Bottenfauna i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring - bottenfauna

Transkript

1 Bottenfauna i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring - bottenfauna

2 Titel: Bottenfauna i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring - bottenfauna Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Länsstyrelsen Skåne Cecilia Holmström och Marie Eriksson Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: , 1281, 1265, 1270 ISBN: Rapportnummer: 2016:35 Layout: Tryckeri, upplaga: Marie Eriksson Länsstyrelsen Skåne, 15 ex Tryckår: 2016 Omslagsbild: Klingavälsån 2013, bottenfaunalokal uppströms Hemmestorps mölla i den rätade fåran före restaurering. Foto: Cecilia Holmström, Ekologgruppen i Landskrona AB. Lokalfoton i SKA-Fyleån1 och SKA-Fyleån3 samt fotot i figur 1 t.v. har tagits av Vibeke Lirås, Länsstyrelsen Skåne och t.h. av Karl Holmström, Ekologgruppen. Övriga foton samt lokalfoton i Fyleån är tagna av Marie Eriksson, Länsstyrelsen Skåne och i Klingavälsån av Cecilia Holmström, Ekologgruppen i Landskrona AB. FRAMTAGEN I SAMARBETE MED:

3 Förord Föreliggande rapport utgör en delrapportering inom övervakningsdelen av UC4LIFE-projektet, som genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge friskare åar. Inom UC4LIFE:s skånska projektområden Fyleån och Klingavälsån, tillhörande Nybroåns respektive Kävlingeåns vattensystem, har totalt sex lokaler undersökts med avseende på bottenfauna 2012 respektive 2013 dvs. året före det att restaureringen genomfördes. I respektive å undersöktes bottenfaunan på en lokal upp- och en nedströms åtgärd samt en lokal inom själva åtgärdsområdet. Syftet med undersökningen är att ge ett underlag på hur bottenfaunasamhället såg ut före restaureringsåtgärden, en s.k. för-situation. Underlaget ska på sikt användas för att kunna utvärdera vilken effekt restaureringen har haft på bottenfaunasamhället. Huvudsyftet med denna delrapportering är att tillgängliggöra resultaten från bottenfaunaundersökningen i Fyleån och Klingavälsån, som är en del av övervakningen inom UC4LIFE-projektet (E.2 Monitoring). Ekologgruppen i Landskrona AB har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, utfört bottenfaunaundersökningen i samarbete med personal på Länsstyrelsen Skåne. Projektet har framförallt bekostats med medel från UC4LIFE-projektet och av Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för regional miljöövervakning och vattenförvaltningsarbetet. Malmö november 2016 Marie Eriksson UC4LIFE/Miljöavdelningen Kristian Wennberg Chef Fiske- och vattenvårdsenheten 3

4 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 INLEDNING... 5 OMFATTNING OCH METODIK... 5 SAMMANFATTANDE RESULTAT... 8 Fyleån... 8 Klingavälsån... 8 PROVPUNKTSVIS REDOVISNING AV RESULTAT... 9 Förklaring till artlistorna... 9 BILAGA 1. METODIK Provtagningskvalitet BILAGA 2. RESULTATBEHANDLING Art- och individantal Funktionella grupper Försurningsindex Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Naturvärdesindex Rödlistade arter Shannons diversitetsindex ASPT-index EPT-index BpHI (BottenpHauna-index) Bedömning av tillstånd - vattendrag BILAGA 3. LITTERATUR

