METALLER I ABBORRE FRÅN GULLSPÅNGSÄLVEN 2004

mg/kgts 0.4 1,4 (3,0) Nickel Lever Muskel 0.3 0.2 0.1 0.0 1025 1023 1021 2550 2530 Millesvik METALLER I ABBORRE FRÅN GULLSPÅNGSÄLVEN 2004 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 3 METODIK... 5 RESULTAT... 7 Abborre... 7 Metaller... 7 Fysiologiska variabler... 10 Diskussion och slutsatser... 11 REFERENSER... 13 BILAGOR 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för metall i abborre... 15 2. Analysresultat... 17 3. Protokoll med fält- och lab.uppgifter... 23 4. Tillväxtanalys... 27

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol utfört fysiologiska och kemiska undersökningar av abborre i Letälven samt i sjöarna Möckeln, Bredreven och Lesjön år 2004. Syftet var att undersöka om någon anrikning av dessa metaller skett i stationär fisk på aktuella områden. Jämförelse har även skett med Vänerns vattenvårdsförbunds station i Millesviks skärgård. Förhöjda blyhalter i abborre från Bredreven På samtliga lokaler var kadmiumhalten i abborre (lever) mycket hög. Halterna i abborre från Gullspångsälvens avrinningsområde var högre än i abborrar från Millesvik i Vänern och tenderade öka i nedströms riktning i Letälven och nedströms Lesjön. Kopparhalten i lever från Letälvens abborrar, och zinkhalter i abborrar från samtliga lokaler, bedömdes som måttligt höga. Koppar-, zink och kadmiumhalterna avvek dock inget från lokala och regionala referenser. Blyhalterna bedömdes som låga (Lesjön, Millesvik) till höga (Letälven) eller mycket hög (Bredreven). Ingen station visade avvikelse från regionala blyhalter. Endast Bredrevens halter visade avvikelse (liten) jämfört med lokal referens (Lesjön). Föregående års undersökning i Bredrevens sediment visade på förhöjda bly-, zink- och kopparhalter. Föroreningarna härrör troligen från gamla utsläpp från industriområdet i Lesjöfors samt läckage från förorenad mark. Bredrevens abborrar hade något mindre gonader (könskörtlar) och var magrare jämfört med referensen Lesjön. Exponering av miljögifter kan resultera i magrare fisk. Skillnaderna var dock inte signifikativa. Förhöjda nickelhalter i abborre från Letälven Kromhalterna i lever från alla stationer bedömdes som mycket höga, utom i Millesvik där var halten mycket låg. Högre halter än i referenserna uppmättes i både leveroch muskelprov från abborrar från Letälven och Bredreven. Dessa halter avvek inget från de lokala referenserna. Med undantag av Millesvik avvek dock samtliga kromhalter i lever tydligt till stort från regionala värden. Nickelhalterna i lever var genomgående högre än i Vänern och bedömdes vara hög till mycket hög i Letälven. Avvikelsen (i lever) från halten såväl lokalt (Möckelns utlopp) som regionalt var stor i Degerfors samt ingen/obetydlig (på gränsen till liten) i Åtorp. Mycket höga nickelhalter och höga kromhalter uppmättes vid undersökningen av Letälvens sediment 2003 vilket härrör från tidigare utsläpp från industriområdet vid Degerfors järnverk. Bly- och kadmiumhalter under EU:s gränsvärde för fiskkött Bly- och kadmiumhalterna var under EU:s gränsvärden för fiskkött. Kromhalten var generellt på samma höga nivåer som halterna i lever på samtliga lokaler men långt över de normala enligt livsmedelverkets tabell för mineral- och spårelement i abborre. Eftersom samtliga värden (även referenserna) var förhöjda tyder det på att halterna har geologiskt ursprung. Övriga metallhalter var betydligt lägre i muskelvävnad jämfört med i lever och i allmänhet i nivå med eller under livsmedelsverkets normalvärden. 1

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Sammanfattning ALcontrol, 2005-02-17 Susanne Holmström (rapportskrivning) Holger Torstensson (Kvalitetsansvarig rapport) 2

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol utfört fysiologiska och kemiska undersökningar av ab- borre i Letälven samt i sjöarna Möckeln, Bredreven och Lesjön år 2004 (Figur 1 och 2). 2550 2530 Figur 1. Lokaler för undersökning av abborre i Lesjön och Bredreven. Lantmäteriverket Gävle 2005. Medgivande M2005/1421. 3

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bakgrund 1025 1023 1021 Figur 2. Lokaler för undersökning av abborre i Möckelns utlopp och i Letälven. Lantmäteriverket Gävle 2005. Medgivande M2005/1421. Undersökningens syfte I Bredrevens sediment har det förekommit mycket höga/höga halter av bly, koppar och zink. Förekomst av mundelsskador på fjädermyggor från Bredreven noterades vid bottenfaunaundersökningar 1998. Tungme- 4

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bakgrund/Metodik taller som t. ex. bly är kända för att orsaka denna typ av missbildningar (SNV, 1982). Mycket höga/höga halter av krom, nickel och zink har förekommit i Letälvens sediment. Bottenfaunaundersökning i slutet av 1990-talet i Letälven (KM Lab, 1998) visade på mundelsskador (50-60 %). Syftet med denna undersökning var att ta reda på om någon anrikning av dessa metaller skett i stationär fisk på aktuella områden. Följande personer har deltagit i undersökningen: Annika Pettersson nätfiske (Medins Sjö- och Åbiologi, Mölnlycke) Martin Liungman nätfiske (Medins Sjö- och Åbiologi, Mölnlycke) Magnus Kokkin åldersanalys (Fiskeriverket, Drottningsholms Sötvattenlaboratorium) Holger Torstensson kvalitetssäkring av rapport (ALcontrol Karlstad) Susanne Holmström provpreparering av biologiskt material, utvärdering (ALcontrol Linköping) METODIK Provtagningsplatser Abborre nätfångades på fem lokaler (Tabell 1, Figur 1 och Figur 2) den andra till den fjärde augusti 2004. Fiskarna artbestämdes, längdmättes och vägdes innan de sedan frystes ned och levererades till laboratorium. Provtagningsplatsernas exakta läge framgår av kartor i Bilaga 1 och i Tabell 1. Tabell 1. Platser för nätfångst av abborre i Gullspångsälvens avrinningsområde 2004 Lokal Koordinater (RN) 1025 Möckelns utlopp 65 70 90/14 23 59 1023 Letälven, Degerfors 65 67 12/14 21 08 1021 Letälven, Åtorp 65 54 75/14 16 75 2550 Lesjön 66 53 94/14 08 75 2530 Bredreven 66 48 56/14 14 90 Preparering Av de tjugo abborrar som fångats på varje lokal (elva i Bredreven) utvaldes fem honor per lokal, som var så likartade som möjligt. Ur materialet från Möckeln och Letälven togs abborrar med vikten ca 40-60 g ut. Från Lesjöns och Bredrevens något större abborrar utvaldes de inom viktsintervallet 50-80 g. Prepareringen skedde enligt Manual for the Nordic Countries, Nordic Environmental Specimen Banking och BIN NR 28. Totallängd (mätt till stjärtfenans längsta flik), somatisk längd (längd utan stjärtfena), totalvikt samt somatisk vikt (vikt utan inälvor) noterades. Gonader (könskörtlar) och lever frilades och vägdes. Lever- samt muskelprov frystes ner i väntan på metallanalys. Gällock och otoliter togs ut och rengjordes för åldersbestämning. Fysiologiska parametrar Förutom gonadsomatiskt och leversomatiskt index har både somatisk konditionsfaktor och konditionsfaktor beräknats (Tabell 2). Fördelen med att använda somatisk vikt (inälvor urtagna) är att man får värden som inte påverkats av t. ex. stora gonader (äggstockar, testiklar) eller ett stort maginnehåll. 5

