Bottenfauna i Ivösjön

Transkript

1 Bottenfauna i Ivösjön Undersökning på tio lokaler hösten 2008 Bottenfaunalokal 10 på Ivö. Foto: Jan Pröjts Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts Granskning: Cecilia Holmström Landskrona EKOLOGGRUPPEN Utskriftsversion: Wordfil: Ivösjön2008\rapport.doc Innehållsförteckning sidan Inledning... 2 Metodik... 2 Resultat... 3 Provpunktsvis redovisning... 7 Bilaga 1. Artlista Bilaga 2. Metodik Bilaga 3. Resultatbehandling...20 Bilaga 4. Litteratur... 25, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: , FAX: , HEMSIDA: EPOST: mailbox@ekologgruppen.com

2 Bottenfauna i Ivösjön Inledning Ekologgruppen har genomfört en undersökning av bottenfaunan i Ivösjön på uppdrag av Ivösjökommittén. Med bottenfauna menas här bottenlevande smådjur, såsom insekter, maskar, mollusker m m. Målet har varit att ge en översiktlig bild av djurlivet i sjöns litoral (strandområde, 01 m djup). Genom Ivösjöns oligotrofamesotrofa karaktär, skiljer den sig från många andra skånska sjöar, vilka oftast är mer näringspåverkade. Biologiskt sett är sjön alltså intressant och dessutom på olika sett värdefull. Förekomsten av glacialrelikter medför t ex att sjön intar en särställning bland de skånska sjöarna. Årets resultat kan ses som ett första bakgrundsunderlag och som jämförelsematerial inför framtida bottenfaunaundersökningar. Tidigare bottenfaunaprovtagningar i Ivösjön har skett dels genom Riksprovtagningen 1995 och 2000 i norra delen av sjön. Två andra lokaler vid Bäckaskog och Axeltorpsviken har dessutom besökts inom en skånsk inventering av rödlistade limniska snäckor under sommaren Ingen av dessa lokaler överenstämmer med de redovisade i tabellen. Ansvarig för provtagning och utvärdering har varit Jan Pröjts, Ekologgruppen. Metodik Proverna togs 9 oktober Ett ytspecifikt prov (0,2 m 2 ) har tagits på varje lokal, för att möjliggöra beräkning av antal djur/m 2. Totalt besöktes tio olika lokaler runtom i sjön, med olika naturliga förutsättningar, för att få prover från så många olika miljöer som möjligt. Skillnader fanns t ex i bottensubstrat, vegetation och våg/vindexponering. Ett villkor var också god tillgänglighet från väg. Vid provtagningen visade det sig att hårda bottnar med sand och grus på vindexponerade ställen verkar vara dominerande i sjön. Således dominerar prover från denna lokaltyp. På några ställen fanns mer vegetation, i form av vass och starr och här var också ackumulationen av organiskt material större på botten. Enda lokalen med storblockig botten var belägen norr om Barum (lokal 3). Åtta prover togs på fastlandet och två på Ivön. Av de senare valdes dels en mer exponerad lokaltyp vid Ljungen (lokal 9), dels en mer skyddad i Kyrkviken (lokal 10). Tabell 1. Besökta bottenfaunalokaler i Ivösjön i oktober Nr Lokal RN x RN y Kommun 1 Bromölla Bromölla 2 Gualöv Kristianstad 3 N Barum Kristianstad 4 Oretorp Bromölla 5 Nordanvik Bromölla 6 Näsum Bromölla 7 Axeltorp Bromölla 8 Norreskog Bromölla 9 Ivö, N Ljungen Kristianstad 10 Ivö, Kyrkviken Kristianstad

