Styrelsen nr 20/ KALLELSE Till sammanträde fredagen den 21 december kl. 12.00 i styrelsens sammanträdesrum. Paragraf Ärende 156. Sammankallande och beslutsförhet. 157. Justering av protokoll. 158. Föredragningslistans godkännande. 159. Geriatriprojektet, skissritningar och kostnadsberäkningar. 160. Avgiftshandboken 2013. 161. Beredskapsersättningar (bordlagt ärende). 162. Förklaringar till att vissa kliniker och enheter ligger över budget ober. 163. Processen kring intern verksamhetsplan. 164. Rekryteringen av HSD. 165. Rekryteringen av CHL. 166. HSD från och med den 14 januari 2013. 167. Styrelsens mötesdagar under jan-juni. 168. Flygburna patienttransporter. 169. Delgivningar. OBS. Vänligen meddela Anita Husell-Karlström, tel. 538 412 eller e-post anita.husell-karlstrom@ahs.ax om du inte kan delta i styrelsemötet. Barbro Sundback Ordförande
KALLELSE Nr 20 Datum fredagen den 21 december Plats och tid Paragraf nr 156-169 Centralförvaltningens sammanträdesrum, Doktorsvägen, kl. 13.00 17.15. Beslutande Barbro Sundback ordförande Roger Jansson vice ordförande Runar Karlsson ledamot Cita Nylund ledamot från 159-164 Stig Brolin ledamot Hanna Segerström ledamot t.o.m. 164 Torbjörn Björkman ledamot Föredragande Bengt Michelsson vik. hälso- och sjukvårdsdirektör Övriga närvarande Solveig Carlsson vik. vårdchef Marie Lövgren ekonomichef Dick Sjögren vik. chefläkare Tiina Robertsson personalchef Carina Aaltonen social- och miljöminister från 159 Axel Hansson landskapsläkare t.o.m. 162 Micko Koskinen arkitekt, deltar 159 Erik Hjärne projektledare, deltar 159 Protokollförare Tiina Robertsson Protokolljustering Dagens protokoll förklaras justerat. Roger Jansson Barbro Sundback Ordförande Bengt Michelsson Hälso- och sjukvårdsdirektör
SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET 152 FÖRSLAG: Sammanträdet förklaras lagligen sammankallat och beslutfört. BESLUT: Styrelsen beslöt enligt förslaget JUSTERING AV PROTOKOLL 153 FÖRSLAG: Dagens protokoll förklaras justerat när det har undertecknats av mötets ordförande och en på mötet utsedd protokolljusterare samt kontrasignerats av föredragande. BESLUT: Roger Jansson utsågs till protokolljusterare. Protokollet justeras torsdagen den 27 december kl. 13.00. i hälso- och sjukvårdsdirektörens arbetsrum. FÖREDRAGNINGSLISTANS GODKÄNNANDE 154 FÖRSLAG: Dagens föredragningslista godkänns. BESLUT: Föredragningslistan fastställdes. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 1 :
GERIATRIPROJEKTET, SKISSRITNINGAR OCH KOSTNADSBERÄKNINGAR 159 Styrelsen behandlade den 15.6., 81 frågan om och tillbyggnad i geriatriprojektet. Om- och nybyggnad av fastigheten Gullåsen diskuterades vid styrelsemötet den 25 maj och styrelsen beslutade då att ge hälso- och sjukvårdsdirektören uppdraget att komma med två beredda förslag, ett på 20 miljoner och ett om 25 miljoner samt en konsekvensbedömning av om- och tillbyggnaden av fastigheten Gullåsen. Planeringskommittén har sedan dess sammanträtt, tre förslag har presenterats och konsekvensbeskrivning har utarbetats (bilaga 1). Även synpunkter angående hemsjukvårdens behov har inkommit (bilaga 2) samt från avdelningsskötare vid Geriatriska kliniken och Rehabavdelningen (bilaga 3). Vid planeringskommitténs möte 6.6. diskuterades tre förslag: A: 60 platser kostnad: 25.216.000 B: 56 platser och exklusive hemsjukvården : kostnad: 21.130.000 C: 60 platser kostnad: 22.362.000 (inkl hemsjukvårdens behov) Budgetkalkylerna har utförts av projektledaren utan ritningar och enbart med rumsprogrammet som grund, (bilagor 4, 5 och 6). Samtliga förslag innebär att delar av den gamla byggnaden sparas och renoveras, skillnaden mellan alternativ A och C är i huvudsak att en betydligt större yta av den gamla byggnaden behålls i alternativ C vilket minska behovet av nybyggnation. Beträffande alternativ C kvarstår en osäkerhet huruvida det är klokt att behålla en så stor del av den nuvarande bottenplattan, här finns en diskrepans mellan de expertutlåtanden som inkommit och projektledarens uppfattning. I alternativ B saknas utrymmen för hemsjukvården. Det kan konstateras att samtliga förslag överskrider 20 miljoner och att styrelsens uppdrag från 25.5. därmed ej tillfredställande utförts. Som tidigare redogjorts för och som också framkommer i konsekvensbedömningen har frågan om vilket antal sängplatser det finns behov av nu och i framtiden varierat tämligen kraftigt över tid. Planeringskommittén har tidigare varit enig om att en nybyggnation med sikte på ca 60-70 sängplatser kan vara lämpligt, som framgår bla av konsekvensbeskrivning reses nu från verksamhetshåll tvivel om det antalet klarar framtida behov, enighet råder om att dagens behov klaras. Planeringskommittén är eniga om att hemsjukvården måste beaktas och att alternativ B därför kan avföras. I konsekvensbeskrivningen (bilaga 1) utarbetad av chefläkare Dick Sjögren, klinikchef Leea Söderström, klinikchef Shiela Sundblom och för geriatriska kliniken medicinskt ansvarige överläkare Christian Andersson skriver man avslutningsvis: Således anser arbetsgruppen att inget av dessa alternativ kommer att kunna uppfylla de framtida behov som framkommit enligt flera bedömningar i olika utredningar inom Landskapet och inom ÅHS. I fokus för diskussionerna har varit antalet sängplatser, patientrummen utgör dock endast en mindre del av den beräknade totalytan om 8600m² och det har i planeringskommittén påpekats att för lite ansträngning har ägnats åt att bedöma behovet av övriga utrymmen. Noteras bör att dessa övriga utrymmen utgörs av kontor och personalutrymmen, patientutrymmen tex träningslokaler och uppehållsrum, korridorer och förråd av olika slag. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 2
