Undersökning av 10 lokaler

Transkript

1 Undersökning av 1 lokaler på uppdrag av Vegeåns Vattendragsförbund

2 Tom sida

3 1 Bottenfauna i Vegeån 21 Undersökning av 1 lokaler Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson och Ann Nilsson. Granskning: Cecilia Holmström. Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund. Omslagsbild: Hasslarpsån, bron vid Välinge, lokal 19. Landskrona EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag): 15 Antal bilagor: 4 Utskriftsversion: Ekologgruppen i Landskrona AB ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

4 Bottenfauna i Vegeån 29 2 Undersökning av 1 lokaler Innehållsförteckning sidan Inledning... Resultat... 4 Allmänt... 4 Föroreningsbedömning... 7 Naturvärde... 8 Rödlistade och ovanliga arter... 8 Ekologisk status... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar Vegeån vid Åkarpsmölla (pkt 1) Vegeån vid Nyåkra (pkt 2) Vegeån vid Åbromölla (pkt 22c) Vegeån vid Ekebro (pkt 7) Vegeån vid Vegeholm (pkt 9a) Hallabäcken vid Båv (pkt 11)... 1 Humlebäcken vid Helenedal (pkt 15)... 1 Ödåkrabäcken vid Ödåkra (pkt 2c)... 1 Mörarpsbäcken vid Benarp (pkt 6b) Hasslarpsån vid Välinge (pkt 19) Bilaga 1. Metodik Bilaga 2. Resultatbehandling...16 Art- och individantal Funktionella grupper Försurningsindex Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Naturvärdesindex Rödlistade arter Shannons diversitetsindex...19 ASPT-index EPT-index... 2 BpHI (BottenpHauna-index)... 2 Bedömning av tillstånd - vattendrag... 2 Bedömning av ekologisk status... 2 Bilaga. Litteratur Referenser Bestämningslitteratur Bilaga 4. Provpunktsvis redovisning... 2 Ekologgruppen

5 Bottenfauna i Vegeån 29 Undersökning av 1 lokaler Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från en bottenfaunaundersökning av 1 lokaler i Vegeåns vattensystem 29. Undersökningen har utförts av Ekologgruppen på uppdrag av Vegeåns vattendragsförbund. Bottenfaunaundersökningar används ofta som komplement till kemiska undersökningar i vattendrag och sjöar. Genom att många organismer utvecklas under en längre tid i vattnet visar deras förekomst också på hur miljön har varit under samma tid. Numera är miljökraven hos många arter och grupper välkänd, varför resultat från standardiserade bottenfaunaundersökningar kan visa hur vattnet är påverkat av t ex försurning och föroreningar. Vegeå har sina källområden på Söderåsen i Gillastigs mosse och mynnar i Skälderviken strax söder om Ängelholm. Avrinningsområdet domineras till 58 % av åkermark, med de största jordbruksområdena omkring Hasslarpsån och i nedre delen av huvudfåran. Betesmark utgör 4 %, skogsmark 19 %, tätorter 6 % och övrig mark 1 % av avrinningsområdet. De största skogsområdena finns vid Hallabäcken. Vegeåns Vattendragsförbund som bildades 1968 övervakar utnyttjandet av åns resurser, samt initierar undersökningar som recipientkontroll, elfiske och bottenfauna. Undersökningar av bottenfaunan i vattendragsförbundets regi har tidigare utförts 198, 1988, 1994, 2 och 26. De tidigare resultaten har sammanfattats och används som jämförelsematerial i föreliggande rapport. Tabell 1. Undersökta bottenfaunalokaler i Vegeåns vattensystem 29. Nr Vattendrag Lokal RN x RN y Datum 1 Vegeå Åkarpsmölla Vegeå Nyåkra c Vegeå Åbromölla Vegeå Ekebro a Vegeå Vegeholm Hallabäcken Båv Humlebäcken Helenedal c Ödåkrabäcken Ödåkra b Mörarpsbäcken Benarp Hasslarpsån Bro vid Välinge Ekologgruppen