3 3 Bottenfauna i Ivösjön 2008 Figur 1. Karta över undersökta bottenfaunalokaler i Ivösjön hösten Resultat Allmänt Totalt hittades 81 taxa i undersökningen. Lokalerna varierade en del vad gäller resultatet och vilka fynd som gjordes, vilket delvis torde bero på de naturliga förutsättningarna. Man måste hålla i åtanke att endast ett stickprov tagits på varje lokal, varför jämförelser mellan lokalerna inte får tas för bokstavligt. Det är dessutom svårt att direkt jämföra med resultat från andra sjöar, eftersom provtagning normalt endast sker på en lokal och då med fem olika delprov. Antalet taxa varierade mellan 14 och 33 på de olika lokalerna i Ivösjön. Tätheten av djur varierade mellan 500 och 3000 ind/m 2. Den artrikaste och samtidigt individrikaste lokalen var vid Bromöllas badplats (lokal 1), vilket var något oväntat, eftersom läget där är ganska exponerat. Den artfattigaste lokalen var av liknande karaktär på Ivön (lokal 9). Karakteristiskt för resultatet i Ivösjön är artrikedomen på nattsländor, snäckor och dagsländor (se tabell 3, vänster). När det gäller snäckorna spelar tillgången på kalk stor roll, naturligt en fördel för alla skalbärande djur. Helt är att Ivösjön är ett mycket värdefullt område för limniska snäckor, beroende på det höga artantalet. Detta understryks av att ytterligare fem andra arter hittats i de tidigare nämnda inventeringarna, varför totalantalet kända snäckarter egentligen är 19.

4 Bottenfauna i Ivösjön Nattsländor brukar vara en artrik grupp i opåverkade limniska miljöer, och eftersom proverna är tagits i olika miljöer är det naturligt att hitta många arter. Bland de funna arterna finns både frilevande och husbyggande. Om man räknar tätheten av djur blir bilden något annorlunda (tabell 3, höger). Dagsländor är den individrikaste gruppen, följt av tvåvingar (myggor). Tätheten av djur understryker vilken födoresurs delar av bottenfaunan verkligen utgör för högre djur i Ivösjön, både i larvstadiet (för fiskar) och som flygande insekter i vuxenstadiet (för fåglar). Den artrika gruppen nattsländor förekom däremot i lägre individantal. Artlistan visar att många arter endast hittats i enstaka exemplar. En grupp som var fåtalig både vad gäller arter och individer var bäcksländor. Dessa är syrgaskrävande, men förekommer mest i rinnande vatten. Tabell 2. Sammanfattning av resultatet från bottenfaunaundersökningen i Ivösjön För information om index; se bilaga 2. Provpunkt Individantal (ind/m2) Artantal Shindex ASPTindex EPTindex Naturvärdesindex ,09 4, ,40 5, ,65 5, ,57 5, ,74 5, ,32 5, ,48 5, ,51 5, ,83 5, ,47 5,

5 5 Bottenfauna i Ivösjön 2008 Tabell 3. Förekomst av olika djurgrupper i Ivösjön. Till vänster antalet arter per grupp, till höger antalet individer per grupp (ind/m2). Latin Svenska Artantal Latin Svenska Individantal/m2 Trichoptera Nattsländor 23 Ephemeroptera Dagsländor 7965 Gastropoda Snäckor 14 Diptera Tvåvingar 2195 Ephemeroptera Dagsländor 11 Oligochaeta Glattmaskar 1630 Coleoptera Skalbaggar 7 Crustacea Kräftdjur 1275 Hirudinea Iglar 4 Coleoptera Skalbaggar 1175 Odonata Trollsländor 4 Trichoptera Nattsländor 680 Crustacea Kräftdjur 3 Gastropoda Snäckor 515 Diptera Tvåvingar 3 Bivalvia Musslor 295 Turbellaria Virvelmaskar 2 Hirudinea Iglar 90 Bivalvia Musslor 2 Nematoda Rundmaskar 85 Oligochaeta Glattmaskar 2 Acarida Vattenkvalster 85 Megaloptera Sävsländor 2 Odonata Trollsländor 50 Nematoda Rundmaskar 1 Turbellaria Virvelmaskar 15 Acarida Vattenkvalster 1 Megaloptera Sävsländor 15 Plecoptera Bäcksländor 1 Plecoptera Bäcksländor 10 Naturvärde Naturvärdesbedömning Eftersom naturvärdesindexet och tillhörande naturvärdesbedömning normalt är baserat på fem eller tio delprov per lokal, är det svårt att bedöma naturvärdet på varje lokal för sig i denna undersökning. Som helhet har Ivösjön däremot ett naturvärde vad gäller bottenfaunan, vilket beror på förekomsten av rödlistade och ovanliga arter samt ett högt artantal. Rödlistade och ovanliga arter Inte förvånande hittades ett flertal ovanliga och rödlistade arter i undersökningen. Den enda rödlistade arten var skalbaggen Riolus cupreus som hittades på fyra lokaler: N Barum, Oretorp, Nordanvik samt Norreskog. Dessa lokaler har till viss del sten som bottensubstrat, men även mjukbotten. Enligt Artdatabankens artfaktablad är Riolus en renvattenart, som både förekommer i vattendrag och bränningszonen i sjöar. I dagsläget är den klassad som missgynnad (NT) enligt rödlistan. Förekomsten i Ivösjön är känd sedan tidigare och arten är troligen ganska allmän. Totalt hittades tio ovanliga arter. Fiskigeln Pisciola geometra hittades vid lokalen N Barum och i Kyrkviken på Ivö. Tre ovanliga snäckor noterades i proverna: Myxas glutinosa, Gyraulus crista samt Valvata piscinalis. Troligen förekommer de här och var i hela sjön. Taggmärlan Pallasea quadrispinosa hittades på fyra lokaler i sjön och är troligen ganska vanlig. Arten är betraktad som glacialrelikt och förekommer i djupare sjöar under högsta kustlinjen. Av dagsländor kan Procloeon bifidum betraktas som ganska ovanlig. I Skåne finns fynd av arten från både vattendrag och sjöar. Slamsländan Caenis lactea hittades på lokal 1 vid Bromölla och får betraktas som mer ovanlig än ovanstående art, med få andra fynd i Skåne.