5 Inledning Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från bottenfaunaundersökningar inom EU-projektet UC4LIFE. Syftet är att ge en bild av försituationen samt kunna följa upp bottenfaunans förändring då restaureringsåtgärder i åarna genomförs. EU-projektet syftar till att gynna den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus). Omfattning och metodik Bottenfaunasamhället i Fyleån och Klingavälsån har undersökts på sammanlagt sex lokaler i denna undersökning (figur 2). Provtagning i Fyleån gjordes vid tre lokaler av Marie Eriksson och Vibeke Lirås, Länsstyrelsen Skåne (figur 2B). Lokalerna utgjordes av en referenslokal uppströms (SKA-Fyleån7; ned kvartsverket) och en nedströms åtgärd (SKA-Fyleån1; uppstr Trydeåns inflöde) samt en lokal inom själva åtgärdsområdet (SKA-Fyleån3; uppstr järnvägsbro). Provtagning i Klingavälsån gjordes vid tre lokaler av Cecilia Holmström, Ekologgruppen. Dessa utgjordes av en referenslokal uppströms (SKA-Klinga5; norr Kumlatofta) och en nedströms åtgärd (SKA-Klinga12; upp järnvägsbro) samt en lokal inom själva åtgärdsområdet (SKA-Klinga11; upp Hemmestorpsmölla) (figur 2A). Vid provtagningen användes den så kallade sparkmetoden, vilken följer följande metoder: SS EN :1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, På varje lokal togs fem kvantitativa delprov samt ett kvalitativt sökprov. Dessa delprov hanterades separat och bottendjuren sorterades ut från proven tagna i Fyleån av Marie Eriksson och i Klingavälsån av Maja Holmström, Ekologgruppen. Cecilia Holmström, Ekologgruppen, har artbestämt djuren och sammanställt resultaten. Den metodik som har använts vid provtagningen finns mer utförligt beskriven i bilaga 1. I bilaga 2 finns en utförlig beskrivning för hur resultaten har hanterats och bearbetats utifrån förekommande arter, individantal samt krav på miljön. Figur 1. Provtagning av bottenfauna I Fyleån i början av november

6 A) B) Figur 2. Översiktskarta samt detaljkartor för undersökta bottenfaunalokaler före restaureringsåtgärd i A) Klingavälsån 2013 och B) Fyleån I respektive å finns en lokal uppströms och en nedströms den sträcka som ska restaureras samt en lokal inom åtgärdsområdet. Länsstyrelsen Skåne, Lantmäteriet Geodatasamverkan GSD Terrängkartan raster. 6

7 I nästa avsnitt ges en kort redovisning av resultatet och därefter kommer en provpunktsvis redovisning av varje lokal med fältbeskrivning, indexvärden, resultatkommentar och artlistor. Resultatet i Fyleån jämförs även med en bottenfaunaundersökning från 2010 (Stenberg m.fl. 2010) samt med resultaten från Riksprovtagningen år 1995 och 2000 i lokal 1057 (Ekologgruppen 2002), som ligger ca 750 m uppströms Fyleåns lokal i åtgärdsområdet (SKA-Fyleån3). I figur 3 finns en karta som visar på lokaler provtagna vid dessa tidigare bottenfaunaundersökningar. Observera att lokal 1 vid 2010 års undersökning inte motsvarar SKA-Fyleån1, då denna lokal ligger i Trydeån (Nybroåns huvudfåra) strax uppströms sammanflödet med Fyleån. Figur 3. Detaljkarta över tidigare undersökta bottenfaunalokaler före restaureringsåtgärd i Fyleån i förhållande till provtagna lokaler inom UC4Life-projektet Länsstyrelsen Skåne, Lantmäteriet Geodatasamverkan GSD Terrängkartan raster. 7

8 Sammanfattande resultat Fyleån Samtliga lokaler i Fyleån hade ett ovanligt lågt individantal, jämfört med resultat från standardiserade provtagningar i skånska vattendrag, endast individer per kvadratmeter erhölls. Den sandiga och organogena bottnen samt tidvis lågt flöde och dåliga syreförhållanden i bottnarna (lukt av svavelväte) kan vara den troliga orsaken. Bottenfaunaundersökningen 2010 (Stenberg m.fl. 2010) uppger 10 gånger lägre individtätheter. I det här fallet kan den stora skillnaden i individantal bero på att provtagningen var gjord på våren och att provtagningsmetodiken frångicks 2010, såtillvida att en håv med större maskstorlek (1,5 mm istället för 0,5 mm) användes. I Riksprovtagningen 1995 och 2000 (lokal 1057; novemberprov, provtagna av Ekologgruppen) är individtätheterna högre, ca ind/kvadratmeter. Vid kvartsverket, referenslokal SKA-Fyleån7, var artantalet lågt, endast 20 taxa, och få sländarter noterades. Längre ner i åtgärdsområdet uppströms järnvägsbron (SKA-Fyleån3) hade artantalet ökat till måttligt och bland annat hade dagsländor tillkommit. Vid den nedre referensen (SKA-Fyleån1), uppströms Trydeåns inlopp, hade artantalet ökat ytterligare och var högt. Individantalet var dock fortfarande lågt. Föroreningspåverkan enligt Danskt Faunaindex, som utgår främst från organisk/eutrofierande påverkan, bedömdes vara betydlig vid lokal SKA- Fyleån7 (kvartsverket), svag vid lokal SKA-Fyleån3 och obetydlig vid lokal SKA-Fyleån1. Den sammanvägda ekologiska statusen var måttlig vid den övre referenslokalen SKA-Fyleån7, grundat på delindex för ekologisk kvalitet (ASPT). De båda andra lokalerna hade hög ekologisk status. En ovanlig snäcka (Aplexa hypnorum) påträffades i Fyleån uppströms järnvägsbron (SKA-Fyleån3). Naturvärdet bedömdes enligt naturvärdesindex vara allmänt vid samtliga tre lokaler. Klingavälsån De båda övre lokalerna (SKA-Klinga5 och SKA-Klinga11) hade en organogen mjukbotten/sandbotten, vilket påverkade artsammansättningen. Vid den övre referensen, lokal SKA-Klinga5, var art- och individantalet måttligt, dominerat av tåliga djur, men med en rik dagsländefauna. Lokal SKA-Klinga11 uppströms Hemmestorps mölla hade också ett måttligt högt art- och individantal, med många arter som trivs i stillastående vatten. Den nedre referenslokalen SKA-Klinga12, uppströms järnvägsbron, hade en stenig/grusig botten, vilket avspeglade sig i ett artrikare bottenfaunasamhälle med ett högt artantal och en mer normal individtäthet. Föroreningspåverkan enligt Danskt Faunaindex bedömdes vara betydlig vid lokal SKA-Klinga5 och måttlig vid lokal SKA-Klinga11 och SKA-Klinga12. 8