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Metodik Tabell 2. Förklaring av olika index GSI = gonadsomatiskt index (gonadens procentuella andel av den somatiska vikten) LSI = leversomatiskt index (leverns procentuella andel av den somatiska vikten) Somatisk konditionsfaktor = somatisk vikt i gram x 100/(längd i cm) 3 Konditionsfaktorn = totalvikt i gram x 100/(längd i cm) 3 Analysmetodik för kemiska parametrar Undersökta parametrar samt analysmetoder framgår av Tabell 5. Samtliga analyser är utförda vid ackrediterat laboratorium (ALcontrol i Linköping). Rådata har använts för några blyhalter, som förekom under rapporteringsgräns för den ackrediterade metoden. Vid medelvärdesberäkningar har analysvärden mindre än (<) beräknats som halva värdet. Värden satta i parentes avviker starkt från övriga värden i samma provgrupp. Dessa har ej bedömts vara representativa och har ej medräknats i medelvärden. Bedömningar Avvikelseklassning för metallhalter i abborrlever finns endast för fisk fångad i Östersjön (Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav, Rapport 4914). Denna klassning anger i vilken omfattning uppmätta metallhalter skiljer sig från den naturliga eller opåverkade nivå jämförvärdet motsvarar (se Bilaga 1). Klassificeringen ger möjlighet till en överblick av regionala skillnader och möjlighet att identifiera områden med förhöjda föroreningshalter. Inom vilken klass ett mätvärde infaller beskriver endast hur det aktuella vattenområdets halter ligger i förhållande till andra svenska vattenområden. den för Kust och hav. För att få en uppfattning om haltnivåerna i denna undersökning har avvikelseklassningen använts med indelning beskriven i Tabell 3. Klassningen har harmoniserats genom att t. ex använda bedömningen mycket låg halt där ingen eller obetydlig avvikelse förekommer. Tabell 3. Klassning av metallhalter i abborre utifrån Naturvårdsverkets (NV:s) avvikelseklassing (Rapport 4914) NV:s avvikelseklassning Ingen/obetydlig Liten Tydlig Stor Mycket stor Bedömning Mycket låg halt Låg halt Måttligt hög halt Hög halt Mycket hög halt Vid beräkningen av haltavvikelse från lokala referenser användes värden enligt Naturvårdsverkets Rapport 4920, Tabell 17 (Tabell 4). Tabell 4. Avvikelse från jämförvärdet (föroreningsgrad) för metaller Benämning Uppmätt halt/jämförvärde Ingen/obetydlig förorening < 2,0 Liten förorening 2,0 4,0 Tydlig förorening 4,0 10 Stor förorening 10 25 Mycket stor förorening >25 Halter och index har även jämförts med resultat från undersökningar av abborre i Millesviken i Vänern 1996 och 1998-2003 (medelvärden). Millesviken ligger väster om Värmlandsnäs i den minst påverkade delen av Vänern. Lever från tio abborrar har undersökts varje år. Olika kriterier används för klassningen i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Sjöar och vattendrag (Rapport 4913) och 6

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Resultat Tabell 5. Analyserade parametrar samt analysmetod gällande metaller i abborre Parameter Analysmetod Torrsubstans, TS (%) SS-EN 12880 Kadmium, Cd (mg/kg TS) SS-EN 13346 mod SS 11885-1 Krom tot, Cr (mg/kg TS) SS-EN 13346 mod SS 11885-1 Koppar, Cu (mg/kg TS) SS-EN 13346 mod SS 11885-1 Zink, Zn (mg/kg TS) SS-EN 13346 mod SS 11885-1 Nickel, Ni (mg/kg TS) SS-EN 13346 mod SS 11885-1 Bly, Pb (mg/kg TS) SS-EN 13346 mod SS 11885-1 RESULTAT Samtliga analysresultat och fältprotokoll finns redovisade i tabeller i Bilaga 2 respektive Bilaga 3. Tillväxtanalys redovisas i Bilaga 4. utlopp (1025). En jämförelse med IVL:s databas (medelvärden; internetadress 2005-01-10) med över 900 abborrar (lever) fångade i sjöar i hela Sverige under 1997-2002 visade inte heller någon avvikelse av koppar. Abborre Perca fluviatilis mg/kgts 20 31 Koppar Lever Muskel Abborren Perca fluviatilis är en av våra mest tåliga fiskarter som hittills påverkats relativt lite av både övergödning och miljögifter (Carlsson & Widquist 1997). Eftersom den är relativt stationär kan varje effekt som observeras i den anses spegla området den fångats i (Förlin et. al 1991). Metaller Ingen eller obetydlig förorening av koppar Utgående från tabell 38 i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914) kan kopparhalterna i abborrlever från alla stationer utom Letälven (1023, 1021) bedömas som låga (Figur 3). Kopparhalten i Letälvens abborrar bedömdes vara måttligt hög. Dessa halter visade dock ingen avvikelse jämfört med halter i abborrar från uppströmspunkten Möckelns 15 10 5 0 1025 1023 1021 2550 2530 Millesvik Figur 3. Kopparhalt (medel-, max-, minvärden) i lever och muskel från abborre från Gullspångsälvens avrinningsområde 2004 jämfört med halter i abborre från Millesvik, Vänern 1996 och 1998-2003. Observera att endast leverprover undersökts i Millesvik. Linje markerar gräns mellan låg och måttligt hög halt (lever) utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Rapport 4914). I muskelvävnad hade genomgående avsevärt lägre kopparhalter anrikats jämfört med i lever. Halterna visade ingen avvikel- 7

