MOTALA STRÖM 2006 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9

Transkript

1 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9 Bedömningsgrunder, fältprotokoll, artlistor samt biomassa för bottenfaunaundersökningar 26 37

2 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Allmänt om biologiska undersökningar Det har blivit vanligt med biologiska undersökningar, bl.a. i samband med effektkontroll av kalkningsverksamheten och i recipientkontrollen. Naturvårdsverket har nyligen publicerat bedömningsgrunder som underlättar och likformar tolkningen av undersökningsresultaten (Wiederholm 1999). Nedan beskrivs dessa och hur Medins Sjö- och Åbiologi AB använder de olika indexen. Dessutom redovisas gränsvärden för ytterligare några index som används när resultaten bedöms. Biologiska undersökningar, som t.ex. bottenfaunaprovtagning, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är t.ex. mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta ph-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett viktigt inslag i den biologiska mångfalden. Bottenfauna Bottenfaunan i våra sjöar och vattendrag utgörs till största delen av insekter, men även snäckor, musslor, iglar, fåborstmaskar och kräftdjur förekommer. De flesta insekter i bottenfaunan har ett vattenlevande larvstadium, som utgör större delen av livscykeln, samt ett kortare landlevande adultstadium. Larvstadiet kan vara bara någon månad för vissa arter medan andra tillbringar flera år som larver innan de kläcks till vingade insekter. Några grupper av insekter har såväl larv- som adultstadium i vattnet. Artantal och artsammansättning varierar mycket, såväl inom ett vatten som mellan olika vatten. Detta beror dels på biologiska faktorer som konkurrens och rovdjurens inverkan och dels på faktorer som inte har med biologiska förhållanden att göra, t.ex. lokalens struktur (bredd, djup, vattenhastighet, substrat mm) och vattenkvaliteten. Ju mer lugnflytande ett vattendrag är desto större blir likheten med en sjö, bl.a. genom att syreinnehållet minskar. Botten består då ofta av mjukbotten och i sådana miljöer förekommer t.ex. få eller inga bäcksländor. Vidare ökar normalt antalet arter, samtidigt som artsammansättningen förändras, från källan till mynningen i ett vattendrag. Ökat näringsinnehåll i vattnet och bredare vattendrag som ger fler biotoper ( miljöer ) är några orsaker till detta. Man får även förändringar i artsammansättningen om ett vatten torkar ut t.ex. under en torr sommar. Beroende på torrperiodens längd kommer kanske vissa arter att försvinna helt tills nykolonisation inträffar, medan arter med torktåliga stadier finns kvar vid periodens slut. Bottenfaunan har till stor del varit dåligt känd vad gäller arternas utbredning och vilka arter som är sällsynta eller hotade i svenska sjöar och vattendrag. Kunskapen är speciellt dålig om vilka arter som är hotade. I och med att kunskapsläget successivt ökat, genom undersökningar av den typ som redovisas här, har det blivit möjligt att göra bedömningar av faunans naturvärden. För att kunna använda bottenfaunan som föroreningsindikator krävs kunskaper bl.a. om hur olika arter lever, i vilka miljöer de lever, deras livscykler, hur de påverkas av andra faktorer som inte har med miljöpå- 376

3 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 verkan att göra samt givetvis hur de reagerar på olika typer av föroreningar. När det gäller försurning så klarar vissa arter inte ett lågt ph utan slås ut, medan andra ökar i antal. Att arter försvinner när ph sjunker behöver inte alltid bero på att de själva drabbas, utan orsaken kan t.ex. vara att ett viktigt inslag i födan försvinner. Olika arters föroreningskänslighet, främst med avseende på försurning och organisk belastning, finns dokumenterad i en rad arbeten. I denna rapport har uppgifter hämtats, förutom från vårt eget databasmaterial, främst från Engblom & Lingdell (1983, 198a, 198b, 1987), Engblom m.fl. (199), Raddum & Fjellheim (1984), Otto & Svensson (1983), Eriksson m.fl. (1981), Henrikson m.fl. (1983), Rosenberg & Resh (1993), Degerman m.fl. (1994), Moog (199) och Wiederholm (1999). Det är viktigt att påpeka att de bedömningar som görs framförallt gäller faunan på den yta som undersökts. Det innebär t.ex. att en annan sträcka i ett vattendrag skulle kunna få en annan bedömning än den undersökta. Kriterier för biologisk bedömning Allmänt En bedömning av olika sorters påverkan på bottenfaunan grundar sig dels på faktiska kunskaper om olika arters föroreningskänslighet och dels på erfarenhet om hur det normalt ser ut på en lokal med ungefär samma naturliga förutsättningar som den undersökta. Erfarenheter hämtade från vår databas som innehåller undersökningar från drygt 2 olika sjöar och vattendrag i Götaland och Svealand har därför använts vid bedömningarna. Bedömning av tillstånd och avvikelse För att underlätta och systematisera bedömningarna har Naturvårdsverket ställt upp gränsvärden för sex typer av index (Wiederholm 1999). Dessa gränsvärden används för att bedöma och klassa dels tillstånd och dels avvikelse från jämförvärden. För bedömningar i rinnande vatten och sjöars litoral kan två av indexen, Shannons diversitetsindex och ASPTindex, karakteriseras som allmänna föroreningsindex men de fungerar huvudsakligen bäst på att mäta graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material. De två andra indexen som används i sjöar och vattendrag är mer specialiserade. Danskt faunaindex mäter och klassar tillståndet när det gäller näringsämnen/organiskt material och Surhetsindex mäter och klassar graden av försurningspåverkan. När det gäller tillståndsklassningen har vi valt att ändra Naturvårdsverkets klassgränser för Shannon index i sjöar och vattendrag samt Surhetsindex i sjöar. Motivet är att de föreslagna klassgränserna för Shannons diversitetsindex inte ger någon bra upplösning med den metodik som normalt används i undersökningarna (SS-EN ). Naturvårdsverkets klassgränser togs fram med hjälp av ett databasmaterial (riksinventeringen 199) vars resultat bygger på en annorlunda metodik. När det gäller Surhetsindex i sjöar har en smärre justering nedåt för klassgränserna gjorts. Motivet för denna ändring är att annars skulle alltför många opåverkade sjöar bedömas som försurningspåverkade. Poängsättningen har också återställts för ett antal taxa till dess ursprungliga form (se Henrikson & Medin 1986). För sjöars profundal mäter de två indexen, BQI och O/C-index, i huvudsak näringstillståndet i sjön. De klassgränser som används i våra rapporter redovisas i Tabell 1 Tabell 3. Som underlag för avvikelseberäkningarna har Naturvårdsverket föreslagit jämförvärden för de olika indexen. Det sägs också att 377