6 Bottenfauna i Vegeån 29 4 Undersökning av 1 lokaler Resultat Allmänt De undersökta lokalerna uppvisade varierande resultat med låga till mycket höga artantal, samt låg till hög täthet av djur (se tabell 2 och figur 1). Antalet taxa (arter) varierade mellan 18 och 48, samt tätheten av djur mellan 25 och 21 individer/m 2. Av lokalerna i huvudfåran visar den längst uppströms belägna lilla bäcken vid Åkarpsmölla (pkt 1) på fina värden och ett varierat bottenfaunasamhälle. De två nedströms liggande provpunkterna, vid Nyåkra och Åbromölla (pkt 2 och 22c) hade höga till mycket höga artantal och bra indexvärden, medan de två längst ner belägna provpunkterna vid Ekebro och Vegeholm (pkt 7 och pkt 9a) uppvisar ett högt artantal men index som visar på en större påverkan av föroreningar. Av biflödena utmärker sig Hallabäcken (pkt 11) som ett vattendrag med höga värden, med flest antal arter, bra indexvärden och en rödlistad art. De övriga biflödena, Humlebäcken (pkt 15), Ödåkrabäcken (pkt 2c), Mörarpsbäcken (pkt 6b) och Hasslarpsån (pkt 19) visar alla på sämre förhållanden med fattigare bottenfauna, lägre artantal, index som indikerar näringsrika förhållanden och betydlig till stark påverkan av föroreningar. När det gäller tätheten av djur kan höga individantal ofta kopplas till näringspåverkade förhållanden, då en ökad tillgång på näring kan innebära massutveckling av vissa tåliga organismer. Exempel på djur som ofta ses i stor mängd i näringspåverkade vatten är glattmaskar (Oligocheta), dagsländan Baetis rhodani, sötvattensgråsugga, Asellus aquaticus och fjädermygglarver (Chironomidae). Mörarpsbäcken (pkt 6b) är ett vattendrag som utmärker sig med stora tätheter av dessa näringsgynnade djur, då tre fjärdedelar av det totala individantalet utgjordes av sådana i undersökningen 29. Tabell 2. Sammanfattning av resultatet från bottenfaunaundersökning i Vegeåns vattensystem 29. För förklaring av index, se bilaga 2. Nr Vattendrag Taxa Indantal/m 2 Bedömning förorening Shindex ASPTindex EPTindex DFIindex NVindex Bedömning naturvärde 1 Vegeå 1 71,7 5, obetydlig 6 högt 2 Vegeå ,8 6, obetydlig 22c Vegeå ,7 6, 2 7 obetydlig 1 7 Vegeå ,5 5, 12 5 måttlig 6 högt 9a Vegeå 41 89,7 5, 12 4 betydlig 1 högt 11 Hallabäcken ,9 6,4 2 7 obetydlig 21 mycket högt 15 Humlebäcken ,1 4,7 6 4 betydlig 2c Ödåkrabäcken ,8 4, 4 betydlig 6b Mörarpsbäcken ,9 4,2 stark 19 Hasslarpsån 245,4 4,2 stark Ekologgruppen

7 5 Bottenfauna i Vegeån 29 Undersökning av 1 lokaler 5 antal taxa c 7 9a c 6b 19 lokalnummer 25 antal individer c 7 9a c 6b 19 lokalnummer Figur 1. Antal taxa och individantal på undersökta lokaler i Vegeåns vattensystem 29. Ekologgruppen