9 Den sammanvägda ekologiska statusen var hög vid alla lokalerna i Klingavälsån. Naturvärdet var allmänt vid de båda övre lokalerna, och högt vid lokal SKA-Klinga12, där tre ovanliga arter påträffades: skalbaggen Riolus cupreus samt snäckorna Gyraulus crista och Valvata cristata. Provpunktsvis redovisning av resultat I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets (HaV) Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 30 8 % god (värde 70 92) och under 30 % svag (värde under 70). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts Starkt hotad (EN) kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,0-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts Sårbar (VU) måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd Nära hotad (NT) är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6,0 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv 9

10 Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande drygt 1700 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. 10

11 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: NYBROÅN Fyleån, uppstr Trydeåns inflöde SKA-Fyleån1 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Tomelilla/Ystad Läge: uppströms sammanflödet med Tryde å Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2006) Provtagning: Marie Eriksson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Marie Eriksson Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 20 m Vattenhastighet (0-3): 1 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 2,4 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,6 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,7 m Vattentemperatur: 6,7 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Findetritus: D2 2 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D3 1 Grov död ved: 1 Utfällningar: 0 Bottentyp: mellan Kvalprov substr.: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 2 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: 0 Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 3 Dom Täck Dom Täck Finsediment: 1 Överv.veg: D1 1 Sand: D1 3 Flytbladsveg: 0 Grus: D2 2 Långskottsveg: D2 1 Fin sten: D3 1 Rosettväxter: 0 Grov sten: 1 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Häll: 0 delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art igelknopp stjärnlånke Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al ek Buskar: D3 al rönn Gräs/halvgräs: Annan veg: D2 örtveg, starr Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: måttlig - pga sandig/dyig botten, tramp från betesdjur Provet representativt för den provtagna åsträckan: tveksamt Övriga iakttagelser i fält: en stensimpa, ett större musselskal Påverkan A: betesdjur styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt låg Dominerande taxa: Nemoura avicularis, 20% Gammarus pulex, 18% Ephemera danica, 13% mycket högt måttligt måttligt högt mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 9p Indikatorgrupper, renvatten: 2 bäcksländesläkten 4 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 3 familjer husbyggare Gammarus, Elodes, Elmis aenea Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Sialis Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: Övriga kriterier: Shannon index: 1 poäng Kommentarer: Artantalet var högt med flera dag- bäck- och nattsländor. Av vanligare djurgrupper saknades snäckor och iglar. Individantalet var ovanligt lågt. Ingen art dominerade stort, talrikast var relativt renvattenkrävande djur som bäcksländan Nemoura avicularis, sötvattensmärla (Gammarus pulex) och dagsländan Ephemera danica. Några få smutsvattenarter fanns, men renvattenarterna övervägde och lokalen bedömdes vara obetydligt närings/förorenings-påverkad. Ingen försurningspåverkan märktes på lokalen. Inga ovanliga arter påträffades och naturvärdet bedömdes vara allmänt. I undersökningen 2010 påträffades den ovanliga bäcksländan Diura bicaudata. Nedanstående resultat har jämförts med Ekolls undersökning våren 2010, då resultatet var betydligt art- och individfattigare. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,9 6, obetydlig 7 obetydlig 1 allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 11