4 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 man i första hand skall använda objektspecifika jämförvärden. De jämförvärden vi har valt att använda för beräkningarna av avvikelsen i våra undersökningar då objektspecifika jämförvärden saknas framgår av Tabell 4. Klassgränserna för avvikelse redovisas Tabell. Vi har också valt att sätta upp gränsvärden för ytterligare några index som vi tycker är viktiga att använda vid bedömningarna (Tabell 1-Tabell 3). När det gäller totalantalet påträffade taxa, medelantalet taxa per prov, individtäthet i sjöars litoral och EPTindex har klassgränserna valts vid 1, 2, 7 och 9 procents percentilerna i vårt eget databasmaterial. När det gäller klassgränser för individtäthet i övriga undersökningstyper har dessa valts för att ge en grov uppskattning av den biologiska produktionen. EPT-index beräknas som summan av antalet arter inom grupperna Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera (dag-, bäck- och nattsländor). De använda gränserna får inte tolkas så att man sätter likhetstecken mellan bedömningen måttlig och normal. Normalt är t.ex. att hitta låga individtätheter i oligotrofa vatten och höga tätheter i mera näringsrika. Ett annat exempel är att man normalt hittar färre arter i små vattendrag än i stora. Därför kan det bli så att bedömningen av antal taxa blir något missvisande beroende på om vattendraget är stort eller litet. Viktigt att påpeka är också att det artantal, eller antalet arter/taxa, som anges är det minsta antalet arter som med säkerhet finns på lokalen. Detta gäller även vid beräkningen av medelantal taxa per prov och EPTindex. Tabell 1. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i rinnande vatten. Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhetssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4,1 >6,9 7 >1 2 Högt index 3,8-4,1 6,1-6, Måttligt högt index 2,9-3,8,3-6, Lågt index 2,3-2,9 4,-, Mycket lågt index <2,3 <4, <3 <2 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT index (antal/m 2 ) taxa per prov 1 Mycket högt index >3 > >3 >29 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index <2 <18 <1 <7 378

5 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Tabell 2. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars litoral. Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhetssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4, >6,4 > >8 2 Högt index 3,8-4,,8-6,4-8 3 Måttligt högt index 2,8-3,8,2-, Lågt index 2,4-2,8 4,-, Mycket lågt index <2,4 <4, <2 <1 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT-index (antal/m 2 ) taxa per prov 1 Mycket högt index >1 >3 >18 >17 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index <1 <1 <8 <8 Tabell 3. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Klass Individtäthet Totalantal taxa i Totalantal taxa i (antal/m 2 ) sublitoralzonen profundalzonen 1 Mycket högt index >3 >2 >1 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index < <1 <2 Klass BQI O/C-index 1 Mycket högt/mycket lågt index >4, <, 2 Högt/lågt index 3,-4,,-4,7 3 Måttligt högt index 2,-3, 4,7-8,9 4 Lågt/högt index 1,-2, 8,9-13 Mycket lågtmycket högt index <1, >13 Tabell 4. Jämförvärden för beräkning av avvikelse. Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhets- BQI O/Csitetsindex index index index index Vattendrag 2, Sjöars litoralzon 2, Sjöars profundalzon , Tabell. Klassning av avvikelse från jämförvärden i sjöar och vattendrag. 379

6 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Klass Benämning Uppmätt värde/jämförvärde 1 Ingen eller liten avvikelse >,9 2 Måttlig avvikelse,8-,9 3 Tydlig avvikelse,6-,8 4 Stor avvikelse,3-,6 Mycket stor avvikelse <,3 Bedömning av påverkan Det stora antalet index för att beskriva tillstånd och avvikelser innebär att det finns ett behov av en sammanfattande bedömning av resultaten. Vi har därför valt att bedöma bottenfaunan och sammanfatta påverkansgraden i tre klasser: Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan Detta görs vid varje lokal för att bedöma graden av försurningspåverkan, graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material och om det anses nödvändigt för annan påverkan. Annan påverkan är ett begrepp som kan innefatta ett flertal olika miljöproblem, t.ex. utsläpp av giftiga ämnen som tungmetaller, utsläpp av olja eller regleringseffekter. Försurningspåverkan bedöms huvudsakligen med hjälp av Surhetsindex (Henrikson & Medin 1996, Wiederholm 1999). För att få en så korrekt bedömning av bottenfaunans försurningsstatus som möjligt, utnyttjas ett flertal kriterier i beräkningen av indexet. Fördelen med att bedöma efter flera kriterier är att risken för felbedömningar minskar. Om t.ex. bedömningen enbart grundade sig på känsligaste arten skulle en felbedömning göras om slumpen gjorde att ingen känslig art hittades trots att vattendraget var opåverkat av försurning. Påverkan av näringsämnen/organiskt material. När ett vatten utsätts för en belastning av näringsämnen leder detta bl.a. till en ökad växtproduktion, vilket i sin tur leder till en ökad djurproduktion. Den ökade näringsstatusen (eutrofieringen) kan, om den blir för stor, ge allvarliga negativa effekter på bottenfaunan bl.a. på grund av att syrgashalten i vattnet minskar. Naturvårdsverket redovisar två index för bedömning av påverkan av näringsämnen/organisk belastning med hjälp av bottenfaunasamhället (Wiederholm 1999). ASPT-index är ett renvattensindex som baseras på förekomst av i huvudsak känsliga eller toleranta djurgrupper. Ett lågt värde visar att det i huvudsak förekommer toleranta grupper, vilket därmed indikerar att vattenkvaliteten är dålig. Ett högt värde visar att det i huvudsak förekommer känsliga grupper, vilket indikerar att vattenkvaliteten är god. Med Danskt faunaindex undersöker man om vattendraget hyser vissa nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Även här indikerar ett lågt värde en dålig vattenkvalitet (höga halter av näringsämnen eller en hög belastning av organiskt material) och ett högt värde en god vattenkvalitet (låga halter av näringsämnen och en liten belastning av organiskt material). Vid den sammanvägda bedömningen av vattenkvaliteten används dessutom bottenfaunans diversitet (Shannons diversitetsindex) och artsammansättning. Annan påverkan är ett samlande begrepp på en mängd störningar som kan ha en negativ effekt på bottenfaunan, såväl i form av utsläpp av olika ämnen som mer fysiska ingrepp i vattendraget exempelvis 38

