Nybroån Recipientkontroll 2011

Transkript

1 Nybroån Recipientkontroll På uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån

2 Nybroån Recipientkontroll 211 Rapporten är upprättad av: Johan Hammar och Cecilia Holmström Granskning: Karl Holmström Uppdragsgivare: Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån Omslagsbild: Nybroån, strax uppströms provpunkt 18. Foto: Johan Hammar Landskrona EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag): 41 Utskriftsversion: Wordfil: M:\DATA-NY\Vattenprogram\Nybroan\Recipientkontroll\211\Nybro_arsrapport211.docx ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Nybroån Recipientkontroll 211 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning Kontrollprogram och genomförande... 5 Väderlek och vattenföring... 7 Vattenkemi... 8 Syrgastillstånd... 8 Ljusförhållanden... 8 Försurningstillstånd och konduktivitet... 8 Näringstillstånd... 8 Kväve... 9 Fosfor... 1 Flödesviktade halter för kväve och fosfor TOC (Totalt organiskt kol) Ämnestransporter Kväve Fosfor TOC Arealförlust Reningsverkens utsläpp av kväve och fosfor Bottenfauna Bilagor Bilaga 1. Sammanställning av Nybroåns recipient-kontrollprogram Bilaga 2. Metodik kemiska och fysikaliska vattenundersökningar Bilaga 3. Metodik vattenföring och transportberäkning Bilaga 4. Metodik bottenfauna Bilaga 5. Resultat vattenföring Bilaga 6. Resultat kemiska, fysikaliska analyser Bilaga 7. Resultat transporter Bilaga 8. Resultat bottenfauna 3

4 Nybroån Recipientkontroll 211 Sammanfattning 211 Väder och vattenföring Medeltemperaturen 211 i Lund var 9, o C, årsnederbörden var 771 mm och medelvattenföringen vid Nybroåns mynning var 3,1 m 3 /s. Generellt var det något varmare än normalt, med en nederbördsmängd något över den normala. Utmärkande var en mycket nederbördsrik juli och augusti. Ovanligt höga flöden var det i februari och mars, medan november hade ovanligt låg vattenföring. Syretillstånd I Herrestadsbäcken (pkt 2) var syrgashalten tidvis låg och tillståndet var syrefattigt i september och svagt i juli och augusti. Den nya lokalen i Lunnarpsbäcken (pkt 21) hade svagt syretillstånd i november. Övriga provpunkter hade syrerikt tillstånd vid samtliga provtagningstillfällen. Ljusförhållanden Grumligheten var högst i Herrestadsbäcken, pkt 2, som bedömdes vara starkt grumlad. Övriga provpunkter bedömdes vara betydligt grumlade. Försurningstillstånd Försurningsrisken inom området är liten, då ph under alla årets mätningar legat över neutralpunkten och alkaliniteten var hög i hela vattensystemet. Näringstillstånd Samtliga provpunkter har höga-extremt höga kväve- och fosforhalter. I jämförelse med årsmedelvärden för åren var kväve- och fosforhalterna 211 lägre på alla provpunkterna. Beräknade flödesviktade halter för Nybroåns mynning visar att det finns en tydlig tendens till sjunkande fosforhalter under tidsperioden , medan trenden för kväve är svagt nedåtgående under samma tidsperiod. Förhöjda ammoniumkvävehalter uppmättes i Herrestadsbäcken pkt 2 och Örupsån nedströms Tomelilla ARV pkt 12. Ämnestransport Totalt beräknas 678 ton kväve, 5,2 ton fosfor, och 845 ton TOC ha förts ut till havet via Nybroån. Arealförlusten för hela avrinningsområdet var,17 kg fosfor och 21 kg kväve per hektar. Utsläpp från reningsverken Av den totala mängden näringsämnen som transporterades till havet 211 hade, naturlig retention i vattensystemet oaktad, ca 5 % av kvävet och ca 9 % av fosforn sin källa i de reningsverk som belastar Nybroån. Bottenfauna Alla lokaler i Nybroåns vattensystem bedöms ha hög sammanvägd ekologisk status. En ökning av antalet arter kan ses på samtliga lokaler jämfört med undersökningar utförda på 198 och 199-talet. Naturvärdet bedömdes vara mycket högt i Örupsån vid Ullstorp. Där hittades en rödlistade nattsländan och dessutom en ovanlig snäckart och två ovanliga skalbaggsarter. 4