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Resultat se från referenslokalerna och förhöll sig i nivå med normalvärdet enligt livsmedelverkets tabell för mineral- och spårelement i abborre (2005-01-11). Ingen eller obetydlig förorening av zink Haltnivåerna av zink i lever bedömdes som måttligt höga på samtliga lokaler (Figur 4) utgående från Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Kust och Hav. Något högre zinkhalter förekom i Letälven längst nedströms belägna lokal (1021) och i Bredreven (2530) jämfört med referenserna på respektive område. Ingen avvikelse förekom jämfört med regionala zinkhalter i abborrlever (IVL:s databas). Halterna visade heller ingen avvikelse från referenslokalerna, varken i lever- eller muskelprov. Zinkhalten i muskelprov var under normalvärdet enligt livsmedelverkets tabell för mineral- och spårelement i abborre (2005-01- 11). mg/kgts 150 100 50 0 1025 1023 1021 Zink Lever 153 2550 Muskel 2530 Millesvik Figur 4. Zinkhalten (medel-, max-, minvärden) i lever och muskel från abborre från Gullspångsälvens avrinningsområde 2004 jämfört med halter i abborre från Millesvik, Vänern 1996 och 1998-2003. Observera att endast leverprover undersökts i Millesvik. Linje markerar gräns mellan låg och måttligt hög halt (lever) utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Rapport 4914). I Letälven vid Degerfors avvek nickelhalten stort Nickelhalterna var genomgående högre än i Vänern (Figur 5). Utgående från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav kan nickelhalterna i lever från Letälven bedömas som hög (1021) till mycket hög (1023). På övriga lokaler bedömdes halterna vara mycket låga till låga. Nickelhalterna i Letälven avvek stort i Degerfors och ingen/obetydlig (på gränsen till liten) i Åtorp från halten i referensen vid Möckelns utlopp (1025). Samma avvikelse kan noteras vid jämförelse med halter från abborrar inom samma åldersklass (2-9 år) fångade i sjöar i hela Sverige under 1997-2002 (medelvärde; IVL:s databas, 2005). Inget av muskelproven visade avvikelse från referenslokalerna. Värden för normala halter av nickel i abborre saknas i livsmedelverkets tabell för mineral- och spårelement i abborre. I den tyska livsmedelstabellen (Souci, et.al, 2000) anges normalvärdet 2 µg/100 g ätlig del (=0,02 mg/kg våtvikt) för abborre (Percha fluviatilis L.). Samtliga lokaler visar halter under denna, med undantag av Bredreven (0,03 mg/kg). mg/kgts 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 1025 1,4 (3,0) 1023 1021 Nickel 2550 2530 Lever Muskel Millesvik Figur 5. Nickelhalten (medel-, max-, minvärden) i lever och muskel från abborre från Gullspångsälvens avrinningsområde 2004 jämfört med halter i abborre från Millesvik, Vänern 1996 och 1998-2003. Siffra i parentes (1023) avser maxvärdet. Observera att endast leverprover undersökts i Millesvik. Linjer markerar gräns (lever) utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Rapport 4914). Streckad linje visar gräns mellan mycket låg och låg halt, heldragen tunn linje gräns till måttligt hög halt samt tjock linje gräns till hög halt. Vid halter över 0,48 mg/kg TS är halten mycket hög. 8

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Resultat Liten förorening i Bredreven Blyhalterna (Figur 6) bedömdes som låga (Lesjön, Millesvik) till höga (Letälvens stationer) eller mycket hög (Bredreven) utgående från Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Kust och Hav. I Möckelns utlopp (1025) var halten på gränsen mellan hög och mycket hög. Bredrevens (2530) halter visade liten avvikelse jämfört med abborrar från referensen Lesjön (2530). Halter i lever och muskel från alla övriga stationer visade ingen avvikelse från de lokala referenserna. Ingen avvikelse förekom på någon station jämfört med regionala blyhalter i abborrlever (IVL:s databas). Samtliga blyhalter i muskelvävnad, omräknat i våtvikt, underskred det aktuella EU-gränsvärdet för fiskkött (0,20 mg/kg våtvikt). mg/kgts 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 1025 Lever Muskel 1023 1021 Bly 0,52 2550 2530 Millesvik Figur 6. Blyhalten (medel-, max-, minvärden) i lever och muskel från abborre från Gullspångsälvens avrinningsområde 2004 jämfört med halter i abborre från Millesvik, Vänern 1996 och 1998-2003 Observera att endast leverprover undersökts i Millesvik. Linjer markerar gräns (lever) utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Rapport 4914). Streckad linje visar gräns mellan låg och måtligt halt, heldragen tunn linje gräns till hög halt samt tjock linje gräns till mycket hög halt. Ingen lokal avvikelse av kadmiumhalterna På samtliga lokaler (även i Vänern) var kadmiumhalten i lever mycket hög utgående från Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Kust och Hav (Figur 7). Halterna var genomgående högre än i vänerabborrarna och ökade i nedströms riktning i Letälven (1025, 1023, 1021). Även i Bredreven var halten något högre jämfört med Lesjön. Halterna visade ingen avvikelse från de lokala referenserna, varken i lever eller muskel. Ingen avvikelse förekom heller jämfört med regionala kadmiumhalter i abborrlever (IVL:s databas). Halterna i muskelvävnad motsvarade 0,0002-0,001 mg/kg omräknat i våtvikt, vilket är lägre än det aktuella EU-gränsvärdet för fiskkött (0,05 mg/kg våtvikt). 7 6 5 4 3 2 1 0 1025 1023 Kadmium 1021 2550 2530 Lever, mg/kgts Muskel, µg/kgts Millesvik Figur 7. Kadmiumhalten (medel-, max-, minvärden) i lever och muskel från abborre från Gullspångsälvens avrinningsområde 2004 jämfört med halter i abborre från Millesvik, Vänern 1996 och 1998-2003. Observera att endast leverprover undersökts i Millesvik. Linje (gäller enbart skala för halter i lever) markerar gräns utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Rapport 4914). Linje avser gräns mellan hög och mycket hög halt. Halter under 0,2 mg/kg TS innebär mycket låg halt. Ingen lokal avvikelse av kromhalterna Utgående från tabell 38 i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Kust och Hav (Rapport 4914) kan kromhalterna i lever från alla stationer utom Millesvik i Vänern bedömas som mycket höga. I Millesvik var halten mycket låg. Högre halter än i referenserna uppmättes i både lever- och mus- 9

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Resultat kelprov från abborrar från Letälven och Bredreven (Figur 8). Halterna avvek inget från de lokala referenserna. Med undantag av Millesvik avvek dock samtliga kromhalter från regionala värden, i abborrar inom samma åldersklass (2-9 år) fångade i sjöar i hela Sverige under 1997-2002 (IVL:s databas). Avvikelsen var tydlig (1025, 1021, 2550) till stor (1023, 2530). Eftersom samtliga värden (även referenserna) var förhöjda tyder det på att halterna har geologiskt ursprung. EU-gränsvärden för krom i fiskkött saknas. Kromhalterna i muskelprov var 0,45-0,54 mg/kg våtvikt vilket är långt över normalvärdet enligt livsmedelverkets tabell för mineral- och spårelement i abborre, 0,9 µg/100g ätlig del (=0,009 mg/kg våtvikt. mg/kgts 4 3 2 1 0 1025 1023 Krom 1021 2550 2530 Lever Muskel Millesvik Figur 8. Kromhalten (medel-, max-, minvärden) i lever och muskel från abborre från Gullspångsälvens avrinningsområde 2004 jämfört med halter i abborre från Millesvik, Vänern 1996 och 1998-2003. Observera att endast leverprover undersökts i Millesvik. Linje markerar gräns mellan hög och mycket hög halt (lever) utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Rapport 4914). Fysiologiska variabler Inga missbildningar, sår eller dylikt kunde noteras på fångsten. Något lägre LSI i Bredreven Förändringar av fysiologiska variaber som t. ex. leverförstoring kan indikera att fisken är exponerad för föroreningar av stabila organiska eller klororganiska ämnen (Balk 1992). Detta kan mätas genom att relatera levervikten till kroppsvikten (LSI). LSI var något lägre i Bredreven jämfört med övriga lokaler, som var i nivå med Vänerns värden (Figur 9). LSI föll dock inom variationsbredden för Lesjöns och Vänerns abborrar. % 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1025 1023 LSI 2,8 1021 2550 2530 Millesvik Figur 9. Medel samt högsta och lägsta värde av leversomatiskt index (LSI) för abborrar fångade i Gullspångsälvens avrinningsområde 2004 och i Millesviken, Vänern 1996 och 1998-2003. Den somatiska konditionsfaktorn var genomgående något lägre än i Vänern (Figur 10) och tenderade att minska i nedströms riktining både ifrån Möckelns utlopp (1025), nedströms Letälven (1023, 1021) och mellan Lesjön (2550) och Bredreven (2530). Detta kan innebära att fisken var magrare i förhållande till längden i nedströms riktning. Dock förelåg ingen signifikativ skillnad mellan stationerna. 10

