Råån VATTENUNDERSÖKNINGAR 2011 RÅÅNS VATTENDRAGSFÖRBUND

Transkript

1 Råån VATTENUNDERSÖKNINGAR 211 RÅÅNS VATTENDRAGSFÖRBUND

2

3 Råån 211 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Rååns vattendragsförbund Omslagsbild: Rååån vid Halmstad, oktober 211. Foto, Birgitta Bengtsson Landskrona EKOLOGGRUPPEN ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 21 2 Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

4 Råån 211 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 1 Uppdraget... 2 Genomförandet... 2 Undersökningens omfattning... 2 Nederbörd, temperatur och vattenföring... Vattenkemi... 4 Resultat... 4 Kväve... 4 Fosfor... 4 TOC (totalt organiskt kol)... Flödesviktade halter för kväve och fosfor... 7 Transporter av kväve, fosfor och TOC... 7 Bottenfauna Allmänt Ekologisk status Föroreningspåverkan Naturvärde samt ovanliga och rödlistade arter... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 1 Bilaga 1. Metodik - Kemiska analyser... 1 Bilaga 2. Metodik - Transportberäkning... 1 Bilaga. Metodik Bottenfauna Bilaga 4. Resultat Vattenföring vid Bröddebacken Bilaga 5. Resultat Halter och Transporter Bilaga. Resultat Bottenfauna, artlista, provpunktsbeskrivning och kommentar... 27

5 Råån 211 Sammanfattning Vattenkontrollen i Rååns vattensystem 211 har omfattat en provstation; Råån vid Görarpsdammens utlopp (pkt 8), där ett flödesproportionellt prov tagits varje vecka. Veckoproverna har analyserats på nitratkväve, totalkväve, totalfosfor och totalt organiskt kol (TOC). Dessutom har elva lokaler undersökts med avseende på bottenfauna. Väderåret 211 var nederbördsrikare och varmare än normalt. Årsnederbörden i Helsinborg var 791 mm och årsmedelvärdet för temperaturen var 8,9 C. Det var tydligt nederbördsöverskott i januari och under maj till augusti. Den nederbördsrikaste månaden var juli Vattenföringen under 211 vid SMHI s station i Bröddebacken var i medeltal 1,4 m /s, vilket är lika med årsmedelvattenföringen för åren I januari noterades det högsta månadsflödet, och den högsta dygnsvattenföringen, 2 m /s uppmättes den 17. Den lägsta dygnsvattenföringen,,17 m /s, registrerades den 1 juli. Halterna av kväve och fosfor var lägre än normalt, då årsmedianvärdena 211 för båda ämnena var lägre än medelvärdet för perioden , medan årsmedianhalten för TOC var lika med medelvärdet för perioden. De flödesviktade halterna för perioden visade på en nedåtgående trend för både kväve och fosfor. Transporten av kväve, fosfor och TOC var som störst under högflödet i vecka. Totalt visar undersökningen på en transport av 4 ton kväve,,9 ton fosfor och 45 ton TOC från Råån till Öresund under 211. Årstransporterna var lägre än medeltransporten för perioden Arealkoefficienterna 211i avrinningsområdet var 21 kg kväve och,2 kg fosfor/ hektar och år. Enligt SNV s rapport 491 klassas kväveförlusten som mycket hög och fosforförlusten som hög. Bottenfaunan undersöktes liksom tidigare på elva lokaler, fem i huvudfåran och sex i biflöden. I Råån vid Raus (Råå2) uppnåddes ett mycket artantal, 49 arter, vilket är det högsta antalet arter som uppnåtts på någon lokal i Rååns vattensystem sedan undersökningarna startade år 2. Artfattigaste lokalen var Lussebäcken (Råå1) med 19 taxa, vilket är lägre än vad som kan förväntas på denna typ av lokal. Föroreningsgraden i huvudfåran bedömdes vara obetydlig vid Vallåkra (Råå24), svag vid Gantofta (Råå7) och måttlig vid Raus kyrka (Råå2), Sireköpinge (Råå22) och Halmstad (Råå21), enligt Danskt faunaindex. En minskad föroreningspåverkan under perioden kan skönjas i huvudfårans lokaler, tydligast vid Halmstad (Råå21), Vallåkra (Råå24) och Gantofta (Råå7). Föroreningsgraden i biflödena bedömdes vara svag i Tjutebäcken (Råå) och Kövlebäcken (Råå), måttlig i Tostarpsbäcken (Råå2), Borgenbäcken (Råå25) och Härslövbäcken (Råå5), samt betydlig i Lussebäcken (Råå1). En minskad föroreningspåverkan mellan märks i Tostarpsbäcken (Råå2), Tjutebäcken (Råå) och Kövlebäcken (Råå). En rödlistad art noterades på lokalen i Raus (Råå2), kräftdjuret Proasellus coxalis, klassad som starkt hotad (EN) enligt Artdatabankens rödlista. Sex ovanliga arter noterades: fyra snäckarter, en igel, en bäckslända och en nattslända. Två lokaler i huvudfåran, Råån vid Raus (Råå2) och vid Vallåkra (Råå24, ny meanderslinga), bedömdes ha ett mycket naturvärde. Det var första gången Vallåkralokalen uppnådde denna bedömning, och det motiverades med ett artantal, hög diversitet samt förekomsten av fyra ovanliga arter. Fyra lokaler bedömdes ha ett naturvärde, det var huvudfårans lokal vid Sireköpinge (Råå22), samt i Tjutebäcken, Härslövsbäcken och Kövlebäcken. Övriga lokaler uppnådde naturvärde. 1

6 Råån 211 Uppdraget Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från 211 års vattenundersökningar i Råån, som utförts på uppdrag av Rååns vattendragsförbund. Vid elva lokaler har bottenfaunan undersökts, fem i huvudfåran och sex i biflödena. I enlighet med uppdraget har denna rapport inriktats på ren resultatredovisning och kommentarerna till resultaten är därför kortfattade Genomförandet Personal vid Vattenverket i Helsingborgs kommun har svarat för veckoprovtagningen i Görarpsdammen. Kemianalyserna har utförts av Alcontrol AB i Linköping. Ekologgruppen har stått för bearbetning och redovisning av resultatet. Ekologgruppen har även genomfört provtagning av bottenfaunan samt sortering, bestämning och analys av resultaten. Undersökningens omfattning Rååns vattendragsförbunds kontrollprogram för 211 har omfattat en provpunkt för vattenkemi; Görarpsdammens utlopp (stationsnummer 8). Denna är belägen i Helsingborgs kommun i Rååns huvudfåra omedelbart väster om väg E, och har koordinaterna; x 212, y Provtagning har skett kontinuerligt med flödesstyrd provtagare och prov har insamlats en gång per vecka. Varje veckoprov har efter årsslutet analyserats med avseende på: nitratkväve (NO 2+ -N) totalkväve (tot-n) totalt organiskt kol (TOC) totalfosfor (tot-p) Bottenfaunan undersöktes på 11 provpunkter, enligt tabell 1 och figur 1. Tabell 1. Undersökta bottenfaunalokaler i Råån 211. Provpunkt Vattendrag Namn Koordinat X Koordinat Y Kommun Datum 21 Råån Halmstad Svalöv Råån Sireköpinge Svalöv Råån Vallåkra, ny meanderslinga Helsingborg Råån Gantofta Helsingborg Råån uppströms Raus kyrka Helsingborg Tostarpsbäcken Arhill Helsingborg Tjutebäcken Bälteberga Helsingborg Borgenbäcken uppströms gångbron Helsingborg Härslövsbäcken Vallåkra Helsingborg Kövlebäcken Västregård Helsingborg Lussebäcken Nya Humlegården Helsingborg

7 Råån 211 Påarp 1 Helsingborg Bårslöv Gantofta Öresund Råån Vallåkra 2 Ekeby 21 Tågarp Figur 1. Undersökta provpunkter i Rååns avrinningsområde 211. Vid provpunkt 8 har kemiska parametrar analyserats. På övriga provpunkter har bottenfaunan undersökts. Nederbörd, temperatur och vattenföring Uppgifter om nederbörds- och temperaturförhållanden under 211 har inhämtats från SMHI's station Helsingborg. Uppgifter om vattenföring har erhållits från SMHI's vattenföringsstation (nr ) Bröddebacken, vilken är belägen i Råån nedströms Gantofta. Den totala nederbörden per månad, månadsmedeltemperaturen och månadsmedelvattenföring i förhållande till normalvärden redovisas i figur 2. Årsnederbörden i Helsingborg 211 (791 mm) var över normalvärdet för perioden (77 mm). Det var tydligt nederbördsöverskott i januari och under maj till augusti. Den nederbördsrikaste månaden var juli, med 142 mm. Månaden med minst nederbördsmängd var november, med 14 mm, men även i mars, april, oktober och december var det betydligt torrare än normalt. Årsmedeltemperaturen i Helsingborg 211, 8,9 C, var gott och väl en grad högre än normalt. Det var bara januari som var kallare än normalt, men kylan i början på året höll sig kvar till mitten av mars. Alla månader utom januari var varmare än normalt (se figur 2). Årsmedelvattenföringen vid Bröddebacken var 1,4 m /s, vilket är lika med årsmedelvattenföringen för åren I januari noterades de högsta flödena, nästan dubbelt så höga som normalt (se figur 2). Andra månader med högre månadsmedelvattenföring än normalt var februari, augusti och september. Lägre månadsflöden än normalt hade framför allt mars och november. Den lägsta dygnsvattenföringen,,17 m /s, registrerades den 1 juli och den högsta, 25,7 m /s, inträffade den 17 januari. km

