GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND BOTTENFAUNA I GÖTA ÄLV 2003

Transkript

1 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND BOTTENFAUNA I GÖTA ÄLV 2003 En undersökning av bottenfaunan på sex lokaler i huvudfåran samt en lokal vardera i Nordre älv och Mölndalsån. Göta älv provpunkt 3 vid Garn Medins Sjö- och Åbiologi AB

2

3 Medins Sjö- och Åbiologi AB Bottenfauna i Göta älv 2003 En undersökning av bottenfaunan på sex lokaler i huvudfåran samt en lokal vardera i Nordre älv och Mölndalsån. Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke Carin Nilsson Iréne Sundberg Medins Sjö- och Åbiologi AB Telefon Telefax E-postadress Företagsvägen mats.medin@medins-biologi.se Mölnlycke

4

5 Innehåll Sammanfattning...5 Inledning...7 Metodik...8 Uppdrag och syfte...8 Provtagningslokaler...8 Utförande...8 Utvärdering...9 Resultat...10 Antal taxa...10 Individtäthet...11 Påverkan av näringsämnen/organiskt material...12 Påverkan av försurning...14 Annan påverkan...15 Bedömning av naturvärde...17 Referenser...19 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal...21 Bilaga 2 - Lokalbeskrivningar...31 Bilaga 3 - Artlistor...41 Bilaga 4 - Bedömningsgrunder för bottenfauna...51

6

7 Medins Sjö- och Åbiologi AB 2003 Sammanfattning Medins Sjö- och Åbiologi AB har på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund utfört bottenfaunaundersökningar enligt en standardiserad sparkmetod (SS-EN ). Undersökningen omfattade sju lokaler i Göta älvs huvudfåra samt en lokal i Nordre älv och en lokal i Mölndalsån (figur I). Provtagningen genomfördes under våren Syftet med undersökningen var främst att bedöma eventuell påverkan på bottenfaunan samt att värdera bottenfaunans naturvärden och skapa ett referensmaterial för framtida undersökningar. Resultatet av undersökningen visade att det finns en påverkan på bottenfaunan i Göta älvs huvudfåra, med undantag för den översta lokalen vid Vargön. Bottenfaunan bedömdes främst vara påverkad av vågsvall och erosion från fartygstrafiken men på ett par lokaler bedöms den som påverkad av näringsämnen/organiskt material (tabell I). Samtliga lokaler bedömdes som opåverkade av försurning. Det påträffades vidare en rödlistad snäckart i Nordre älv. Bottenfaunan där, liksom i Mölndalsån vid Ullevi, bedömdes ha höga naturvärden. Vid övriga provpunkter bedömdes bottenfaunan ha naturvärden i övrigt. Tabell I. Bedömning av på verkan av näringsämnen/organiskt material, försurning och annan påverkan. A = ingen eller obetydlig påverkan, B = betydlig påverkan och C = stark eller mycket stark påverkan. Lokal Näringsämnen Försurning Annan påverkan 1. Göta älv, 1 PMK (Vargön) A A A 2. Göta älv, Älvabo A A B 3. Göta älv, Garn A A C 4. Göta älv, Södra Nol B A C 5. Nordre älv, Ormo A A A 6. Göta älv, Surte A A C 7. Göta älv, Lärjeholm B A A 8. Mölndalsån, Ullevi A A A 5

8 Medins Sjö- och Åbiologi AB 2003 PROVPUNKTER 1. Göta älv (PMK Vargön) 2. Göta älv (Gäddebäck) 3. Göta älv (3 Älvabo) 4. Göta älv (Garn) 5. Göta älv (Södra Nol) 6. Nordre älv (Elleröd) 7. Göta älv (Surte) 8. Göta älv (Lärjeholm) Vänersborg Trollhättan 2 Vänern 1 Vargön 3 45 Slumpån Lilla Edet Göta E 6 Göta älv 4 Lödöse Grönån Älvängen Skepplanda 5 Nol Kungälv Nödinge 6 7 Nordre älv 8 Lärjeån Aspen Säveån E 20 Lerum N Göteborg Mölndalsån 0 15 km Figur I. Schematisk karta över provlokaler i Göta älvs vattensystem år

9 Medins Sjö- och Åbiologi AB 2003 Inledning Göta älv är Sveriges vattenrikaste vattendrag. Huvuddelen av älvens vatten kommer från Vänern. Detta innebär att vattenkvaliteten är stabil i älvens övre del. Längre ner ändras vattenkvaliteten, delvis beroende på tillförsel av vatten från omgivande mark och från biflöden och dels genom påverkan från tätorter och industrier. Älvens vatten fungerar som vattentäkt för ca människor och älven har stor betydelse för industrin som energikälla, transportled och vattentäkt. Göta älvs Vattenvårdsförbund är en frivillig sammanslutning av intressenter som påverkar och / eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundets uppgift är att verka för en god vattenvård i älven och dess biflöden. Primärt sker arbetet genom att samordna och genomföra kemiska och biologiska undersökningar i avrinningsområdet. I föreliggande rapport redovisas resultaten av de bottenfaunaundersökningar som genomfördes i vattensystemet under våren Undersökningarna har utförts av Medins Sjö- och Åbiologi AB på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund. Målsättningen med undersökningarna är bland annat att utifrån bottenfaunan bedöma föroreningssituationen och i vilken grad bottenfaunan är negativt påverkad vid ett antal provplatser. Resultaten ger också värdefull information om naturvärdena i vattendraget. Genom att en standardiserad undersökningsmetod använts är de data som insamlats också värdefulla referenser inför framtida undersökningar. 7