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Resultat ((Hämning av tillväxten kan orsakas av hormonell obalans och en störd kolhydratmetabolism till följd av exponering för klorerade, organiska ämnen eller tungmetaller som kadmium och bly (NV Rapport 3166)). % 2,0 1,5 1,0 GSI 1,2 SCF 0,5 1,0 0,0 0,8 0,6 1025 1023 1021 2550 2530 Millesvik 0,4 0,2 0,0 1025 1023 1021 2550 2530 Millesviken Figur 10. Medel samt högsta och lägsta värde av somatisk konditionsfaktor (SCF) för abborrar fångade i Gullspångsälvens avrinningsområde 2004 och i Millesviken, Vänern 1996 och 1998-2003. GSI tenderade öka nedströms Möckeln Gonadsomatiskt index (GSI) i abborre från Möckelns utlopp (1025) och Vänern var på samma nivå medan övriga lokaler visade ett högre GSI (Figur 11). GSI tenderade att öka i nedströms riktning ifrån Möckelns utlopp, nedströms Letälven (1023, 1021) samt minska mellan Lesjön (2550) och Bredreven (2530). Skillnaderna var dock ej signifikanta. Värden för GSI-index låg inom variationsbredden för Vänerns abborrar. Figur 11. Medel samt högsta och lägsta värde av gonadsomatiskt index (GSI) för abborrar fångade i Gullspångsälvens avrinningsområde 2004 och i Millesviken, Vänern 1996 och 1998-2003. Diskussion och slutsatser Störst ålderskillnad inom lokal Lesjön Inga missbildningar, sår eller dylikt har noterats på fångsten. Abborrar från samma lokal förhöll sig inom ungefär samma storlek. Bredrevens abborrar var äldre än storleksmässigt jämförbara individer från övriga lokaler. I materialet från Lesjön var åldersskillnaden störst (3-6 år). Visst upptag av bly i abborrar från Bredreven Kopparhalten i Letälvens abborrar (lever) bedömdes vara måttligt hög liksom zinkhalterna i abborrar från samtliga lokaler Dessa halter avvek dock inget från de lokala referenserna eller från regionala halter (IVL:s databas). Blyhalterna bedömdes som låga (Lesjön, Millesvik) till höga (Letälven) eller mycket hög (Bredreven). Ingen station visade avvikelse från regionala (IVL:s) blyhalter. Bredrevens halter visade dock avvikelse (liten) jämfört med abborrar från lokal referens (Lesjön). Sedimentundersökningen i Bredreven år 2003 visade på förhöjda bly-, zink- och kopparhalter, men också att be- 11

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Resultat lastningen minskat på senare tid. Trolig orsak till föroreningarna var gamla utsläpp från industriområdet i Lesjöfors samt nuvarande läckage från förorenad mark. På samtliga lokaler, även i Vänern, var kadmiumhalten i lever mycket hög. Halterna i abborrar från Gullspångsälvens avrinningsområde var genomgående högre än i vänerabborrarna och ökade i nedströms riktning i Letälven. Även i Bredreven var halten något högre jämfört med referensen Lesjön. Halterna avvek dock inget från de lokala referenserna eller jämfört med de i IVL:s databas. Nickelupptag i Letälven Nickelhalterna var genomgående högre än i Vänern och bedömdes vara hög (Åtorp) till mycket hög (Degerfors) i Letälven. Nickelhalten i Letälven avvek stort i Degerfors, och ingen/obetydlig (på gränsen till liten) i Åtorp, från halten i referensen Möckelns utlopp och från regionala halter (IVL:s databas). Kromhalterna i lever från alla stationer utom Millesvik i Vänern bedömdes som mycket höga. I Millesvik var halten mycket låg. Högre halter än i referenserna uppmättes i både lever- och muskelprov från abborrar från Letälven och Bredreven. Halterna avvek inget från de lokala referenserna. Med undantag av Millesvik avvek dock samtliga kromhalter stort i Letälven vid Degerfors och Bredreven, samt tydligt på övriga stationer jämfört med regionala halter. Vid fortsatta undersökningar rekommenderas att minst tio individer per lokal undersöks med avseende på metaller eftersom haltvariationen i biologiskt material är större än i vatten och sediment. Bly- och kadmiumhalter under EU:s gränsvärde för fiskkött Med undantag av krom var metallhalterna i allmänhet lägre i muskelvävnad jämfört med i lever och i nivå med eller under normalvärden för abborre som livsmedel. Kromhalten i muskel var generellt var på samma höga nivåer som halterna i lever och långt över normalvärdet enligt livsmedelverkets tabell för mineral- och spårelement i abborre. För bly- och kadmiumhalter i fiskkött finns gränsvärden (EU:s). Bly- och kadmiumhalterna var under dessa gränsvärden. Magrare fisk i Bredreven Resultaten visar att abborrarna från Bredreven hade något mindre gonader jämfört med referensen Lesjön. Minskad gonadtillväxt kan indikera att fisken är exponerad för föroreningar. Värdena för GSIindex låg inom variationsbredden för Vänerns abborrar. Den somatiska konditionsfaktorn tydde på att fisken var magrare i förhållande till längden i Bredreven jämfört med Lesjön. Skillnaderna var dock ej signifikanta. Undersökning av sediment i Letälven 2003 visade på höga kromhalter och mycket höga nickelhalter vilket härrör från tidigare utsläpp från industriområdet vid Degerfors järnverk. Krom- och zinkhalterna i sedimentet hade minskat sedan 1998 och kan bero på att ytsediment spolats bort vid 2000 och 2001 års högflöden. 12

