Miljöprojekt Gusum. Biologiska undersökningar i Yxningen, Gusumsån, Byngaren och Strolången
|
|
- Ann-Sofie Engström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Biologiska undersökningar i Yxningen, Gusumsån, Byngaren och Strolången Ingemar Abrahamsson Mikael Christensson Ulf Ericsson Martin Liungman Robert Rådén Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr
2 Projektnummer Kund 2081 Valdemarsviks kommun Version Datum Titel Miljöprojekt Gusum biologiska undersökningar i Yxningen, Gusumsån, Byngaren och Strolången. Författare Kvalitetsgranskning Ingemar Abrahamsson Mikael Christensson Ulf Ericsson Martin Liungman Robert Rådén Ulf Ericsson Framsidefoto: Gusumsån, lokal 4..
3 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1. Bakgrund och syfte Omfattning och metodik Undersökningsmoment Undersökningslokaler Avvikelser från planerade undersökningar Provtagning och analys Artförekomst bottenfauna Mundelsskador på fjädermyggslarver Miljögifter i vattenväxter, musslor och fisk Utvärdering Artförekomst bottenfauna Mundelsskador på bottenfauna Miljögifter i vattenväxter, musslor och fisk Resultat Artförekomst bottenfauna Mundelsskador på fjädermyggslarver Fiskmorfometri Liten fisk (12-22 cm) Stor fisk (>21 cm, >24 cm) Halter av metaller och klororganiska miljögifter Vattenväxter Musslor Liten fisk (12-22 cm) Stor fisk (>21 cm) Stor fisk (>24 cm) Diskussion Bottenfauna Metaller Klororganiska miljögifter Slutsatser Behov av kompletterande undersökningar Referenser Bilaga 1. Lokal- och provtagningsdata Bilaga 2. Bottenfauna i rinnande vatten
4 Bilaga 3. Sublitoralfauna (ekmanhugg) Bilaga 4. Resultat mundelsskador (fjädermyggslarver) Bilaga 5. Fisk morfometri och ålder Bilaga 6. Analysresultat växter och musslor Bilaga 7. Analysresultat liten fisk (12-22 cm) Bilaga 8. Analysresultat stor fisk (>21 cm, >24 cm)
5 Sammanfattning Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Valdemarsviks kommun som en del i miljöprojekt Gusum. Syftet med uppdraget var att erhålla ett underlag för en fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning med avseende på metaller och andra miljögifter i Gusumsån och de nedströms belägna sjöarna Byngaren och Strolången. Föroreningar som främst härrör från den tidigare bruksverksamheten vid Gusum. Rapporten behandlar resultaten från de undersökningar av fisk, bottenfauna och vegetation som utfördes i Gusumsån samt sjöarna Byngaren och Strolången i september För att erhålla jämförelsedata från ett närliggande av bruksverksamheten opåverkat vatten, gjordes även provtagningar i den uppströms belägna Åketorpeviken som är sjön Yxningens utloppsvik. Undersökningarna omfattade följande delmoment. Provtagning och analys av bottenfauna med avseende på art- och individförekomster. Insamling och observation av frekvensen mundelsskador på fjädermyggslarver. Provtagning och analys av metaller och klororganiska miljögifter i växter och musslor. Provtagning och analys av metaller och klororganiska miljögifter i liten och stor fisk. Mätning av fiskmorfometriska parametrar på de provtagna fiskindividerna. Resultaten visar att det föreligger en förhöjd exponering av koppar, bly och zink i Byngaren och de nedre delarna av Gusumsån. Haltförhöjningarna var genomgående måttliga utom vad gäller kopparhalten i musslor som var ca 20 ggr högre i Byngaren än i referensen Åketorpeviken. Eventuellt föreligger även en något förhöjd exponering av kadmium och tenn i Byngaren och de nedre delarna av Gusumsån. Halterna av PCB7 och dioxinlika PCB:er var starkt förhöjda i växter, mussla och fiskmuskel från Byngaren och de nedre delarna av Gusumsån. I växter och musslor var halterna ggr högre i Byngaren än i referensen Åketorpeviken. I muskel och lever från fisk var PCB-halterna 3-10 ggr högre i Byngaren och de nedre delarna av Gusumsån än i referenslokalerna och i jämförelse med referenssjöar i södra Sverige. Halterna av dioxiner/furaner var tydligt förhöjda i växter, mussla, fiskmuskel och fisklever från främst Byngaren. Vid samtliga lokaler, inklusive Byngaren, uppmättes emellertid halter som i liten utsträckning avviker från vad som kan betraktas som nutida bakgrundshalter. De registrerade haltökningarna i biologiskt material från Gusumsån och Byngaren bedöms huvudsakligen bero på en förhöjd exponering av de aktuella ämnena. Det finns inget som tyder på att skillnader i det provtagna materialet, t ex ålders- eller storleksskillnader på fisk, har haft någon påtaglig inverkan på resultaten från dessa delar av vattensystemet. I Byngaren insamlades fjädermyggslarver för kontroll av mundelskador. Inom arten Chironomus sp. påträffades en relativt hög frekvens av mundelsskador vilka bedöms vara orsakade av en förhöjd exponering av miljögifter i bottensedimenten. 5
6 1. Bakgrund och syfte Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Valdemarsviks kommun som en del i Miljöprojekt Gusum. Syftet med uppdraget var att erhålla ett underlag för en fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning med avseende på metaller och andra miljögifter i Gusumsån och de nedströms belägna sjöarna Byngaren och Strolången. Föroreningar som främst härrör från den tidigare bruksverksamheten i Gusum. Denna rapport behandlar resultaten från de undersökningar av fisk, bottenfauna och vegetation som utfördes i Gusumsån samt sjöarna Byngaren och Strolången i september För att erhålla jämförelsedata från ett närliggande av bruksverksamheten opåverkat vatten, gjordes även provtagningar i den uppströms belägna Åketorpeviken som är sjön Yxningens utloppsvik. Resultaten omfattar artförekomst av bottenfauna, mundelsskador på fjädermyggslarver, miljögifter i växter, musslor och fisk samt morfometriska mätningar på fisk. 6
7 2. Omfattning och metodik 2.1 Undersökningsmoment Undersökningarna omfattade följande delmoment. Provtagning och analys av bottenfauna med avseende på art- och individförekomster. Insamling och observation av frekvensen mundelsskador på fjädermyggslarver. Provtagning och analys av metaller och klororganiska miljögifter i växter och musslor. Provtagning och analys av metaller och klororganiska miljögifter i liten och stor fisk. Mätning av fiskmorfometriska parametrar på de provtagna fiskindividerna. 2.2 Undersökningslokaler Undersökningarna utfördes september 2010 i Åketorpeviken, Byngaren och Strolången samt vid fem delsträckor av Gusumsån (figur 1). Områdena Åketorpeviken och Gusumsån 1, som är beläget längst uppströms, har valts som referenser. Dessa två referensområden antas vara opåverkat av föroreningar från bruksverksamheten vid Gusum. I tabell 1 redovisas vilka provtagningar som utfördes inom varje område. I figur 2 och 3 visas även de enskilda lokalernas geografiska lägen. Koordinater och andra lokaluppgifter redovisas i bilaga Avvikelser från planerade undersökningar Följande planerade undersökningar utfördes inte. 1. Insamling och observation av frekvensen mundelsskador på fjädermyggslarver vid tre lokaler i Gusumsån. Orsaken var förekomsten av sanddominerade sediment och liten förekomst av fjädermyggor vid lokalerna. 2. Provtagning och analys av metaller i fjädermyggslarver från fem lokaler. Tillgången var för liten för insamling av tillräckliga mängder analysmaterial. 3. Provtagning och analys av miljögifter i vattenväxter från Byngarens östra del (lokal Byngaren 2). Långskottsvegetation påträffades inte på lokalen. 4. Provtagning och analys av miljögifter i snäckor från åtta lokaler. Tillgången var för liten för insamling av tillräckliga mängder analysmaterial. Istället insamlades musslor från Åketorpeviken och Byngaren för provtagning och analys. Vid de övriga lokalerna påträffades inga musslor. 5. Provtagning och analys av miljögifter i liten fisk från lokalerna Gusumsån 3 och Gusumsån 5. Tillgången var för liten för insamling av tillräckliga mängder analysmaterial. 6. Provtagning och analys av miljögifter i stor fisk från lokalerna Gusumsån 1 och Gusumsån 5. Tillgången var för liten för insamling av tillräckliga mängder analysmaterial. 7
8 Miljöprojekt Gusum Figur 1. De provtagna områdena i Åketorpeviken (Yxningen), Gusumsån (1-5), Byngaren och Strolången. Skala 1:
