Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde

Transkript

1 Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Torsk Sill Skrubbskädda Toxicon rapport 145/98 LANDSKRONA JANUARI 1999

2 2-19 Sammanfattning En undersökning har utförts inom Malmö kommuns havsområde, med avsikt att belysa halter av metaller och PCB i fiskarter viktiga för konsumtion i Malmö-området. Fiskarterna torsk, sill och skrubbskädda tillhör de viktigaste arterna för yrkes- och fritidsmässig fångst, och det finns relativt bra jämförelsematerial från andra undersökningar, i närområdet och i andra europeiska länder. Fisk fångades vid Klagshamnsområdet i oktober 1998 och utanför Spillepeng i oktober Nio metaller och 7 kongener av PCB analyserades i fiskmuskel på materialet. Resultaten kan sammanfattas enligt följande: Halterna av kvicksilver är för samtliga arter väl under gränsvärdet för överlåtning och försäljning. Värdena överensstämmer bra med tidigare undersökningar 1994 vid Landskrona. Värdena är dock lägre än vid tidigare undersökningar i Öresund under 70- och 80-talet. Vid jämförelse med data från norra Europa är halterna högre vid Klagshamn och Landskrona vilket stämmer överens med danska långtidsserier i Öresund, Bälten och Jyllandskusten. För övriga metaller är halterna på ungefär samma nivå som vid andra undersökningar i Öresund och i norra Europa. Halterna av PCB var låga, i huvudsak under 5 µg/kg våtsubstans för samtliga fiskarter. I jämförelse med andra undersökningar i Nordeuropa, låg halterna i Malmö i huvudsak inom samma intervall. På basis av rekommendationer från Livsmedelsverket, görs bedömningen att inga rekommenderade dagsintag för de tre fiskarterna vid Malmöområdet behöver utfärdas. En viss försiktighet kan dock vara påkallad vid regelbunden konsumtion av fisklever, speciellt torsk Klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kvicksilver i sill ger en stor avvikelse vid jämförelse med jämförsvärdet för hela Sverige, dvs halterna vid Klagshamn är enligt det nya klassningssystemet betydligt högre vid Klagshamn än jämförelsematerialet för hela Sverige.

3 3-19 Inledning På uppdrag av Miljöförvaltningen, Malmö kommun, har en miljögiftsundersökning utförts inom Malmö kommuns kustområden. Syftet med studien var att undersöka halterna av metaller och ett organiskt miljögift (PCB) i viktiga fiskarter som fångas och försäljs inom kommunen. Eftersom undersökningen riktades mot konsumenterna, utfördes alla analyser i fiskmuskel. Som representativa fiskar utvaldes skrubbskädda, torsk och sill. Arterna fångas i stort antal inom kommunen, både av yrkes- och fritidsfiskare. Havsöring bedömdes inte kunna insamlas i tillräcklig mängd för ett statistiskt acceptabelt material. Data från den föreliggande undersökningen har jämförts med äldre undersökningar i Öresund, och med aktuella data från omkringliggande havsområden. I den nyligen utgivna Bedömningsgrunder för miljökvalitet - kust och hav (Naturvårdsverket, 1999) har klassningssystem för bl.a. miljögifter införts. I föreliggande undersökning har klassning därför gjorts för kvicksilver och sill, det enda ämnet och den enda fiskarten från Malmö-undersökningen som kan klassas enligt bedömningsgrunderna. Material och metoder Skrubba, sill och torsk, ca 30 individer av varje art, inköptes från fiskare i Klagshamn. All fisk fångades den 13 oktober på följande positioner: Torsk och skrubba N O Sill N O Direkt efter fångsten lades fisken på is, och fördes inom 2 timmar efter landning till Toxicons laboratorium där fisken frystes. Från en tidigare undersökning utanför Spillepeng/Oljehamnen (Toxicon, 1998a) fanns nedfryst material kvar i form av skrubba, och denna fisk utnyttjades som material för området norr om Malmö hamn. Inför dissekeringen mättes längd och vikt för varje individ, varvid 25 individer av varje art valdes ut för analys. De poolades inom varje art i fem grupper, såtillvida att en grupp kom att bestå av material från 5 individer med totalt 5 grupper per fiskart. Detta förfaringssätt bedömdes ge en jämnhet i materialet för varje grupp, och ge underlag för statistiska analyser. Vid utdissekeringen av fiskmuskel skars muskelbitar ut bakom ryggfenan och ovanför sidolinjen på fisken. Muskelvävnad för metallanalyser fördes över till provmärkta plastpåsar, medan vävnad för PCB-analys fördes över till provmärkta syradiskade glasburkar med aluminiumfolie i locket. Samtliga prover frystes återigen innan leverans till Svensk Grundämnesanalys