6 Bottenfauna i Ivösjön En släkting till ovannämnda Riolus är skalbaggen Stenelmis canaliculata, som oftast är funnen i rena vattendragsmiljöer. I Ekologgruppens databas med resultat från 1506 lokaler i södra Sverige finns tidigare sjöfynd endast från Bolmen. I Ivösjön hittades arten på tre lokaler i norra delen av sjön: N Barum, Oretorp och Nordanvik. I den artrika gruppen nattsländor hittades två ovanliga arter, dels den nätspinnande Hydropsyche contubernalis samt den husbyggande Ceraclea annulicornis. Den förra noterades endast vid lokalen Oretorp och den senare vid Bromölla och i Kyrkviken på Ivö. Både arterna får betraktas som renvattenkrävande. Sammanfattningsvis kan konstateras att Ivösjön hyser en mycket rik litoral bottenfauna, där rödlistade eller ovanliga arter förekommer på många ställen. Fynden av taggmärlan överenstämmer väl med tidigare undersökningar av glacialrelikterna. Tabell 4. Fynd av rödlistade eller ovanliga arter i Ivösjön Den rödlistade arten Riolus cupreus i fet stil. Lokal Art Riolus cupreus Pisciola geometra 1 1 Myxa glutinosa 1 Gyraulus crista 1 1 Valvata piscinalis 3 Caenis lactea 2 Pallasea quadrispinosa Procloeon bifidum 1 Stenelmis canaliculata Hydropsyche contubernalis 3 Ceraclea annulicornis 5 2 Artantal

7 7 Bottenfauna i Ivösjön 2008 Provpunktsvis redovisning I detta kapitel beskrivs varje lokal med foto och skiss. Lokalbeskrivningen följer SLU:s Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag bottenfauna tidsserier (960624). Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna AD, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organiskeutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,54,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,05,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,55,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6,0 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Starkt hotad (EN) Sårbar (VU) Missgynnad (NT) Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 1506 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen.

8 Bottenfauna i Ivösjön Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SKRÄBEÅN Ivösjön, Bromölla SKAIvösjön1 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Bromölla Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Läge: intill pir vid camping Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 1 Tid/prov (s): 20 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Nej Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS Lokalens längd (normalt 10 m): 1 m Vattenhastighet (03): 0 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 0,25 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,3 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,3 m Vattentemperatur 11 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 2 Finsediment: D2 2 Överv.veg: D1 2 säv Grovdetritus: D1 2 Sand: D1 3 Flytbladsveg: D2 2 vattenpilört Fin död ved: 0 Grus: 0 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: D3 1 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö 030m bredd, 50m sträcka Strandzon 05m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 2 Gräs/äng: D2 2 Träd: D1 al björk Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: D2 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D3 gräs Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: D3 1 Övrigt: Åker: 0 1 Beskuggning (03): 0 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Ja Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: hög lågt Dominerande taxa: Heptagenia fuscogrisea, 44% Leptophlebia vespertina, 15% Chironomidae, 12% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 14p 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 4 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3 familjer husbyggare Gammarus Gammarus: Bäckbaggar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Iglar: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella, Radix Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kriteriepoäng totalt: 1 Ovanliga arter: Pallasea quadrispinosa, Procloeon bifidum, Caenis lactea, Ceraclea annulicornis, Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Naturvärde: Kommentarer: Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,1 4, obetydlig 4 13