GERIATRIPROJEKTET, SKISSRITNINGAR OCH KOSTNADSBERÄKNINGAR forts. 159 Behovet av sängplatser är idag 60-70 st. Det framtida behovet påverkas av många faktorer, vårdtider, hälsoläget i befolkningen, den medicinska utvecklingen, kommunernas framtida kapacitet avseende rehabilitering, den demografiska utvecklingen och hemsjukvårdens dimensionering för att nämna några, sannolikt finns faktorer som vi idag inte kan förutse. Huruvida det idag är klokt att bygga en större kostym än för dagens behov är således mycket svårt att avgöra. Hitintills har det varit en nedåtgående trend avseende antalet sängplatser, denna trend har planat ut men om och i så fall när det övergår i en uppåtgående trend är oklart. Det kan därför vara klokt att bygga för dagens behov, men på ett sådant sätt att framtida utbyggnad är möjlig. Oavsett total dimensionering är det av största vikt att de lokaler som renoveras/byggs utformas på ett ändamålsenligt sätt, här skall beaktas patientens vårdbehov, patientintegriteten, arbetsmiljön och kostnadseffektiviteten avseende personalbehov. Även om en ytterligare genomgång av ytor och behov görs synes det oerhört svårt att nå ner till 20 miljoner om samtliga verksamheter skall erhålla renoverade eller nya lokaler. En möjlighet att nå ner dit är att stora delar av verksamheten får fortsätta i nuvarande lokaler och om- och nybyggnationen koncentreras till geriatriska vårdplatser. En sådan strategi kräver dock tillförsel av nya medel i ett senare skede. Det är också ett mindre bra alternativ ur både arbetsmiljösynpunkt och möjligheten att skapa en god miljö runt patienterna ur ett medicinskt och vårdmässigt perspektiv. En annan strategi är att inrikta sig på det nuvarande behovet av sängplatser, 60-70 st, och låta om- och nybyggnationen omfatta hela verksamheten, dvs alternativen A eller C. Det förutsätter dock en budget på 23-26 miljoner. Ett tredje alternativ är att som en konsekvens av den av verksamhetsföreträdarna utarbetade konsekvensbeskrivningen förkasta alla nuvarande förslag och anhålla om en budget om ca 28-30 miljoner. Oavsett vilken strategi styrelsen beslutar om bör beslut om upphandling av arkitekt för skissritningar inledas, såvida inte styrelsen beslutar att hela projektet senareläggs pga. bristande medel. FÖRSLAG: Styrelsen beslutar angående fortsatt inriktning och upphandling av arkitekt. Styrelsen beslutar att upphandla arkitektritningar för om- och tillbyggnad av Gullåsen enligt följande : - Övergårds- och Mellangårds rivs för att ersättas av en nybyggnad om ca 3 000 m2 våningsyta. - Nybyggnaden planeras så att den kan byggas till ifall det finns behov av detta i framtiden. - Den övriga byggnaden renoveras och byggs om. - Antalet sängplatser är 60, den preliminära totalytan uppgår till ca 7-8 000 m2 - Planeringen görs så att projektet kan genomföras i etapper. - En ny kostnadskalkyl för projektet görs när arkitektens skissritningar är klara. - Arkitektens skissritningar och ett uppdaterat rumsprogram godkänns under hösten. BESLUT: Styrelsen omfattade styrelseordförandens förslag. ---------------------------------- Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 3
GERIATRIPROJEKTET, SKISSRITNINGAR OCH KOSTNADSBERÄKNINGAR forts. 159 Styrelsen har anlitat Mira arkitektbyrå för att ta fram skissritningar enligt förfrågningsunderlaget. Arkitekt Micko Koskinen har presenterat skissritningar för planeringskommittén den 5 december. Arkitekten presenterade tre olika förslag på som rangordnades enligt följande: A, C, B. Alternativ A som innebär en nybyggnad på två våningar planeras så att en eventuell utbyggnad kan byggas som en tredje våning. Den planerade påbyggnaden av entrén skulle i förslaget ha inneburit en ökning av byggnadsytan med 451 m 2. Planeringskommittén beslöt att med alternativ A som grund uppdra arkitekten att till den 18.12. fortsätta planeringen så att: a) demensavdelningen placeras i nybygget på vån 1 med en "trädgård" - uteplats. (beaktar att avdelningen kan låsas och antal platser kan vara sex eller åtta) b) Västergårds och rehab flyglarna göres till ett geriatriskavdelning med 12-16 platser. Korridoren går genom avdelningen till hjälpmedelscentral och hemsjukvården. Avdelningen kan ha dubbelrum c) hemsjukvården och hjälpmedelscentralen är i Norrgårds och Östergårds flyglar d) entrén och redovisad påbyggnad förenklas (billigare) e) antalet patientplatser är mellan 58-62 stycken f) kontrollerar om sekundära utrymmen kan minskas g) görs en enkel redovisning av materialflödet från centrallagret i försörjningsbyggnaden och från hjälpmedelscentralens lager i källarplan till i c) angivna ytor, beaktar hissarnas placering (denna punkt hinner ej redovisas till den 18 december men skall bevakas) Planeringskommittén har sammanträtt den 18 december och tagit del av arkitektens nya skisser. Skissritningarna utgår från det i planeringsunderlaget angivna antalet patientplatser d.v.s. 60. Planeringskommittén har inte bedömt det vara möjligt att minska antalet patientplatser sett till behovet. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 4
GERIATRIPROJEKTET, SKISSRITNINGAR OCH KOSTNADSBERÄKNINGAR forts. Av bifogade planritningar framgår följande arealer: Utrymme Övergårds, Mellangårds som planeras rivas Bruttoyta m 2 1 757 Bruksareal m 2 Ombyggnad (enkel) av Norrgårds till hjälpmedelscentral Ombyggnad (enkel) av Östergårds för hemsjukvård Ombyggnad (omfattande) av Västergårds och rehab.avd. till Geriatrisk avdelning Ombyggnad (mindre) av sysselsättningsterapin Ombyggnad (mindre) av fysioterapin/bassäng Ombyggnad (enkel) av huvudentré, allmänna ytor, kansli, administration Nybyggnad av två geriatriska avdelningar, markplan 510 486 552 527 1 266 1 202 290 271 1 281 1 227 909 871 1 869 1 779 Nybyggnad av två geriatriska avdelningar, våning 2 1 869 + 170 1 779 + 159 Källare, befintlig + nybyggnad 1 421 + 316 1 321 + 291 Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 5 Arealen för nybygget i skissen uppgår till 4 224 m 2 vilket skall ställas i relation till förfrågningsunderlagets angivna 3 000 m 2. Den totala bruttoytan utgör i skissen 10 453 m 2 då förfrågningsunderlaget utgick från en totalyta på 7-8 000 m 2. Bifogas även en tabell på befintliga ytor gjord 26.1.. Planeringskommittén konstaterar att kostnaderna för den skissade nybyggnationen i två våningar med tillbyggd källare inklusive rivning, tillsammans med renoveringskostnaderna inte ryms innanför de medel som budgeterats. För
GERIATRIPROJEKTET, SKISSRITNINGAR OCH KOSTNADSBERÄKNINGAR forts. byggprojektet har i landskapets budget reserverats 20 miljoner euro åren - 2015. Av denna summa utgör 400 000 planeringsanslag med början år. FÖRSLAG: Styrelsen diskuterar hur man skall gå vidare med geriatriprojektet och ger planeringskommittén anvisningar för det fortsatta planeringsarbetet. Ledamot Tor-Björn Björkman föreslog bordläggning vilket understöddes av ledamot Runar Karlsson. BESLUT: Ärendet bordläggs till den 25.1. 2013. Det så kallade D-förslaget delges styrelsen i A3 format. Alternativa utrymmen utreds. Förslaget kompletteras med kostnadsberäkningar avseende nybyggnationen och de olika etapperna av ombyggnad enligt omfattning. En analys av driftskostnaderna görs. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 6
