Undersökning av bottenfauna i några förorenade Viskansjöar
|
|
- Berit Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Medins Sjö- och Åbiologi AB Undersökning av bottenfauna i några förorenade Viskansjöar Fjädermyggan Chironomus med skadad och oskadad mundel (mentum). Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke Ulf Ericsson Medins Sjö- och Åbiologi AB Telefon Telefax E-postadress Företagsvägen mats.medin@medins-biologi.se Mölnlycke
2 Innehållsförteckning Inledning...3 Undersökningens uppläggning...3 Metodik...3 Utvärdering...4 Resultat och diskussion...5 Slutsats...9 Förslag till kompletterande undersökningar...9 Referenser...10 Bilaga 1. Fältprotokoll...11 Bilaga 2. Artlistor
3 Inledning Flera undersökningar har visat på kraftigt förorenade sediment i viskan nedströms Borås (Golder 2000 och Arnér m fl 2001). I sedimenten finns höga till mycket höga halter av tungmetaller, olja, dioxiner och andra organiska ämnen. Flera av dessa ämnen är klassiska miljögifter med potentiellt stora negativa effekter för växt och djurliv. I föreliggande undersökning har botttenfaunan undersökts vid tre provstationer nedströms Borås. Som en jämförels undersöktes bottenfaunan även i Marsjön, uppströms Borås. Syftet med undersökningarna var dels att kvantifiera och bedömma eventuella negativa effekter bland de sedimentlevande evertebraterna och dels att skapa referensdata för framtida undersökningar. Undersökningarna genomfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland av Medins Sjö- och Åbiologi AB under november Undersökningens uppläggning Metodik Provtagningen genomfördes vid fyra separata provlokaler, tre nedströms och en uppströms Borås (figur 1, tabell 1 och bilaga 1). Uppströmslokalen är mer eller mindre opåverkad med låga halter av miljögifter i sedimenten och används därför som referens. Vid varje provlokal togs tio prover med en ekmanhuggare (0,0215 m 2 ). Provtagningen genomfördes enligt den standardiserade metoden SS och enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Läget av varje provlokal bestämdes med GPS så att den angivna koordinaten ligger mitt i provytan som omfattade en yta med den ungefärliga radien 25 meter. Proverna fördelades inom provytan så att de olika delproverna skulle hamna på ungefär samma provdjup. Proverna sållades på plats genom ett såll med masktätheten 0,5 x 0,5 mm och konserverades sedan i etanol. De fältprotokoll som upprättades vid provtagningstillfället redovisas i bilaga 1. På laboratoriet sorterades djuren ut och artbestämdes till en nivå där relevanta tillståndsbedömningar är möjliga. Nivån för artbestämningarna följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) med det avsteget att vi försökte nå artnivå även inom gruppen oligochaeta (fåborstmaskar). Fullständiga artlistor redovisas i bilaga 2. 3
4 Tabell 1. Koordinater och provdjup vid de provytor som undersöktes Provområde Provdjup Koordinater (m) (x) (y) Marsjön 2, Djupasjön Guttasjön Rydboholmsdammen Utvärdering Med utgångspunkt från ett antal kriterier hos faunan kan man dra slutsatser om olika aspekter av vattnets kvalitet. Naturvårdsverket (Wiederholm 1999) anger två index för bedömning av profundalfauna: BQI och O/C-index. Bägge kan sägas mäta näringstillgången och den biologiska produktionen i vattnet. I den här undersökningen är dock påverkansbedömningar av miljögiftseffekter intressantare. Förutom ovanstående index har vi därför lagt stor vikt vid ytterligare några parametrar som är viktiga för bedömningarna. Dessa är: Förekomst av indikatorarter Artantal Individtäthet Diversitet Frekvens av mundelsskador bland chironomider (chironomini) Näringstillgången vid varje provplats har bedömts efter tre klasser: Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt tillstånd Måttligt näringsrikt tillstånd Näringsrikt eller mycket näringsrikt tillstånd Syreförhållandena i bottenvattnet har bedömts efter tre klasser: Syrerikt eller mycket syrerikt tillstånd Måttligt syrerikt tillstånd Syrefattigt eller mycket syrefattigt tillstånd Påverkansgraden på bottenfaunan från miljögifter har bedömts efter tre klasser: Ingen eller obetydlig påverkan Måttlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan 4
5 Figur 1. De undersökta provplatsernas läge vid undersökningarna Utdrag från Lantmäteriets Gröna karta på cd-rom. Resultat och diskussion Den uppströms Borås belägna Marsjön undersöktes som referens till övriga provlokaler. Artrikedomen bedömdes här som måttligt hög liksom individtätheten (tabell 2 och figur 2). Ett lågt BQI och ett mycket högt O/C-index uppmättes vilket indikerar näringsrika förhållanden. Flera arter som är mycket känsliga mot låga syrehalter förekom också vilket visar på syrerika eller mycket syrerika förhållanden i bottenvattnet. Artsammansättningen bedöms som normal för sjötypen och inga mundelsskador observerades. Faunan bedöms därför som opåverkad av miljögifter. Vid de olika provlokalerna nedströms Borås varierar artantal och individtäthet (tabell 2 och figur 2). I Djupasjön bedöms artantalet som lågt och i Guttasjön som mycket lågt. Längre ned i Rydboholmsdammen bedöms artantalet som måttligt högt. BQI var 5