7 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 reglering. Vid bedömningarna används i första hand ovanstående index men bottenfaunans artsammansättning är också viktig. Vid bedömning av naturvärden i vattenmiljöer finns kriterier som länsstyrelsen i Älvsborgs län utnyttjat i sitt Naturvårdsprogram (Berntell m.fl. 1983). Även Naturvårdsverkets Handbok, Naturinventeringar av sjöar och vattendrag (SNV 1989) och System Aqua, anger liknande kriterier. Några av huvudkriterierna vid dessa bedömningar av vattenmiljöer är: Påverkan Betydelse för forskning Biologisk mångformighet Raritet Biologisk produktion Naturvärdena i vattendragens evertebratsamhällen och vilka arter som är sällsynta eller hotade har till stor del varit okända i Sverige. I och med att bottenfaunan undersökts i allt fler sammanhang, oftast i vattenvårdsförbundens recipientkontroll eller i uppföljningskontrollen av kalkningsverksamheten, har kunskaper om faunan i sjöar och vattendrag vuxit fram. I ett försök att med hjälp av olika kriterier bedöma faunans naturvärde används här två av ovanstående huvudkriterier, biologisk mångformighet och raritet. Som mått på det första huvudkriteriet, biologisk mångformighet, används totalantalet arter/taxa och diversitetsindex (Shannon index, Wiederholm 1999). I det här fallet bedöms artrika och diversa ekosystem ha högre naturvärden än de som har få arter eller en låg diversitet. Begreppet raritet har använts så att hotade eller sällsynta arter bedöms ha höga naturvärden. Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors, U. m.fl. 2). Hotkategoridefinitionerna i rödlistan innebär i korthet att kategori RE är arter som försvunnit, kategori CR är arter som är akut hotade, kategori EN är arter som är starkt hotade, kategori VU är arter som är sårbara och kategori NT är arter som är missgynnade och slutligen DD är arter som inte tillhör ovanstående kategorier men som på grund av kunskapsbrist ändå kräver artvis utformade hänsyn. Vi tar även hänsyn till arter som är ovanliga. Med beteckningen ovanlig menas t.ex. att arten är lokalt eller regionalt ovanlig eller att arten förekommer i färre än % av de lokaler vi undersökt i Götaland och Svealand. Viktigt att notera är att raritetsbegreppet i det senare fallet endast tillämpas på arter som har sin huvudsakliga förekomst i den undersökta naturtypen. Arter som tas upp på rödlistan får inga ytterligare poäng för raritet. En bedömning av faunans mångformighet och raritet är nästan alltid något relativt, d.v.s. den grundar sig på en jämförelse med ett eller flera objekt. Erfarenheter från tidigare undersökta sjöar och vattendrag i Götaland och Svealand har därför använts vid bedömningen. För att överskådligt systematisera ovanstående information har ett poängsystem skapats för bedömning av bottenfaunan i vattendrag och sjöars litoralzon (Tabell 6 och Tabell 7). Vid konstruktionen av modellen har störst vikt lagts vid förekomst av hotade eller ovanliga arter. Viktigt är här att påpeka att sällsynta arter ofta också är fåtaliga i ett vatten, vilket gör dem svåra att hitta. Detta innebär att man riskerar att underskatta naturvärdena vid den här typen av bedömningar. Bottenfaunans naturvärde bedöms efter tre klasser enligt ovanstående modell. Vid den slutgiltiga bedömningen tillämpas flytande poänggränser enligt: >16 poäng mycket högt naturvärde 6-16 poäng högt naturvärde - 6 poäng måttligt naturvärde 381

8 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Tabell 6. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i vattendrag. Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa 41-4 ger 1 p., 46- ger 3 p. och > ger 1 p. C Shannon index >3,8-4,1 ger 1 p. och >4,1 ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. Tabell 7. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i sjöars litoralzon. Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa ger 1 p., 34-3 ger 3 p. och >3 ger 1 p. C Shannon index >3,8-4, ger 1 p. och >4, ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. 382

9 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Fältprotokoll, artlistor samt biomassa för rinnande vatten 26 Bf 1. Mjölnån, strax före utflödet i Vättern Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Mjölnån Län: Östergötland Lokalnummer: Bf 1 Kommun: Vadstena Lokalnamn: strax före utflödet i Vättern Top. Karta: 8E NO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 6481 / Datum: Metodik: SS-EN (håvdrag) Provtagare: Robert Andersson Provyta (m 2 ):,2 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1,3 m Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 1 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: hög Vattentemperatur: 4,6 C Lokalens medeldjup: 1,1 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 1-2 m uppströms hängbron, längs kanten. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >% Övervattensv: -% Fin detritus: -% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: -% Grus: saknas Långskottsv: < % Fin död ved: <% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon - m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 383

10 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Bf 13. Svartån, vid Alebacken Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Svartån Län: Östergötland Lokalnummer: Bf 13 Kommun: Mjölby Lokalnamn: vid Alebacken Top. Karta: 8F SV Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: / Datum: Metodik: SS-EN (håvdrag) Provtagare: Robert Andersson Provyta (m 2 ):,2 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1,2 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: hög Vattentemperatur:,2 C Lokalens medeldjup:,9 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: -1 m uppströms bron. Längs norra sidan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: < % Fin detritus: -% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: -% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon - m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: -% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 384

11 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Bf 14. Svartån, vid Gudhem Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Svartån Län: Östergötland Lokalnummer: Bf 14 Kommun: Mjölby Lokalnamn: vid Gudhem Top. Karta: 8F SV Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 6473 / 1468 Datum: Metodik: SS-EN (håvdrag) Provtagare: Robert Andersson Provyta (m 2 ):,2 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,9 m Lokalens bredd: m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): ca 1 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: hög Vattentemperatur: 4,2 C Lokalens medeldjup:,6 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Tvärs över mot det röda huset. Längs västra kanten. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: > % Fin detritus: -% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: >% Grus: saknas Långskottsv: -% Fin död ved: <% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon - m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk al Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: -% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 38

12 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Bf 16. Stångån, vid Sundsbro Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: Östergötland Lokalnummer: Bf 16 Kommun: Linköping Lokalnamn: vid Sundsbro Top. Karta: 8F SO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: / Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Robert Andersson Provyta (m 2 ):,2 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,7 m Lokalens bredd: m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6,2 C Lokalens medeldjup:, m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Ca 1-12 m nedströms vägbron, vid båtplats, längs SV-kanten. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: < % Fin detritus: <% Sand: -% Flytbladsv: < % Grov detritus: -% Grus: -% Långskottsv: saknas Fin död ved: <% Fin sten: -% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <% Mossor: < % Fina block: <% Påväxtalger: saknas Grova block: <% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon - m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al ek Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: -% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 386

13 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Bf 17. Stångån, vid mynningen i Roxen Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stångån Län: Östergötland Lokalnummer: Bf 17 Kommun: Linköping Lokalnamn: vid mynningen i Roxen Top. Karta: 8F NO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 6481 / Datum: Metodik: SS-EN (håvdrag) Provtagare: Robert Andersson Provyta (m 2 ):,2 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 4 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: hög Vattentemperatur: 6,2 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Direkt efter vassens slut, innanför flytbryggan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: flytbladsväxter Finsediment: >% Övervattensv: -% Fin detritus: -% Sand: saknas Flytbladsv: < % Grov detritus: -% Grus: saknas Långskottsv: -% Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: < % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: äng Strandzon - m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: -% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 387

14 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Hj 1. Emmaån, nedströms Björnhammaren Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Emmaån Län: 18 Örebro Lokalnummer: Hj 1 Kommun: Hallsberg Lokalnamn: nedströms Björnhammaren Top. Karta: 9F NO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 6262 / Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Robert Andersson Provyta (m 2 ):,2 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: m Lokalens maxdjup: 1,2 m Lokalens bredd: m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 1 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 3,7 C Lokalens medeldjup:,7 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: - m nedströms vägtrumman. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: < % Fin detritus: <% Sand: <% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <% Grus: -% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: -% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: -% Mossor: saknas Fina block: <% Påväxtalger: saknas Grova block: <% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon - m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: -% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 388

15 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Hj 2. Emmaån, nedströms Stora Emma Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Emmaån Län: 18 Örebro Lokalnummer: Hj 2 Kommun: Hallsberg Lokalnamn: nedströms Stora Emma Top. Karta: 9F NO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: / Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Robert Andersson Provyta (m 2 ):,2 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,7 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: fors (>,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 4 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 3,8 C Lokalens medeldjup:, m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1m uppströms gamla bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <% Sand: <% Flytbladsv: saknas Grov detritus: -% Grus: -% Långskottsv: saknas Fin död ved: <% Fin sten: -% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: -% Mossor: < % Fina block: -% Påväxtalger: saknas Grova block: <% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon - m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al alm Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 389