8 Råån 211 Figur 2. Månadsnederbörd och månadsmedeltemperatur i Helsingborg 211 i relation till normalvärden (191-9) samt månadsmedelvattenföringen vid SMHI's station Bröddebacken i Råån samt SMHI`s S-HYPE 211 i relation till medelvärdet C Helsingborg, månadsmedeltemperaturer norm mm Helsingborg, månadsnederbörd 211 norm jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec -5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec m /s Bröddebacken månadsmedelvattenföring 4,5 211 MEDEL ,,5, 2,5 2, 1,5 1,,5, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Vattenkemi Beräknade veckohalter redovisas i bilaga 5 och i figur, 4 och 5. Årsmedianvärdena redovisas i figur. Under året har veckoprov samlats in kontinuerligt med automatisk, flödesstyrd provtagare. Proven har frysts direkt efter provtagningen. Veckoproverna har efter årets slut tinats och analyserats på NO 2+ -N, Tot-N, Tot-P och TOC. Prov för vecka 52, 5, 18 och 1 saknades varvid interpolerade halter användes för dessa veckor. Resultat Kväve Medelhalten för totalkväve 211 beräknades till 59 µg/l. Den högsta halten under året (97 µg/l) uppmättes vecka 1, medan den lägsta halten (19 µg/l) noterades i mitten av juli, under vecka 28 och 29. Nitratkvävehalterna varierade mellan 1 och 8 g/l, med en medelhalt på 51 µg/l. Nitratkväveandelen var mycket hög, i medeltal strax under 9 % av totalkvävet. Jämfört med tidigare år var årsmedianvärdet för totalkväve 211 (52 µg/l) något högre än föregående års median, men betydligt lägre än medelvärdet (för medianvärdena) för perioden , 78 µg/l. Fosfor Medelhalten för totalfosfor 211 var 74 µg/l. Fosforhalterna var som högst under sommaren, den högsta halten, 1 µg/l, uppmättes i vecka 2 och vecka. Som lägst var halten, 25 µg/l, i april, under vecka 14 och 15. Jämfört med tidigare år var årsmedianvärdet för totalfosfor 211, 7 µg/l, lägre än föregående år och under medelvärdet (för medianvärdena) för perioden , 98 µg/l. 4

9 Råån 211 g/l 12 Totalkväve m /s veckonummer Figur. Halter av totalkväve (tot-n) i Råån vid Görarpsdammens utlopp 211. Linjen anger vattenföringen vid Bröddebacken. g/l 15 Totalfosfor m /s veckonummer Figur 4. Halter av totalfosfor (tot-p) i Råån Görarpsdammens utlopp 211. Linjen anger vattenföringen vid Bröddebacken. 5

10 Råån 211 TOC (totalt organiskt kol) Medelhalten för TOC 211 var 5,4 mg/l. Halterna var relativt jämna över året och varierade mellan 8,9 mg/l (vecka 1) och,2 mg/l (vecka 51). Jämfört med tidigare år var medianhalten 211 (5,1 mg/l) nästan den samma som föregående års medianhalt och likamed medelvärdet (för medianvärdena) för perioden mg/l TOC m /s veckonummer Figur 1. Halter av TOC i Råån vid Görarpsdammens utlopp 211. Linjen anger vattenföringen vid Bröddebacken Figur 2. Årsmedianvärden för totalkväve (tot- N), totalfosfor (tot-p) och kol (TOC), under i Råån vid Görarpsdammen (stn 8), perioden , samt årsmedelvattenföringen vid Bröddebacken. Medianvärdena för perioden har hämtats från årsrapporten 199, VBB VIAK. Medianvärdena från 1991 och framåt har hämtats från Ekologgruppen. TOC har ej analyserats 198 och Att den höga halten av TOC 1994 beror på analysfel, kan inte uteslutas. g/l Tot-N, ug/l vattenföring, m/s m /s 14 2,8 12 2,4 1 2, 8 1, 1,2 4,8 2,4, g/l Tot-P, ug/l vattenföring, m/s m /s, 25 2,5 2 2, 15 1,5 1 1, 5,5, mg/l TOC, mg/l vattenföring, m/s m /s 9, 8 2 2, 7 2, 2, 5 1,7 4 1, 1, 2,7 1,,

11 Råån 211 Flödesviktade halter för kväve och fosfor Vattenföringen under året påverkar halterna av kväve och fosfor, vilket försvårar trendberäkningar av belastningen. Genom flödesviktade halter, där årstransporten divideras med årsmedelvattenföringen kan man till en viss del kompensera för vattenföringens inverkan. Transportens storlek påverkas emellertid i hög grad av hur högvattenflödena är fördelade under året och hur väderlek samt hydrologiska förhållanden i övrigt ser ut vid dessa flödestoppar. De flödesviktade halterna kan således inte till fullo kompensera för vädrets nycker under de olika åren. De flödesviktade halterna för Råån under perioden , visar på en nedåtgående trend för både kväve och fosfor (se figur 7). Tendensen till sjunkande fosforhalter kan även iakttas i andra västskånska vattendrag. För kväve är trendlinjen i allmänhet svagt nedåtlutande eller vågrät. mg/l 15 Trend för totalkväve, Trend för totalfosfor 1,2 5, Figur. Flödesviktade halter för totalkväve och totalfosfor i Råån samt trendlinjer (linjär regression ). Transporter av kväve, fosfor och TOC Totalt transporterades 4 ton totalkväve (varav 59 ton nitratkväve),,9 ton totalfosfor och ton TOC från Råån till Öresund under 211. Transportberäkningarna redovisas i bilaga 5. Transporterna av totalkväve var störst under högflödet i vecka,75 ton, nästan 2 % av årets totalkvävemängd, transporterades ut till Öresund denna vecka. Under sommarmånaderna var kvävetransporten låg. Totaltransporten 211 var i nivå med föregående år, och mindre än medeltransporten för perioden (555 ton). Transporten av totalfosfor var som störst under vecka 1, då,58 ton fosfor, 15 % av årmängden transporterades. Sommarhögflödet i vecka gjorde ett större utslag på fosfortransporten än på kvävetransporten, då det var den vecka som hade näst störst fosfortransport. Under hela perioden från vecka 7 till vecka 29 var fosfortransporten låg. Totaltransporten 211 var något lägre än föregående år och betydligt mindre än medeltransporten för perioden (, ton). Veckotransporterna av TOC var lik bilden för fosfor. I vecka 1 var transporten störst, med 4 ton och 15 % av årets TOC-mängd, medan den var näst högst i vecka, och relativt låg under hela perioden vecka 7 till vecka 2. Totaltransporten 211 var i nivå med föregående år och mindre än medeltransporten för perioden (45 ton)

12 Råån ton Transport av totalkväve m /s veckonummer Figur 4. Veckotransporten av totalkväve (tot-n) från Råån till Öresund 211. Linjen anger veckomedelvattenföringen vid Bröddebacken. 7 kg Transport av totalfosfor m /s veckonummer Figur 5. Veckotransporten i kg av totalfosfor (tot-p) från Råån till Öresund 211. Linjen anger veckomedelvattenföringen vid Bröddebacken. 8

13 Råån ton Transport av TOC m /s veckonummer Figur. Veckotransporten av TOC från Råån till Öresund 211. Linjen anger veckomedelvattenföringen vid Bröddebacken Figur 7. Årstransporter av totalkväve (tot-n), totalfosfor (tot-p) och totalt organiskt kol (TOC) från Råån till Öresund under perioden , samt medelvattenföringen från SMHI s vattenföringsstation vid Bröddebacken. Transportvärdena för perioden har hämtats från VBB VIAK:s årsrapport 199. Transportvärden från 1991 och framåt har hämtats från Ekologgruppen. TOC har ej analyserats 198 och Att den höga transporten av TOC 1994 beror på analysfel, kan inte uteslutas. ton Tot-N,ton vattenföring, m/s m /s 14 2,8 12 2,4 1 2, 8 1, 1,2 4,8 2,4, ton Tot-P,ton vattenföring, m/s m /s 2,8 ton TOC,ton vattenföring, m/s m /s, 12 2, ,5 1 2, 4 2, 8 1, 1,2 1,5 4,8 2 1, 2,4 1,5,,

14 Råån 211 Tabell 2. Årsstransporter av totalkväve, totalfosfor och TOC samt vattenföringen vid mynningen för åren (TOC för åren ). År Tot-N TOC Tot-P Vattenföring vid ton/år ton/år ton/år mynningen, m /s ,8 1, , , 2, , 1, ,1 1, , 2, , 1, ,5 1, , 2, , 1, ,, ,2 1, ,, ,4 2, ,4 1, ,4 1, ,1 2, ,8 1, ,9 2, , 1, ,1 2, , 2, ,2 1, ,7 1, ,1 1, ,9 1,77 Medel , 1,8 Arealspecifik förlust Under 211 var transporten av näringsämnen fördelat på den yta som avvattnas (arealspecifik förlusten) i Rååånsavrinningsområde 21 kg kväve,,2 kg fosfor och 1 kg TOC/hektar och år. Enligt SNV s bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 491, har medelförlusterna för de tre sista åren varit mycket höga för kväve och höga för fosfor (se tabell ). Tabell. Arealförlust av totalkväve och totalfosfor i Rååns avrinningsområde. Område År Totalkväve Tillstånd Totalfosfor Tillstånd kg/ha, år SNV klass kg/ha, år SNV klass Råån, utloppet i 29 14,14 Öresund 21 2, ,2 Medel, år mkt höga förluster, höga förluster 1