6 Tabell 2. Tillståndsklassning av totalantalet påträffade arter i sublitoralen och profundalen Lokal Totalantal taxa Individtäthet (antal/m 2 ) Marsjön 15 (måttligt högt) (måttligt hög) Djupasjön 12 (lågt) (hög) Guttasjön 7 (mycket lågt) (måttligt hög) Rydboholmsdammen 15 (måttligt högt) (måttligt hög) lågt vid samtliga lokaler och O/C-index lågt till mycket högt (tabell 3 och figur 3). Tillsammans indikerar detta relativt näringsrika förhållanden. Bland de förekommande arterna finns dock flera som snarare indikerar måttlig näringsrikedom och därför bedöms tillståndet som måttligt näringsrikt vid alla tre provplatserna nedströms Borås. Vid alla tre provlokaler förekommer också arter som är känsliga mot låga syrehalter vilket visar på ett måttligt syrerikt tillstånd. Vid alla lokaler kontrollerades mundelarna på de chironomider som ingår i den taxonomiska gruppen chironomini. Skador på mundelarna, som orsakas under djurets tillväxt, yttrar sig som deformationer på t ex mentum eller mandibler. Den här typen av subletala effekter är väl dokumenterade från många olika håll i samband med utsläpp av flera olika typer av miljögifter och industriavfall t ex tungmetaller, pesticider och DDT (Rosenberg & Resch 1993). I flertalet rapporter verkar skadefrekvensen öka med ökad miljögiftshalt och det finns dokumenterade skadefrekvenser från några få procent upp till nära åttio procent av populationen. I rena och opåverkade miljöer är den här typen av skador mycket ovanliga och skadefrekvensen nära noll (Wiederholm 1984). Chironomider med skadade mundelar förekom i en mycket hög frekvens på alla tre provlokaler nedströms Borås (tabell 4 och figur 4). Totalt hittades 13 skadade individer av totalt 49 Chironomini. Detta innebär att den samanlagda skadefrekvensen var 27% Antal taxa 20 Taxa Täthet Antal individer/kvm Marsjön Djupasjön Guttasjön Rydboholmsdammen 0 Figur 2. Totalantal påträffade taxa och individtäthet vid de undersökta provlokalerna. 6
7 Tabell 3. Tillstånds och avvikelseklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. De använda jämförvärdena är 2 för BQI och 8,5 för O/C-index. Lokal BQI O/C-index Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Marsjön 2,00 (4) 1,00 (1) 30,78 (5) 0,28 (5) Djupasjön 1,17 (4) 0,59 (4) 16,13 (5) 0,53 (4) Guttasjön 1,25 (4) 0,63 (3) 11,04 (4) 0,77 (3) Rydboholmsdammen 1,25 (4) 0,63 (3) 13,53 (5) 0,63 (3) Förklaring Tillståndsklass: 1 = mycket högt index, 2 = högt, 3 = måttligt högt index, 4 = lågt index och 5 = mycket lågt index. Avvikelseklass: 1 = Ingen eller liten avvikelse, 2 = måttlig avvikelse, 3 = tydlig avvikelse, 4 = stor avvikelse och 5 = mycket stor avvikelse vid lokalerna nedströms Borås. De höga skadefrekvenserna visar att faunan påverkas negativt av de höga halter av miljögifter som finns i sedimenten (Golder 2000 och Arnér m fl 2001). Antalet räknade individer är förhållandevis få vid de olika lokalerna och det är därför inte möjligt att statistiskt belägga skillnaderna i skadefrekvens mellan de olika lokalerna nedströms Borås. Den största påverkansgraden verkar dock finnas i Guttasjön som har högst frekvens av mundelsskador och samtidigt det lägst uppmätta artantalet (figur 2 och 4). Vid de fyra undersökta provlokalerna verkar det också finnas ett samband mellan frekvensensen av mundelsskador och antalet påträffade taxa (figur 5). Sammanfattningsvis bedöms faunan som starkt eller mycket starkt påverkad av miljögifter vid samtliga undersökta lokaler nedströms Borås. Bedömningen vid Rydboholmsdammen kan dock sägas vara ett gränsfall till bedömningen måttlig påverkan. BQI BQI O/C-index O/C-index Marsjön Djupasjön Guttasjön Rydboholmsdammen 0 Figur 3. BQI och O/C-index vid de undersökta provlokalerna. 7
8 Tabell 4. Procentandel mundelsskadade chironomider från gruppen chironomini vid de fyra undersökta provlokalerna i Viskan Lokal Antal skadade Totalt antal % individer individer Marsjön Djupasjön Guttasjön Rydboholmsdammen Mundelsskadefrekvens (%) Marsjön Djupasjön Guttasjön Rydboholmsdammen Figur 4. Frekvensen av mundelsskador bland chironomider (chironomini). Antal taxa R 2 = 0, Frekvens av mundelsskador (%) Figur 5. Sambandet mellan antalet påträffade taxa och frekvensen av mundelsskador vid de fyra undersökta provlokalerna i Viskan.. 8
9 Slutsats Bottenfaunaundersökningarna i Viskan 2001 visar att bottenfaunan påverkats negativt av de höga halter av miljögifter som finns i sedimenten nedströms Borås. Påverkan som bedöms vara kraftig visar sig dels genom subletala effekter på förekommande chironomider och dels genom att färre arter förekommer på bottnarna än vad som kan anses vara normalt. Värst drabbad i detta avseende bedöms provlokalen i Guttasjön vara där också högst halter av miljögifter mätts upp i tidigare undersökningar. Förslag till kompletterande undersökningar Föreliggande undersökning har visat att bottenfaunan påverkats negativt av miljögifter i Viskan nedströms Borås. Det finns också tecken som tyder på att påverkansgraden är störst i Guttasjön där också högst halter av olika miljögifter mätts upp i sedimenten. För att vidare utreda negativa biologiska effekter i Viskan föreslås här några olika tänkbara undersökningar som skulle ge en ökad kunskap om problemen. Viktigt är också att fördjupade biologiska undersökningar utförs som referens till eventuella framtida åtgärder i vattendraget. För att förbättra det statistiska underlaget föreslås att en fördjupad undersökning görs av mundelsskador på chironomider. Föreliggande undersökning visar att mundelsskador förekommer och att frekvensen är hög vid de undersökta lokalerna nedströms Borås. Antalet räknade individer är dock för lågt för att ge någon möjlighet att statistiskt belägga skillnader mellan olika lokaler eller att belägga förändringar jämfört med eventuella framtida undersökningar. Ett stort antal individer (bortåt 300) skulle behöva räknas från varje provområde men genom att ingen särskild metodik behöver följas i fält eller vid utsorteringen kan ändå kostnaderna hållas på en rimlig nivå. Miljögifternas eventuella påverkan på fisksamhällets samansättning är sannolikt svår att mäta. För att undersöka om de höga miljögiftshalterna i sedimenten även avspeglas längre upp i näringskedjan föreslås dock, i ett första steg, en studie av miljögiftsinnehållet i fisk. Undersökningarna föreslås inriktas både på innehåll i lever och i muskel. Undersökningar i muskel föreslås inriktas på konsumtionsfisk med inriktning på hälsoeffekter för människa. Undersökningar i fisklever kan däremot utföras på andra arter även om abborre och/eller gädda sannolikt är lämpligast med tanke på möjligheter till jämförelser med andra undersökningar. Ett alternativ eller ett komplement till analyser av fisk är att utföra analyser av miljögiftsinnehåll i stormussla. Fördelen med analys av musslor jämfört med fisk är att de är stationära och att de filtrerar det omgivande vattnet. Resultatet avspeglar 9
