Våtmarkers påverkan på rinnande vatten bottenfauna

Transkript

1 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten bottenfauna - en studie inom Segeåprojektet 25 december 25 på uppdrag av Segeåprojektet

2 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten bottenfauna Rapporten är författad av Jan Pröjts Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Totalt antal sidor i dokumentet, inkl försidor: 25 Omslagsbild: Skabersjödammen Foto: Jan Pröjts Landskrona i december 25 EKOLOGGRUPPEN i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: , FAX: , HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten - bottenfauna Innehållsförteckning sidan Inledning... 1 Undersökningslokaler... 2 Resultat... 3 Skabersjödammen... 3 Jämförelse med resultat från Björkelundadammen... 5 Jämförelser med andra undersökningar... 6 Provpunktsbeskrivning och artlistor... 7 Bilaga 1. Metodik Bilaga 2. Resultatbehandling...16 Bilaga 3. Litteratur... 21

4 1 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten - bottenfauna Inledning Föreliggande rapport redovisar resultatet från en bottenfaunaundersökning upp- och nedströms Skabersjödammen respektive Björkelundadammen. Studien ingår i ett större undersökningspaket som syftar till att öka kunskapen om hur anlagda dammar och våtmarker i jordbrukslandskapet kan påverka vattenkvalitet och biologiska förhållanden i anslutande vattendrag. Förutom bottenfauna undersöks inom ramen för detta paket även vattenkemiska/fysikaliska förhållanden samt fiskfaunan. Bottenfauna bottenlevande ryggradslösa djur fungerar väl som indikatorer på ändrad vattenkvalitet och ändrat bottensubstrat. Bottenfaunasamhället avspeglar också vilka naturvårdskvalitéer och skyddsvärden som finns i vattenmiljön. Därtill visar bottenfaunan, som utgör viktig föda för många fiskar, vilket födounderlag som finns för fisk. Skabersjödammen anlades 1993, i syfte att rena genomströmmande vatten i Segeå samt att skapa värdefulla naturmiljöer togs prover på samma lokaler, vilket möjliggör jämförelser både i tid och rum. Björkelundadammen anlades 1999 i syfte att rena dagvatten från Oxie och samtidigt skapa en naturlig oas för djur- och växtliv. Dammen har snabbt blivit ett eldorado för häckande fåglar, grodor och insekter. Inga bottenfaunaprover har tagits här tidigare. Sammanfattning Bottenfaunaundersökningarna vid Skabersjödammen visade på mycket höga individantal både upp- och nedströms dammen, vilket avspeglar hög näringstillgång i vattnet. Nedströms noterades så många som 13 ind/m 2. Framförallt var vissa arter massutvecklade, t ex skalbaggen Elmis aenea, filtrerande nattsländor samt kräftdjuret Gammarus pulex. Den rika förekomsten av Elmis tyder på att syrgashalten är tillfredställande. Det totala artantalet var däremot ungefär detsamma upp- och nedströms dammen. Enligt Danskt Faunaindex kan uppströmslokalen betraktas som måttligt och nedströmslokalen som betydligt påverkad av organiskt-eutrofierande föroreningar. Vid Björkelundadammen noterades fler individer och arter på nedströmslokalen än på uppströmslokalen. Båda lokalerna var betydligt påverkade av organisk-eutrofierande föroreningar enligt Danskt Faunaindex. En ovanlig art hittades uppströms dammen och tre ovanliga arter nedströms. Generellt visar undersökningen alltså på vissa skillnader mellan upp- och nedströmslokalerna som avspeglar näringstillgång och därmed förutsättningar för förekommande djur i vattendraget. Hög näringstillgång resulterar i hög täthet av djur, men behöver inte nödvändigtvis vara negativt för det totala artantalet.

5 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten - bottenfauna 2 Undersökningslokaler Undersökningen har omfattat två lokaler i Sege å: upp- och nedströms Skabersjödammen, och två lokaler i Oxiediket (Oxiebäcken), upp- och nedströms Björkelundadammen. Tabell 1. Undersökta bottenfaunalokaler i Segeå. Lokal Läge i förhållande till damm x-koordinat y-koordinat Kommentar upp Skabersjödammen 6 m upp damm Ev. viss dämningspåverkan ned Skabersjödammen 5 m ned damm upp Björkelundadammen 4-5 m upp inloppet ned Björkelundadammen Vid norra utloppet Prov på utloppströskel Ned Björkelundadammen Upp Björkelundadammen Ned Skabersjödammen Upp Skabersjödammen Figur 1. Karta över bottenfaunalokalernas läge.