15 Råån 211 Bottenfauna Allmänt Elva stycken bottenfaunalokaler har undersökts 211 (se tabell 1 och figur 1), samma lokaler som åren Fem av lokalerna är belägna i huvudfåran, från Halmstad till Raus, och sex i biflöden: Tostarpsbäcken, Tjutebäcken, Borgenbäcken, Härslövsbäcken, Kövlebäcken och Lussebäcken. Tabell 4. Sammanställning av resultat för bottenfaunaundersökningen i Råån 211. Indexen förklaras i bilaga. Nr Lokal Antal taxa Individ antal/m 2 Shannon index ASPTindex Förorening (DFI) Naturvärde 21 Råån, Halmstad ,9 5,1 22 Råån, Sireköpinge 22,41 5,1 24 Råån, Vallåkra ,8, 7 obetydlig 1 mycket 7 Råån, Gantofta ,47 5,4 svag 2 Råån, Raus , 5,2 2 mycket 2 Tostarpsbäcken ,82 5, Tjutebäcken ,1 5,7 svag 25 Borgenbäcken , 4,9 5 Härslövsbäcken ,1 4,8 Kövlebäcken ,78 4,9 svag 12 1 Lussebäcken ,19 4,9 En sammanställning av resultatet 211 ses i tabell 4. I Råån uppströms Raus (Råå2) registrerades ett mycket antal taxa. Där noterades 49 arter, vilket är det högsta antalet arter som uppnåtts på någon lokal i Rååns vattensystem sedan undersökningarna startade år 2. Två av lokalerna, Råån vid Sireköpinge (Råå22) och Råån vid Vallåkra (Råå24), hade ett antal taxa, medan övriga lokaler hade ett måttligt till lågt antal taxa. Den artfattigaste lokalen var Lussebäcken (Råå1), med 19 taxa. Totalt noterades 8 taxa i årets undersökning (se fig. 12), vilket är något mindre än medeltalet för åren 2-21 (88 taxa). De djurgrupper som noterades med största antal taxa var nattsländor och snäckor. 12 Totalt antal bottenfaunaarter 1 8 Figur 8. Totalt antal arter på samtliga 11 undersökta bottenfaunalokaler i Rååns vattensystem under åren

16 Råån 211 Ekologisk status En statusklassning av bottenfaunan har gjorts enligt NV handbok 27:4 Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Den sammanvägda ekologiska statusen grundar sig på ASPT-index som visar allmän ekologisk kvalitet, MISAindex som visar försurningspåverkan och DJ-index som visar påverkan av näringsämnen. Statusklassningen har fem klasser där Hög status är högst och representerar opåverkade förhållanden, därefter kommer God status, Måttlig status, Otillfredsställande status och sist Dålig status. Det index som visar sämst statusklassning avgör lokalens sammanvägda ekologiska status. Enligt denna klassning av ekologisk status bedömdes alla lokaler utom tre ha hög sammanvägd status. I Borgenbäcken (Råå25) och Lussebäcken (Råå1) bedömdes den sammanvägda statusen vara god, men i båda fallen var det precis på gränsen till den sämre klassen måttlig status för näringspåverkan (DJ-index). I Härslövsbäcken (Råå5) var det den ekologiska kvaliteten (ASPT) index som sänkte den sammanvägda statusen till god, men det var nära till gränsen för hög status. Tabell 5. Statusklassning 211 enligt NV handbok 27:4. Den sammanvägda ekologiska statusen grundar sig på ASPT-index som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som visar påverkan av näringsämnen och MISA-index som visar surhet. Statusklassningen har fem nivåer: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Det index som visar lägst statusklassning avgör lokalens sammanvägda ekologiska status. Lokal Ekologisk kvalité ASPT Näringspåverkan (DJ) Försurningspåverkan (MISA) Sammanvägd ekologisk status 21 Råån, Halmstad hög hög hög hög 22 Råån, Sireköpinge hög hög hög hög 24 Råån, Vallåkra hög hög hög hög 7 Råån, Gantofta hög hög hög hög 2 Råån, Raus hög hög hög hög 2 Tostarpsbäcken hög hög hög hög Tjutebäcken hög hög hög hög 25 Borgenbäcken hög god hög god 5 Härslövsbäcken god hög hög god Kövlebäcken hög hög hög hög 1 Lussebäcken hög god hög god Föroreningspåverkan I danskt faunaindex (DFI) görs en utvärdering av förhållandet mellan smutsvattengynnade- och renvattenkrävande arter, varefter en bedömning kan göras av påverkansgraden av organiskaoch eutrofierande föroreningar. Indexet förklaras närmare i bilaga. I huvudfåran bedömdes föroreningsgraden vara obetydlig vid Vallåkra (Råå24), svag vid Gantofta (Råå7), samt måttlig vid Raus (Råå2), Sireköpinge (Råå22) och Halmstad (Råå21). 12

17 Råån 211 I biflödena bedömdes föroreningsgraden vara svag i Tjutebäcken (Råå) och Kövlebäcken (Råå), måttlig i Tostarpsbäcken (Råå2), Borgenbäcken (Råå25) och Härslövbäcken (Råå5), samt betydlig i Lussebäcken (Råå1). Naturvärde samt ovanliga och rödlistade arter Mycket höga naturvärden registrerades i huvudfåran vid Vallåkra (Råå24) och Raus (Råå2), medan naturvärdena bedömdes vara höga vid Sireköpinge (Råå22), samt i Tjutebäcken (Råå), Härslövsbäcken(Råå5) och Kövlebäcken (Råå). Övriga lokaler i huvudfåran bedömdes ha ett naturvärde. En rödlistad art noterades i huvudfåran vid Raus (Råå2), kräftdjuret Proasellus coxalis. Dessutom påträffades sju ovanliga arter (tabell ), fyra snäckarter, en igel, en bäckslända och en nattslända. Tabell. Förekomst av rödlistade och ovanliga arter i Rååns vattensystem 211. Art Rödlistade klass EN Kräftdjur 21 Råån, Halmst 22 Råån, Sireköp 24 Råån, Vallåkra 7 Råån, Gantofta 2 Råån, Raus Tjute bäcken 25 Borgen bäcken 5 Härslövs bäcken Kövle bäcken Summa ind Proasellus coxalis Ovanliga arter Iglar Piscicola geometra Snäckor Gyraulus crista Valvata cristata 1 5 Valvata piscinalis 1 1 Physella heterostropha Bäcksländor Capnia bifrons Nattsländor Tinodes pallidulus Jämförelse med tidigare undersökningar Huvudfåran När det gäller antalet arter kan positiva trender ses i huvudfåran vid Sireköping (Råå22), Vallåkra (Råå24) och Raus (Råå2), med ökande artantal under åren (figur 1), medan det för lokalerna i Halmstad (Råå 21) och i Gantofta (Råå7) inte kan ses några tydliga förändringar i artantalet under åren. En minskad föroreningspåverkan kan skönjas i huvudfårans lokaler, tydligast vid Halmstad (Råå21), Vallåkra (Råå24) och Gantofta (Råå7), se figur 14. Vallåkralokalen i den nya meanderfåran har haft en successiv etablering av arter under en tioårsperiod, i år noterades det högsta artantalet någonsin och lokalen uppnådde för första gången ett mycket naturvärde. Biflöden I Tostarpsbäcken (Råå2), Borgenbäcken (Råå25) och Kövlebäcken (Råå) har artantalen stigit under 12-årsperioden (figur 15). I Tjutebäcken (Råå) och Härslövsbäcken (Råå5) har artantalen 1

18 Råån 211 ökat fram till 2, men därefter har trenden varierat. I Lussebäcken (Råå1) finns ingen positiv trend. En minskad föroreningspåverkan märks i Tostarpsbäcken (Råå2), Tjutebäcken (Råå) och Kövlebäcken (Råå). Kövlebäcken bedömdes för första gången vara svagt föroreningspåverkad 211 (figur 1). En successiv etablering av renvattenkrävande arter som bäcksländor och bäckvattenbaggar pågår i flera biflöden. I Borgenbäcken (Råå25), Härslövsbäcken (Råå5) och Lussebäcken (Råå1) märks inga tydliga trender. 5 Antal arter i huvudfåran Råån, Halmstad Råån, Sireköpinge Råån, Vallåkra Råån, Gantofta Råån, Raus Figur 9. Antal taxa i huvudfåran i Rååns vattensystem vid bottenfaunaundersökningarna Staplarna längst till vänster anger år 2, och de mörkblå staplarna längst till höger år 211. Föroreningsindex (DFI) i huvudfåran Råån, Halmstad Råån, Sireköpinge Råån, Vallåkra Råån, Gantofta Råån, Raus Figur 1. Föroreningsindex i Rååns huvudfåra, vid bottenfaunaundersökningarna Staplarna längst till vänster anger år 2, och de mörkblå staplarna längst till höger år 211. Föroreningsindex enligt danskt faunaindex (DFI) anger förhållandet mellan smutsvattengynnade- och renvattenkrävande arter i 7 klasser. Klass 7 innebär de bästa förhållandena med obetydlig föroreningspåverkan, klass svag påverkan, klass påverkan, klass 4 betydlig påverkan, klass stark påverkan (se närmare förklaring i bilaga ). 14

19 Råån Antal arter i biflöden Tostarpsbäcken Tjutebäcken Borgenbäcken Härslövsbäcken Kövlebäcken Lussebäcken Figur 11. Antal taxa i biflödena i Rååns vattensystem vid bottenfaunaundersökningarna Staplarna längst till vänster anger år 2, och de mörkblå staplarna längst till höger år 211. Föroreningsindex (DFI) i biflöden Tostarpsbäcken Tjutebäcken Borgenbäcken Härslövsbäcken Kövlebäcken Lussebäcken Figur 12. Föroreningsindex i biflödena i Rååns vattensystem vid bottenfaunaundersökningarna Staplarna längst till vänster anger år 2, och de mörkblå staplarna längst till höger år 211. Föroreningsindex enligt danskt faunaindex (DFI) anger förhållandet mellan smutsvattengynnade- och renvattenkrävande arter i 7 klasser. Klass 7 innebär de bästa förhållandena med obetydlig föroreningspåverkan, klass svag påverkan, klass påverkan, klass påverkan, klass stark påverkan (se närmare förklaring i bilaga ). 15