9 Tabell 1. Utförda provtagningar i de åtta undersökningsområdena. Provområden Bottenfauna Halter av miljögifter Sjö/vattendrag nr Artförekomst Mundelsskador Växter Musslor Liten fisk Stor fisk Åketorpeviken X X X X X X Gusumsån 1 X X X Gusumsån 2 X X X X Gusumsån 3 X X Gusumsån 4 X X X X Gusumsån 5 X Byngaren X X X X X X Strolången X X Figur 2. Provlokaler med avseende på bottenfauna: kvalitativt prov i vattendrag (svart cirkel), ekmanhugg i sjö (röd cirkel) respektive insamling av fjädermyggor / observation mundelsskador (svart punkt). 1: Figur 3. Provlokaler med avseende på provtagning av metaller och organiska miljögifter: växter (svart punkt), musslor (blå cirkel) respektive fisk (röd cirkel). Skala 1:
10 2.4 Provtagning och analys Artförekomst bottenfauna Provtagningen av bottenfauna utfördes september Fem lokaler undersöktes, tre i Gusumsån och två i sjöar (tabell 1, figur 2). En beskrivning av provplatserna vid provtillfället och en lägesangivelse finns sammanställt i lokalbeskrivningar i bilaga 2-3. I Åketorpeviken och Byngaren provtogs sublitoralfaunan på ca sex meters djup. I provytan på respektive lokal togs fem delprover med en Ekmanhämtare med provytan 0,0213 m 2 enligt den standardiserade metoden SS Provtagningen följde även anvisningarna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Proverna sållades på plats genom ett såll med masktätheten 0,5 x 0,5 mm och konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. Vid de tre lokalerna i Gusumsån uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs fem prov. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN (SIS 1994). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) på ett för bottentypen lämpligt sätt. Bottnarna vid de tre lokalerna var olämpliga för sedvanliga sparkprov. Istället drogs håven genom översta delen av bottensubstratet längs en sträcka på en meter. Utöver de fem standardiserade proven togs ett kvalitativt sökprov. Detta togs genom att med ca 30 små riktade delprov samla in djur från samtliga miljöer på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Proven sållades och konserverades sedan på plats i 95% etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. Djuren sorterades ut på laboratoriet varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Fullständiga artlistor presenteras i bilaga 2 och Mundelsskador på fjädermyggslarver Insamlingen av fjädermyggslarver utfördes den september 2010 i Åketorpeviken och Byngaren med hjälp av ekmanhuggare där 30 ekmanhugg från varje område sållades och konserverades. Ekmanhuggen togs på ett djup av 6 m i Åketorpeviken och 2,8 m i Byngaren. På laboratoriet sorterades individer av grupperna Chironomini (exkl. Harnischia-komplexet) och Tanytarsini ut för analys av mundelsskador i mikroskop med 400 gångers förstoring. Primärdata från analysen redovisas i bilaga Miljögifter i vattenväxter, musslor och fisk Insamling av kärlväxter (långskottsväxter), musslor (allmän dammussla, Anodonta anatina) och fisk utfördes september Vattenväxter och musslor insamlades vid sju respektive två lokaler (tabell 1, figur 3). Musslornas mjukvävnad skickades för analys. 10
11 Insamling av fisk utfördes vid sju lokaler (tabell 1, figur 3) enligt riktlinjerna i handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2009). I Gusumsån fiskades varje lokal under en natt med två finmaskiga och två grovmaskiga nät. I sjöarna fiskades varje lokal med tre finmaskiga och tre grovmaskiga nät. Från varje lokal uttogs fisk i längdintervallet cm samt fiskar i konsumtionsstorlek (>21 cm) för provtagning och analys. I första hand valdes abborre, men om inte tillräckligt med abborre erhölls, insamlades även mört och gös. Direkt efter fisket frystes all fisk för senare provtagning. Från de insamlade individerna frampreparerades lever och muskel för vägning. Levern och den centrala delen av ryggmuskeln preparerades fram enligt Nordic Environmental Specimen Banking (Nordiska ministerrådet 1995). På de små abborrarna togs hela ryggmuskeln ut för analys. Lever och muskel slogs ihop till vardera ett samlingsprov á ca 5 g respektive 150 g våtvikt som skickades för analys. De provtagna fiskarna bestämdes med avseende på längd, vikt, art, kön, ålder och synliga defekter. Även levervikter och somatisk vikt registrerades. Den somatiska vikten har beräknats som uppmätt kroppsvikt exklusive inälvor och gonader adderat med levervikten. Från samtliga individer togs otoliter och gällock ut för åldersanalys. Analyser av proverna utfördes av ALS Scandinavia AB. Analys av metaller har skett enligt EPA metoderna (modifierade) (ICP-AES) och (ICP-SFMS) efter upplösning i mikrovågsugn i slutna teflonbehållare med HNO 3 och H 2 O 2. Bestämning av dioxiner och furaner har skett med HR-GC/MS enligt metod baserad på US EPA Analys av PCB kongener har skett med HR-GC/MS. 2.5 Utvärdering Artförekomst bottenfauna Allmänt I bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al. 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier och gränsvärden som använts vid bedömningen. I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder motiveras detta i resultatredovisningen (bilaga 2, 3). Rinnande vatten Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MILA (Multimetric Index for Lake Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för sjöars litoral. Klassningen av surhet sker i en femgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt, mycket surt och extremt surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Som ett komplement till statusklassningen gjordes även en rimlighets- och expertbedömning av statusen. I expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl.a. de som finns med i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från Förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. 11
12 Status med avseende på annan påverkan (exempelvis miljögifter) samt hydromorfologisk påverkan (exempelvis reglering eller dikning) har klassats i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett index som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal. Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt. Sublitoralen Stationerna i Åketorpeviken och Byngaren har bedömts representera mellanbottenzon (sublitoral). För sublitoralpunkterna följde utvärderingen Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Enligt bedömningsgrunderna används indexet BQI (Benthic Quality Index) för att klassa statusen med avseende på eutrofiering i sjöars profundalområden. Klassningen sker i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Som ett komplement till statusklassningen gjordes även en rimlighets- och expertbedömning av statusen. I expertbedömningen vägdes kända förhållanden i och kring sjön in tillsammans med erfarenheter från andra sjöar i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra faunaindex, framförallt O/C-index (Oligochaet/Chironomid-index) (Wiederholm 1999) och EEI (EutrofiEffekt-Index, Liungman & Ericsson 2006) för att bedöma påverkan av näringsämnen. Utöver statusklassningarna gjordes även en tillståndsbedömning av näringstillgång och syreförhållanden i bottenvattnet. Vid bedömningen av näringstillgång har framförallt PTI (Profundalt TrofiIndex) använts. Näringstillgång klassades i en femgradig skala: mycket näringsfattigt tillstånd, näringsfattigt tillstånd, måttligt näringsrikt tillstånd, näringsrikt tillstånd och mycket näringsrikt tillstånd. Syreförhållandena i bottenvattnet har bedömts utifrån förekomst av indikatorarter. Syretillståndet klassades efter en femgradig skala: mycket syrerika förhållanden, syrerika förhållanden, måttligt syrerika förhållanden, syrefattiga förhållanden och mycket syrefattiga förhållanden. Resultaten användes också för bedömning av påverkan av miljögifter (annan påverkan). Bedömningen grundas främst på negativa effekter av toxiska ämnen i form av missbildningar av chironomidernas mundelar men även bottenfaunans artsammansättning och förekomst av indikatorarter användes vid bedömningen Mundelsskador på bottenfauna Bottenfaunan reagerar ofta negativt på föroreningar i miljön. En del arter försvinner medan andra kan få olika typer av missbildningar och skador. En insektsgrupp som man använt sig av för att studera missbildningar på mundelar är chironomider (fjädermyggslarver) och då speciellt de taxonomiska grupperna Chironomini och Tanytarsini. Skador på mundelarna, som orsakas under djurets tillväxt, yttrar sig som deformationer på mentum eller mandibler (figur 4). Den här typen av subletala effekter är väl dokumenterade från många olika håll i samband med utsläpp av flera olika typer av miljögifter, bland annat tungmetaller, pesticider och DDT (Rosenberg & Resch 1993). Ett flertal undersökningar har visat att skadefrekvensen blir större med ökad miljögiftshalt och det finns dokumenterade skadefrekvenser i påverkade miljöer från några få procent upp till nära 100 procent av populationen. I rena och opåverkade miljöer är den här typen av skador mycket ovanliga och skadefrekvensen nära noll (Wiederholm 1984). 12