10 Medins Sjö- och Åbiologi AB 2003 Metodik Uppdrag och syfte Medins Sjö- och Åbiologi har på uppdrag av Göta älvs Vattenvårdsförbund utfört en undersökning av bottenfauna i Göta älvs huvudfåra samt i några biflöden. Syftet med undersökningen är att bedöma om bottenfaunan är påverkad av olika typer av föroreningar eller andra eventuella störningar. Undersökningen är också viktig som referens för att kunna bedöma effekter av eventuella framtida utsläpp eller miljöproblem. Provtagningslokaler Undersökningen av bottenfaunan genomfördes på 8 lokaler i vattensystemet (tabell 1 och figur 1). Bilder på lokalerna och mer exakta lokalangivelser och beskrivningar av provlokalerna finns i bilaga 1 och 2. Utförande Provtagningen genomfördes den 24 och 25 maj På lokalerna utvaldes prov tagnings sträckan, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande - forsande karaktär. På varje lokal uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs 5 prov. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden, SS-EN Vid utförandet följdes även anvisningarna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Sparkmetoden innebär i korthet att proverna tas Tabell 1. Lokaltabell. Lokalernas namn samt topografi skt kartblad och koordinater i rikets nät. Lokal Topografisk Koordinater karta X Y 1. Göta älv, 1 PMK (Vargön) 8B NO Göta älv, Älvabo 8B SO Göta älv, Garn 7B NO Göta älv, Södra Nol 7B NO Nordre älv, Ormo 7B SV Göta älv, Surte 7B SV Göta älv, Lärjeholm 7B SV Mölndalsån, Ullevi 7B SV

11 Medins Sjö- och Åbiologi AB 2003 med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som förs utmed botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rörs upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 70 % etanol. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut under stark belysning och förstoring varefter de identifierades med hjälp av prepareroch ljusmikroskop. Nivån på artbestämningarna följer den som Naturvårdsverket rekomenderar (Wiederholm 1999a och 1999b). Förutom de kvantitativa proven togs på samtliga lokaler ett kvalitativt prov. Det kvalitativa provet togs genom att med ca 30 små och riktade delprov samla in djur från samtliga substrat som fanns på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Vid analysen av det kvalitativa provet noterades endast taxa som inte hittades i de kvantitativa proven. Utvärdering I nästa kapitel redovisas resultaten kortfattat för alla provlokalerna tillsammans. På de lokaler där tidigare undersökningar har gjorts görs en jämförelse av resultaten. I bilaga 1 redovisas resultaten för varje provlokal var för sig. En lokalbeskrivning som upprättades vid provtillfället redovisas i bilaga 2. I bilaga 3 finns fullständiga artlistor. I bilaga 4 kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för den biologiska bedömningen av föroreningspåverkan och naturvärden. Bedömningarna nedan följer i huvudsak Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999a och 1999b). Vi har dock även använt oss av flera andra index som vi tycker är viktiga för bedömningarna. Dessa presenteras tillsammans med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och vissa modifieringar i bilaga 4. 9

12 Medins Sjö- och Åbiologi AB 2003 Resultat Antal taxa Antalet taxa, dvs arter, släkten eller andra grup peringar, skiljer sig mellan de olika provlokalerna (tabell 2). Orsakerna till skillnader i artantal kan vara många. En orsak kan vara påverkan av t ex näringsämnen/organiskt material, en annan att ett mer varierat substrat ofta hyser fler arter än ett enhetligt. Vidare hyser ett mindre vattendrag normalt färre arter än ett större. Substratets mångsidighet är alltså en viktig faktor. Mindre skillnader i artantal mellan åren på samma lokal är ofta naturliga variationer men om förändringarna är stora kan de bero på någon förändrad miljöfaktor. Artrikedomen på de olika lokalerna varierar mellan mycket låga till måttligt höga artantal (tabell 2). Detsamma gäller EPT-index (summan av antalet arter bland dag-, bäckoch nattsländor) (tabell 2). Låga indexvärden kan vara en indikation på någon form av störning. Flera av lokalerna har undersökts tidigare (Medin & Sundberg 1997 och Nilsson m fl 2001) användes dock en delvis annan metodik, endast tre prov togs per lokal. Skillnaden i antalet prov gör det inte meningsfullt att jämföra det totala artantalet eller EPT-index. Medelantalet taxa per prov kan dock jämföras (tabell 3). Generellt tycks artantalet i Göta älv vara lägre år 2003 jämfört med I Mölndalsån ligger dock artantalet på ungefär samma nivå. Tabell 2. Totalantal taxa, medelantal taxa per prov och EPT-index vid de undersökta lokalerna i Göta älvs vattensystem EPT-index beräknas som summan av antalet arter inom grupperna dag-, bäck- och nattsländor. Lokal Totalantal taxa Medelantal taxa EPT - index per prov 1. Göta älv, 1 PMK (Vargön) 31 (måttligt högt) 16 (måttligt högt) 12 (lågt) 2. Göta älv, Älvabo 23 (lågt) 8,6 (mycket lågt) 9 (lågt) 3. Göta älv, Garn 9 (mycket lågt) 3,6 (mycket lågt) 3 (mycket lågt) 4. Göta älv, Södra Nol 12 (mycket lågt) 4,6 (mycket lågt) 3 (mycket lågt) 5. Nordre älv, Ormo 24 (lågt) 10 (lågt) 9 (lågt) 6. Göta älv, Surte 13 (mycket lågt) 3,2 (mycket lågt) 4 (mycket lågt) 7. Göta älv, Lärjeholm 32 (måttligt högt) 15,8 (måttligt högt) 14 (måttligt högt) 8. Mölndalsån, Ullevi 35 (måttligt högt) 16 (måttligt högt) 13 (måttligt högt) 10

