, 60 % gata/park/hamn samt två personer inom Divisionen Vård och Omsorg. Mer text efter tabellen. Installation av ISA (Intelligent stöd för anpassning av hastighet) skett i ett fordon. Barn, utbildning och kultur Lärande för Hållbar utveckling Skolskogar/ uteklassrum En rapport har skrivits: Vi gör skillnad: Lärande för hållbar utveckling i Nyköpings kommun, 570 pedagoger har deltagit i fortutbildning och fler skolor arbetar för att bli certifierade. Mer text efter tabellen. Målet för 2008 är nått, 20 förskolor och grundskolor har en egen skolskog/uteklassrum. 7 (11)

Inköp/upphandling av varor och tjänster Kommunens inköp påverkar miljön, både direkt och indirekt. Som en större kund kan kommunen stimulera marknadsutbudet i en positiv riktning. Genom att se över inköpen och ställa miljökrav kan kommunen minska sin miljöpåverkan. Vid inköp av kaffe och te kan exempelvis kommunen påverka så väl miljön som sociala livsvillkor. Målet är att allt kaffe och te som erbjuds in kommunala verksamheter ska vara KRAV-märkt och rättvisemärkt eller uppfylla motsvarande regler senast 2008. Vinsten med att handla ekologiskt och rättvisemärkt är många, exempelvis innebär inköp av ett kilo KRAV-märkt kaffe att användningen av kemiska bekämpningsmedel minskar med 19 kilo, vilket bidrar till bättre hälsa för dem som arbetar på odlingarna. Under 2007 uppgick kommunens pappersförbrukning (A4) till cirka 14 miljoner, eller 65 000 ark per arbetsdag. Onödig pappersförbrukning bidrar till avverkning av träd, energiförbrukning vid transporter och tillverkning samt användning av kemikalier vid tillverkning. Från 2006 till 2007 har pappersförbrukningen ökat med cirka 2 miljoner, trots att majoriteten av verksamheterna har rapportat att de försöker minska sin användning genom att kopiera dubbelsidigt, använda digitala versioner i större utsträckning osv. Transporter och fordon Kommunens mål är våra transporter och persontrafik ska vara effektiva och miljöanpassade för att på så sätt minska våra utsläpp. Under 2007 körde kommunanställda i totalt 65 miljöbilar, vilket motsvarar cirka 30 % av kommunens fordonspark. Av organisationens personbilar (120 st) är 51 % miljöbilar, målet är att minst 70 % av personbilarna ska gå på förnyelsebart drivmedel senast 2008. Förbrukningen av förnyelsebart bränsle har ökat i kommunen men det har även dieselförbrukningen gjort. Utvecklingen av kommunens gemensamma fordonsmall handlar också om att följa upp bränsleanvändningen. Verksamheter så som renhållningen, gata/park/hamn samt inom divisionen Vård och Omsorg har börjat utbilda sina anställda i sparsamkörning, s.k. EcoDrivning. Sparsam körning ger inte bara mindre bränsleförbrukning utan ökar dessutom trafiksäkerheten. Bränsleförbrukning för Nyköpings kommun som organisation Volym 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 Bensin Diesel Etanol 2005 2006 2007 Lärande för Hållbar utveckling I ett nämndövergripande projekt arbetar divisionen Barn, Utbildning och Kultur med att alla från förskola till vuxenutbildningar och kulturverksamhet ska arbeta för lärande för hållbar utveckling. För att uppnå det övergripande målet ska personalen ges möjligheten att fortbilda sig för ämnesövergripande undervisning med hållbar utveckling, under året har totalt 570 pedagoger från förskolan, grundskolan och gymnasiet utbildats. 8 (11)