6 3 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten - bottenfauna Resultat Skabersjödammen Proverna togs upp- och nedströms dammen den 13 oktober 25 (se vidare kapitlet Provpunktsbeskrivning). Resultatet av undersökningen sammanfattas i tabell 1 och visar att lokalerna uppvisade ungefär samma artantal medan individantalet var betydligt högre nedströms dammen. Antalet individer per kvadratmeter var extremt högt nedströms dammen över 13. Detta överträffas endast av 1 lokaler i de 3 undersökningar som finns i s bottenfaunabas. Tabell 2. Resultat från bottenfaunaundersökningen upp- och nedströms Skabersjödammen Föroreningsindex Naturvärdesindex Lokal Artantal Individantal Sh- Index ASPTindex Bedömning påverkan Bedömning naturvärde upp Skabersjödammen ,32 5,23 5 måttlig allmänt ned Skabersjödammen ,19 4,7 4 betydlig 3 allmänt Bedömningen enligt föroreningsindexet (DFI) visar på måttlig påverkan på uppströmslokalen och betydlig på nedströmslokalen. Skillnaden här beror säkerligen på större organisk påverkan, vilken är den parameter som indexet redovisar ( organisk-eutrofierande påverkan ). Naturvärdet var allmänt på båda lokalerna. Endast en ovanlig art hittades, på nedströmslokalen: snäckan Bithynia leachii. Denna är oftast hittad i just näringsrika miljöer. Hur kan då resultatet tolkas? Helt klart är att dammen påverkar nedströmsmiljöerna genom det organiska material (alger, plankton) som produceras där p g a inkommande näringsrikt vatten. Resultatet visar sig i stora mängder djur nedströms som är gynnade genom att de använder detta organiska material som föda. Om djuren indelas i funktionella grupper efter födoval (fig. 2) kan man se att skrapare (framför allt bäckvattenbaggen Elmis aenea) och sönderdelare (framför allt sötvattensmärla Gammarus pulex) har en större andel nedströms dammen, medan filtrerare (framför allt knottlarver Simuliidae) helt dominerar uppströms dammen. Ofta dominerar filtrerare nedströms dammar, men i detta fallet var de filtrerande knottlarverna massutvecklade uppströms dammen. Knottlarver uppvisar ofta en kraftig variation i individantal under året. En annan filtrerande art, nattsländan Hydropsyche angustipennis, visade ett mera normalt mönster och ökade betydligt i individantal nedströms dammen. 6 Funktionella grupper - antal 1 Funktionella grupper - % andel 5 8 Antal ind/m % av totala antalet Filtrerare Detritusätare Predator Skrapare Sönderdelare uppströms Skabersjödammen nedströms Skabersjödammen Filtrerare Detritusätare Predator Skrapare Sönderdelare uppströms Skabersjödammen nedströms Skabersjödammen Figur 2. Förekomsten av funktionella grupper på lokalerna upp- och nedströms Skabersjödammen.