8 Bottenfauna i Vegeån 29 6 Undersökning av 1 lokaler Totalt noterades 12 arter (taxa) i undersökningen (se tabell ). Artrikaste grupp var nattsländor med taxa, därefter dagsländor med 18 taxa, följt av snäckor, skalbaggar och tvåvingar med 12 taxa vardera. I vissa grupper hittades bara ett taxa. När det gäller den allmänna tätheten av djur noterades högst total täthet av kräftdjur, därefter tvåvingar och dagsländor. Observera att vissa lokaler helt har saknat vissa grupper, vilket inte syns i tabellen. Tabell. Sammanfattning av antal taxa och medelantalet individer för alla lokalerna i bottenfaunaundersökningen 29. I individantal/m 2 ingår inte djur i kvalprov. Vetenskapligt Svenska Antal taxa Medel antal ind/m 2 Trichoptera Nattsländor 118 Ephemeroptera Dagsländor Gastropoda Snäckor Coleoptera Skalbaggar 12 1 Diptera Tvåvingar Plecoptera Bäcksländor 8 12 Hirudinea Iglar 6 2 Hemiptera Skinnbaggar 5 1 Crustacea Kräftdjur 4 28 Turbellaria Virvelmaskar 4 12 Oligochaeta Glattmaskar Bivalvia Musslor Megaloptera Sävsländor 1, Araneae Spindlar 1,1 Acarida Vattenkvalster 1 27 Odonata Trollsländor 1,1 Collembola Hoppstjärtar 1 4 TOTALT Nattsländan Agapetus fuscipes, en rödlistad art som hittades i Hallabäcken vid Båv (pkt 11) i bottenfaunaundersökningen 29. Ilustration: Maja Holmström. Ekologgruppen

9 7 Bottenfauna i Vegeån 29 Undersökning av 1 lokaler Föroreningsbedömning Påverkan av organisk/eutrofierande föroreningar anges med hjälp av danskt faunaindex (DFI). I tabell 2 och figur 2 redovisas index och bedömning av provpunkterna i Vegeåns vattensystem 29. De tre längst upp belägna provpunkterna i huvudfåran (pkt 1-Åkarpsmölla, 2-Nyåkra, 22c-Åbromölla) bedömdes vara obetydligt påverkade av näringsindikerande föroreningar. Längre ned i vattensystemet ökar näringseffekterna och i Vegeån vid pkt 7 (Ekebro) bedöms påverkan vara måttlig, samt vid pkt 9a (Välinge), betydlig. I biflödena bedömdes påverkan av näringsämnen vara obetydlig i Hallabäcken (pkt 11), betydlig i Humlebäcken (pkt 15) och Ödåkrabäcken (pkt 2c), samt stark i Mörarpsbäcken (pkt 6b) och Hasslarpsån (pkt 19). Figur 2. Föroreningsingspåverkan enligt danskt faunaindex (DFI) vid undersökta lokaler i Vegeåns vattensystem 29. Ekologgruppen

10 Bottenfauna i Vegeån 29 8 Undersökning av 1 lokaler Naturvärde En bedömning av naturvärden har gjorts med hjälp av naturvärdesindex och redovisas i tabell 2 och figur. Indexet ger poäng för höga artantal, stor diversitet, samt förekomst av ovanliga och rödlistade arter. En lokal, Hallabäcken (pkt 11) bedömdes, främst på grund av en rödlistad art, ha mycket höga naturvärden. I Vegeån vid Vegeholm (pkt 9a) bedömdes naturvärdena vara höga, då lokalen var artrik och hyste tre ovanliga arter. I huvudfåran bedömdes även lokalen vid Åkarpsmölla (pkt 1) och Ekebro (pkt 7) ha höga naturvärden då det noterades ovanliga arter där. Vid de övriga undersökta lokalerna i Vegeåns vattensystem 29, bedömdes naturvärdena vara allmänna mycket högt naturvärde högt naturvärde naturvärdesindex rödlistade arter ovanliga arter diversitet antal taxa c 7 9a c 6b 19 lokalnummer Figur. Naturvärdesindex och de ingående delpoängen för rödlistade och ovanliga arter, diversitet samt antal taxa i Vegeåns vattensystem 29. Gränserna för bedömningarna höga naturvärden >= 6 poäng, samt mycket höga naturvärden >= 16 poäng. Rödlistade och ovanliga arter De påträffade rödlistade och ovanliga arterna i undersökningen redovisas i tabell 1. I Hallabäcken vid Båv (pkt 11) hittades en rödlistad art, nattsländan Agapetus fuscipes, som är klassad som VU (sårbar) enligt Gärdenfors (25) Rödlistade arter i Sverige 25, Artdatabanken, SLU. Arten har noterats vid lokalen även i undersökningen 2. Enligt Ekologgruppens databas med underlag från 158 lokaler i de sydligaste länen i Sverige har arten påträffats på 15 lokaler runt om i Skåne. Agapetus fuscipes lever på steniga substrat i permanenta vattendrag av skiftande storlek. Larven bygger sitt hus av sten/sandkorn där syresatt vatten kan strömma in mellan mineralkornen. Arten räknas till gruppen skrapare och påväxtalger är sannolikt den viktigaste födan. Vattnet ska vara väl syresatt då larverna är känsliga för låga syrgasnivåer. Spridningsförmågan anses vara svag och de vuxna sländorna Ekologgruppen