13 Samtliga individer av grupperna Chironomini och Tanytarsini från de tre sjöarna kontrollerades med avseende på missbildningar på mundelarna. Endast tydliga missbildningar räknades. Skadefrekvensen bedömdes enligt följande klassificering, framtagen av Medins Biologi baserat på litteraturuppgifter och erfarenheter från metallkontaminerade sediment: Naturlig frekvens 0-1 % Låg frekvens 1-5 % Måttlig hög frekvens 5-10 % Hög frekvens % Mycket hög frekvens > 20 % Figur 4. Mentum från fjädermyggslarver av släktet Chironomus. Vänstra bilden visar skadade tänder på mentum medan högra bilden visar en normal mundel Miljögifter i vattenväxter, musslor och fisk I tabeller med redovisade ämneshalter i biologiska material har halter som bedöms vara tydligt avvikande särskilt markerats. Förhöjda halter i Gusumsån 2-5, Byngaren eller Strolången som indikerar ökad exponering från en eller flera lokala källor. Om den uppmätta halten var mer än dubbelt så hög som den högsta halten i de två referenserna (Åketorpeviken och Gusumsån 1) har den markerats som förhöjd. Alternativt, när analysresultat från endast referensen Åketorpeviken föreligger, om den uppmätta halten var mer 2,5 ggr högre än vid referenslokalen. För metaller i lever från stor fisk har även halterna i lever från liten fisk från de två referenserna legat till grund för bedömningen av avvikelse. Sum WHO-TEQ har beräknats som summan toxiska ekvivalentfaktorer (TEF) enligt WHO Vid beräkning av summan WHO-TEQ upper bound har detektionsgränserna (LOD) använts. Detektionsgränsen uppgår till halva rapporteringsgränsen. Samtliga analysresultat i denna rapport redovisas i halt per färskvikt (våtsubstans) om inte annat anges. Vid uttag av lever för kemisk analys från den primärt insamlade konsumtionsfisken, i den här rapporten benämnd stor fisk >21 cm, fanns endast tillräcklig mängd levervävnad för analys av metaller. För analys av klororganiska miljögifter i lever uttogs då material från andra insamlade individer, i denna rapport benämnd stor fisk >24 cm, från Åketorpeviken och Byngaren. Skillnaderna mellan de två olika individgrupperna framgår av bilaga 5. 13
14 3. Resultat 3.1 Artförekomst bottenfauna En sammanställning av resultaten från bottenfaunaundersökningen med samtliga beräknade index, bedömningar och kommentarer redovisas i bilaga 2 och 3. Bottenfaunan i sublitoralytorna visade på måttligt näringsrika förhållanden i Åketorpeviken (Yxningen) och näringsrika förhållanden i Byngaren. Bottenfaunan indikerade vidare en större påverkan av eutrofiering i Byngaren, där statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig. Sannolikt råder syrebrist i de djupare delarna av sjön. I Åketorpeviken bedömdes statusen med avseende på eutrofiering som god. I Gusumsån uppvisade bottenfaunan en antydan till försämrade förhållanden vid de två nedströmslokalerna 2 och 4. Ingen tydlig påverkan från miljögifter kunde dock observeras. Skillnaderna i förhållande till referenslokalen (lokal 1) bedömdes huvudsakligen bero på skillnader i vattenhastighet och bottensubstrat. 3.2 Mundelsskador på fjädermyggslarver Fjädermyggslarver med missbildade mundelar påträffades i både Åketorpeviken (Yxningen) och Byngaren (tabell 2). Vid provpunkten i Byngaren påträffades fem missbildade individer av Chironomus sp. (plumosus-typ), och skadefrekvensen bedömdes som låg. I Åketorpeviken noterades endast en enda individ av Cladotanytarsus sp. (mancusgr.), och skadefrekvensen bedömdes som naturlig. Baserat på skadefrekvensen bedömdes statusen med avseende på miljögifter som måttlig i Byngaren och som god i Åketorpeviken. De observerade missbildningarna utgjordes av deformerade och osymmetriska mittänder på mentum (se figur 4). Primärdata redovisas i bilaga 4. Tabell 2. Frekvens av mundelsskador hos fjädermyggslarver inom de taxonomiska grupperna Chironomini och Tanytarsini vid lokalerna Åketorpeviken och Byngaren. Station Antal individer med Antal undersökta Skadefrekvens Bedömning mundelsskador individer (%) Åketorpeviken ,3 Naturlig Byngaren ,6 Låg 14
15 3.3 Fiskmorfometri Liten fisk (12-22 cm) De provtagna individerna utgjordes av abborre i längder på 12,1-20,4 cm utom från Gusumsån 2 där även vävnad från tre mörtar med längder på 15,5-21,7 cm ingick i det provtagna materialet. Medelstorleken på abborrarna var störst i Åketorpeviken och Gusumsån 2 respektive minst i Gusumsån 1 (figur 5). Medelåldern var högst i Byngaren och lägst i Gusumsån 1 (figur 5). (mm) 250 Längd Åketorpeviken Gusumsån 1 Gusumsån 2 Gusumsån 4 Byngaren Strolången (g) Vikt Åketorpeviken Gusumsån 1 Gusumsån 2 Gusumsån 4 Byngaren Strolången (år) 7 Ålder Åketorpeviken Gusumsån 1 Gusumsån 2 Gusumsån 4 Byngaren Strolången Figur 5. Medellängd, medelvikt och medelålder på provtagna fiskar cm från sex områden. Samliga är abborrar utom för Gusumsån 2 där två är abborrar och tre mörtar. Konfidensintervall (95 %) anges för längd och vikt. Max- och minvärden anges för ålder. Primärdata redovisas i bilaga 5. 15
16 3.3.2 Stor fisk (>21 cm, >24 cm) De provtagna individerna utgjordes av abborre i längder på 21,1-44,0 cm utom från Strolången där fem gösar med längder på 22,6-32,2 cm provtogs. Medelstorleken på de undersökta abborrarna var störst i Gusumsån 4 respektive minst i Åketorpeviken (figur 6). Abborrarnas medelåldern var högst i Byngaren och lägst i Gusumsån 1 (figur 6). (mm) Längd Fisk >21 cm Fisk >24 cm 0 Åketorpeviken Gusumsån 2 Gusumsån 3 Gusumsån 4 Byngaren Strolången (g) Vikt Fisk >21 cm Fisk >24 cm 0 Åketorpeviken Gusumsån 2 Gusumsån 3 Gusumsån 4 Byngaren Strolången (år) Fisk >21 cm Fisk >24 cm Ålder Åketorpeviken Gusumsån 2 Gusumsån 3 Gusumsån 4 Byngaren Strolången Figur 6. Medellängd, medelvikt och medelålder på provtagen stor fisk från sex områden. Samtliga är abborrar utom de från Strolången som är gösar. Konfidensintervall (95 %) anges för längd och vikt. Max- och minvärden anges för ålder. I Åketorpeviken och Byngaren är två olika individgrupper provtagna. Primärdata redovisas i bilaga 5. 16
17 3.4 Halter av metaller och klororganiska miljögifter Vattenväxter I jämförelse med de två referenserna (Åketorpeviken och Gusumsån 1) visade flertalet metaller inga påtagligt förhöjda halter vid nedströms belägna lokaler (tabell 3). För koppar och zink uppvisade dock en eller flera nedströmslokaler tydligt förhöjda halter i de provtagna kärlväxterna. Vid Gusumsån 4 var halterna av koppar drygt dubbelt så höga som i Gusumsån 1. Vid tre lokaler var halterna av zink var 2-3 ggr högre än i Åketorpeviken. För PCB7 och dioxinlika PCB:er var halterna starkt förhöjda vid nedströmslokalerna i jämförelse med de två referenserna. De högsta halterna uppmättes vid lokalerna Gusumsån 4 och 5. TEQ-halterna av dioxiner och furaner var ca 3 ggr högre vid Gusumsån 4 i jämförelse med Gusumsån 1. Tabell 3. Färskviktshalter av metaller, PCB och dioxiner/furaner i vattenväxter. Markerade värden uppvisar tydligt eller starkt förhöjda halter i jämförelse med de två referenserna (Åketorpeviken, Gusumsån 1). Primärdata redovisas i bilaga 6. Enhet Åketorpeviken Gusumsån 1 Gusumsån 2 Gusumsån 3 Gusumsån 4 Gusumsån 5 Byngaren Arsenik mg/kg 3,04 0,338 0,202 0,0814 0,798 0,411 0,125 Kadmium mg/kg 0,158 0,0963 0,104 0,0788 0,195 0,266 0,0918 Kobolt mg/kg 4,33 0,950 0,660 0,347 0,668 0,778 0,24 Krom mg/kg 3,64 2,44 1,52 0,205 1,51 1,06 1,67 Koppar mg/kg 4,95 15,2 8,44 3,06 33,5 14,8 18,6 Kvicksilver mg/kg 0,0176 0,0116 0,0057 <0,004 <0,005 <0,004 <0,004 Mangan mg/kg Nickel mg/kg 2,57 1,89 1,15 0,352 0,851 1,04 0,778 Bly mg/kg 4,82 3,30 2,75 0,974 8,83 5,30 2,15 Antimon mg/kg 0,0236 0,0263 0,0210 0,0064 0,0532 0,0272 0,0113 Tenn mg/kg 0,0371 0,201 0,0588 0,0096 0,354 0,352 0,254 Zink mg/kg 30,7 20,1 63,2 36,4 88,6 77,3 30,2 PCB 7 pg/g <330 < Dioxinlika PCB 1 pg/g 0-0,023 0,056-0,063 0,35 0,45 0,58 0,51 0,24 Dioxiner, furaner 2 pg/g 0,015-0,063 0,11-0,12 0,086-0,11 0,068-0,10 0,30-0,32 0,17-0,20 0,13-0,17 1. sum WHO-PCB-TEQ: lower bound - upper bound. 