7 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten - bottenfauna 4 Vid närmare analys av skillnaderna mellan lokalerna märks tre arter som gynnats av det organiska utflödet från dammen och massutvecklats nedströms dammen: kräftdjuret sötvattensmärla (Gammarus pulex) som lever av att sönderdela växtrester, nattsländan Hydropsyche angustipennis, som filtrerar organiskt material (plankton, detritus) från vattnet och bäckvattenbaggen Elmis aenea som lever av påväxt och detritus som skrapas från bottensubstratet. Den synnerligen rika förekomsten av bäckvattenbaggen Elmis aenea på nedströmspunkten var något förvånande, men berodde troligen på en kombination av näringstillgång och god syrgashalt; arten brukar vara indikator på syrerikt vatten. En farhåga har varit att syrgashalten skulle vara låg nedströms dammen och begränsa syrgaskrävande arter, men så verkar inte vara fallet. Detta styrks även av kemiska mätningar av syrgashalten nedströms dammen som visat på goda syrgasförhållanden dygnet runt, sannolikt betingat av den höga fotosyntesaktiviteten i dammen. En grupp som saknas nedströms dammen är den föroreningskänsliga gruppen dagsländor. Det är osäkert vilken faktor som ligger bakom, det kan vara den organiska belastningen eller någon kemisk faktor. 4 Antal individer per djurgrupp Polypdjur Virvelmaskar Musslor Glattmaskar Iglar Vattenkvalster uppströms Skabersjödammen Skalbaggar nedströms Skabersjödammen Figur 3. Förekomsten av olika djurgrupper på lokalerna. Jämförelse med resultat från 1999 Lokalerna undersöktes även På uppströmslokalen noterades en kraftig ökning av antalet individer mellan 1999 och 25, vilket helt beror på massutvecklingen av knottlarver. Dessa kan öka kraftigt i antal vissa år, men vad ökningen beror på är inte alltid känt. En annan filtrerande grupp, musslor, fanns i lägre antal 25. Inga andra större förändringar verkar ha skett. Dock har antalet dagsländor ökat i antal, vilket skall ses som något positivt. På nedströmspunkten var i stort sett samma djurgrupper dominerande i antal vid de både tillfällena, men ökningen av skalbaggen Elmis aenea, nattsländan Hydropsyche angustipennis och sötvattensmärla (Gammarus pulex) var tydlig. Detta kan tolkas positivt genom att en större mängd näring har bundits upp i dessa organismer, fler än 13 per kvadratmeter, vilka utgör föda för fisk och fåglar i och vid vattendraget. Att individantalet var så högt 25 kan bero på en gynnsam sensommar/höst med värme och låga flöden i kombination med att vattenkvaliteten varit tillräckligt god.

8 5 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten - bottenfauna 4 Uppströms individantal 1999 och Antal individer 2 1 Polypdjur Virvelmaskar Musslor Glattmaskar Iglar Vattenkvalster Skalbaggar Figur 4. Förekomsten av olika djurgrupper på uppströmslokalen 1999 och Nedströms individantal 1999 och Antal individer 2 1 Virvelmaskar Musslor Glattmaskar Iglar Vattenkvalster Skalbaggar Figur 5. Förekomsten av olika djurgrupper på nedströmslokalen 1999 och 25. Björkelundadammen Resultatet av undersökningen sammanfattas i tabell 3. Art- och individantalet var något högre på nedströmslokalen, men bedömningen av organisk-eutrofierande föroreningar var densamma (betydlig påverkan). Naturvärdet var högt på nedströmspunkten genom förekomsten av tre ovanliga arter: snäckorna Physella heterostrofa och Gyraulus crista samt dagsländan Caenis robusta. Physella fanns även på uppströmspunkten. Tabell 3. Resultat upp- och nedströms Björkelundadammen Föroreningsindex Naturvärdesindex Lokal Artantal Individantal Sh- Index ASPTindex Bedömning påverkan Bedömning naturvärde upp Björkelundadammen ,8 4,31 4 betydlig 3 allmänt ned Björkelundadammen ,8 4,68 4 betydlig 9 högt