16 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Hj 3. Haddeboån, Vid Nedre Haddebo Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Haddeboån Län: 18 Örebro Lokalnummer: Hj 3 Kommun: Hallsberg Lokalnamn: Vid Nedre Haddebo Top. Karta: 9F NO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 6326 / 1474 Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Robert Andersson Provyta (m 2 ):,2 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1,1 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 3,6 C Lokalens medeldjup:,7 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: -1m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: < % Fin detritus: -% Sand: >% Flytbladsv: saknas Grov detritus: -% Grus: -% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: -% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <% Mossor: saknas Fina block: <% Påväxtalger: saknas Grova block: <% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon - m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: -% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 39

17 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Hj. Hjortkvarnsån, Å Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Hjortkvarnsån Län: 18 Örebro Lokalnummer: Hj Kommun: Hallsberg Lokalnamn: Å Top. Karta: 9F NO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 6316 / Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Robert Andersson Provyta (m 2 ):,2 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1,3 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 4,3 C Lokalens medeldjup: 1,2 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: -1 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <% Sand: -% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <% Grus: -% Långskottsv: saknas Fin död ved: <% Fin sten: -% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: -% Mossor: -% Fina block: <% Påväxtalger: < % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon - m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: -% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 391

18 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Förklaring till artlistor rinnande vatten Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,2 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): taxas toleransgräns är okänd 1 taxa har visats klara ph lägre än 4. 2 ph ph..4 4 ph. Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): kunskap saknas för bedömning, 1 taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 taxa påträffas i vatten med liten påverkan, taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 392

19 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Bf 1. Mjölnån, strax före utflödet i Vättern Det. Per-Anders Nilsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN (håvdrag - ej ackrediterad metod) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,2,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 13,6 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 178) ,2,2 HHemiclepsis marginata - (Müller, 1774) ,2,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 178) ,6 2,9 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2,2 ODONATA, trollsländor Coenagrionidae 3 3 1,8,7 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 178) ,4,3 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,8,7 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) , 7,4 Cloeon sp. (dipterum gr.) ,2 17,3 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,4 1,1 Leptophlebia sp ,6 1,3 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 178) ,8,7 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus flavidus - McLachlan, ,2,2 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2 1,8 Cyrnus sp ,2,2 Limnephilidae (enkelgälad, art 1) 1 1 2,8,7 Limnephilidae (flergälad, art 1) 1,2,2 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,4 1,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Corixidae 7 4 2,2 1,8 Notonecta sp. 3 1,2,2 COLEOPTERA, skalbaggar EElodes sp. 2 1,2,2 I Ilybius sp. 3 1,2,2 OOrectochilus villosus - (Müller, 1776) ,2,2 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,2 43, Limoniidae * Simuliidae 1 2,4,3 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 178) ,4,3 Gyraulus albus - O. F. Müller, ,4,3 Gyraulus sp. (albus-typ) ,8,7 BIVALVIA, musslor PPisidium sp , 1,6 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 3 Diversitetsindex 2,83 Surhetsindex 7 Medelantal taxa/prov 13,6 ASPT-index, EPT-index 11 Antal ind./kvm. 489 Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 393

20 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Bf 13. Svartån, vid Alebacken Det. Per-Anders Nilsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN (håvdrag - ej ackrediterad metod) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8,6 HIRUDINEA, iglar Glossiphoniidae 3 1,2,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 178) 4 3 1,2,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 178) ,,7 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,2, ARANEA, spindlar Argyroneta aquatica - (Clerck, 177) ,4 1, ODONATA, trollsländor Aeshna sp. * 3 3 Calopteryx sp ,2,1 Erythromma najas - (Hansemann, 1823) ,4,6 Ischnura sp. 3 1,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis digitatus - Bengtsson, ,4 1,9 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,4 1,9 Baetis sp. 4 4,8,3 Caenis horaria - (Linné, 178) ,4,2 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 3,3 Caenis rivulorum - Eaton, ,2,1 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) , 26,1 Cloeon sp. (dipterum gr.) ,4 31, Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,,4 Leptophlebia sp ,8 1,2 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, ecoptera,4,2 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 3 2ecoptera,4,2 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 178) a 3,2 1,4 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2,1 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) * 1 2 Ithytrichia sp ,4,2 Limnephilidae (enkelgälad, art 1) ,2 1,4 Limnephilus sp ,8 1,7 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,2,1 Oxyethira sp ,8 1,2 LEPIDOPTERA, fjärilar Pyralidae ,,4 HEMIPTERA, skinnbaggar Corixidae 2 1,6,3 COLEOPTERA, skalbaggar EElodes sp. 2 1,2,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2,1 Chironomidae ,2 6,2 Simuliidae ,6,1 Tipulidae * GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 178) ,4,2 Gyraulus sp ,6,3 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6,3 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 39 Diversitetsindex 3,2 Surhetsindex 12 Medelantal taxa/prov 19,6 ASPT-index,8 EPT-index 19 Antal ind./kvm. 918 Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 394

21 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Bf 14. Svartån, vid Gudhem Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN (håvdrag - ej ackrediterad metod) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 2,6 HIRUDINEA, iglar EErpobdella sp ,4,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 178) ,4 2,6 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,,6 ODONATA, trollsländor Aeshna sp ,4,2 Coenagrion sp. 3 1,2,1 Coenagrionidae ,8 2,8 Enallagma cyathigerum - (Charpentier, 184) ,,6 Erythromma najas - (Hansemann, 1823) ,2 1,3 Ischnura elegans - (Vander Linden, 182) ,4,8 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 178) ,4,2 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,8 4, Cloeon sp. (dipterum gr.) ,6 32,2 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,2,1 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,,6 Leptophlebia vespertina - (Linné, 178) ,6,4 Leptophlebia sp ,4,8 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus flavidus - McLachlan, ,,6 Cyrnus sp ,8, Limnephilidae ,,6 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 3 1,2,1 Limnephilus sp. 1 1,4,2 Phryganea sp ,6,4 HEMIPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca - Linné, 178 * 2 3 Sigara sp. 2 1,2,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,2 37,8 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 178) ,6,4 Bithynia tentaculata - (Linné, 178) ,4,8 Gyraulus sp. (albus-typ) ,8 4,6 Gyraulus crista - (Linné, 178) Ov 6 2 1,6,9 Hippeutis complanatus - (Linné, 178) ,2,1 Marstoniopsis scholtzi - (A. Schmidt, 186) 4 4 Ov 1,2,1 Physa fontinalis - (Linné, 178) ,2,1 Planorbis carinatus - O. F. Müller, ,4,2 Valvata piscinalis - (O. F. Müller, 1774) Ov 3,6,4 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2 1,9 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 31 Diversitetsindex 2,84 Surhetsindex 6 Medelantal taxa/prov 14,6 ASPT-index, EPT-index 9 Antal ind./kvm. 679 Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex 9 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 39