2. sum WHO-PCDD/F-TEQ: lower bound - upper bound Musslor De provtagna musslorna i Byngaren uppvisade tydligt förhöjda halter av bly, zink, tenn samt dioxiner och furaner i jämförelse med referensen Åketorpeviken (tabell 4). Med avseende på koppar, PCB7 och dioxinlika PCB:er var halterna starkt förhöjda i musslorna från Byngaren. Halterna av koppar och dioxinlika PCB var ca 20 ggr högre i Byngaren än i Åketorpeviken medan PCB7 var förhöjt med en faktor 30. Beräknas halterna per fettvikt (tabell 8) blir skillnaderna mellan de två lokalerna ännu större. Halterna av PCB7 var 3,3 µg/g fettvikt i Byngaren vilket var ca 45 ggr högre än i Åketorpeviken. Resultaten från Gusumsområdet har inte kunnat jämföras med andra områden i Sverige i brist på publicerade data med avseende på miljögifter i dammussla. Däremot finns upp- 17
18 gifter om halter i blåmussla. Summahalterna av PCB7 var 0,074 µg/g fettvikt i musslorna från Åketorpeviken (tabell 8) vilket kan jämföras med halter på 0,05-0,2 µg/g fettvikt i blåmussla från södra Östersjön (IVL 2010). De två dioxinlika PCB-kongenerna 105 och 156 uppvisade halter på 9,5 respektive 1,9 ng/g fettvikt i musslorna från Åketorpeviken vilket kan jämföras med halter på 3-7 respektive 2-5 ng/g fettvikt som har noterats i blåmussla från södra Östersjön (IVL 2010). I Åketorpeviken uppvisade musslorna halter av dioxiner och furaner som var likartade de som registrerats i blåmussla från Kattegatt och södra Östersjön (IVL 2010). Ovanstående antyder att de uppmätta halterna av PCB, dioxinlika PCB samt dioxiner och furaner i musslorna från Åketorpeviken ligger inom ramen för vad som kan betraktas som nutida bakgrundshalter i vatten opåverkade av punktkällor. Tabell 4. Färskviktshalter av metaller, PCB och dioxiner/furaner i allmän dammussla (Anodonta anatina, mjukvävnad). Markerade värden uppvisar tydligt eller starkt förhöjda halter i jämförelse med referensen Åketorpeviken. Primärdata redovisas i bilaga 6. Åketorpe- Gusumsån Gusumsån Gusumsån Gusumsån Gusumsån Byngaren Enhet viken Fett % 1,99 1,30 Arsenik mg/kg 0, ,737 Kadmium mg/kg 0, ,685 Kobolt mg/kg 0, ,161 Krom mg/kg 0, ,401 Koppar mg/kg 1, ,9 Kvicksilver mg/kg 0, ,0061 Mangan mg/kg Nickel mg/kg 0, ,124 Bly mg/kg 0, ,97 Antimon mg/kg 0, ,0034 Tenn mg/kg <0, ,0265 Zink mg/kg 55, summa PCB 7 pg/g Dioxinlika PCB 1 pg/g 0,063-0, ,4 Dioxiner, furaner 2 pg/g 0,13-0, ,29-0,38 1. sum WHO-PCB-TEQ: lower bound - upper bound. 2. sum WHO-PCDD/F-TEQ: lower bound - upper bound Liten fisk (12-22 cm) I jämförelse med de två referenserna (Åketorpeviken och Gusumsån 1) visade de nedströms belägna lokaler inga påtagligt förhöjda metallhalter i fisklever utom vad gäller arsenik och bly (tabell 5). Arsenik var tydligt förhöjd i abborrlever från Byngaren medan blyhalterna var förhöjda i Gusumsån 2, Gusumsån 4 och Byngaren. Flertalet metaller förekom i haltnivåer som enligt Palm m fl (2004) kan betecknas som bakgrundshalter i abborrlever från svenska sjöar. Halterna av arsenik i Byngaren, halterna av krom i Gusumsån samt halterna av bly i Gusumsån 4 och Byngaren kan dock betecknas som tydligt förhöjda då de överstiger 95-percentilen av de halter som har registrerats i svenska sjöar (se Palm m fl 2004). Den förhöjda halten av krom i abborrarna från Gusumsån 1 indikerar därför kontaminering från punktkälla eller att de provtagna abborrarna inte är representativa för lokalens kontamineringsgrad. Den höga halten av arsenik i abborre från Byngaren är svårtolkad eftersom halterna i stor abborre från samma lokal inte var förhöjda (se tabell 6). Vid lokalerna Gusumsån 4 och Byngaren uppmättes blyhalter på 0,07 mg/kg vilket kan jämföras med halter på 0,40 respektive 2,1 mg/kg i ab- 18
19 borrlever från de gruvkontaminerade sjöarna Staren och Plogen i Dalarna (Abrahamsson & Attelind 2010). För PCB7 var halterna i muskel starkt förhöjda vid nedströmslokalerna Gusumsån 2, Gusumsån 4 och Byngaren i jämförelse med de två referenserna (tabell 5). Summahalterna av PCB7 var 0,75 och 0,34 µg/g fettvikt vid referenslokalerna Åketorpeviken och Gusumsån 1 (tabell 8), vilket kan jämföras med de halter på 0,1-1 µg/g fettvikt som har uppmätts i abborre från Vänern och andra svenska sjöar (Palm m fl 2004). Jämförelsen antyder att de två referenserna i liten utsträckning är påverkade av punktkällor med avseende på PCB7. I Gusumsån 2, Gusumsån 4 och Byngaren var halterna förhöjda med en faktor I Gusumsån 4 respektive Byngaren registrerades halter på 10,7 och 8,2 µg/g fettvikt (tabell 8), vilket kan jämföras med en halt på 6,1 µg/g fettvikt i liten abborre från den kontaminerade Munksjön vid Jönköping (Lindeström m fl 2002). Halterna av dioxinlika PCB i muskel var starkt förhöjda vid nedströmslokalerna Gusumsån 2, Gusumsån 4 och Byngaren i jämförelse med de två referenserna (tabell 5). Summahalterna av TEQ var pg/g fettvikt vid referenslokalerna Åketorpeviken och Gusumsån 1 (tabell 8), vilket kan jämföras med de halter på pg/g fettvikt som har uppmätts i liten abborre från tre referenssjöar i södra Sverige (Sternbeck m fl 2004). Jämförelsen antyder att de två referenserna i obetydlig utsträckning är påverkade av punktkällor med avseende på dioxinlika PCB. I Gusumsån 2, Gusumsån 4 och Byngaren var halterna per fettvikt ggr högre än i Åketorpeviken och Gusumsån 1 (tabell 8). Tabell 5. Färskviktshalter av metaller i lever samt halter av PCB och dioxiner/furaner i muskel från liten abborre (från liten abborre och mört vid lokal Gusumsån 2). Markerade värden uppvisar tydligt eller starkt förhöjda halter i jämförelse med de två referenserna (Åketorpeviken, Gusumsån 1). Primärdata redovisas i bilaga 7. Lever Enhet Åketorpeviken Gusumsån 1 Gusumsån 2 Gusumsån 3 Gusumsån 4 Byngaren Strolången Arsenik mg/kg <0,04 <0,1 <0,04 - <0,1 0,471 0,0654 Kadmium mg/kg 0,943 0,208 0,084-0,653 0,437 0,223 Kobolt mg/kg 0,311 0,157 0,0694-0,172 0,191 0,242 Krom mg/kg <0,01 0,0700 0,0958-0,0764 0,0854 0,0476 Koppar mg/kg 1,71 2,05 3,94-2,58 1,95 1,39 Kvicksilver mg/kg 0,0443 0,0677 0,0233-0,0213 0,0275 0,0333 Mangan mg/kg 2,81 1,11 2,41-3,6 3,26 3,17 Nickel mg/kg <0,02 <0,05 0, <0,05 0,0211 <0,02 Bly mg/kg 0,0236 <0,05 0,0551-0,0699 0,0716 <0,02 Antimon mg/kg <0,002 <0,005 <0,002 - <0,005 0,0032 <0,002 Tenn mg/kg 0,0097 <0,03 0, <0,03 <0,009 <0,009 Zink mg/kg 23,5 23,1 29,6-24,6 26,3 22,9 Muskel Fett % 1,74 0,90 1,37-0,69 1,04 1,34 summa PCB 7 pg/g Dioxinlika PCB 1 pg/g 0,34-0,36 0,16-0,17 3,1-2,8 2,6 0,43-0,45 Dioxiner, furaner 2 pg/g 0,012-0,15 0-0,15 0,067-0,19-0,051-0,18 0,20-0,26 0,047-0,19 1. sum WHO-PCB-TEQ: lower bound - upper bound. 2. sum WHO-PCDD/F-TEQ: lower bound - upper bound. 19