9 9 Bottenfauna i Ivösjön 2008 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SKRÄBEÅN Ivösjön, Gualöv SKAIvösjön2 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Kristianstad Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Läge: bad/båtplats vid Knuthus Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 1 Tid/prov (s): 20 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Nej Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS Lokalens längd (normalt 10 m): 1 m Vattenhastighet (03): 0 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 0,25 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,3 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,3 m Vattentemperatur 12 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 2 Finsediment: D2 2 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D1 2 Sand: D1 3 Flytbladsveg: D2 2 vattenpilört Fin död ved: 0 Grus: 0 Långskottsveg: D1 2 slinga Grov död ved: 0 Fin sten: 1 Rosettväxter: D3 2 lobelia Utfällningar: 0 Grov sten: D3 1 Mossor: 0 Fina block: 1 Makroalger: 2 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö 030m bredd, 50m sträcka Strandzon 05m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: D2 1 Träd: D1 al alm Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: D2 al Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D3 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: 0 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (03): 0 Dom. markanvändning: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: hög lågt lågt högt Dominerande taxa: Heptagenia fuscogrisea, 39% Chironomidae, 9% Leptophlebia sp., 9% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: Gammarus: Bäckbaggar: 1 Indikatorgrupper, renvatten: 4 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Gammarus Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Erpobdella Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: 6p Ovanliga arter: Pallasea quadrispinosa, Myxas glutinosa, Kommentarer: Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,4 5, obetydlig 5 6

10 Bottenfauna i Ivösjön Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SKRÄBEÅN Ivösjön, N Barum SKAIvösjön3 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Kristianstad Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Läge: vid brant parti Lokal lämplig för provtagning: bra något blockig Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 1 Tid/prov (s): 20 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Nej Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS Lokalens längd (normalt 10 m): 1 m Vattenhastighet (03): 0 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 0,25 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,5 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,5 m Vattentemperatur 12 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: 0 Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D1 2 Sand: 0 Flytbladsveg: D3 1 Fin död ved: D2 1 Grus: 0 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 0 Fin sten: 1 Rosettväxter: D2 1 Utfällningar: 0 Grov sten: D2 2 Mossor: 0 Fina block: D1 2 Makroalger: D1 2 Grova block: D3 1 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö 030m bredd, 50m sträcka Strandzon 05m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: 0 Träd: D1 bok Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: D2 bok Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D3 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: 0 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (03): 1 Dom. markanvändning: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: måttlig mycket lågt högt Dominerande taxa: Caenis luctuosa, 17% Chironomidae, 14% Heptagenia fuscogrisea, 12% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 7p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 bäcksländesläkte Försurn.känslig sländart: 2 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Gammarus: Elmis aenea Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Radix Musslor: Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: 12p Rödlistade arter: Riolus cupreus (NT), 6p Ovanliga arter: Piscicola geometra, Stenelmis canaliculata, Kommentarer: Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,6 5, obetydlig 4 12

11 11 Bottenfauna i Ivösjön 2008 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SKRÄBEÅN Ivösjön, Oretorp SKAIvösjön4 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Bromölla Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Läge: västsidan av udde, intill tomt Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 1 Tid/prov (s): 20 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Nej Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS Lokalens längd (normalt 10 m): 1 m Vattenhastighet (03): 0 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 0,25 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,3 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,3 m Vattentemperatur 12 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D1 1 Sand: 1 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: 0 Grus: D1 2 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 0 Fin sten: D2 2 Rosettväxter: D1 1 Utfällningar: 0 Grov sten: D3 1 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: D2 1 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö 030m bredd, 50m sträcka Strandzon 05m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: 0 Träd: D1 al bok Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: D2 al Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D3 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: 0 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (03): 0 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Dominerande taxa: Oulimnius sp., 20% Chironomidae, 14% Caenis luctuosa, 11% lågt måttlig mycket lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: 9p Indikatorgrupper, renvatten: 4 dagsländefamiljer 1 familj husbyggare Gammarus Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Sphaerium Musslor: Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: 15p Rödlistade arter: Riolus cupreus (NT), 6p Ovanliga arter: Pallasea quadrispinosa, Stenelmis canaliculata, Hydropsyche contubernalis, Kommentarer: Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,6 5, obetydlig 4 15