20 Råån 211 Bilaga 1 och 2 Bilaga 1. Metodik - Kemiska analyser Vattenprover från Görarpsdammens utlopp i Råån (pkt 8) har samlats in kontinuerligt med automatisk flödesstyrd provtagare. Vatten från denna provtagning har hämtats en gång i veckan av personal vid vattenverket i Helsingborg. Proverna har frysts direkt efter provtagningen. Efter årets slut har samtliga vattenprover lämnats frusna till analyslaboratoriet Alcontrol laboratories. Alcontrol laboratories är ackrediterat av Swedac (ackrediteringsnummer 1). Analyserna har utförts enligt följande metoder: moment metod (Svensk Standard nr) KRUT-kod TOC SS-EN 1484 IM CORG-TI NO 2+ -N SS-EN ISO 195-1, mod IM NO2N-NT Tot-N SS-EN ISO mod IM NTOT-NT Tot-P SS-EN ISO :25 IM PTOT-NA Prov för vecka 52, 5, 18 och 1 saknades varvid interpolerade halter användes för dessa veckor. Halterna beräknadess som medel av föregående och nästkommande vecka. För vecka 52 användes halterna för vecka 1 Bilaga 2. Metodik - Transportberäkning Transporten har beräknats veckovis med halterna från Görarpsdammens utlopp (pkt 8) och vattenföringsuppgigter från SMHI's vattenföringsstation (nr ) Bröddebacken, som är belägen i Råån nedströms Gantofta. För mynningspunkten har transporten multiplicerats med en faktor (1,28) motsvarande ökningen av avrinningsområdets storlek nedströms Bröddebacken. 1

21 Råån 211 Bilaga Bilaga. Metodik Bottenfauna Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona. Metodiken följer följande metoder, vilka Ekologgruppen är ackrediterade för (ackred nr 1279): SS EN :1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 delprover över en sträcka av vardera 1 m under sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Inget kvalitativt sökprov togs. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 2 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 8 % god (gul cell, värde 7 92) och > % svag (orange cell, värde under 7). Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt mycket antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 17

22 Råån 211 Bilaga Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen.. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1 - poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en - gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4- poäng ger betydlig påverkan och poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger poäng. Modifiering Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med -7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från > till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4- p = betydlig påverkan -7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan 18

23 Råån 211 Bilaga Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport 491. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/ eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/- grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan = stark påverkan = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: 19

24 Råån 211 Bilaga Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 1 poäng/art, kategori NT och DD ger p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, 4-5 ger p, >5 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >1 Mycket naturvärde - -1 Högt naturvärde - - Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors (21) Rödlistade arter i Sverige 21 Artdatabanken, SLU. Kategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Nära hotad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = - n i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 198) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. 2

25 Råån 211 Bilaga BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att phvärdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport 491. Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning Shannons diversitetsindex 1 Mycket index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex >,71 >,9 >1 7 >29 2 Högt index 2,97-,71,1-, Måttligt 2,22-2,97 5,-, index 4 Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4,5 2 7 Bedömning av ekologisk status MISA/MILA, DJ-index En bedömning av ekologisk status har gjorts enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4, där indexen beskrivs. Bedömningen anger den ekologiska statusen i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Statusen bedöms efter tre parametrar, ASPT-index som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som avspeglar näringspåverkan och MISA-index som avspeglar försurningspåverkan. Både DJ och MISA består i sin tur av ett antal delindex. Det index som har fått sämst statusklass är utslagsgivande för bedömningen av vilken sammanvägd ekologisk status som lokalen får. 21

26 Råån 211 Bilaga Litteratur Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport 445. Gärdenfors, U. (ed) 21. Rödlistade arter i Sverige 21. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport 491. Naturvårdsverket. 2. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 491. Naturvårdsverket. 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. 22:1. Naturvårdsverket. 2. Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Naturvårdsverket. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 27:4 Naturvårdsverket. 21. Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 4. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport 811. Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Glöer, P. 22. Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Die Tierlwelt Deutschlands, 7 Teil. ConchBooks. Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 4, och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. 22

27 Råån 211 Bilaga Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 17. Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 8:5-79. Killeen, I., Aldridge, D. & Oliver, G. 24. Freshwater Bivalves of Britain and Ireland. Field Studies Council. Cambridge. Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 1. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 19:87-9. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17:91-1. Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7:9-98. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 2. Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 1. 2

28 Råån 211 Bilaga 4 Bilaga 4. Resultat Vattenföring vid Bröddebacken Tabell 7. Dygnsflöden vid SMHI s vattenföringsstation Bröddebacken (Stn ) i Råån 211. Datum jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 1,5,87,49 1,,5,47,22,4 1,84,1,71,54 2,4,85,49 1,,52,41,,47 1,9,59,7,7,5 2,55,48 1,44,49,7,,51 1,1,57,9 1, 4,51,71,48 1,,49,5,25,4,98,5,8 2,22 5,51 14,,5 1,19,48,,21,4 1,8,55,4 1,8,5 8,45,5 1,17,47,1,19,8 4,5,52, 1,2 7,51 5,82,47 1,12,44,5,19,4 4,1,,58 1,1 8,52 5,75,47 1,2,41,2,2,49,89,8,54 1,4 9 1,5,92,49,9,9,8,2,51 4,29,7,54 5,49 1 1,9,17,5,81,8,2,21,49,2,8,5 2, ,42 4,18,52,77,8,24,19,5 2,52 4,2,52 2, ,15,92,51,8,9,24,19 1,8 4,5,92,51 1,8 1,97 2,4,5,94,4,22,17 1,7 4,7 2,19,51 1,79 14,95 1,77,5,95,41,22,28 1,11,1 1,4,52, ,72 1,2,5,91,48,22,8,1 2,24 1,12,51 4,7 1 17,2 1,14,5,8,44,21,,77 1,8 1,,5 4, 17 25,7 1,,5,82,49,2,2,24 1,48,97,5, ,,9,,78,52,24,2 2,11 1,,98,49 2, ,9,8,9,75,47,29,22 1,49 1,21 1,85,49 2,11 2 9,,72 1,,72,4,47,21 1,1 1, 1,84,49 1,8 21 4,8, 1,,7,9,5,22,9,99 1,,49 1,5 22 2,9, 1,4,7,9,8,45,85,98 1,19,49 1,1 2 2,21, 1,9,,47,8,57,74,95 1,7,49 1, ,81,5 1,8,,41,81,8,8,9,99,48 1,7 25 2,85,52 1,8,1,41,5,9,1,84,98,48 1,77 2,19,52 1,,59,5,42,91,58,78,95,49 2,2 27 2,2,5,92,59,9,5,71,71,74,88,54 2,1 28 1,4,51,9,5,4,28,52 1,5,9,81, 1, ,19,82,5,51,24,48 2,1,5,7,5 1,9 1,,7,49,58,2,4 2,1,4,74,5 1,82 1,9,74,52,44 2,,74 1,42 24

29 Råån 211 Bilaga 4 m /s Råån, Bröddebacken - vattenföring jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 1. Dygnsflöden vid vattenföringsstationen Bröddebacken i Råån 211. Tabell 8. Månadsmedelflöde, årsmedelflöde, min- och maxvärde i Råån 211. Uppgifter från SMHI s vattenföringsstation Bröddebacken. Månadsmedelflöden m /s Januari 4,2 Februari 2,57 Mars,7 April,87 Maj,45 Juni, Juli, Augusti 1,27 September 2,4 Oktober 1,17 November,55 December 2,11 Årsmedelvärde 1,8 25

30 Råån 211 Bilaga 5 Bilaga 5. Resultat Halter och Transporter 211 Vecka Medelflöde* NO+NO2-N Tot-N Tot-P TOC NO+NO2-N Tot-N Tot-P TOC m /s µg/l µg/l µg/l mg/l ton ton ton ton 52, ,9 1,14 1,8,14 1,27 1, ,9,92 4,7,48 4, 2 4, ,4 21,95 25,28,2 15, 15, ,8 71,28 75,8,58 45,2 4 2, ,1 11,97 1,2,87 7, 5 5, , 24,2 27,8,188 17,2 5, 9 5 4,8 19,5 22,25,11 15,48 7 1, ,, 7,5,48,4 8, ,4 2,72,1,24 1,51 9, ,1 2,9 2,,27 1,5 1, ,8 1,98 2,25,2 1,45 11, ,5 2,41 2,99,29 2, 12 1, ,8 5,21,2,,85 1 1,5 72 4, 4,9 5,88,24,7 14 1, , 5,7,7,21 4, , ,4,55 4,15,17 2,95 1, ,7 2,5,5,1 2,5 17, ,1 1,4 1,9,2 2,14 18, 7 2 5,7 1,9 1,5,22 2, 19, ,2,,88,22 1,94 2, ,4,94 1,4,45 2,57 21, ,,8 1,, 1,85 22, , 1,4 1,, 1,87 2, ,1,57,5,21 1,22 24, ,9,8,47,17,89 25, , 1,5 1,1,52 2,1 2, ,8,71,87,2 1,7 27, ,,4,42,19,88 28, ,,,7,17,89 29, ,,45,54,28 1,59, ,8 1,8 1,58,4, 1, ,,9 1,1,42 2,11 2 1, ,7 1,8 2,21,7,, ,4 11,85 14,1,24 15,8 4 1, ,,7,57,41,2 5 2, ,5 7,27 8,8,89 7,2 4, ,5 2,5 2,4,299 19,45 7, ,8 14,8 17,14,178 15,92 8 1, ,8 4, 5,44,54 4,44 9, ,4 2,5,1,2 2,29 4, ,2 2,5 2,2,27 1, , ,2 11,14 12,78,128 11,8 42 1,9 71 7,,45 7,27,72,7 4 1, ,4,99 4,7,,5 44, ,8 2, 2,99,2 2,52 45, ,7 1,85 2,22,8 1,9 4, , 1,2 1,89,2 1,55 47, ,4 1,5 1,7,2 1,9 48 1, ,7 2,8,25,47,25 49, ,5 1,7 15,7,17 11,8 5, ,5 18,4 21,,174 15,5 51 2, ,2 9,1 1,1,9 4, 52 2, , 11,24 12,87,78,8 Medel ,4 Median ,1 Summa 5 4,87 Max ,9 Min ,21 *Medelflödet anges för mynningspunkten. Markerade värden är interpolerade. Se metodik bilaga 2. 2