11 9 Bottenfauna i Vegeån 29 Undersökning av 1 lokaler flyger främst utmed vattendragen. Arten är känslig för organiska föroreningar och igenslamning. Åtta ovanliga arter noterades, tre snäckor, en dagslända och fyra nattsländor. De tre ovanliga snäckorna Bithynia leachii, Valvata cristata och Gyraulus crista har alla påträffats i Vegeå tidigare, och är noterade på åtskilliga lokaler runt om i Skåne. De påträffas i näringsrika miljöer, både i vattendrag och stillastående vatten. De ovanliga nattsländorna Hydropsyche saxonica och Brachycentrus subnubilus har också noterats i Vegeån tidigare, medan de två andra nattsländorna Lype reducta och Ceraclea dissimilis hittades för första gången 29. Dagsländan Caenis robusta påträffades i Vegen vid Ekebro (pkt 7). Den har inte noterats i Vegeåns vattensystem tidigare men hittats i ett antal dammar och sjöar i Skåne. Endast vid ett tillfälle tidigare har arten noterats i rinnande vatten, vid en lokal som ligger strax nedströms en damm. Arten är tydligt knuten till stillastående vatten. Därför är det troligt att exemplaret som hittades i Vegeån vid Ekebro har sitt ursprung i dammarna som ligger uppströms lokalen. Tabell 4. Lokaler med fynd av rödlistade eller ovanliga arter i Vegeåns vattensystem 29. I tabellen redovisas antalet påträffade individer av respektive art. Hotklassning sårbar enligt Artdatabankens rödlista från 25. Klassning ovanlig enligt Ekologgruppens databas. Vegeå Vegeå Vegeå Hallab. Mörarps. Hasslarp. Antal Kategori Art provpunkt 1 7 9a 11 6b 19 ind Rödlistad Nattsländor VU (Sårbar) Agapetus fuscipes 1 1 Ovanlig Snäckor Bithynia leachii 4 1 Valvata cristata 8 Gyraulus crista 76 Dagsländor Caenis robusta Nattsländor Lype reducta 2 Hydropsyche saxonica Brachycentrus subnubilus 5 1 Ceraclea dissimilis Antal arter Ekologgruppen

12 Bottenfauna i Vegeån 29 1 Undersökning av 1 lokaler Ekologisk status En klassificering av bottenfaunans ekologiska status i Vegåns vattensystem 29 har gjorts i figur 4. Den ekologiska statusen bedömdes vara hög vid alla provpunkter i huvudfåran utom vid Ekebro (pkt7), där statusen bedömdes vara måttlig. I biflödena utmärkte sig Hallabäcken (pkt 11) med hög status, medan de övriga lokalerna, Humlebäcken (pkt 15), Ödåkrabäcken (pkt 2c), Mörarpsbäcken (pkt 6b) och Hasslarpsån (pkt 19) bedömdes ha otillfredsställande status. Figur 4. Klassifisering enligt EU:s vattendirektiv av ekologisk status för bottenfaunan i Vegeåns vattensystem 29. Ekologgruppen