AVGIFTSHANDBOKEN 2013 AVGIFTSHANDBOKEN 2013 JÄMTE FÖRSLAG PÅ ANHÅLLAN OM FÖRÄNDRING AV LL OM AVGIFTER TILL ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (2007:23) 160 Avgifterna till Ålands hälso- och sjukvård regleras i första hand av LL om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård, bilaga 1. Styrelsen beslutade den 15 juni att ledningsgruppen skulle bereda ett ärende gällande revidering av ÅHS avgifter och beloppsgränser för högkostnadsskydden med beaktande av omställningsbudgetens skrivningar om intäktsökningar. Den högsta nivån på högkostnadsskydden regleras i LL om grunderna för avgifter 4 och dessa är för närvarande som högst och även i praktiken 120 för barn- och ungdomar under 18 år, personer över 65 år inkl. personer med sjukpension på heltid respektive rehabiliteringsstöd på heltid. För övriga personer är högkostnadsskyddet 375. Styrelsen beslutade den 31.08., 99 att föreslå för landskapsregeringen att det maximala beloppet för högkostnadsskyddet skulle ändras till 200 respektive 600 från och med 2013. Det kommer i praktiken inte att genomföras och det maximala beloppet för högkostnadsskydden är oförändrade under nästa år. Ledningsgruppen har utsett en arbetsgrupp med uppgift att se över avgifterna inför 2013 utgående från att intäkterna ska höjas samt att ge förslag på ändringar som bör ske vid en eventuell revidering av LL om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård. Arbetsgruppen har bestått av ekonomichef Marie Lövgren, chefläkare Dick Sjögren och vik. ledande socialkurator Sirpa Eriksson. Förslaget till ny patientavgiftshandbok innebär höjda avgifter och till viss del nya avgifter. Följande förändringar kan särskilt noteras: - Besök till eller av vårdpersonal delas in i korta och långa besök med olika avgifter. Avgiften för ett besök som är planerat till högst 30 minuter räknas som ett kort besök och avgiften är 10. Ett besök som är planerat till att vara mer än 30 minuter räknas som ett långt besök och avgiften är 20. - Särskild avgift för poliklinisk dagkirurgi införs. Det gäller dagkirurgiska ingrepp som utförs på mottagningar eller vårdavdelningar till skillnad från dagkirurgiska ingrepp som utförs på operationsavdelning. Avgiften föreslås bli 40. - Avgift införs för bokade telefonbesök med undantag för telefonbesök inom primärvårdskliniken. Telefonbesöket ska enligt statistikdirektiven ersätta ett mottagningsbesök. Avgiften föreslås bli 10. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 7
AVGIFTSHANDBOKEN 2013 AVGIFTSHANDBOKEN 2013 JÄMTE FÖRSLAG PÅ ANHÅLLAN OM FÖRÄNDRING AV LL OM AVGIFTER TILL ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (2007:23) forts. 160 - Regelverket kring medicinsk rehabilitering har förtydligats utan några större praktiska förändringar. Gränsen för den egna kostnadsandelen vid billiga hjälpmedel föreslås höjas från 50 till 80. - Avgifterna inom tandvården föreslås höjas generellt. - Anslutningsavgiften inom företagshälsovården slopas då företagen inte erhåller ersättning från FPA för den typen av avgifter och den dessutom är administrativt krävande. - Systemet för avgifter inom företagshälsovården har utvecklats och specificerats. Förslaget att avgift införs för telefonbesök, med undantag för primärvårdskliniken, motiveras med att primärvården har i särklass mest statistikförda telefonbesök ca 16 000/år och det är tveksamt om den mängd fakturor som en avgift skulle generera kan hanteras med befintlig personal. Merarbetet genereras av såväl fakturautskick och de patientkontakter som fakturor normalt föranleder, som även påminnelsehantering. Detta mot bakgrund av att merparten av patientfakturorna idag ges över disk direkt till patienten. Förslag om att införa avgift för receptförnyelse har också diskuterats men föreslås inte i detta skede. Avgiftsgruppen föreslår däremot större höjningar än vad personalen vid tandvårdskliniken föreslagit eftersom det finns behov av att öka intäkterna ytterligare. De föreslagna höjningarna av patientavgifter beräknas innebära en intäktshöjning med 500 000 (bilaga 2). Det är dock lägre än vad som egentligen krävs för att den fastställda intäktsramen på 7,4 milj. år 2013 ska uppnås. Utgående från att högkostnadsskydden inte höjs uppfattas det dock som orimligt att höja enskilda avgifter så mycket att ytterligare över en halv miljon kan tas in via patientavgiftssystemet. De totala intäkterna är även beroende av ett flertal andra faktorer som är mycket svåra att bedöma och som varierat mycket under åren. Arbetsgruppen har i en skrivelse sammanställt förslag till ändringar i LL om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård (bilaga 3). Arbetsgruppen föreslår följande lagförändringar: Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 8
AVGIFTSHANDBOKEN 2013 AVGIFTSHANDBOKEN 2013 JÄMTE FÖRSLAG PÅ ANHÅLLAN OM FÖRÄNDRING AV LL OM AVGIFTER TILL ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (2007:23) forts. 160-3: Det bör inte vara lagstadgat att den psykiatriska öppenvården ska vara avgiftsfri. Detta motiveras med att den psykiatriska vården är en naturlig och modern del av hälso- och sjukvården där en stor del av vården sker just inom öppen vård. Därtill finns det ett högkostnadsskydd som skyddar särskilt den patientgrupp som är långvarigt sjuk. Allvarligt och långvarigt sjuka patienter har ofta sjuk- eller invaliditetspension på heltid. Tröskeln för att ta kontakt med den psykiatriska vården har sjunkit och man söker idag vård för krisreaktioner som förr togs om hand av familjen och det sociala nätverket. Antalet öppenvårdsbesök vid psykiatriska kliniken var år : ca 2 400 mottagningsbesök till läkare och ca 13 000 till vårdpersonal. - 4: Hyran för hjälpmedel bör ej ingå i högkostnadsskyddet. Motiveringen till detta är att en avgift som alltid ska tas ut motiverar patienterna att lämna tillbaka hjälpmedlen så fort de inte längre behövs. - Högkostnadsskyddet för vuxna höjs från att som högst få uppgå till 375 till att få uppgå till 800. - Högkostnadsskyddet för pensionärer och motsvarande höjs från att högst få uppgå till 120 till att få uppgå till 400. - Högkostnadsskyddet för barn- och ungdomar höjs från att högst få uppgå till 120 till att få uppgå till 300. Arbetsgruppens förslag innebär att den psykiatriska öppenvården inte enligt lag skulle vara avgiftsfri vilket skulle betyda att vad som skulle vara avgiftsbelagt skulle regleras i patientavgiftshandboken. Gällande högkostnadsskydden som också regleras i ovan nämnd lag föreslås att den högsta tillåtna nivån höjs relativt mycket. Arbetsgruppen har resonerat som så att avsikten inte är att den högsta nivån ska vara normen de närmaste åren, utan att lagstiftningen ska ta höjd inför de närmaste årens inflation och politiska beslut. I arbetsgruppens förslag är högkostnadsskyddet för pensionärer och barn- och unga olika, vilket inte är fallet i den gällande lagstiftningen. Statistik på antal patientbesök och vårddagar per åldersgrupp år presenteras i bilagorna 4 och 5. Enligt grundlagens 81, 2 mom. skall bestämmelser om avgifter samt de allmänna grunderna för storleken av avgifter för de statliga myndigheternas tjänsteåtgärder, tjänster och övriga verksamhet utfärdas genom lag. Den juridiska tilllämpningen är att lagstiftningen inte känner till begreppet högst utan lagstiftningen utgår från att ett absolut värde skall fastställs i lag. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 9
AVGIFTSHANDBOKEN 2013 AVGIFTSHANDBOKEN 2013 JÄMTE FÖRSLAG PÅ ANHÅLLAN OM FÖRÄNDRING AV LL OM AVGIFTER TILL ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (2007:23) forts. 160 Avgiftshandboken består av tre delar, en patientavgiftshandbok (bilaga 6) som ska fastställas av landskapsregeringen på förslag av ÅHS styrelse, en handbok för ersättningar och övriga avgifter (bilaga 7) som ÅHS styrelse beslutar om och en handbok över rätten till vård (bilaga 8) som ekonomichefen ansvarar för. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 10 FÖRSLAG: Beslutar att patientavgiftshandboken 2013 godkänns och överlämnas till landskapsregeringen för fastställande. Föreslås att styrelsen godkänner handboken för ersättningar och övriga avgifter 2013 samt att handboken gällande rätten till vård antecknas för kännedom. Handboken för ersättningar och övriga avgifter 2013 träder i kraft samtidigt som den av landskapsregeringen fastställda patientavgiftshandboken 2013. Därtill beslutas föreslå för landskapsregeringen att följande lagändringar görs i LL om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård (2007:23) med målsättning att träda i kraft från 1.1. 2014. - 3: Besök inom den psykiatriska öppenvården stryks från paragrafen och blir därmed avgiftsbelagd. - 4: Hyran för hjälpmedel bör ej ingå i högkostnadsskyddet. - 4: Högkostnadsskyddet för vuxna höjs från 375 till 600. - 4: Högkostnadsskyddet för pensionärer och motsvarande separeras från högkostnadsskyddet för barn- och ungdomar. Högkostnadsskyddet för pensionärer och motsvarande höjs från 120 till 300. Högkostnadsskyddet för barn- och ungdomar höjs från 120 till 200. Ärendet förklaras omedelbart justerat. BESLUT: Patientavgiftshandboken 2013 godkändes och överlämnas till landskapsregeringen för fastställande. Styrelsen godkände handboken för ersättningar och övriga avgifter 2013 och handboken gällande rätten till vård antecknades för kännedom. Handboken för ersättningar och övriga avgifter 2013 träder i kraft samtidigt som den av landskapsregeringen fastställda patientavgiftshandboken 2013. Därtill beslutas föreslå för landskapsregeringen att följande lagändringar görs i LL om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård (2007:23) med målsättning att träda i kraft från 1.1. 2014. - 4: Hyran för hjälpmedel bör ej ingå i högkostnadsskyddet. - 4: Högkostnadsskyddet för vuxna höjs från 375 till 600. - Högkostnadsskyddet för barn- och ungdomar och för personer med en beskattningsbar inkomst under 15 000 per år höjs från 120 till 200.
Därtill föreslår styrelsen att landskapsregeringen prövar huruvida besök inom den psykiatriska öppenvården skall strykas från 3 så att avgifter blir möjliga. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 11
BEREDSKAPSERSÄTTNINGAR (bordlagt ärende 143) 161 143. Under 2010 behandlades frågan om beredskapsersättningar upprepade gånger av ledningsgruppen. Målet var att få balans mellan olika personalgruppers ersättningar så att ersättningsnivån harmonierade med prestation och olägenhet som beredskapen innebär. När det gäller operationspersonalen fördes frågan även till styrelsen 26.11.2010, då styrelsen 9.5.2003 fattat beslut angående denna personalgrupp. Ledningsgruppen behandlade sedan 14.12.2010 frågan igen och fattade beslut om ersättningsnivåer att gälla från 1.1.. Tehys fackavdelning på Åland rf var missnöjd med beslutet och förde frågan till arbetsdomstolen, avseende den del som rörde operationspersonalen och den så kallade bostadsberedskapen. Dom meddelades 14.11., Tehys käromål förkastades. Huvudargumentationen som färs i domen rör arbetsgivarens rätt att välja beredskapsform. ÅHS har alltså rätt att välja bort bostadsberedskap och därmed kunde beredskapsersättningen sänkas från 50 % till 40% av timlönen. Att Tehy valde att föra den grupp där det ostridigt skett en betydande förändring av beredskapen, dvs avskaffande av bostadsberedskapen, gjorde fallet mer okomplicerat arbetsdomstolen. Förändringarna för övriga grupper prövades inte av arbetsdomstolen. I förhållande till arbetstagarna och deras fackliga organisationer kan det ses som okomplicerat att genomföra höjning av beredskapsersättningen, en sänkning däremot är mer komplicerad och risk finns alltid att ärendet förs till arbetsdomstolen. I jämförelse med omvärlden kan beredskapsersättningen vid ÅHS anses god, speciellt med tanke på de faktiska omständigheterna som råder. Det har nu förts diskussioner rörande olika personalgrupper och deras beredskapsersättning. Styrelsen har tidigare behandlat beredskapsersättningen. För att säkerställa att varje ändring av beredskapsersättningsnivå är väl motiverad bär fortsättningsvis dessa ärenden föras till styrelsen för beslut, inte bara de ärenden som gäller operationspersonal. FÖRSLAG: Alla förändringar av beredskapsersättningsnivåer skall föras till styrelsen för beslut. Erica Scott föreslog att ärendet ska bordläggas och att ärendet bered på nytt så att styrelsen får ett tydligare underlag för beslut. BESLUT: Styrelsen beslöt bordlägga ärendet och uppdrog åt ledningsgruppen att utarbeta ett tydligare underlag. --------------------------------- Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 12