12 ARTLISTA Bottenfauna i Fyleån 2012 Provpunkt: SKA-Fyleån 1. Uppstr Trydeåns inflöde Provt.datum Provtagningskvalitet 92 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % RUNDMASKAR Nematoda ,3 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,7 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,8 Gammarus pulex ,0 Astacidae ,3 VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,5 Caenis rivulorum ,3 Leptophlebia vespertina ,7 Baetis niger ,6 Baetis rhodani ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,3 Nemoura avicularis ,7 Nemoura flexuosa ,6 SKALBAGGAR Coleoptera Platambus maculatus ,6 Orectochilus villosus ,7 Hydraena gracilis ,6 Elodes sp ,3 Elmis aenea ,3 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,6 NATTSLÄNDOR Trichoptera Lype phaeopa ,1 Hydropsyche pellucidula ,6 Limnephilidae ,3 Limnephilus sp ,3 Limnephilus rhombicus ,6 Potamophylax latipennis ,4 Silo pallipes ,3 Notidobia ciliaris ,6 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,1 Dicranota sp ,3 Ptychoptera sp ,1 Anopheles sp ,3 Simuliidae ,8 Chironomidae ,3 Ceratopogonidae ,8 Tabanidae ,8 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 35 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 35 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

13 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: NYBROÅN Fyleån, inom åtgärdsområdet SKA-Fyleån3 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Tomelilla/Ystad Läge: uppströms järnvägsbron (i krök) Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2006) Provtagning: Marie Eriksson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Marie Eriksson Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 20 m Vattenhastighet (0-3): 1 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 4 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 5,1 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,7 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,8 m Vattentemperatur: 7 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Findetritus: D2 2 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: 0 Grov död ved: D3 1 Utfällningar: 0 Bottentyp: mellan Kvalprov substr.: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 2 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: 0 Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 3 Dom Täck Dom Täck Finsediment: D1 3 Överv.veg: D1 3 Sand: D2 2 Flytbladsveg: D2 2 Grus: 0 Långskottsveg: 0 Fin sten: 1 Rosettväxter: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Häll: 0 delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art igelknopp mm igelknopp/flytblad Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 ek al, hägg Buskar: D3 Gräs/halvgräs: Annan veg: D2 betesmark Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: måttlig - pga dyigt och sandigt Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: vildsvinsövergång, yngel av bäck(?)nejonöga Påverkan A: Erosion (vildsvin) styrka: 0 Påverkan B: Rensning styrka: 0 Påverkan C: Bete styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt låg måttligt måttligt lågt högt högt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 52% Oligochaeta övriga, 15% Nemoura avicularis, 10% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: svag Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 9p - Indikatorgrupper, renvatten: 2 bäcksländesläkten 3 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 2 familjer husbyggare Gammarus Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: - - Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Sialis Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: Ovanliga arter: Aplexa hypnorum, 3p 3p Kommentarer: Artantalet var måttligt men flertalet djurgrupper fanns representerade. Individantalet var ovanligt lågt och bestod till hälften av sötvattensmärla (Gammarus pulex). Av renvattenarter kan nämnas bäcksländor och dagsländan Ephemera danica som trivs i sand med god syresättning. Bäckvattenbaggar saknades helt. Renvattenarterna övervägde över smutsvattenarterna och lokalen bedömdes endast vara svagt närings/förorenings-påverkad enligt indexet. Ingen försurningspåverkan kunde märkas. Den ovanliga snäckan Aplexa hypnorum påträffades i ett exemplar. Naturvärdet var allmänt. Åren 1995 och 2000 har en lokal ca 750 m uppströms undersökts inom Riksprovtagningen (lokal 1057). Bottenfaunan var artfattig (18-20 taxa) och likartad jämfört med 2012 års undersökning, men med något högre individantal, ca ind/kvadratmeter. Resultaten i tabellen nedan har även jämförts med Ekolls undersökning våren 2010, då resultatet var betydligt art- och individfattigare. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,7 5, obetydlig 6 svag 3 allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 13