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Referenser REFERENSER ALcontrol Laboratories. 1999. Gullspångsälven 1998. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. ALcontrol Laboratories. 2004. Gullspångsälven 2003. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Balk, L, m. fl. 1992. Övervakning av miljögifters effekter på fisk med hjälp av biologiska och kemiska variabler. SNV rapport 4292. Carlsson, C. och Widquist, U-G. 1997. Östersjön Ett liv på marginalen. Stockholm. Förlin, L. et. al. 1991. Biochemical and physiological effects of pulp mill effluents on fish. SNV Rapport 4031, s. 235-243. Fiskeriverkets provfiskeinventering och Naturvårdsverkets nationella program för miljöövervakning och kalkning, 2005. Förslag till nytt kontrollprogram för Gullspångsälvens avrinningsområde. Juni 2001. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. KM Lab 1998. Avesta Sheffield AB, Degerfors. Undersökningar av metaller i vattenmossa, sediment, grundvatten och bottenfauna i Letälven 1997. KM Lab 1999. Gullspångsälven 1998. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Kommisionens förordning (EG) nr 221/2002 av den 6 februari 2002 om ändring av förordning (EG) nr 466/2001 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel. Europeiska gemenskapens tidning 2002, L37:4-6. Manual for the Nordic Countries. Nordic Environmental Specimen Banking. Tema Nord: 1995:543. Naturvårdsverket PM 1611 1982-10-22. Missbildade chironomidlarver i svenska sjöar. Naturvårdsverket Allmänna Råd (86:3). 1986. Recipientkontroll vatten. Naturvårdsverket Rapport 3108. 1986. Recipientkontroll vatten. Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Naturvårdsverket Rapport 3166. 1986. Toxiska effekter av metaller på fisk. Naturvårdsverket Rapport 4913. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och Vattendrag. Naturvårdsverket Rapport 4914. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och hav. Naturvårdsverket Rapport 4920. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport kemiska och fysiklaiska parametrar. Program för samordnad nationell miljöövervakning i Vänern. 2000. Vänerns vattenvårdsförbund. Rapport nr 10. Souci, Fachmann, Kraut. 2000. Food composition and Nutrition Tables (Die Zusammensetzung der Lebensmittel Nährwert-Tabellen). 6th revised and completed edition. Medpharm GmbH Scientific Publisher, Germany. 13

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Referenser Internetadresser: http://ww.environ.se/dokument/lagar/bedgr und/hav/havdoc/methav.html 2001-08- 14 http://www.ivl.se/db/plsql/dvsb_met$b1.ac tionquery. 2005-01-10 http://www.slv.se/upload/dokument/mat_ Halsa/ldb/Mineralamnenochsparelemen t.xls 2005-01-11 14

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 1 Analysparametrarnas innebörd BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för metaller i abborre 15

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 1 Analysparametrarnas innebörd Allmänt om metaller Metaller förekommer naturligt i låga halter i sjöar och vattendrag. Halterna varierar med avrinningsområdets berggrund och jordart. Vattnets surhet och innehåll av organiska ämnen påverkar också metallhalterna. Om vattnet innehåller höga halter av metaller påverkas vattnets organismer negativt. Metaller med en densitet större än 5 gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för skadliga tungmetaller till skillnad från exempelvis järn som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller, främst bly, kadmium och kvicksilver, inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. En del tungmetaller, till exempel zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetaller är oförstörbara, de bryts inte ner och de utsöndras mycket långsamt. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Tungmetallernas giftverkan beror till stor del på att de binds hårt till organiska ämnen/strukturer i levande celler, vilket dels försvårar utsöndring (ger ackumulering) och dels bidrar till att olika cellfunktioner störs (gifteffekt). Metaller förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. De kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar och följer dessa. Även tungmetallernas egen rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink transporteras och sprids mycket lätt medan kvicksilver, bly och koppar behöver speciella förhållanden för att kunna frigöras och vandra. Tillståndsklasser Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4914) kan tillståndet med avseende på metaller i abborre från Östersjön (mg/kg TS i lever; *mg/kg våtvikt i muskel) indelas enligt följande: Ingen eller Liten Tydlig Stor Mycket obetydlig avvikelse avvikelse avvikelse stor avvikelse avvikelse Kadmium < 0,2 0,2 0,3 0,3 0,6 0,6-1 >1 Krom < 0,10 0,10 0,14 0,14 0,21 0,21 0,31 >0,31 Koppar < 7 7-11 11-17 17-26 >26 Kvicksilver < 0,04* 0,04 0,1* 0,1 0,23* 0,23 0,56* >0,56* Nickel < 0,06 0,06 0,12 0,12 0,24 0,24 0,48 >0,48 Bly < 0,04 0,04 0,07 0,07 0,11 0,11 0,18 >0,18 Zink < 65 65-90 90-125 125-175 >175 16

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat BILAGA 2 Analysresultat 17

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Abborre 2004 Station Nr Total Somatisk Total Somatisk Levervikt Gonadvikt Maginne- KF Soma- LSI GSI längd, cm längd, cm vikt, gram vikt, gram gram gram håll, gram tisk KF % % Möckelns utlopp A 16,7 13,7 47,0 43,7 0,65 0,22 2,5 1,0 0,94 1,5 0,51 1025 B 16,8 13,6 47,0 44,2 0,55 0,28 2,0 0,99 0,93 1,2 0,64 C 16,7 13,8 43,0 40,3 0,51 0,35 1,8 0,92 0,87 1,3 0,87 D 17,0 13,6 49,0 45,7 0,54 0,18 2,6 1,0 0,93 1,2 0,39 E 16,5 13,8 44,0 40,8 0,45 0,17 2,6 0,98 0,91 1,1 0,42 Min 16,5 13,6 43,0 40,3 0,45 0,17 1,8 0,92 0,87 1,1 0,39 Medel 16,7 13,7 46,0 42,9 0,54 0,24 2,3 0,98 0,91 1,3 0,57 Max 17,0 13,8 49,0 45,7 0,65 0,35 2,6 1,0 0,94 1,5 0,87 Letälven, Deger- A 16,9 13,6 38,0 35,8 0,37 0,21 1,6 0,79 0,74 1,0 0,60 fors 1023 B 17,3 14,1 62,0 54,6 0,70 0,32 6,4 1,2 1,1 1,3 0,59 C 17,5 13,7 49,0 45,8 0,56 0,31 2,4 0,91 0,85 1,2 0,68 D 16,6 13,8 40,0 37,6 0,49 0,28 1,6 0,87 0,82 1,3 0,74 E 17,0 13,8 47,0 42,3 0,56 0,32 3,9 0,96 0,86 1,3 0,75 Min 16,6 13,6 38,0 35,8 0,37 0,21 1,6 0,79 0,74 1,0 0,59 Medel 17,1 13,8 47,2 43,2 0,54 0,29 3,2 0,95 0,87 1,2 0,67 Max 17,5 14,1 62,0 54,6 0,70 0,32 6,4 1,2 1,1 1,3 0,75 Letälven, Åtorp A 16,3 13,3 42,0 39,9 0,41 0,25 1,4 0,97 0,92 1,03 0,62 1021 B 16,5 13,7 44,0 40,9 0,46 0,35 2,3 0,98 0,91 1,1 0,86 C 17,2 13,9 46,0 44,0 0,52 0,29 1,2 0,90 0,86 1,2 0,65 D 16,2 13,1 38,0 35,5 0,51 0,35 1,6 0,89 0,84 1,4 1,00 E 16,0 12,9 36,0 33,4 0,49 0,29 1,8 0,88 0,82 1,5 0,86 Min 16,0 12,9 36,0 33,4 0,41 0,25 1,2 0,88 0,82 1,0 0,62 Medel 16,4 13,4 41,2 38,7 0,48 0,31 1,7 0,93 0,87 1,3 0,80 Max 17,2 13,9 46,0 44,0 0,52 0,35 2,3 0,98 0,92 1,5 1,0 Lesjön A 19,3 16,3 69,0 64,4 0,55 0,83 3,2 0,96 0,90 0,86 1,3 2550 B 18,2 14,9 67,0 60,9 0,86 0,36 4,9 1,1 1,0 1,4 0,60 C 17,2 14,2 51,0 47,2 0,55 0,29 3,0 1,0 0,93 1,2 0,61 D 18,7 16,1 69,0 61,4 0,76 0,44 6,4 1,1 0,94 1,2 0,71 E 19,3 16,2 75,0 67,2 1,3 0,52 6,0 1,0 0,93 1,9 0,77 Min 17,2 14,2 51,0 47,2 0,55 0,29 3,0 0,96 0,90 0,86 0,60 Medel 18,5 15,5 66,2 60,2 0,80 0,49 4,7 1,0 0,94 1,3 0,79 Max 19,3 16,3 75,0 67,2 1,3 0,83 6,4 1,1 1,0 1,9 1,3 Bredreven A 20,4 16,8 84,0 73,3 0,80 0,37 9,5 0,99 0,86 1,1 0,50 2530 B 20,3 16,9 83,0 76,4 0,94 0,50 5,1 0,99 0,91 1,2 0,65 C 18,7 16,7 65,0 61,1 0,60 0,63 2,7 0,99 0,93 0,98 1,0 D 18,4 15,1 56,0 52,7 (0,20) 0,25 2,8 0,90 0,85 (0,37) 0,47 E 18,3 15,3 58,0 54,6 0,64 0,51 2,3 0,95 0,89 1,2 0,94 Min 18,3 15,1 56,0 52,7 0,60 0,25 2,3 0,90 0,85 0,98 0,47 Medel 19,2 16,2 69,2 63,6 0,75 0,45 4,5 0,96 0,89 1,1 0,72 Max 20,4 16,9 84,0 76,4 0,94 0,63 9,5 0,99 0,93 1,2 1,0 GSI=Gonadsomatiskt index LSI=Leversomatiskt index KF=Konditionsfaktor Värde satt i parentes avviker starkt från övriga värden i samma provgrupp. Detta har ej bedömts vara representativa och har ej beräknats i medelvärdet. 18

