VEGEÅN Vegeåns Vattendragsförbund

Transkript

1 VEGEÅN 211 Vegeåns Vattendragsförbund

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Vegeåns vattendragsförbund Lars-Göran Persson (ordförande) E-post: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Håkan Olofsson Caroline Svärd Håkan Olofsson Håkan Olofsson Tel alt E-post: hakan.olofsson@alcontrol.se Omslagsfoto: Hasslarpsån vid provtagningspunkt 19. (Foto: ALcontrol AB, Håkan Olofsson) Tryckt:

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 3 Orientering... 3 Geologi... 3 Markanvändning... 3 METODIK... Provtagning och analys... Vattenföring... Transporter och flödesviktade årsmedelshalter... Bedömning och redovisning... 6 RESULTAT... 7 Väder och vattenföring... 7 Föroreningsbelastande verksamheter... 1 Vattenkemi Transporter... 2 REFERENSER BILAGA 1. Tillstånd och statusbedömningar samt tidsserier för stationerna 9A och BILAGA 2. Vattenföring enligt S-HYPE BILAGA 3. Intensivprovtagning vid 9A och BILAGA 4. Fysikaliska och kemiska analysresultat BILAGA. Månadssamlingsprov vid 9A och 19 samt transporter i Vegeån vid mynningen i havet och i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeå... 43

4

5 VEGEÅN 211 Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Vegeåns vattendragsförbund utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Vegeån. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 211. Väderåret 211 blev varmare än normalt med något större nederbördsmängder än under ett normalår. Året inleddes med temperaturer nära det normala men i april steg temperaturen till mycket över det normala. Sommaren började tidigt och slutade sent då även juni, juli och september hade höga temperaturer jämfört med normalt. Nederbördsmängden var större än normalt särskilt i juli och augusti. Hösten var mild och vintern hann aldrig riktigt börja då både november och december hade ovanligt höga medeltemperaturer. I Helsingborg blev årsmedeltemperaturen 9, C, vilket var ca 1,4 grader varmare än normalt (d.v.s. medeltalet för ). I Bjuv föll 79 mm nederbörd, vilket var 9 % mer än normal nederbörd för perioden Vattenföringen i Vegeån blev ca,3 m 3 /s (beräknad vid mynningen i havet), d.v.s. ca 9 % högre än långtidsmedelvärdet för perioden Den högsta dygnsmedelvattenföringen vid mynningen i havet beräknades den 6:e februari och var då 47 m 3 /s. Vattnets ph-värde var tillfredsställande vid samtliga provtagningstillfällen. Inga ph-värden över 9 eller under 6 noterades vid årets mätningar. Några negativa effekter på vattenlevande organismer p.g.a. höga eller låga ph-värden är därför ej troligt. Jämfört med tidigare års data var ph-värdena vid årets mätningar normala. Syrehalter över mg/l motsvarar måttligt syrerikt till syrerikt tillstånd. Vid årets mätningar uppmättes syrehalter lägre än mg/l i samband med sex provtagningstillfällen vid station 9A i Vegeån i juli och augusti samt vid fyra tillfällen vid station 19 i Hasslarpsån i juni, augusti och september. Slamhalten bedömdes vid årets undersökningar vara mycket hög upp- och nedströms Kågeröds reningsverk (24A och 24B) samt hög vid station 2A i Vegeåns huvudfåra och hög i Humlebäcken. Jämfört med tidigare års resultat var slamhalten vid alla provstationer högre än långtidsmedelvärdet för perioden Totalkvävehalterna vid årets mätningar följde samma trend som föregående år och var överlag förhållandevis låga i Vegeån vid 24A, 24B, 2A och 9A samt i Hasslarpsån vid 19. Även i Humlebäcken upp- och nedströms Åstorps reningsverk var kvävehalterna vid årets mätningar lägre än långtidsmedelvärdet. I Välabäcken vid 6YT var kvävehalterna tämligen normala. För samtliga lokaler, med undantag för 6YT, syns en signifikant trend mot minskande kvävehalter under perioden (vid 6YT finns endast data för perioden ). 1