4 4-19 (SGAB), Luleå och SGAB, Täby. På materialet från Spillepeng/Oljehamnen togs endast prover för metallanalys, då data för PCB kunde utnyttjas från Toxicon, 1998a. Följande provmärkningar användes: Fiskart med fångstplats Torsk, Klagshamn Sill, Klagshamn Skrubba, Klagshamn Skrubba, Spillepeng/Oljehamnen Stationsbeteckning T S P L Metallanalyser utfördes med upplösning i mikrovågsugn i slutna teflonbehållare med koncentrerad ultraren salpetersyra och väteperoxid. Slutbestämning av metallhalter utfördes med plasma-emissionsspektrometri (ICP-AES), plasma-masspektrometri (ICP-QMS) och atomfluoroscens. PCB analyserades gaskromatografiskt med ECD-detektion. Följande metaller bestämdes: Arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink. Följande PCB-kongener bestämdes: PCB28, PCB52, PCB101, PCB118, PCB138, PCB153 och PCB180. Summan av de sju kongenerna redovisas som totalhalten PCB 7. Medelvärden och standardavvikelse beräknades för varje fiskart och ämne. Därefter utfördes en ANOVA (variansanalys) för att studera om skillnader i halter mellan stationer och art var statistiskt signifikanta (5% signifikansnivå). Inledningsvis studerades därför analysresultatens normalfördelning för det samlade materialet för varje ämne. I förekommande fall, efter studier av probabilitets-plottar, log-transformerades alla data. Detta gällde för arsenik, kvicksilver och zink. För övriga ämnen användes otransformerade data i den fortsatta ANOVA-analysen. I förekommande fall jämfördes halterna med av Livsmedelsverket föreslagna gränsvärden, och med gränvärden för försäljning. Vidare jämfördes data med övriga undersökningar i Öresund, och med undersökningar i det nationella miljögiftsprogrammet. För statistiska analyser har programpaketet SYSTAT använts.

5 5-19 Resultat och diskussion I nedanstående tabell I redovisas vikt och längd för de olika fiskarterna och stationerna. Tab. I. Vikt- och längdintervallet för torsk, sill och skrubba ingående i undersökningen. Data redovisas som intervallet av medelvärden för de 5 replikaten inom varje fiskart/station. Fiskart/station Vikt, g Längd, mm Torsk/Klagshamn, T Sill/Klagshamn, S Skrubba/Klagshamn Skrubba/Spillepeng, L Materialet var, med ett undantag, mycket jämnt vilket innebär att analysresultaten från de olika replikaten är jämförbara. Undantaget var skrubba från Spillepeng, där ett replikat avvek med betydligt högre vikt och längd. Övriga replikat vid Spillepeng var mycket jämna. Halterna av respektive ämne uppvisade i allmänhet en jämnhet inom respektive grupp, med variationskoefficienter, CV, mellan 3 och 25 %. Variationskoefficienten (standardavvikelse/medelvärde*100) ger ett mått på hur stor variation som finns i materialet omkring medelvärdet. Undantaget var för koppar där CV varierade mellan 2 och 76% för de olika grupperna. Även för kvicksilver var CV högt för skrubba vid Spillepeng, 39%, vilket berodde på att ett replikat avvek från de övriga.

6 6-19 Metaller Arsenik Halterna av arsenik var signifikant lägre i torsk än i övriga fiskarter (Fig. 1). Halterna var högst i skrubba, och med en skillnad mellan Klagshamn och Spillepeng. Skillnaden i halt mellan skrubba Spillepeng och sill var också signifikant. Medelvärdet för de fyra grupperna varierade mellan 1648 och 2546 muskel Arsenik, T S P L Fig. 1. Halter av arsenik i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i µg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven. Kadmium Kadmiumhalterna varierade mellan 23,9 och 31,0 och med högst värden i sill (Fig. 2). Skillnaden mellan sill och skrubba Klagshamn var signifikant.