31 Råån 211 Bilaga Bilaga. Resultat Bottenfauna, artlista, provpunktsbeskrivning och kommentar I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna.. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Följande undersökningar avses: 21: Ekologgruppen. i Råån 21. Rååns vattenvårdsförbund : Ekologgruppen. i Råån 22. Rååns vattenvårdsförbund.2. 2: Ekologgruppen. i Råån 2. Rååns vattenvårdsförbund : Ekologgruppen. i Råån 24. Rååns vattenvårdsförbund : Ekologgruppen. i Råån 25. Rååns vattenvårdsförbund.2. 2: Ekologgruppen. i Råån 2. Rååns vattenvårdsförbund : Ekologgruppen. i Råån 27. Rååns vattenvårdsförbund : Ekologgruppen. i Råån 28. Rååns vattenvårdsförbund : Ekologgruppen. i Råån 29. Rååns vattenvårdsförbund.21 21: Ekologgruppen. i Råån 21. Rååns vattenvårdsförbund.211 Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 8 % god (värde 7 92) och under % svag (värde under 7). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande Taxats hotkategori belastning Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts Starkt hotad (EN) kraftigt påverkade av jordbruk =taxat tål ph 5,-5,4 =predator =påträffats i vattendrag som bedömts Sårbar (VU) måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd är Nära hotad (NT) belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 445 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 21. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande drygt 1 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. 27

32 Bedömning av prov från Råån 211 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Halmstad SKA-Råå21 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Allmänt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 54% Baetis rhodani, 18% Pisidium sp., 15% Koordinater x: Läge Lokal lämplig för provtagning: måttlig - ej hård botten Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: naturligt måttligt hög lågt lågt lågt mycket måttligt Försurningspåverkan: obetydlig y: 1275 Kommun: Svalöv m SV Halmstads by, ca 15 m uppströms vägbro Provtagning: Sortering: Artbestämning: Lokalens längd (normalt 1 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Findetritus: D2 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: mjuk Kvalprov substr.: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Indikatorgrupper, renvatten: 2 bäcksländesläkten 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: p 1 familj husbyggare Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Gammarus: p aenea, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Erpobdella Musslor: Snäckor: B/P index: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning m,75 m 1, m,2 m, m Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: D1 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-): 1 2p Föroreningspåverkan: måttlig Vattenhastighet (-): 2 Vattennivå: medel Grumlighet: klart Färg: klart Vattentemperatur 7 ºC Finsediment: 1 Överv.veg: D1 2 Sand: D 1 Flytbladsveg: Grus: D1 Långskottsveg: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Ovanliga arter: Capnia bifrons, p Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: Buskar: Gräs/halvgräs: D1 Annan veg: Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Artantalet var måttligt. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade, även bäcksländor. Den renvattenkrävande gruppen bäcksländor har noterats sedan 2 med enstaka individer, enstaka år, i år noterades åtta individer av två arter, vilket är ett positivt tecken. Individtätheten var hög och dominerades av sötvattensmärla (Gammarus pulex) och dagsländan Baetis rhodani, vilket är typiskt för skånska diken och bäckar. Även den filtrerande musslan Pisidium var talrik, vilket troligen beror på dammen uppströms, där fint organiskt material transporteras ut. Nattsländorna var ovanligt fåtaliga. Både renvattenkrävande och smutsvattengynnade arter förekom och lokalen bedömdes vara måttligt föroreningspåverkad. Påverkansgraden har pendlat mellan betydlig och måttlig mellan åren. Den mjuka bottnen påverkar indexet negativt. En ovanlig art noterades, bäcksländan Capnia bifrons. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,9 4, obetydlig ,5 5, obetydlig ,9 5, obetydlig ,1 4, obetydlig ,1 4, obetydlig , 5, obetydlig ,8 4, obetydlig , 4, obetydlig , 4, obetydlig ,1 5, obetydlig 28

33 ARTLISTA Bottenfauna i Råån 211 Provpunkt: Råån 21. Halmstad Provt.datum Provtagningskvalitet 92 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,7 IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata 2 1 1, Helobdella stagnalis ,1 Erpobdella octoculata , MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp , SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Ancylus fluviatilis 4 1 1, KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum ,2 Baetis rhodani ,2 Baetis vernus ,2 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis ,2 Capnia bifrons ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis 5 2 2,1 Hydraena riparia 5 1 2,1 Elodes sp ,1 Elmis aenea , Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila fasciata 2 1,1 Hydropsyche angustipennis ,4 Hydropsyche siltalai , Limnephilidae ,1 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp , Pilaria sp ,1 Dicranota sp ,1 Simuliidae ,5 Chironomidae ,5 ANTAL TAXA 2 INDIVIDANTAL Individantal/m

34 Bedömning av prov från Råån 211 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Sireköpinge SKA-Råå22 Provdatum: Lokaltyp: Å Allmänt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 2% Caenis rivulorum, 19% Pisidium sp., 7% Koordinater x: Läge Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: naturligt hög lågt lågt mycket måttligt Försurningspåverkan: obetydlig 249 y: Kommun: Svalöv strax nedströms Sireköpinge kyrkogård Provtagning: Sortering: Artbestämning: Lokalens längd (normalt 1 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Findetritus: D 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D2 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Indikatorgrupper, renvatten: dagsländefamiljer 1 familj husbyggare Försurn.känslig sländart: p Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis aenea, Limnius volckmari, Ancylus Gammarus: p fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Musslor: Erpobdella, Sphaerium Snäckor: B/P index: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 8 m m 8 m, m,4 m Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D2 2 Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: D1 Beskuggning (-): 2p Föroreningspåverkan: måttlig Vattenhastighet (-): Vattennivå: medel Grumlighet: klart Färg: klart Vattentemperatur 8 ºC Finsediment: Överv.veg: Sand: 1 Flytbladsveg: Grus: D2 2 Långskottsveg: Fin sten: D1 Rosettväxter: Grov sten: D 1 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: Ovanliga arter: Gyraulus crista, p Tinodes pallidulus, p p Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 lönn Buskar: D Gräs/halvgräs: Annan veg: D2 Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Artantalet var, liksom individantalet. Av viktigare djurgrupper saknades den renvattenkrävande gruppen bäcksländor helt. Både renvattenkrävande och smutsvattengynnade arter förekom, och föroreningspåverkan bedömdes vara måttlig. Flera renvattenarter har expenderat under 2-talet, t ex dagsländan Caenis rivulorum, som etablerade sig 2 och numera är en av de dominerande arterna. Även bäckvattenbaggar har ökat i antal, vilket är positivt. Ett annat positivt tecken är att den föroreningsgynnade nattsländan Hydropsyche angustipennis saknats de senaste tre åren, och istället har släktingen Hydropsyche pellucidula noterats, dock inte i år. Två ovanliga arter noterades: snäckan Gyraulus crista och nattsländan Tinodes pallidulus. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,4 4, obetydlig ,2 4, obetydlig ,4 5, obetydlig ,9 5, obetydlig ,8 5, obetydlig ,2 4, obetydlig , 5, obetydlig svag , 4, obetydlig , 5, obetydlig ,4 5, obetydlig

35 ARTLISTA Bottenfauna i Råån 211 Provpunkt: Råån 22. Sireköpinge Provt.datum Provtagningskvalitet 92 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,4 Eiseniella tetraedra , IGLAR Hirudinea Helobdella stagnalis , Glossiphonia concolor 2 1 1, Erpobdella octoculata ,4 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp , Sphaerium sp , SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Gyraulus albus ,9 Gyraulus crista ,4 Hippeutis complanatus , Ancylus fluviatilis ,5 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,8 Gammarus pulex ,9 VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum ,4 Ephemerella ignita ,1 Baetis gemellus-gr ,2 Baetis rhodani , SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis 5 1 2,1 Hydraena riparia 5 1 1, Elodes sp , Elmis aenea ,2 Limnius volckmari , Oulimnius tuberculatus 4 1 1, Oulimnius sp ,4 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,5 Rhyacophila sp ,7 Tinodes waeneri , Tinodes pallidulus , Polycentropus flavomaculatus ,4 Hydropsyche siltalai , Lepidostoma hirtum ,5 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,1 Dicranota sp ,4 Simuliidae ,8 Chironomidae , Ceratopogonidae ,2 Limnophora sp , ANTAL TAXA INDIVIDANTAL Individantal/m

36 Bedömning av prov från Råån 211 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Vallåkra i ny meanderslinga SKA-Råå24 Provdatum: Lokaltyp: Å Allmänt Dominerande taxa: Hydropsyche siltalai, 12% Oulimnius sp., 11% Baetis rhodani, 1% Koordinater x: Läge Lokal lämplig för provtagning: bra - sandigt, djupt Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: grävt måttlig mycket måttligt måttligt mycket mycket Försurningspåverkan: obetydlig 2845 y: 1141 Kommun: Helsingborg ca 5 m nedströms landsvägsbron, slingans övre del Provtagning: Sortering: Artbestämning: Lokalens längd (normalt 1 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Findetritus: Grovdetritus: D1 1 Fin död ved: Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: mellan Kvalprov substr.: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 14p 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 bäcksländesläkte Försurn.känslig sländart: p 4 dagsländefamiljer 4 familjer husbyggare Gammarus: p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Bäckbaggar: Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: Asellus aquaticus Snäckor: B/P index: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 m m 8 m,4 m,7 m Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: D1 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-): 1 2p Föroreningspåverkan: obetydlig Vattenhastighet (-): Vattennivå: hög Grumlighet: grumligt Färg: klart Vattentemperatur ºC Finsediment: Överv.veg: Sand: D 1 Flytbladsveg: Grus: D2 2 Långskottsveg: Fin sten: D1 Rosettväxter: Grov sten: 1 Mossor: D2 1 Fina block: 1 Makroalger: D1 2 Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Naturvärde: mycket Kriteriepoäng - totalt: Ovanliga arter: Physella heterostropha, p Piscicola geometra, p Capnia bifrons, p Tinodes pallidulus, p Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Shannon index: poäng 1p Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D2 al Buskar: D Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Artantalet var, det högsta som uppnåtts på lokalen. Alla viktiga djurgrupper noterades.dagsländefaunan var ovanligt artrik med 8 olika arter, bl a den syrekrävande Ephemera danica. Nattsländor var också väl representerade med 12 arter. Många renvattenkrävande arter förekom och lokalen bedömdes vara obetydligt föroreningspåverkad. De första åren efter meandringen var bottnen nygrävd, vilket missgynnade många arter. En successiv invandring av sländarter kan ses på lokalen från 2, då t ex bäckslänor koloniserade. I år noterades tre nya arter, en virvelmask, en igel och en skinnbagge. Fyra ovanliga arter noterades; fiskigel Piscicola geometra, snäckan Physella heterostropha, bäcksländan Capnia bifrons och nattsländan Tinodes pallidulus. Ett artantal och hög diversitet bidrog också till ett mycket naturvärde. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,5 5, obetydlig ,7, obetydlig 7 obetydlig ,, obetydlig svag , 5, obetydlig svag ,, obetydlig 7 obetydlig ,, obetydlig 7 obetydlig ,, obetydlig svag ,7 5, obetydlig svag ,1 5, obetydlig svag ,4, obetydlig 7 obetydlig 1 mycket 2