13 11 Bottenfauna i Vegeån 29 Undersökning av 1 lokaler Jämförelse med tidigare undersökningar Undersökningar av bottenfaunan i Vegeåns vattensystem har tidigare utförts 198, 1988, 1994, 2 och 26. Undersökningsmetodiken skiljer sig något mellan de olika undersökningarna. För att få ett så jämförbart material som möjligt har indexvärden för samtliga års undersökningar räknats ut och bedömts i Ekologgruppens bottenfaunadatabas. I text och diagram nedan följer en jämförelse med tidigare undersökningar när det gäller antal taxa och föroreningsindex (DFI) av de undersökta bottenfaunalokalerna i Vegeåns vattensystem 29. De vänstra diagrammen anger antalet taxa för de undersökta åren och de högra föroreningsindex (DFI). I föroreningsindex bedöms bottenfaunans känslighet för eutrofiering och organiska föroreningar. Färgerna på staplarna i diagrammen till höger följer bedömningen av föroreningspåverkan: mycket stark stark betydlig måttlig svag obetydlig Vegeån vid Åkarpsmölla (pkt 1) I Vegeån vid Åkarpsmölla kan en liten förbättring av bottenfaunasamhället över tiden märkas, då artantalet är högre och bedömningen av föroreningspåverkan obetydlig från 2 och framåt Antal taxa Föroreningsindex Vegeån vid Nyåkra (pkt 2) En liten förbättring av bottenfaunasamhället över tiden kan märkas i Vegeån vid Nyåkra. Artantalet är högre de senare undersökningsåren än under början av tidsperioden. Bedömningen av föroreningspåverkan är obetydlig från 1988 och framåt Antal taxa Föroreningsindex Ekologgruppen

14 Bottenfauna i Vegeån Undersökning av 1 lokaler Vegeån vid Åbromölla (pkt 22c) Vegeån vid Åbromölla uppvisar en positiv trend när det gäller bottenfaunan. Artantalet är högre de senare undersökningsåren än under början av tidsperioden. Bedömningen av föroreningspåverkan är obetydlig från 1988 och framåt c. Antal taxa c. Föroreningsindex Vegeån vid Ekebro (pkt 7) En tendens till förbättring kan ses i Vegeån vid Ekebro. Artantalet är högre de senare undersökningsåren än under början av tidsperioden. Bedömningen av föroreningspåverkan var i topp 2, men har sedan blivit sämre igen, dock inte så dålig som 1994 och bakåt Antal taxa Föroreningsindex Vegeån vid Vegeholm (pkt 9a) Vid den längst ned belägna provpunkten i huvudfåran, Vegeån vid Vegeholm, kan en svag förbättring av bottenfaunan märkas under de senare undersökningsåren. Föroreningsindex visar dock att lokalen fortfarande är betydligt påverkad av näringsindikerande föroreningar a. Antal taxa Föroreningsindex Ekologgruppen

15 1 Bottenfauna i Vegeån 29 Undersökning av 1 lokaler Hallabäcken vid Båv (pkt 11) I Hallabäcken vid Båv har det inte skett några nämnvärda förändringar över tiden. Lokalen har under alla undersökningsåren hyst ett artrikt bottenfaunasamhälle, till synes nästan obetydligt påverkat av föroreningar Antal taxa Föroreningsindex Humlebäcken vid Helenedal (pkt 15) I Humlebäcken vid Helenedal kan inte några ihållande förändringar märkas. Bottenfaunasamhället visar inga tendenser till att öka i antal arter och indikerar en betydlig näringspåverkan från 1988 och framåt Antal taxa Föroreningsindex Ödåkrabäcken vid Ödåkra (pkt 2c) Ödåkrabäcken vid Ödåkra har bara undersökts två gånger tidigare. Ingen förändring kan ses under åren. Bäcken har ett artfattigt bottenfaunasamhälle som är betydligt påverkat av föroreningar c. Antal taxa c. Föroreningsindex Ekologgruppen