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Abborre 2004 - halter i lever per kilo TS Station Nr Cd Cr Cu Zn Ni Pb Ålder mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts år Möckelns utlopp A 3,2 1,8 10 120 0,16 0,13 3 1025 B 3,7 1,8 16 110 0,12 0,39 3 C 4,0 1,5 9 97 0,10 0,012 4 D 0,49 1,9 5 87 0,078 0,053 2 E 2,4 2,0 8 120 0,13 0,049 3 Min 0,49 1,5 5 87 0,078 0,012 2 Medel 2,8 1,8 10 107 0,12 0,18 3 Max 4,0 2,0 16 120 0,16 0,39 4 Letälven, Degerfors A 3,0 3,3 31 110 1,5 0,24 3 1023 B 0,92 2,1 5 82 0,068 (4,1) 2 C 4,2 3,2 10 120 2,00 0,16 3 D 5,6 2,0 11 130 0,24 0,084 3 E 1,6 2,4 7 97 3,0 0,070 3 Min 0,92 2,0 5 82 0,068 0,070 2 Medel 3,1 2,6 13 108 1,4 0,14 3 Max 5,6 3,3 31 130 3,0 0,24 3 Letälven, Åtorp A 4,6 2,1 14 120 0,30 0,14 3 1021 B 4,4 1,8 11 100 0,33 0,11 3 C 3,4 1,5 10 120 0,10 0,009 3 D 3,3 2,1 12 130 0,38 0,30 3 E 2,3 2,0 13 130 0,31 0,22 3 Min 2,3 1,8 10 100 0,10 0,009 3 Medel 3,6 1,9 12 120 0,28 0,14 3 Max 4,6 2,1 14 130 0,38 0,30 3 Lesjön A (15) 2,2 19 140 0,090 0,23 6 2550 B 0,71 2,0 8 93 0,043 0,009 3 C 1,0 2,0 6 100 0,092 0,006 3 D 4,0 2,0 12 100 0,059 0,022 5 E 0,98 1,9 9 62 0,027 0,003 5 Min 0,71 1,9 6 62 0,027 0,003 3 Medel 1,7 2,0 11 99 0,062 0,054 4 Max 4,0 2,2 19 140 0,092 0,23 6 Bredreven A 2,1 2,3 11 93 0,14 0,37 7 2530 B 2,1 2,0 5 86 0,032 0,031 9 C 1,6 2,1 6 115 0,13 0,060 7 D 2,0 1,9 7 120 0,091 0,073 7 E 1,9 2,5 12 130 0,14 0,52 7 Min 1,6 1,9 5 86 0,032 0,031 7 Medel 1,9 2,2 8 109 0,11 0,21 7 Max 2,1 2,5 12 130 0,14 0,52 9 19

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Abborre 2004 - halter i muskel per kilo TS Station Nr Cd Cr Cu Zn Ni Pb Ålder mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts år Möckelns utlopp 1025 A 0,009 2,0 0,61 21 0,050 <0,009 3 B 0,004 2,2 0,86 19 0,020 <0,009 3 C 0,004 2,7 (5,7) 24 (0,13) (0,27) 4 D <0,002 2,3 1,3 25 0,040 0,030 2 E 0,003 2,7 0,56 21 0,020 <0,009 3 Min <0,002 2,0 0,56 19 0,020 <0,009 2 Medel 0,004 2,4 0,83 22 0,033 0,0109 3 Max 0,009 2,7 1,3 25 0,050 0,030 4 Letälven, Degerfors 1023 A 0,005 2,2 0,68 29 0,082 0,008 3 B 0,002 2,2 0,82 25 0,040 <0,008 2 C 0,002 2,5 0,78 25 0,023 0,003 3 D 0,003 2,3 0,61 21 0,030 0,003 3 E 0,004 2,4 0,99 25 0,070 0,005 3 Min 0,002 2,2 0,61 21 0,030 <0,008 2 Medel 0,003 2,3 0,78 25 0,056 0,005 3 Max 0,005 2,5 0,99 29 0,082 0,008 3 Letälven, Åtorp 1021 A 0,0030 2,3 0,54 16 0,030 0,020 3 B 0,003 2,9 1,4 20 0,10 0,040 3 C <0,002 2,4 0,79 21 0,010 <0,010 3 D <0,002 2,9 0,50 16 0,030 0,002 3 E <0,0008 2,2 0,55 19 0,040 0,002 3 Min <0,0008 2,2 0,50 16 0,010 <0,010 3 Medel 0,002 2,5 0,76 18 0,042 0,014 3 Max 0,003 2,9 1,4 21 0,10 0,040 3 Lesjön 2550 A 0,018 1,7 0,58 16 0,040 0,006 6 B <0,0009 2,3 0,61 19 0,020 0,003 3 C 0,001 2,3 0,67 20 0,030 0,001 3 D 0,012 2,4 0,65 19 0,019 0,008 5 E 0,002 1,8 0,72 19 0,024 (0,53) 5 Min <0,0009 1,7 0,58 16 0,019 0,001 3 Medel 0,007 2,1 0,65 19 0,027 0,004 4 Max 0,018 2,4 0,72 20 0,040 0,008 6 Bredreven 2530 A 0,0009 3,4 (8,3) 21 (0,53) (0,42) 7 B <0,001 2,2 0,75 17 0,040 <0,010 9 C <0,0009 2,4 0,65 19 0,033 0,002 7 D 0,0009 2,7 0,58 16 0,045 <0,009 7 E 0,002 2,2 0,67 18 0,070 0,017 7 Min <0,0009 2,2 0,58 16 0,033 <0,009 7 Medel 0,001 2,6 0,66 18 0,047 0,0071 7 Max 0,002 3,4 0,75 21 0,070 0,017 9 20