14 ARTLISTA Bottenfauna i Fyleån 2012 Provpunkt: SKA-Fyleån 3. Inom åtgärdsområdet Provt.datum Provtagningskvalitet 88 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,1 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,3 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,6 SNÄCKOR Gastropoda Aplexa hypnorum ,3 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,6 Gammarus pulex ,9 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,5 Leptophlebia vespertina ,3 Baetis niger ,6 Baetis rhodani ,3 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,3 Nemoura avicularis ,9 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx virgo X SKINNBAGGAR Heteroptera Sigara distincta X Sigara sp ,0 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,3 NATTSLÄNDOR Trichoptera Hydropsyche pellucidula ,3 Limnephilidae ,6 Limnephilus sp ,6 Limnephilus rhombicus ,3 Sericostoma personatum ,6 TVÅVINGAR Diptera Scleroprocta sp ,3 Eloeophila sp ,3 Pilaria sp ,6 Ptychoptera sp ,0 Simuliidae ,0 Chironomidae ,9 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 24 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 25 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

15 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: NYBROÅN Fyleån, ned kvartsverket SKA-Fyleån7 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Tomelilla/Ystad Läge: mellan sammanflödet med dammutflödet och ca 20 m nedströms Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2006) Provtagning: Marie Eriksson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Marie Eriksson Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 20 m Vattenhastighet (0-3): 1 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 2,8 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,5 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,7 m Vattentemperatur: 7,5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Findetritus: D2 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: 0 Grov död ved: 0 Utfällningar: 0 Bottentyp: mellan Kvalprov substr.: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 1 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: D3 1 Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 3 Dom Täck Dom Täck Dom.art Finsediment: D2 2 Överv.veg: D1 2 skogssäv bäckmärke Sand: D1 3 Flytbladsveg: 0 Grus: 0 Långskottsveg: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Häll: 0 delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D2 al ek Buskar: D3 hallon Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 gräs/örtveg Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: måttlig - pga sandigt, dyigt, inget fast substrat Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: sekundära åplan bildade i fåran/ återtagande av form Påverkan A: Bete styrka: 0 Påverkan B: Dikning/Rensning styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt lågt låg måttligt måttligt lågt Dominerande taxa: Oligochaeta övriga, 40% Chironomidae, 17% Gammarus pulex, 12% mycket lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 5p - Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 bäcksländesläkte Försurn.känslig sländart: - 1 familj husbyggare Gammarus, Elodes Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus Ovanliga arter: Riolus cupreus, 3p Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 3p Kommentarer: Ån uppvisade ett art- och individfattigt bottenfaunasamhälle, vilket beror på den mjuka, organogena bottnen. Tåliga grupper som glattmaskar (Oligochaeta) och fjädermygglarver (Chironomidae) dominerade individantalet. Viktiga djurgrupper som dagsländor, snäckor och iglar saknades. Bäcksländor representerades av en art, Nemoura avicularis. Den artrikaste gruppen var tvåvingar, som gynnas av organiskt material. Enligt indexet var lokalen betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Försurningsindex fungerade inte eftersom faunan är så artfattig p g a bottenförhållandena. Ingen försurningspåverkan märktes, den mycket försurningskänsliga sötvattensmärlan Gammarus pulex noterades. Den ovanliga skalbaggen Riolus cupreus påträffades. Naturvärdet var allmänt. Nedanstående resultat har jämförts med Ekolls undersökning våren 2010, då resultatet var betydligt art- och individfattigare. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,9 4, obetydlig 4 betydlig 3 allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 15

16 ARTLISTA Bottenfauna i Fyleån 2012 Provpunkt: SKA-Fyleån 7. ned kvartsverket Provt.datum Provtagningskvalitet 89 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,5 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,9 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,8 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,2 Gammarus pulex ,4 Ostracoda ,5 VATTENKVALSTER Hydracarina ,4 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis ,8 SKINNBAGGAR Heteroptera Callicorixa praeusta ,5 SKALBAGGAR Coleoptera Platambus maculatus X Elodes sp ,5 Riolus cupreus X NATTSLÄNDOR Trichoptera Limnephilidae ,8 Limnephilus rhombicus ,5 TVÅVINGAR Diptera Limoniidae X Eloeophila sp ,0 Dicranota sp ,3 Ptychoptera sp ,2 Simuliidae ,9 Chironomidae ,4 Empididae ,5 Tabanidae X ANTAL TAXA (exkl sökprov) 17 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 20 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