12 Bottenfauna i Ivösjön Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SKRÄBEÅN Ivösjön, Nordanvik SKAIvösjön5 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Bromölla Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Läge: i vik sydost om gården Lokal lämplig för provtagning: bra något mjuk botten Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 1 Tid/prov (s): 20 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Nej Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS Lokalens längd (normalt 10 m): 1 m Vattenhastighet (03): 0 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 0,25 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,4 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,4 m Vattentemperatur 12 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: D2 1 Överv.veg: D1 2 vass Grovdetritus: D1 3 Sand: D1 3 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: 0 Grus: 0 Långskottsveg: D2 2 slinga Grov död ved: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: 1 lobelia Utfällningar: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: D3 1 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö 030m bredd, 50m sträcka Strandzon 05m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: 0 Träd: D1 al bok Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: D2 al Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D3 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: 0 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (03): 0 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Dominerande taxa: Oligochaeta övriga, 19% Caenis horaria, 14% Chironomidae, 13% måttlig Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: Gammarus: Bäckbaggar: 12p Indikatorgrupper, renvatten: 4 dagsländefamiljer 2 familjer husbyggare Gammarus Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: 12p Rödlistade arter: Riolus cupreus (NT), 6p Ovanliga arter: Gyraulus crista, Stenelmis canaliculata, Kommentarer: Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,7 5, obetydlig 4 12

13 13 Bottenfauna i Ivösjön 2008 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SKRÄBEÅN Ivösjön, Näsum SKAIvösjön6 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Bromölla Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Läge: östra delen av vik Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 1 Tid/prov (s): 20 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Nej Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS Lokalens längd (normalt 10 m): 1 m Vattenhastighet (03): 0 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 0,25 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,2 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,3 m Vattentemperatur 13 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 2 Finsediment: D2 2 Överv.veg: D1 3 säv Grovdetritus: D1 3 Sand: D1 3 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: 0 Grus: 0 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: D2 2 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö 030m bredd, 50m sträcka Strandzon 05m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 2 Gräs/äng: D2 2 Träd: D1 al Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: D2 al Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D3 gräs Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: 0 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (03): 0 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Dominerande taxa: Chironomidae, 24% Oligochaeta övriga, 21% Cloeon dipterum, 15% hög Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: Naturvärde: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: Gammarus: Bäckbaggar: 1 Indikatorgrupper, renvatten: 4 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Gammarus Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Sialis, Radix Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kriteriepoäng totalt: 0p Kommentarer: Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,3 5, obetydlig 4 0

14 Bottenfauna i Ivösjön Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SKRÄBEÅN Ivösjön, Axeltorp SKAIvösjön7 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Bromölla Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Läge: vid båtplats i Östrevik Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 1 Tid/prov (s): 20 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Nej Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS Lokalens längd (normalt 10 m): 1 m Vattenhastighet (03): 0 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 0,25 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,2 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,3 m Vattentemperatur 12 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: D3 1 Överv.veg: D1 3 kaveldun Grovdetritus: D1 3 Sand: D1 2 Flytbladsveg: D2 2 gäddnate Fin död ved: 0 Grus: D2 1 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: D3 2 Utfällningar: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö 030m bredd, 50m sträcka Strandzon 05m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D2 2 Gräs/äng: D1 2 Träd: D3 al Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: D2 al Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D1 äng Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: 0 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (03): 0 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Dominerande taxa: Leptophlebia sp., 19% Cloeon dipterum, 16% Asellus aquaticus, 13% lågt måttlig lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: Gammarus: Bäckbaggar: 1 Indikatorgrupper, renvatten: 5 dagsländefamiljer 2 familjer husbyggare Gammarus Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Radix Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: Ovanliga arter: Gyraulus crista, Kommentarer: Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,5 5, obetydlig 4 3

15 15 Bottenfauna i Ivösjön 2008 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SKRÄBEÅN Ivösjön, Norreskog SKAIvösjön8 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Bromölla Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Läge: liten vik, västsidan av Ekenäs udde Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 1 Tid/prov (s): 20 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Nej Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS Lokalens längd (normalt 10 m): 1 m Vattenhastighet (03): 0 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 0,25 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,3 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,4 m Vattentemperatur 12 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D3 1 Finsediment: 0 Överv.veg: D2 1 sax Grovdetritus: D1 3 Sand: D1 3 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: D2 2 Grus: 0 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 0 Fin sten: D3 1 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: D2 1 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: D1 1 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö 030m bredd, 50m sträcka Strandzon 05m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: 0 Träd: D1 bok, al bok Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: D2 al Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D3 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: 0 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (03): 0 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Dominerande taxa: Chironomidae, 33% Asellus aquaticus, 13% Gammarus pulex, 10% lågt måttlig Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 10p Indikatorgrupper, renvatten: 1 bäcksländesläkte 3 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 5 familjer husbyggare Gammarus Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus Musslor: Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: 9p Rödlistade arter: Riolus cupreus (NT), 6p Ovanliga arter: Valvata piscinalis, Kommentarer: Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,5 5, obetydlig 4 9