9 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten - bottenfauna 6 Individantalet var lägre än förväntat, särskilt uppströms dammen, där faunan helt dominerades av sötvattensmärla (Gammarus pulex). Endast ett fåtal renvattenkrävande arter noterades och antalet dagsländor var färre än normalt. Analys av funktionella grupper (fig. 6) visar att filtrerare var talrikare på nedströmslokalen. Detta avspeglar födotillgången, där organiskt material (plankton, detritus) var vanligt nedströms dammen med rik förekomst av filtrerande nattsländor och musslor som följd. Nedströmslokalen ligger i omedelbar anslutning till dammen, vilket kan förklara förekomsten av en del sjölevande arter såsom buksimmare och trollsländor. 8 Funktionella grupper - antal 8 Funktionella grupper - % andel Antal ind/m % av totalt antal 4 2 Obest Filtrerare Detritusätare Predator Skrapare Sönderdelare uppströms Björkelundadammen nedströms Björkelundadammen Obest Filtrerare Detritusätare Predator Skrapare Sönderdelare uppströms Björkelundadammen nedströms Björkelundadammen Figur 6. Förekomsten av funktionella grupper på lokalerna upp- och nedströms Björkelundadammen. Jämförelser med andra undersökningar Under hösten har även vattendragslokaler upp- och nedströms två anlagda dammar inom Kävlingeåprojektet undersökts. Resultaten visar ungefär på samma mönster (se fig. 7). Oftast är individantalet större nedströms än uppströms. Detta gäller i de flesta fall även artantalet. I fallet Skabersjödammen var artantalet dock något lägre nedströms men skillnaden var liten. Det verkar alltså som om dammars påverkan på nedströms liggande miljöer i stora drag är positiv genom fler arter och individer. På strömmande partier nedströms en damm finns alltså ett stort födounderlag för vandrande och stationär fisk. Figuren visar också att Oxiediket har ett relativt lågt individantal, vilket troligen beror på påverkan från dagvatten och jordbruk. Antal taxa Slogstorp Vollsjö Oxie Skabersjö Upp Ned Antal ind/m Slogstorp Vollsjö Oxie Skabersjö Figur 7. Art- och individantal uppströms och nedströms fyra dammar i Skåne 25. Oxie=Björkelundadammen.

10 7 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten - bottenfauna Provpunktsbeskrivning och artlistor Förklaring till artlistorna Proverna insamlades med håv enligt den standardiserade sparkmetoden SS Vid varje lokal togs 5 eller 1 sparkprov à,2 m 2 över en sträcka av vardera 1 m under 1 minut. Dessa redovisas var för sig i artlistorna. Totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal redovisas också. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Längst ner i tabellerna redovisas det totala artantalet (med och utan kvalitativt sökprov), individantalet för varje delprov och totalt, samt antalet individer per kvadratmeter. Jan Pröjts har stått för provtagningen som skedde mellan den 13 oktober 25. Cecilia Holmström har utfört de taxonomiska bestämningarna. Kolumn med beteckningen A anger taxats försurningskänslighet enligt följande: 1 = taxat tål ph <4,5 2 = taxat tål ph 4,5-4,9 3 = taxat tål ph 5,-5,4 4 = taxat tål ph 5,5-5,9 5 = taxat tar skada av ph-värden lägre än 6, Kolumn med beteckningen B anger taxats funktion enligt följande: 1 = filtrerare 2 = detritusätare 3 = predator 4 = skrapare 5 = sönderdelare Kolumn C anger taxats känslighet för organisk/ eutrofierande belastning enligt följande: 1 = taxat har påträffats i höggradig förorenat vatten 2 = taxat har påträffats i vattendrag som bedömts kraftigt påverkade av jordbruk 3 = taxat har påträffats i vattendrag som bedömts måttligt påverkade av jordbruk 4 = taxat är typiskt för vattendrag som på sin höjd är belastade av skogsbruk 5 = taxat har huvudsakligen påträffats i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kolumn D anger taxats hotkategori enligt Gärdenfors U. (ed) 25. Rödlistade arter i Sverige 25, Databanken för hotade arter, Sveriges Lantbruksuniversitet - Uppsala. Hotkategorierna är: CR = akut hotad EN = starkt hotad VU = sårbar NT = missgynnad DD = kunskapsbrist Till kategori 5 har de arter förts som är ovanliga ur ett mera regionalt perspektiv. Som underlag till bedömningen har s databas med för närvarande 321 lokaler använts. Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp.