20 Summahalterna av samtliga 19 PCB-kongener uppgick i Byngaren till 108 ng/g färskvikt och 10,4 µg/g fettvikt. I den starkt förorenade Järnsjön i Emån registrerades 1991, före saneringen av de kontaminerade sedimenten, summahalter av PCB (54 kongener) i ettårig abborre på 825 ng/g färskvikt respektive 34,2 µg/g fettvikt (Bremle & Larsson 1998). Halterna av dioxiner och furaner var tydligt förhöjda i abborrmuskel från Byngaren i jämförelse med de två referenserna Åketorpeviken och Gusumsån 1 (tabell 5). Summahalterna av TEQ var lägre än 17 pg/g fettvikt vid de två referenslokalerna Åketorpeviken och Gusumsån 1, vilket kan jämföras med de halter på pg/g fettvikt som har uppmätts i abborre från tre nationella referenssjöar (Sternbeck m fl 2004). Jämförelsen antyder att de två referenserna i obetydlig utsträckning är påverkade av punktkällor med avseende på dioxiner och furaner. I Byngaren uppmättes en halt på pg/g fettvikt (tabell 8), vilket är högre än i Åketorpeviken och Gusumsån 1 men inte högre än i abborre från de tre referenssjöarna. Vid samtliga lokaler uppmättes således halter som i mycket liten utsträckning avviker från vad som kan betraktas som nutida bakgrundshalter Stor fisk (>21 cm) I jämförelse med referensen Åketorpeviken visade de nedströms belägna lokaler inga påtagligt förhöjda metallhalter i fisklever och fiskmuskel utom vad gäller kadmium, koppar och kvicksilver (tabell 6). De tre metallerna var förhöjda i abborrmuskel från Gusumsån 4 medan koppar och kvicksilver var förhöjda i abborrlever från Gusumsån 3 respektive Gusumsån 4. Det osäkert huruvida de förhöjda halterna beror på slumpfaktorer, skillnader i ålder eller skillnader i metallexponering. Vid Gusumsån 3 och 4 var de provtagna individerna betydligt äldre än vid övriga lokaler (se figur 6). Den förhöjda halten av kvicksilver i muskel från lokal 4 bedöms främst bero på ålder eftersom kvicksilverhalterna i muskel ökar med fiskens ålder till följd av bioackumulation. Kopparhalten i lever från Gusumsån 3 kan betecknas som tydligt förhöjd då den överstiger 95- percentilen av de halter som har registrerats i svenska sjöar (se Palm m fl 2004). Med avseende på PCB7 var halterna i muskel tydligt förhöjd vid Gusumsån 2 och starkt förhöjd vid Gusumsån 4 och i Byngaren i jämförelse med Åketorpeviken (tabell 6). Summahalten av PCB7 var 0,97 µg/g fettvikt vid referenslokalen Åketorpeviken vilket var något högre än i liten abborre från samma lokal (tabell 8). I Gusumsån 2, Gusumsån 4 och Byngaren var fettviktshalterna förhöjda med en faktor I Gusumsån 4 respektive Byngaren registrerades halter på 9,4 och 12,4 µg/g fettvikt. Således var halterna likartade med de som noterades i liten fisk från samma lokaler. Halterna av dioxinlika PCB i muskel var starkt förhöjda vid Gusumsån 4 och i Byngaren i jämförelse med Åketorpeviken (tabell 6). Summahalten av TEQ var 20,7 pg/g fettvikt i abborre från Åketorpeviken, vilket var nästan samma halt som i liten abborre från samma lokal (tabell 8). I Gusumsån 2 var fettviktshalten i stor fisk lägre än i liten fisk. I Gusumsån 4 och Byngaren var halterna per fettvikt likartade med de som registrerades i liten abborre och ca 17 ggr högre än i stor abborre från Åketorpeviken. Halten av dioxiner och furaner var tydligt förhöjd i abborrmuskel från Byngaren i jämförelse med Åketorpeviken (tabell 6). I Byngaren var TEQ-halten per fettvikt likartad med vad som registrerades i liten abborre och något högre än i stor abborre från Åketor- 20
21 peviken (tabell 8). Fettviktshalterna indikerar även att abborrmuskel från Gusumsån 4 uppvisar förhöjda halter. Vid samtliga lokaler uppmättes dock halter som i obetydlig utsträckning avviker från vad som kan betraktas som nutida bakgrundshalter av dioxiner och furaner (se avsnitt 3.4.3). I gösmuskel från Strolången var halterna av klororganiska ämnen inte förhöjda i jämförelse med abborrmuskel från Åketorpeviken (tabell 6). Beräknat per fettvikt är dock halterna avsevärt högre i Strolången än i Åketorpeviken (tabell 8), vilket beror på den stora skillnaden i fiskens fettinnehåll mellan de två lokalerna. Det är osäkert om de förhöjda fettviktshalterna beror på förhöjd exponering i Strolången eller på skillnader mellan gös och abborre med avseende på upptag och exkretion av dessa miljögifter. De stora skillnaderna i fettviktshalter, med en faktor på ca fem, antyder dock att det föreligger en något förhöjd exponering av PCB och dioxiner/furaner i Strolången. Tabell 6. Färskviktshalter av metaller i lever samt halter av metaller, PCB och dioxiner/furaner i muskel från stor fisk >21 cm (gös från Strolången, abborre från övriga lokaler). Markerade värden uppvisar tydligt eller starkt förhöjda halter i jämförelse med såväl liten som stor abborre från de två referenserna (Åketorpeviken, Gusumsån 1). Primärdata redovisas i bilaga 8. Lever Enhet Åketorpeviken Gusumsån 1 Gusumsån 2 Gusumsån 3 Gusumsån 4 Byngaren Strolången Arsenik mg/kg <0,04 - <0,04 <0,03 <0,04 <0,04 <0,04 Kadmium mg/kg 0,482-0,358 0,343 1,58 0,237 0,0327 Kobolt mg/kg 0,145-0,133 0,29 0,174 0,0938 0,067 Krom mg/kg <0,01 - <0,01 0,065 <0,01 0,0169 0,0262 Koppar mg/kg 1,16-3,11 8,83 2,48 2,23 1,81 Kvicksilver mg/kg 0,0637-0,0354 0,145 0,172 0,11 0,0611 Mangan mg/kg 0,801-5,82 2,58 1,33 2,3 1,29 Nickel mg/kg <0,02 - <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 Bly mg/kg <0,02-0,0394 0,0297 0,0208 0,0292 <0,02 Antimon mg/kg <0,002 - <0,002 0,003 <0,002 <0,002 <0,002 Tenn mg/kg 0, <0,009 0,0099 0,0136 <0,01 <0,009 Zink mg/kg 16,7-24,3 27,9 24,9 24,4 14,4 Muskel Arsenik mg/kg <0,04 - <0,03 0,0367 <0,04 <0,03 <0,04 Kadmium mg/kg <0,002 - <0,002 <0,002 0,0049 <0,002 <0,002 Kobolt mg/kg 0,0046-0,0036 0,0032 0,0084 0,0041 <0,002 Krom mg/kg <0,01 - <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Koppar mg/kg 0,247-0,293 0,197 0,843 0,434 0,178 Kvicksilver mg/kg 0,144-0,118 0,327 0,565 0,367 0,105 Mangan mg/kg 0,13-0,295 0,106 0,0825 0,0838 0,11 Nickel mg/kg <0,02 - <0,01 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 Bly mg/kg <0,02 - <0,01 0,0227 <0,02 0,0167 <0,02 Antimon mg/kg <0,002 - <0,001 <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 Tenn mg/kg <0,01-0,0089 0,0108 <0,009 <0,008 <0,009 Zink mg/kg 4,67-6 3,6 5,55 6,62 4,12 Fett % 1,98-0,97 0,75 0,72 0,43 summa PCB 7 pg/g Dioxinlika PCB 1 pg/g 0,41-1,2-2,6 2,5 0,39-0,40 Dioxiner, furaner 2 pg/g 0-0,13-0-0,16-0,048-0,14 0,14-0,23 0,057-0,12 1. sum WHO-PCB-TEQ: lower bound - upper bound. 2. sum WHO-PCDD/F-TEQ: lower bound - upper bound. 21
22 3.4.5 Stor fisk (>24 cm) I Åketorpeviken och Byngaren analyserades PCB7, dioxinlika PCB samt dioxiner och furaner i lever från en respektive fem individer av abborre. Det förelåg inga nämnvärda haltskillnader med avseende på dioxiner och furaner från de två lokalerna (tabell 7). Däremot var halterna av PCB7 och dioxinlika PCB tydligt förhöjda i Byngaren i jämförelse med Åketorpeviken. Summahalten av PCB7 och TEQ-halten av dioxinlika PCB var 2,5-3 ggr högre i abborrlevern från Byngaren (tabell 7). Beräknat på fettviktsbasis var halterna 3-3,5 ggr högre (tabell 8). Tabell 7. Färskviktshalter av fett, PCB och dioxiner/furaner i lever från stor abborre >24 cm. Markerade värden uppvisar tydligt förhöjda halter i jämförelse med referensen Åketorpeviken. Primärdata redovisas i bilaga 8. Lever Enhet Åketorpeviken Gusumsån 1 Gusumsån 2 Gusumsån 3 Gusumsån 4 Byngaren Strolången Fett % 4, ,55 - summa PCB 7 pg/g Dioxinlika PCB 1 pg/g 4, Dioxiner, furaner 2 pg/g 0,66-1, ,95-1,1-1. sum WHO-PCB-TEQ. 2. sum WHO-PCDD/F-TEQ: lower bound - upper bound. Tabell 8. Fettviktshalter av PCB och dioxiner/furaner i musslor och fisk. Markerade värden uppvisar tydligt förhöjda halter i jämförelse med de två referenserna (Åketorpeviken, Gusumsån 1). Primärdata redovisas i bilaga 8. Musslor Enhet Åketorpeviken Gusumsån 1 Gusumsån 2 Gusumsån 3 Gusumsån 4 Byngaren Strolången summa PCB 7 µg/g 0, ,31 - Dioxinlika PCB 1 pg/g 3,2-3, Dioxiner, furaner 2 pg/g 6,5-9, Liten fisk (12-22 cm), muskel summa PCB 7 µg/g 0,747 0,339 5,04-10,7 8,23 0,890 Dioxinlika PCB 1 pg/g 19,5-20,7 17,8-18, ,1-33,6 Dioxiner, furaner 2 pg/g 0,69-8, , , ,5-14 Stor fisk (>21 cm), muskel summa PCB 7 µg/g 0,975-3,28-9,40 12,4 4,63 Dioxinlika PCB 1 pg/g Dioxiner, furaner 2 pg/g 0-6,6-0-16,5-6, Stor fisk (>24 cm), lever summa PCB 7 µg/g 2, ,97 - Dioxinlika PCB 1 pg/g Dioxiner, furaner 2 pg/g sum WHO-PCB-TEQ. 2. sum WHO-PCDD/F-TEQ: lower bound - upper bound. 22