22 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Bf 16. Stångån, vid Sundsbro Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,6,2 Polycelis sp. * 1 3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ** , 28,2 HIRUDINEA, iglar AAlboglossiphonia heteroclita - (Linné, 1761) ,2,1 EErpobdella octoculata - (Linné, 178) ,8,2 EErpobdella sp ,4,1 GGlossiphonia concolor - (Apáthy, 1888) ,2,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 178) ,,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 178) ,2 2,9 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,6,4 ODONATA, trollsländor Enallagma cyathigerum - (Charpentier, 184) * Platycnemis pennipes - (Pallas, 1771) ,4,6 Zygoptera 3 1 1,4,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 178) ,4 11,1 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,4 24,9 Ephemera vulgata - Linné, ,4 1,1 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,8 4,1 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,2,1 Leptophlebia vespertina - (Linné, 178) ,8,2 Leptophlebia sp ,4 1,3 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura sp a 1,4,4 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,6,2 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes aterrimus - (Stephens, 1836) 2 3 1,2,1 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) 4 3 2,4,1 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,4,1 Limnephilidae ,4,4 Limnephilus sp. (fuscicornis-typ) 1 1,4,1 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 3 1,2,1 Limnephilus sp. 1,2,1 Molanna sp. (angustata-typ) ,8,2 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,4,4 Mystacides sp. (longicornis/nigra) ,4,1 Tinodes waeneri - (Linné, 178) ,6,2 COLEOPTERA, skalbaggar OOulimnius sp ,2,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2,1 Chironomidae ,6 11,4 GASTROPODA, snäckor Bathyomphalus contortus - (Linné, 178) * Bithynia leachii - (Sheppard, 1823) ,2,1 Viviparus viviparus - (Linné, 178) ,2,3 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2,6 SSphaerium corneum - (Linné, 178) ,8,2 UUnio sp ,2,1 UUnionidae (annan) 1 1,2,1 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Totalantal taxa 38 Diversitetsindex 2,99 Surhetsindex 8 Medelantal taxa/prov 19,4 ASPT-index,7 EPT-index 16 Antal ind./kvm Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 396

23 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Bf 17. Stångån, vid mynningen i Roxen Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN (håvdrag - ej ackrediterad metod) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,2,2 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 1,2,2 Turbellaria 3 1,2,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 38,4 HIRUDINEA, iglar EErpobdella testacea - (Savigny, 1822) * ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 178) ,4 9,3 ARANEA, spindlar Argyroneta aquatica - (Clerck, 177) 3 1 1,4,4 ODONATA, trollsländor Aeshna sp ,2,2 Coenagrion sp. (pulchellum/puella) 3 3 1,2,2 Coenagrionidae 3 1 1,4,4 Erythromma najas - (Hansemann, 1823) ,8,8 Ischnura elegans - (Vander Linden, 182) 3 3 1,2,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 178) ,6 1,6 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2,2 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,4,4 Cloeon sp. (dipterum gr.) ,6 2,6 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,2,2 Leptophlebia sp ,4,4 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,2,2 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 * Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) ,2,2 Limnephilidae 1 2,6,6 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 3 1, 1, Phryganea sp. * 3 LEPIDOPTERA, fjärilar Pyralidae 2 1,6,6 HEMIPTERA, skinnbaggar Ranatra linearis - (Linné, 178) 3 2,4,4 COLEOPTERA, skalbaggar EElodes sp. 2 1,2,2 HHydraena sp. (riparia/brittenii) 4 3 1,2,2 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,8 2,6 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 178) ,2 2,2 Anisus vortex - (Linné, 178) ,4,4 Bithynia leachii - (Sheppard, 1823) ,4 1,4 Bithynia tentaculata - (Linné, 178) ,6,6 Gyraulus sp. (albus-typ) ,6 2,6 Hippeutis complanatus - (Linné, 178) ,6,6 Lymnaea stagnalis - (Linné, 178) , 1, Marstoniopsis scholtzi - (A. Schmidt, 186) 4 4 Ov 3 2 1, 1, Physa fontinalis - (Linné, 178) ,2,2 Valvata cristata - O. F. Müller, Ov 4,8,8 BIVALVIA, musslor PPisidium sp , 8,9 SSphaerium corneum - (Linné, 178) ,6,6 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): , Totalantal taxa 38 Diversitetsindex 3,1 Surhetsindex 7 Medelantal taxa/prov 13, ASPT-index 4,9 EPT-index 1 Antal ind./kvm. 44 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex 6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 397

24 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Hj 1. Emmaån, nedströms Björnhammaren Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 16, HIRUDINEA, iglar EErpobdella sp. 3 1,2,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 178) ,8 1,6 ODONATA, trollsländor Pyrrhosoma nymphula - (Sulzer, 1776) ,2,1 Somatochlora metallica - (Vander Linden, 182) ,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,4,2 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,4,2 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,6,4 Leptophlebia vespertina - (Linné, 178) ,6 7,4 Leptophlebia sp , 17,6 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, Plecoptera,2,1 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) ecoptera 1,,6 NNemoura sp a 1,8 1,1 TRICHOPTERA, nattsländor Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) , 1,2 Limnephilidae ,8 1,6 Limnephilus sp. (flavicornis-typ) 1 1,4,2 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 3 2 1,6,4 Limnephilus sp. 3,6,4 Molanna angustata - Curtis, ,2,1 Polycentropodidae 1,2,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Sigara sp. 2 1,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar OOulimnius sp ,2,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae , 48,1 Limoniidae 1 1,4,2 Simuliidae 1 1,2,1 Tipulidae 2,4,2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8 1,1 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): , Totalantal taxa 23 Diversitetsindex 2,4 Surhetsindex 4 Medelantal taxa/prov 1, ASPT-index,6 EPT-index 11 Antal ind./kvm. 682 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 398

25 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Hj 2. Emmaån, nedströms Stora Emma Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 1,4 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 178) , 11,3 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2,3 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 187) ,2,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis niger - (Linné, 1761) ,2,3 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,4,6 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,4,6 Leptophlebia sp ,2,3 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, ecoptera,8 1,3 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) a 7,6 12,3 NNemoura sp a 1,6 2,2 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 178) Plecoptera,4,6 TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae 2 1,6 1, Limnephilus sp. (rhombicus-typ) * 3 Limnephilus sp. 1,2,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2,3 Polycentropus irroratus - (Curtis, 183) ,2,3 COLEOPTERA, skalbaggar OOulimnius sp ,2,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2,3 Chaoboridae 3 1 2, 3,2 Chironomidae , 4,9 Culicidae 1,2,3 DDiptera (annan) 1,2,3 Limoniidae 2 1 1,8 1,3 Simuliidae ,6 13,9 Tipulidae 2 2,8 1,3 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 178) * BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2 8,4 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Totalantal taxa 24 Diversitetsindex 3,38 Surhetsindex 4 Medelantal taxa/prov 1,4 ASPT-index, EPT-index 9 Antal ind./kvm. 247 Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 399