16 Bottenfauna i Vegeån Undersökning av 1 lokaler Mörarpsbäcken vid Benarp (pkt 6b) Två undersökningar har tidigare gjorts i Mörarpsbäcken vid Benarp. Ingen förbättring kan ses under åren. Bäcken har ett artfattigt bottenfaunasamhälle som är betydligt till starkt påverkat av föroreningar b. Antal taxa b. Föroreningsindex Hasslarpsån vid Välinge (pkt 19) I Hasslarpsån vid Välinge syns ingen förbättring över tiden. Snarare har antalet taxa minskat efter Bottenfaunan har under alla undersökningsåren visat en betydlig till stark näringspåverkan Antal taxa Föroreningsindex Ekologgruppen

17 15 Bottenfauna i Vegeån 29 Undersökning av 1 lokaler Bilaga 1. Metodik Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona. Ekologgruppen är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS EN :1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier, ackred nr 1279). Bottenfaunaproverna 29 i Vegeåns vattensystem togs med den s k sparkmetoden (efter SIS-metod SS-28191). Undersökningen har omfattat 1 provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs den 6 och 15 november 29 med den s k sparkmetoden (efter SIS-metod SS-28191). Metodiken följer Handledning för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier. Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. I praktiken innebar detta ofta att sökprovet riktades mot vegetation i kanten, block, grenar och/eller håvning över ren sandbotten. Ekologgruppen

18 Bottenfauna i Vegeån Undersökning av 1 lokaler Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. På blanketten noterades även uppgifter om bredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, kantvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning samt övriga kommentarer (t ex bedömning av provplatsens lämplighet som bottenfaunalokal och något om de djur som iakttagits direkt i fält). Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har allt det insamlade materialet sökts igenom under mikroskop (4x förstoring) för att säkerställa att inga arter förbisetts. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 2 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 8 % god (gul cell, värde 7 92) och > % svag (orange cell, värde under 7). Bilaga 2. Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 Ekologgruppen

19 17 Bottenfauna i Vegeån 29 Undersökning av 1 lokaler Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen.. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1 - poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en -gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 2 taxa, *** i sjölitoral > taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan Ekologgruppen

20 Bottenfauna i Vegeån Undersökning av 1 lokaler Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport 491. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/- grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Ekologgruppen

21 19 Bottenfauna i Vegeån 29 Undersökning av 1 lokaler Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, 46-5 ger p, >5 ger 1 p Antal taxa sjölitoral: 1- ger 1 p, 4-5 ger p, >5 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >,8-4, ger 1 p, >4, ger p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors (25) Rödlistade arter i Sverige 25 Artdatabanken, SLU. Kategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Missgynnad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = -Σn i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 198) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. Ekologgruppen

22 Bottenfauna i Vegeån 29 2 Undersökning av 1 lokaler EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport 491. Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning 1 Mycket högt index Shannons diversitets -index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex >,71 >6,9 >1 7 >29 2 Högt index 2,97-,71 6,1-6, Måttligt högt index 2,22-2,97 5,-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4,5 2 7 Bedömning av ekologisk status En bedömning av ekologisk status har gjorts enlig Naturvårdsverket, handbok 27:4: Bedömningen anger den ekologiska statusen, där hög status anger ett bra eller önskat tillstånd och dålig status anger ett bristfälligt eller oönskat tillstånd. För mer information om beräkningar, ingående index mm hänvisas till PDF-rapporten Ekologgruppen

23 21 Bottenfauna i Vegeån 29 Undersökning av 1 lokaler Bilaga. Litteratur Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport 445. Gärdenfors, U. (ed) 25. Rödlistade arter i Sverige 25. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket. 2. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 491. Naturvårdsverket. 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. 22:1. Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 4. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport 811. Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Glöer, P. 22. Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Die Tierlwelt Deutschlands, 7 Teil. ConchBooks. Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 4, 6 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Ekologgruppen