Processledarna har i rapporten Vi gör skillnad: Lärande för hållbar utveckling i Nyköpings kommun lyft exempel på hur vi kan arbeta med lärande för hållbar utveckling med barn och ungdomar i olika åldrar, uppdelat i tre olika teman: naturmöten, demokrati samt globala frågor. Boken reder också ut själva begreppet lärande för hållbar utveckling, som fortfarande upplevs diffust av många. År 2006 var sex av kommunens skolor certifierade enligt Grön Flagg eller Skolan för Hållbar Utveckling. Målet är att antalet certifierade förskolor, grundskolor och gymnasieskolor ska ha fördubblas till 2008. Under året har Ängstugans förskola, Daldockans förskola och Västra skolan erhålligt utmärkelsen Skola för Hållbar Utveckling. Dessutom arbetar 15 skolor för att bli certifierade och Dammlötskolan samt Bergshammars skola har skickat in sin ansökan om att bli certifierade till Myndigheten för skolutveckling. Lokala naturvårdsprojekt I tre år har Nyköpings kommun tillsammans med föreningar, skolor och myndigheter erhållit 2, 6Mkr i statligt bidrag för 14 naturvårdsprojekt inriktade på folkhälsoarbete och tätortsnära natur. Detta är mest i hela Södermanlands län! Ett av projekten är kampanjen Skolan i Skogen som syftar till att hjälpa alla kommunala skolor, från förskoleklassen till årskurs 6, att skaffa eller utveckla sin egen skolskog. En skolskog är ett skogsområde i närheten av skolan där barn och lärare kan ha undervisning och andra aktiviteter. Hitintills har två förskolor och 18 grundskolor fått hjälp med skolskogen, vilket gör att kommunens miljömål är uppfyllt. Kommunen ansökte även om och fick pengar till att bilda och sköta om ett tätortsnära kommunalt naturreservat. I maj 2007 invigdes naturreservatet Hållet- Marieberg-Stenbro med en rad olika och uppskattade aktiviteter i skogen under Hållets dag. Förorenade områden - MIFO MIFO är en inventeringsmetodik för förorenade områden som Naturvårdsverket tagit fram som verktyg för att kunna uppnå det nationella miljömålet Giftfri miljö. Syftet med MIFO 1 arbetet är få en bild av de förorenade områdena för att sen kunna prioritera områden för fortsatt arbete. Vid MIFO 2 utförs översiktlig miljöteknisk undersökning och en ny riskklassning genomförs vilket är underlag för prioritering inför fortsatt arbete med sanering. För de förorenande områden som finns i kommunen och där ingen idag kan ställas ansvarig kan kommunen söka statliga medel för efterbehandlingsarbete. Under 2007 har MIFO 2 genomförts för de nedlagda verksamheterna Slottsvaktens gasverk (kv Slottsvakten, Södermanslands museum) och Stadsfjärdens sediment. För Kungshagens gasverk har huvudstudie utförts. För Ålbergs såg (Kila trä), Kungshagens gasverk och Nyköpings Bruk har ansvarsutredningar utförts. Inga åtgärder behöver vidtas för Lövhamra. Genom exploatering har Hargs gasverk sanerats, Spelhagen har undersökts, och Brandholmen 1:1 har undersökts. 9 (11)

Miljöövervakningsprogrammet Kommunen har under många år genomfört kontinuerlig miljöövervakning i form av provtagningar och mätningar för att följa tillstånd, trender, effekter och processer i miljön. Kommunens miljöenhet har genomfört totalt 6 delprogram. Det som förändrats från 2006 är att mätstationen för nedfall lagts ned av luftvårdsförbundet. Miljöövervakningsprogrammet: Kalkning av sjöar/vattendrag Resultat: Två sjöar inom kommunen kalkades under året med totalt 40 ton kalk. Inom uppföljningen av sjökalkningen har provtagning skett på sju ställen vid två tillfällen. Effektuppföljningen visar att kalkningen har en positiv effekt. Recipientundersökning - vattenprover Inom den samordnade recipientkontrollen för Nyköpingsån, Svärtaån och Kilaån togs prover vid tolv punkter inom kommunen. Vid åmynningarna togs samlingsprover varje vecka och vid åsträckorna togs månadsprover. Årsproverna i de fem sjöarna togs i år med