26 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Hj 3. Haddeboån, Vid Nedre Haddebo Det. Robert Andersson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 1,2,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta , 7, HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 178) ,6,3 EErpobdella sp ,6,7 HHemiclepsis marginata - (Müller, 1774) ,2,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 178) ,2 2,3 ODONATA, trollsländor Onychogomphus forcipatus - (Linné, 178) ,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 178) ,6,7 Ephemera vulgata - Linné, , 3,9 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,4,6 Leptophlebia vespertina - (Linné, 178) ,6,3 Leptophlebia sp ,2, PLECOPTERA, bäcksländor I Isoperla sp a,4,2 NNemoura avicularis - Morton, a 1,4,6 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) a 1,6,7 NNemoura sp ecoptera 1,6,7 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,,4 Athripsodes sp ,4,6 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,8,8 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) * 1 2 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,6 1,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4,2 Limnephilidae ,8,8 Limnephilus sp. 1,2,1 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,2,1 Lype sp ,4,2 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,2,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 178) ,4 2,4 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,4,6 Oxyethira sp ,8,3 Polycentropus irroratus - (Curtis, 183) ,8,3 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari - Fairmaire, ,2,1 OOulimnius sp ,6,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1 1,6,3 Chironomidae ,6 33,9 Limoniidae * Simuliidae ,,9 BIVALVIA, musslor PPisidium sp , 37,6 SSphaerium sp ,8,3 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): , Totalantal taxa 33 Diversitetsindex 2,7 Surhetsindex 7 Medelantal taxa/prov 19, ASPT-index 6, EPT-index 19 Antal ind./kvm. 916 Danskt faunaindex 6 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 4

27 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Hj. Hjortkvarnsån, Å Det. Per-Anders Nilsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta , 1, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 178) ,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis niger - (Linné, 1761) ,8 1,9 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8,9 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 9,8 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) a 2,2 1,1 AAmphinemura sp a 2,8 1,4 NNemoura avicularis - Morton, Plecoptera,2,1 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) a 1,2,6 NNemoura sp. 3a,6,3 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 3 1,2,1 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,8,4 Halesus sp. 1,2,1 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,4,7 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6 3,4 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6 1,3 Limnephilidae 1 1 1,6,3 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,8,4 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8,4 Polycentropus irroratus - (Curtis, 183) ,2,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,2,6 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari - Fairmaire, ,2 3,2 OOrectochilus villosus - (Müller, 1776) , 1, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2,1 Chironomidae ** , 4, Empididae 3 1,2,1 Limoniidae ,, Pediciidae 3 2 1,6,3 Psychodidae 1,2,1 Simuliidae ,6 14,6 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 178) ,2,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8,4 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Totalantal taxa 3 Diversitetsindex 2,9 Surhetsindex 7 Medelantal taxa/prov 16,4 ASPT-index,4 EPT-index 17 Antal ind./kvm. 786 Danskt faunaindex Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 41

28 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT OCH INDEX Antal taxa och individtätheter Rinnande vatten Vattendrag Lokal Totalantal taxa Medelantal taxa Individtäthet Mjölnån Bf 1. Strax före utflödet i Vättern. 3 (måttligt högt) 13,6 (lågt) 489 (lågt) Svartån Bf 13. Vid Alebacken 39 (måttligt högt) 19,6 (måttligt högt) 918 (måttligt högt) Svartån Bf 14. vid Gudhem 31 (måttligt högt) 14,6 (lågt) 679 (måttligt högt) Stångån Bf 16. vid Sundsbro 38 (måttligt högt) 19,4 (måttligt högt) 134 (högt) Stångån Bf 17. vid mynningen i Roxen 38 (måttligt högt) 13, (lågt) 44 (lågt) Emmaån Hj 1. nedströms Björnhammaren 23 (lågt) 1, (mycket lågt) 682 (måttligt högt) Emmaån Hj 2. nedströms Stora Emma 24 (lågt) 1,4 (lågt) 247 (lågt) Haddeboån Hj 3. Vid Nedre Haddebo 33 (måttligt högt) 19, (måttligt högt) 916 (måttligt högt) Hjortkvarnsån Hj. Bron mellan Aversby/Gamby 3 (måttligt högt) 16,4 (måttligt högt) 786 (måttligt högt) Tillstånd och avvikelser Rinnande vatten Vatten- Lokal Diversitets-index ASPT-index drag Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Mjölnån Bf 1. Strax före utflödet i Vättern. 2,83 (4),96 (1),4 (4),84 (2) Svartån Bf 13. Vid Alebacken 3,2 (3) 1,1 (1),79 (3),97 (1) Svartån Bf 14. vid Gudhem 2,84 (4),96 (1), (4),84 (2) Stångån Bf 16. vid Sundsbro 2,99 (3) 1,1 (1),72 (3),9 (1) Stångån Bf 17. vid mynningen i Roxen 3,1 (3) 1,7 (1) 4,92 (4),82 (2) Emmaån Hj 1. nedströms Björnhammaren 2,4 (4),81 (2),61 (3),94 (1) Emmaån Hj 2. nedströms Stora Emma 3,38 (3) 1,1 (1), (3),92 (1) Haddeboån Hj 3. Vid Nedre Haddebo 2,7 (4),93 (1),9 (3),99 (1) Vatten- Lokal Danskt faunaindex Surhets-index drag Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Mjölnån Bf 1. Strax före utflödet i Vättern. 4 (4),8 (3) 7 (2) 1,17 (1) Svartån Bf 13. Vid Alebacken 4 (4),8 (3) 12 (1) 2, (1) Svartån Bf 14. vid Gudhem 4 (4),8 (3) 6 (3) 1, (1) Stångån Bf 16. vid Sundsbro 4 (4),8 (3) 8 (2) 1,33 (1) Stångån Bf 17. vid mynningen i Roxen 3 (),6 (4) 7 (2) 1,17 (1) Emmaån Hj 1. nedströms Björnhammaren 3 (),6 (4) 4 (4),67 (3) Emmaån Hj 2. nedströms Stora Emma 4 (4),8 (3) 4 (4),67 (3) Haddeboån Hj 3. Vid Nedre Haddebo 6 (2) 1,2 (1) 7 (2) 1,17 (1) Hjortkvarnsån Hj. Bron mellan Aversby/Gamby (3) 1, (1) 7 (2) 1,17 (1) Förklaring Tillståndsklass: 1 = mycket högt index, 2 = högt, 3 = måttligt högt index, 4 = lågt index och = mycket lågt index Avvikelseklass: 1 = Ingen eller liten avvikelse, 2 = måttlig avvikelse, 3 = tydlig avvikelse, 4 = stor avvikelse och = mycket stor avvikelse 42

29 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Bedömning av påverkan Rinnande vatten Vattendrag Lokal Bedömning av påverkan försurning näringsämnen/org. material Mjölnån Bf 1. Strax före utflödet i Vättern. ingen eller obetydlig betydlig Svartån Bf 13. Vid Alebacken ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Svartån Bf 14. vid Gudhem ingen eller obetydlig betydlig Stångån Bf 16. vid Sundsbro ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Stångån Bf 17. vid mynningen i Roxen ingen eller obetydlig betydlig Emmaån Hj 1. nedströms Björnhammaren betydlig ingen eller obetydlig Emmaån Hj 2. nedströms Stora Emma betydlig ingen eller obetydlig Haddeboån Hj 3. Vid Nedre Haddebo ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Hjortkvarnsån Hj. Bron mellan Aversby/Gamby ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 43