5 Kävlingeån Vattenkontroll 211 Klassning av vattenkvaliteten En klassificering av vattenkvaliteten har gjorts nedan enlig Naturvårdsverket, rapport 4913: Naturvårdsverkets klasser anger tillståndet, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd (för gränser mellan klasser, se bilaga 2) Prov- Område Syretillstånd Ljusför- Näringstillstånd Försurningspunkt hållanden medel tillstånd nr min medel 211 arealförlust, kg/ha år min 211 Syrgashalt, mg/l Grumlighet, FNU Fosfor Kväve ph 1 Fyleån Allevadsmölla 9,3 5,7 11 Örupsån vid Ullstorp 8,5 5,7 12 Örupsån Tomelilla ARV 7,2 4,5, ,9 18 Nybroån vid golfbanan 8,2 5,8, , 2 Herrestadsbäcken 4,2 8,7, ,4 Kontrollprogram och genomförande Samordnad recipientkontroll har utförts i Nybroån sedan 1982 i enlighet med det kontrollprogram som upprättats av Kommittén för samordnad kontroll av Nybroån i samråd med länsstyrelsen i Skåne. Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i Nybroån 211. Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet 211 är Ekologgruppen i Landskrona. Uppdragsgivare är Vattenrådet för Nybroån Kabusaån och Tygeån. Utöver den ordinarie provtagningen har prov även tagits i Fyleån, (provpunkt 8b) samt i Lunnarpsbäcken, (provpunkt 21). Provpunkten i Fyleån har tagits samtliga månader under året men ingår inte i det ordinarie provtagningsprogrammet. Provpunkten är tänkt att följa upp de planerade vattenvårdsåtgärderna som skall utföras uppströms. Resultaten redovisas i bilaga 6. Provpunkt 21 ligger nedströms mejeriet i Lunnarp och är tänkt att följa upp utsläppen därifrån. Första provet togs i oktober och därefter månadsvis. Undersökningarna 211 har omfattat provtagning och analys av fysikaliska/kemiska parametrar samt bottenfauna på fyra lokaler. Provtagning, vissa analyser, bottenfaunaundersökning, månadsredovisning samt föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen. Alcontrol AB har ombesörjt resterande kemiska analyser. Årets resultat redovisas i denna huvudrapport. Metodiken redovisas i bilagorna 1-4. I bilagorna 5-8 redovisas samtliga halter och transporter, vattenföringsuppgifter och uppgifter från kiselalgsundersökningarna. Vid klassningen av kemiska och fysikaliska parametrar har Naturvårdsverkets (NV:s) rapport 4913 använts, Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Berörda delar redovisas i bilaga 2. Tabell 1. Provpunkter med koordinater. Provpunkt Vattendrag Namn Koordinat x Koordinat y Kommun 8b Fyleån Högestad station Ystad/Tomelilla 1 Fyleån Allevadsmölla Ystad/Tomelilla 11 Örupsån 12 Örupsån Ullstorp (uppst Tomelilla ARV) Nedst Tomelilla ARV Tomelilla Tomelilla 18 Nybroån Vid golfbanan Ystad 2 Herrestadsbäcken Herrestadsbäcken Ystad 21 Lunnarpsbäcken Mejeriet Tomelilla 5

6 Kävlingeån Vattenkontroll 211 Figur 1. Nybroåns avrinningsområde med provtagningslokaler markerade. Vattenkemiprover tas på de sju lokalerna vid 12 alternativt 6 tillfällen under året. På lokal 18 tas även prov varje vecka. 6

7 Kävlingeån Vattenkontroll 211 Väderlek och vattenföring Vid SMHI s väderstation i Lund uppmättes årsmedeltemperaturen 211 till 9, o C, vilket är högre än medelvärdet för perioden (7,9 o C). Varmare än normalt var det framför allt i april, november och december. Den högsta månadsmedeltemperaturen (17,6 o C) hade juli. Endast februari var något kallare än normalt. Nederbörden 211 mättes till totalt 771 mm, vilket är mer än årsmedelnederbörden för perioden , 666 mm. Större nederbördsmängd än normalt uppmättes framför allt i juli och augusti, som var de nederbördsrikaste månaderna med 177 respektive 133 mm. Månader med betydligt mindre nederbörd än normalt var april och november. Årsmedelvattenföringen 211 vid Nybroåns mynning var enligt SMHI:s S-HYPE-modell 3,7 m 3 /s, vilket var över medelvattenföringen för åren , 2,8 m 3 /s. Februari och mars hade betydligt högre vattenföring än normalt. I november var vattenföringen lägre än normalt. Den högsta beräknade dygnsmedelvattenföringen, 29,9 m 3 /s, noterades i februari, medan den lägsta,,59 m 3 /s, noterades i början av december. C Temperatur i Lund jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 211 normal mm Nederbörd i Lund jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec m 3 /s normal Vattenföring Nybroåns mynning jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec vattenföring 211 medel