BEREDSKAPSERSÄTTNINGAR (bordlagt ärende 143) forts. 161 Enligt TKA om arbetstider, 28 ska inställelsetiden och olägenheterna som beredskapen medför tas hänsyn till när beredskapsersättningens storlek bestäms. För beredskap annanstans än i tjänstemannens bostad betalas en ersättning per timme som motsvarar 10-40 % av den enkla timlönen. 2010 gick ledningsgruppen gick igenom de olika personalgruppernas beredskap utgående från detta. Med följande motiveringar beslöts om de olika beredskaperna den 14 december 2010, 306. IT- driftsplanerarna: Beredskapsperioderna infaller ofta, men belastningen är låg och det finns möjlighet att arbeta hemifrån. Beslöts om en inställelsetid om 1 h med en ersättning om 20%. Skärgårdshälsovårdarna: Beredskapsperioderna infaller ofta, belastningen är låg vintertid, men högre sommartid. I en akut situation kan skärgårdshälsovårdaren få råd per telefon, men av logistiska orsaker dröjer det innan den konkreta hjälpen (helikopter, sjöbevakningen) når fram. Beslöts om en inställelsetid om 1 h med en om ersättning 25%. I centrala förhandlingar mellan Ålands landskapsregering och tjänstemannaföreningarna 16.2. gick arbetsgivaren med på att inte sänka skärgårdshälsovårdarnas beredskapsprocent till 25 % utan behålla den på tidigare nivå, d v s, 30 % med följande inställelsetid: att ta sig till platsen så fort som möjligt med beaktande av årstid och förbindelser. Arbetsgivarens avsikt var inte att skärpa beredskapen i skärgården och med tanke på skärgårdens särskilda förhållanden kunde arbetsgivaren acceptera ovanstående lösning. Beslutet om 30 % gällde från 1.1.. Helikoptergruppen: Belastningen är låg och det finns inget krav på heltäckande beredskap. Beslöts om en inställelsetid om 1 h med en ersättning om 20%. Vaktmästarna: Under helgerna har vaktmästarna ett delat arbetspass, med ett avbrott på 2,5 h. Under avbrottet har de beredskap, vilket innebär en hög bundenhet. Beslöts om en inställelsetid om 30 min med en ersättning om 30%. Vaktmästarnas vinterberedskap ( snöberedskap ): Beredskapsperioderna infalller ofta, eftersom det finns dubbla beredskapslinjer: en för Mariehamn och en för Grelsby. Situationen ändras från vintersäsongen när Grelsby sjukhus verksamhet har flyttats till Mariehamn och ett system med vaktbolaget har inarbetats. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 13
BEREDSKAPSERSÄTTNINGAR (bordlagt ärende 143) forts. 161 Beslöts gällande vaktmästarnas vinterberedskap ( snöberedskap ) om en inställelsetid om 30 min med en om ersättning 30%. Från och med vintersäsongen (nov-dec ) ändras inställsetiden till 1 h och ersättningen blir 20%. Operations- och anestesipersonalen: Styrelsen beslutade (möte 13/2010) att bostadsberedskapen upphör 31.12.2010. Från 1.1. är den högsta ersättningen som avtalet tillåter för beredskap 40%. Beredskapsperioderna infaller ofta (ett team består av tre personer), belastningen varierar. Beslöts om en inställelsetid om 20 minuter med en ersättning om 40 %. Röntgenskötarna: Beredskapsperioderna infaller ofta och belastningen är mycket hög. Beslöts om en inställelsetid 30 min med en ersättning för självständig beredskap om 35%. Städpersonal: Beredskapsperioderna infaller relativt ofta, men beredskapen är inte heltäckande. Beslöts om en inställelsetid om 1 h med en ersättning om 20 %. Teknisk service: Beredskapsperioderna infaller ofta och belastningen är hög. Incidenterna under beredskapen ( t.ex. strömavbrott, brand, störningar i medicintekniken) kräver en kort inställelsetid. Beslöts om en inställelsetid om 30 min med en om ersättning 30%. FÖRSLAG: Ledningsgruppen fastställer fortsättningsvis storleken på beredskapsersättningsnivåerna. BESLUT: Enligt förslag med tillägget att ändringar i ersättningsnivåerna delges styrelsen. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 14
FÖRKLARINGAR TILL ATT VISSA KLINIKER OCH ENHETER LIGGER ÖVER BUDGET PER OKTOBER 162 Styrelsen beslöt på sitt möte den 10 december, 155 att ledningsgruppen skulle inkomma med ytterligare förklaringar till budgetutfallet för budgetåret från de kliniker som förväntas överskrida budgeten. Förklaringar har begärts av respektive enhets-/klinikchef. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 15 Budget Bokslut Klinikchef Leea Söderström: % av bokslut Under året har man inom kliniken vårdat patienter med ökade medicinska vårdbehov, aktivt rehabilitera stroke-, ortopediska- och demenspatienter med resursbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Antal avancerade palliativa patienter har vårdats (fr.27 till 37 pat.) samt äldre med behov av multiprofessionellt team har vårdats inom kliniken. Vårdinsatserna har ändrats från långvård med omvårdnad till mer avancerad medicinskvård. Intagna patienter har man kunnat erbjuda den vård som patientens sjukdom kräver, utan att behöva skicka tillbaka till remitterande kliniker (med, kir) via akuten. Undantag har gjorts när patienten har haft behov av mer intensiva medicinska insatser. Kliniken har utvecklat samarbete med kirurgiska kliniken; Ortopediska protespatienter har tagits emot tidigare efter utförd operation (2-3 dagar). Utökat samarbete med medicinkliniken; Utvalda pkl patienter som tidigare har vårdats på medicinavdelning har intagits några dygn vid geriatriska kliniken. (skopi pat.) Budget % av budget 13, Geriatriska kliniken 105 300 905 974 1 057 589 116,7-188 000 1 737 507-924,2 INTÄKTER TOTALT -4 385 000-3 473 894-2 679 766 77,1-4 645 000-2 376 353 51,2 Patientavgifter -735 000-520 738-405 083 77,8-765 000-364 094 47,6 Ersättningar -350 000-270 975-267 400 98,7-580 000-5 678 1,0 Övriga intäkter 0-902 -733 81,2 0-466 0,0 Kommunersättn f Gullåsen -3 300 000-2 681 279-2 006 550 74,8-3 300 000-2 006 115 60,8 KOSTNADER TOTALT 4 490 300 4 379 867 3 737 355 85,3 4 457 000 4 113 860 92,3 Löpande drift totalt 4 485 300 4 376 147 3 734 325 85,3 4 452 000 4 110 562 92,3 Personalkostnader 4 219 000 4 163 582 3 566 570 85,7 4 236 000 3 894 797 91,9 Konsumtionskostnader 266 300 212 566 167 755 78,9 216 000 215 765 99,9 Extern vård 0 222 222 100,0 0 234 0,0 Inventarier o anskaffningar 5 000 3 498 2 808 80,3 5 000 3 065 61,3 Externvård utanför Åland 0 0 0,0 0 8 895