23 4. Diskussion 4.1 Bottenfauna Den förhöjda frekvensen av mundelsskador på fjädermyggor i Byngaren bedöms bero på förekomst av miljögifter i ytliga sediment. Endast Chironomus sp. (plumosus-typ) uppvisade missbildningar i Byngaren. För övriga undersökta arter påträffades inga mundelskador. Detta indikerar att olika arter tycks uppvisa olika känslighet för de förekommande miljögifterna vad gäller missbildningar på mundelar. För Chironomuslarverna var skadefrekvensen 18 %. Antalet undersökta larver i denna taxonomiska grupp var dock relativt litet (28 st) varför den beräknade skadefrekvensen är något osäker. 4.2 Metaller Vattenväxter i de nedre delarna av Gusumsån uppvisade förhöjda halter av koppar och zink i jämförelse med de två uppströms belägna referenserna. De provtagna musslorna från Byngaren hade förhöjda halter av dessa två metaller samt bly och tenn i jämförelse med musslor från referensen Åketorpeviken. Haltförhöjningarna var genomgående måttliga utom vad gäller kopparhalten i musslor som var ca 20 ggr högre i Byngaren än i Åketorpeviken (figur 7). Resultaten med avseende på metaller i fisklever och fiskmuskel är inte entydiga. Halterna i lever från liten fisk indikerar en förhöjd exponering av främst bly i Gusumsån och Byngaren. Halterna i lever och muskel från stor fisk antyder en förhöjd exponering av koppar, och eventuellt även kadmium, i de nedre delarna av Gusumsån. De avvikande höga halter av dessa metaller som uppmättes bedöms endast vara måttligt förhöjda i jämförelse med vad som normalt registreras i svenska inlandsvatten. Vid lokalen Gusumsån 4 var halten av kvicksilver i abborrmuskel något högre än EU:s gränsvärde för muskel från konsumtionsfisk (0,5 mg Hg/kg). 25 Koppar 160 Zink 20 Åketorpeviken Byngaren Åketorpeviken Byngaren mg/kg fv mg/kg fv Växter Musslor Lever (liten abb) Lever (stor abb) Muskel (stor abb) 0 Växter Musslor Lever (liten abb) Lever (stor abb) Muskel (stor abb) Figur 7. Färskviktshalter av koppar och zink i biologiskt material från Åketorpeviken (referens) och Byngaren. 23
24 Sammantaget förefaller det föreligga en förhöjd exponering av koppar, bly och zink i Byngaren och de nedre delarna av Gusumsån. Fisk har goda möjligheter att reglera koppar och zink vilket medför liten ackumulation i vävnader. Detta kan förklara varför halterna av koppar och zink i den provtagna fisken generellt endast var svagt förhöjda (figur 7). Eventuellt föreligger även en något förhöjd exponering av kadmium och tenn i Byngaren och de nedre delarna av Gusumsån. 4.3 Klororganiska miljögifter Halterna av PCB7 var starkt förhöjda i växter, mussla och fiskmuskel från Byngaren och de nedre delarna av Gusumsån. I vattenväxter var summahalterna som högst i den nedre delen av Gusumsån där de var förhöjda med en faktor >20. Halterna i mussla var förhöjda med en faktor 30 i Byngaren i jämförelse med Åketorpeviken (figur 8). De högsta halterna i fiskmuskel noterades i abborre från Byngaren där de var förhöjda med en faktor på ca 5 (figur 8). Halterna i abborrlever var drygt fördubblade i Byngaren i jämförelse med Åketorpeviken. Halterna av PCB-153 i muskel och lever från Byngaren uppgick till respektive 57 ng/g vilket understiger livsmedelsverkets gränsvärde för fisk och fiskprodukter på 100 ng/g. I Byngaren var halterna av PCB7, beräknade på fettviktsbasis, högst i muskel från stor abborre (figur 8). I musslor, abborrmuskel och abborrlever från Byngaren var halterna per fettvikt förhöjda med en faktor 45, 12 respektive 3 i jämförelse med Åketorpeviken. Allmän dammussla förefaller således ha en mycket hög benägenhet att anrika PCB. ng/g färskvikt ,48 Musslor Åketorpeviken Byngaren Muskel (liten abb) PCB7 Muskel (stor abb) Lever (stor abb) µg/g fettvikt ,07 Musslor Åketorpeviken Byngaren Muskel (liten abb) PCB7 Muskel (stor abb) Lever (stor abb) Figur 8. Summahalter av PCB7 i musslor och abborre från Åketorpeviken (referens) och Byngaren. Halterna anges i ng/g färskvikt (vänster) respektive µg/g fettvikt (höger). Halterna av dioxinlika PCB var starkt förhöjda i växter, mussla och fiskmuskel från Byngaren och de nedre delarna av Gusumsån. I vattenväxter var TEQ-halterna som högst i den nedre delen av Gusumsån där de var förhöjda med en faktor >20. Halterna i mussla var 20 ggr högre i Byngaren i jämförelse med Åketorpeviken (figur 9). De högsta halterna i fiskmuskel noterades i abborre från Byngaren (och Gusumsån 4) där de var förhöjda med en faktor på 5-10 (figur 9). Halterna i abborrlever var drygt fördubblade i Byngaren i jämförelse med Åketorpeviken. Halterna av dioxinlika PCB i muskel och lever från Byngaren uppgick till 2,5 respektive 11 pg TEQ/g vilket kan jämföras med 24
25 EU:s gränsvärde för dioxinsubstanser (dioxinlika PCB samt dioxiner och furaner) i fisk och fiskprodukter på 8 pg TEQ/g. I Byngaren var halterna av dioxinlika PCB, beräknade på fettviktsbasis, högst i muskel från stor abborre (figur 9). I musslor, abborrmuskel och abborrlever från Byngaren var halterna per fettvikt förhöjda med en faktor 30, 15 respektive 3 i jämförelse med Åketorpeviken. Liksom för PCB7 tycks allmän dammussla ha en mycket hög benägenhet att anrika dioxinlika PCB i mjukvävnaden. Halterna av dioxiner/furaner var tydligt förhöjda i växter, mussla, fiskmuskel och fisklever från främst Byngaren. Skillnaderna mellan Byngaren och Åketorpeviken var större i halt per fettvikt än i halt per färskvikt (figur 10). Vid samtliga lokaler, inklusive Byngaren, uppmättes emellertid halter som i liten utsträckning avviker från vad som kan betraktas som nutida bakgrundshalter. pgteq/g färskvikt ,07 Musslor Åketorpeviken Byngaren Dioxinlika PCB Muskel (liten abb) Muskel (stor abb) Lever (stor abb) pgteq/g fettvikt Musslor Åketorpeviken Byngaren Dioxinlika PCB Muskel (liten abb) Muskel (stor abb) Lever (stor abb) Figur 9. Halter av TEQ för dioxinlika PCB i musslor och abborre från Åketorpeviken (referens) och Byngaren. Halterna anges i pg/g färskvikt (vänster) respektive pg/g fettvikt (höger). pgteq/g färskvikt 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Dioxiner och furaner Åketorpeviken Byngaren pgteq/g fettvikt Dioxiner och furaner Åketorpeviken Byngaren 0 Musslor Muskel (liten abb) Muskel (stor abb) Lever (stor abb) 0 Musslor Muskel (liten abb) Muskel (stor abb) Lever (stor abb) Figur 10. Halter av TEQ för dioxiner+furaner i musslor och abborre från Åketorpeviken (referens) och Byngaren. Halterna anges i pg/g färskvikt (vänster) respektive pg/g fettvikt (höger). 25
26 5. Slutsatser I biologiskt material från Byngaren och den nedre delen av Gusumsån var halterna av koppar, bly och zink svagt till tydligt förhöjda. Halterna av dioxiner/furaner var tydligt förhöjda i biologiskt material från Byngaren och i nedre delen av Gusumsån var de förhöjda i muskel från stor abborre. Vid samtliga lokaler, inklusive Byngaren, uppmättes emellertid halter som i liten utsträckning avviker från vad som kan betraktas som nutida bakgrundshalter. Halterna av PCB7 och dioxinlika PCB:er var starkt förhöjda i växter, mussla och fiskmuskel från Byngaren och de nedre delarna av Gusumsån. I växter och musslor var halterna ggr högre i Byngaren än i referensen Åketorpeviken. I muskel och lever från fisk var PCB-halterna 3-10 ggr högre i Byngaren och de nedre delarna av Gusumsån än i referenslokalerna och i jämförelse med referenssjöar i södra Sverige. De högsta halterna av PCB uppmättes i abborrlever från Byngaren. De registrerade haltökningarna i biologiskt material från Gusumsån och Byngaren bedöms huvudsakligen bero på en förhöjd exponering av de aktuella ämnena. Det finns inget som tyder på att skillnader i det provtagna materialet, t ex ålders- eller storleksskillnader på fisk, har haft någon påtaglig inverkan på resultaten från dessa delar av vattensystemet. Däremot kan artskillnader ha betydelse för hur resultaten skall tolkas. I Strolången provtogs muskel från stor gös i brist på stor abborre. I gösmuskel från Strolången var fettviktshalterna av PCB och dioxiner/furaner ca fem ggr högre än i abborrmuskel från referensen Åketorpeviken. Det är osäkert i vilken utsträckning dessa haltskillnader kan ha orsakats av artspecifika faktorer. I Byngaren påträffades fjädermyggslarver med mundelsskador vilka bedöms vara orsakade av en förhöjd exponering av miljögifter i bottensedimenten. 26