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Abborre 2004 - halter i muskel per kg våtvikt Station Nr Cd Cr Cu Zn Ni Pb Ålder mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg år Möckelns utlopp A 0,002 0,44 0,13 4,6 0,01 <0,002 3 1025 B 0,0008 0,44 0,17 3,8 0,004 <0,002 3 C 0,0008 0,55 (1,2) 4,8 0,03 (0,06) 4 D <0,0004 0,48 0,27 5,3 0,008 0,006 2 E 0,0007 0,59 0,12 4,6 0,004 <0,002 3 Min <0,0004 0,44 0,12 3,8 0,004 <0,002 2 Medel 0,001 0,50 0,18 4,6 0,01 0,002 3 Max 0,002 0,59 0,27 5,3 0,03 0,006 4 Letälven, Degerfors A 0,001 0,44 0,14 5,9 0,02 0,002 3 1023 B 0,0004 0,45 0,17 5,1 0,008 <0,002 2 C 0,0004 0,51 0,16 5,1 0,005 0,0006 3 D 0,0006 0,48 0,13 4,3 0,006 0,0006 3 E 0,0009 0,52 0,21 5,4 0,02 0,001 3 Min 0,0004 0,44 0,13 4,3 0,005 <0,002 2 Medel 0,0007 0,48 0,16 5,2 0,01 0,001 3 Max 0,001 0,52 0,21 5,9 0,02 0,002 3 Letälven, Åtorp A 0,0006 0,49 0,11 3,4 0,006 0,004 3 1021 B 0,0006 0,60 0,29 4,1 0,02 0,008 3 C <0,0004 0,50 0,17 4,4 0,002 <0,002 3 D <0,0004 0,62 0,11 3,4 0,006 0,0004 3 E 0,0002 0,46 0,12 4,0 0,008 0,0004 3 Min <0,0004 0,46 0,11 3,4 0,002 <0,002 3 Medel 0,0004 0,54 0,16 3,9 0,009 0,003 3 Max 0,0006 0,62 0,29 4,4 0,02 0,008 3 Lesjön A 0,004 0,35 0,12 3,3 0,008 0,001 6 2550 B <0,0002 0,46 0,12 3,8 0,004 0,0006 3 C 0,0003 0,48 0,14 4,2 0,006 0,0001 3 D 0,003 0,52 0,14 4,1 0,004 0,002 5 E 0,0005 0,42 0,17 4,4 0,006 (0,12) 5 Min <0,0002 0,35 0,12 3,3 0,004 0,0001 3 Medel 0,001 0,45 0,14 4,0 0,006 0,0009 4 Max 0,004 0,52 0,17 4,4 0,008 0,002 6 Bredreven A 0,0002 0,69 (1,7) 4,3 0,1 (0,09) 7 2530 B <0,0002 0,43 0,15 3,3 0,008 <0,0002 9 C <0,0002 0,51 0,14 4,1 0,007 0,0004 7 D 0,0002 0,58 0,13 3,5 0,01 <0,0002 7 E 0,0005 0,50 0,15 4,1 0,02 0,004 7 Min <0,0002 0,43 0,13 3,3 0,007 <0,0002 7 Medel 0,0002 0,54 0,14 3,8 0,03 0,001 7 Max 0,0005 0,69 0,15 4,3 0,1 0,004 9 21

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat 22

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 3 Protokoll BILAGA 3 Protokoll med fält- och lab.uppgifter 23

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 3 Protokoll Projekt: Gullspångsälven ALcontrol Station: Möckelns utlopp Stationsbeteckning: 1025 Typ av undersökning: Metaller i abborre Karta: 10 E SV Stationsläge(RN): X = 65 70 90, Y = 14 23 59 Siktdjup: 2,8 m Provtagningsdatum: 2004-08-02 Vattentemperatur: 20,9 o C Lufttemperatur: 19,7 o C Provtagare: Annika Pettersson & Martin Liungman, Medins Sjö- & Åbiologi Det: Susanne Holmström Prov Total- Kropps- Total- Somatisk Lever- Kön Gonad- Maginne- Övriga nr längd (cm) längd (cm) vikt (g) vikt (g) vikt (g) vikt (g) håll (g) anmärkningar A 16,7 13,7 47,0 43,7 0,65 Hona 0,22 2,5 B 16,8 13,6 47,0 44,2 0,55 Hona 0,28 2,0 C 16,7 13,8 43,0 40,3 0,51 Hona 0,35 1,8 D 17,0 13,6 49,0 45,7 0,54 Hona 0,18 2,6 E 16,5 13,8 44,0 40,8 0,45 Hona 0,17 2,6 Övrigt: Frisk vind, växlande molnighet. Nättid 9.00-10.45. 6 st nät. Projekt: Gullspångsälven ALcontrol Station: Letälven, Degerfors Stationsbeteckning: 1023 Typ av undersökning: Metaller i abborre Karta: 10 E SV Stationsläge(RN): X = 65 67 12, Y = 14 21 08 Siktdjup: 2,9 m Provtagningsdatum: 2004-08-02 Vattentemperatur: 19,8 o C Lufttemperatur: 21,3 o C Provtagare: Annika Pettersson & Martin Liungman, Medins Sjö- & Åbiologi Det: Susanne Holmström Prov Total- Kropps- Total- Somatisk Lever- Kön Gonad- Maginne- Övriga nr längd (cm) längd (cm) vikt (g) vikt (g) vikt (g) vikt (g) håll (g) anmärkningar A 16,9 13,6 38,0 35,8 0,37 Hona 0,21 1,6 B 17,3 14,1 62,0 54,6 0,70 Hona 0,32 6,4 C 17,5 13,7 49,0 45,8 0,56 Hona 0,31 2,4 D 16,6 13,8 40,0 37,6 0,49 Hona 0,28 1,6 E 17,0 13,8 47,0 42,3 0,56 Hona 0,32 3,9 Leverparasit? 1 stor blåsa i lever. Övrigt: Frisk vind, växlande molnighet. 4 nät 1h, 3 nät 1h. 24