FÖRKLARINGAR TILL ATT VISSA KLINIKER OCH ENHETER LIGGER ÖVER BUDGET PER OKTOBER forts. 162 Patienter från rehabiliterings avdelningen har vårdats inom Geriatriskakliniken under veckosluten. Därtill har sjukskötartjänster under nätter getts av Geriatriskakliniken ca två års tid. Antal vårdplaneringsmöten som är mycket resurskrävande har man haft hittills under åren; MG 62, VG 21, NG-ÖG 170. Dessa möten gynnar patienten men också sjukvården. Konsumtionskostnader har kliniken inte kunnat hålla inom budgetramarna. (99,9%) Budgetmedlen för sterilt vårdmaterial har överskridits ( 121,8% använt av budgetmedel) T.ex. smärtlindring med smärtpump kostar idag mera än under år. En kassett till smärtpump kostar ca 20 euro/st. Under året har en patient kunnat haft behov av 4 kassetter /dygn. En gammal smärtpumpkassett/spruta kostade 20 cent/st. Kassetterna är engångs sterilt vårdmaterial. Övrigt sterilt vårdmaterial som det gått mycket av är t.ex. porth-a-cat, soft-set och specialbeställt stomimaterial. Blod- och cellproduktanvändningen har ökat och överskridit budgetmedel fr. 2 000 till över 5 000 (259,1% av budgetmedlen). Syrgasbehovet har också ökat. Endast avd. Mellangårds har 6 st syrgasuttag i väggen som är anslutna till gastanken. Övriga avdelningar använder gasflaskor. Ifall alla klinikens avdelningar skulle vara anslutna till gastanken, skulle man ha kunna spara ca 15 000 euro under året. I budgetplan: 152,6% av budgetmedlen har material för underhåll, övriga inventarier, konterats på material som hör hemma under inventarier och anskaffningar. (bl.a. droppställnings adapter, toalettförhöjningar). --------------- Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 16
FÖRKLARINGAR TILL ATT VISSA KLINIKER OCH ENHETER LIGGER ÖVER BUDGET PER OKTOBER forts. 162 Budget Bokslut % av bokslut Budget % av budget 20, Akutkliniken 3 888 100 3 602 855 3 117 237 86,5 3 957 000 3 077 252 77,8 INTÄKTER TOTALT -832 000-985 707-803 720 81,5-888 000-720 928 81,2 Patientavgifter -203 000-182 805-155 808 85,2-195 000-153 761 78,9 Ersättningar -626 000-801 598-646 690 80,7-690 000-565 964 82,0 Övriga intäkter -3 000-1 305-1 222 93,6-3 000-1 203 40,1 KOSTNADER TOTALT 4 720 100 4 588 562 3 920 957 85,5 4 845 000 3 798 180 78,4 Löpande drift totalt 4 716 100 4 585 381 3 919 548 85,5 4 841 000 3 793 715 78,4 Personalkostnader 1 922 000 1 945 349 1 740 801 89,5 2 042 000 1 542 389 75,5 Konsumtionskostnader 2 794 100 2 640 032 2 178 747 82,5 2 799 000 2 251 325 80,4 Extern vård 1 000 0 0 0,0 1 000 227 22,7 Inventarier o anskaffningar 3 000 3 181 1 408 44,3 3 000 4 239 141,3 Klinikchef Petter Westerberg: Det har funnits ett systemfel där AT-läkarnas akutjourer sedan flera år belastat chefläkarens konto snarare än akutens. Då detta uppdagades meddelade man till lönekontoret (men inte till mig) att i fortsättningen ska jourkostnaderna belasta akutenheten. Detta skedde 2/8 d.v.s. fr. o. m. augustilönen. Då jourkostnaderna felbokförts under flera år har det skett en underbudgetering avseende lönekostnaderna. Med ett tillägg på 300 000 avseende lönekostnaderna kommer vi att hamna på ca 30% högre lönekostnader än budgeterat om jag räknat rätt. Notera dock att jämfört med förra året har det gått ut 100 000 mindre i lönekostnader t.o.m. oktober (ca 375 000 mot 475 000 ), trots att jourlönerna felbokfördes också detta år. Budgeterade medel anpassas ju så vitt jag förstår till tidigare års bokslut vilket, då det rör sig om "felbokföring" under flera år, innebär att vi avseende denna post är underbudgeterade. ------------ Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 17
FÖRKLARINGAR TILL ATT VISSA KLINIKER OCH ENHETER LIGGER ÖVER BUDGET PER OKTOBER forts. 162 Budget Bokslut Klinikchef Ove Mattsson: % av bokslut Budget Konto 210, Chef medicin: Personalkostnader totalt -12: 1 265 691 (81,8% av budget) Detta är en procentuell minskning mot budget i förhållande till okt -11. Detta har genomförts bl.a. genom att vi tagit in färre vikarier både avseende läkare och övrig personal. Konsumtionskostnader totalt -12: 2 142 125 (84,4% av budget) Detta är en procentuell höjning mot budget i förhållande till okt-11. De konton som överstiger budget är följande: -Sjuktransporter (ffa helikopter) -Köpta vårdtjänster ( ffa röntgentjänster) Dessa konton är svåra att påverka. % av budget 21, Medicinkliniken 6 650 300 7 200 130 5 947 845 82,6 6 502 000 5 609 553 86,3 INTÄKTER TOTALT -685 000-680 606-589 628 86,6-741 000-493 723 66,6 Patientavgifter -492 100-419 631-351 480 83,8-474 000-301 685 63,6 Ersättningar -190 000-257 333-234 983 91,3-265 000-189 000 71,3 Övriga intäkter -2 900-3 641-3 165 86,9-2 000-3 037 151,9 KOSTNADER TOTALT 7 335 300 7 880 736 6 537 473 83,0 7 243 000 6 103 276 84,3 Löpande drift totalt 7 316 600 7 850 961 6 520 017 83,0 7 228 200 6 095 609 84,3 Personalkostnader 4 672 000 4 747 534 4 026 692 84,8 4 452 000 3 753 328 84,3 Konsumtionskostnader 2 644 600 3 103 427 2 493 325 80,3 2 776 200 2 342 280 84,4 Extern vård 9 700 17 185 7 574 44,1 5 800 5 170 89,1 Inventarier o anskaffningar 9 000 12 590 9 883 78,5 9 000 2 497 27,7 Externvård utanför Åland 3 138 358 2 068 181 65,9 0 2 635 505 0,0 Konto 212, medicin polikliniken: Personalkostnader totalt -12: 703 685 ( 88,4% av budget) Detta är en procentuell höjning mot budget i förhållande till okt-11. Detta är dock svårvärderat då budgeten minskat med 336 424 jämfört med. Konsumtionskostnader totalt -12: 125 642 ( 95,9% av budget) Detta är en procentuell höjning mot budget i förhållande till okt-11. Detta är dock svårvärderat då budgeten minskat med 30 303 jämfört med. Detta bl.a. pga. att sekreterarna flyttats från medicin. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 18
FÖRKLARINGAR TILL ATT VISSA KLINIKER OCH ENHETER LIGGER ÖVER BUDGET PER OKTOBER forts. 162 22, Kirurgikliniken Konto 213 (onkologi) samt konto 218 ( medicinavdelning ) ligger marginellt över budget ( 84,7% respektive 83,7% av budget). --------------- Budget Bokslut 3 181 3 544 800 786 % av bokslut 2 874 656 81,1 Budget 3 066 000 % av budget 3 206 104 104,6 INTÄKTER TOTALT -587 000-609 848-536 799 88,0-669 000-432 918 64,7 Patientavgifter -272 500-275 840-231 029 83,8-282 000-202 555 71,8 Ersättningar -313 000-331 675-303 557 91,5-386 000-228 205 59,1 Övriga intäkter -1 500-2 333-2 214 94,9-1 000-2 158 215,8 KOSTNADER TOTALT 3 768 800 4 154 633 3 411 455 82,1 3 735 000 3 639 021 97,4 Löpande drift totalt 3 762 800 4 145 546 3 403 546 82,1 3 730 000 3 636 849 97,5 Personalkostnader 2 780 000 2 990 730 2 516 828 84,2 2 701 000 2 662 485 98,6 Konsumtionskostnader 982 800 1 154 816 886 718 76,8 1 029 000 974 364 94,7 Extern vård 3 000 7 474 7 474 100,0 2 000 82 4,1 Inventarier o anskaffningar 3 000 1 613 435 27,0 3 000 2 091 69,7 Externvård utanför Åland 2 522 161 1 438 395 57,0 0 1 932 417 Klinikchef Arne Lundberg (bortrest): Jag har inte lyckats expandera filen du skickade för att se enskilda konton, och har dessutom varit utan antingen el eller nät under hela veckan p.g.a. lokala väderförhållanden, men helheten ser så likartad ut att jag misstänker att det handlar om det jag redovisat för ledningsgruppen och delvis styrelsen tidigare: 1. Personalkostnaderna avd. har blivit höga p.g.a. kombinationen rekryteringssvårigheter "ordinarie" personal och en extrem belastning med mycket tunga fall. 2. Mottagningen har ett pågående projekt att successivt ta över enkel dagkirurgi från avd./op, vilket pågår. Mottagningen har inte heller varit bemannad för full verksamhet, vilket inte förekommit före. 3. Vårdmaterialkostnader och en del andra driftkostnader har ökat som en konsekvens av att verksamheten är i full funktion och en väsentligt mindre patientgrupp remitteras utanför Åland. I grunden är detta orsak till huvuddelen av de överdrag som görs i förhållande till utfall 2010 och tidigare, och motsvaras av väsentligt lägre kostnader för ortopedisk vård utanför Åland. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 19