7 K admium, T S P L Fig. 2. Halter av kadmium i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i µg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven. Kobolt Halterna av kobolt var mycket jämna och varierade mellan 2,00 och 2,06 (Fig. 3). 2,5 2,0 Kobolt, 1,5 1,0 0,5 0,0 T S P L Fig. 3. Halter av kobolt i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i µg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven.

8 8-19 Krom Halterna av krom var jämna och varierade mellan 1,01 och 1,13 mg/kg VS (Fig. 4) Krom, T S P L Fig. 4. Halter av krom i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i mg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven. Koppar Halterna av koppar var något ojämna inom (S och L) och mellan grupperna (Fig. 5). Halterna var signifikant högst i sill med 0,24 mg/kg VS jämfört med övriga fiskarter. I övriga grupper varierade halterna mellan 0,024 och 0,055 mg/kg VS Koppar, T S P L Fig. 5. Halter av koppar i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i mg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven.

9 9-19 Kvicksilver Kvicksilverhalterna varierade mellan 64,8 och 282 med signifikant högst halter i torsk (Fig. 6). Halterna i sill var signifikant lägre än i båda skrubb-grupperna och i torsk Kvicksilver, T S P L Fig. 6. Halter av kvicksilver i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i µg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven. Halterna i alla fiskarterna ligger klart under gränsvärdet för överlåtande och försäljning, 500.

10 10-19 Nickel Nickelhalterna var jämna för alla grupperna, 2,44-2,98 mg/kg VS. och med lägst halter i skrubba Spillepeng (Fig. 7) Nickel, T S P L Fig. 7. Halter av nickel i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i mg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven. Bly Blyhalterna var jämna, ca 15, för alla fiskgrupperna (Fig. 8) Bly, T S P L Fig. 8. Halter av bly i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i µg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven.

11 11-19 Zink Även zinkhalterna var jämna, 4,39-5,16 mg/kg VS, och inga stora skillnader förelåg mellan grupperna (Fig. 9) Zink, mg/kg VS T S P L Fig. 9. Halter av zink i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i mg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven.

12 12-19 Jämförelser med andra undersökningar Datamaterial för jämförelser har inhämtats från Landskrona kommun (Toxicon 1995, 1998b), Lomma kommun (Toxicon 1998a), Danmark (Jörgensen & Pedersen, 1994), Öresund (SNV 3009, Öresundskommissionen- Naturvårdsverket, 1985), Östersjön (SNV 4135, Naturvårdsverket, 1993), Europa (ICES, 1988), och Gävleborgs län (Bignert, 1997). Jämförelserna görs artvis. Torsk Tillgängliga data för torsk är sammanställda i tabell II. Tabell II. Sammanställning av tillgängliga data för torsk från olika undersökningar i Sverige och utlandet, med den föreliggande undersökningen längst ned i tabellen. Källa/metall As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn SO Gotland, , SNV 4135 Öresund- Östersjön- <20 < < Kattegatt (73-75), Naturvårdsverket, 1985 Landskrona 1994, Toxicon Norra Europa , ICES* Klagshamn, * angivna värden i huvudsak i intervallet mellan 25% och 75% kvartilerna Tabellen visar dels på luckor i jämförelsematerialet, och dels på en stor samstämmighet. Halterna av kvicksilver vid Klagshamn 1998 var något lägre än i Öresund , och betydligt lägre än äldre data från Landskronaområdet ( µg Hg/kg VS). Halterna var dock högre än i övriga områden. För metallerna arsenik, kadmium, bly, och zink tycks värdena vid Klagshamn ligga i ungefär samma intervall som för jämförelsedata. Kopparvärdena var dock lägre. För krom och nickel saknas i stort sett jämförelsematerial.

13 13-19 Sill Jämförelsedata för sill är sammanställt i tabell III. Tabell III. Sammanställning av tillgängliga data för sill från olika undersökningar i Sverige och utlandet, med den föreliggande undersökningen längst ned i tabellen. Källa/metall As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Utlängan, (SNV 4135) Öresund- Östersjön- < < Kattegatt (73-75) (Naturvårdsverket, 1985) Gävleborgs län, (Bignert, 1997) Norra Europa (ICES )* Klagshamn, * angivna värden i huvudsak i intervallet mellan 25% och 75% kvartilerna Kvicksilverhalterna i sill tycks ligga något över intervallet för undersökningar utanför Öresund. Vid jämförelse med äldre Öresundsundersökningar kan halterna möjligen ha sjunkit något. I materialet från Utlängan, Karlskrona skärgård, finns en ökande trend i materialet för perioden För övriga jämförbara ämnen ligger halterna vid Klagshamn i eller under intervallet för övriga undersökningar. För krom och nickel saknas dock jämförelsedata.