24 Bottenfauna i Vegeån Undersökning av 1 lokaler Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 17. Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 8: Killeen, I., Aldridge, D. & Oliver, G. 24. Freshwater Bivalves of Britain and Ireland. Field Studies Council. Cambridge. Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 1. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 19: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17: Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7:9-98. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 2. Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 61. Ekologgruppen

25 2 Bottenfauna i Vegeån 29 Undersökning av 1 lokaler Bilaga 4. Provpunktsvis redovisning I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer SLU:s Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag-bottenfauna tidsserier ( ). Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Tidigare resultat De tidigare undersökningsresultat som redovisas längst ner på högersidorna har erhållits från nedanstående rapporter. För att få ett så jämförbart material som möjligt har indexvärden för samtliga års undersökningar räknats ut i Ekologgruppens bottenfaunadatabas. Detta kan göra att indexvärden och bedömningar inte stämmer helt överens med de som redovisats i tidigare rapporter. I undersökningarna från 198 och 1988, som inte haft samma metodik som i senare undersökningar, har den provtagna ytan uppskattats till,4 respektive 1 m 2. Herrmann, J Bottenfaunan i Vegeån Vegeåns Vattendragsförbund. Rapport 1989:2. Herrmann, J Bottenfaunan i Vegeån Vegeåns Vattendragsförbund. Rapport 1996:1. Nilsson, C., Ericsson, U. & Medin, M. 21. Bottenfauna i Vegeån 2. Vegeåns Vattendragsförbund. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Liungman, M. 27. Bottenfauna i Vegeån 26. Vegeåns Vattendragsförbund. Medins Biologi AB. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 8 % god (värde 7 92) och under % svag (värde under 7). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslig het (A) Taxats funktion (B) Känslighet för organisk-eutrofierande belastning (C) Taxats hotkategori (D) 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i kraftigt jordbrukspåverkade vatten Starkt hotad (EN) =taxat tål ph 5,-5,4 =predator =påträffats i måttligt jordbrukspåverkade Sårbar (VU) vatten 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typisk för vatten som på sin höjd är belastade Missgynnad (NT) av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumn A och C har hämtats ur SNV Rapport 445 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur facklitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 25. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 1555 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. Ekologgruppen

26 Bottenfauna i Vegeån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: VEGE Å Vege å, Åkarpsmölla SKA-Vege1 Provdatum: Koordinater x: y: 1582 Kommun: Svalöv Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: 1 m nedstr bro Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 4 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur 6,2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: D 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D 1 Grus: D1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: D1 Träd: D2 Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 björk Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D Våtmark: Artif mark: D2 1 Övrigt: Åker: Beskuggning (-): 1 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig obetydlig Artantal: måttligt Kriteriepoäng (max 14): 11p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 2 bäcksländesläkten Antal taxa: 1p dagsländefamiljer Shannonindex: högt Försurn.känslig sländart: p 2 familjer husbyggare ASPT-index: måttligt Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis aenea, Limnius volckmari EPT-index: måttligt Gammarus: p Surhetsindex: mycket högt Bäckbaggar: 1p DFI-index: mycket högt Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: - Baetis rhodani, 2% B/P index: 2p Gammarus pulex, 21% Chironomidae, 1% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 6p Ovanliga arter: Hydropsyche saxonica, p Lype reducta, p Kommentarer: Artantalet var måttligt. Alla viktigare djurgrupper noterades förutom snäckor och iglar. De dominerande arterna var sötvattensmärlan Gammarus pulex och dagsländan Baetis rhodani vilka är typiska i en bäck i det skånska jordbrukslandskapet. Syreförhållandena antas ha varit goda då några olika bäcksländor noterades samt den mycket känsliga dagsländan Ephemera danica. Både försurningskänsliga och renvattenkrävande arter noterades och lokalen bedömdes vara obetydligt påverkad av såväl försurning som organisk-eutrofierande förorening. Det är samma bedömningar som gjorts vid de senaste undersökningarna. Vid lokalen påträffades två ovanliga arter; nattsländan Hydropsyche saxonica och nattsländan Lype reducta. H saxonica ha även tidigare noterats på lokalen. Naturvärdet bedömdes vara högt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,5 5, obetydlig 6 svag ,8 5, obetydlig 6 svag , 6, obetydlig 7 obetydlig ,9 6, obetydlig 7 obetydlig ,7 5, obetydlig 7 obetydlig 6 högt högt högt Ekologgruppen i Landskrona AB