6 VEGEÅN 211 Sammanfattning Totalfosforhalterna har bedömts utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27). Vegeån uppströms Kågeröds reningsverk (24A) uppnådde god status med avseende på totalfosfor. Övriga bedömda lokaler uppnådde ej god status (Tabell 1). Jämfört med tidigare års resultat var fosforhalterna år 211 i Vegeån vid 24B högre än långtidsmedelvärdet för perioden och den högsta som uppmätts, vilket Tabell 1. Näringsstatus med avseende på totalfosfor bedömt utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) Vattenförekomst Nr Näringsstatus SE A God 24B Otillfredsställande 2A Otillfredsställande SE A Otillfredsställande 27B Otillfredsställande SE Måttlig SE A Otillfredsställande kan ha berott på ombyggnation i reningsverket under årets senare del. Vid övriga lokaler var fosforhalterna i nivå med eller lägre än långtidsmedelvärdet för respektive lokal. Fosforhalterna har varierat mycket under perioden Signifikant minskande halter syns dock för Vegeån uppströms Kågeröds reningsverk (24A) samt i Hasslarpsån vid 19 (Mann- Kendall test). Även vid 6YT syns en signifikant trend med minskande fosforhalter under perioden Transporterna i Vegeån vid mynningen i havet år 211 blev ca 1436 ton organiskt kol (TOC), ca 728 ton kväve (varav ca 38 ton ammoniumkväve och ca 82 ton nitrat+nitritkväve) och ca 2 ton fosfor. Transporten av kväve var lägre än långtidsmedelvärdet för perioden medan transporten av fosfor var högre. Transporterna av kväve har minskat signifikant i Vegeåns huvudfåra vid mynningen i havet med ca 33 % under perioden För fosfor är tendensen inte lika tydlig. Fosfortransporten minskade signifikant fram till 1997, men har därefter ökat igen, dock med stora variationer. Transporten av organiskt material har ökat i takt med att vattenföringen ökat. I Hasslarpsån syns inte någon tendens till förändrad kvävetransport under perioden Transporten av fosfor och organiskt material har ökat i takt med att vattenföringen ökat. Av den totala transporten av fosfor och kväve från Vegeån till havet beräknades punktkällornas bidrag motsvara i storleksordningen ca 13 % av fosforn och ca 9 % av kvävet under år 211. Övriga bidrag härrör framför allt från diffusa källor såsom luftnedfall, jordbruksverksamhet, enskilda avlopp och dagvatten. Betydande mängder fosfor härrör sannolikt också från erosion i åfåran. 2