13 Medins Sjö- och Åbiologi AB 2003 Tabell 3. Medelantal taxa per prov vid de undersökta lokalerna i Göta älvs vattensystem 1997, 2000 och Lokal Göta älv, 1 PMK (Vargön) 23,3 (måttligt högt) 19,8 (måttligt högt) 15,6 (måttligt högt) 2. Göta älv, Älvabo 8,3 (mycket lågt) 20,8 (måttligt högt) 8,6 (mycket lågt) 3. Göta älv, Garn 16,7 (måttligt högt) 8,4 (mycket lågt) 3,6 (mycket lågt) 4. Göta älv, Södra Nol 9,0 (mycket lågt) 10,4 (lågt) 4,6 (mycket lågt) 5. Nordre älv, Ormo - 16,0 (måttligt högt) 10,2 (lågt) 6. Göta älv, Surte 3,0 (mycket lågt) 7,0 (mycket lågt) 3,2 (mycket lågt) 7. Göta älv, Lärjeholm 8,6 (mycket lågt) 11,8 (lågt) 15,8 (måttligt högt) 8. Mölndalsån, Ullevi - 17,4 (måttligt högt) 16,2 (måttligt högt) Individtäthet Individtätheten kan normalt variera kraftigt, såväl inom som mellan olika provlokaler och vid olika tid punkter under året. Oligotrofa vatten har normalt låga tätheter medan eutrofa vatten ofta har höga. Andra orsaker till täthetsskillnader är olika typer av föroreningar. Ofta noteras t ex låga tätheter i försurade vatten medan det är vanligt med höga tätheter i vattendrag som är belastade av näringsämnen. Även omedelbart nedströms större sjöar är det vanligt med höga individtätheter. Individtätheten varierar relativt mycket mellan provtagningslokalerna, (tabell 4). Flera av lokalerna i Göta älv (vid Garn, Surte och Lärjeholm) hade en mycket låg individtäthet. Den mycket låga tätheten kan i dessa fall sägas indikera någon form av störning. Tabell 4. Täthet, individer per kvadratmeter vid de undersökta lokalerna i Göta älvs vattensystem Lokal Individtäthet (antal/m 2 ) 1. Göta älv, 1 PMK (Vargön) 352 (lågt) 2. Göta älv, Älvabo 102 (mycket lågt) 3. Göta älv, Garn 21 (mycket lågt) 4. Göta älv, Södra Nol 544 (måttligt högt) 5. Nordre älv, Ormo 126 (mycket lågt) 6. Göta älv, Surte 26 (mycket lågt) 7. Göta älv, Lärjeholm 552 (måttligt högt) 8. Mölndalsån, Ullevi 1338 (måttligt högt) 11

14 Medins Sjö- och Åbiologi AB 2003 Påverkan av näringsämnen/organiskt material Kriterier för bedömningarna följer i huvudsak Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Wiederholm 1999a och b). Dessa redovisas tillsammans med allmän information om bottenfauna i bilaga 4. Bottenfaunans artsammansättning visar på måttligt näringsrika förhållanden i den övre delen av älven. Längre ner i älven indikeras på gränsen till näringsrika förhållanden. I Nordre älv och i Mölndalsån indikerar artsammansättningen snarast näringsrika förhållanden. Vid flertalet av lokalerna verkar inte den förhöjda näringsrikedomen ha medfört några tydliga negativa effekter. En av orsakerna till detta är med stor säkerhet en god syretillgång och en god syresättning av vattnet längs dessa åsträckor. Vid två av de undersökta lokalerna bedöms dock faunan vara negativt påverkad av näringsämnesbelastning (tabell 6). Påverkansbedömningen grundar sig förutom på artsammansättning och förekomst av indikatorarter också på två olika föroreningsindex, ASPT-index och Danskt faunaindex (tabell 5). Även diversitetsindex (Shannon index) (tabell 5) kan vara till viss hjälp men ger en mer allmän bild av påverkan. Högst indexvärden noterades längst upp i Götaälv, följt av Nordre älv och Mölndalsån. Låga eller mycket låga värden noterades på de övriga lokalerna i Göta älv. När det gäller lokalerna vid Södra Nol och Lärjeholm tyder även artsammansättningen med en stor dominans av föroreningståliga arter på att en föroreningssituation föreligger. Vi bedömer därför faunan som betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material på dessa lokaler (tabell 7 och figur 1). Vid lokalerna Älvabo, Garn och Surte är artsammansättningen annorlunda och individtätheten mycket låg. Vår bedömning är därför att den påverkan som föreligger vid dessa lokaler inte är orsakad av en hög näringsämnesbelastning. Flera av lokalerna har undersökts tidigare (Medin & Sundberg 1997 och Nilsson m fl 2001). Bedömningen av påverkan är oförändrad på de flesta lokalerna men vid Lärjeholm har bedömningen ändrats från ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/ organiskt material till betydlig påverkan. Tabell 5. Diversitets index, ASPT-index och Danskt fauna index på de undersökta lokalerna Lokal Diversitetsindex ASPT- Danskt index faunaindex 1. Göta älv, 1 PMK (Vargön3,62 (måttligt högt) 5,40 (måttligt högt) 6 (högt) 2. Göta älv, Älvabo 2,72 (lågt) 5,20 (lågt) 4 (lågt) 3. Göta älv, Garn 2,84 (lågt) 4,00 (mycket lågt) 3 (mycket lågt) 4. Göta älv, Södra Nol 0,34 (mycket lågt) 4,64 (lågt) 4 (lågt) 5. Nordre älv, Ormo 3,46 (måttligt högt) 5,65 (måttligt högt) 5 (måttligt högt) 6. Göta älv, Surte 2,43 (lågt) 4,69 (lågt) 4 (lågt) 7. Göta älv, Lärjeholm 2,36 (lågt) 4,95 (lågt) 4 (lågt) 8. Mölndalsån, Ullevi 1,35 (mycket lågt) 4,79 (lågt) 5 (måttligt högt) 12