10 därigenom den lokala föroreningssituationen i en betydligt högre grad än vad som är fallet med analyser av fisk. En nackdel med studier av musslor är att de saknas eller förekommer mycket sparsamt på många håll vilket därför kan göra det svårt att samla in material från samtliga platser där undersökningar är aktuella. Innan beslut om en sådan här studie fattas bör alltså musselförekomsten på aktuella provplatser undersökas i förväg. Referenser Arnér, M., Nilsson, Ö., Fanger, G. och Elert, M Fördjupade undersökningar av sediment i Viskan nedströms Borås. Rapport till Länsstyrelsen i Västra Götaland. J&W Energi och Milj samt Kemakta Konsult, Stockholm. Golder Grundteknik KB Översiktliga undersökningar av sediment i Viskans avrinningsområde. Rapport till Länsstyrelsen i Västra Götaland. Golder Grundteknik, Göteborg. Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C., Sundberg, I. och Nilsson, P-A Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rosenberg, D.M. & Resch, V.H Freshwater biomonitoring and benthic macroinvertebrates. Chapman and Hall. London. Wiederholm, T Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. Hydrobiologica 109: Wiederholm, T. (ed) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport
11 Bilaga 1 Fältprotokoll 11
12 LOKALBESKRIVNING Sjö Marsjön Lokalnummer - Allmänt Lokalnamn Profundal Vattenkoordinater - / - Datum Lokalkoordinater / Huvudflodområde Viskan Metodik SS Altitud 170 m Provyta (m 2 ) 0,0215 Län Västra Götaland Antal prov 10 Kommun Borås Provtagare P-A. Nilsson / A. Engdahl Top. karta 7 C SO Organisation Medins Sjö- & Åbiologi AB Vattnet Provdjup 2,7 m Vattentemperatur 2,2 C Bottensubstrat Dy (j/n) ja Myrmalm (j/n) nej Gyttja (j/n) ja Sedimentfärg gråsvart Lera (j/n) nej Svavelväte (j/n) nej Sand (j/n) nej Annan påverkan (typ och påverkansgrad) - Styrka - - Styrka - - Styrka - Övrigt Kemiprovtagning (ja/nej) nej Provplats: Se koordinat 12
13 LOKALBESKRIVNING Sjö Djupasjön Lokalnummer - Allmänt Lokalnamn - Vattenkoordinater - / - Datum Lokalkoordinater / Huvudflodområde Viskan Metodik SS Altitud 127 m Provyta (m 2 ) 0,0215 Län Västra Götaland Antal prov 10 Kommun Borås Provtagare P-A. Nilsson / A. Engdahl Top. karta 7 C SO Organisation Medins Sjö- & Åbiologi AB Vattnet Provdjup 5-6 m Vattentemperatur 5 C Bottensubstrat Dy (j/n) ja Myrmalm (j/n) nej Gyttja (j/n) ja Sedimentfärg gråsvart Lera (j/n) nej Svavelväte (j/n) nej Sand (j/n) nej Annan påverkan (typ och påverkansgrad) - Styrka - - Styrka - - Styrka - Övrigt Kemiprovtagning (ja/nej) nej Provplats: Se koordinat 13
14 LOKALBESKRIVNING Sjö Guttasjön Lokalnummer - Allmänt Lokalnamn - Vattenkoordinater - / - Datum Lokalkoordinater / Huvudflodområde Viskan Metodik SS Altitud 126 m Provyta (m 2 ) 0,0215 Län Västra Götaland Antal prov 10 Kommun Borås Provtagare P-A. Nilsson / A. Engdahl Top. karta 6C NO Organisation Medins Sjö- & Åbiologi AB Vattnet Provdjup 8-9 m Vattentemperatur 5 C Bottensubstrat Dy (j/n) ja Myrmalm (j/n) nej Gyttja (j/n) ja Sedimentfärg gråsvart Lera (j/n) nej Svavelväte (j/n) nej Sand (j/n) nej Annan påverkan (typ och påverkansgrad) - Styrka - - Styrka - - Styrka - Övrigt Kemiprovtagning (ja/nej) nej Provplats: Se koordinat Ngt olja i sedimenten 14
15 LOKALBESKRIVNING Sjö Rydboholmsdammar Lokalnummer - Allmänt Lokalnamn Nedre Vattenkoordinater - / - Datum Lokalkoordinater / Huvudflodområde Viskan Metodik SS Altitud 125 m Provyta (m 2 ) 0,0215 Län Västra Götaland Antal prov 10 Kommun Borås Provtagare P-A. Nilsson / A. Engdahl Top. karta 6C NO Organisation Medins Sjö- & Åbiologi AB Vattnet Provdjup 7 m Vattentemperatur 5 C Bottensubstrat Dy (j/n) ja Myrmalm (j/n) nej Gyttja (j/n) ja Sedimentfärg mörkbrun Lera (j/n) nej Svavelväte (j/n) nej Sand (j/n) ja Annan påverkan (typ och påverkansgrad) - Styrka - - Styrka - - Styrka - Övrigt Kemiprovtagning (ja/nej) nej Provplats: Se koordinat Mycket material (växtdelar) spår av olja. 15
16 Bilaga 2 Artlistor 16
17 Förklaring till artlistor Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,0215 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för låga syrehalter, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Syrekänslighet (Sy): 0 - taxas toleransgräns är okänd, 1 - taxa är mycket tåligt mot låga syrehalter 2 - taxa är måttligt känsligt mot låga syrehalter 3 - taxa är mycket känsligt mot låga syrehalter Funktionell grupp (Fg): 0 - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): 0 - kunskap saknas för bedömning, 1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. M = medelvärde % = procentandel 17