7 VEGEÅN 211 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Vegeåns vattendragsförbund utför ALcontrol AB provtagning, fysikaliska och kemiska vattenanalyser samt beräkning av transport vid två intensivstationer (9A och 19) inom Vegeåns avrinningsområde. Undersökningarna har utförts enligt kontrollprogram daterat med tillägg av analys av absorbans 42 nm filtrerat vid respektive provtagningslokal 9A och 19 för beräkning av referensvärden för totalfosfor. Föreliggande rapport är en sammanställning av framtagna data från intensivstationerna samt insamlade data från utsläppskontrollen och andra provtagningar i Vegeåns vattensystem inom ramen för Vegeåns recipientkontrollprogram (Tabell 4). Analysresultat från lokalerna 9A och 19 har redovisats månadsvis och tillsänts berörda intressenter. Vegeåns vattendragsförbund bildades 1968 och är en frivillig organisation som bland annat driver ett löpande kontrollprogram inom Vegeåns avrinningsområde. Kontrollen har pågått sedan 197 i förbundets regi. Kontrollprogrammet genererar underlag för tillståndsbeskrivningar avseende syre, konduktivitet, försurning, suspenderad substans, organiska ämnen och närsalter samt uppgifter om vattenföring och transport av totalt organiskt kol (TOC), kväve och fosfor. Tillägg av absorbans 42 nm filtrerat genererar också underlag för statusklassning med avseende på fosfor. Orientering Vegeåns avrinningsområde (Figur 1) avvattnar delar av nordvästra Skånes slättområden och är 488 km 2 stort. Ån rinner genom sex kommuner: Svalöv, Bjuv, Åstorp, Klippan (en mycket liten del), Helsingborg och Ängelholm. Huvudfåran har sina källområden på Söderåsens sydostliga del och rinner ut i Skälderviken. Geologi På Söderåsen består berggrunden av urberg överlagrat med urbergsmorän. Söder och väster om Söderåsen finns sedimentära bergarter (rät-lias, Kågerödslager, silurisk och ordovicisk lerskiffer, kambrisk alunskiffer, underkambrisk sandsten) överlagrad av moränlera (skifferurbergsmorän (Ö) och baltisk nordvästmorän (V)). På Ängelholmsslätten finns sedimentärt berg från juratiden (rät-lias) överlagrat av ishavslera, styv sjölera, sand- och grusavlagringar. Markanvändning Avrinningsområdet domineras av åkermark, ca 8 %. Åkermarkens användning år 2 redovisas i Tabell 3. De största åkerarealerna ligger omkring Hasslarpsån och nedre delen av huvudfåran. Betesmark utgör ca 4 % och skogsmark ca 19 % av avrinningsområdet. De största skogsområdena finns vid Hallabäcken. Endast ca,1 % av totala arealen utgörs av vatten. Ca 6 % av ytan utgörs av tätorter och ca 8 % av övrig mark. Utbredningen av öppen mark, skogsmark, sankmark och tätorter framgår av Figur 1. De största tätorterna inom området är Åstorp, Kågeröd och Bjuv. Avrinningsområdet hade år 2 en befolkning på ca 43 personer, varav ca 3 8 bodde i tätort och ca 72 utanför tätort. Inom avrinningsområdet fanns 297 enskil- 3

8 VEGEÅN 211 Bakgrund da avlopp och djurenheter registrerade. Husdjur efter djurslag 2 redovisas i Tabell 2. (Data från SCB 28.) Tabell 2. Husdjur efter djurslag 2 (SCB 28) Djurslag Antal (st) Kor för mjölkproduktion 236 Kor för uppfödning av kalvar 144 Kvigor, tjurar och stutar 2143 Kalvar 2227 Tackor, baggar och lamm 1327 Suggor och galtar 227 Slaktsvin 2868 Smågrisar 1269 Höns Hästar 64 Tabell 3. Åkerarealens användning, fördelning av grödor 2 (SCB 28) Gröda Yta (ha) Spannmål vårsådd 491 Spannmål höstsådd 766 Oljeväxter vårsådd 77 Oljeväxter höstsådd 637 Baljväxter 269 Potatis 227 Sockerbetor 1992 Vall 4 Energiskog 341 Övriga växtslag 316 Träda 7283 Betesmark 1264 Ospecificerad mark 9 Figur 1. Vegeåns avrinningsområde med provtagningspunkter inom ramen för Vegeåns recipientkontroll samt markanvändning och utsläppskällor. Lantmäteriverket Gävle 212. Medgivande I 212/3. 4