37 ARTLISTA Bottenfauna i Råån 211 Provpunkt: Råån 24. Vallåkra i ny meanderslinga Provt.datum Provtagningskvalitet 98 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % POLYPDJUR Hydrozoa obest 1 Hydridae 1 1 1,1 VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Polycelis sp. 1 1,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,9 Eiseniella tetraedra , IGLAR Hirudinea Piscicola geometra ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,2 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Physa fontinalis ,1 Physella heterostropha , Gyraulus albus , Ancylus fluviatilis ,4 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Gammarus pulex , VATTENKVALSTER Hydracarina 1 2, DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,1 Ephemera sp ,4 Caenis rivulorum ,5 Ephemerella ignita ,7 Baetis fuscatus , Baetis gemellus-gr ,2 Baetis rhodani ,1 Baetis vernus 4 4, Centroptilum luteolum ,2 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons ,5 SKINNBAGGAR Heteroptera Sigara iactans 1 1,1 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,5 Hydraena riparia ,8 Elmis aenea ,1 Limnius volckmari ,5 Oulimnius tuberculatus , Oulimnius sp ,5 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila , Rhyacophila sp ,5 Lype phaeopa ,1 Tinodes pallidulus 4 5, Tinodes waeneri ,1 Tinodes sp ,2 Polycentropus flavomaculatus ,7 Hydropsyche angustipennis ,4 Hydropsyche pellucidula ,5 Hydropsyche siltalai , Lepidostoma hirtum ,1 Limnephilidae ,9 Limnephilus rhombicus? ,2 Goera pilosa ,9 Athripsodes cinereus ,8 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae ,4 Chironomidae , Ceratopogonidae ,5 ANTAL TAXA 4 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 911

38 Bedömning av prov från Råån 211 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Gantofta SKA-Råå7 Provdatum: Lokaltyp: Å Allmänt Dominerande taxa: Hydropsyche siltalai, 19% Baetis rhodani, 18% Caenis rivulorum, 11% Koordinater x: Läge Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: naturligt måttligt måttlig måttligt lågt mycket Försurningspåverkan: obetydlig y: Kommun: Helsingborg Ca 4 m nedströms landsvägsbro Provtagning: Sortering: Artbestämning: Lokalens längd (normalt 1 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Findetritus: D2 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: p familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus Musslor: Snäckor: B/P index: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 m 7 m 9 m, m,4 m Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D1 Gräs/äng: D2 1 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-): 2p Föroreningspåverkan: svag Vattenhastighet (-): Vattennivå: medel Grumlighet: klart Färg: klart Vattentemperatur 8 ºC Finsediment: Överv.veg: Sand: 1 Flytbladsveg: Grus: D 1 Långskottsveg: Fin sten: 1 Rosettväxter: Grov sten: D1 Mossor: D1 2 Fina block: D2 2 Makroalger: Grova block: 1 Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: Ovanliga arter: Tinodes pallidulus, p p Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al Buskar: Gräs/halvgräs: D2 Annan veg: D Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Artantalet var måttligt, något lägre än de föregående åren. Lokalen har förutsättningar för ett betydligt artrikare bottenfaunasamhälle. En del renvattendjur förekom bland dagsländor, nattsländor och bäckvattenbaggar. Relativt renvattenkrävande djur (nattsländor och dagsländor) dominerade individantalet. Den renvattenkrävande gruppen bäcksländor saknades dock helt, vilket bidrog till att lokalen bedömdes vara svagt föroreningspåverkad, vilket var samma bedömning som de två föregående åren. Detta är en förbättring jämfört med åren 2-27, då påverkan bedömdes vara måttlig. Två ovanliga arter noterades; snäckan Bithynia leachii och nattsländan Tinodes pallidulus. Arterna har noterats på lokalen även tidigare. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,8 5, obetydlig , 5, obetydlig ,4 5, obetydlig ,4 5, obetydlig , 4, obetydlig , 5, obetydlig ,4 5, obetydlig 7 obetydlig ,2 5, obetydlig svag , 5, obetydlig svag ,5 5, obetydlig svag 4

39 ARTLISTA Bottenfauna i Råån 211 Provpunkt: Råån 7. Råån, Gantofta Provt.datum Provtagningskvalitet 9 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Polycelis sp. 2 2,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga , Eiseniella tetraedra ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp , SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Gyraulus albus ,1 Ancylus fluviatilis ,1 Theodoxus fluviatilis ,2 Bithynia tentaculata 4 2,2 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Gammarus pulex , VATTENKVALSTER Hydracarina ,5 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum , Baetis gemellus-gr , Baetis rhodani , SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,4 Elmis aenea ,7 Limnius volckmari ,4 Oulimnius tuberculatus , Oulimnius sp ,5 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,5 Rhyacophila sp ,9 Tinodes pallidulus 4 5,2 Hydropsyche pellucidula , Hydropsyche siltalai , Lepidostoma hirtum ,1 Parachiona picicornis 5 1 1,1 Limnephilidae ,1 Athripsodes cinereus 5 1 1,1 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp ,2 Simuliidae ,7 Chironomidae , ANTAL TAXA 28 INDIVIDANTAL Individantal/m

40 Bedömning av prov från Råån 211 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Raus kyrka SKA-Råå2 Provdatum: Lokaltyp: Å Allmänt Dominerande taxa: Limnius volckmari, 17% Asellus aquaticus, 14% Hydropsyche siltalai, 1% Koordinater x: Läge Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: naturligt mycket måttlig mycket lågt måttligt mycket måttligt Försurningspåverkan: obetydlig 2122 y: Kommun: Helsingborg ca 2 m uppstr landsvägsbro, S Raus kyrka Provtagning: Sortering: Artbestämning: Lokalens längd (normalt 1 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Findetritus: 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D2 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 14p 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: p 4 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Musslor: Erpobdella, Sphaerium, Psychodidae Snäckor: B/P index: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 7 m 12 m 15 m,2 m, m Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D1 Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-): 2 2p Föroreningspåverkan: måttlig Vattenhastighet (-): Vattennivå: medel Grumlighet: klart Färg: klart Vattentemperatur 7 ºC Finsediment: Överv.veg: Sand: Flytbladsveg: Grus: D 1 Långskottsveg: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Grov sten: D1 Mossor: D1 2 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Naturvärde: mycket Kriteriepoäng - totalt: Hotade arter: Proasellus coxalis (EN), 1p Ovanliga arter: Valvata cristata, p Valvata piscinalis, p Övriga kriterier: Antal taxa: poäng Shannon index: 1 poäng 2p Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: D2 Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Artantalet var mycket, det högsta som uppnåtts på lokalen. Snäckor var en ovanligt artrik grupp med 11 olika arter. Både renvattenkrävande och smutsvattenindikerande arter/grupper noterades. Den syrgaskrävande gruppen bäcksländor saknades dock helt, vilket bidrog till att lokalen bedömdes vara måttligt föroreningspåverkad. Av de arter som dominerade individantalet fanns både den renvattenkrävande bäckbaggen Limnius volckmari (17 %) och den föroreningsgynnade sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus (14 %). Det mycket sällsynta kräftdjuret Proasellus coxalis noterades i något större mängd som vid de senaste undersökningarna. Arten är klassad som starkt hotad, EN, enligt rödlistan (Artdatabanken 21). Två andra ovanliga arter noterades; snäckorna Valvata cristata och Valvata piscinalis. Naturvärdet bedömdes vara mycket, liksom vid de tidigare undersökningarna. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde , 5, obetydlig svag ,2 4, obetydlig ,7 4, obetydlig , 4, obetydlig , 5, obetydlig , 5, obetydlig svag ,4 5, obetydlig , 5, obetydlig svag ,8 5, obetydlig ,1 5, obetydlig 2 mycket mycket mycket mycket mycket mycket mycket mycket mycket mycket

41 ARTLISTA Bottenfauna i Råån 211 Provpunkt: Råån 2. Uppströms Raus kyrka Provt.datum Provtagningskvalitet 89 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum , Planaria-Dugesia 1 1 2,1 Polycelis sp ,9 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga , Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata 2 2 1,2 Glossiphonia heteroclita ,1 Glossiphonia sp ,2 Helobdella stagnalis ,1 Erpobdella octoculata ,1 Erpobdella testacea , MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 Sphaerium sp ,8 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Physa fontinalis ,1 Bathyomphalus contortus ,1 Anisus vortex ,2 Gyraulus albus ,2 Gyraulus acronicus ,1 Ancylus fluviatilis , Acroloxus lacustris ,1 Theodoxus fluviatilis ,7 Valvata cristata ,1 Valvata piscinalis ,1 Valvata sp ,1 Bithynia tentaculata , KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,9 Proasellus coxalis 5 EN , Gammarus pulex ,4 Ostracoda ,2 VATTENKVALSTER Hydracarina , DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum , Baetis fuscatus ,1 Baetis gemellus-gr ,1 Baetis rhodani , SKALBAGGAR Coleoptera Elmis aenea , Limnius volckmari , Oulimnius sp ,7 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,1 Rhyacophila sp ,1 Tinodes waeneri ,1 Hydropsyche angustipennis , Hydropsyche pellucidula ,2 Hydropsyche siltalai , Lepidostoma hirtum , Limnephilidae 1 5 2,2 Limnephilus rhombicus? ,1 Limnephilus fuscicornis? ,1 Goera pilosa ,1 Silo pallipes ,1 Athripsodes cinereus 5 1 1,1 Athripsodes sp ,1 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 4,2 Pericomini 1 1 1,1 Simuliidae , Chironomidae ,4 ANTAL TAXA 49 INDIVIDANTAL Individantal/m