14 14-19 Skrubbskädda Jämförelsedata för skrubbskädda är sammanställt i tabell IV. Tabell IV. Sammanställning av tillgängliga data för skrubbskädda från olika undersökningar i Sverige och utlandet, med den föreliggande undersökningen längst ned i tabellen (Klagshamn och Spillepeng). Källa/metall Öresund (Stora Bält) , Jörgensen & Pedersen, 1994 Öresund- Östersjön- Kattegatt (73-75), Naturvårdsverket, 1985 Landskrona, Toxicon 1994 Norra Europa , ICES* As Cd Cr Cu Hg (30-60) Ni Pb Zn < < ,3-2, <50 < Klagshamn, Spillepeng, * angivna värden i huvudsak i intervallet mellan 25% och 75% kvartilerna Kvicksilverhalterna från Klagshamn och Spillepeng stämmer väl överens med data från Öresundskommissionen (Naturvårsdverket, 1985), Landskrona och danska undersökningar. I Jörgensen & Pedersen (1994) ansågs halterna i Öresund vara förhöjda och inga trender kunde utläsas för perioden Vad avser kadmium är halterna högre än vid Landskrona 1994, men i intervallet för övriga jämförelsedata. För övriga metaller ligger Malmö-värdena på eller under intervallen för jämförelsedata, med undantag för koppar som ligger lägre. Sammanfattningsvis kan sägas att metallhalterna i fisk från Malmö-området var något lägre för koppar än jämförelsedata, medan de låg på samma nivå för arsenik, kadmium, bly och zink. Kvicksilverhalterna var något högre. För krom och nickel är det osäkert att uttala sig då tillräckligt jämförelsematerial saknas.

15 15-19 Klassning enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet I bedömningsgrunderna finns endast sill med av de fiskarter som studerats i Malmö-undersökningen. Av de ämnen som finns med, är det endast kvicksilver som mätts i muskelvävnad. Av detta skäl kan klassning endast göras för kvicksilver och sill. Tabell V. Halter av kvicksilver i sill/strömming (muskel, µg/kg våtvikt) i Klagshamn och jämförvärdet för hela Sverige. Hg, Klagshamn ,8 Sverige, NV Avvikelseklassningen är uppmättvärde/jämförvärdet vilket i detta fallet blir 6,5 (64,8/10). Enligt tabell 42 i NV:s rapport hamnar denna kvot i klassen 4 vilket innebär stor avvikelse.

16 16-19 PCB PCB-halterna var generellt mycket låga för alla fiskarterna. Halterna låg i regel under detektionsgränsen. Halterna sammanfattas i tabell VI där detektionsgränsen dividerad med 2 använts för beräkning av totalhalten PCB (7 kongener). Tabell VI. Sammanställning av PCB-data vid undersökning i Malmö Havsområde , samt jämförelser med andra undersökningar. Fiskart med fångstplats Total PCB (summa 7 kongener) i (medel 4-5 replikat) Skrubbskädda, Klagshamn ,5 Skrubbskädda, Spillepeng ,5 Sill, Klagshamn ,5 Torsk, Klagshamn ,5 Skrubbskädda, Nordeuropa ,1-41,6 Sill, Nordeuropa ,4-43,9 Torsk, Nordeuropa ,2-7,2 Det var endast för sill som halterna för två kongener låg över detektionsgränsen, 5. Sill var ju också den klart fetaste fisken av samtliga undersökta, varför en något högre halt per våtviktsbasis inte är förvånande. PCB är fettlösligt och ackumuleras därför i fiskens fettvävnad. Vid jämförelse med andra undersökningar i Europa, ligger värdena för Malmö i huvudsak inom intervallet. Jämförelsen haltar dock något eftersom nästa alla värden i Malmö låg under detektionsgränsen. Användningssättet att kalkylera totalhalten PCB från de 7 kongenerna genom att dividera detektionsgränsen med 2 kan ge för höga värden för Malmö. Ofta uttrycks organiska ämnen i enheten mg/kg fett. En fettanalys utfördes på fiskarna, men eftersom PCB-värdena låg under detektionsgränsen kan en omräkning till fetthaltsbasis ge alldeles för höga och därmed missvisande värden, speciellt för magra (låg fetthalt) fiskar. Syftet med föreliggande undersökning var att ge underlag för konsumtionen varvid en angivelse i mg/kg våtsubstans är lämpligare.