9 VEGEÅN 211 Metodik METODIK Provtagning och analys Vid intensivstationerna 9A i Vegeån och 19 i Hasslarpsån utfördes vattenprovtagning en gång varje vecka (onsdagar). Vid varje provtagningstillfälle togs stickprov ut och sparades i frys. Dessa prov blandades till flödesproportionella månadsprov med utgångspunkt från vattenföringen vid Åbromölla (SMHI pegel nr 2196). De flödesproportionella månadsproven analyserades med avseende på TOC, ammoniumkväve, nitrat/nitrit-kväve, totalkväve och totalfosfor. Vid provtagningstillfällena första onsdagen i varje månad togs även stickprov ut för direktanalys av BOD7 och absorbans 42 nm filtrerat. I fält mättes vattendjup, vattentemperatur, ph-värde, konduktivitet, syrehalt och syremättnad med WTW Multiline 3 och WTW OXI 33i. Alla vattenprov togs av utbildad provtagningspersonal (SNFS 199:11 MS:29). Provtagning och samtliga analyser utfördes av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium (ALcontrol AB). Använda analysmetoder redovisas i Tabell. Analysresultat vid årets mätningar redovisas i Bilaga 3 och Bilaga. För övriga provtagningsstationer inom ramen för Vegeåns recipientkontroll har provtagning och analys utförts i regel en gång varannan månad (februari, april, juni, augusti, oktober och december). Data har inför denna redovisning insamlats från respektive kommun (24A och 24B Svalövs kommun, 2A Bjuvs kommun samt 27A och 27B Åstorps kommun) samt från Kemira/NSR (6YT). Analysresultat vid årets mätningar redovisas i Bilaga 4. Dessa undersökningar har administrerats av respektive huvudman. Vid beräkningar av medelvärden har halter mindre än x (<x) satts lika med x (=x). Mann-Kendell test har använts för att påvisa signifikanta trender. Vattenföring Vid de provtagningspunkter i Vegeån där transporten av olika ämnen skall beräknas (Vegeån vid mynningen i havet koordinat / och i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeån koordinat /131363), har vattenföringen bestämts med hjälp av modellen S-HYPE (SMHI). Resultaten redovisas i Bilaga 2. Transporter och flödesviktade årsmedelhalter För beräkning av transporterade mängder i Vegeån vid 9A och i Hasslarpsån vid 19 multiplicerades halterna i de flödesproportionella månadsproven (TOC, ammoniumkväve, nitrat/nitritkväve, totalkväve och totalfosfor) med månadsmedelvärdena för vattenföringen (SMHI S-HYPE). För bestämning av mängden transporterad BOD7 användes halterna i stickproven tagna en gång varje månad. De beräknade mängderna omräknades till enheten ton/mån och summerades därefter till årstransporter. Resultaten redovisas i Bilaga. Flödesviktade årsmedelhalter har beräknats för stationerna 9A och 19 genom att årstransporten dividerats med årsmedelvattenföringen.

10 VEGEÅN 211 Metodik Bedömning och redovisning Bedömningar av resultaten har i första hand gjorts utifrån "Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag" (Naturvårdsverket 1999) samt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 27). I figurerna i resultatdelen visas analysresultat för punkter i huvudfåran med mörkt raster och punkter i biflödena med ljust raster. I Bilaga 1 redovisas resultatsidor för stationerna 9A och 19 med treårsmedelvärden, tillstånd och statusklassning samt tidsserier i diagramform. Tabell 4. Provtagningsprogram för Vegeåns recipientkontroll Ansvarig enhet Nr Koordinater Läge Typ Frekvens Parametrar per år Svalövs kommun 24A 62118/13344 Uppströms Kågeröds ARV Stickprov 6 Temperatur, 24B 6212/1333 Nedströms Kågeröds ARV konduktivitet, syre, Bjuvs kommun suspenderad 2A / Uppströms Bjuvs ARV substans, nitratkväve, Åstorps kommun ammoniumkväve, 27A 62271/ Uppströms Åstorps ARV totalkväve och 27B 62278/ Nedströms Åstorps ARV totalfosfor Kemira 6YT /13113 Nedströms Rökilledeponin Stickprov 6 ph, konduktivitet, totalkväve och totalfosfor Vegeåns vattendragsförbund 9A 62343/13143 Välingetorp / Vägbro vid Välinge Tabell. Använda enheter och analysmetoder Parameter Enhet Ananlysmetod Fältmätning 2 Temperatur, konduktivitet, ph, syre, vattenstånd Stickprov 12 BOD7, abs f 24 nm Stickprov (som blandas till flödesproportionella månadssamlingsprov) 2 (12) TOC, nitratkväve, ammoniumkväve, totalkväve och totalfosfor Temperatur C termometer ±,1 C (fältmätning) TOC mg/l SS-EN 1484 Ammoniumkväve µg/l SS-EN ISO mod Nitrat/nitrit-kväve µg/l SS-EN ISO 1339, utg1, mod Totalkväve µg/l SS-EN ISO 119-1, utg1, mod Totalfosfor µg/l SS-EN ISO :2 BOD7 mg/l SS-EN Absorbans 42 nm filtrerat abs/cm SS-EN ISO 7887:1 del 3 mod ph - SS , mod (fältmätning) Konduktivitet ms/m SS-EN mod (fältmätning) Syrehalt, syremättnad mg/l, % SS-EN mod (fältmätning) 6