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 3 Protokoll Projekt: Gullspångsälven ALcontrol Station: Letälven, Åtorp Stationsbeteckning: 1021 Typ av undersökning: Metaller i abborre Karta: 10 E SV Stationsläge(RN): X = 65 54 75, Y = 14 16 75 Siktdjup: 2,2 m Provtagningsdatum: 2004-08-04 Vattentemperatur: 20,0 o C Lufttemperatur: 19,7 o C Provtagare: Annika Pettersson & Martin Liungman, Medins Sjö- & Åbiologi Det: Susanne Holmström Prov Total- Kropps- Total- Somatisk Lever- Kön Gonad- Maginne- Övriga nr längd (cm) längd (cm) vikt (g) vikt (g) vikt (g) vikt (g) håll (g) anmärkningar A 16,3 13,3 42,0 39,9 0,41 Hona 0,25 1,4 B 16,5 13,7 44,0 40,9 0,46 Hona 0,35 2,3 C 17,2 13,9 46,0 44,0 0,52 Hona 0,29 1,2 2 större blåsor lever - parasit? D 16,2 13,1 38,0 35,5 0,51 Hona 0,35 1,6 E 16,0 12,9 36,0 33,4 0,49 Hona 0,29 1,8 Flera blåsor i lever, stora och små - parasit? Övrigt: Molnigt, regnskurar, frisk vind. 5 nät 1 h. Projekt: Gullspångsälven ALcontrol Station: Lesjön Stationsbeteckning: 2550 Typ av undersökning: Metaller i abborre Karta: 12 E SV Stationsläge(RN): X = 66 53 94, Y = 14 08 75 Siktdjup: 2,6 m Provtagningsdatum: 2004-08-03 Vattentemperatur: 19,9 o C Lufttemperatur: 16,5 o C Provtagare: Annika Pettersson & Martin Liungman, Medins Sjö- & Åbiologi Det: Susanne Holmström Prov Total- Kropps- Total- Somatisk Lever- Kön Gonad- Maginne- Övriga nr längd (cm) längd (cm) vikt (g) vikt (g) vikt (g) vikt (g) håll (g) anmärkningar A 19,3 16,3 69,0 64,4 0,55 Hona 0,83 3,2 B 18,2 14,9 67,0 60,9 0,86 Hona 0,36 4,9 C 17,2 14,2 51,0 47,2 0,55 Hona 0,29 3,0 Några större blåsor i lever (parasiter?) D 18,7 16,1 69,0 61,4 0,76 Hona 0,44 6,4 E 19,3 16,2 75,0 67,2 1,3 Hona 0,52 6,0 Övrigt: Mulet, regnskurar. 4 nät 1,5 h. 25

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 3 Protokoll Projekt: Gullspångsälven ALcontrol Station: Bredreven Stationsbeteckning: 2530 Typ av undersökning: Metaller i abborre Karta: 11 E NV Stationsläge(RN): X = 66 48 56, Y = 14 14 90 Siktdjup: 2,6 m Provtagningsdatum: 2004-08-03 Vattentemperatur: 19,3 o C Lufttemperatur: 17,5 o C Provtagare: Annika Pettersson & Martin Liungman, Medins Sjö- & Åbiologi Det: Susanne Holmström Prov Total- Kropps- Total- Somatisk Lever- Kön Gonad- Maginne- Övriga nr längd (cm) längd (cm) vikt (g) vikt (g) vikt (g) vikt (g) håll (g) anmärkningar A 20,4 16,8 84,0 73,3 0,80 Hona 0,37 9,5 Fisk i magen B 20,3 16,9 83,0 76,4 0,94 Hona 0,50 5,1 C 18,7 16,7 65,0 61,1 0,60 Hona 0,63 2,7 Några gula blåsor i levern. Parasit? D 18,4 15,1 56,0 52,7 0,20 Hona 0,25 2,8 E 18,3 15,3 58,0 54,6 0,64 Hona 0,51 2,3 Övrigt: Mulet och regnskurar. 4 nät 1,5 h. 3 nät 0,5 h 26

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 4 Tillväxtanalys BILAGA 4 Tillväxtanalys 27

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 4 Tillväxtanalys FISKERIVERKET Drottningholm 04 10 15 Sötvattenslaboratoriet Institute of Freshwater Research Magnus Kokkin Åldersbestämning av abborre, på uppdrag av ALcontrol AB 100 Lokal Bredreven Lesjön 90 80 Totalvikt 70 60 50 40 30 150 160 170 180 190 200 210 Totallängd 28

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 4 Tillväxtanalys 100 90 Lokal Letälven Letälven, Degerfors Möckelns utlopp 80 Totalvikt 70 60 50 40 30 150 160 170 180 190 200 210 Totallängd 250 Lokal Bredreven Databas medel Lesjön 225 200 Totallängd 175 150 125 100 2 3 4 5 6 7 8 9 Ålder 29

METALLER I ABBORRE 2004 ALcontrol Bilaga 4 Tillväxtanalys 250 225 Lokal Databas medel Letälven Letälven, Degerfors Möckelns utlopp 200 Totallängd 175 150 125 100 2 3 4 5 6 7 8 9 Ålder De övre figurerna visar fiskarnas längd viktförhållande. Av denna framgår att storleksskillnaden mellan fiskarna är större mellan provtagningsområdena än inom. Dvs fiskarna från samma lokal är av ungefär samma storlek. De understa figurerna visar varje fisks längd vid given ålder. Naturligtvis går det ej att dra några generella slutsatser av ett så pass litet material, så följande kommentarer gäller enbart dessa fiskar specifikt. De två yngsta fiskarna (2 år, en från Letälven, Degerfors och en från Möckelns utlopp) har haft en synnerligen god tillväxt, jämfört med den räta linjen (medelvärden från Sötvattenslaboratoriets databas). Även den stora gruppen treåringar ligger klart över denna linje. Dock ska man ha i åtanke att databasens uppgifter till stor del kommer från näringsfattiga skogssjöar, där tillväxten är lägre än i normalsjön. Oavsett detta så är tvååringarnas storlek anmärkningsvärda. För fiskar >3 år planar tillväxthastigheten ut, och ligger i linje eller under databasens medelvärden. Hade tendenserna varit likadana i ett stort material (utan storleksselektivitet vid provtagningen) hade detta pekat på avstannande tillväxt vid ungefär 20 cm längd. Fiskarna från Bredreven är äldre än storleksmässigt jämförbara fiskar från övriga lokaler. Störst åldersskillnad inom en lokal var det i Lesjön. 30

ALcontrol är Sveriges största laboratoriekedja för miljö- och livsmedelsanalyser med drygt 350 medarbetare och ca 220 msek i omsättning. Verksamheten bedrivs med 6 laboratorier, samtliga ackrediterade av SWEDAC. ALcontrol Laboratories är Europas ledande analysföretag med högkvalificerade laboratorier i England, Irland, Holland, Frankrike och Sverige. HÄR FINNS ALCONTROL I SVERIGE Umeå Tel. 090 71 16 60 Karlstad Tel. 054 21 30 77 Uddevalla Tel. 0522 67 01 30 Linköping Tel. 013 25 49 00 Malmö Tel. 040 672 89 00 Växjö Tel. 0470 233 00 ALcontrol AB Box 307 651 07 KARLSTAD Besöksadress: Bromsgatan 4A Hemsida: www.alcontrol.se