15 Medins Sjö- och Åbiologi AB 2003 Provpunkter 1. Göta älv, PMK (Vargön) 2. Göta älv, Älvabo 3. Göta älv, Garn 4. Göta älv, Södra Nol 5. Nordre älv, Ormo 6. Göta älv, Surte 7. Göta älv, Lärjeholm 8. Mölndalsån, Ullevi Vänersborg Trollhättan Vänern 1 Vargön 2 45 Slumpån Lilla Edet Göta N 3 E 6 Göta älv Lödöse Grönån 0 15 km Skepplanda Älvängen 4 Nol Kungälv Nödinge 5 6 Lärjeån Säveån Nordre älv 7 Aspen E 20 Lerum 8 Göteborg Bedömning av näringsämnen/organisk belastning A - Ingen eller obetydlig påverkan Mölndalsån B - Betydlig påverkan C - Stark eller mycket stark påverkan Figur 1. Schematisk karta över provlokaler samt bedömning av påverkan av näringsämnen/organiskt material i Göta älvs vattensystem år

16 Medins Sjö- och Åbiologi AB 2003 Tabell 6. Bedömning av påverkan av näringsämnen/organiskt material. A=ingen eller obetydlig påverkan, B= betydlig påverkan och C = stark eller mycket stark påverkan. Lokal Påverkan av näringsämnen Göta älv, 1 PMK (Vargön) A A A 2. Göta älv, Älvabo A A A 3. Göta älv, Garn A A A 4. Göta älv, Södra Nol B B B 5. Nordre älv, Ormo - A A 6. Göta älv, Surte A A A 7. Göta älv, Lärjeholm A A B 8. Mölndalsån, Ullevi - A A Påverkan av försurning Kriterier för försurningsbedömningarna följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Wiederholm m fl 1999) och redovisas i bilaga 4. Bedömningen av de enskilda lokalerna framgår av bilaga 1. Vid samtliga undersökta lokaler utom vid Garn förekom försurningskänsliga arter. Detta tillsammans med att de flesta lokalerna har höga eller mycket höga värden på surhetsindex visar att försurningsproblem inte förekommer i de undersökta delarna av avrinningsområdet. På lokalerna 3 Garn och 4 Södra Nol är dock surhetsindex lågt eller mycket lågt. Dessa lokaler bedöms dock vara påverkade av något annat än försurning. Även vid de tidigare undersökningstillfällena 1997 och 2000 bedömdes samtliga lokaler vara ej eller obetydligt påverkade av försurning (Medin & Sundberg 1997 och Nilsson m fl 2001) (tabell 7). Tabell 7. Bedömning av påverkan av försurning. A=ingen eller obetydlig påverkan, B= betydlig påverkan och C = stark eller mycket stark påverkan. Lokal Påverkan av försurning Göta älv, 1 PMK (Vargön) A A A 2. Göta älv, Älvabo A A A 3. Göta älv, Garn A A A 4. Göta älv, Södra Nol A A A 5. Nordre älv, Ormo - A A 6. Göta älv, Surte A A A 7. Göta älv, Lärjeholm A A A 8. Mölndalsån, Ullevi - A A 14

17 Medins Sjö- och Åbiologi AB 2003 Annan påverkan Annan påverkan är ett samlingsbegrepp på en mängd olika typer av störningar som kan påverka bottenfaunasamhällena negativt, t ex utsläpp av tungmetaller eller organiska miljögifter, vattenreglering, bevattningsuttag, grävningar eller dikning. En lokal bedöms som betydligt påverkad och tre lokaler bedöms som starkt eller mycket starkt påverkade av annan påverkan (tabell 8 och figur 2). Det som bedöms som onormalt på dessa lokaler är de låga artantalen och tätheterna av framförallt dag- bäck- och nattsländor (tabell 2 och 3). En möjlig orsak till störningen är påverkan från de kraftiga svallvågor som båttrafiken på älven ger upphov till. Denna förklaring stöds av att bottenfaunan på de påverkade lokalerna domineras av grävande arter medan arter som kryper och håller sig fast på botten i stort sett saknas. Det finns även ett samband mellan de lokaler som bedöms som påverkade och de lokaler där det förekommer båttrafik. På alla lokaler utom en (7, Göta älv vid Lärjeholm där det förekommer båttrafik bedöms bottenfaunan som påverkad. På de tre lokaler där det inte förekommer tung lasttrafik (1, Göta älv vid Vargön och 5, Nordre älv vid Ormo samt 8, Mölndalsån vid Ullevi) bedöms bottenfaunan som ej eller obetydligt påverkad. Det går dock inte att helt utesluta att bottenfaunan även är negativt påverkad av vattenföroreningar. Höga halter av tungmetaller kan t ex ge effekter på bottenfaunan som påminner om de som noterats i älven. Jämfört med de tidigare undersökningarna 1997 och 2000 har bedömningen ändrats på några lokaler (tabell 8). De tre lokaler som bedöms som är opåverkade av båttrafik har dock bedömts som ej eller obetydligt påverkade hela tiden. Tabell 8. Bedömning av annan påverkan. A=ingen eller obetydlig påverkan, B = betydlig påverkan och C = stark eller mycket stark påverkan. Lokal Annan påverkan Göta älv, 1 PMK (Vargön) A A A 2. Göta älv, Älvabo B A B 3. Göta älv, Garn B B C 4. Göta älv, Södra Nol C B C 5. Nordre älv, Ormo - A A 6. Göta älv, Surte C C C 7. Göta älv, Lärjeholm B B A 8. Mölndalsån, Ullevi - A A 15