17 Bottenfauna i Klingavälsån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: KÄVLINGEÅN Klingavälsån, norr Kumlatofta SKA-Klinga5 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: ca 75m uppströms vägbro Kommun: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Cecilia Holmström Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 1 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 3 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 5 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta): 0,4 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,5 m Vattentemperatur 10 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Dom.art Findetritus: D1 3 Finsediment: D1 3 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D2 2 Sand: D2 2 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: D3 1 Grus: D3 1 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 1 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: 0 Mossor: D1 1 Fina block: 0 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: 0 delprov: jättegröe, vattenpest m fl Kvalprov substr.: vegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: 0 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: 0 Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 1 Dom. markanvändning: Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 klibbal Buskar: pil, sälg Gräs/halvgräs: D1 Annan veg: D2 Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: måttlig - ej hård botten, enformig, dyig Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig högt lågt måttligt lågt Dominerande taxa: Chironomidae, 27% Pisidium sp., 25% Asellus aquaticus, 13% mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: 13p 3p Indikatorgrupper, renvatten: 4 dagsländefamiljer 2 familjer husbyggare Gammarus Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 3p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: >100 Oligochaeta Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 0p Kommentarer: Lokalen hade ett måttligt artrikt bottenfaunasamhälle. Den renvattenkrävande gruppen dagsländor förekom med ovanligt många arter. Den syrgaskrävande gruppen bäcksländor saknades helt. Individantalet var måttligt högt och dominerades av detritusätande fjädermygglarver och filtrerande musslor (Pisidium sp.). Bottnen var mestadels mjuk, men hårdare partier med grusbotten fanns, där t ex Hydropsyche-nattsländor hittade substrat. Flera föroreningsindikerande arter fanns, bland annat var sötvattensgråsugga talrik, vilket visade på god tillgång på organiskt material. Indexet indikerade en betydlig näringspåverkan/föroreningspåverkan, vilket framför allt har med vattendragets karaktär och bottensubstrat att göra. Försurningsindex fick högsta poäng och ingen försurningspåverkan fanns. Inga ovanliga arter påträffades och lokalen hade ett allmänt naturvärde. Vattendraget var relativt nyligen rensat strax uppströms. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,1 5, obetydlig 4 betydlig 0 allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 17

18 ARTLISTA Bottenfauna i Klingavälsån 2013 Provpunkt: SKA-Klinga 5, norr Kumlatofta Provt.datum Provtagningskvalitet 91 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,1 Helobdella stagnalis ,2 Erpobdella octoculata ,5 Erpobdella testacea ,6 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,8 Gammarus pulex ,5 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,4 Caenis horaria ,1 Heptagenia sulphurea ,6 Baetis buceratus ,0 Baetis rhodani ,1 Baetis vernus ,2 Centroptilum luteolum ,7 Cloeon dipterum ,7 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens X SKINNBAGGAR Heteroptera Hesperocorixa linnaei ,1 Sigara falleni X Sigara sp ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Haliplus sp ,5 Platambus maculatus ,1 Orectochilus villosus ,4 Oulimnius sp ,1 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,4 NATTSLÄNDOR Trichoptera Polycentropus sp ,1 Hydropsyche angustipennis ,5 Hydropsyche pellucidula ,1 Hydroptila sp ,1 Athripsodes cinereus ,1 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,2 Simuliidae X Chironomidae ,4 Ceratopogonidae ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 32 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 34 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

19 Bottenfauna i Klingavälsån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: KÄVLINGEÅN Klingavälsån, upp Hemmestorpsmölla SKA-Klinga11 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: ca 30-40m uppströms storkhägn Kommun: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Cecilia Holmström Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 1 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 5 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta): 0,3 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,6 m Vattentemperatur 10 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Dom.art Findetritus: D1 3 Finsediment: D2 3 Överv.veg: D1 0 kaveldun Grovdetritus: D2 2 Sand: D1 3 Flytbladsveg: D3 0 gäddnate Fin död ved: 0 Grus: 0 Långskottsveg: D2 0 vattenpest Grov död ved: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: mjuk Häll: 0 delprov: starr, skogssäv Kvalprov substr.: vegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: 0 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: 0 Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 1 Dom. markanvändning: Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D2 klibbal Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 starr jättegröe mm Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: dålig - mjukbotten, dyigt, stillaflytande Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: nyligen rensad Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig högt lågt lågt högt måttligt Dominerande taxa: Centroptilum luteolum, 24% Chironomidae, 18% Pisidium sp., 8% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: 10p 3p Indikatorgrupper, renvatten: 4 dagsländefamiljer 2 familjer husbyggare Gammarus Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 3p - - Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 0p Kommentarer: Lokalen hade mjukbotten och var egentligen ingen lämplig bottenfaunalokal. Artantalet var måttligt högt och flertalet djurgrupper fanns representerade, förutom bäcksländor som inte trivs på denna typ av botten. Flera djurgrupper som trivs i stillastående vatten påträffades, t ex buksimmare och flicksländor. Individantalet var måttligt högt. Både renvattenkrävande arter och smutsvattengynnade förekom, och enligt indexet bedömdes lokalen vara måttligt närings/förorenings-påverkad. Försurningsindex var högt och ingen försurningspåverkan kunde märkas. Inga ovanliga arter förekom och naturvärdet var allmänt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,6 5, obetydlig 5 måttlig 0 allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 19