8 Kävlingeån Vattenkontroll 211 Vattenkemi Vattenkemin klassas enligt Naturvårdsverkets rapport 4913, klasserna redovisas i bilaga 2. Syrgastillstånd Syrgashalten och syrgasmättnaden har varit otillfredsställande i Herrestadsbäcken, pkt 2, flera av årets månader. I september var syrgashalten endast 2,5 mg/l, vilket är syrefattigt tillstånd. Under sommaren (juliaugusti var syretillståndet svagt (3, 4,9 mg/l). Den nya lokalen i Lunnarpsbäcken (pkt 21) hade svagt syretillstånd i november. Övriga provpunkter hade syrerikt tillstånd (> 7 mg/l) vid samtliga provtagningstillfällen. mg/l Syrgashalt pkt 1 pkt 11 pkt 12 pkt 18 pkt 2 MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE Ljusförhållanden Grumligheten var högst i Herrestadsbäcken, pkt 2, som bedömdes vara starkt grumlad. Övriga provpunkter bedömdes vara betydligt grumlade. Högst värden uppträdde i oktober på alla lokaler förutom i Herrestadsbäcken. Det högsta grumlighetsvärdet (18 FNU) noterades i november i Lunnarpsbäcken (pkt 21). FNU Grumlighet pkt 1 pkt 11 pkt 12 pkt 18 pkt 2 Försurningstillstånd och konduktivitet ph-värdena varierade mellan 7,1 8,2, det vill säga nära neutralt. Det föreligger således ingen försurningsrisk för vattendragen inom Nybroåns avrinningsområde. Även vattnets alkalinitet (buffringsförmåga) har varit god. Konduktiviteten (ledningsförmåga), var generellt hög på samtliga provtagningspunkter. De högsta värdena hade Herrestadsbäcken, pkt 2. ms/m MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE Konduktivitet 211 pkt 1 pkt 11 pkt 12 pkt 18 pkt 2 MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE 8

9 Kävlingeån Vattenkontroll 211 Näringstillstånd Kväve De högsta totalkvävehalterna uppmättes i början och slutet av året, medan de lägsta halterna inträffade i juni och juli vid flertalet provpunkter. I Örupsån nedströms Tomelilla ARV, pkt 12, var halten förhöjd i juni, jämfört med uppströmspunkten pkt 11. Båda lokalerna i Örupsån hade halter som betecknas som extremt höga (över 5 g/l). Även Nybroån vid golfbanan (pkt 18) hade extremt hög kvävehalt, medan halterna i Fyleån vid Allevadsmölla (pkt 1) och Herrestadsbäcken (pkt 2) betecknas som mycket höga. Den högsta totalkvävehalten (11 g/l) uppmättes i den nya lokalen i Lunnarpsbäcken (pkt 21) i december. Årets medelvärden för totalkväve låg lägre än medelvärdet vid samtliga provpunkter. Trendlinjen för årsmedelhalterna av kväve i Nybroån vid golfbanan (pkt 18) visar på en svagt sjunkande trend. µg/l µg/l Maxvärden ammoniumkväve Totalkvävehalter 21 µg/l Totalkvävehalter janfebmars pkt pkt april 12 maj pkt 18 juni juliaugsept pkt 2 2 oktnovdec 12 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec µg/l Totalkvävehalter 21 µg/l Totalkvävehalter 211 pkt pkt pkt pkt 1 medel pkt 1 pkt 11 pkt 12 pkt 18 pkt 2 Medel Min-värde Max-värde Medel-värde pkt 2 De högsta ammoniumkvävehalterna uppmättes i Herrestadsbäcken pkt 2, där halterna var kraftigt förhöjda under vinterhalvåret. Förhöjda ammoniumhalter uppträdde även i Örupsån nedströms Tomellilla ARV pkt pkt 1 pkt 11 pkt 12 pkt 18 pkt 2 µg/l 1 Årsmedelhalter av totalkväve (flödesblandade prover) pkt

10 Kävlingeån Vattenkontroll 211 Fosfor Fosforhalterna har generellt varit höga till mycket höga utan tydliga mönster under året. Den högsta totalfosforhalten (19 g/l) uppmättes i Örupsån nedströms Tomelilla ARV (pkt 12) i juli. Det högsta årsmedelvärdet för totalfosfor uppmättes i Herrestadsbäcken pkt 2, där halterna varit mycket höga vid samtliga tillfällen utom i augusti då halten var extremt hög (11 g/). Årets medelvärden för totalfosfor låg lägre än medelvärdet vid samtliga provpunkter. Trendlinjen för årsmedelhalterna av fosfor i Nybroån vid golfbanan (pkt 18) visar på en tydligt sjunkande trend, där årsmedelvärdet 211 var det lägsta hittills. Totalfosforhalter 211 µg/l jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec pkt 12 pkt 18 pkt 2 ug/l Totalfosforhalter pkt 1 pkt 11 pkt 12 pkt 18 pkt 2 Medel Max-värde Medel-värde Min-värde µg/l Årsmedelhalter av totalfosfor (flödesblandade prover) pkt