11 VEGEÅN 211 Resultat RESULTAT Väder och vattenföring Väderåret 211 blev varmare än normalt med något större nederbördsmängder än under ett normalår. Året inleddes med temperaturer nära det normala men i april steg temperaturen till mycket över det normala. Sommaren började tidigt och slutade sent då även juni, juli och september hade höga temperaturer jämfört med normalt. Nederbördsmängden var större än normalt, särskilt i juli och augusti. Hösten var mild och vintern hann aldrig riktigt börja då båda november och december hade ovanligt höga medeltemperaturer. Lufttemperatur I Helsingborg blev årsmedeltemperaturen 9, C, vilket var 1,4 varmare än normalt (d.v.s. medeltalet för ). Månadsmedeltemperaturen var över det normala under hela året med undantag för februari (Figur 2). I april var temperaturen hela 4,2 grader varmare än normalt, även november och december var ovanligt varma med 2,3 respektive 3, grader över det normala. Under sommarmånaderna juni och juli samt september var medeltemperaturen mer än 1 C över det normala medan medeltemperaturen övriga månader var förhållandevis normal. Nederbörd I Bjuv föll 79 mm nederbörd under år 211, vilket var 9 % mer än normal nederbörd för perioden (Figur 4). De mest nederbördsrika månaderna blev juni, juli, augusti samt även december (Figur 3). I mars och april samt oktober och november föll mindre nederbörd än normalt. 2 Lufttemperatur ( C) 14 Nederbörd (mm) J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D Figur 2. Månadsmedeltemperatur år 211 (staplar) och normal medeltemperatur (linje) vid SMHI:s station i Helsingborg. Figur 3. Månadsnederbörd år 211 (staplar) och normal månadsnederbörd (linje) vid SMHI:s station i Bjuv. 7

12 VEGEÅN 211 Resultat 9 Nederbörd (mm) Figur 4. Årsnederbörd åren (staplar) och normal årsmedelnederbörd (linje) vid SMHI:s station i Bjuv. Vattenföring Beräknad vattenföring (S-HYPE) i Vegeån vid mynningen i havet ( ) och i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeå ( ) redovisas i Bilaga 2. I Vegeån saknas betydande naturliga vattenmagasin vilket gör att vattennivån i ån svarar snabbt på variationer i nederbörd. Ytavrinning till följd av nederbörd är som regel störst under tidig vår, senhöst och milda vintrar. Under sommaren avdunstar en del av nederbörden eller tas upp av växterna. Årsmedelvattenföringen i Vegeån år 211 blev ca,3 m3/s (beräknad vid mynningen i havet), d.v.s. ca 9 % högre än långtidsmedelvärdet för perioden (Figur 6). Vattenföringen år 211 karakteriserades av en kraftig snösmältning i januari och februari samt mycket höga flöden i samband med regn i augusti, september och december (Figur 7). Den högsta dygnsmedelvattenföringen vid mynningen i havet beräknades till den 6:e februari. Vattenföringen var då 47 m 3 /s. Det var den högsta beräknade dygnsmedelvattenföringen under perioden Betydligt lägre månadsmedelvattenföring än normalt (d.v.s. medelvattenföring ) noterades framför allt i maj och november (Figur ). Den lägsta dygnsmedelvattenföringen år 211 inträffade den 27:e november och 1:e december. Vattenföringen var då,8 m3/s. Den lägsta beräknade dygnsmedelvattenföringen under perioden var,7 m 3 /s ( och ). 8