FÖRKLARINGAR TILL ATT VISSA KLINIKER OCH ENHETER LIGGER ÖVER BUDGET PER OKTOBER forts. 162 ----------------------- 23, BB-Gyn kliniken Budget Bokslut 1 749 1 762 200 267 % av bokslut 1 478 756 83,9 Budget 1 683 000 % av budget 1 503 883 89,4 INTÄKTER TOTALT -211 000-278 887-234 998 84,3-287 000-228 930 79,8 Patientavgifter -148 200-155 848-129 013 82,8-160 000-148 364 92,7 Ersättningar -46 300-105 130-88 291 84,0-99 000-78 844 79,6 Övriga intäkter -16 500-17 910-17 694 98,8-28 000-1 722 6,2 KOSTNADER TOTALT 1 960 200 2 041 154 1 713 754 84,0 1 970 000 1 732 813 88,0 Löpande drift totalt 1 956 700 2 039 551 1 712 751 84,0 1 967 000 1 731 469 88,0 Personalkostnader 1 752 000 1 857 860 1 555 491 83,7 1 759 000 1 559 382 88,7 Konsumtionskostnader 204 700 181 691 157 260 86,6 208 000 172 088 82,7 Extern vård 1 500 660 60 9,1 1 000 693 69,3 Inventarier o anskaffningar 2 000 943 943 100,0 2 000 650 32,5 Externvård utanför Åland 390 661 234 978 60,1 0 188 737 Klinikchef Markku Korvela: Konsumtionsbudgeten Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 20 överskriden p.g.a. ombyggnaden då dolda avgifter tillkommit för t.ex. inredning man inte beaktat i planeringsskedet och ej insatta i byggbudgeten. oväntade reparationskostnader för befintlig apparatur. Personalkostander felbudgeterat från början p.g.a. obesatta långtidsvikariat från årets början. Underbemannade hela året! 5st moderskapslediga under året. förtroendemannalöner 2st från vår budget. personalens övertid utbetalats i ledig tid ej i pengar så långt som möjligt men p.g.a. personalbrist utbetalats utrycknings- och omställningspengar. läkarfronten; vikarier ej täckt den tid som ordinarie personalen haft ledigt. extravakter vid åtminstone 3 palliativa patienter under året, långa vårdperioder. --------------------------------
FÖRKLARINGAR TILL ATT VISSA KLINIKER OCH ENHETER LIGGER ÖVER BUDGET PER OKTOBER forts. 162 Budget Bokslut % av bokslut Budget % av budget 26, ÖNH kliniken 594 300 765 274 620 000 81,0 641 000 549 421 85,7 INTÄKTER TOTALT -30 000-43 992-39 005 88,7-43 000-36 419 84,7 Patientavgifter -29 000-36 813-31 959 86,8-39 000-29 684 76,1 Ersättningar -1 000-7 179-7 046 98,1-4 000-6 735 168,4 KOSTNADER TOTALT 624 300 809 266 659 005 81,4 684 000 585 840 85,6 Löpande drift totalt 618 300 761 730 626 474 82,2 672 000 555 502 82,7 Personalkostnader 328 000 164 588 126 484 76,8 315 000 247 263 78,5 Konsumtionskostnader 290 300 597 143 499 990 83,7 357 000 308 238 86,3 Extern vård 5 000 47 536 32 532 68,4 11 000 29 773 270,7 Inventarier o anskaffningar 1 000 0 0 0,0 1 000 566 56,6 Externvård utanför Åland 358 823 316 296 88,1 0 146 434 Klinikchef Tapio Karhuketo: Kostnaderna för medicinsk rehabilitering ökat (hörselapparater) på grund av fler patienter. Inköpsmodellen nu förändrad. Extern vården ökat vilket beror på ökat behov av köp av tjänster från Medimar. -------------------- Budget Bokslut % av bokslut Budget % av budget 27, Psykiatriska kliniken 4 948 600 4 640 007 3 950 436 85,1 4 611 000 4 195 893 91,0 INTÄKTER TOTALT -103 000-189 391-86 864 45,9-159 000-112 280 70,6 Patientavgifter -79 000-76 444-59 002 77,2-98 000-71 566 73,0 Ersättningar -22 000-112 400-27 324 24,3-61 000-40 664 66,7 Övriga intäkter -2 000-548 -539 98,3 0-50 0,0 KOSTNADER TOTALT 5 051 600 4 829 399 4 037 300 83,6 4 770 000 4 308 173 90,3 Löpande drift totalt 5 008 300 4 790 080 4 016 071 83,8 4 729 800 4 270 485 90,3 Personalkostnader 4 550 000 4 412 455 3 711 328 84,1 4 400 000 4 004 496 91,0 Konsumtionskostnader 458 300 377 624 304 743 80,7 329 800 265 989 80,7 Extern vård 36 300 36 199 19 409 53,6 33 200 34 340 103,4 Inventarier o anskaffningar 7 000 3 120 1 820 58,3 7 000 3 348 47,8 Externvård utanför Åland 889 751 630 675 70,9 0 818 692 Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 21
FÖRKLARINGAR TILL ATT VISSA KLINIKER OCH ENHETER LIGGER ÖVER BUDGET PER OKTOBER forts. 162 Klinikchef Jaana Lignell: Personalkostnader: Läkartjänsterna har varit besatta under året, vilket är unikt i psykiatrins historia på Åland. I slutet av uppmärksammades att AT-läkare under sina journätter och helger inom psykiatrin inte hade bakjour. Detta konstaterades vara oacceptabelt ur patientsäkerhetssynpunkt och chefläkaren fastställde möjligheten till telefonbakjour av en specialist i hemmet. Ekonomiska konsekvenser speglades inte i års budget. Kontot 8459 lönetillägg + ersättningar under chef för psykiatri har överskridits. Uttag av jourersättning i form av ledighet har uppmuntrats men inte varit möjligt att genomföra i tillräcklig omfattning på grund av att läkarverksamheten inte går runt om en specialist i sänder är komp.ledig. Beroendepsykiater från Sverige gör enligt avtal konsultationsbesök 2 ggr/månad på Alkohol- och drogmottagningen, kostnad 2042 euro per mån + resekostnad. Barn- och ungdomspsykiatrin har haft extra förstärkning i form av dr. Fredrik Almqvist på halvtid under året. Han har fått beskedet att inte få fortsätta år 2013 på grund av det ekonomiska läget. Psykiatriska avdelningen Personalkostnader har överskridits. Extremt vårdkrävande patienter har vårdats på psykiatriska avdelningen, speciellt under första halvan av året. Första september hämtade vi hem en minderårig som vårdats i Finland under nästan ett års tid (25 420 euro/mån) och vårdas nu i tonårsmodulen på avd. Vi har strävat efter att vårda så många patienter hemma på Åland med tanke på att vård utom Åland är en tung ekonomisk belastning samt ofta ett sämre alternativt för den enskilda patienten. Extra personal har behövts av och till samt extra vak har varit nödvändigt för vissa svårt sjuka patienter. Rättspsykiatriska patienter belastar kostnader för vård utom Åland och antalet tycks inte minska. Vi har medvetet försökt skicka så få andra patienter utanför Åland som möjligt vilket resulterat i ökad vårdtyngd. En kroniskt sjuk pat. som mer eller mindre har vårdats konstant på Grelsby sjukhus i decennier har överförts till Stiftelsen Hemmet under hösten. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 22