18 Medins Sjö- och Åbiologi AB 2003 Provpunkter 1. Göta älv, PMK (Vargön) 2. Göta älv, Älvabo 3. Göta älv, Garn 4. Göta älv, Södra Nol 5. Nordre älv, Ormo 6. Göta älv, Surte 7. Göta älv, Lärjeholm 8. Mölndalsån, Ullevi Vänersborg Trollhättan Vänern 1 Vargön 2 45 Slumpån Lilla Edet Göta 3 E 6 Göta älv Lödöse Grönån Skepplanda N Älvängen 4 Nol 0 15 km Kungälv Nödinge 5 Nordre älv 7 6 Lärjeån Aspen Säveån E 20 Lerum 8 Göteborg Mölndalsån Bedömning av annan påverkan A - Ingen eller obetydlig påverkan B - Betydlig påverkan C - Stark eller mycket stark påverkan Figur 2. Schematisk karta över provlokaler samt bedömning av annan påverkan i Göta älvs vattensystem år

19 Medins Sjö- och Åbiologi AB 2003 Bedömning av naturvärde Ett begrepp som blivit aktuellt under senare år är biologisk mångfald. Begreppet innefattar tre nivåer, mångfald på ekosystemnivå, mångfald på artnivå och mångfald på gennivå. Ett bevarande av den biologiska mångfalden innebär en strävan att upprätthålla en hög diversitet på alla nivåer. Detta innebär i princip att alla typer av ekosystem måste bevaras i tillräcklig mängd och med en sådan storlek och spridning att alla arter och genotyper kan leva kvar och utvecklas. I naturvårdsarbetet innebär ett bevarande av den biologiska mångfalden att man genom olika åtgärder försöker säkerställa skydd av olika miljöer och arter för att upprätthålla en hög diversitet på alla nivåer. Olika exempel på åtgärder kan vara kalkningsverksamhet, utsläppsbegränsningar, reservatsbildning och fridlysning. Det är vanligt att i detta sammanhang prioritera artrika miljöer men det är viktigt att också säkerställa skydd för miljöer som är mindre artrika. Ett exempel på detta kan vara oligotrofa vattendrag, som ofta hyser färre arter än måttligt eutrofa, men också sådana arter som är anpassade till och kräver en näringsfattig miljö. Speciellt värdefulla i detta avseende kan t ex oförsurade och näringsfattiga vattendrag vara om de ligger i försurade regioner. Vid bedömningen av naturvärden användes ett poängsystem som dels tar hänsyn till lokalens biologiska mångformighet och dels till om lokalen hyser ovanliga eller hotade arter. Naturvärdesbedömningen enligt poängsystemet redovisas i bilaga 4. På tre av de undersökta lokalerna påträffades ovanliga arter (tabell 9). På lokalen i Nordre älv påträffades även en rödlistad snäckart Myxas glutinosa. Lokalerna i Nordre älv och Mölndalsån bedöms ha höga naturvärden (figur 3 och tabell 10). Tidigare år har det påträffats ovanliga arter även i den övre delen av Göta älv och då bedömdes även dessa ha höga naturvärden. Tabell 9. Förekomst av ovanliga eller rödlistade arter i undersökningen 2003, samt vilka lokaler de påträffades på. En rödlistad art påträffades i katekorin NT (missgynnad art). Art Status Lokal Märlkräftor Gammarus lacustris SARS, 1863 ovanlig 1 Nattsländor Psychomyia pusilla (FABRICIUS, 1781) ovanlig 8 Snäckor Myxas glutinosa (O. F. MÜLLER, 1774) NT, missgynnad 5 Valvata piscinalis (O.F.MÜLLER, 1774) ovanlig 7, 8 17

20 Medins Sjö- och Åbiologi AB 2003 Provpunkter 1. Göta älv, PMK (Vargön) 2. Göta älv, Älvabo 3. Göta älv, Garn 4. Göta älv, Södra Nol 5. Nordre älv, Ormo 6. Göta älv, Surte 7. Göta älv, Lärjeholm 8. Mölndalsån, Ullevi Vänersborg Trollhättan Vänern 1 Vargön 2 Slumpån 45 Lilla Edet 3 Göta E 6 Göta älv Lödöse Grönån Skepplanda Älvängen N 4 Nol Kungälv Nödinge 0 15 km 5 6 Lärjeån Säveån Nordre älv 7 Aspen E 20 Lerum 8 Göteborg Bedömning av naturvärden A - Mycket höga naturvärden Mölndalsån B - Höga naturvärden C - Naturvärden i övrigt Figur 3. Schematisk karta över provlokaler samt bedömning av naturvärde i Göta älvs vattensystem år

21 Medins Sjö- och Åbiologi AB 2003 Tabell 10. Bedömning av bottenfaunans naturvärden A=Mycket höga naturvärden, B= Höga naturvärden och C = Naturvärden i övrigt. Lokal Naturvärdesbedömning Göta älv, 1 PMK (Vargön) B B C 2. Göta älv, Älvabo C B C 3. Göta älv, Garn C C C 4. Göta älv, Södra Nol C C C 5. Nordre älv, Ormo - B B 6. Göta älv, Surte C C C 7. Göta älv, Lärjeholm C C C 8. Mölndalsån, Ullevi - C B Referenser MEDIN, M. och SUNDBERG, I Undersökning av bottenfauna i Göta- och Nordre älv Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Göta älvs vattenvårdsförbund. NILSSON, C, ERICSSON U. och MEDIN, M Undersökning av bottenfauna i Göta- älv En undersökning av bottenfauna på åtta lokaler i Göta älvs avrinningsområde. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Göta älvs Vattenvårdsförbund. WIEDERHOLM, T. (ed.). 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport WIEDERHOLM, T. (ed.). 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport

22

23 Bilaga 1 Resultat lokal för lokal 21

24

25 1. Göta älv, PMK (Vargön) Datum: Flodområde: Göta älv Koordinat: / Väg N F Fiskodling Tillståndsklassning Totalantal taxa: 31 måttligt högt Diversitetsindex: 3,62 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 15,6 måttligt högt ASPT - index: 5,4 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 352 lågt Danskt faunaindex: 6 högt EPT-index: 12 lågt Surhetsindex: 11 mycket högt Naturvärdesindex: 3 Bottenphaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: måttlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Gammarus lacustris ovanlig märl- A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen kräfta C Naturvärden i övrigt Jämförelse av påverkan med tidigare undersökningar År Försurning Eutrofiering Annan Totalantal taxa Antal ind./kvm 97 A A A A A A 03 A A A Påverkan: 10 A = Ingen eller obetydlig 0 0 B = betydlig C = stark eller mycket stark Kommentar: Bottenfaunan bedöms som ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen / organiskt material som av försurning. Bedömningen motiveras av bottenfaunans sammansättning med förekomst av såväl syrekrävande som försurningskänsliga arter. Bedömningen är densamma som tidigare år. Totalantalet taxa är dock lägre i år. Skillnaden i medelantal taxa är dock inte statistiskt signifikant. Tidigare år har det påträffats fler ovanliga arter och bottenfaunan har bedömts ha höga naturvärden. 23

26 2. Göta älv, Älvabo Datum: Flodområde: Göta älv Koordinat: / Hus N F Gammalt fundament Tidigare lokal X Väg m nedströms huset Tillståndsklassning Totalantal taxa: 23 lågt Diversitetsindex: 2,72 lågt Medelantal taxa/prov: 8,6 mycket lågt ASPT - index: 5,2 lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 102 mycket lågt Danskt faunaindex: 4 lågt EPT-index: 9 lågt Surhetsindex: 6 måttligt högt Naturvärdesindex: 0 Bottenphaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: måttlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning - A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Jämförelse av påverkan med tidigare undersökningar År Försurning Eutrofiering Annan Totalantal taxa Antal ind./kvm 97 A A B A A A 03 A A B Påverkan: 10 A = Ingen eller obetydlig 0 0 B = betydlig C = stark eller mycket stark Kommentar: Bottenfaunan bedöms som ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen / organiskt material som av försurning. Bedömningen motiveras av bottenfaunans sammansättning med förekomst av såväl syrekrävande som försurningskänsliga arter. Artantalet liksom de flesta beräknade index är låga, vilket tyder på någon typ av påverkan. Man kan inte med säkerhet avgöra typen av störning men en orsak kan vara det kraftiga vågsvall som båttrafiken ger upphov till. Det går heller inte att utesluta påverkan av någon typ av vattenförorening. Vid provtagningen 1997 togs bottenfaunaproven i en vik av älven. Bottenfaunan var mycket artfattig, sannolikt beroende på att viken tidvis torkar ut. År 2000 och 2003 togs därför proverna längre ut i älven. År 2000 var artantalet måttligt högt och bottenfaunan bedömdes tillskillnad från 2003 som opåverkad. 24

27 3. Göta älv, Garn Datum: Flodområde: Göta älv Koordinat: / Båt brygga Lada Mätstation N F 100 m uppströms båtbryggan Tillståndsklassning Totalantal taxa: 9 mycket lågt Diversitetsindex: 2,84 lågt Medelantal taxa/prov: 3,6 mycket lågt ASPT - index: 4,0 mycket lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 21 mycket lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt EPT-index: 3 mycket lågt Surhetsindex: 3 lågt Naturvärdesindex: 0 Bottenphaunaindex: 0 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse ASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: stor avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning - A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Jämförelse med påverkan vid tidigare undersökningar År Försurning Eutrofiering Annan 97 A A B 00 A A B 03 A A C Påverkan: A = Ingen eller obetydlig B = betydlig C = stark eller mycket stark Kommentar: Totalantal taxa Antal ind./kvm Samtliga bottenfaunaindex är låga eller mycket låga, vilket visar på en stark påverkan. Förekomst av måttligt försurningskänsliga arter och en låg andel av föroreningståliga grupper indikerar dock att bottenfaunan är ej eller obetydligt påverkad av försurning och näringsämnen/organiskt material. Man kan inte med säkerhet avgöra typen av påverkan men en orsak kan vara det kraftiga vågsvall som båttrafiken ger upphov till. Det går heller inte att utesluta påverkan av någon typ av vattenförorening. Påverkan bedöms som starkare 2003, jämförts med tidigare år. 25