11 Kävlingeån Vattenkontroll 211 Flödesviktade halter för kväve och fosfor Genom att dividera årstransporten av kväve och fosfor med årsvattenföringen, kan man till viss del kompensera för vattenföringens inverkan vid en utvärdering av eventuella trender, under en given tidsperiod. Transportens storlek påverkas också av hur högvattenflödena är fördelade under året och hur väderlek samt hydrologiska förhållandena i övrigt ser ut vid dessa flödestoppar, vilket dock nämnda beräkningsförfarande inte tar hänsyn till. De flödesviktade halterna kan således inte till fullo kompensera för vädrets nycker under de olika åren. I diagrammen nedan redovisas de flödesviktade halterna för kväve respektive fosfor vid Nybroåns mynning under perioden När det gäller kvävehalterna, är trendlinjen endast svagt nedåtgående, medan trendlinjen för fosfor visar på tydligt minskande halter. mg/l 1 Flödesviktade totalkvävehalter, Nybroåns mynning Flödesvägd halt Linjär (Flödesvägd halt) mg/l 1 Flödesviktade totalfosforhalter, Nybroåns mynning Flödesvägd halt Linjär (Flödesvägd halt) 11

12 Kävlingeån Vattenkontroll 211 TOC (Totalt organiskt kol) TOC-halterna har varit måttligt höga vid samtliga provpunkter utom i Herrestadsbäcken, där halterna var höga under årets första månader och mycket höga under hösten. Årsmedelhalten 211 låg. ungefär som medelhalten Ingen tydlig trend kan ses i årsmedelhalterna vid provpunkt 18, Nybroån vid golfbanan, mellan µg/l TOC-halter , 2, µg/l TOC-halter 21 mg/l TOC 211 2, 25, mg/l TOC 21 2, 15, 15, 1, 1, 5,, jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec janfebmars pkt aprilmaj 12 pkt junijuliaugseptoktnovdec 18 pkt , 15, 1, 5,,, pkt pkt pkt pkt 1 medel pkt 2 pkt 1 pkt 11 pkt 12 pkt 18 pkt 2 Medel Max-värde Min-värde Medel-värde mg/l Årsmedelhalter av TOC (flödesblandade prover), pkt 18 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 12

13 Kävlingeån Vattenkontroll 211 Ämnestransporter Kväve Kvävetransporterna var störst då flödena var som högst, i januari mars. Under dessa tre månader transporterades strax under 7 % av hela årets kvävemängd ut till havet. De lägsta kvävemängderna transporterades under lågflödesmånaderna sommar och höst. Under år 211 var den totala kvävetransporten till Nybroåns mynning 678 ton, vilket var strax över medeltransporten för åren (665 ton). Transporten av kväve var lika hög 211 som 21, trots att vattenföringen var högre 211. Fosfor Fosfortransporterna var störst i februari, då flödena var som högst. I Nybroån pkt 18 var transporten inte så hög i mars, trots högt flöde. Under år 211 var den totala fosfortransporten vid Nybroåns mynning 5,2 ton, vilket var något lägre än medeltransporten för åren (5,9 ton). Trots högre vattenföring 211, jämfört med 21, var fosfortransporten lägre 211. TOC Transporterna av TOC var störst då flödena var som högst, i januari mars, och som lägst under sommarens och höstens lågflöden. Under år 211 var den totala TOC-transporten till Nybroåns mynning 845 ton, vilket var mer än medeltransporten för åren (743 ton). Trots högre vattenföring 211, jämfört med 21, var TOC-transporten lägre 211. ton Kvävetransport 211, Nybroån pkt 18 ton Transport av kväve, m 3 Tot-N, ton /s vattenföring Nybroån ,2 2 1,5 1 1,8,6 1,4,5,2 janfebmars april maj juni juli aug sept oktnovdec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec ton Fosfortransport Transport av 211, fosfor, 211, Nybroån pkt 18 1, janfebmars april maj juni juli aug sept oktnovdec m 3 /s 1, 12, 1, 8, 8, 6, 6, 4, 4, 2, 2,, 6, 4, 2,,, m 3 /s ton Transport av fosfor, m 3 Tot-P, ton /s vattenföring 1, Nybroån 8, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec ton TOC-transport 211, Nybroån pkt 18 ton Transport av m 3 TOC, ton ton /s vattenföring, m3/s Nybroån janfebmars april maj juni juliaug sept oktnovdec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec m 3 /s 2, 9, 18, 7, 16, 7, 14, 6, 5, 12, 5, 1, 3, 4, 8, 6, 3, 1, 4, 2, -1, 2,, 13

14 Kävlingeån Vattenkontroll 211 ton Årstransporter kväve, Nybroåns mynning Tot-N, ton vattenföring m3/s 4,5 4, 3,5 3, 6 4 2,5 2, 1,5 2 1,,5, ton Årstransporter fosfor, Nybroåns mynning m3/s 4,5 Tot-P, ton vattenföring 4, 3,5 3, 6 4 2,5 2, 1,5 2 1,,5, ton Årstransporter TOC, Nybroåns mynning TOC, ton vattenföring m3/s 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 14

15 Kävlingeån Vattenkontroll 211 Arealförlust Arealförlusten är ämnestransporten fördelat på den yta som avvattnas. Arealförlusterna av kväve och fosfor 211 var överlag samma som 21, och betydligt högre än 29, då transporten var låg. Beräknat för hela avrinningsområdet (mynningen) var arealförlusten 211 för kväve 21 kg/ha och för fosfor,17 kg/ha. Tillståndet gällande arealförlusterna för kväve var mycket höga kväveförluster (högsta klassen) i Örupsån (pkt 12) och Nybroån (pkt 18 och mynningen), medan Herrestadsbäcken hade höga kväveförluster. Tillståndet gällande arealförlusterna för fosfor var höga fosforförluster i Örupsån (pkt 12) och Herrestadsbäcken, medan Nybroån (pkt 18 och mynningen) hade måttligt höga fosforförluster (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder rapport 4913). Tabell 2. Arealförluster (transport utslagen på ytenhet) i Örupsån, Herrestadsbäcken, Nybroån samt vid mynningen. I Nybroån bygger transportvärdena på veckoprov, medan Örupsån och Herrestadsbäcken beräknats på månadsprov, vilket är osäkrare. Lokal Areal Andel % Kväveförlust kg/ha Fosforförlust kg/ha (ha) åkermark Medel 3 år Medel 3 år pkt 12 Örupsån ,14,26,23,21 pkt 2 Herrestadsbäcken ,11,27,26,22 pkt 18 Nybroån, golfbanan ,8,18,15,14 Nybroåns mynning ,8,19,17,15 Reningsverkens utsläpp av kväve och fosfor Nybroån och dess biflöden är recipient för sju kommunala avloppsreningsverk i Ystad, Tomelilla och Sjöbo kommuner. Totalt beräknas 35 ton kväve och,5 ton fosfor ha släppts ut från reningsverken till Nybroåns avrinningsområde 211. Beräkningarna måste ses som ungefärliga då det inte, i alla fall, funnits flödesuppgifter från 211 att tillgå utan uppskattats med ledning av tidigare år eller så har transporten beräknats på ingående flöden. Reningsverkens andel av den totala transporten var ungefär 9 % av fosfortransporten och ca 5 % av kvävetransporten, naturlig retention i vattensystemet oaktad. Tabell 3. Reningsverkens utsläpp till Nybroån och dess biflöden. Anläggning Recipient Flöde (m 3 /år) Tot-N (ton/år) Tot-P (ton/år) St Herrestad Herrestadsbäcken 17,83,145 Tomelilla - Rosendal Välabäcken ,8,24 Spjutstorp Trydeån * 1 2,2,86 Övraby Nybroån * 19,31,1 Fågeltofta Trydeån ** 73,49,5 Äsperöd Snavabäcken 2869,61,5 Röddinge Fyleån 16253,31,2 * ingående flöde, **uppskattat flöde 15

16 Kävlingeån Vattenkontroll 211 Bottenfauna Bottenfaunaresultaten redovisas i tabellen nedan (för artlista och mera utförlig redovisning punkt för punkt, se bilaga 8). Provpunkt nr Antal taxa Antal ind/m 2 Shannonindex ASPTindex Organisk föroreningspåverkan * * Organisk föroreningspåverkan enligt Danskt faunaindex. Naturvärde enligt Sundberg m fl Naturvärde poäng bedömning poäng bedömning 1. Fyleån Allevadsmölla ,13 5,73 7 obetydlig 1 högt 11. Örupsån vid Ullstorp ,48 4,96 5 måttlig 16 mycket högt 12. Örupsån Tomelilla ARV ,64 5,72 6 svag 6 allmänt 18. Nybroån vid golfbanan ,63 5,88 7 obetydlig 1 högt Förorening Antalet arter var mycket högt i Fyleån vid Allevadsmölla, samt högt vid övriga lokaler. En ökning av antalet arter kan ses på alla lokaler jämfört med undersökningar utförda på 198 och 199-talet. Föroreningspåverkan (enligt DFI-index) bedömdes vara obetydlig vid lokalerna i Fyleån och Nybroån (pkt 1 och 18), samt svag i Örupsån nedströms Tommelilla ARV (pkt 12) och måttlig i Örupsån vid Ullstorp (pkt 11). I första diagrammet nedan visas antalet taxa av renvattenkrävande, smutsvattentåliga (positiva respektive negativa arter/grupper i föroreningsindex, DFI, se bil. 4), respektive övriga djurgrupper. Hela stapeln visar det totala antalet arter. I det andra diagrammet ses antalet arter på lokalerna i bottenfaunaundersökningar utförda Antal taxa Föroreningsgynnade Renvattenkrävande Övriga 4 Naturvärde 3 Naturvärdet bedömdes vara mycket högt i Örupsån vid Ullstorp. Där hittades den rödlistade nattsländan Ecclisopteryx dalecarlica (hotkategori NT, missgynnad) och dessutom en ovanlig snäckart och två ovanliga skalbaggsarter. De övriga lokalerna bedömdes ha högt naturvärde. Totalt registrerades en rödlistad art och 1 ovanliga arter i undersökningen Fyleån Allevadsmölla Antal taxa Örupsån vid Ullstorp 12. Örupsån 18. Nybroån vid Tomelilla ARV golfbanan Ekologisk status En statusklassning av bottenfaunan har gjorts enligt NV handbok 27:4 Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Enligt denna klassning bedömdes alla lokaler i Nybroåns vattensystem ha hög sammanvägd ekologisk status Fyleån Allevadsmölla 11. Örupsån vid Ullstorp 12. Örupsån Tomelilla ARV 18. Nybroån vid golfbanan

17 Kävlingeån Vattenkontroll 211 Bilagor 17

18 Bilaga 1 Nybroån 211 Sammanställning av Nybroåns recipientkontrollprogram Nr Lokalbenämning Provtagningsplats Koordinat RN Kommun Frekvens Program ggr/år bas övrigt 1 Fyleån, Allevadsmölla Bro söder om Allevadsmölla Ystad/Tom 6 1 bottenfauna Örupsån, Ullstorp (uppst Tomelilla ARV) Örupsån, Nedstr Tomelilla ARV Bro ca 375 m sydväst om Ullstorps kyrka Bro ca 1,8 km söder om Tomelilla kyrka Tomelilla 6 1 bottenfauna Tomelilla 12 1,2 bottenfauna 18 Nybroån, vid golfbanan Bro ca 1 km norr om väg Ystad 12, 52 1,2,3 bottenfauna 2 Herrestadsbäcken Bro ca 9 m norr om väg Ystad 12 1,2 21 Lunnarpsbäcken Nedströms Mejeriet Tomelilla 12 1, 2 Förklaringar provtagningsfrekvens 12 ggr/år - januari - december 52 ggr/år - veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) 6 ggr/år - februari, april, juni, augusti, oktober, december Lunnarpsbäcken är en ny lokal från och med oktober 211. I resultattabellen ingår även resultaten från punkt 8b, Fyleån vid Högestad station. Lokalen ingår inte i Nybroåns vattenkontroll, utan bekostas av externa medel. Förklaringar program bas 1 bas 2 bas 3 Temperatur ph Totalkväve Konduktivitet Alkalinitet Totalfosfor Syrgas TOC Syrgasmättnad Grumlighet Totalkväve Nitrat+Nitritkväve Ammoniumkväve Totalfosfor TOC 18

19 Bilaga 2 Nybroån 211 Metodik kemiska och fysikaliska vattenundersökningar Månadsprovtagning Provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS Vattenproverna togs i mitten av åfåran eller från strandkanten med hjälp av en käpphämtare alternativt från bro med en ruttnerhämtare. Proverna förvarades mörkt och svalt under transporten till laboratoriet. Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält. Provtagning för bas 1 och 2 har skett en gång per månad, i mitten av månaden, (12 ggr/år) vid 3 provpunkter och i februari, april, juni, augusti, oktober, december (6 ggr/år) vid 2 provpunkter. Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium (EG = Ekologgruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB, ackred. nr. 16). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium. Parameter Metod KRUT-kod Laboratorium temperatur SS FM TEMP Ekologgruppen AB syrgas SS-EN 25814, utg 1 IM O2-FÄLT Ekologgruppen AB ph SS 28122, utg 2 FM PH25 Ekologgruppen AB konduktivitet SS-EN 27888,1 mod FM KOND-25 Ekologgruppen AB grumlighet SS-EN ISO 727, utg 1 FM TURBFNU Ekologgruppen AB alkalinitet SS-EN ISO , utg 1 IM ALK-NM5 Ekologgruppen AB nitrit+nitratkväve SS-EN ISO 13395, mod IM NO23-NA Alcontrol AB ammoniumkväve SS-EN ISO 11732, mod IM NH4-NA Alcontrol AB totalkväve SS-EN ISO , mod IM NTOT-NAD Alcontrol AB totalfosfor SS-EN ISO ::25 IM PTOT-NA Alcontrol AB TOC SS-EN 1484 IM CORG-TI Alcontrol AB Veckoprovtagning Provtagning för bas 3 har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid en provpunkt, Nybroån, vid golfbanan (pkt 18). Provtagning har utförts av personal från Ystads reningsverk. Vattenproven har sedan frysts för att efter årets slut blandas flödesproportionellt till månadsprov (12 stycken). Analyserna har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium ALcontrol AB (ackred. nr. 16). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från laboratoriet. Parameter Metod KRUT-kod: Laboratorium totalkväve SS-EN ISO , mod IM NTOT-NAD Alcontrol AB totalfosfor SS-EN ISO :25 IM PTOT-NA Alcontrol AB TOC SS-EN 1484 CORG-TI Alcontrol AB 19

20 Bilaga 2 Nybroån 211 Bedömningsgrunder för miljökvalitet Nedanstående tillståndsbedömningar är redovisade i årsrapporten. Indelning av halter och värden baseras på: Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och Vattendrag Naturvårdsverket 1999 (Rapport 4913) Observera att bedömningsgrunderna rymmer fem klasser. Endast klasserna 3, 4 och 5 anges och dessa är färgmarkerade. Följande parametrar ingår: klass: Kommentar ph, surhet måttligt surt mycket surt ph-värde 6,2-6,5 5,6-6,19 <5,6 grumlighet måttligt betydligt starkt FNU/FTU 1,-2,5 2,6-7, >7, syrehalt, tillstånd svagt syrefattigt syrefritt mg O 2/l ,9 <1 totalfosfor, halt hög mycket hög extremt hög egentligen µg/l >1 sjöar, medel maj-augusti totalkväve, halt hög mycket hög extremt hög egentligen µg/l >5 sjöar, medel maj-augusti TOC, halt måttligt hög mycket hög mg/l 8, ,1-16 >16 Observera att klassningssystemet egentligen är uppbyggt för att karaktärisera en provpunkt där en serie av provresultat föreligger, t ex 12 prover under ett år. Oftast rekommenderas att medelvärdena för mätperioden klassas men i fallet syretillstånd skall klassningen baseras på minimivärdet för mätperioden. 2

21 Bilaga 3 Nybroån 211 Metodik vattenföring och transportberäkning Vattenföringsuppgifter för transportberäkningen har erhållits från SMHI:s S-HYPE-modell för Nybroån, Herrestadsbäcken, Örupsån och Nybroåns mynning (se tabell nedan). Före 29 har PULSvärden använts. Veckoproven från provpunkten i Nybroån vid golfbanan (pkt 18) har blandats flödesproportionellt till 12 månadsprov efter årets slut. Proven har analyserats och dessa halter har använts för att beräkna transporten av totalkväve, totalfosfor och TOC (totalt organiskt kol) för Nybroån uppströms tillflödet av Herrestadsbäcken och Nybroåns mynning. Vattenföringen i Herrestadsbäcken har dragits ifrån vattenföringen vid mynningen vid beräkning av transporten i Nybroåns mynning, och till detta tranportvärde har sedan transporten i Herrestadsbäcken lagts till. För beräkning av transporten i Herrestadsbäcken och Örupsån har analysresultaten från månadsproverna från respektive vattendrag använts. Transportberäkning Halt Vattenföring SMHI:s S-HYPE Örupsåns mynning i Nybroån Stn Herrestadsbäckens mynning i Nybroån Stn Nybroån uppströms tillflödet från Herrestadsbäcken Stn Nybroåns mynning * Stn

22 Bilaga 4 Nybroån 211 Metodik bottenfauna Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona. Metodiken följer följande metoder, vilka Ekologgruppen är ackrediterade för (ackred nr 1279): SS EN :1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 2 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 3 8 % god (gul cell, värde 7 92) och > 3 % svag (orange cell, värde under 7). Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. 22

23 Bilaga 4 Nybroån 211 Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3- gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. 23

24 Bilaga 4 Nybroån 211 Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 2 taxa, *** i sjölitoral > 3 taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan 24

25 Bilaga 4 Nybroån 211 Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, 46-5 ger 3 p, >5 ger 1 p Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,8-4, ger 1 p, >4, ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors U. (ed) 21. Rödlistade arter i Sverige 21 ArtDatabanken, SLU. Även tidigare naturvärden har räknats om efter de nya klassningarna i rödlistan. Rödlistekategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Nära hotad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = - n i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. 25

26 Bilaga 4 Nybroån 211 ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning Shannons diversitets -index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex 1 Mycket högt >3,71 >6,9 >1 7 >29 index 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt 2,22-2,97 5,3-6, index 4 Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4, Bedömning av ekologisk status MISA/MILA, DJ-index En bedömning av ekologisk status har gjorts enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4, där indexen beskrivs. Bedömningen anger den ekologiska statusen i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Statusen bedöms efter tre parametrar, ASPT-index som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som avspeglar näringspåverkan och MISA-index som avspeglar försurningspåverkan. Både DJ och MISA består i sin tur av ett antal delindex. Det index som har fått sämst statusklass är utslagsgivande för bedömningen av vilken sammanvägd ekologisk status som lokalen får. 26

27 Bilaga 4 Nybroån 211 Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Gärdenfors, U. (ed) 21. Rödlistade arter i Sverige 21. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. 22:1. Naturvårdsverket. 26. Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Naturvårdsverket. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 27:4 Naturvårdsverket. 21. Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 4. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Glöer, P. 22. Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Die Tierlwelt Deutschlands, 73 Teil. ConchBooks. Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr

28 Bilaga 4 Nybroån 211 Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83: Killeen, I., Aldridge, D. & Oliver, G. 24. Freshwater Bivalves of Britain and Ireland. Field Studies Council. Cambridge. Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 19: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17: Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7: Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 23. Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr

29 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Bilaga 5 Nybroån 211 Resultat vattenföring m 3 /s 3 Dygnsmedelvattenföring vid Nybroåns mynning m 3 /s 5 Dygnsmedelvattenföring i Herrestadsbäcken

30 Bilaga 6 Nybroån 211 Resultat kemiska, fysikaliska analyser Provtagn Temp Syreh Syrem ph Alkalin Färg Kond Gruml TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N datum C mg/l % mmol/l mg Pt/l ms/m FNU mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 8b Fyleån vid Högestad station ,2 11,6 84 7,5 3, ,7 1 14, ,1 11,7 8 7,7 3, , 7,7 14, ,3 1,3 77 7,8 4, ,1 7,7 9, ,4 1,3 84 7,7 4,3 7 55,8 8,6 11, ,2 1,6 14 8, 4,35 7 6,3 5,7 7, ,8 9,7 94 7,8 4, ,3 1 6, ,9 7,6 74 7,6 4, ,3 7,2 11, < ,4 8, 79 7,5 4, ,1 3,9 21, ,5 8,4 79 7,6 4, ,1 6,8 21, ,6 8,9 76 7,6 4, ,4 3 14, ,9 11,9 93 7,6 4, , , ,2 1,6 81 7,4 3, ,7 6,4 21, MEDELVÄRDE 8,2 1, 84 7,7 4, , 1,1 13, MIN. VÄRDE,1 7,6 74 7,4 3,64 7 5,7 3,9 6, <1 3 MAX.VÄRDE 14,4 11,9 14 8, 4, ,3 3 21, Fyleån vid Allevadsmölla , 13, ,9 11 4, ,4 11, ,8 4,6 6, ,7 9, ,5 4,6 2, ,8 1, ,4 2,4 11, ,4 1, ,4 5,3 8, ,3 12, 92 57,4 6,4 9, MEDELVÄRDE 8,1 11,3 95 6,4 5,7 7, MIN. VÄRDE, 9, ,9 2,4 2, <1 34 MAX.VÄRDE 15,8 13, , , Örupsån vid Ullstorp ,1 12, ,8 1 4, ,9 1, ,2 2,7 4, ,3 8, ,8 4,9 4, ,4 8, ,2 1,8 7, ,2 1, 87 63,1 5,3 5, ,1 11, 86 57,3 9,5 6, MEDELVÄRDE 8, 1, ,6 5,7 5, MIN. VÄRDE,1 8, ,8 1,8 4, MAX.VÄRDE 14,4 12, , Örupsån nedströms Tomelilla AVR ,7 12,8 92 7,8 3,55 64,9 8,5 5, ,4 13, 9 8, 3,34 62,8 6,9 5, ,7 11,5 85 8, 3,68 72,2 4,2 8, ,4 11, 89 7,9 3,78 69,8 2,2 5, , 11, ,1 3,88 77,9 2,2 5, ,6 9,3 9 7,9 4,1 89,7 3,3 5, , 8,7 88 7,6 1,69 41,8 9,8 5, ,9 9, 89 7,9 4,26 7,5 1,9 6, ,7 8,8 85 7,9 3,33 75,5 2,5 6, ,3 1, 87 8, 4,42 81,9 3,3 6, ,8 12,5 1 8, 4,49 87,7 2,3 5, ,2 11,2 88 7,7 3,74 61,5 7,4 5, MEDELVÄRDE 8,6 1,8 91 7,9 3,68 71,4 4,5 6, MIN. VÄRDE,4 8,7 85 7,6 1,69 41,8 1,9 5, MAX.VÄRDE 16, 13, 111 8,1 4,49 89,7 1 8,