42 Bedömning av prov från Råån 211 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Tostarpsbäcken, Arhill SKA-Råå2 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Allmänt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 44% Chironomidae, 1% Hydropsyche siltalai, 1% Koordinater x: Läge Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: naturligt måttligt måttlig måttligt lågt lågt mycket måttligt Försurningspåverkan: obetydlig 2575 y: 1192 Kommun: Helsingborg ca 1 m uppströms landsvägen mellan Ottarp och Härslöv Provtagning: Sortering: Artbestämning: Lokalens längd (normalt 1 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Findetritus: Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D2 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Indikatorgrupper, renvatten: 2 dagsländefamiljer 2 familjer husbyggare Försurn.känslig sländart: p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Gammarus: p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 1 m 4 m m, m,4 m Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D1 Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-): 2p Föroreningspåverkan: måttlig Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella, Psychodidae Vattenhastighet (-): Vattennivå: hög Grumlighet: grumligt Färg: klart Vattentemperatur 8 ºC Finsediment: Överv.veg: Sand: 1 Flytbladsveg: Grus: D 1 Långskottsveg: Fin sten: D1 Rosettväxter: Grov sten: D2 2 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 bok Buskar: Gräs/halvgräs: D2 Annan veg: D Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Artantalet var måttligt. Antalet sländarter var lågt, och den renvattenkrävande gruppen bäcksländor saknades helt, liksom tidigare år. Dagsländan Baetis rhodani var åter talrik efter att ha varit fåtalig förra året. Dagsländor är en renvattenkrävande grupp och positivt var att dagsländan Caenis rivulorum påträffades för första gången vid lokalen. En annan renvattenkrävande art, bäckvattenbaggen Elmis aenea etablerade sig vid lokalen 22 och har därefter ökat i antal och varit talrik de senaste åren, vilket är positivt. Flera renvattendjur fanns i bäcken, men även en hel del föroreningsindikerande arter, och lokalen bedömdes vara måttligt föroreningspåverkad, liksom förra året. I år påträffades ingen ovanlig art och naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,1 4, obetydlig ,4 4, obetydlig , 5, obetydlig ,2 4, obetydlig , 5, obetydlig ,9 4,9 1 1 obetydlig , 5, obetydlig ,9 5, obetydlig svag ,5 5, obetydlig ,8 5, obetydlig 8

43 ARTLISTA Bottenfauna i Råån 211 Provpunkt: Råå 2. Tostarpsbäcken Provt.datum Provtagningskvalitet 9 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,1 Eiseniella tetraedra ,4 IGLAR Hirudinea Glossiphonia concolor 2 1 1,1 Helobdella stagnalis ,1 Erpobdella octoculata ,8 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp , SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Gyraulus albus , Ancylus fluviatilis ,5 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Gammarus pulex , VATTENSPINDLAR Arachnida 1 Argyroneta aquatica 1 1 1,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum , Baetis gemellus-gr ,4 Baetis rhodani , SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,5 Elmis aenea , Limnius volckmari ,8 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila sp , Plectrocnemia conspersa ,1 Hydropsyche siltalai , Lepidostoma hirtum ,2 Silo pallipes , TVÅVINGAR Diptera Psychodidae 1 1 1,1 Simuliidae ,2 Chironomidae ,1 ANTAL TAXA 2 INDIVIDANTAL Individantal/m

44 Bedömning av prov från Råån 211 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Tjutebäcken, Bälteberga SKA-Råå Provdatum: Lokaltyp: Bäck Allmänt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 5% Elmis aenea, 2% Hydropsyche siltalai, 9% Koordinater x: Läge Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: naturligt måttligt måttlig måttligt lågt mycket Försurningspåverkan: obetydlig 2719 y: Kommun: Helsingborg 7 m N Bälteberga gods, ca 1 m nedströms landsvägen Provtagning: Sortering: Artbestämning: Lokalens längd (normalt 1 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Findetritus: Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D2 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p Indikatorgrupper, renvatten: 2 bäcksländesläkten 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: p 1 familj husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Radix Musslor: Snäckor: B/P index: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 1 m 5 m 7 m, m,4 m Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D2 1 Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: D1 Beskuggning (-): 2p Föroreningspåverkan: svag Vattenhastighet (-): Vattennivå: hög Grumlighet: grumligt Färg: klart Vattentemperatur 8 ºC Finsediment: Överv.veg: Sand: 1 Flytbladsveg: Grus: 1 Långskottsveg: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Grov sten: D1 Mossor: D1 1 Fina block: D 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Ovanliga arter: Gyraulus crista, p Capnia bifrons, p Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 ask Buskar: Gräs/halvgräs: D Annan veg: D2 Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Artantalet var måttligt, liksom individantalet. Den renvatten- och syrgaskrävande bäckvattenbaggarna Elmis aenea och Limnius volckmari har ökat successivt i antal, sedan de först noterades 21 respektive 24, vilket är positivt. Även andra renvattenindikerande djur har etablerat sig de senaste åren t ex bäcksländan Capnia bifrons, som i år var talrikare än tidigare. Signalkräfta påträffades för första gången på lokalen, liksom den renvattenkrävande nattsländan Silo pallipes. Lokalen bedömdes vara svagt påverkad av organisk/eutrofierande förorening. En positiv trend kan skönjas på lokalen. Vid undersökningarna 2-22 bedömdes lokalen vara betydligt påverkad och 2-2t påverkad. Sedan 2 (förutom 27) har lokalen varit svagt påverkad. Två ovanliga arter noterades, bäcksländan Capnia bifrons och snäckan Gyraulus crista. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,1 4, obetydlig ,1 5, obetydlig ,9 4, obetydlig ,2 5, obetydlig , 5, obetydlig svag , 4, obetydlig ,9 5, obetydlig svag , 5, obetydlig svag ,4 5, obetydlig svag ,1 5, obetydlig svag 4

45 ARTLISTA Bottenfauna i Råån 211 Provpunkt: Råån. Tjutebäcken Provt.datum Provtagningskvalitet 1 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 Eiseniella tetraedra ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,9 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Radix balthica ,1 Gyraulus crista , Ancylus fluviatilis , KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,1 Gammarus pulex ,1 Pacifastacus leniusculus 1 1,1 VATTENKVALSTER Hydracarina , DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,1 Baetis rhodani ,7 Centroptilum luteolum ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Brachyptera risi ,1 Capnia bifrons ,2 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis , Elmis aenea ,5 Limnius volckmari ,7 Oulimnius tuberculatus ,1 Oulimnius sp ,7 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,8 Rhyacophila sp ,8 Polycentropus flavomaculatus ,2 Hydropsyche siltalai , Goera pilosa ,1 Silo pallipes ,1 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae , Chironomidae ,7 Ceratopogonidae ,1 Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA 28 INDIVIDANTAL Individantal/m

46 Bedömning av prov från Råån 211 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Borgenbäcken, gångbron SKA-Råå25 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Allmänt Dominerande taxa: Chironomidae, 42% Oligochaeta övriga, 18% Baetis rhodani, 1% Koordinater x: Läge Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: naturligt lågt måttlig måttligt lågt mycket lågt måttligt måttligt Försurningspåverkan: obetydlig 2858 y: Kommun: Helsingborg 85 m NV Vallåkra station, -1 m uppst gångbro i ravinen Provtagning: Sortering: Artbestämning: Lokalens längd (normalt 1 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Findetritus: D 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D2 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: p - Indikatorgrupper, renvatten: 2 bäcksländesläkten 1 dagsländefamilj Försurn.känslig sländart: 2p 1 familj husbyggare Ancylus fluviatilis Gammarus: - Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 1 m 2 m m,1 m, m Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D1 Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (-): - - 2p Föroreningspåverkan: måttlig Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Asellus aquaticus, Erpobdella, Radix, Psychodidae Vattenhastighet (-): Vattennivå: medel Grumlighet: klart Färg: klart Vattentemperatur 7,5 ºC Finsediment: Överv.veg: Sand: 1 Flytbladsveg: Grus: D2 2 Långskottsveg: Fin sten: D 1 Rosettväxter: Grov sten: D1 Mossor: D1 2 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Ovanliga arter: Capnia bifrons, p Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 ask Buskar: D2 Gräs/halvgräs: Annan veg: D Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Artantalet var lågt, något lägre än de senaste åren. Positivt var att den renvattenkrävande bäcksländan Capnia bifrons fanns representerad för första gången. Även dagsländor fanns i år, denna grupp räknas också som renvattenkrävande och har inte noterats vid lokalen varje år. Sländfaunan var i övrigt ovanligt artfattig. Orsaken till det låga artantalet är svår att veta, kanske är flödet tidvis för lågt. Förekomsten av flera renvattendjur antyder att det inte är fråga om en vanlig organisk/eutrofierande påverkan. Resultatet och artsammansättningen har varierat mycket mellan åren. De dominerande grupperna i år, fjädermygglarver och glattmaskar, brukar inte dominera i denna typ av bäckar. Lokalen bedömdes vara måttligt föroreningspåverkad, vilket var en förbättring jämfört med de senaste tre åren då påverkan varit betydlig. Den ovanliga bäcksländan Capnia bifrons noterades för första gången. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,2, obetydlig ,, obetydlig stark ,, obetydlig ,4, obetydlig stark ,4 4, obetydlig ,8 4, obetydlig ,8 5, 1 8 obetydlig ,2 4,7 1 7 obetydlig ,2 4, 8 7 obetydlig , 4,9 5 8 obetydlig 42