11 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten 8 Bottenfauna - Segeåprojektet 25 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, uppströms Skabersjödammen SKA-SkabersjöUpp Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Lokal lämplig för provtagning: bra - ngt mjuk Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Koordinater x: y: Kommun: Malmö/Svedala Läge: tidigare lokal Sege1 - Nedströms träbro, 6 m upp damm Provtagning: Jan Pröjts Sortering: Marcus Malmborg Artbestämning: Cecilia Holmström Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig måttlig Artantal: högt Kriteriepoäng (max 14): 13p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: mycket hög Virvelmaskar Antal taxa: 1p 1 dagsländefamilj Shannonindex: mycket lågt Försurn.känslig sländart: 3p 4 familjer husbyggare ASPT-index: lågt Gammarus, Elmis aenea, Ancylus Gammarus: 3p EPT-index: lågt fluviatilis Bäckbaggar: 1p Surhetsindex: mycket högt Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: DFI-index: måttligt >1 Oligochaeta Musslor: 1p Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Dominerande taxa: Snäckor: 1p Erpobdella, Sialis Simuliidae, 76% B/P index: 2p Chironomidae, 15% Baetis rhodani, 3% Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 2,5 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,5 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),6 m Vattentemperatur 12 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: D3 2 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D1 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: D1 2 Fina block: Makroalger: D2 1 Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substrat: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D2 1 Gräs/äng: D1 3 Träd: Barrskog: Hed: Buskar: D2 Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: jordbruk styrka: 3 Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Flertalet djurgrupper fanns representerade, förutom bäcksländor. Generellt uppvisade lokalen ganska fina förhållanden, även om smutsvattengynnade djur dominerade i antal framför renvattenkrävande. Knottlarver Simuliidae var massutecklade, vilket indikerar god näringstillgång för dessa filtrerande djur. Enligt föroreningsindexet var påverkan från organisk-eutrofierande föroreningar måttlig. Inga rödlistade eller ovanliga arter hittades och naturvärdet var allmänt. I förhållande till förra besöket 1999 har artantalet samt inte minst individantalet ökat. Vad detta beror på är inte känt, men det är inte ovanligt att vissa arter kan massutvecklas vissa år. Skillnaderna mot nedströmslokalen var tydliga vad gäller artsammansättningen. Uppströms är förhållandena inte lika näringspåverkade och dagsländor var t ex talrikt förekommande (inga nedströms!). Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,2 4, obetydlig 4 betydlig ,3 5, obetydlig 5 måttlig allmänt allmänt i Landskrona AB

12 Bottenfauna, Segeåprojektet 25 9 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten ARTLISTA Provpunkt Sege å, uppströms Skabersjödammen Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % POLYPDJUR Hydrozoa 3 1 Hydridae , VIRVELMASKAR obest Turbellaria Polycelis sp , GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,3 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata , Glossiphonia sp , Helobdella stagnalis , Theromyzon tessulatum , Erpobdella octoculata ,1 Erpobdella testacea , MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp , SNÄCKOR Gastropoda Lymnaea stagnalis X Ancylus fluviatilis X KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Gammarus pulex ,4 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani ,6 Baetis vernus ,1 Centroptilum luteolum ,1 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens ,2 SKALBAGGAR Coleoptera Platambus maculatus , Orectochilus villosus ,2 Hydraena riparia 5 1 1, Elmis aenea ,2 FJÄRILAR Lepidoptera obest , MEGALOPTERA Sialis lutaria , NATTSLÄNDOR Trichoptera Polycentropodidae , Polycentropus flavomaculatus ,5 Hydropsyche angustipennis ,1 Hydropsyche pellucidula ,1 Hydropsyche siltalai ,1 Hydroptilidae 1 1, Lepidostoma hirtum , Limnephilidae , Athripsodes cinereus ,1 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae ,7 Chironomidae , Ceratopogonidae , ANTAL TAXA (exkl sökprov) 33 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 35 INDIVIDANTAL Individantal/m i Landskrona AB