13 VEGEÅN 211 Resultat 18 Vattenföring (m 3 /s) 9 Vattenföring (m 3 /s) J F M A M J J A S O N D Figur. Månadsmedelvattenföring år 211 (staplar) och normal månadsmedelvattenföring (linje) i Vegeå vid mynningen i havet. Figur 6. Årsmedelvattenföring åren (staplar) och normal årsmedelvattenföring (linje) i Vegeå vid mynningen i havet Vattenföring (m 3 /s) Dygnsmedelvattenföring 211 Dygnsmedelvattenföring Högsta dygnsmedelvattenföring Lägsta dygnsmedelvattenföring Dygnsnummer Figur 7. Dygnsmedelvattenföring år 211 i Vegeå vid mynningen i havet, jämfört med normal, högsta och lägsta dygnsmedelvattenföring för perioden Data avser modellerad vattenföring enligt SMHI:s S-HYPE. 9

14 VEGEÅN 211 Resultat Föroreningsbelastande verksamheter Vegeån påverkas av diffusa utsläpp som härrör från framför allt jordbruksverksamhet, enskilda avlopp, dagvatten samt lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet i avrinningsområdet redovisas i Tabell 6. I Tabell 6 och Figur 1 på sidan 4 anges var utsläppen sker. Totalt beräknades ca 1 ton BOD 7, 2, ton fosfor och 64 ton kväve (varav 32 ton ammoniumkväve) ha släppts ut från kommunala reningsverk och industrier inom Vegeåns avrinningsområde år 211. Inom avrinningsområdet finns fyra kommunala avloppsreningsverk: Kågeröd, Ekeby (Skromberga), Ekebro (Bjuv) och Åstorp. Av dessa står Ekebro och Åstorps reningsverk generellt för de största utsläppen. Av industrierna (Mariannes Farm och Findus Sverige AB) står Findus Sverige AB generellt för de största utsläppen. Av den totala transporten av fosfor och kväve från Vegeån till havet har punktkällornas bidrag beräknats motsvara i storleksordningen ca 13 % av fosforn och ca 9 % av kvävet. Sedan 199 har utsläppta mängder av fosfor signifikant ökat medan utsläppta mängder av kväve signifikant minskat (Figur 8). Utsläppen av ammoniumkväve minskade fram till början av 2-talet, men har därefter signifikant ökat. Även mängderna av BOD7 har signifikant ökat de fem tidigare åren (26-21) men minskade 211. Tabell 6. Utsläpp från kommunala avloppsreningsverk och industrier till Vegeån år 211 Utsläpp till Flöde BOD7 Totalfosfor NH4-N Totalkväve (k)m 3 /år ton/år ton/år ton/år ton/år Kågeröd Vege å uppstr 24B 388 1,4,11 1, 2, Ekeby (Skromberga) Bökebergsbäcken 441 3,4,92 4,7 7,3 Ekebro (Bjuv) Vege å nedstr 2A , Åstorp (Nyvång) Humlebäcken uppstr 27B 112 7,2,37 6,7 19 Mariannes Farm Vege å Strövelstorp uppstr 9A 1 11, Findus Sverige AB Vege å vid Bjuv uppstr 2A ,1-12 SUMMA , BOD7 (ton/år) 2, 2, 1, 1,,, Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Ammoniumkväve (ton/år) Kågeröd Ekeby (Skromberga) Ekebro (Bjuv) Åstorp (Nyvång) 2 Mariannes Farm Findus Sverige AB Figur 8. Utsläpp från kommunala avloppsreningsverk och industrier till Vegeån