17 17-19 Rekommenderade födointag av fisk från Malmö-området Gränsvärden för metaller är endast angivet för kvicksilver, där gränsvärdet för överlåtelse och försäljning är satt till 500. Halterna i Malmö låg mellan 65 och 280, dvs under gränsvärdet. Något gränsvärde för kvicksilver tycks därför heller inte vara befogat för normalkonsumtion av torsk, sill eller skrubbskädda. Halterna av kvicksilver var dock betydligt högre i torsk än i övriga fiskarter. En försiktighet kan möjligen därför vara befogad vid regelbunden konsumtion av torsklever. Den farligaste formen av kvicksilver, metylkvicksilver, är fettlöslig och föreligger sannolikt i högre halter i fet vävnad som t.ex torsklever än i torskkött. Rekommenderade kostintag har givits av Livsmedelsverket angående PCB och dioxiner i fisk (Darnerud et al., Vår Föda 2/95). I dessa råd har en sammanställning gjorts för PCB-halter i olika fiskarter i Sverige, vilken sammanfattas i tabell VII. Tabell VII. Sammanställning av data från Vår Föda 2/95, Livsmedelsverket, med avseende på PCB-halter i fisk. Fiskart Total PCB-halt, µg/kg helprodukt Östersjölax Havsöring (ostkusten) Odlad regnbåge Odlad lax 60 Strömming (ostkusten) Sill (västkusten) Torsk Rödspätta Makrill Vid en jämförelse med halterna i fisk fångad i Malmö-området (7,5-25,5 µg/kg), ter sig halterna i ovanstående datasammanställning ligga på en betydligt högre nivå, speciellt för östersjöfisk. Den högsta halten i Malmöområdet observerades i sill, 25,5 µg/kg, men detta är under värden refererade i tabell VI. Råden som ges av Livsmedelsverket riktar sig också väsentligen åt konsumenter av fet fisk från Östersjön (vildfångad lax/öring, sill) och Vänern/Vättern (vildfångad lax/öring/röding), framför allt flickor och kvinnor i barnafödande ålder. Dessa bör konsumera fisk högst en gång per månad, och övriga konsumenter högst en gång per vecka. Dessutom avråds från regelbunden konsumtion av lever från lake och torsk. Med anledning av kostråden har gränsvärden för PCB-kongenen 153 i fisk framtagits som förslag av Livsmedelsverket. Gränsvärdesförslaget är satt till

18 µg PCB153/kg helprodukt. Denna kongen är använd då den anses vara en indikatorförening som speglar totala halten av PCB och dioxiner i livsmedel. Halterna av PCB153 låg i Malmö-undersökningen på <5-9 i samtliga fiskarter. Med tanke på de låga halterna i Malmö-området, anses det inte nödvändigt med kostråd för konsumtion av fisk fångad i Öresund med avseende på PCB.

19 19-19 Referenser Bignert, A Tungmetaller och klororganiska miljögifter i strömming längs kusten i Gävleborgs län Rapport till länsstyrelsen i Gävleborg. Darnerud, P.O., Wicklund, A., Andersson, Ö., Atuma, S., Johnsson, H., Linder, C.-E. & Becker, W Bakgrund till de reviderade kostråden - PCB och dioxiner i fisk. Vår Föda 2/95. ICES Results of 1985 baseline study of contaminants in fish and shellfish - cooperative research report 151. Jörgensen, L.A. & Pedersen, B Trace metals in fish used for time trend analysis and as environmental indicators. Marine Pollution Bullentin 28: Naturvårdsverket Öresund - tillstånd, belastning och nivåer av toxiska ämnen. SNV Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet - kust och hav. Rapport Naturvårdsverket Metallerna och miljön. SNV Rapport Toxicon Landskrona kustkontrollprogram - årsrapport Rapport till miljöförvaltningen, Landskrona. Toxicon. 1998a. Hälsoundersökning på skrubbskädda (Platichthys flesus) från Lommabukten och Höllviken. Rapport 130/97 till miljöförvaltningen, Lomma. Toxicon. 1998b. Hälsoundersökning på skrubbskädda (Platichthys flesus) från Lundåkrahamnen. Rapport 155/97 till miljöförvaltningen, Landskrona.