13 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten 1 Bottenfauna - Segeåprojektet 25 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, nedströms Skabersjödammen SKA-SkabersjöNed Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Lokal lämplig för provtagning: mycket bra - bra botten Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: massförekomst av djur Koordinater x: y: Kommun: Malmö/Svedala Läge: tidigare lokal Sege2 - Åkrök 1 m upp motorväg Provtagning: Jan Pröjts Sortering: Marcus Malmborg Artbestämning: Cecilia Holmström Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig betydlig Artantal: måttligt Kriteriepoäng (max 14): 1p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: mycket hög Virvelmaskar Antal taxa: 1p 2 familjer husbyggare Shannonindex: lågt Försurn.känslig sländart: 2p Gammarus, Elmis aenea ASPT-index: lågt EPT-index: mycket lågt Gammarus: 3p Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: högt Bäckbaggar: 1p Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium DFI-index: lågt Iglar: 1p Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: 1p Elmis aenea, 41% B/P index: - Hydropsyche angustipennis, 24% Chironomidae, 17% Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),3 m Vattentemperatur 13 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D1 2 Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D2 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D3 Mossor: D1 3 Fina block: Makroalger: D2 2 Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substrat: veg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: D1 3 Träd: Barrskog: Hed: Buskar: D2 Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: damm styrka: 2 Påverkan B: jordbruk styrka: 3 Påverkan C: styrka: Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 3p Ovanliga arter: Bithynia leachii, 3p Kommentarer: Lokalen uppvisade näringsrika förhållanden med massutveckling av flera grupper som följd. Sötvattensmärla Gammarus pulex, nattsländan Hydropsyche angustipennis, fjädermygglarver Chironomidae samt bäckvattenbaggen Elmis anea förekom i stort antal. Den senare har aldrig noterats i lika stort antal på någon lokal (32 olika undersökningstillfällen, EGs databas). Uppenbarligen är mängden organiskt material stor, vilket gynnat t ex filtrerande djur samtidigt som bibehållen syrgashalt gynnat vissa känsligare arter (Elmis). Enligt Danskt Faunaindex kan lokalen betraktas som betydligt påverkad av organisk-eutrofierande föroreningar. Naturvärdet var allmänt. Av ovanligare arter hittades snäckan Bithynia leachii. En viss förskjutning av dominerande arter har skett sedan 1999, då musslor var mer talrika. Jämfört med uppströmslokalen var individantalet högre och dagsländor saknades helt, vilket får tillskrivas näringsbelastningen, brist på utrymme eller andra faktorer. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,8 4, obetydlig 4 betydlig ,2 4, obetydlig 4 betydlig 3 allmänt allmänt i Landskrona AB

14 Bottenfauna, Segeåprojektet Våtmarkers påverkan på rinnande vatten ARTLISTA Provpunkt Sege å, nedströms Skabersjödammen Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria Dendrocoelum lacteum , Polycelis sp , GLATTMASKAR Oligochaeta övriga , Eiseniella tetraedra , IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata , Theromyzon tessulatum , Erpobdella octoculata ,1 Erpobdella testacea ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp , Sphaerium sp ,2 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis X Stagnicola palustris , Lymnaea stagnalis X Gyraulus albus , Bithynia leachii , Bithynia tentaculata ,7 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,9 Gammarus pulex ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 HOPPSTJÄRTAR Collembola X TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens X SKINNBAGGAR Heteroptera Sigara sp. 3 X SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,5 Hydrophilidae X Elmis aenea ,8 NATTSLÄNDOR Trichoptera Hydropsyche angustipennis ,7 Hydropsyche siltalai ,7 Limnephilus rhombicus? X Athripsodes cinereus ,1 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae , Chironomidae ,5 Ceratopogonidae , Limnophora sp ,2 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 26 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 33 INDIVIDANTAL Individantal/m i Landskrona AB

15 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten 12 Bottenfauna - Segeåprojektet 25 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Oxiediket, upp Björkelundsdammen SKA-OxieUpp Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Malmö Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: ca 5 m NO Oxie m upp bro Lokal lämplig för provtagning: bra - ngt mjuk botten Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: få arter Provtagning: Jan Pröjts Sortering: Marcus Malmborg Artbestämning: Cecilia Holmström Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig betydlig Artantal: måttligt Kriteriepoäng (max 14): 1p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 1 dagsländefamilj Antal taxa: - 1 familj husbyggare Shannonindex: lågt Försurn.känslig sländart: 1p Gammarus, Elmis aenea ASPT-index: mycket lågt EPT-index: mycket lågt Gammarus: 3p Indikatorgrupper, smutsvatten: Bäckbaggar: 1p >1 Oligochaeta Surhetsindex: högt Iglar: 1p Asellus aquaticus, Psychodidae DFI-index: lågt Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: 1p Gammarus pulex, 62% B/P index: 2p Oligochaeta övriga, 16% Chironomidae, 6% Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 2,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),1 m Vattentemperatur 12 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D1 3 Finsediment: D1 3 Överv.veg: D1 1 Igelknopp Grovdetritus: D2 2 Sand: D2 2 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D3 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substrat: veg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: D1 3 Träd: Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: D2 1 Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Ja Påverkan A: dagvatten styrka: 2 Påverkan B: jordbruk styrka: 3 Påverkan C: styrka: Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 3p Ovanliga arter: Physella heterostrofa, 3p Kommentarer: Lokalen var inte optimal med tanke på bottensubstratet, men resultatet var ungefär som förväntat i denna typen av näringsrikt vattendrag. Sötvattensmärla Gammarus pulex var totalt dominerande i antal, medan andra arter/grupper var fåtaliga, t ex dagsländor. Enligt föroreningsindexet kan lokalen betraktas som betydligt påverkad av organiskt eutrofierande föroreningar. Naturvärdet var allmänt. Intressant var fyndet av snäckan Physella heterostrofa, vilken brukar förekomma nedströms reningsverk eller på näringsrika lokaler. I förhållande till nedströmslokalen hittades färre arter och individer, vilket torde bero på annorlunda förutsättningar vad gäller näringstillgång. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,1 4, obetydlig 4 betydlig 3 allmänt i Landskrona AB