28 4. Göta älv, Södra Nol Datum: Flodområde: Göta älv Koordinat: / Hus Brygga Hus Väg F N Järnväg 0-10 m nedströms "cementbrygga" Tillståndsklassning Totalantal taxa: 12 mycket lågt Diversitetsindex: 0,34 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 4,6 mycket lågt ASPT - index: 4,6 lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 544 måttligt högt Danskt faunaindex: 4 lågt EPT-index: 3 mycket lågt Surhetsindex: 4 lågt Naturvärdesindex: 0 Bottenphaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: mycket stor avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: tydlig avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning - B Betydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurning Eutrofiering Annan 97 A B C 00 A B B 03 A B C Totalantal taxa Antal ind./kvm Påverkan: A = Ingen eller obetydlig 0 0 B = betydlig C = stark eller mycket stark Kommentar: Bottenfaunan bedöms som betydligt påverkad av näringsämnen / organiskt material och som ej eller obetydligt påverkad av försurning. Bedömningen motiveras av bottenfaunans sammansättning med förekomst av försurningskänsliga arter och en hög andel av föroreningståliga grupper. Vi bedömer dock att bottenfaunan även är betydligt påverkad av någon annan typ av störning. Detta visas av det låga artantalet och den låga individtätheten hos djurgrupperna dag- och nattsländor. Man kan inte med säkerhet avgöra typen av störning men en orsak kan vara det kraftiga vågsvall som båttrafiken ger upphov till. Det går heller inte att utesluta påverkan av någon typ av vattenförorening. År 2000 bedömdes miljöförhållandena ha förbättrats något bl a var tätheten av dagsländor och antalet nattsländearter något högre än Vid årets undersökning är resultatet tillbaka på samma nivå som

29 5. Nordre älv, Ormo Datum: Flodområde: Göta älv Koordinat: / F Berg Brygga Hus N Järnvägsbro m uppströms järnvägsbron Tillståndsklassning Totalantal taxa: 24 lågt Diversitetsindex: 3,46 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 10,2 lågt ASPT - index: 5,7 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 126 mycket lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt EPT-index: 9 lågt Surhetsindex: 8 högt Naturvärdesindex: 6 Bottenphaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Myxas glutinosa A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen rödlistad snäckart (NT) B Höga naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurning Eutrofiering Annan Totalantal taxa Antal ind./kvm 00 A A B A A B Påverkan: 10 A = Ingen eller obetydlig 0 0 B = betydlig C = stark eller mycket stark Kommentar: Bottenfaunan bedöms som ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen / organiskt material som av andra störningar. Bedömningen motiveras av bottenfaunans sammansättning med förekomst av såväl syrekrävande som försurningskänsliga arter. Vidare är huvuddelen av de beräknade bottenfaunaindexen måttligt höga. Värdena för artantal och individtäthet är dock låga, vilket kan ett tecken på någon form av störning. Sammantaget bedöms dock bottenfaunan som opåverkad även om bedömningen är något osäker. Bottenfaunan bedöms ha höga naturvärden beroende på förekomsten av en rödlistad snäckart. Bedömningen är oförändrad jämfört med det tidigare provtillfället år Artantalet och individtätheten är dock betydligt lägre. Ser man till skillnaden i medelantal taxa per prov vid de två provtillfällena, så är den dock inte statistiskt signifikant. 27

30 6. Göta älv, Surte Datum: Flodområde: Göta älv Koordinat: / Tidigare lokal X Farledsmarkering nr 613 N F Dike Hus Väg Under och från farledsmarkering och 10 m nedströms. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 13 mycket lågt Diversitetsindex: 2,43 lågt Medelantal taxa/prov: 3,2 mycket lågt ASPT - index: 4,7 lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 26 mycket lågt Danskt faunaindex: 4 lågt EPT-index: 4 mycket lågt Surhetsindex: 8 högt Naturvärdesindex: 0 Bottenphaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning - A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurning Eutrofiering Annan 97 A A A 00 A A A 03 A A A Totalantal taxa Antal ind./kvm Påverkan: A = Ingen eller obetydlig 0 0 B = betydlig C = stark eller mycket stark Kommentar: Bottenfaunan bedöms som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen / organiskt material och försurning. Bedömningen motiveras av en låg andel föroreningståliga arter och förekomst av försurningskänsliga arter. Bottenfaunan bedöms dock vara starkt eller mycket starkt påverkad av någon annan typ av störning. Detta visas av mycket låga värden för artantal och individtäthet. En möjlig störning kan vara det kraftiga vågsvall som båttrafiken i älven ger upphov till. Det går heller inte att utesluta påverkan av någon typ av vattenförorening. Vid undersökningen 1997 togs proverna inne i en vik. Där var bottenfaunan mycket artfattig. För att undvika risken att lokalen tidvis är torrlagd har den flyttats en bit längre ut i älven. På den nya provsträckan påträffades fler arter men artantalet är ändå mycket lågt. Det finns därför sannolikt någon annan störning än 28

31 7. Göta älv, Lärjeholm Datum: Flodområde: Göta älv Koordinat: / F Skylt N Stängsel Väg Vattenintag Järnväg Från kabelskylt och 10 m nedströms. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 32 måttligt högt Diversitetsindex: 2,36 lågt Medelantal taxa/prov: 15,8 måttligt högt ASPT - index: 4,9 lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 552 måttligt högt Danskt faunaindex: 4 lågt EPT-index: 14 måttligt högt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: 3 Bottenphaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: måttlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Valvata piscinalis B Betydlig påverkan av näringsämnen ovanlig snäckart C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurning Eutrofiering Annan Totalantal taxa Antal ind./kvm 97 A A B A A B A B A Påverkan: 10 A = Ingen eller obetydlig 0 0 B = betydlig C = stark eller mycket stark Kommentar: Förekomst av försurningskänsliga arter visar att bottenfaunan är ej eller obetydligt påverkad av försurning. En hög andel föroreningståliga arter tillsammans med låga värden på flera bottenfaunaindex, indikerar dock att bottenfaunan är betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Årets bedömning skiljer sig från bedömningarna 1997 och Då bedömdes bottenfaunan som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material men betydligt påverkad av någon annan påverkan. Den ändrade bedömningen motiveras av en ändrad sammansättning av bottenfaunan med såväl en högre andelen föroreningståliga grupper som ett högre antal sländarter. 29