FÖRKLARINGAR TILL ATT VISSA KLINIKER OCH ENHETER LIGGER ÖVER BUDGET PER OKTOBER forts. 162 Arbetet med överföringen har krävt samarbete med Stiftelsen och extra personalresurser från psykiatrin. Den nya avdelningen är byggt med modultänkande och kräver mera personal än en traditionellt byggd avdelning. Avdelningspersonal har haft en hel del sjukfrånvaro under året och vikarier har behövts. Psykiatriska mottagningar Personalkostnader har kunnat hållas inom budget. Vikarier har sparats på och istället har personal fått täcka för varandra. SP-dagar har tagits ut istället för semesterpenning. Konsumtionskostnader: En dyr sjuktransport gjordes i maj då en svårt sjuk tysk patient transporterades via SOS-flyg till ett tyskt sjukhus. Alla billigare transportsätt var utredda och omöjliga. Trots tidigare besked har ÅHS inte lyckats få tillbaka kostnaden på 17 709 euro. En mycket våldsam åländsk pat. överfördes från Sverige till psyk.avd. i januari. I februari var läget så pass allvarligt att ett vaktbolag behövde säkerställa personalens trygghet på arbetet under 10 intensiva dygn, kostnaden belastade kontot 8663 övriga köpta tjänster, vilket överskreds. Extern vård på Åland Består åtminstone delvis av betalningsförbindelser till externa vårdproducenter på Åland. Enligt en lång tradition har ÅHS anställda i samband med psykisk ohälsa kunnat få betalningsförbindelse utanför organisationen. Detta förfarande har skärpts under året och några betalningsförbindelser har redan backats. Problemet är att företagshälsovården inte har tillräckliga psykologresurser och egentligen ingenstans att hänvisa ÅHS-anställda med psykisk ohälsa. Det är inte heller alltid korrekt att erbjuda dessa personer kontakt med psykiatrisk specialsjukvård och därmed inrätta en psykiatrisk journal. Psykiatrins egen personal har ofta önskemål om att få vård utanför huset. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 23
FÖRKLARINGAR TILL ATT VISSA KLINIKER OCH ENHETER LIGGER ÖVER BUDGET PER OKTOBER forts. 162 Kostnader fördelas enl. följande hittills under året Nils-Gustav Eriksson 14 696 euro Monica Danielsson, Medimar 4 016 euro Tuula Merilä 1 539 euro Sonja Lind-Söderström 1 680 euro Lena Lietzén, psykiater i Brändö 2 280 euro Skriftliga riktlinjer för restriktiv hållning har utfärdats och samarbetsmöte för framtida lösningar är inbokat med företagshälsovården i januari. Övriga kostnader inom extern vård på Åland är medicinsk rehabilitering inkl. hjälpmedel där utbudet för psykiatriska patienter ökar. ------------------------- 29, Rehab- o fysiatrikliniken Budget Bokslut 1 893 2 027 800 250 % av bokslut 1 638 657 80,8 Budget 1 879 000 INTÄKTER TOTALT -259 000-280 883-237 170 84,4-322 000 % av budget 1 788 961 95,2-167 206 51,9 Patientavgifter -100 000-111 758-87 291 78,1-117 000-81 705 69,8 Ersättningar -100 000-104 918-101 344 96,6-155 000-39 993 25,8 Övriga intäkter -59 000-64 207-48 535 75,6-50 000-45 509 91,0 KOSTNADER TOTALT 2 152 800 2 308 133 1 875 828 81,3 2 201 000 1 956 167 88,9 Löpande drift totalt 2 138 400 2 286 787 1 859 670 81,3 2 176 000 1 941 405 89,2 Personalkostnader 1 730 000 1 741 442 1 460 497 83,9 1 738 000 1 528 693 88,0 Konsumtionskostnader 408 400 545 345 399 173 73,2 438 000 412 711 94,2 Extern vård 5 400 15 636 13 076 83,6 16 000 6 728 42,1 Inventarier o anskaffningar 9 000 5 710 3 082 54,0 9 000 8 034 89,3 Externvård utanför Åland 95 224 68 763 72,2 0 44 619 Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 24 Klinikchef Christel Lindberg Vi är över budget gällande personalkostnader totalt, kostnaderna för personalen är högre jämfört med tidigare år p.g.a: semesterpenning i ledighet inte har beviljats p.g.a. arbetsmängden inte medgivit detta ökad kostnad för ÅHS, ingen sp-ledighet ingen stängning på p.k.l. under sommaren mer behov av sommarvikarie. Läkarlöner är över p.g.a. mera än 30 % neurologi. Elisabeth Westerbergs arbete på rehab har täckts av Sheila Sundblom som därmed har jobbat mera än planerat. Elisabeth Westerbergs lön har betalats av rehab. Löne-
FÖRKLARINGAR TILL ATT VISSA KLINIKER OCH ENHETER LIGGER ÖVER BUDGET PER OKTOBER forts. 162 förhöjningar enligt avtal har getts. Ett långt sjukledighetsvikariat, moderskapsvikariat och extra resurs insatt från fysioterapin till Gullåsen p.g.a. extrem belastning. Konsumtionskostnaderna har överskridit budgeten för hela året p.g.a. två (2) patienter med mycket höga medicinkostnader samt två (2) mycket dyra proteser, ingen av dessa går att påverka. Extra insatta möten med kort varsel (som har blivit snarare regel än undantag, kostar mycket). Patienterna måste behandlas och det innebär ofta övertid. De flesta i klinikledningarna är kliniskt aktiva. ------------------ Budget Bokslut % av bokslut Budget % av budget 31, Op-An-IVA kliniken 4 503 700 4 331 167 3 603 407 83,2 4 356 000 3 762 408 86,4 INTÄKTER TOTALT -133 000-299 179-240 092 80,3-315 000-159 119 50,5 Patientavgifter -2 000-1 758-1 709 97,2-3 000-2 022 67,4 Ersättningar -131 000-297 422-238 383 80,1-312 000-157 097 50,4 KOSTNADER TOTALT 4 636 700 4 630 346 3 843 499 83,0 4 671 000 3 921 526 84,0 Löpande drift totalt 4 626 700 4 620 922 3 838 261 83,1 4 661 000 3 916 887 84,0 Personalkostnader 3 723 000 3 580 931 3 020 299 84,3 3 644 000 3 174 314 87,1 Konsumtionskostnader 903 700 1 039 991 817 962 78,7 1 017 000 742 573 73,0 Inventarier o anskaffningar 10 000 9 424 5 238 55,6 10 000 4 639 46,4 Klinikchef Runo Härgestam: Konsumtionsbudgeten ligger således UNDER förväntat utfall och förklaringen fokuserar därför fortsättningsvis endast på personalbudgeten som ligger 137 648 över det ideala utfallet (3 174 314 mot idealt utfall 3 036 667 ) Om man jämför den relativa personalkostnaden (utfall i relation till budget) mellan och, ser man att skillnaden är mycket liten. I Juni utbetalades årets lönejustering och först därefter ses en skillnad i kostnadsutvecklingen mellan jmf med. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 25