30 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Förklaring till resultatsidor rinnande vatten Lokaluppgifter I förekommande fall lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, koordinater enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet samt i vissa fall vårt eget databasmaterial. Klassningar enligt den -gradiga skalan: 1. Mycket lågt 2. Lågt 3. Måttligt högt 4. Högt. Mycket högt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex: Shannons diversitetsindex - ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. ASPT-index: Ett renvattensindex som baseras på förekomst av i huvudsak känsliga eller toleranta djurgrupper. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Bottenphaunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för försurning. Avvikelseklassning Indexens avvikelser från jämförvärden enligt anvisningarna i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Bedömning av påverkan Vår slutgiltiga bedömning av påverkansgraden m.a.p. försurning, näringsämnen/organiskt material och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och para- 44

31 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 metrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på vår erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Ingen eller obetydlig påverkan. B. Betydlig påverkan. C. Stark eller mycket stark påverkan. Bedömning av naturvärden Vår slutgiltiga bedömning av bottenfaunans naturvärden. Bygger på Naturvärdesindex och bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Mycket höga naturvärden B. Höga naturvärden C. Naturvärden i övrigt Rödlistade och ovanliga arter Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Kalkningsstatus Redovisning av eventuella kalkningsåtgärder. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 4

32 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Bf 1. Mjölnån, strax före utflödet i Vättern Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 6481/14448 Fabrik P Väg Åker Träd N Jordvall X XX X X Träbro Foto 1-2 m uppströms hängbron, längs kanten. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 3 måttligt högt Diversitetsindex: 2,83 lågt Medelantal taxa/prov: 13,6 lågt ASPT-index:, lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 489 lågt Danskt faunaindex: 4 lågt EPT-index: 11 lågt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: måttlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Inga ovanliga eller rödlistade arter B Betydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl påträffades C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 97 Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning 3 Ingen eller obetydlig Betydlig 6 Ingen eller obetydlig Betydlig Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Lokalens bottenfauna dominerades av fjädermygglarver (familjen Chironomidae), dagsländor av släktet Cloeon samt fåborstmaskar (familjen Oligochaeta). Bottenfaunans sammansättning, med dominans av arter som påträffas i vatten med måttligt hög till hög påverkan av organisk belastning, tillsammans med låga värden på såväl ASPT- som Danskt faunaindex motiverar bedömningen betydlig påverkan av näringsämnen/organisk material. Lokalen bedöms som ej eller obetydligt påverkad av försurning, vilket motiveras av såväl förekomst av försurningskänsliga arter som av ett högt surhetsindex. Provtagningarna år utfördes som hugg medan senare års provtagningar har utförts som håvdrag från stranden, på grund av provtagningslokalens utformning. Detta kan ha bidragit till det låga artantalet. Den ovanliga snäckan Gyraulus crista som påträffades år 23 återfanns inte i år

33 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Bf 13. Svartån, vid Alebacken Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: /14619 Väg X X X X X Foto -1 m uppströms bron. Längs norra sidan. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 39 måttligt högt Diversitetsindex: 3,2 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 19,6 måttligt högt ASPT-index:,8 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 918 måttligt högt Danskt faunaindex: 4 lågt EPT-index: 19 måttligt högt Surhetsindex: 12 mycket högt Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Inga ovanliga eller rödlistade arter A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl påträffades C Naturvärden i övrigt N Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 97 Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning 3 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 6 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Lokalens bottenfauna dominerades av dagsländor av släktena Centroptilum och Cloeon. Jämfört med undersökningen år 23 var totalantalet taxa i år högre och mer syrekrävande arter påträffades vilket motiverar årets bedömning av näringsämnespåverkan. Bottenfaunan vid lokalen bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning, vilket motiveras såväl av förekomsten av flera försurningskänsliga sländarter som av ett mycket högt surhetsindex. Lokalen har bedömts vara olämplig för sparkprovtagning då vattenhastigheten var låg och bottensubstratet bestod av mjukbotten. Vid tidigare provtagningar (år ) har sparkprovtagningsmetodiken modifierats genom att proverna togs då med håvdrag genom ett uppsparkat moln. Provtagningarna år har utförts som håvdrag från strandkanten

34 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Bf 14. Svartån, vid Gudhem Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 6473/1468 Väg Stort rött hus Foto X X X X X Trädkant P Åker Stor gård Tvärs över mot det röda huset. Längs västra kanten. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 31 måttligt högt Diversitetsindex: 2,84 lågt Medelantal taxa/prov: 14,6 lågt ASPT-index:, lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 679 måttligt högt Danskt faunaindex: 4 lågt EPT-index: 9 lågt Surhetsindex: 6 måttligt högt Naturvärdesindex: 9 BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: måttlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Gyraulus crista - ovanlig B Betydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Marstoniopsis scholtzi - ovanlig B Höga naturvärden Valvata piscinalis - ovanlig N Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 97 Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning 3 Ingen eller obetydlig Betydlig 6 Ingen eller obetydlig Betydlig Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Lokalens bottenfauna dominerades av fjädermyggslarver (familjen Chironomidae) och dagsländor av släktet Cloeon. Bottenfaunan på lokalen bedöms vara betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Bottenfaunasamhället är påverkat av belastningen och saknar riktigt känsliga arter samtidigt som det hyser relativt stor andel föroreningståliga arter. Försurningsbedömningen motiveras såväl av förekomsten av försurningskänsliga grupper som av ett måttligt högt surhetsindex. Tre ovanliga snäckor påträffades: Gyraulus crista, Marstoniopsis scholtzi och Valvata piscinalis. Sammantaget motiverar dessa förekomster att bottenfaunan vid lokalen bedömdes hysa höga naturvärden. Den ovanliga dagsländan Caenis robusta som påträffades 23 återfanns dock inte i år. Vid tidigare provtagningar (år ) har sparkprovtagningsmetodiken modifierats genom att proverna togs då med håvdrag genom ett uppsparkat moln, en metodik som normalt används i sjölitoral. Provtagningarna år har utförts som håvdrag från strandkanten

35 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Bf 16. Stångån, vid Sundsbro Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: / N Väg Vass Foto X X X X X Ca 1-12 m nedströms vägbron, vid båtplats, längs SV-kanten. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 38 måttligt högt Diversitetsindex: 2,99 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 19,4 måttligt högt ASPT-index:,7 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 1 34 högt Danskt faunaindex: 4 lågt EPT-index: 16 måttligt högt Surhetsindex: 8 högt Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Inga ovanliga eller rödlistade arter A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl påträffades C Naturvärden i övrigt P Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 97 Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning 3 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 6 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Lokalens bottenfauna dominerades av dagsländor av släktet Caenis, fåborstmaskar (familjen Oligochaeta) och fjädermygglarver (familjen Chironomidae). Vattendraget har en relativt hög biologisk produktion men förekomsten av ett flertal sländarter tillsammans med ett måttligt högt artantal och ett måttligt högt värde på ASPT-index motiverar bedömningen ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/organisk material. Försurningsbedömningen motiveras såväl av förekomsten av försurningskänsliga sländarter som av ett högt surhetsindex. Den ovanliga snäckan Bithynia leachii som påträffades år 23 återfanns inte i år