32 8. Mölndalsån, Ullevi Datum: Flodområde: Göta älv Koordinat: / Ullevi Väg Dämme Gångväg F N 5-15 m nedströms gångbron Tillståndsklassning Totalantal taxa: 35 måttligt högt Diversitetsindex: 1,35 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 16,2 måttligt högt ASPT - index: 4,8 lågt Individtäthet (ant/m 2 ): måttligt högt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt EPT-index: 13 måttligt högt Surhetsindex: 10 högt Naturvärdesindex: 6 Bottenphaunaindex: 8 Avvikelseklassning Diversitetsindex: stor avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Valvata piscinalis, ovanlig snäckart A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen Psychomyia pusilla, ovanlig B Höga naturvärden nattsländeart Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurning Eutrofiering Annan Totalantal taxa Antal ind./kvm 00 A A C A A C Påverkan: 10 A = Ingen eller obetydlig 0 0 B = betydlig C = stark eller mycket stark Kommentar: Bottenfaunan bedöms som ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen / organiskt material som av andra störningar. Bedömningen motiveras av bottenfaunans sammansättning med förekomst av såväl syrekrävande som försurningskänsliga arter. Vidare är huvuddelen av de olika bottenfaunaindex som beräknats måttligt höga. Förekomst av en ovanlig snäckart och en ovanlig nattsländeart motiverar bedömningen höga naturvärden. Bedömningen av påverkan är oförändrad, jämfört med

33 Bilaga 2 Lokalbeskrivningar 31

34

35 1. Göta älv, PMK (Vargön) Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Göta älv Län: Västra götaland Lokalnummer: 1 Kommun: Vargön Lokalnamn: PMK (Vargön) Top. Karta: 8B NO Huvudflodområde: Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS EN Provtagare: Annika Pettersson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Sjö- och Åbiologi AB Antal prov: 5 Syfte: Miljökonsekvensbeskrivning Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1,5 m Grumlighet: grumligt Vattendragsbredd (våt yta): >50 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 7,6 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: oligotrof Lokalens maxdjup: 1 m Märkning av lokal: Från brokanten och 20m längs den västra stranden. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 33

36 2. Göta älv, Älvabo Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Göta älv Län: Västra Götaland Lokalnummer: 2 Kommun: Trollhättan Lokalnamn: Älvabo Top. Karta: 8B SO Huvudflodområde: Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS EN Provtagare: Annika Pettersson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Sjö- och Åbiologi AB Antal prov: 5 Syfte: Miljökonsekvensbeskrivning Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Grumlighet: grumligt Vattendragsbredd (våt yta): >50 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 7,8 C Lokalens medeldjup: 0,7 m Trofinivå: oligotrof Lokalens maxdjup: 0,9 m Märkning av lokal: m nedströms huset Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 34

37 3. Göta älv, Garn Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Göta älv Län: Västra Götaland Lokalnummer: 3 Kommun: Lilla Edet Lokalnamn: Garn Top. Karta: 7B NO Huvudflodområde: Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Annika Pettersson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Sjö- och Åbiologi AB Antal prov: 5 Syfte: Miljökonsekvensbeskrivning Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Grumlighet: grumligt Vattendragsbredd (våt yta): >50 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 7,8 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: 100 m uppströms båtbryggan Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 35

38 4. Göta älv, Södra Nol Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Göta älv Län: VästraGötaland Lokalnummer: 4 Kommun: Ale Lokalnamn: Södra Nol Top. Karta: 7B NO Huvudflodområde: Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Annika Pettersson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Sjö- och Åbiologi AB Antal prov: 5 Syfte: Miljökonsekvensbeskrivning Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2,5 m Grumlighet: klart Vattendragsbredd (våt yta): >50 m Vattenfärg: klart Vattennivå: låg Vattentemperatur: 10,1 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: oligotrof Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: 0-10 m nedströms "cementbrygga" Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: saknas Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 36

39 5. Nordre älv, Ormo Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Nordre älv Län: Västra Götaland Lokalnummer: 5 Kommun: Kungälv Lokalnamn: Ormo Top. Karta: 7B SV Huvudflodområde: Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Annika Pettersson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Sjö- och Åbiologi AB Antal prov: 5 Syfte: Miljökonsekvensbeskrivning Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Grumlighet: klart Vattendragsbredd (våt yta): >50 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 8,6 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: oligotrof Lokalens maxdjup: 0,3 m Märkning av lokal: m uppströms järnvägsbron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: >50% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: blandskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Flytbrygga låg på lokalen. Delade upp lokalen i två 5-metersträckor på 15m. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 37

40 6. Göta älv, Surte Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Göta älv Län: Västra Götaland Lokalnummer: 6 Kommun: Ale Lokalnamn: Surte Top. Karta: 7B SV Huvudflodområde: Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Annika Pettersson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Sjö- och Åbiologi AB Antal prov: 5 Syfte: Miljökonsekvensbeskrivning Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2,5 m Grumlighet: klart Vattendragsbredd (våt yta): >50 m Vattenfärg: klart Vattennivå: låg Vattentemperatur: 8,6 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof Lokalens maxdjup: 1 m Märkning av lokal: Under och från farledsmarkering och 10 m nedströms. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 38

41 7. Göta älv, Lärjeholm Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Göta älv Län: Västra Götaland Lokalnummer: 7 Kommun: Göteborg Lokalnamn: Lärjeholm Top. Karta: 7B SV Huvudflodområde: Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Annika Pettersson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Sjö- och Åbiologi AB Antal prov: 5 Syfte: Miljökonsekvensbeskrivning Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 3 m Grumlighet: klart Vattendragsbredd (våt yta): >50 m Vattenfärg: klart Vattennivå: låg Vattentemperatur: 8,6 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: oligotrof Lokalens maxdjup: 1 m Märkning av lokal: Från kabelskylt och 10 m nedströms. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 39