16 Bottenfauna, Segeåprojektet Våtmarkers påverkan på rinnande vatten ARTLISTA Provpunkt Oxiediket, uppströms damm Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga , Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,3 SNÄCKOR Gastropoda Physella heterostrofa ,2 Potamopyrgus antipodarum ,8 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,3 Gammarus pulex ,5 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani ,9 SKALBAGGAR Coleoptera Platambus maculatus ,2 Gyrinus sp X Hydrophilidae ,1 Elmis aenea ,4 NATTSLÄNDOR Trichoptera Hydropsyche angustipennis ,2 Hydropsyche siltalai ,8 Limnephilidae ,8 Limnephilus fuscicornis? ,3 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,8 Eloeophila sp ,4 Pilaria sp ,1 Dicranota sp ,6 Pericomini ,2 Simuliidae ,3 Chironomidae ,3 Limnophora sp ,2 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 24 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 25 INDIVIDANTAL Individantal/m i Landskrona AB

17 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten 14 Bottenfauna - Segeåprojektet 25 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Oxiediket, ned Björkelundsdammen SKA-OxieNed Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Malmö Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: knappt 1 km NO Oxie - ned norra utloppet av dammen Lokal lämplig för provtagning: måttlig - block Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: mycket musslor Provtagning: Jan Pröjts Sortering: Marcus Malmborg Artbestämning: Cecilia Holmström Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig betydlig Artantal: måttligt Kriteriepoäng (max 14): 11p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: hög Virvelmaskar Antal taxa: 1p 2 dagsländefamiljer Shannonindex: högt Försurn.känslig sländart: 3p 2 familjer husbyggare ASPT-index: lågt Gammarus, Elodes, Elmis aenea Gammarus: 3p EPT-index: mycket lågt Bäckbaggar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: mycket högt Iglar: 1p >1 Oligochaeta DFI-index: lågt Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Musslor: 1p Erpobdella, Sphaerium, Radix Dominerande taxa: Snäckor: 1p Hydropsyche angustipennis, 3% B/P index: - Planaria torva, 17% Hydridae, 12% Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 1 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),1 m Vattentemperatur 13 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D1 3 Finsediment: Överv.veg: D2 1 Grovdetritus: D2 2 Sand: D3 2 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 2 Mossor: Fina block: D1 3 Makroalger: D1 3 Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substrat: veg, block Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: D2 2 Träd: Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: D1 3 Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Ja Påverkan A: damm styrka: 3 Påverkan B: jordbruk styrka: 3 Påverkan C: dagvatten styrka: Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 9p Ovanliga arter: Physella heterostrofa, 3p Gyraulus crista, 3p Caenis robusta, 3p Kommentarer: Resultatet visade att lokalen kan betraktas som betydligt påverkad av organisk-eutrofierande föroreningar. Påverkan från den uppströms liggande dammen är alltså stor vad gäller organiskt material. Detta resulterade i dominans av smutsvattengynnade djur framför renvattenkrävande. Bland de förra kan nämnas glattmaskar, sötvattengråsugga Asellus aquaticus samt den filtrerande nattsländan Hydropsyche angustipennis. Dessutom påträffades tre ovanliga arter: snäckorna Physella heterostrofa, Gyraulus crista samt dagsländan Caenis robusta. Den senare är nästan uteslutande funnen i anslutning till dammar. Dessa arter innebär ett högt värde enligt naturvärdesindexet. I förhållande till uppströmslokalen hittades fler arter och individer, vilket visar att organisk påverkan kan vara positivt så länge syrgashalten inte är låg. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,1 4, obetydlig 4 betydlig 9 högt i Landskrona AB