27 ARTLISTA Provpunkt SKA-Vege1 Vegeå, Åkarpsmölla 25 Bottenfauna i Vegeån 29 Provt.datum Provtagningskvalitet 97 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,6 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina 1 2 X DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,9 Heptagenia sulphurea ,8 Baetis gemellus-gr ,1 Baetis niger ,1 Baetis rhodani ,4 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis ,1 Nemoura flexuosa , Leuctra hippopus , SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis 5 1 1,1 Hydraena riparia ,8 Elodes sp X Elmis aenea ,7 Limnius volckmari , NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila fasciata 1 1,1 Rhyacophila sp ,1 Lype reducta , Polycentropus flavomaculatus ,5 Hydropsyche pellucidula ,6 Hydropsyche saxonica ,7 Hydropsyche siltalai ,2 Hydropsyche sp ,6 Agapetus ochripes ,1 Silo pallipes ,9 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp , Dicranota sp ,2 Ptychoptera sp ,1 Simuliidae ,9 Chironomidae ,7 Empididae , ANTAL TAXA (exkl sökprov) 29 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 1 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 71 Ekologgruppen i Landskrona AB

28 Bottenfauna i Vegeån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: VEGE Å Vege å, Nyåkra SKA-Vege2 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Svalöv Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: precis nedstr bro Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 4 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 6 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):, m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),5 m Vattentemperatur 6, ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: D 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: D1 1 Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: Träd: Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D2 Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: D1 Beskuggning (-): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig obetydlig Artantal: mycket högt Kriteriepoäng (max 14): 14p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig Virvelmaskar Antal taxa: 2p 4 bäcksländesläkten Shannonindex: mycket högt Försurn.känslig sländart: p dagsländefamiljer ASPT-index: måttligt 5 familjer husbyggare Gammarus: p EPT-index: högt Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Bäckbaggar: 1p aenea, Limnius volckmari, Ancylus Surhetsindex: mycket högt Iglar: 1p fluviatilis DFI-index: mycket högt Musslor: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Dominerande taxa: Snäckor: 1p Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium Baetis rhodani, 5% B/P index: 2p Gammarus pulex, 9% Limnius volckmari, 8% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Övriga kriterier: Antal taxa: poäng Kommentarer: Artantalet var mycket högt. Alla viktiga djurgrupper noterades. De mest talrika arterna var dagsländan Baetis rhodani och sötvattensmärlan Gammarus pulex, vilka är vanliga i skånska bäckar i jordbrukslandskapet. Syrgasförhållandena på lokalen bedöms ha varit goda då både bäcksländor, bäckvattenbaggar och den känsliga dagsländan Ephemera danica noterades. Försurningskänsliga och renvattenkrävande arter noterades såväl bland dag- som nattsländor. Lokalen bedömdes vara obetydligt påverkad av både försurning och organisk-eutrofierande förorening. Det är samma bedömning som gjorts vid de tidigare undersökningarna. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades. Naturvärdet bedömdes vara. Vid 1988 års undersökning noterades den rödlistade nattsländan Crunoecia irrorata och den ovanliga skalbaggen Brychius elevatus på lokalen, vilket gav ett högt naturvärde. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,4 5, obetydlig 6 obetydlig ,6 5, obetydlig 7 obetydlig , 5, obetydlig 7 obetydlig ,4 6, obetydlig 7 obetydlig ,7 6, obetydlig 7 obetydlig ,8 6, obetydlig 7 obetydlig mycket högt högt Ekologgruppen i Landskrona AB