27 6. Behov av kompletterande undersökningar Undersökningen av bottenfauna i Byngarens sublitoral visade på ett mycket lågt artantal vilket skulle kunna vara en indikation på en miljögiftspåverkan. Det kan dock inte utesluta att artfattigdomen beror på låga syrehalter som en effekt av eutrofiering. För att klarlägga orsaken till den artfattiga faunan föreslås kompletterande undersökningar på samma djup i Byngarens nordöstra del samt i Strolången som bör vara mindre exponerade för miljögifter men i lika hög grad påverkade av eutrofiering. De planerade undersökningarna omfattade bland annat provtagning av miljögiftshalter i chironomider och snäckor vid flera stationer i Gusumsån. Detta för att belysa eventuell variation i föroreningsgrad i olika delar av ån. Eftersom det inte var möjligt att samla in tillräcklig mängd av dessa taxa för analys föreslås istället provtagning av kräftor. Enligt uppgift skall kräftor förekomma rikligt i ån. Det är osäkert i vilken utsträckning det föreligger en förhöjd exponering av PCB och dioxiner/furaner i sjön Strolången. Därför rekommenderas ytterligare undersökningar i sjön i form av provtagning och analys av halter i vattenväxter, mjukvävnad från dammussla och muskel från abborre. Resultaten i denna rapport indikerar att såväl långskottsväxter som allmän dammussla mycket effektivt ackumulerar PCB i vävnaderna. Dessutom är de stationära, till skillnad från fisk, vilket medför att de bedöms vara mycket lämpliga för att spåra källor och förhöjd exponering med avseende på i första hand PCB. Provtagning av abborrmuskel skall syfta till att klarlägga huruvida det föreligger förhöjda halter av klororganiska miljögifter i fisk från Strolången. 27
28 7. Referenser Abrahamsson, I. & Attelind, A Metallhalter i fisk och mundelsskador på bottenfauna en undersökning i sjöarna Staren, Plogen och Mäsen.. Bremle, G. & Larsson, P PCB concentration in fish in a river system after remediation of contaminated sediment. Environ. Sci. Tecnol. 32, IVL Data från IVL:s databank ( Lindeström, L., Grotell, C. & Härdig, J Industripåverkan på Vätterns fiskar. Vätternvårdsförbundet, rapport nr 66. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Medin M., Ericsson U., Liungman M., Henricsson A., Boström A. & Rådén R Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag.. ( Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4, bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning. Metaller och miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:0, Nordiska ministerrådet Nordic environmental specimen banking: methods in use in ESB: manual for the Nordic countries. TemaNord 1995:543. Palm, A., Furusjö, E., Rahmberg, M. & Sternbeck, J Miljögifter i Vänern - vilka ämnen bör vi undersöka och varför? IVL rapport B1600. Rosenberg, D. M.& Resch, V. H Freshwater biomonitoring and benthic macroinvertebrates. Chapman & Hall, London. Sternbeck, J., m fl Organiska miljögifter i fisk från svenska bakgrundslokaler. IVLrapport B1567. Wiederholm, T Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. - Hydrobiologia 109: Wiederholm, T. (ed) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, Rapport
29 Bilaga 1. Lokal- och provtagningsdata 29
30 Sjö/Å Provtyp Datum X-koord Y-koord Djup Antal delprover Bottentyp Siktdjup (m) Syre yta (mg/l) Syre botten (mg/l) Åketorpeviken Växter Mjukbotten 4,4 10,1 10,1 9,7 9,7 Åketorpeviken Musslor Mjukbotten 4,4 10,1 10,1 9,7 9,7 Åketorpeviken Liten abborre Mjukbotten 4,4 10,1 9,6 9,7 9,5 Åketorpeviken Stor abborre Mjukbotten 4,4 10,1 9,6 9,7 9,5 Åketorpeviken Sublitoral bottenfauna Mjukbotten 4,4 10,1 9,6 9,7 9,5 Åketorpeviken Fjädermyggor / mundelsskador Mjukbotten 4,4 10,1 9,6 9,7 9,5 Gusumsån 1 Växter Mjukbotten - 9,4 9,4 Gusumsån 1 Bottenfauna rinnande Mjukbotten - 9,4 9,4 Gusumsån 1 Liten abborre ,2 1 Sand/lera 1,2 9,4 9,4 Gusumsån 2 Växter Mjukbotten 1 9,5 9,5 Gusumsån 2 Bottenfauna rinnande Mjukbotten 1 9,5 9,5 Gusumsån 2 Liten abborre och mört ,5 1 Fast 1,5 9,5 9,5 Gusumsån 2 Stor abborre ,5 1 Fast 1,5 9,5 9,5 Gusumsån 3 Växter Fast 1 9,5 9,5 Gusumsån 3 Stor abborre ,5 1 Fast 1,5 9,5 9,5 Gusumsån 4 Växter ,5 1 Fast 1,5 7,7 7,7 Gusumsån 4 Bottenfauna rinnande ,1 5+1 Mjukbotten 1,1 7,7 7,7 Gusumsån 4 Liten abborre ,5 1 Fast 1,5 7,7 7,7 Gusumsån 4 Stor abborre ,5 1 Fast 1,5 7,7 7,7 Gusumsån 5 Växter ,5 1 Fast 1,5 7,7 7,7 Byngaren Växter Mjukbotten 2,1 9,5 9,5 9,5 9,5 Byngaren Musslor Mjukbotten 2,1 9,5 9,5 9,5 9,5 Byngaren Liten abborre Mjukbotten 2,1 9,5 9,5 9,5 9,5 Byngaren Stor abborre Mjukbotten 2,1 9,5 9,5 9,5 9,5 Byngaren Sublitoral bottenfauna ,5 5 Mjukbotten 2,1 9,5 9,4 9,5 9,5 Byngaren Fjädermyggor / mundelsskador ,8 30 Mjukbotten 2,1 9,5 9,5 9,5 9,5 Strolången Liten abborre Fast 1,4 9,4 9, Strolången Stor gös Fast 1,4 9,4 9, Temp yta ( C) Temp botten ( C)
31 Bilaga 2. Bottenfauna i rinnande vatten
32 Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. BottenpHaunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för försurning. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar/bottenfaunasamhällets struktur Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte, annars ges en beskrivning av bottenfaunasamhällets struktur. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 32
33 1. Gusumsån Datum: Kommun: Valdemarsvik Koordinat: / m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 64 6,0 12 1,35 1,12 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 45 högt Höga naturvärden 7 TaxaIndex (%): 117,2 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Calopteryx splendens 3 poäng EPT-index: 22 måttligt högt Goera pilosa 3 poäng Diversitetsindex: 3,25 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa 1 poäng Bottenfaunasamhällets struktur Procent % Naturvärdespoäng Diversitet Hotstatus Kommentar Bottenfaunan var med hänsyn till lokalkvaliteten artrik med flera försurnings- och eutrofieringskänsliga taxa. De index som normalt indikerar en påverkan från exempelvis miljögifter var förhållandevis höga. Bottenfaunans sammansättning kan generellt anses vara normal för vattentypen. Två ovanliga arter påträffades, och tillsammans med ett högt artantal medförde detta att lokalen bedömdes hysa höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. 33
34 2. Gusumsån Datum: Kommun: Valdemarsvik Koordinat: / m uppströms bron, på västra sidan. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 42 5,8 9 0,89 1,09 0,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Hög God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 33 måttligt högt Naturvärden i övrigt 0 TaxaIndex (%): 79,3 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 10 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,46 lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 7 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Bottenfaunasamhällets struktur Procent % Kommentar Bottenfaunan var något artfattigare och tåligare mot eutrofiering jämfört med den uppströms liggande provpunkten (1. Gusumsån). Resultaten beror sannolikt på lokalkvaliteten med mer mjukbotten och lägre vattenhastighet än uppströmspunkten, vilket återspeglas i ett bottenfaunasamhälle som är anpassat för sådana förhållanden. Bottenfaunans sammansättning kan generellt anses vara normal för vattentypen. Ingen tydlig annan påverkan från exempelvis miljögifter kunde noteras. 34
35 4. Gusumsån Datum: Kommun: Valdemarsvik Koordinat: / m uppströms gång/cykelbro. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 69 5,5 11 1,46 1,02 1,20 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Hög God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 35 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 TaxaIndex (%): 92,5 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Calopteryx splendens 3 poäng EPT-index: 8 lågt Diversitetsindex: 2,53 lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 10 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 6 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Bottenfaunasamhällets struktur Procent % Kommentar Liksom i provpunkt 2 var bottenfaunan anpassad till ett mera lugnflytande vatten och mjukbotten, vilket sannolikt förklarar de lägre indexvärden jämfört med provpunkt 1. Bottenfaunans sammansättning kan därmed anses vara normal för vattentypen. En ovanlig art påträffades, och lokalen bedömdes hysa naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. Ingen tydlig annan påverkan från exempelvis miljögifter kunde noteras. 35
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan
Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september
Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn
Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 2013-03-07 Dnr 2012-1750 1(6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Provtagning och analys... 2 Provtagning... 2 Analys...