20 ARTLISTA Bottenfauna i Klingavälsån 2013 Provpunkt: SKA-Klinga 11, upp Hemmestorpsmölla Provt.datum Provtagningskvalitet 91 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,7 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,3 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,4 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis ,0 Anisus vortex ,1 Gyraulus albus ,1 Bithynia tentaculata ,4 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,5 Gammarus pulex ,3 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,2 Heptagenia fuscogrisea ,3 Leptophlebia marginata ,2 Centroptilum luteolum ,5 Cloeon dipterum ,0 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens ,9 Calopteryx sp ,7 Enallagma cyathigerum ,1 SKINNBAGGAR Heteroptera Notonecta glauca ,3 Notonecta maculata ,1 Callicorixa praeusta ,4 Hesperocorixa sahlbergi ,3 Sigara striata X Sigara fossarum ,4 Sigara sp ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Laccophilus hyalinus ,1 Colymbetinae ,1 Platambus maculatus ,1 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,6 NATTSLÄNDOR Trichoptera Polycentropus irroratus ,5 Hydropsyche pellucidula ,1 Limnephilidae ,2 Limnephilus sp ,2 Molanna angustata ,1 TVÅVINGAR Diptera Chironomidae ,0 Ceratopogonidae ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 31 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 32 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

21 Bottenfauna i Klingavälsån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: KÄVLINGEÅN Klingavälsån, upp järnvägsbro SKA-Klinga12 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: m uppströms järnvägsbro Kommun: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Cecilia Holmström Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 3 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 5 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta): 0,4 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,6 m Vattentemperatur 10 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Dom.art Findetritus: D3 1 Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D1 1 Sand: D3 2 Flytbladsveg: D3 1 liten andmat Fin död ved: D2 1 Grus: 2 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 0 Fin sten: D1 2 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: D2 2 Mossor: D1 2 Fina block: 1 Makroalger: D2 1 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: övervattensväxter Kvalprov substr.: sand, vegetation Övrigt utanför delprov: grova block Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: 0 Gräs/äng: D2 2 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: 0 Åker: D1 3 0 Beskuggning (0-3): 2 Dom. markanvändning: Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D2 klibbal ask Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 vasstarr Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt hög högt lågt lågt mycket högt måttligt Dominerande taxa: Limnius volckmari, 20% Heptagenia sulphurea, 18% Simuliidae, 15% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 13p Indikatorgrupper, renvatten: 2 bäcksländesläkten 3 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 1 familj husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Erpobdella, Sphaerium Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Ovanliga arter: Gyraulus crista, 3p Valvata cristata, 3p Riolus cupreus, 3p Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 9p Kommentarer: Lokalen vid järnvägen hade en stenigare botten än vid lokalerna längre uppströms och bottenfaunasamhället var betydligt individrikare. Både art- och individantalet klassades som högt. Flera arter som trivs på hård botten med ordentligt flöde fanns rikligt t ex dagsländan Heptagenia sulphurea, bäckvattenbaggen Limnius volckmari och nattsländesläktet Hydropsyche. Ett flertal renvattenkrävande arter förekom, även två bäcksländearter. De mest krävande bäcksländorna saknades dock och därmed fick lokalen inte så hög poäng i indexet och den bedömdes vara måttligt näringspåverkad. I försurningsindex fick lokalen full poäng och ingen försurningspåverkan märktes. Tre ovanliga arter påträffades, två snäckor (Gyraulus crista och Valvata cristata) samt skalbaggen Riolus cupreus, tidigare rödlistad. Lokalen bedömdes ha ett högt naturvärde. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,4 5, obetydlig 5 måttlig 9 högt Ekologgruppen i Landskrona AB 21