helikopter av länsstyrelsen. Resultaten sammanställs av Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Försurningsundersökning i enskilda brunnar Kommunen tar årligen prover i 16 st försurningskänsliga brunnar och naturliga källor för att följa försurningssituationen i grundvattnet. Provtagningen startade 1986, men än så länge går det inte att se någon långsiktig trend eller hitta orsaker till de mindre förändringar som förekommit genom åren. Bakgrundsstrålning Gammamätning av strålmiljön har skett vid fem fasta punkter i kommunen med sju månaders mellanrum. Resultaten visade normala värden. Radonmätningar Kommunen kartlägger radonsituationen i enbostadshus genom att årligen erbjuda gratis radonmätningar till ett antal fastighetsägare. Ungefär hälften antar erbjudandet och under 2006/2007 mättes 400 fastigheter. 20 % av mätningarna var över riktvärdet på 200 Bq/m3, 8 % låg över det tidigare riktvärdet på 400 Bq/m3. Kartläggningen beräknas vara klar 2008, då de flesta småhusägare blivit erbjudna mätning. 10 (11)

Övrigt Av de redovisningar som lämnats in till årets miljöbokslut framgår att det pågår ett föredömligt miljöarbete i flera divisioner/verksamheter. Här kommer ett axplock : - I början av året såg cirka 100 personer, både personal och politiker, Al Gores oscarsbelönade film En obekväm sanning som fokuserar på klimatförändringarna. På Världsmiljödagen delade Hållbarhetsrådet ut filmen till kommunstyrelsen, nämndernas ordförande samt kommunens centrala ledningslag. - Kunskapens hus och kommunikationsavdelningen har bytt ut gammal lysrörsarmatur mot lågenergilampor, vilket minskar energiförbrukningen. - IT-enheten har minskat elförbrukningen med 14 MWh/år genom att slå samman de två tidigare datahallarna till en. - Räddningstjänsten arbetar för att byggnader och verksamheter, både befintliga och nyetablerade, i större utsträckning ska använda sig av sprinklersystem för att skydda verksamheten och miljön. Vid försök av Räddningsverket vet man att skadliga ämnen bildas vid förbränning av olika material. Farliga ämnen som släckvattnet kan föra med sig ner i marken och vidare ut i sjöar och vattendrag. Genom att använda sprinkler blir branden, som genererar de skadliga ämnena, mindre eller släcks och därmed blir det en mindre mängd farliga ämnen i släckvattnet. - Inom divisionen Vård och Omsorg samåker man mellan brukare och i tätorten cyklar de anställda. Åren som kommer Fredpristagaren Al Gores oscarsbelönade film En obekväm sanning fick under året stor uppmärksamhet. Genom filmen förstod en större allmänhet situationen med klimatförändringen, vilket är en förutsättning för att lyckas med såväl klimatsom miljöarbete. Men för att verkligen lyckas behöver förståelsen omsättas i handling både i vår organisation men också bland våra medborgare. Under 2008/2009 kommer arbetet för en hållbar utveckling att intensifieras genom två kommunövergripande projekt med fokus på klimat- och miljöfrågor. 2007 ansökte kommunen till Energimyndighetens program Uthållig kommun och blev antagen. Arbetet med programmet påbörjas 2008. I maj lämnar också Naturvårdsverket besked om vi får klimatinvesteringsbidrag för de klimatåtgärder som kommunen planerar att genomföra. Ytterligare arbete pågår också för att se över våra fastigheters energiförbrukning och minska vår klimat- och miljöpåverkan. Kommunstyrelsen har beslutat om att anslå 2 miljoner kronor till solceller på Stadshuset och vid planeringen av nya brandstationen ser man över möjligheterna för att bygga energisnålt. Arbetet och strävan mot en hållbar utveckling fortsätter i kommunen! 11 (11)