Provtagningar utförda 2010
Uppföljning av miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Provtagningar utförda 2010 Foto Ingela Helmfrid. Vy över höjden vid nya bruket
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10
BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013
Abborre i Runn Metaller i vävnader 20 Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, 1999-20 3, 4 infångades under sensommaren 20 abborre från centrala Runn för analys av metallinnehållet
Hur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
PM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde
Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi
Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT
Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina
- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag
ENVIPRO MILJÖTEKNIK. Projekt Gusum
ENVIPRO MILJÖTEKNIK Ort/Datum Linköping, Stockholm och Göteborg 2007-11-23 Handläggare Elin Pirard David Engdahl Henrik Eriksson Uppdragsnr 312860 Gusumsån Länsstyrelsen Östergötland Miljövårdsenheten
SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011
2012-10-11 Dnr. 50-804/2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport
Förslag på program för referenskontroll inom Miljöprojekt Gusum
Förslag på program för referenskontroll inom Miljöprojekt Gusum SLUTRAPPORT Henrik Eriksson och Pär Elander Hifab AB/Envipro Miljöteknik Göteborg och Linköping 2008-01-03 SAMMANFATTNING Envipro Miljöteknik
Maria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011
Maria Florberger, Golder Associates AB Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011 Golders uppdrag 1. Inläsning av data (sediment, biota) i en databas för kontrollprogrammen Västra
Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17
DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån
Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Metaller och miljögifter i Stockholms sediment
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-11-07 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-508 28885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-11-22 p.24 Metaller och miljögifter i Stockholms
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten
Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren
PM Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Lantmäteriet, ordernummer 694932 Version 1.0 Sundsvall 2017-02-20 SGU , Askersunds kommun 2017-02-20 s 2 (8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...
MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016
MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016 Marina Magnusson & Johanna Bergkvist Tack till alla som har hjälpt till Uppdraget har inneburit ett omfattande arbete i fält med att samla
Föroreningshalter i abborre från Väsjön
Föroreningshalter i abborre från Väsjön Magnus Karlsson Uppsala, 215-1-8 Inledning Som ett led i Sollentuna kommuns kartläggning av föroreningshalter i fisk i kommunens vattenområden har provfiske genomförts
Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka
sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund
Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05
Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38
SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 PM ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se SEPTEMBER
HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.
ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag
Analys av rensmassor vid Knästorp 2016
Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Karl Holmström och Johan Krook. Uppdragsgivare: Höjeå vattenråd. Landskrona 2017-02-06 EKOLOGGRUPPEN ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON:
Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen
Uppdragsnummer Sweco 1146009000 Projektnummer: 957 Diarienummer Norrvatten: 2013-03-04_0210 Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Sweco Environment AB Rev. 2014-03-19
PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN
PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN Som en del i förstudien vid Reijmyre glasbruk 1 har WSP utfört provtagning av ytvatten och spillvatten/dagvatten under 2016. Prover har tagits på dels ytvatten i bäcken
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
TILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN
TILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN med avseende på klorföreningar och metaller Länsstyrelsen Gävleborg 2001 Tillståndet i Bergviken-Marmen 2 Inledning 3 Material och metoder 3 Utvärdering 4
HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4
KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN Analys av Hg och PCB i abborre
Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.
0-0- Dnr 0-/0 Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år 0. Projekt X-. Suzanne Faxneld Rapport nr 0: Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för
Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning
Fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven 2009
Datum: Ärende: 2010-09-10 2006-000274 Fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven 2009 EDA KOMMUN Samhällsbyggnad Miljösektionen Susanna Holmgren 2 Innehållsförteckning Inledning...3 Metodik
Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet Avrop 1 Rapport nr O-hamn 211:8 212-11-16 Per Björinger, NIRAS Environment Sid. 1(18) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;
Kvicksilver i gädda 2016
Handläggare Caroline Grotell Tel +46 10 505 54 12 Mobil +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Datum 10/07/2016 Molkomsjöns Fiskevårdsförening Kvicksilver i gädda 2016 Bild från Molkomsjöns
Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?
Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla
Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Acceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002
EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 En planktonundersökning i 19 sjöar Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi
Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar
Vad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana från
Undersökning av bottenfauna i några förorenade Viskansjöar
Medins Sjö- och Åbiologi AB Undersökning av bottenfauna i några förorenade Viskansjöar Fjädermyggan Chironomus med skadad och oskadad mundel (mentum). Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2002-03 - 31
Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04
Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 063-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum
Miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Foto: Ingela Helmfrid, vy över höjden norr om nya bruket vid Gräsdalen, maj 2005. Yrkes-
Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.
PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna
Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013. Miljöförvaltningen R 2014:6. ISBN nr: 1401-2448. Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson
ISBN nr: 1401-2448 R 2014:6 Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006
Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona
Indikatorarter för strömbiotoper med artrik bottenfauna i södra Sverige
Indikatorarter för strömbiotoper med artrik bottenfauna i södra Sverige Ingemar Abrahamsson Ulf Ericsson 2007-03-21 Medins Biologi AB Bakgrund Rapporten har tagits fram som ett utvecklingsprojekt inom
Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån
NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus
Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern
MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik
Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun
Informationsmöte 25 september 2014 Huvudstudie Bysjön Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Lina Westerlund 2014-09-25 Innehåll Kort historik Varför ännu en
Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012
Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och
Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder
Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län 1 G5 2 Föroreningssituationen
Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde
Medins Biologi Kemi Miljö Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 25 Medins Biologi AB Mölnlycke 26-5-3 Martin Liungman Iréne Sundberg Robert Andersson Jenny Palmkvist Medins
Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun
Sida 1 (11) Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2
Metodik och genomförande - bottenfauna
och genomförande - bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Provtagning har utförts av Ekologgruppen som är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 028191, ackred nr 1279). proverna med
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 135/1 LANDSKRONA JANUARI 22 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Kalkspridningsplan för Härgusserödsån
Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota Sara Danielsson, Suzanne Faxneld (Enheten för Miljöforskning & -övervakning, NRM) Kemiska analyser: SU, UmU, IVL Sara.Danielsson@nrm.se Suzanne.Faxneld@nrm.se
Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta
Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Sediment-, vatten och jordprovtagning Datum: 2012-06-28 Rev. Datum: Uppdragsnummer: M&P 5867 01069 Upprättad av: Johan Ericsson Sign. JE Granskad av: Peter
Inventering av stormusslor i Höje å 2016
Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT
Kvicksilver och cesium i matfisk
Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen
METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN
2018-11-30 METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN KUND Länsstyrelsen i Västmanlands län KONSULT WSP Environmental Sverige
Skottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15
Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013
Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 2014-02-24 Eva Nilsson & Dan Evander, Hushållningssällskapet Värmland Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...
Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund
Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik
Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011
Institutionen för naturvetenskap Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 1 och 11 Susanna Andersson Maj 1 ISSN 1-6198 Rapport 1:8 Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor
Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck
Maria Rothman 218-3-15 Tekniska kontoret TN 217/534 Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1 bakgrund... 4 2.2 Syfte... 5 2.3 Metod... 5
Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp
NR U 5610 FEBRUARI 2016 RAPPORT Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, Niklas Johansson, Mikael Malmaeus Författare:
Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga
Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden
Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Rapport till WSP Environmental 2007-06-12 Mats Uppman RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier
Provfiske i Järlasjön 2008
Provfiske i ärlasjön 2008 Rapport 2008:20 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provfiske i ärlasjön 2008 1 Provfiske i ärlasjön 2008 Författare: Ulf Lindqvist 2008-10-14 Rapport 2008:20
Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)
Rönne å - Vattenkontroll 2014 Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2014 insamlades påväxtprov för kiselalgsanalys på åtta lokaler i Rönne ås