16 Bottenfauna i Ivösjön Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SKRÄBEÅN Ivösjön, N Ljungen, Ivön SKAIvösjön9 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Kristianstad Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Läge: vid badplats, i vassrugge Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 1 Tid/prov (s): 20 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Nej Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS Lokalens längd (normalt 10 m): 1 m Vattenhastighet (03): 0 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 0,25 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,3 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,3 m Vattentemperatur 12 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D1 3 Finsediment: 0 Överv.veg: D3 1 vass Grovdetritus: 0 Sand: D1 3 Flytbladsveg: D2 2 vattenpilört Fin död ved: 0 Grus: 0 Långskottsveg: D1 2 slinga Grov död ved: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: D2 1 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö 030m bredd, 50m sträcka Strandzon 05m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: D2 1 Träd: D1 al björk Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: 0 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (03): 0 Dom. markanvändning: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: mycket lågt måttlig högt mycket lågt högt högt Dominerande taxa: Heptagenia fuscogrisea, 34% Leptophlebia sp., 25% Pallasea quadrispinosa, 11% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 8p Indikatorgrupper, renvatten: 4 dagsländefamiljer 1 familj husbyggare Försurn.känslig sländart: Indikatorgrupper, smutsvatten: Gammarus: Helobdella stagnalis Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: Ovanliga arter: Pallasea quadrispinosa, Kommentarer: Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,8 5, obetydlig 5 3

17 17 Bottenfauna i Ivösjön 2008 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SKRÄBEÅN Ivösjön, Ivön, Kyrkviken SKAIvösjön10 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Kristianstad Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Läge: innersta delen av kyrkviken Lokal lämplig för provtagning: bra något mjuk botten Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 1 Tid/prov (s): 20 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Nej Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: SS Lokalens längd (normalt 10 m): 1 m Vattenhastighet (03): 0 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 0,25 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,2 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,2 m Vattentemperatur 13 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D1 2 Finsediment: D2 2 Överv.veg: D1 2 vass Grovdetritus: D2 1 Sand: D1 2 Flytbladsveg: D2 2 gäddnate Fin död ved: 0 Grus: 0 Långskottsveg: D3 1 slinga Grov död ved: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö 030m bredd, 50m sträcka Strandzon 05m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: D2 1 Träd: D1 al salix Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: D2 salix Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D3 högört Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: 0 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (03): 0 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: lågt måttlig lågt högt Dominerande taxa: Leptophlebia sp., 25% Heptagenia fuscogrisea, 16% Stylaria lacustris, 16% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: Gammarus: Bäckbaggar: 1 Indikatorgrupper, renvatten: 4 dagsländefamiljer 2 familjer husbyggare Gammarus Indikatorgrupper, smutsvatten: Erpobdella Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: 6p Ovanliga arter: Piscicola geometra, Ceraclea annulicornis, Kommentarer: Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,5 5, obetydlig 5 6

18 Bilaga Bottenfauna i Ivösjön 2008 ARTLISTA Provpunkt Ivösjön, provpunkt 110 Provt.datum Provpunkt (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % NEMERTINI Nemertini ,1 RUNDMASKAR Nematoda ,4 VIRVELMASKAR obest Turbellaria Dendrocoelum lacteum ,1 PlanariaDugesia ,0 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,9 Stylaria lacustris ,2 IGLAR Hirudinea 3 Piscicola geometra ,1 Helobdella stagnalis ,2 Erpobdella octoculata ,1 Erpobdella testacea ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,8 Sphaerium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis ,0 Radix balthica/labiata ,2 Lymnaea stagnalis ,3 Myxas glutinosa ,0 Bathyomphalus contortus ,1 Gyraulus albus ,3 Gyraulus acronicus ,2 Gyraulus crista ,1 Planorbarius corneus ,0 Planorbis planorbis ,0 Theodoxus fluviatilis ,3 Valvata piscinalis ,1 Bithynia tentaculata ,8 Potamopyrgus antipodarum ,7 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,3 Gammarus pulex ,0 Pallasea quadrispinosa ,6 VATTENKVALSTER Hydracarina ,5 HOPPSTJÄRTAR Collembola ,0 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera vulgata ,3 Caenis horaria ,6 Caenis lactea ,1 Caenis luctuosa ,3 Heptagenia fuscogrisea ,6 Leptophlebia marginata ,5 Leptophlebia vespertina ,1 Leptophlebia sp ,3 Baetis fuscatus ,1 Centroptilum luteolum ,8 Cloeon dipterum ,5 Cloeon sp ,3 Procloeon bifidum ,0 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis ,0 Nemoura sp ,0 TROLLSLÄNDOR Odonata Ischnura elegans ,1 Erythromma najas ,1 Coenagrion pulchellum/puella ,0 Coenagrionidae ,0 Libellula quadrimaculata ,1