18 Marsjön Det. Ulf Ericsson, Medins Sjö- och Åbiologi AB Metodbeteckning: SS RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory ARTER/TAXA Sy Fg Eg PROV M % NEMATODA, rundmaskar Oidentifierad ,1 0,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus pigueti - Kowalwski, ,5 1,7 Limnodrilus claperedeanus - Ratzel, ,7 5,9 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparede, ,7 2,4 Limnodrilus profundicola - (Verrill, 1871) ,3 1,0 Limnodrilus sp ,3 25,3 Tubifex tubifex - (Müller, 1774) ,3 1,0 Tubificidae (m. hårborst) ,4 4,9 Vejdovskyella comata - (Vejdovsky, 1883) ,1 0,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 6,3 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,1 3,8 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,3 1,0 Cladotanytarsus sp. (mancus gr.) ,1 0,3 Cryptochironomus sp ,1 0,3 Heterotrisocladius marcidus - (Walker, 1856) ,2 0,7 Procladius sp ,1 42,0 Tanytarsus sp ,7 2,4 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 15 BQI 2,00 Medelantal taxa/prov 6,2 O/C-index 30,78 Antal ind./kvm Diversitetsindex 2,64 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Verksamheten vid de svenska ackrediterade laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN (1989), SS-EN (1989) och ISO/IEC Guide 25 (1990:E). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte SWEDAC och utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Djupasjön Det. Ulf Ericsson, Medins Sjö- och Åbiologi AB Metodbeteckning: SS RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory ARTER/TAXA Sy Fg Eg PROV M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparede, ,4 0,8 Limnodrilus sp ,6 5,2 Potamotrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) ,2 70,4 Slavina appendiculata - (Udekem, 1855) ,4 0,8 Tubifex ignotus - (Stolc, 1886) ,2 0,4 Tubificidae (m. hårborst) ,4 0,8 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,2 2,4 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,3 0,6 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,1 6,2 Heterotrisocladius marcidus - (Walker, 1856) ,1 0,2 Pentaneurini ,1 0,2 Polypedilum sp ,1 0,2 Procladius sp ,5 9,0 Prodiamesa olivacea (Meigen, 1818) ,4 2,8 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,1 Totalantal taxa 12 BQI 1,17 Medelantal taxa/prov 6,1 O/C-index 16,13 Antal ind./kvm Diversitetsindex 1,71 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Verksamheten vid de svenska ackrediterade laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN (1989), SS-EN (1989) och ISO/IEC Guide 25 (1990:E). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte SWEDAC och utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 18
19 Guttasjön Det. Ulf Ericsson, Medins Sjö- och Åbiologi AB Metodbeteckning: SS RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory ARTER/TAXA Sy Fg Eg PROV M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Potamotrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) ,1 18,9 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,1 0,3 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,8 73,9 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,1 0,3 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,3 0,9 Procladius sp ,2 3,7 Tanypus sp ,6 1,9 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,5 Totalantal taxa 7 BQI 1,25 Medelantal taxa/prov 3,5 O/C-index 11,04 Antal ind./kvm Diversitetsindex 1,18 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Verksamheten vid de svenska ackrediterade laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN (1989), SS-EN (1989) och ISO/IEC Guide 25 (1990:E). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte SWEDAC och utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Rydboholmsdammen Det. Ulf Ericsson, Medins Sjö- och Åbiologi AB Metodbeteckning: SS RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory ARTER/TAXA Sy Fg Eg PROV M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Enchytraeidae ,2 0,9 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparede, ,2 14,5 Limnodrilus sp ,7 7,7 Potamotrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) ,1 32,3 Tubifex ignotus - (Stolc, 1886) ,1 0,5 Tubificidae (m. hårborst) ,2 0,9 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,1 0,5 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus flavidus - McLachlan, ,2 0,9 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 0,9 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,1 23,2 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,1 0,5 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,3 1,4 Pentaneurini ,5 2,3 Polypedilum sp ,2 0,9 Procladius sp ,5 11,4 Prodiamesa olivacea (Meigen, 1818) ,1 0,5 Tanypus sp ,2 0,9 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,3 Totalantal taxa 15 BQI 1,25 Medelantal taxa/prov 5,3 O/C-index 13,53 Antal ind./kvm Diversitetsindex 2,78 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Verksamheten vid de svenska ackrediterade laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN (1989), SS-EN (1989) och ISO/IEC Guide 25 (1990:E). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte SWEDAC och utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 19
Undersökning av bottenfauna i Tjursbosjön, Ekenässjön samt Kyrksjön, Västerviks kommun
Undersökning av bottenfauna i Tjursbosjön, Ekenässjön samt Kyrksjön, Västerviks kommun Medins Biologi AB 2005-03-29 FÖRORD Västerviks kommun har under perioden maj 2003 till maj 2005 genomfört Projekt
Läs merBottenfauna i Öresjö 1991 och 2001
Bottenfauna i Öresjö 1991 och 2001 Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2002 03 20 Ulf Ericsson Miljökontoret, Trollhättans kommun Rapport 15 ISSN 1403-1051 ISRN THN-MK-RS--15 SE Medins Sjö- och Åbiologi
Läs merBottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan
Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11
BILAGA 11 Bottenfauna kust år 2012 Metodik Provtagning Provtagningen av marin bottenfauna utfördes 7-10 maj 2012 av Medins biologi AB. Fem stationer i sju olika havsbassänger undersöktes. Provtagningen
Läs merBottenfaunaundersökning i Edsviken 2010
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Bottenfauna i Kalmar län Meddelande 2002:18
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Bottenfauna i Kalmar län 2001 Meddelande 2002:18 Utgiven av: Ansvarig enhet: Författare: Omslagsbild: Foto: Illustrationer: Bottenfauna i Kalmar län 2001 Meddelande
Läs merBottenfaunaundersökning i Ljusnans avrinningsområde 2016 En undersökning av 5 sjöar och 1 vattendrag
Bottenfaunaundersökning i Ljusnans avrinningsområde 216 En undersökning av 5 sjöar och 1 vattendrag 217-2-7 Bottenfaunaundersökning i Ljusnans avrinningsområde 216 En undersökning av 5 sjöar och 1 vattendrag
Läs merBottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden
Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Rapport till WSP Environmental 2007-06-12 Mats Uppman RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 9 BILAGA 9
BILAGA 9 Bottenfauna sjöar och vattendrag år 212 Bottenfauna Provtagning Provtagning av bottenfauna i rinnande vatten utfördes på fyra lokaler den 12-13 oktober 212. På tre av lokalerna togs fem kvantitativa
Läs merMarin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund
Marin bottenfauna 215 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 215-12-18 Undersökning av kustbottenfauna i Ljusnan-Voxnan 215 Rapportdatum: 216-1-14 Version: 1. Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare:
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2018 Bilaga 9 BILAGA 9
BILAGA 9 Bottenfauna sjöar och vattendrag år 218 287 Metodik Med bottenfauna avses ryggradslösa djur (in-sekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på eller i
Läs mer0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005
bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 25 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND BOTTENFAUNA I GÖTA ÄLV En undersökning av bottenfaunan på 8 lokaler i Göta älvs avrinningsområde
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND BOTTENFAUNA I GÖTA ÄLV 2000 En undersökning av bottenfaunan på 8 lokaler i Göta älvs avrinningsområde Göta älv, provpunkt 4 Södra Nol Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö-
Läs merMarin bottenfauna 2013
Marin bottenfauna 213 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Annika Liungman Jenny Palmkvist, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 31-338 35 4 // Fax 31-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545
Läs merInventering av bottenfaunan i Almaån
Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av
Läs merELFISKE I EMÅNS VATTENSYSTEM
EMÅNS VATTENFÖRBUND ELFISKE I EMÅNS VATTENSYSTEM 2000 En undersökning av fiskfaunan vid tre lokaler Emån, nedströms Sjunnen Medins Sjö- och Åbiologi AB 1 Medins Sjö- och Åbiologi AB ELFISKE I EMÅNS VATTENSYSTEM
Läs merBottenfauna. Undersökning av bottenfauna i Luleå skärgård
Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i Luleå skärgård 2014-2015 2015-06-15 Ulf Ericsson Jenny Palmkvist Anna Scherer Mikael Christensson Per Anders Nilsson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel
Läs merBottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 9 BILAGA 9
BILAGA 9 Bottenfauna sjöar och vattendrag år 21 2 Bottenfauna Beteckningen på de provtagna stationerna följer den som återfinns i VISS (http://www.viss.lansstyrelsen.se/). Fyra provplatsbenämningar avviker
Läs merBottenfauna vid Kiviksbredan 2013
En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND BOTTENFAUNA I GÖTA ÄLV 2003
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND BOTTENFAUNA I GÖTA ÄLV 2003 En undersökning av bottenfaunan på sex lokaler i huvudfåran samt en lokal vardera i Nordre älv och Mölndalsån. Göta älv provpunkt 3 vid Garn Medins
Läs merBottenfaunan i Västra Ringsjön
Bottenfaunan i Västra Ringsjön September 213 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med äldre undersökningar... 4 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning... 7 Bilaga 2.
Läs merBottenfauna i Mälaren, Igelstaviken och Hallsfjärden
Bottenfauna i Mälaren, Igelstaviken och Hallsfjärden 2012-2013 inför muddring i Södertälje kanal och Mälarfarlederna Martin Liungman Jenny Palmkvist Ulf Ericsson Anders Boström Mikael Christensson Per-Anders
Läs merÅr Rapport 2001:01. Bottenfauna i Stockholms län 2003
År 2003 Rapport 2001:01 Bottenfauna i Stockholms län 2003 En undersökning av bottenfaunan i nio sjöar och ett vattendrag i Stockholms län 2003 År 2003 Bottenfauna i Stockholms län 2003 En undersökning
Läs merBottenfauna R 2006:2. Bottenfauna. en undersökning av bottenfauna i Göteborgs kommun 2005
Bottenfauna en undersökning av bottenfauna i Göteborgs kommun 2005 Utförd hösten år 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl på uppdrag av Miljöförvaltningen, Kretsloppskontoret, Park- och naturförvaltningen
Läs merRAPPORT. Bottenfauna i Södermanlands län En undersökning av bottenfaunan i åtta sjöar och ett vattendrag inom kalkningens effektuppföljning
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2007:6 Bottenfauna i Södermanlands län 2006 En undersökning av bottenfaunan i åtta sjöar och ett vattendrag inom kalkningens effektuppföljning Regional miljöövervakning, 2006
Läs mer0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005
bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 27 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...
Läs merpå uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 214 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen. Undersökningen är en upprepning av
Läs merBottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X
Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:2 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad
Läs merBottenfauna i Stockholms stad 2013
En undersökning av profundal- och litoralfauna i elva sjöar och ett brackvatten Martin Liungman Erik Wijkblad Anders Boström Jonatan Johansson Karin Johansson Per-Anders Nilsson Carin Nilsson, Företagsvägen
Läs merpå uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 217 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen under tidsperioden 25-217. Syftet har
Läs merBottenfauna R 2010:2. - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 ISSN 1401-243X
Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 R 2010:2 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet
Läs merINVENTERING AV BOTTENFAUNAN PÅ ÅTTA LOKALER I GÖTEBORGS KOMMUN 2002
INVENTERING AV BOTTENFAUNAN PÅ ÅTTA LOKALER I GÖTEBORGS KOMMUN 2002 Undersökningen utfördes hösten 2002 av Medins Sjö- och Åbiologi AB, Iréne Sundberg och Mats Medin, på uppdrag av Miljöförvaltningen,
Läs merBottenfauna i Häsboån 2014
Hanna Larsson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545 rojektnummer Kund 2730 Fiskevårdstjänst Version Datum 1.0 2014-06-16
Läs merBottenfauna i Göteborgs kommun Miljöförvaltningen R 2012:10. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:10 Foto: Medins Biologi AB Bottenfauna i Göteborgs kommun 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merPlanktiska alger i Emåns vattensystem 2002
EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 En planktonundersökning i 19 sjöar Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi
Läs merMiljöprojekt Gusum. Biologiska undersökningar i Yxningen, Gusumsån, Byngaren och Strolången
Biologiska undersökningar i Yxningen, Gusumsån, Byngaren och Strolången Ingemar Abrahamsson Mikael Christensson Ulf Ericsson Martin Liungman Robert Rådén Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merBottenfauna. En undersökning av bottenlevande infauna i kustvattnet innanför Landsort
Bottenfauna En undersökning av bottenlevande infauna i kustvattnet innanför Landsort 2016-10-07 Bottenfauna. En undersökning av bottenlevande infauna i kustvattnet innanför Landsort Rapportdatum: 2016-10-07
Läs merInventering av glacialrelikta kräftdjur i Mälaren 2007
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Mälaren 2007 Provtagning i Mälaren i september 2007. Medins Biologi AB Mölnlycke 2007-11-28 Anna Henricsson Robert Andersson Medins
Läs merÅr Bottenfauna i Stockholms län Rapport 2001:01. En undersökning av bottenfaunan på 9 lokaler i sjölitoral
År 2005 Rapport 2001:01 Bottenfauna i Stockholms län 2005 En undersökning av bottenfaunan på 9 lokaler i sjölitoral År 2005 Bottenfauna i Stockholms län 2005 En undersökning av bottenfaunan på 9 lokaler
Läs merMetodik och genomförande - bottenfauna
och genomförande - bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Provtagning har utförts av Ekologgruppen som är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 028191, ackred nr 1279). proverna med
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Läs merBottenfauna i Västra Götalands län 2013
Bottenfauna i Västra Götalands län 2013 Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten Del 2: Lokalbeskrivningar och artlistor Karin Johansson Mikael Christensson Jonatan Johansson Företagsvägen
Läs merUlf Ericsson Medins Havs och Vattenkonsulter
Bottenfauna Ulf Ericsson Medins Havs och Vattenkonsulter Vad är bottenfauna Kan definieras som: Vattenlevande evertebrater (ryggradslösa djur) som kvarhålls i ett såll med masktätheten,5 mm Enligt denna
Läs merBOTTENFAUNA I BROMMASJÖARNAS SUBLITTORAL 040921 040923
rapport 8909666-1612680: 10-01-14 Bottenfauna i Brommasjöarnas sublittoral hösten 2004 sid 1(10) BOTTENFAUNA I BROMMASJÖARNAS SUBLITTORAL 040921 040923 Råcksta träsk Kyrksjön Bromma kyrka Judarn Lillsjön
Läs merMOTALA STRÖM 2003 ALcontrol Bilaga 8 BILAGA 8
BILAGA 8 Bedömningsgrunder, fältprotokoll, artlistor samt biomassa för bottenfaunaundersökningar 23 359 Allmänt om biologiska undersökningar Det har blivit vanligt med biologiska undersökningar, bl.a.
Läs merBedömningsgrunder för bottenfauna
Bedömningsgrunder för bottenfauna Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2002-03 - 27 Mats Medin Ulf Ericsson Carin Nilsson Iréne Sundberg Per-Anders Nilsson Medins Sjö- och Åbiologi AB Telefon Telefax
Läs merRapport 2010:24. Rapport 2001:01
Rapport 010:4 Rapport 001:01 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Rapport 010:4 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Utgivningsår: 010 ISBN: 978-91-781-4-6 Länsstyrelsen
Läs merBottenfauna i Säveån 2007
Bottenfauna i Säveån 2007 En undersökning av bottenfaunan på nio lokaler nedströms Aspen Säveån vid Kåhög i april 2006 Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö Bottenfauna i Säveån 2007 En
Läs merBottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013
Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 20 i Adress: Box 43 590 70 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 590 73 LJL]NGSBRO E-post: kj ell.enstedt@e1k-ab.
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Läs merLYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17
DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån
Läs merElfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005
0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Läs merFörorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder
Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län 1 G5 2 Föroreningssituationen
Läs merBottenfauna i Gullspångsälven
En inventering utförd i september 2004 av Tina Kyrkander Bottenfauna i Gullspångsälven 2p projekt HT 2004 Vattnet och Miljön Göteborgs Universitet Handledare: Stefan Bydén, Inst. f tillämpad Miljövetenskap
Läs merRecipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde
Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi
Läs merMarin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund
Marin bottenfauna 23-217 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 218-3-9 Marin bottenfauna 23-217 Rapportdatum: 218-3-9 Version: 1.2 Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Kvalitetsgranskare:
Läs merRapport 2011:11. Bottenfauna i Stockholms län Rapport 2001:01. En undersökning av åtta lokaler i rinnande vatten och fyra lokaler i sjölitoral
Rapport 2011:11 Rapport 2001:01 Bottenfauna i Stockholms län 2010 En undersökning av åtta lokaler i rinnande vatten och fyra lokaler i sjölitoral Rapport 2011:11 Bottenfauna i Stockholms län 2010 En undersökning
Läs merBottenfauna i Säveån och Finngösabäcken 2012
Bottenfauna i Säveån och Finngösabäcken 2012 En undersökning i meanderbåge strax nedströms Partille samt i Finngösabäckens mynningsområde Ulf Ericsson Robert Rådén Jonatan Johansson Företagsvägen 2, 435
Läs merBottenfauna i Stockholms län 2000
Bottenfauna i Stockholms län 2000 En undersökning av bottenfaunan i tre sjöar och ett vattendrag Provpunkt 4 Åvaån vid Åvagård. Medins Sjö- och Åbiologi AB 1 Medins Sjö- och Åbiologi AB Bottenfauna i Stockholms
Läs merBottenfauna i Gävleborgs län Regional miljöövervakning och kalkeffektsuppföljning i 18 vattendrag
Bottenfauna i Gävleborgs län 2016 Regional miljöövervakning och kalkeffektsuppföljning i 18 vattendrag 2017-01-25 Bottenfauna i Gävleborgs län 2016 Rapportdatum: 2017-01-25 Version: 2.0 Projektnummer:
Läs mer0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005
bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön September 211 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Resultat... 2 Jämförelse med äldre undersökningar... 4 Bilaga
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Bottenfauna i Kalmar län Meddelande 2004:09
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Bottenfauna i Kalmar län 2003 Meddelande 2004:09 Utgiven av: Ansvarig enhet: Författare: Omslagsbild: Bottenfauna i Kalmar län 2003 Meddelande 2004:09 ISSN 0348-8748
Läs merBottenfauna undersökningar av sötvattensmiljöer i Göteborg 2018
Rapport 2019:05 Miljöförvaltningen Bottenfauna undersökningar av sötvattensmiljöer i Göteborg 2018 ISBN nr: 1401-2448 www.goteborg.se MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn beskriver vårt gemensamma
Läs merNorrvikens bottenfauna 12 november 2007
Norrvikens bottenfauna 12 november 2007 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen AB Rapport 2007:21 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Malmsjön april 2007 1 Inledning... 3 Metodik... 3 Resultat... 4 Profundalen
Läs merBottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006
Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006 ISSN 1401-243X R 2007:2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad
Läs merSolna stad. Bottenfauna oktober 2016
Solna stad Bottenfauna oktober 2016 Analysrapport till Calluna AB 2016-12-13 Analysrapport: Bottenfauna Solna stad oktober 2016 Pelagia Nature & Environment AB Adress: Strömpilsplatsen 12, Sjöbod 2 907
Läs merEMÅNS VATTENFÖRBUND BOTTENFAUNA I EMÅNS VATTENSYSTEM En undersökning av bottenfaunan vid fem lokaler. Emån vid Emsfors.
EMÅNS VATTENFÖRBUND BOTTENFAUNA I EMÅNS VATTENSYSTEM 2000 En undersökning av bottenfaunan vid fem lokaler Emån vid Emsfors Medins Sjö- och Åbiologi AB 1 2 Medins Sjö- och Åbiologi AB Emåns Vattenförbund
Läs merMOTALA STRÖM 2006 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9 Bedömningsgrunder, fältprotokoll, artlistor samt biomassa för bottenfaunaundersökningar 26 37 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Allmänt om biologiska undersökningar
Läs merMetallhalter i fisk, musslor och sediment samt bottenfaunans tillstånd i Valdemarsviken 2005
Medins Biologi Kemi Miljö Metallhalter i fisk, musslor och sediment samt bottenfaunans tillstånd i Valdemarsviken 2005 En undersökning av biologiska effekter av förorenade sediment Medins Biologi AB Mölnlycke
Läs merBOTTENFAUNAN I ISKMO SUND OCH SKATA SUND, KORSHOLM
BOTTENFAUNAN I ISKMO SUND OCH SKATA SUND, KORSHOLM Curt Nyman Asellus aquaticus FM Curt Nyman Smedasvägen 173 68840 NEDERLAPPFORS telefon 045 1148973 e-post curt.nyman@multi.fi 1 Bottenfaunan i Iskmo sund
Läs merElfiske i Emåns vattensystem 2004
Medins Biologi Kemi Miljö Emåns Vattenförbund Elfiske i Emåns vattensystem 24 En undersökning av fiskfaunan vid tre lokaler Medins Biologi AB Mölnlycke 25-6-3 Robert Andersson Alf Engdahl Per Anders Nilsson
Läs merKalkning och bottenfauna
Kalkning och bottenfauna 25 års erfarenhet av kalkning och dess effekter på bottenfauna i Västra Götalands län Rapport 2014:42 Rapportnr: 2014:42 ISSN: 1403-168X Författare: Ulf Ericson, Martin Mattsson,
Läs merUndersökning av bottenfaunan i Stockholm stad Inventering av 10 sjöar och 3 mälarvikar
Undersökning av bottenfaunan i Stockholm stad 2017 Inventering av 10 sjöar och 3 mälarvikar Undersökning av bottenfaunan i Stockholm stad 2017 Inventering av 10 sjöar och 3 mälarvikar Författare: Mia Arvidsson
Läs merNÄTPROVFISKE I BENGTSBROHÖLJEN
NÄTPROVFISKE I BENGTSBROHÖLJEN Rapport nr EKA 22:17 Bengtsfors kommun 23-1-6 Författad av Marie Arnér, WSP Environmental 1 1 Miljökemi och miljöriskbedömning EKA-Projektet 23-1-6 EKA 22:17 Bengtsfors kommun
Läs merBottenfauna i Vegeån 2006
Bottenfauna i Vegeån 2006 En undersökning av bottenfaunan vid 10 lokaler i Vegeåns vattensystem Den föroreningskänsliga bäcksländan Isoperla förekom längst upp i Vegeåns vattensystem Medins Biologi AB
Läs merMedins Havs och Vattenkonsulter AB
Medins Havs och Vattenkonsulter AB Utredningar, fältstudier, biologiska analyser Sötvatten och marina miljöer Verksamhetsansvarig sötvatten Carin Nilsson carin.nilsson@medinsab.se 031-338 35 43 Östra Nedsjön
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2015
Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2
Läs merUtvärdering av bottenfaundata från regionala och nationella referenssjöar i Uppsala län
Utvärdering av bottenfaundata från regionala och nationella referenssjöar i Uppsala län Willem Goedkoop Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050 750 07 Uppsala 2004 Rapport 2004:15 Utvärdering av bottenfaundata
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2016
Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser
Läs merEMÅNS VATTENFÖRBUND BOTTENFAUNA I EMÅNS VATTENSYSTEM En undersökning av bottenfaunan vid fem lokaler. Gårdvedaån vid V Fridhem.
EMÅNS VATTENFÖRBUND BOTTENFAUNA I EMÅNS VATTENSYSTEM 2001 En undersökning av bottenfaunan vid fem lokaler Gårdvedaån vid V Fridhem Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi AB Emåns Vattenförbund
Läs merDelsjöbäcken St. Sigfrids plan, foto: Pär Blomqvist. Miljöförvaltningen
Delsjöbäcken St. Sigfrids plan, foto: Pär Blomqvist Miljöförvaltningen Bottenfauna - undersökningar av sötvattenmiljöer i Göteborg 2016 ISBN nr: 1401-2448 R 2017:03 MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn
Läs merVEDLEGG: ANALYSERAPPORT KVARVINGELVA REGULERINGSPLAN FV. 17 KVARVING - ØSTVIK. Steinkjer kommune
VEDLEGG: ANALYSERAPPORT KVARVINGELVA REGULERINGSPLAN FV. 17 KVARVING - ØSTVIK Steinkjer kommune Region midt Steinkjer kontorsted 09.11.2018 PE LAG IA NATU RE & E NVIRON M E NT AB Kvarvingelva Bottenfaunaundersökning
Läs merKlippans Läderfabrik Tilläggsbeställning Kompletterande undersökningar av BÄLJANE Å 2005 Klippans kommun
Klippans Läderfabrik Tilläggsbeställning 2005-11-23 Kompletterande undersökningar av BÄLJANE Å 2005 Klippans kommun ALcontrol AB 2006-02-01 Rapport Tilläggsbeställning 2005-11-23 Kompletterande undersökningar
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2017 Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter
Läs merBottenfauna vid Vänerns stränder En undersökning av sju strandlokaler
Bottenfauna vid Vänerns stränder 2014 - En undersökning av sju strandlokaler Rapport nr 88 Titel: Bottenfauna vid Vänerns stränder 2014. En undersökning av sju strandlokaler. Tryckår: 2015 ISSN: 1403-6134
Läs merBiologiska undersökningar i Göta älv. Underlag för miljöbedömningar inför byggnation av Stridsbergsbron i Trollhättan
Biologiska undersökningar i Göta älv Underlag för miljöbedömningar inför byggnation av Stridsbergsbron i Trollhättan 2018-12-07 Biologiska undersökningar i Göta älv Underlag för miljöbedömningar inför
Läs merBottenfauna vid Mälarens stränder 2014 En undersökning av sju strandlokaler
Bottenfauna vid Mälarens stränder 2014 En undersökning av sju strandlokaler Carin Nilsson Karin Johansson Anders Boström Martin Liungman Projektnummer Kund 2828 Mälarens vattenvårdsförbund Version Datum
Läs merUndersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013
Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013 2014-02-24 Eva Nilsson & Dan Evander, Hushållningssällskapet Värmland Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...
Läs merVästra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Läs merBOTTENFAUNA I TREKANTENS SUBLITORAL
rapport 8909666-1671663-S000074-10: 11-01-26 ottenfauna i Trekantens sublitoral 1980-2005 sid 1(20) OTTENFAUNA I TREKANTENS SULITORAL 1980-10-22 2005-09-28 Anders Stehn 2011-01-26 Lillsjön rapport: 8909666-1671663-S000074-10
Läs merprofundal och sublitoral
1 Programområde: Sötvatten : Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral Mål och syfte med undersökningstypen Undersökning av bottenfauna i sjöar syftar till att beskriva kvalitativ och kvantitativ status
Läs merPlanktiska alger i Emåns vattensystem 2004
EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2004 En planktonundersökning i 19 sjöar Guldalgen Dinobryon divergens Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö Planktiska alger i Emåns
Läs merIndikatorarter för strömbiotoper med artrik bottenfauna i södra Sverige
Indikatorarter för strömbiotoper med artrik bottenfauna i södra Sverige Ingemar Abrahamsson Ulf Ericsson 2007-03-21 Medins Biologi AB Bakgrund Rapporten har tagits fram som ett utvecklingsprojekt inom
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merBILAGA 8. Växtplankton
BILAGA 8 Växtplankton Bedömningsgrunder för planktiska alger Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2004-12-03 Carin Nilsson Iréne Sundberg 337 Allmänt om planktiska alger Planktiska alger är av stor betydelse
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merKrokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar
Läs merBottenfauna i Göta älv, Nordre älv och Mölndalsån Biologisk uppföljning av 10 provplatser
Bottenfauna i Göta älv, Nordre älv och Mölndalsån 2017 Biologisk uppföljning av 10 provplatser 2018-04-03 Bottenfauna i Göta älv, Nordre älv och Mölndalsån 2017. Biologisk uppföljning av 10 provplatser
Läs mer