47 ARTLISTA Bottenfauna i Råån 211 Provpunkt: Råå 25. Borgenbäcken Provt.datum Provtagningskvalitet 9 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,8 Eiseniella tetraedra , IGLAR Hirudinea Erpobdella octoculata ,4 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Radix balthica ,4 Ancylus fluviatilis , KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Trichoniscus sp? 1 1,1 HOPPSTJÄRTAR Collembola 1 1,4 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani ,2 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Brachyptera risi ,5 Capnia bifrons , NATTSLÄNDOR Trichoptera Hydropsyche siltalai ,1 Limnephilidae , Micropterna sequax , TVÅVINGAR Diptera Tipula sp , Dicranota sp , Psychodidae ,5 Simuliidae ,5 Chironomidae ,2 Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA 19 INDIVIDANTAL Individantal/m

48 Bedömning av prov från Råån 211 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Härslövsbäcken, Vallåkra SKA-Råå5 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Allmänt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 47% Gammarus pulex, 17% Chironomidae, 1% Koordinater x: Läge Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: naturligt lågt måttlig måttligt lågt lågt måttligt Försurningspåverkan: obetydlig 275 y: Kommun: Helsingborg vid landsvägsbro vid skolan i Vallåkra Provtagning: Sortering: Artbestämning: Lokalens längd (normalt 1 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Findetritus: Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D2 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 9p - Indikatorgrupper, renvatten: 1 dagsländefamilj 1 familj husbyggare Försurn.känslig sländart: Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis aenea Gammarus: p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 1 m m,5 m,2 m, m Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D 1 Gräs/äng: D2 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D1 Åker: Beskuggning (-): - 2p Föroreningspåverkan: måttlig Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus Vattenhastighet (-): Vattennivå: medel Grumlighet: grumligt Färg: klart Vattentemperatur 7, ºC Finsediment: Överv.veg: D1 1 Sand: 1 Flytbladsveg: Grus: D 1 Långskottsveg: Fin sten: D1 Rosettväxter: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: Ovanliga arter: Piscicola geometra, p Tinodes pallidulus, p p Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 ask Buskar: D2 Gräs/halvgräs: Annan veg: D Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Artantalet var lågt, lägre än vad som kan förväntas vid denna typ av lokal. Även individantalet var lägre än förväntat, t ex förekom bäckvattenbaggar och nattsländor fåtaligt. Av de viktigare djurgrupperna saknades bäcksländor liksom tidigare år. Snäckor, som funnits vid varje tillfälle tidigare, saknades i år. Dagsländan Baetis rhodani och sötvattensmärla (Gammarus pulex) dominerade individantalet, vilket är typiskt i skånska diken och bäckar. Renvattenkrävande arter var ganska få, men endast en föroreningsindikerande art noterades, och lokalen bedömdes därmed vara måttligt föroreningspåverkad. Två ovanliga arter påträffades, nattsländan Tinodes pallidulus, som noterats tidigare vid lokalen, samt fiskigeln Piscicola geometra, som inte hittats tidigare. Naturvärdet bedömdes vara för första gången. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,7 4, obetydlig ,5 4,5 1 9 obetydlig , 4, obetydlig ,4 5, obetydlig ,7 5, obetydlig ,7 4, obetydlig ,4 5, obetydlig ,1 5, obetydlig ,2 5, obetydlig , 4, obetydlig 44

49 ARTLISTA Bottenfauna i Råån 211 Provpunkt: Råån 5. Härslövsbäcken Provt.datum Provtagningskvalitet 9 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,9 Eiseniella tetraedra ,2 IGLAR Hirudinea Piscicola geometra ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,9 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,2 Gammarus pulex ,7 Ostracoda ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,4 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis gemellus-gr , Baetis rhodani ,9 SKALBAGGAR Coleoptera Elodes sp ,1 Elmis aenea ,7 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,7 Rhyacophila sp ,5 Lype phaeopa ,2 Tinodes pallidulus , Tinodes sp ,2 Plectrocnemia conspersa ,1 Hydropsyche siltalai ,5 Limnephilidae ,1 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,2 Simuliidae ,2 Chironomidae , Ceratopogonidae ,1 ANTAL TAXA 2 INDIVIDANTAL Individantal/m

50 Bedömning av prov från Råån 211 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Kövlebäcken, Västregård SKA-Råå Provdatum: Lokaltyp: Bäck Allmänt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 48% Elmis aenea, 11% Gammarus pulex, 8% Koordinater x: Läge Lokal lämplig för provtagning: bra - bråtigt Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: naturligt måttligt måttlig måttligt lågt lågt mycket Försurningspåverkan: obetydlig 2157 y: Kommun: Helsingborg 25 m V Västregård, vid domänreservat, nedströms damm Provtagning: Sortering: Artbestämning: Lokalens längd (normalt 1 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Findetritus: D 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D2 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 bäcksländesläkte Försurn.känslig sländart: 2p 1 dagsländefamilj 2 familjer husbyggare Gammarus: p Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Bäckbaggar: aenea, Limnius volckmari Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium Snäckor: B/P index: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 1 m 2 m m,2 m, m Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: D1 Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: D2 1 Beskuggning (-): 2p Föroreningspåverkan: svag Vattenhastighet (-): Vattennivå: medel Grumlighet: klart Färg: klart Vattentemperatur 7,8 ºC Finsediment: Överv.veg: Sand: 1 Flytbladsveg: Grus: D2 2 Långskottsveg: Fin sten: D 1 Rosettväxter: Grov sten: D1 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: Ovanliga arter: Gyraulus crista, p Valvata cristata, p Capnia bifrons, p Tinodes pallidulus, p 12p Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 ask Buskar: D2 Gräs/halvgräs: Annan veg: D Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Artantalet var måttligt, liksom individantalet. Dagsländor, som är en renvattengrupp, har varit fåtaliga vissa år, men i år var dagsländan Baetis rhodani den dominerande arten med 48 % av individantalet. Flera renvattenkrävande arter förkom i stora antal som bäcksländan Capnia bifrons och bäckvattenbaggen Elmis aenea. Den filtrerande nattsländan Hydropsyche saxonica förekom relativt rikligt, arten har saknats vid lokalen de senaste två åren. Nattsländorna var i övrigt sparsamt representerade. Flera föroreningsindikerande arter noterades, men ett stort antal renvattendjur gav ett index och lokalen bedömdes för första gången vara svagt föroreningspåverkad. Lokalen bedömdes vara betydligt föroreningspåverkad åren 2-25, och därefter har påverkan pendlat mellan måttlig och betydlig. En svagt positiv trend kan alltså ses. Fyra ovanliga arter noterades, snäckorna Gyraulus crista och Valvata cristata, bäcksländan Capnia bifrons och nattsländan Tidodes pallidulus. Arterna har noterats på lokalen tidigare. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde , 4, obetydlig ,8 4, obetydlig ,1 4, obetydlig ,1 4, 1 1 obetydlig ,4 4, obetydlig ,4 4,4 1 1 obetydlig ,1 4, obetydlig , 4, obetydlig ,8 4, obetydlig ,8 4, obetydlig svag 12 4

51 ARTLISTA Bottenfauna i Råån 211 Provpunkt: Råån. Kövlebäcken Provt.datum Provtagningskvalitet 91 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum 2 1 1,1 Planaria-Dugesia 1 1,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,4 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata 2 1 1,1 Glossiphonia sp ,1 Erpobdella octoculata ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,2 Sphaerium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Bathyomphalus contortus ,1 Gyraulus albus ,1 Gyraulus crista ,1 Hippeutis complanatus ,1 Valvata cristata , KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,8 Gammarus pulex , VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani ,2 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons ,7 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,5 Hydraena riparia 5 2 2,1 Elodes sp ,9 Elmis aenea ,5 Limnius volckmari ,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila fasciata 1 1,1 Rhyacophila nubila , Rhyacophila sp ,2 Tinodes pallidulus ,1 Hydropsyche siltalai ,8 Lepidostoma hirtum ,1 Limnephilidae ,1 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae , Chironomidae , Limnophora sp ,2 ANTAL TAXA 2 INDIVIDANTAL Individantal/m

52 Bedömning av prov från Råån 211 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Lussebäcken, Nya Humlegården SKA-Råå1 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Allmänt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 41% Chironomidae, 2% Oligochaeta övriga, 9% Koordinater x: Läge Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: naturligt lågt måttlig lågt lågt mycket lågt lågt Försurningspåverkan: obetydlig 2158 y: 117 Kommun: Helsingborg m NO Nya Humlegården, ca 5 m nedströms grusväg Provtagning: Sortering: Artbestämning: Lokalens längd (normalt 1 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Findetritus: D2 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D 1 Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: 9p - p Indikatorgrupper, renvatten: 2 dagsländefamiljer 1 familj husbyggare Gammarus, Elodes Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 1 m 2 m m,2 m, m Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: D1 Beskuggning (-): p p Föroreningspåverkan: betydlig Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Asellus aquaticus Vattenhastighet (-): Vattennivå: hög Grumlighet: klart Färg: klart Vattentemperatur 7,5 ºC Finsediment: 1 Överv.veg: Sand: D 1 Flytbladsveg: Grus: D2 2 Långskottsveg: Fin sten: D1 Rosettväxter: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: Ovanliga arter: Tinodes pallidulus, p p Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al Buskar: D Gräs/halvgräs: Annan veg: D2 Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Lokalen hade ett lågt artantal, vilket inte är normalt i denna typ av bäck. Syrgaskrävande grupper som bäcksländor och bäckvattenbaggar saknades helt. Dag- och nattsländor var ovanligt fåtaliga och snäckor och iglar saknades helt. Endast några få renvattenkrävande arter förekom, och av dem var endast den relativt tåliga dagsländan Baetis rhodani talrik, och dominerade individantalet. De föroreningståliga fjädermygglarverna och sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus var också vanliga, vilket visar på en organisk föroreningspåverkan. Liksom tidigare bedömdes föroreningspåverkan vara betydlig. Artsammansättningen har varit likartad genom alla år och ingen positiv trend kan ses i resultatet. En ovanlig nattslända noterades, Tinodes pallidulus. Arten har noterats på lokalen tidigare. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,9 4, obetydlig ,4 4, obetydlig , 5, obetydlig ,4 4, obetydlig , 4, obetydlig ,8 4,4 4 8 obetydlig stark ,2 4, obetydlig ,4 4, obetydlig ,5 4,9 1 1 obetydlig ,2 4, obetydlig 48