19 Bilaga Bottenfauna i Ivösjön 2008 ARTLISTA Provpunkt Ivösjön, provpunkt 110 Provt.datum Provpunkt (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % SKALBAGGAR Coleoptera Haliplus sp ,0 Orectochilus villosus ,2 Elmis aenea ,0 Oulimnius troglodytes ,7 Oulimnius tuberculatus ,1 Oulimnius sp ,0 Riolus cupreus NT ,9 Stenelmis canaliculata ,3 MEGALOPTERA Sialis sp ,0 Sialis lutaria ,0 Sialis morio? ,0 NATTSLÄNDOR Trichoptera Lype phaeopa ,1 Tinodes waeneri ,0 Ecnomus tenellus ,0 Polycentropodidae ,0 Cyrnus flavidus ,1 Cyrnus sp ,1 Holocentropus picicornis ,1 Polycentropus flavomaculatus ,1 Hydropsyche contubernalis ,1 Agraylea sp ,0 Hydroptila sp ,1 Ithytrichia sp ,0 Oxyethira sp ,1 Agrypnia varia ,0 Agrypnia pagetana? ,0 Agrypnia picta? ,1 Phryganea bipunctata ,1 Lepidostoma hirtum ,4 Molanna angustata ,1 Athripsodes aterrimus ,0 Athripsodes cinereus ,6 Athripsodes sp ,4 Ceraclea annulicornis ,2 Mystacides azurea ,4 Mystacides nigra ,2 Mystacides sp ,7 Oecetis testacea ,1 Setodes argentipunctellus ,1 TVÅVINGAR Diptera Helius sp ,0 Chironomidae ,7 Ceratopogonidae ,0 ANTAL TAXA INDIVIDANTAL Individantal/m

20 Bottenfauna i Ivösjön Bilaga 2. Metodik Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona där Jan Pröjts stått för provtagningen. Maja Holmström utförde sorteringsarbetet, Cecilia Holmström de taxonomiska bestämningarna och Jan Pröjts har sammanställt resultaten. Ekologgruppen är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS EN :1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, sjöar och vattendrag bottenfauna tidsserier, ackred nr 1279). Undersökningen har omfattat 10 delprov i Ivösjön. Bottenfaunaproverna togs den 9 oktober 2008 med den s k sparkmetoden (efter SS EN EN :1). Metodiken följer Handledning för miljöövervakning, sjöar och vattendrag bottenfauna tidsserier. Vid varje provpunkt i vattendragen togs 1 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 20 sekunder. Proven konserverades i fält med etanol (80 %) till en koncentration av ca 70 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. På blanketten noterades även uppgifter om bredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, kantvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning samt övriga kommentarer (t ex bedömning av provplatsens lämplighet som bottenfaunalokal och något om de djur som iakttagits direkt i fält). Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 20 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer och ljusmikroskop. Bilaga 3. Resultatbehandling Art och individantal Vid utvärderingen har antalet taxa angivits. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal taxa och antal individer med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4000

21 21 Bottenfauna i Ivösjön 2008 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystem övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 1990). En bedömning av lokalens hela art och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1 3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3gradig skala där 04 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4 6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag, bäck och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt phintervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5,0 ger 2 p; 4,9 4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1,0 ger 2 p; 1,00,75 ger 1 p och <0,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 40 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 67 indexpoäng benämns påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: 04 p = starkmkt stark försurningspåverkan 46 p = betydlig påverkan 67 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan