Kävlingeån. vattenkontroll 2010

Transkript

1 Kävlingeån vattenkontroll 21

2 Kävlingeån Vattenkontroll 21 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Cecilia Holmström Landskrona april 211 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Anlagd damm vid Gårdstånga Foto: Johan Hammar Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: , FAX: , HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 1 Kävlingeån Vattenkontroll 21 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Undersökningar Väderlek och vattenföringar Hydrologi i Vombsjön... 6 Punktutsläpp Vattenkemi Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning... 8 Näringstillstånd... 9 Ljusförhållanden Försurningstillstånd, ph-värde Ämnestransporter Bilagor Arealspecifika förluster Vattenkontrollprogrammet Metodik och genomförande Vattenföringar och transportberäkning Vattenkemi/fysik Resultat och sammanställd data Vattenföringar Föroreningsutsläpp Vattenkemi/fysik Ämnestransporter Bedömningsgrunder för miljökvalitet sida

4 Kävlingeån Vattenkontroll 21 2

5 3 Kävlingeån Vattenkontroll 21 Sammanfattning 21 kall vinter, låga flöden Väder och vattenföring Medeltemperaturen 21 i Lund var 7,3 o C, årsnederbörden var 749 mm och medelvattenföringen i Kävlingeån vid Högs mölla var 8,7 m 3 /s, vilket var lägre än medelflödet under perioden , 11,3 m 3 /s. Utmärkande för året var en lägre vattenföring än normalt, särskilt under årets första månader. Utsläpp från reningsverken Av den totala ämnesmängden som transporterades ut till havet via Kävlingeån, hade 5 % av BOD, 12 % av fosforn och 13 % av kvävet sin källa i utsläpp från reningsverk och industrier. De tre största punktkällorna är reningsverken i Ellinge (Eslöv) och Kävlinge, samt Nordic Sugar i Örtofta. Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet var under hela året måttligt syrerikt eller syrerikt. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) var oftast låg i vattensystemet. Fosfor- och kvävehalter Generellt har årsmedelhalterna av både kväve och fosfor varit lägre än normalt. Årsmedelhalterna av fosfor var högst i Torpsbäcken och Bråån. Bråån hade även de högsta årsmedelhalterna av kväve, tillsammans med Sularpsbäcken. Lägst näringshalter uppmättes i Djurrödsbäcken, Klingavälsån och i utloppen från Vombsjön och Sövdesjön. Beräknade trender visar att det finns en tendens till sjunkande halter av både fosfor och kväve under perioden Ljusförhållanden Generellt var vattnet klarare 21 än under ett normalår. Baserat på årsmedelvärdena var vattnet starkt grumlat på 2 provpunkter, medan övriga bedömdes ha betydligt grumlat vatten. Försurningstillstånd Försurningsrisken inom avrinningsområdet är liten, då ph under alla årets mätningar varit högt. Ämnestransport Transporten av fosfor, kväve och BOD 21 var lägre än medelvärdet för perioden Totalt beräknas ca 19 ton fosfor, 14 ton kväve och 83 ton BOD, ha förts ut till Öresund från Kävlingeån. Näringstillståndet för fosfor, enligt tabellen nedan, uppvisade en förbättring med en klass vid samtliga lokaler. Fosfortillståndet var måttligt vid alla lokaler utom i Bråån som hade hög arealförlust. Bråån hade även en mycket hög arealförlust av kväve, medan övriga lokaler hade hög förlust. Björkaån hade förbättrats från mycket hög till hög kväveförlust jämfört med tidigare. Klassning av vattenkvaliteten En klassificering av vattenkvaliteten har gjorts nedan enlig Naturvårdsverket, rapport 4913: Naturvårdsverkets klasser anger tillståndet, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd (för gränser mellan klasser, se bilaga 4). Prov- Område Syretillstånd Näringstillstånd Ljusför- Försurningspunkt arealkoefficient hållanden tillstånd nr min medel medel 21 min 21 Syrgashalt fosfor kväve Grumlighet ph mg/l Kg P/ha år Kg N/ha år FNU 3 Kävlingeån, Högsmölla* 6,1, ,1 7,7 17 Vombsjöns utlopp 8,9,14 4,5 4,2 7,6 2 Björkaån 7,7, ,2 7,9 27A Bråån 7,7, ,7 7,9 35 Klingavälsån 8,1,13 5,2 9,1 7,6 * för näringstillstånd är beräkningarna gjorda för Kävlingeåns utlopp

6 Kävlingeån 4 Vattenkontroll 21 Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i Kävlingeån 21. Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet sedan 22 är Ekologgruppen i Landskrona. Uppdragsgivare är Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Provtagning, vissa analyser (temperatur, syrgashalt, ph, grumlighet, konduktivitet, biologisk syrgasförbrukning, BOD samt bottenfaunaundersökning), månadsredovisning, samt föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen. Alcontrol i Malmö har ombesörjt resterande kemiska analyser. Undersökningar 21 Provpunkter ingående i vattenkontrollprogrammet redovisas på kartan på föregående uppslag. En utförligare redovisning av undersökningsprogrammet samt tillämpad undersöknings- och analysmetodik redovisas i bilaga 1. Vattenkemi Det vattenkemiska basprogrammet omfattar 13 provpunkter i Kävlingeån och dess tillflöden. Provtagning har där skett 6 eller 12 gånger under året. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende närings-, försurnings-, syre-, och grumlighetsstatus. Vattenkemiskt program för beräkning av ämnestransporter har genomförts vid en station, där prover tas en gång per vecka (Högsmölla, pkt 3). Transporter har beräknats för fosfor, kväve, totalt organiskt kol (TOC), biologisk syreföreförbrukning (BOD 7 ) och suspenderade ämnen för denna station. Dessutom har transportberäkningar gjorts för Björkaån (pkt 2), Klingavälsån (pkt 35), Bråån (pkt 27) och mynningspunkten (fosfor, kväve och BOD).

7 Kävlingeån 5 Vattenkontroll 21 Väderlek och vattenföringar 21 Temperatur Vid SMHI s väderstation i Lund var årsmedeltemperaturen 21 7,3 o C, vilket är något lägre än normalvärdet för perioden Både januari och december var betydligt kallare än normalt, medan juli var varmare än normalt. Nederbörd Årsnederbörden 21 mättes till totalt 749 mm, vilket är mer än årsmedelnederbörden för perioden , 666 mm. Större nederbördsmängd än normalt uppmättes framför allt i augusti, men även i november. Månaderna april och juli hade betydligt mindre nederbörd än normalt. Augusti var den nederbördsrikaste månaden med 22 mm och april den nederbördsfattigaste med 18 mm. C Temperatur i Lund jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 21 normal mm Nederbörd i Lund jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 21 normal Vattenföringar Årsmedelflödet 21 vid Högsmölla var 8,7 m 3 /s, vilket är betydligt lägre än medelflödet under perioden , 11,3 m 3 /s. Januari och februari hade betydligt lägre månadsmedelflöde än medelvärdet under perioden Endast november hade högre månadsmedelflöde än normalt. Det högsta dygnsmedelflödet vid Högsmölla uppmättes 22 mars då 39,4 m 3 /s uppmättes. Sista veckan i juli och första i augusti låg flödet under 2 m 3 /s. m 3 /s Vattenföring vid Högsmölla jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 21 normal

8 Kävlingeån 6 Vattenkontroll 21 Hydrologi i Vombsjön Sydvatten AB s tappning av vatten från Vombsjön till Kävlingeån under 21 har i medeltal uppgått till 2,5 m 3 /s, vilket är högre än medeltappningen 29 (1,5 m 3 /s), vilken var ovanligt låg. Tappningen från Vombsjön var relativt hög i januari mars samt i december. Mellan april och slutet av november förekom långa perioder av minimitappning (,5 m 3 /s) omväxlande med perioder med relativt låg tappning. Som mest tappades 1 m 3 /s strax innan jul (22-23 december). m 3 /s Tappning ur Vombsjön, m3/s Flöde, Högs mölla, m3/s Vattenstånd i Vombsjön, m ö h m ö h 21,5 21, 2,5 2, 19,5 19, 18,5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 18, Vattenståndet i Vombsjön den 1 januari 21 låg på +19,97 meter över havet. Vattenståndet sjönk sedan successivt till sin lägsta nivå under året den 28 februari. I slutet av mars steg det sedan i samband med snösmältning och regn. Årets högsta vattennivå (+2,87) nåddes den maj. Efter det sjönk vattenståndet sakta under sommaren och hösten till mitten av oktober då det återigen började stiga. På årets sista dag var vattenståndet +19,88 m ö h. Amplituden under året var 1,89 m. Vattenståndet i Vombsjön överskred inte dämningsgränsen, + 2,9 meter över havet någon gång under året.

9 Kävlingeån 7 Vattenkontroll 21 Punktutsläpp 21 Totalt beräknas 45 ton BOD, 2,2 ton fosfor och 174 ton kväve ha släppts ut från reningsverk i Kävlingeåns avrinningsområde 21 vilket är något mer än 28 och 29. De tre största punktkällorna var reningsverken i Ellinge (Eslöv) och Kävlinge samt Nordic Sugar i Örtofta (se bilaga 3:2). Därefter kommer Veberöds och Södra Sandby reningsverk. Av biflödena är det Bråån som tar emot störst utsläppsmängder. I diagrammen nedan redovisas andelen kväve och fosfor som har sitt ursprung i de reningsverk som belastar ån. Reningsverkens andel av den totala transporten var generellt större än tidigare år, främst beroende på relativt låga totaltransporter under 21. Utsläppsmängderna var i nivå med tidigare år. Reningsverkens andel av den totala kvävetransporten i Bråån (ton) Reningsverkens andel av den totala fosfortransporten i Bråån (ton) 524 2,3 1,2 Löberöd Hurva 4,66,2,2 Löberöd Hurva Ellinge,75,7 Ellinge När det gäller medelhalterna i det utgående avloppsvattnet har kvävehalterna varit högst i Veberöds reningsverk (45 mg/l), där även den uttransporterade mängden var stor, 17 ton. För BOD hade Skåne-Tranås reningsverk högst halt (19 mg/l) och fosforhalten var högst i Östraby (,5 mg/l). Reningsverkens bidrag till fosfor- och kvävetransporterna i relation till de totala ämnestransporterna i respektive biflöde, samt totalt i Kävlingeån, redovisas i tabellen nedan. Någon reduktion av ämnesmängd på sträckan mellan reningsverken och de aktuella provpunkterna har ej medräknats. Detta innebär att de redovisade procentuella reningsverksbidragen överlag är överskattade. Reningsverkens bidrag totalt i Kävlingeån var för BOD 5 %, fosfor 12 % och kväve 13 %. För sammanställning av punktutsläpp se bilaga 3:2. Reningsverkens totala utsläpp 211 BOD (ton) andel av totaltransport i ån (%) Fosfor (ton) andel av totaltransport i ån (%) Kväve (ton) andel av totaltransport i ån (%) Björkaån 1,9,6,4,7 4,4,8 Klingavälsån 4,6 2,5,12 3, Bråån 21 6,6, ,3 Kävlingeån direkt ,3 6,9 12 8,7 Kävlingeån totalt* , * i Kävlingeån totalt har Björkaåns, Klingavälsåns, och Brååns reningsverksutsläpp inkluderats.

10 Kävlingeån 8 Vattenkontroll 21 Vattenkemi 21 Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet har under samtliga provtagningstillfällen och på samtliga provtagningspunkter varit måttligt syrerikt eller syrerikt (klass 1-2). Syretillståndet var i nivå med förhållandena närmast föregående år. Den biologiska syrgasförbrukningen, BOD-halten, har oftast varit låg i vattensystemet och i nivå med de uppmätta halterna tidigare år. BOD-halterna var dock förhöjda vid enstaka tillfällen vid flera av provpunkterna. Årets maxvärde för BOD uppmättes i Bråån vid Örtofta (pkt 27a) i januari. mg/l mg/l 14, 12, 1, Minvärden för syrgashalter 21 (staplar) samt NV s tillståndsklasser (rastrerade) a 53a provpunkter Maxvärden jan-dec för BOD 21 svagt syrefattigt syrefritt 8, 6, 4, 2,, a 53a provpunkter

11 Kävlingeån 9 Vattenkontroll 21 Näringstillstånd Fosfor Ingen extremt hög årsmedelhalt för totalfosfor uppmättes 21, men strax därunder låg pkt 19 (Torpsbäcken) och 27a (Bråån). Vid enstaka tillfällen har extremt höga forforhalter uppmätts vid några lokaler, framför allt under sommarens lågflöden. I Bråån pkt 27a uppträdde extremt hög totalfosforhalt i januari. Fosfathalten var inte förhöjd, men BOD-halten var hög, liksom totalkvävehalten. I jämförelse med tidigare år ligger medelhalten 21 lågt, i nivå med de lägsta medelhalterna under perioden I Vombsjön (pkt 17) var medelfosforhalten 56 g/l, vilket är lägre än någon gång under Mycket låga totalfosforhalter uppmättes i april under snösmältning efter en lång period med kallt väder. Andelen fosfatfosfor har varierat från under 1 % i samband med planktontillväxt i Vombsjön (pkt 17) och Sövdesjön (pkt 5) till över 9 % i februari vid Högs mölla (pkt 3), Kävlingeån vid Vombsjöns utlopp (pkt17), samt i Torpsbäcken (pkt 19). Trendlinjen för de flödesviktade totalfosforhalterna under åren visar att det finns en tydlig trend till sjunkande halter under perioden, även om årets halt var högre än minvärdet 29. g/l µg/l mg/l,16,14,12,1,8,6,4,2 Medel- och maxvärden för totalfosfor 21 samt NV s tillståndsklasser för sjöar (rastrerade) a 53a provpunkter Medelfosforhalter 21 i jämförelse med medelhaltvariationen medel 21 högsta medel lägsta medel A 35 Högsmölla Vombsjöns utl. Björkaån Bråån Klingavälsån Högsmölla flödesviktade fosforhalter, Extremt hög Mycket hög Hög

12 Kävlingeån 1 Vattenkontroll 21 Kväve Årsmedelhalterna bedömdes som extremt höga (klass 5, > 5 g/l) i Bråån (pkt 27a och 53a) samt i Sularpsbäcken (pkt 33). De högsta kvävehalterna uppmättes i november och december. Årets maxhalt (1 µg/l) uppmättes i Torpsbäcken (pkt 19) i december. I Bråån pkt 27a har extremt hög kvävehalt uppmätts vid sju av tolv provtagningstillfällen. I jämförelse med tidigare år ligger medelhalten 21 lågt, i nivå med de lägsta medelhalterna under perioden Provpunkterna i sjöutloppen (Vombsjön pkt 17 och Sövdesjön pkt 5) har markant lägre kvävehalter, tillsammans med Djurrödsbäcken (pkt 52) och Klingavälsån (pkt 35). Andelen nitratkväve varierade mellan -1%. Den största andelen nitrat förekommer under vinterhalvåret och den allra högsta andelen noterades i Björkaån i Vombsjöns inlopp i november. Den lägsta andelen nitratkväve noterades i sjöutloppen under sommarhalvåret i samband med planktonblomning: utloppet ur Vombsjön (pkt 17) i augusti oktober och i utloppet ur Sövdesjön (pkt 5) i juni oktober. De högsta ammoniumhalterna har uppmätts i Tranåsbäcken (pkt 51), Bråån (pkt 27a), Sularpsbäcken (pkt 33) och Klingavälsån (pkt 5). g/l Kväve 21 medelvärde av olika fraktioner (totalkväve=hela stapeln) samt max-värde för totalkväve µg/l mg/l 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, a 53a Medelkvävehalter 21 i jämförelse med medelhaltvariationen medel 21 högsta medel lägsta medel A 35 Trendlinjen för de flödesviktade totalkvävehalterna under åren , visar att det finns en tendens till sjunkande halter under perioden, även om årets halt var högre än minvärdet 29. org-n NO3-N NH4-N max tot-n Högsmölla Vombsjöns utl. Björkaån Bråån Klingavälsån Högsmölla flödesviktade kvävehalter,

13 Kävlingeån 11 Vattenkontroll 21 Ljusförhållanden Liksom 29 var vattnet generellt något klarare på många provpunkter jämfört med ett normalår. Starkt grumlat vatten (>7 FNU), baserat på årsmedelvärdena, noterades i Klingavälsån (pkt 35 och 5). Alla övriga provpunkter förutom Vollsjöån (pkt 23) bedömdes ha betydligt grumlat vatten. Inga extremt höga grumligheter, (som förekommer vissa år i provpunkter samband med höga flöden) uppmättes under året. Den högsta grumligheten som uppmättes var i Klingavälsån (pkt 5) i augusti, 25 FNU. FNU Medel- och maxvärden för grumlighet 21 samt SNV s tillståndsklasser (rastrerade) a 53a stark betydlig måttlig Försurningstillstånd, ph-värde ph har varierat mellan 7,5 och 9,. ph-värdena tycks aldrig sjunka under neutralpunkten (ph 7) och har under samtliga provtagningar under året legat i Naturvårdsverkets klass 1. Försurningsrisken inom avrinningsområdet är således liten. Höga ph-värden upp mot 9 kan vara skadligt för vissa organismer, och risk finns även för ammoniakbildning om ammoniumhalterna är höga.

14 Kävlingeån 12 Vattenkontroll 21 Ämnestransporter 21 Beräkningarna av ämnestransporterna i Kävlingeån visade att transporten 21 var lägre än medeltransporten för åren Totalt beräknas ca 19 ton fosfor, 14 ton kväve och 83 ton BOD ha transporterats ut till Öresund via Kävlingeån under 21. Medeltransporten för perioden har varit 29 ton fosfor, 19 ton kväve och 13 ton BOD. Kävlingeåns utlopp ton Fosfortransporter m 3 /s Fosfortransport Årsmedelvattenföring Kävlingeåns utlopp ton Kvävetransporter m 3 /s Kvävetransport Årsmedelvattenföring

15 Kävlingeån 13 Vattenkontroll 21

16 Kävlingeån 14 Vattenkontroll 21 ton Fosfortransport, Högsmölla 21 m 3 /s 6, 4, tot-p, ton vattenföring, m3/s 35, 5, 3, 4, 25, 3, 2, 15, 2, 1, 1, 5,,, jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec ton Kvävetransport, Högsmölla 21 m 3 /s 35 45, tot-n, ton vattenföring, m3/s 3 4, 35, 25 3, 2 25, 15 2, 15, 1 1, 5 5,, jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Tranporten av kväve och fosfor var ojämt fördelad under årets månader. I samband med snösmältning och regn transporterades stora mängder i mars. Perioden januari oktober hade i övrigt låga transporter. Ökade flöden i november och december medförde ökade transporter, framför allt av kväve. När det gäller transporten av BOD, TOC och suspenderat material, har den följt samma mönster som för kväve och fosfor. ton Högsmölla Fosfortransporter A 35 Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån ton Högsmölla Kvävetransporter A 35 Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån ton 25 BOD-transporter Högsmölla A 35 Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån

17 Kävlingeån 15 Vattenkontroll 21 Arealspecifika förluster Arealkoefficienterna 21, det vill säga ämnesmängden delat med avrinningsområdets yta uppströms aktuell provpunkt (inklusive reningsverkens andel), låg i de flesta fall i nivå med medelvärdena för de tre senaste åren för både kväve och fosfor. Baserat på medelvärde från de tre senaste åren, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) benämns arealförlusterna för kväve som höga till mycket höga och för fosfor som måttliga till höga. Jämfört med den senaste 3-årsperioden var förlusterna av totalkväve nästan halverade. Mycket hög förlust erhölls endast i Bråån stn 27A. Även totalfosfor hade minskat betydligt jämfört med I Björkaån hade förlusten mer än halverats och gått från bedömningen mycket hög förlust till måttlig förlust (2 steg). Övriga provpunkter hade minskat ett steg i bedömningen, i flertalet fall från hög till måttlig förlust. Totalfosforförlusterna från Vombsjön var ovanligt låga, beroende på lägre halter 21. Arealkoefficienterna 21 var högst i Bråån (stn 27A) för både kväve och fosfor (troligen på grund av Eslövs reningsverk), medan de lägsta arealkoefficienterna beräknades för Klingavälsån (stn 35) och Vombsjöns utlopp (stn 17). Område År Totalkväve Tillstånd Totalfosfor Tillstånd Areal kg/ha, år NV klass kg/ha, år NV klass Björkaån, pkt ,2 34 km , ,15 Medel, 3 år 14 4 höga,15 3 måttliga förluster förluster Vombsj. Utl (stn 17) 28 6,7,22 45 km ,6, ,2,9 Medel, 3 år 4,5 4 höga,14 3 måttliga förluster förluster Klingavälsån,pkt ,1,15 24 km ,1, ,3,13 Medel, 3 år 5,2 4 - höga,13 3 måttliga förluster förluster Bråån (stn 27 A) 28 27,45 17 km , ,32 Medel, 3 år 25 5 mycket,31 5 höga höga förluster förluster Utloppet i Öresund 28 16,17 12 km , ,16 Medel, 3 år 11 4 höga,14 3 måttliga förluster förluster

18 Okt 97 Apr 98 Okt 98 Apr 99 Okt 99 Apr Okt Apr 1 Okt 1 Apr 2 Okt 2 Apr 3 Okt 3 Apr 4 Okt 4 Okt 97 Apr 98 Okt 98 Apr 99 Okt 99 Apr Okt Apr 1 Okt 1 Apr 2 Okt 2 Apr 3 Okt 3 Apr 4 Okt 4-12,7 retention (kg/ha) vattenföring (l/s) retention (kg/ha) vattenföring (l/s) Kävlingeån 16 Vattenkontroll 21 Effekter av dammar genomförda inom Kävlingeå-projektet I det kommunala samarbetet med Kävlingeåprojektet anläggs dammar och våtmarker inom avrinningsområdet. För närvarande upptar dessa en sammanlagd yta på ca 36 ha och bidrar till en minskning av kväve och fosfortransporterna. I Kävlingeåns avrinningsområde finns en damm, Slogstorp, där mätningar av näringsämnesreduktionen (retention) pågick kontinuerligt från det att dammen stod klar i oktober 1997 fram till mars 25. Därefter gjordes en kortare undersökning under november 25 till juli 26 där resultaten från den tidigare använda provtagningsmetoden jämfördes med resultat från en flödesproportionell provtagningsmetod. Provtagning vid Slogstorpsdammens inlopp, december 25. Den senare undersökningen visade att sannolikt har den beräknade belastningen och retentionen av fosfor tidigare underskattats något, medan kväveretentionen gav resultat som var jämförbara mellan de båda provtagningsmetoderna. Den genomsnittliga kväveretentionen i Slogstorp, var drygt 2 kg/ha/år, vilket motsvarar drygt 4 % av dammens totala belastning. Den beräknade fosforretentionen under samma period var ca 5 kg/ha dammyta (och är då troligen något underskattad). Retentionen av fosfor motsvarar ca 14 % av den totala belastningen av fosfor på dammen. Slogstorp - kväve Slogstorp - fosfor Kväveretention Medelvattenföring Fosforretention Medelvattenföring Eftersom förutsättningarna för att erhålla en hög absolut näringsretention är ovanligt bra (bla. beroende på hög belastning) i Slogstorpsdammen kan man förutsätta att genomsnittsdammen inom Kävlingeåns avrinningsområde inte är lika effektiv, vare sig det gäller kväve- eller fosforavskiljning. En genomgång av kväve och fosforretentionen i dammar anlagda inom ramen för Höjeå-projektet visar en genomsnittlig retention av kväve på 56 kg/år ha och 23 kg fosfor per ha och år. Om dessa siffror används kan man grovt uppskatta att anlagda våtmarker inom Kävlingeåprojektet varje år reducerar kvävetransporten med 2 ton/år och fosfortransporten med 8 ton per år.

19 Kävlingeån Vattenkontroll 21 BILAGOR

20

21 Sammanställning av Kävlingeåns recipientkontrollprogram Kävlingeån Bilaga 1 Vattenkontroll 21 Nr: Lokalbenämning koordinat RN kommun frekvens program provtagningsplats ggr/år bas övrigt 3 Kävlingeån, vid Högsmölla Kävlinge 12 (52) 1,2,3 Bf(SKA-kav3) 1 Kävlingeån, vid Örtofta, uppstr Bråån Lund/Eslöv Kävlingeån, vid Vombsjöns utlopp Eslöv Torpsbäcken, vid utlopp till Vombsjön Sjöbo Björkaån, vid Björka före utl till Vombsj Sjöbo 12 1 Bf(SKA-kav2) 22 Björkaån vid Eggelstad Sjöbo Bf(SKA-kav22) 23 Vollsjöån, nedströms Vollsjö Sjöbo Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån Sjöbo Djurrödsbäcken, vid utlopp till Tolångaån Sjöbo A Bråån, g:a vägbron vid Örtofta kyrka Eslöv 12 1 Bf(SKA-kav27A) 53A Bråån, vid golfbana, uppstr. Eslövsb Eslöv Sularpsbäcken, nedstr S Sandbys AR Lund Klingavälsån, vid utlopp till Kävlingeån Lund 12 1 Bf(SKA-kav6) 5 Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp Sjöbo 6 1 Förklaringar provtagningsfrekvens 12 ggr/år - januari-december 52 ggr/år - veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) 6 ggr/år - -jämna månader (feb, april, juni, aug, okt, dec)) Förklaringar program bas 1 bas 2 bas 3 övrigt Vattenföring Suspenderat material Temperatur Bf bottenfauna- Temperatur Syrgas undersökning år 29 ph Syrgasmättnad (vart tredje år) Grumlighet Syrgas Syrgasmättnad Grumlighet BOD Konduktivitet Totalkväve Nitrat+Nitritkväve Totalfosfor TOC Totalkväve Nitrat+Nitritkväve Ammoniumkväve Totalfosfor Fosfatfosfor

22 18 Kävlingeån Bilaga 2:1 Vattenkontroll 21 Metodik vattenföring och transportberäkning Vattenföring för transportberäkningar har inhämtas från följande stationer: Läge provpunktsnummer uppgiftslämnare SMHI stations-nr Kävlingeån, Högs mölla 3 Sydvatten AB Vombsjöns utlopp 17 Sydvatten AB Bråån, Ellinge 27 SMHI Klingavälsån 35 SMHI Björkaån, Eggelstad 22 SMHI I beräkningen av transporterna vid pkt 3 i Högsmölla används resultaten från blandprovsanalyserna, (se Veckoprovtagning nästa sida) samt SMHI:s månadsmedelflöden vid denna mätstation. För BOD och suspenderat material används resultaten från månadsanalyserna, När det gäller transportberäkningarna av BOD, bör det påpekas att enligt uppdraget görs analyserna utan ATU. Detta innebär att nitrifikationen inte hämmas. Då ammoniumhalterna tidvis kan var höga, speciellt nedströms avloppsutsläpp, ger BOD-halten inte bara ett mått på den biologiska syrgasförbrukningen utan även det syre som förbrukas då ammoniumet övergår till nitrat. Man bör därför vara försiktig med att använda BOD-transporten som ett mått på mängden nedbrytbart material i vattnet. För beräkning av totaltransporterna ut i Öresund utnyttjas ämneskoncentrationer från pkt 3, Högs mölla. Även vattenföringen baseras på uppgifter från Högsmölla, men värdena arealkorreleras med faktorn 1,16 för att kompensera för den större arealen vid mynningen. Transportmängderna för Vombsjöns utlopp, pkt 17, bygger på månadsanalyserna och tappningsuppgifter från Sydvatten AB. För Björkaån, Klingavälsån, och Bråån har beräkningsgrunden varit redovisade månadsanalyser och SMHI:s månadsmedelflöden för respektive vattenföringsstation. För att kompensera för sträckan mellan provpunkt och vattenföringsstation och representera hela det aktuella delavrinningsområdet, är flödena uppräknade med arealberoende faktorer enligt SMHI, Svenskt Vattenarkiv, avrinningsområde i Sverige: Björkaån 1,29 Klingavälsån 1,25 Bråån 1,13 Vattenföringen vid provtagningstillfällena beräknades av dygnsvärden från ovanstående vattenföringsstationer och arealkorrelation för samtliga provtagningsstationer utom för pkt 33 i Sularpsbäcken, där bestämdes vattenföringen med den så kallade flottörmetoden (uppmätning av bäckens tvärsnittsarea och flödeshastighet) vid de provtagningstillfällen där så var möjligt.

23 Metodik kemiska, fysikaliska vattenundersökningar 19 Kävlingeån Bilaga 2:2 Vattenkontroll 21 All provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS Vattenproverna togs i mitten av åfåran från strandkanten med hjälp av en käpphämtare eller från bro med en ruttnerhämtare. Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält. Månadsprovtagning Provtagning för bas 1 och 2 har skett en gång per månad (12 ggr/år) vid 5 provpunkter och jämna månader (februari, april, juni, augusti, oktober, december (6 ggr/år)) vid 13 provpunkter. Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 16). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium. Parameter Metod KRUT-kod: Laboratorium temperatur FM TEMP EG syrgas SSEN 25814,1 IM O2-FÄLT EG ph SS 28122,2 FM PH25 EG grumlighet SSEN ISO 727, 1 FM TURBFNU EG BOD 7* SSEN1899, del 2, u ATU IM BOD7-NE EG nitrit+nitratkväve SSEN ISO 13395,mod IM NO23-DA ALcontrol AB ammoniumkväve SSEN ISO 11732mod IM NH4-DS ALcontrol AB totalkväve SS13395,mod/SS28131,mod IM NTOT-DA ALcontrol AB fosfatfosfor SSEN ISO 6878, mod IM PO4P-NS ALcontrol AB totalfosfor SSEN ISO 6878:25 IM PTOT-NA ALcontrol AB suspenderat material* SSEN 872mod ALcontrol AB * enligt aktuella standardmetoder får resultat redovisas endast; för susp 5 mg/l eller högre halt, för BOD i intervallet,5-6 mg/l. För resultat utanför angivna gränser gäller ej standarder. Redovisade värden för BOD>5, ligger utanför ackrediteringen. Veckoprovtagning Provtagning för bas 3 har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid en provpunkt (pkt 3 vid Högsmölla). Analys av syrgas och konduktivitet har skett varje vecka, medan övriga analyser har baserats på frysta veckoprov som vid årets slut blandats flödesproportionellt till månadsprov (12 st). Analyserna har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 16). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium. Parameter Metod KRUT-kod: Laboratorium syrgas SSEN 25814,1 IM O2-FÄLT EG konduktivitet SSEN 2788, mod FM KOND-25 EG nitrit+nitratkväve SS-ENISO13395,mod IM NO23-DA ALcontrol AB totalkväve SS13395,mod/SS28131,mod IM NTOT-DA ALcontrol AB totalfosfor SSEN ISO 6878:25 IM PTOT-NA ALcontrol AB TOC SS-EN1484 CORG-TI ALcontrol AB

24 2 Kävlingeån Bilaga 3:1 Vattenkontroll 21 Vattenföring år 21 i Kävlingeån vid stn , Högsmölla; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 1,3 8,7 22,2 18,3 4,8 6,2 2,2 1,8 3,3 4,2 9,3 17,2 2 9,5 8,2 19,6 17,1 4,6 6,2 2,3 1,8 3,2 4,2 8,2 18,5 3 7,5 7,9 15,4 16,6 4,4 5,8 3, 1,7 3,1 4,2 8,9 17,7 4 8,1 7,7 13,2 16,2 4,3 5,7 3,6 1,7 3, 4, 12,1 17,5 5 9, 7,7 11,1 14,1 4,2 4,4 3,4 1,8 3,4 4,3 17,5 18, 6 9, 7,7 1,3 13,4 4,2 3,7 3,1 1,7 3,6 4,7 21,6 18,2 7 8,5 7,4 1, 11,8 4,1 4,6 2,8 1,8 3,7 4,8 2,7 17,5 8 7,3 7,5 9,5 1,2 4,2 7,5 2,7 2,1 3,6 4,8 16,7 17,5 9 6,4 7,7 9,2 9,7 4,2 8,5 2,6 2,4 3,5 4,8 14,1 17,5 1 7,6 7,5 8,9 9,4 4,2 7,1 2,6 2,3 3,6 4,7 12,1 16,2 11 7,6 7,2 8,8 9,2 4,1 6,4 2,5 2,1 3,7 4,8 11,1 19,9 12 7,4 7,3 8,8 9,1 4,5 4,9 2,7 2, 3,6 4,7 14,9 26,6 13 7,4 6,5 9,2 8,8 4,9 4,2 2,7 4, 3,8 4,7 17,5 21,7 14 7,5 6,3 1,5 8,7 4,7 3,9 2,6 4,7 4,3 4,6 15,6 19,9 15 7,3 6,2 11,3 8,4 5,2 3,7 2,6 8, 5,5 4,7 13,6 18,6 16 7,9 6,4 1,6 8, 6,4 3,5 2,5 5,7 6,8 4,6 11,5 18,7 17 8, 6,5 1,6 7,9 5,9 3,3 2,6 5,7 6,1 4,4 1,7 18, 18 8, 6,5 13,6 7,6 5,4 3,2 2,5 7,4 5,3 4,5 1,2 17,1 19 8, 6,5 2,5 7,5 5,1 3,1 2,5 6,2 4,7 5,2 11,1 15,9 2 7,9 6,9 27,2 7,4 4,8 3,1 2,4 5,2 4,5 5,3 19,3 15,9 21 7,8 6,7 38,9 7,5 4,5 3,1 2,3 4,4 5,1 5,5 21, 16, 22 7,7 6,4 39,4 7,5 4,5 3,1 2,3 4,8 6,1 5,5 19,9 17, 23 8,2 6,6 34,2 7,3 5,2 2,9 2,3 7,9 5,9 6,2 24, 2,5 24 7,4 6,7 29,9 7,1 5,5 2,8 2, 8,2 5,4 8,6 27,4 18,7 25 7,6 6,6 25,6 6,9 8,4 2,7 1,8 7,8 5,4 11,7 23,3 14,9 26 7,6 7,5 22,6 6,6 9,1 2,6 1,7 6,5 4,9 12, 19,3 15,6 27 8,4 8,7 21,4 6,1 9, 2,6 1,7 5,3 4,5 1,9 16,7 17,5 28 8,4 11,6 25,8 6, 8,9 2,5 1,6 4,6 4,3 14,7 17,6 17,5 29 8,4 24,5 5,1 7,6 2,4 1,8 4,1 4, 14,7 17,5 17, 3 7,8 21,4 4,9 6,9 2,3 2, 3,8 4,1 12,4 16,5 16,2 31 6,9 19,6 6,5 1,8 3,5 1,3 17,2 Medel 7,9 7,3 18,2 9,5 5,5 4,2 2,4 4,2 4,4 6,6 16, 18, Max 1,3 11,6 39,4 18,3 9,1 8,5 3,6 8,2 6,8 14,7 27,4 26,6 Min 6,4 6,2 8,8 4,9 4,1 2,3 1,6 1,7 3, 4, 8,2 14,9 Årsmedel 8,7 datum Årsmax 39,4 22 mars Årsmin 1,6 28 juli m 3 /s Högsmölla jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec m 3 /s 4 35 Högsmölla 28

25 21 Kävlingeån Bilaga 3:1 Vattenkontroll 21 Vattenföring år 21 i Bråån vid stn , Ellinge; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 1,93,83 6,7 5,72,98 1,19,36,15,28,34 1,42 3,91 2 1,4,83 8, 4,57,94 1,13,33,14,26,32 1,24 3,6 3 1,1,82 5,86 3,86,88,99,31,15,27,3 1,22 3,67 4 1,1,82 4,72 3,55,83,86,29,15,26,28 2,5 3,9 5 1,9,82 4,19 4,23,81,76,28,14,24,28 3,73 3,45 6,98,82 3,47 4,13,79,7,27,13,23,27 5,23 3,52 7,85,82 2,73 3,55,78,72,26,12,22,27 5,39 3,44 8,77,81 2,23 3,12,81,95,25,12,21,27 4,37 3,38 9,75,81 1,92 2,81,86,92,24,16,2,27 5,1 3,37 1,75,81 1,76 2,51,87,9,22,18,2,27 6,81 3, 11,73,81 1,68 2,32,83,88,21,18,2,29 5,69 4,1 12,69,81 1,64 2,11,85,88,21,17,2,29 7,1 7,26 13,73,81 1,62 1,97 1,3,87,22,2,23,29 9,8 4,79 14,72,82 1,77 1,84 1,26,79,22,25,27,29 7,57 3,41 15,7,84 1,93 1,69 1,4,72,2,35,35,28 6,9 2,87 16,67,83 1,82 1,59 1,99,67,19,41,43,28 4,71 2,58 17,67,83 1,98 1,46 1,79,61,19,41,39,27 3,68 2,44 18,67,82 4,29 1,41 1,49,57,19,47,37,26 4,38 2,34 19,67,82 1,54 1,35 1,28,56,19,46,35,27 5,28 2,25 2,66,88 18,75 1,24 1,21,55,19,39,35,34 8,42 2,18 21,66,94 31,99 1,33 2,86,54,19,34,4,4 8,42 2,11 22,64,87 38,73 1,55 15,24,64,17,31,48,41 7,88 2,6 23,61,88 26,39 1,46 6,71,68,16,3,49,45 13,18 2,1 24,59,89 2,56 1,34 3,58,63,15,39,49,62 23,42 1,98 25,58,89 15,3 1,2 2,87,57,14,45,48,76 16,94 1,96 26,58,98 12,4 1,11 2,19,52,14,43,47 1,28 12,27 1,95 27,6 1,51 1,4 1,7 1,7,47,14,39,43 1,93 8,99 1,95 28,63 2,69 15,72 1,2 1,44,44,13,37,4 1,77 6,75 1,95 29,63 12,6,98 1,44,4,16,35,37 2,2 5,16 1,95 3,58 8,66,98 1,33,38,2,34,35 1,8 4,2 1,94 31,55 6,49 1,22,19,31 1,59 2,15 Medel,78,93 9,21 2,24 2,2,72,21,28,33,6 6,9 2,95 Max 1,93 2,69 38,73 5,72 15,24 1,19,36,47,49 2,2 23,42 7,26 Min,55,81 1,62,98,78,38,13,12,2,26 1,22 1,94 Årsmedel 2,26 datum Årsmax 38,73 22 mars Årsmin, augusti m 3 /s Bråån, Ellinge jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

26 22 Kävlingeån Bilaga 3:1 Vattenkontroll 21 Vattenföring år 21 i Klingavälsån vid stn ; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 1,95 1,33 2,96 2,95 1,52 1,35,59,28,51,47,86 2,59 2 1,77 1,11 3,1 2,81 1,48 1,39,57,27,52,47,84 2,48 3 1,7,88 2,89 2,7 1,42 1,34,56,27,54,47,9 2,36 4 1,64 1,15 2,66 2,66 1,38 1,24,54,26,52,47 1,13 2,24 5 1,6 1,9 2,3 2,85 1,36 1,19,52,25,5,46 1,36 2,13 6 1,57 1,7 1,94 2,89 1,32 1,14,5,24,48,46 1,55 2,3 7 1,55 1,8 1,77 2,79 1,29 1,21,46,24,46,46 1,65 1,94 8 1,53 1,13 1,69 2,67 1,28 1,47,45,24,45,47 1,53 1,9 9 1,47 1,12 1,67 2,61 1,29 1,35,45,32,43,48 1,42 1,87 1 1,43 1,12 1,65 2,56 1,28 1,27,44,34,42,48 1,42 1, ,4 1,5 1,62 2,47 1,27 1,23,42,3,42,48 1,42 2, ,39 1,15 1,62 2,39 1,25 1,22,42,3,42,48 1,64 3, ,38 1,15 1,65 2,34 1,38 1,18,42,8,46,48 1,9 3, ,37 1,21 2,7 2,26 1,36 1,12,42,78,5,48 1,93 3, ,35 1,21 2,46 2,15 1,36 1,6,39,84,63,48 1,95 2, ,33 1,25 2,31 2,1 1,59 1,6,37,7,67,47 1,95 2, ,31 1,3 2,42 2,3 1,55 1,,37,68,59,46 1,68 2, ,28 1,31 3,27 1,96 1,45,95,37,81,56,45 1,77 2, ,28 1,3 4,7 1,88 1,37,93,36,8,51,48 2,16 2,11 2 1,27 1,24 4,43 1,79 1,32,9,34,71,52,6 3,6 2,1 21 1,27 1,2 4,78 1,81 1,29,89,33,64,68,62 3,26 1, ,25 1,14 4,89 1,82 2,63,85,32,59,7,65 3,19 1,9 23 1,23 1,13 4,9 1,8 2,19,83,3,6,65,72 3,24 1, ,23 1,13 3,83 1,74 1,79,8,29,79,62,81 3,55 1, ,22 1,13 3,48 1,69 1,66,77,29,74,59,87 3,27 1, ,2 1,22 3,28 1,66 1,55,75,29,63,56 1,4 3,4 1, ,19 1,43 3,29 1,62 1,46,72,27,58,55 1,1 2,91 1, ,19 1,87 3,68 1,58 1,42,69,26,55,53 1,9 2,83 1, ,2 3,45 1,54 1,46,64,28,55,51 1,5 2,78 1,77 3,95 3,19 1,53 1,43,62,31,55,48,97 2,7 1, ,4 3,2 1,4,31,54,9 1,74 Medel 1,38 1,2 2,88 2,19 1,48 1,4,39,52,53,62 2,1 2,24 Max 1,95 1,87 4,89 2,95 2,63 1,47,59,84,7 1,1 3,55 3,77 Min,95,88 1,62 1,53 1,25,62,26,24,42,45,84 1,74 Årsmedel 1,38 datum Årsmax 4,89 22 mars Årsmin, augusti m 3 /s 6, Klingavälsån 21 5, 4, 3, 2, 1,, jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

27 23 Kävlingeån Bilaga 3:1 Vattenkontroll 21 Vattenföring år 21 i Björkaån vid stn , Eggelstad; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 3,36,83 6,7 5,72,98 1,19,36,15,28,34 1,42 3,91 2 2,57,83 8, 4,57,94 1,13,33,14,26,32 1,24 3,6 3 2,3,82 5,86 3,86,88,99,31,15,27,3 1,22 3,67 4 1,87,82 4,72 3,55,83,86,29,15,26,28 2,5 3,9 5 1,72,82 4,19 4,23,81,76,28,14,24,28 3,73 3,45 6 1,58,82 3,47 4,13,79,7,27,13,23,27 5,23 3,52 7 1,49,82 2,73 3,55,78,72,26,12,22,27 5,39 3,44 8 1,4,81 2,23 3,12,81,95,25,12,21,27 4,37 3,38 9 1,33,81 1,92 2,81,86,92,24,16,2,27 5,1 3,37 1 1,28,81 1,76 2,51,87,9,22,18,2,27 6,81 3, 11 1,24,81 1,68 2,32,83,88,21,18,2,29 5,69 4,1 12 1,21,81 1,64 2,11,85,88,21,17,2,29 7,1 7, ,19,81 1,62 1,97 1,3,87,22,2,23,29 9,8 4, ,16,82 1,77 1,84 1,26,79,22,25,27,29 7,57 3, ,12,84 1,93 1,69 1,4,72,2,35,35,28 6,9 2, ,8,83 1,82 1,59 1,99,67,19,41,43,28 4,71 2, ,6,83 1,98 1,46 1,79,61,19,41,39,27 3,68 2, ,6,82 4,29 1,41 1,49,57,19,47,37,26 4,38 2, ,3,82 1,54 1,35 1,28,56,19,46,35,27 5,28 2,25 2 1,1,88 18,75 1,24 1,21,55,19,39,35,34 8,42 2,18 21,99,94 31,99 1,33 2,86,54,19,34,4,4 8,42 2,11 22,99,87 38,73 1,55 15,24,64,17,31,48,41 7,88 2,6 23,96,88 26,39 1,46 6,71,68,16,3,49,45 13,18 2,1 24,91,89 2,56 1,34 3,58,63,15,39,49,62 23,42 1,98 25,89,89 15,3 1,2 2,87,57,14,45,48,76 16,94 1,96 26,88,98 12,4 1,11 2,19,52,14,43,47 1,28 12,27 1,95 27,85 1,51 1,4 1,7 1,7,47,14,39,43 1,93 8,99 1,95 28,87 2,69 15,72 1,2 1,44,44,13,37,4 1,77 6,75 1,95 29,91 12,6,98 1,44,4,16,35,37 2,2 5,16 1,95 3,85 8,66,98 1,33,38,2,34,35 1,8 4,2 1,94 31,83 6,49 1,22,19,31 1,59 2,15 Medel 1,28,93 9,21 2,24 2,2,72,21,28,33,6 6,9 2,95 Max 3,36 2,69 38,73 5,72 15,24 1,19,36,47,49 2,2 23,42 7,26 Min,83,81 1,62,98,78,38,13,12,2,26 1,22 1,94 Årsmedel 2,31 datum Årsmax 38,73 22-mar Årsmin, augusti m 3 /s Björkaån, Eggelstad jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

28 24 Kävlingeån Bilaga 3:2 Vattenkontroll 26 Sammanställd data 21 föroreningsutsläpp Avledd föroreningsmängd från kommunala och industriella reningsverk med utsläpp till Kävlingeån. Uppgifterna är hämtade direkt från berörda kommuner och industrier Kommunala/industriella Kommun Anslutna Utgående BOD Tot-P Tot-N BOD Tot-P Tot-N reningsverk personekv vattenmängd mg/l mg/l mg/l ton ton ton Björkaån Östraby Hörby 199 m3/år ,5 23,28,9,38 Lövestad Sjöbo ,7,9 22,28,7 1,69 Klasaröd Sjöbo ,4,18 21,7,3,4 Vanstad Sjöbo ,6,19 26,7,3,36 Sjöbo Sjöbo ,3,9 29 Skåne Tranås* Tomelilla * 19, ,2,17 1,6 Summa 1,9,39 4,4 Klingavälsån Sövde Sjöbo ,8,3 19,9,2,97 Blentarp Sjöbo ,26 22,93,18 1,6 Veberöd Lund ,8, ,6,1 17 Summa 4,6,1 2 Bråån Löberöd Eslöv ,1,23 24,76,22 2,3 Hurva Eslöv ,3 16 1,2,23 1,2 Ellinge Eslöv ,5, ,7 26 Summa 21,75 29 Kävlingeån Askeröd Hörby ,18 18,23,4,37 P ,9,25 18,67,4 3,3 Torna Hällestad Lund ,5,11 34,25,5 1,5 Revingeby Lund ,4,19 23,2,11 1,4 Flyinge Eslöv ,18 3 2,55,32 5,5 S Sandby Lund ,6, ,6,12 13 Örtofta Eslöv ,13 24,32,11 1,9 Nordic Sugar ,, ,3,35 58 Håstad Lund ,,39 5,,3,4,5 Solanum, Kävlinge ,,25 1,3,1,3,14 Kävlinge Kävlinge ,9, ,8,524 3 Borgeby Lomma ,1,25 6,6 2,5,22 5,3 Summa 18 1,3 12 Totalsumma 45 2,2 174 * Skåne Tranås har ingen mätning av utgående vattenmängd och därför har beräkningar av utsläppt mängd (ton) beräknats på inkommande vattenmängd.

29 Resultat vattenkemi/fysik Kävlingeån Bilaga 3:3 Vattenkontroll 21 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml BOD 7 Susp. PO 4 -P Tot-P NO 3+2 -N NH 4 -N Tot-N datum m 3 /s C mg/l % FNU mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 3 Kävlingeån, vid Högsmölla ,,1 13,2 9 7,9 3,2 3, <5, ,, 9,3 64 7,8 3,9 3,2 <5, , 1,4 13,3 95 8, 4, 4,4 <5, ,5 8, 7,6 64 8,1 2,9 5,8 <5, , 12,8 1,2 97 8, 3, 2, ,2 16,6 7,6 78 7,8 2,3 1,8 <5, ,2 22,7 6,1 7 7,7 1,5 2, <5, ,3 16,7 8,3 85 7,9 2, 1,5 <5, ,6 14,1 9,8 96 7,9 3,1 2,3 <5, ,3 8,3 1,2 87 8, 2,4 1,8 <5, ,3 6,6 11,1 91 7,9 4,6,9 <5, ,9,1 13,9 95 7,9 4,2 3,4 <5, MEDEL: 9, 1, 84 7,9 3,1 2, MIN:, 6,1 64 7,7 1,5,9 < MAX: 22,7 13,9 97 8,1 4,6 5,8 2, Kävlingeån, vid Örtofta, uppströms Bråån ,, 7,8 53 7,8 6,1 3, ,1 8,2 7,4 63 8, 4,1 5, ,4 17,1 1, 14 8, 5,9 3, < ,2 17, 7,5 78 7,9 2,2 1, ,2 8,1 9,8 83 7,9 2,5 2, ,2,1 12,9 88 7,8 4,1 3, MEDEL: 8,4 9,2 78 7,9 4,2 3, MIN:, 7,4 53 7,8 2,2 1, MAX: 17,1 12,9 14 8, 6,1 5, Kävlingeån, vid Vombsjöns utlopp ,5,6 14, 97 8,2 2,8 2, ,5,6 8,9 62 8,1 1,4 3, ,5 2,4 13,5 99 8,1 1, 3, ,5 8,3 9,4 8 8,9 2, 5, ,5 11,5 12, ,8 3, 3, ,5 17, 11, ,6 1,7 1, ,5 22,7 11, ,8 6,1 6,5 < ,5 17,9 1,2 17 8,6 14, 5, < ,5 15,3 1,5 16 8,3 1, 4, <1 < ,5 9,4 9,1 8 8,2 3,1 2, < ,5 6, 1,3 83 8, 2,9 2, ,5,4 13,1 91 8, 2,1 3, MEDEL: 9,3 11,2 97 8,4 4,2 3, MIN:,4 8,9 62 8, 1, 1, MAX: 22,7 14, 132 8,9 14, 6, Torpsbäcken, vid utlopp till Vombsjön ,1 1,6 1, 71 8,2 2,3 1, ,1 7,3 8,7 72 8,3 2 5, ,1 17,1 8,3 86 8, 4, 3, , 15,4 7,6 76 7,9 4,1 2, <,1 7,4 1,7 89 7,9 1,7 3, < ,5,5 12,6 87 7,8 6,5 5, MEDEL: 8,2 9,7 8 8, 3,5 3, MIN:,5 7,6 71 7,8 1,7 1, MAX: 17,1 12,6 89 8,3 6,5 5,

30 26 Kävlingeån Bilaga 3:3 Vattenkontroll 21 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml BOD 7 Susp. PO 4 -P Tot-P NO 3+2 -N NH 4 -N Tot-N datum m 3 /s C mg/l % FNU mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 2 Björkaån, vid Björka före utlopp till Vombsjön ,5,1 13,4 92 8,1 3,7 3, ,1,5 9,4 65 8, 4,6 6, ,3,6 14, 97 8, 2,3 4, , 7,1 8,2 68 8,2 1,7 4, ,7 14,4 1, 98 8,2 3,1 1, ,8 16, 1,5 17 8,3 2,5 1, ,2 17,7 9,3 97 8,1 2,1 2, ,6 14,6 9,8 97 8,2 1,7 1, ,6 13,1 11,2 16 8,1 1,4 2, ,4 7,3 1,5 87 8, 3, 2, ,1 5,6 11,5 92 8, 8,8 1, ,8,1 14, 96 7,9 3,6 3, MEDEL: 8,1 11, 92 8,1 3,2 3, MIN:,1 8,2 65 7,9 1,4 1, MAX: 17,7 14, 17 8,3 8,8 6, Vollsjöån, nedströms Vollsjö ,4,1 9,5 65 8, 3,3 7, ,7 5,7 8,1 65 8,3 1,8 4, ,3 16,4 1,5 18 8,2 2,8 2, ,2 13,8 9,5 92 8,1 1,9 2, ,2 7,1 1,2 84 8, 2, 2, < ,4,1 14,2 97 7,9 2,3 2, MEDEL: 7,2 1,3 85 8,1 2,4 3, MIN:,1 8,1 65 7,9 1,8 2, MAX: 16,4 14,2 18 8,3 3,3 7, Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån ,2, 11,6 79 7,8 5,7 8, ,4 5,9 8,8 71 8,3 1,9 4, ,2 17,6 11, 115 8,3 4,5 2, ,1 13,2 9,6 92 8, 4,5 1, ,1 7,5 9,8 82 7,9 7,2 3, < ,4,9 12,9 9 7,7 6,3 4, MEDEL: 7,5 1,6 88 8, 5, 4, MIN:, 8,8 71 7,7 1,9 1, MAX: 17,6 12, ,3 7,2 8, Djurrödsbäcken, vid utlopp till Tolångaån ,2, 9,5 65 7,9 6,1 3, ,3 6,1 7,5 61 8,1 2,9 4, ,1 15,6 9,8 99 8,1 9,2 1, ,1 13,9 9,9 96 8,1 5,7 1, ,7 7,6 9,9 83 7,9 3,9 2, < ,1,1 13,1 9 7,5 2,8 3, MEDEL: 7,2 9,9 82 7,9 5,1 3, MIN:, 7,5 61 7,5 2,8 1, MAX: 15,6 13,1 99 8,1 9,2 4, A Bråån, g:a vägbron vid Örtofta kyrka ,8,3 13, 9 8, 3, 11, ,6 -,1 8,8 6 7,9 2,9 5, ,3 1,2 14,2 1 8,1 2,6 4, , 6,2 8, 65 8, 2, 5, , 14,8 12,1 12 8,3 2,5 2, ,6 14,9 8,8 87 8, 4,2 2, ,3 19,7 7,9 86 8, 2,6 2, ,8 15,7 9,4 95 8,1 5,5 1, ,9 13,9 1,1 98 8, 5, 2, ,8 9, 1,1 88 8, 3, 2, ,9 6,3 11,5 93 8, 6,1 1, ,8,1 14, 96 8, 5,5 4, MEDEL: 8,5 1,7 9 8, 3,7 4, MIN: -,1 7,9 6 7,9 2, 1, MAX: 19,7 14,2 12 8,3 6,1 11,

31 27 Kävlingeån Bilaga 3:3 Vattenkontroll 21 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml BOD 7 Susp. PO 4 -P Tot-P NO 3+2 -N NH 4 -N Tot-N datum m 3 /s C mg/l % FNU mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 53A Bråån, vid golfbana, uppströms Eslövsbäcken ,5, 8,9 61 7,9 2,8 5, ,8 6, 9,3 75 8,2 1,5 4, ,5 14,7 9,8 97 8,1 2,8 1, ,5 14,6 9,5 93 8, 4,3 1, ,6 7,7 1,8 91 8,1 2,9 1, < ,3,1 14,2 97 7,9 5,1 4, MEDEL: 7,2 1,4 86 8, 3,2 3, MIN:, 8,9 61 7,9 1,5 1, MAX: 14,7 14,2 97 8,2 5,1 5, Sularpsbäcken, nedströms S Sandbys AR ,5 1,4 8,8 63 7,9 8,3 5, ,5 6,3 8,9 72 8, 2,2 5, ,5 15,4 9,8 98 8, 3,1 2, ,5 15,2 8,9 89 8, 5,4 1, ,5 8,5 1,2 87 7,9 14, 2, ,8,7 13,7 95 7,9 8,4 4, MEDEL: 7,9 1,1 84 7,9 6,9 3, MIN:,7 8,8 63 7,9 2,2 1, MAX: 15,4 13,7 98 8, 14, 5, Klingavälsån, vid utlopp till Kävlingeån ,7, 13,1 89 8, 11 4, ,6,6 7,9 12, 2, , 1,9 12,3 89 7,9 7,4 5, ,3 1,7 1,4 94 8, 6,7 2, ,7 15,4 9,7 97 8, 9, 3, ,2 18,2 8,9 94 8, 2, ,4 19,9 8,8 97 8, 14 4, ,8 15,6 9,4 95 7,9 9, 3, ,8 14,6 11,1 19 8, 4,5 3, ,7 8,2 1, 85 7,8 4,4 3, ,4 5,6 1,8 86 7,8 6,3 1, ,4,2 12,3 85 7,6 5,3 5, MEDEL: 9,2 1,6 93 7,9 9,1 3, MIN:, 8,8 85 7,6 4,4, MAX: 19,9 13,1 19 8, 2, 5, Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp ,6 1,1 7,8 55 7,7 1,8 4, ,9 9,4 8,9 78 8,8 7,2 5,8 < ,5 19,9 12, , 14 4,2 7, ,3 16,6 9,5 97 8,9 25 9, < ,3 8,4 9,5 81 8,1 11 5, ,4,8 12,1 85 7,9 3, 4, MEDEL: 9,4 1,1 89 8,4 1,3 5, MIN:,8 7,8 55 7,7 1,8 4, MAX: 19,9 12, , 25, 9,

32 28 Kävlingeån Bilaga 3:3 Vattenkontroll 21 Resultat från veckoprovtagningarna i Kävlingeån vid Högsmölla, pkt 3 Vecka Provtagn. Temp Kond Syreh Syrem Anmärkning nr datum C ms/m mg/l % ,1 54,6 13, ,1 54,8 13, , 52,6 14, ,1 54,8 13, , 51,7 13, ,3 5,5 14, , 51,7 9, , 53,6 13, ,6 45,6 13, ,4 53,6 13, ,4 49,7 12, ,1 35,5 13, ,8 44,5 12, , 46,7 13, ,7 49,2 11, , 49,2 7, ,5 49,4 9, , 53,3 11, ,2 53,4 6, ,8 49,5 1, ,1 48,6 8, ,3 46,8 9, ,5 44,7 7, ,6 5,3 7, ,8 51,6 8, ,9 51,2 6, ,5 49,2 6, ,3 46,2 6, ,7 45,6 6, ,8 6, ,1 48,7 6, ,4 43,8 6, ,1 42,9 6, ,7 53,4 8, , 54,7 7, ,3 55,4 8, ,9 48,9 8, ,1 54,4 9, ,1 56,9 9, ,6 56, 9, ,7 53,7 9, ,3 53,5 1, ,3 55,8 12, ,4 6,6 1, ,9 57,2 11, ,6 55,8 11, ,9 55,2 13, ,1 51,1 14, ,5 49,4 12, ,1 52,2 13, ,3 5,3 12, ,1 49,2 13,8 95

33 29 Kävlingeån Bilaga 3:4 Vattenkontroll 21 Vattenföring, koncentrationer och transport av fosfor, kväve, TOC, BOD samt suspenderat material 21 Kävlingeån vid Högsmölla, pkt 3. Halterna av Tot-N, NO3-N Tot-P och TOC vid pkt 3 avser månadsblandprov, se metodik Bilaga 2:1 vattenför TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp MÅN m 3 /s ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l mg/l m 3 ton ton ton ton ton ton jan 7, ,7 3, <5, , feb 7, ,4 3,2 <5, , mars 18, ,5 4,4 <5, , april 9, ,5 5,8 <5, , maj 5, , 2, , juni 4, ,5 1,8 <5, , juli 2, ,2 2, <5, , aug 4, ,2 1,5 <5, , sept 4, ,8 2,3 <5, , okt 6, ,1 1,8 <5, , nov 16, ,,9 <5, , dec 18, ,8 3,4 <5, , MEDEL: 8, ,2 2,7, TOTALT: , * *Susp - ingen transport kunde räknas ut pga värden under detektionsgränsen Kävlingeån mynningspunkten. Vid beräkning av transporten används halterna från pkt 3 vattenför TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp MÅN m 3 /s ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l mg/l m 3 ton ton ton ton ton ton jan 8, , feb 7, , mars 18, , april 9, , maj 5, , juni 4, , juli 2, , aug 4, , sept 4, , okt 6, , nov 16, , dec 18, , MEDEL: 8,8 TOTALT: , * *Susp - ingen transport kunde räknas ut pga värden under detektionsgränsen Vombsjön, pkt 17 vattenför TOT-N NO3-N TOT-P BOD vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P BOD MÅN m 3 /s ug/l ug/l ug/l mg/l m 3 ton ton ton ton jan 3, , ,76 24 feb 3, , ,72 31 mars 4, , ,92 49 april 2, , ,12 37 maj 1, , ,6 1,1 juni 1, , ,7 5,1 juli 1, , ,19 22,7 aug, , ,,24 9 sept,9 12 <1 67 4, ,,16 12 okt 2, , ,1,13 14 nov 1, , ,8,12 7 dec 7, , ,61 67 MEDEL: 2, ,8 TOTALT: ,1 287