18 Bottenfauna, Segeåprojektet Våtmarkers påverkan på rinnande vatten ARTLISTA Provpunkt Oxiediket, nedströms damm Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % POLYPDJUR Hydrozoa 3 1 Hydridae ,4 VIRVELMASKAR obest Turbellaria Planaria torva ,3 Planaria-Dugesia ,8 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 IGLAR Hirudinea 3 Helobdella stagnalis , Theromyzon tessulatum ,1 Erpobdella octoculata ,8 MUSSLOR Bivalvia Sphaerium sp ,4 SNÄCKOR Gastropoda Physella heterostrofa ,6 Radix balthica/labiata ,2 Gyraulus albus ,3 Gyraulus crista , KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,8 Gammarus pulex ,9 Ostracoda ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis robusta ,3 Centroptilum luteolum ,1 Cloeon dipterum ,2 TROLLSLÄNDOR Odonata Ischnura elegans , SKINNBAGGAR Heteroptera Paracorixa concinna 3 1 1, Sigara iactans ,3 Sigara lateralis 3 1 1, Sigara sp , SKALBAGGAR Coleoptera Haliplus sp , Elodes sp , Elmis aenea ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Hydropsyche angustipennis ,1 Limnephilus sp , Oecetis ochracea , TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1, Simuliidae , Chironomidae ,9 Muscidae 3 2 X Limnophora sp ,4 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 31 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 31 INDIVIDANTAL Individantal/m i Landskrona AB

19 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten - bottenfauna 16 Bilaga 1. Metodik Undersökningen har utförts av i Landskrona där Jan Pröjts har stått för provtagningen. Marcus Malmborg, utförde sorteringsarbetet. Cecilia Holmström har utfört de taxonomiska bestämningarna. är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 28191, ackred nr 1279). Undersökningen har omfattat 4 provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs 13 oktober 25 med den s k sparkmetoden (efter SIS metod SS28191). Metodiken följer SLU:s Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier ( ). Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. I praktiken innebar detta ofta att sökprovet riktades mot vegetation i kanten, block, grenar och/eller håvning över ren sandbotten. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration på ca 7 %. En skiss över vattendraget och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. På blanketten noterades även uppgifter om åbredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, åkantsvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning samt övriga kommentarer (t ex bedömning av provplatsens lämplighet som bottenfaunalokal och något om de djur som iakttagits direkt i fält). Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har allt det insamlade materialet sökts igenom under mikroskop (4x förstoring) för att säkerställa att inga arter förbisetts. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Bilaga 2. Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprov. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal taxa och antal individer normalt med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper:

20 17 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten - bottenfauna Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystem övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 2 taxa, *** i sjölitoral > 3 taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan

21 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten - bottenfauna 18 Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt ofta utvecklas samhällen med många filtrerande organismer, vilka i hög grad kan påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, igeln Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt följande: 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan

22 19 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten - bottenfauna Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, 46-5 ger 3 p, >5 ger 1 p Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,8-4, ger 1 p, >4, ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Det kan påpekas att fr o m jan 25 anpassat indexberäkningen till Nilsson, C. et al 21 (Medins Biologi AB). Samtliga tidigare värden har dock beräknats om, och alla resultat i rapporten är alltså jämförbara. Värdena skiljer sig dock från dem som presenterats i tidigare tryckta rapporter. Fr o m 25 grundar sig naturvärdexindex också på den nya rödlistan (Gärdenfors 25, se nedan). Rödlistade arter Rödlistade arter har identifierats och klassificerats enligt Gärdenfors (25) Rödlistade arter i Sverige 25 Artdatabanken, SLU. Kategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Missgynnad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från s databas med 321 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. Diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat

23 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten - bottenfauna 2 bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = -Σn i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning Shannons diversitets -index 1 Mycket högt index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex >3,71 >6,9 >1 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4,