36 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Bf 17. Stångån, vid mynningen i Roxen Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 6481/14894 N Vass Linköping jolleseglarklubb Foto X X XXX Vass Direkt efter vassens slut, innanför flytbryggan. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 38 måttligt högt Diversitetsindex: 3,1 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 13, lågt ASPT-index: 4,9 lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 44 lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt EPT-index: 1 lågt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: 6 BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse ASPT - index: måttlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Marstoniopsis scholtzi - ovanlig B Betydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Valvata cristata - ovanlig B Höga naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 97 Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning 3 Ingen eller obetydlig Betydlig 6 Ingen eller obetydlig Betydlig Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Lokalens bottenfauna dominerades av fjädermygglarver (familjen Chironomidae), fåborstmaskar (familjen Oligochaeta), sötvattensgråsuggor (Asellus aquaticus) samt musslor av släktet Pisidium. Vid lokalen påträffades också tio olika snäckarter. Ett mycket lågt Danskt fauna-index tillsammans med en dominans av föroreningståliga grupper motiverar att bottenfaunan bedömdes vara betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Försurningsbedömningen motiveras av förekomsten av flera försurningskänsliga grupper och en försurningskänslig sländart samt ett högt värde på surhetsindex. De ovanliga snäckorna Marstoniopsis scholtzi och Valvata cristata som påträffades år 23 återfanns även i år och motiverar att bottenfaunan bedömdes hysa höga naturvärden. Två ovanliga arter från år 23 (dagsländan Caenis robusta och snäckan Bithynia leachii) återfanns dock inte. Vid provtagningarna år användes en modifierad sparkprovtagningsmetodik och proverna togs med håvdrag genom ett uppsparkat moln. Då denna lokal bedömdes vara olämplig har den vid senare provtagningar flyttats något och provtogs i år istället som håvdrag från strandkanten. 41

37 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Hj 1. Emmaån, nedströms Björnhammaren Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 6262/14741 N Grusväg Foto X X X X X - m nedströms vägtrumman. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 23 lågt Diversitetsindex: 2,4 lågt Medelantal taxa/prov: 1, mycket lågt ASPT-index:,6 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 682 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt EPT-index: 11 lågt Surhetsindex: 4 lågt Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 8 Avvikelseklassning Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: tydlig avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter B Betydlig påverkan av försurning Inga ovanliga eller rödlistade arter A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl påträffades C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 97 Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning 3 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 6 Betydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Lokalens bottenfauna dominerades av fjädermyggslarver (familjen Chironomidae), dagsländor av släktet Leptophlebia, samt fåborstmaskar (familjen Oligochaeta). Bedömningen av påverkan av näringsämnen/organiskt material motiveras av ett måttligt högt värde på ASPT-index samt förekomsten av en mer syrekrävande bäckslända. Jämfört med föregående undersökning saknas försurningskänsliga sländarter helt och av de försurningskänsliga gruppperna påträffades bara enstaka individer av iglar, bäckbaggar och musslor. Det totala antalet taxa och värdet på surhetsindex hade minskat kraftigt. Vid provtagningstillfället var vattennivån hög vilket försvårade provtagningen men sannolikt har också surstötar förekommit, och bottenfaunan bedömdes i år vara betydligt försurningspåverkad. Den ovanliga snäckan Marstoniopsis scholtzi som påträffades år 23 återfanns inte i år. Lokalen som provtogs åren bedömdes vara olämplig för sparkprovtagning, varför lokalen vid senare undersökningar flyttats ca 7 meter

38 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Hj 2. Emmaån, nedströms Stora Emma Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 62684/ N Väg X X X X X Gammal bro Foto -1m uppströms gamla bron. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 24 lågt Diversitetsindex: 3,38 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 1,4 lågt ASPT-index:, måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 247 lågt Danskt faunaindex: 4 lågt EPT-index: 9 lågt Surhetsindex: 4 lågt Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: tydlig avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter B Betydlig påverkan av försurning Inga ovanliga eller rödlistade arter A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl påträffades C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 97 Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning 3 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 6 Betydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Lokalens bottenfauna dominerades av bäcksländor av släktet Nemoura, knottlarver (familjen Simulidae), sötvattensgråsuggor (Asellus aquaticus) samt fåborstmaskar (familjen Oligochaeta). Bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organisk belastning, vilket motiveras av ett måttligt högt värde på ASPT-index samt förekomsten av en syrekrävande bäckslända. Jämfört med föregående undersökning saknas försurningskänsliga sländarter helt och av de försurningskänsliga gruppperna påträffades bara enstaka individer av bäckbaggar, snäckor och musslor. Det totala antalet taxa och värdet på surhetsindex hade minskat kraftigt. Sammantaget motiverar detta att bottenfaunan i år bedömdes vara betydligt försurningspåverkad

39 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Hj 3. Haddeboån, Vid Nedre Haddebo Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 6326/1474 Väg Dammlucka X X X X X Foto Hus Hage -1m nedströms bron. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 33 måttligt högt Diversitetsindex: 2,7 lågt Medelantal taxa/prov: 19, måttligt högt ASPT-index: 6, måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 916 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt EPT-index: 19 måttligt högt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 1 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Inga ovanliga eller rödlistade arter A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl påträffades C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 97 Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning 3 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 6 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Lokalens bottenfauna dominerades av musslor av släktet Pisidium, fjädermyggslarver (familjen Chironomidae) samt fåbortsmaskar (familjen Oligochaeta). Värdet på Danskt faunaindex var högt och mer syrekrävande arter förekom. Detta motiverar bedömningen att ingen påverkan av näringsämnen/organiskt material förelåg. Årets försurningsbedömning motiveras av ett högt värde på surhetsindex samt förekomsten av försurningskänsliga grupper samt känsliga sländarter. Den ovanliga nattsländan Beraeodes minutus som påträffades år 23 återfanns inte i år

40 MOTALA STRÖM 26 ALcontrol Bilaga 9 Hj. Hjortkvarnsån, Å Datum: Flodområde: 67 Motalaström Koordinat: 6316/ m nedströms bron. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 3 måttligt högt Diversitetsindex: 2,9 lågt Medelantal taxa/prov: 16,4 måttligt högt ASPT-index:,4 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 786 måttligt högt Danskt faunaindex: måttligt högt EPT-index: 17 måttligt högt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: BottenpHaunaindex: 8 Avvikelseklassning Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: måttlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Inga ovanliga eller rödlistade arter A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl påträffades C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 97 Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning Ingen bedömning 3 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 6 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Lokalens bottenfauna dominerades av fjädermygglarver (familjen Chironomidae) och knottlarver (familjen Simuliidae). Bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen/organisk belastning, som av försurning. Bedömningarna motiveras med förekomsten av känsliga arter, tillsammans med ett måttligt högt värde på Danskt faunaindex och ett högt värde på surhetsindex. Lokalen som provtogs år 23 ligger verkligen vid bron mellan Aversby/Gamby, som tidigare lokalnamn angett. Vid undersökningarna åren samt i år provtogs lokalen vid Å och lokalnamnet har i år ändrats för att bättre ange lokalens placering