22 ARTLISTA Bottenfauna i Klingavälsån 2013 Provpunkt: SKA-Klinga 12, upp järnvägsbro Provt.datum Provtagningskvalitet 97 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,0 Erpobdella testacea ,0 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 Sphaerium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda Anisus vortex ,0 Gyraulus crista ,0 Valvata cristata ,0 Bithynia tentaculata ,0 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum ,1 Heptagenia sulphurea ,6 Baetis buceratus ,2 Baetis muticus ,5 Baetis rhodani ,8 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,1 Nemoura sp X TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens X SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,8 Hydraena gracilis ,0 Hydraena riparia ,1 Elmis aenea ,0 Limnius volckmari ,7 Oulimnius sp X Riolus cupreus ,3 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,0 Rhyacophila sp ,2 Hydropsyche angustipennis ,0 Hydropsyche pellucidula ,9 Hydropsyche siltalai ,2 Lepidostoma hirtum ,1 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,2 Dicranota sp ,0 Simuliidae ,8 Chironomidae ,5 Ceratopogonidae X ANTAL TAXA (exkl sökprov) 33 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 37 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

23 Bilaga 1. Metodik I denna undersökning har följande metodik använts, vilken följer följande metoder och som Ekologgruppen är ackrediterade för (ackred nr 1279): SS EN ISO 10870:2012 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 60 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hanterats separat. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 10 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. Proven konserverades i fält med etanol (80 %) till en koncentration av ca 70 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har allt det insamlade materialet sökts igenom under mikroskop (40x förstoring) för att säkerställa att inga arter förbisetts. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 30 8 % god (gul cell, värde 70 92) och > 30 % svag (orange cell, värde under 70). 23

24 Bilaga 2. Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4000 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. 24

25 Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 1990). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där 0-4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5,0 ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1,0 ger 2 p; 1,0-0,75 ger 1 p och <0,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 40 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: 25

26 0-4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan > 7 p = obetydlig påverkan Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 100 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas 26

27 djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/- grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 2001) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, ger 3 p, >50 ger 10 p Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 10 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,80-4,00 ger 1 p, >4,00 ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: >16 Mycket högt naturvärde 6-16 Högt naturvärde 0-6 Allmänt naturvärde 27

28 Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors U. (ed) Rödlistade arter i Sverige 2010 ArtDatabanken, SLU. Även tidigare naturvärden har räknats om efter de nya klassningarna i rödlistan. Rödlistekategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Nära hotad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = -Σ ni/n x log2 ni/n, där ni = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje 28

29 familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHIvärdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 10, där 10 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 10. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 2002:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al Klass Benämning Shannons diversitets-index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex 1 Mycket högt >3,71 >6,9 >10 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt 1,48 4,

30 Bilaga 3. Litteratur Armitage, P. D. m fl The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted runningwaters. Water Research 17: Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Ekologgruppen Riksinventering av bottenfauna i Skåne län Rapport Länsstyrelsen i Skåne län. Gärdenfors, U. (ed) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 20 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1990:15. Holmström, C Bottenfaunan i Klingavälsån uppströms Hemmestorps mölla hösten Ekologgruppen i Landskrona AB, på uppdrag av Kävlingeåprojektet. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg Nilsson, C. et al Bottenfauna i Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2001:42. Stenberg, M., Nyström, P. & Hertonsson, P Bottenfaunainventering i Fyleån Ekoll AB, på uppdrag av Högestad & Christinehof Förvaltnings AB. 30

31 31

32 Bottenfauna i Fyleån och Klingavälsån Rapporten redovisar resultat från den bottenfaunaundersökning som genomfördes i Fyleån och Klingavälsån i oktober/november 2012 respektive Syftet är att ge en bild av bottenfaunasamhället året före det att restaureringsåtgärder genomförs. Fyleån återmeandrades sommaren 2013 och Klingavälsån hösten Resultaten har utvärderats och även jämförts med tidigare bottenfaunaundersökningar i dessa åar, genomförda i andra sammanhang. Rapporten är en delrapportering inom UC4LIFE-projektets uppföljningsdel (E2. Monitoring). I SAMARBETE MED: EKOLOGGRUPPEN I LANDSKRONA AB