15 VEGEÅN 211 Resultat Vattenkemi ph Skalan för ph är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 1 gånger surare och ph är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i grund- och ytvatten är oftast 6-8. Låga värden uppmäts oftast i samband med kraftiga regn samt snösmältning. Vid kraftig algtillväxt i sjöar (sommaren) kan temporärt höga ph-värden förekomma (8-1), vilket beror på koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Även utflöde av grundvatten kan höja ph-värdet (gäller främst mindre vattendrag). Vid ph-värden under ca 6, kan biologiska störningar uppstå, t.ex. nedsatt reproduktionsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Höga ph-värden ökar andelen ammoniak och därmed vattnets giftighet. Vatten med mycket höga ph-värden (>9) kan öka vissa metallers giftighet (gäller framför allt aluminium) och kan därmed vara akutgiftigt för många vattenorganismer (t.ex. fisk och bottenfauna). Miljökvalitetsnormen för ph i laxfiskvatten är 6-9 (SFS 21:4). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) kan vattnets tillstånd med avseende på ph indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: > 6,8 Nära neutralt 6, 6,8 Svagt surt 6,2 6, Måttligt surt,6 6,2 Surt <,6 Mycket surt Tillägg (ALcontrol): 8 9 Högt ph-värde > 9 Mycket högt ph-värde Vid årets mätningar uppmättes ph-värden mellan 7,2 och 7, i Välabäcken vid station 6YT, vilket motsvarar ett nära neutralt vatten. I Hasslarpsån vid station 19 uppmättes phvärdena mellan 6,8 och 8,4 i samband med veckoprovtagningarna. Detta motsvarar nära neutrala till höga ph-värden. I Vegeån vid station 9A uppmättes phvärden mellan 7,3 och 7,9 i samband med veckoprovtagningarna, vilket även det motsvarar nära neutrala ph-värden. Jämfört med tidigare års resultat var phvärdena vid årets mätningar normala (Figur 9). Inga ph-värden under 6 eller över 9 noterades vid årets mätningar. Några negativa effekter på vattenlevande organismer p.g.a. låga eller förhöjda ph-värden är därför ej troligt. Samtliga resultat låg inom ramen för miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten. 9, 9, 8, 8, 7, 7, 6, 6,,, ph 6YT 19 9A Figur 9. Intervall för ph-värden i Vegeån år 211. Mellan den streckade linjen och den heldragna linjen bedöms ph-värdena vara höga. Över den heldragna linjen bedöms ph-värdena vara mycket höga. För varje station anges högsta respektive lägsta ph-värde sedan 1994 för 6YT, 1988 för 19 och 1993 för 9A som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken. 11

16 VEGEÅN 211 Resultat 9, 8, 8, 7, 7, 6, 6,,, inga data 9A ph-värde , 8, 8, 7, 7, 6, 6,,, 19 ph-värde , 8, 8, 7, 7, 6, 6,,, inga data 6YT ph-värde Figur 1. Årsmedelvärden (staplar) samt min- och maxvärden (min/maxlinjer) för ph vid aktuella provtagningsstationer inom Vegeåns avrinningsområde

17 VEGEÅN 211 Resultat Syreförhållanden Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Syremättnaden är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga vid aktuell temperatur. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas bl.a. vid nedbrytning av organiska ämnen, vid omvandling av ammoniumkväve till nitrit och nitrat (nitrifikation) och vid vattenorganismernas respiration. Rinnande vatten kan enligt Naturvårdsverkets Rapport 4913 (1999) indelas i följande tillståndsklasser med avseende på årslägsta syrehalt (mg O 2 /l): Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är 7 mg/l och mg/l i andra fiskvatten (SFS 21:4). >7 Syrerikt tillstånd -7 Måttligt syrerikt tillstånd 3- Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Vid årets mätningar uppmättes syrehalter lägre än mg/l vid sex tillfällen vid station 9A i Vegeån i juli och augusti samt vid fyra tillfällen vid station 19 i Hasslarpsån i juni, augusti och september. Den lägsta syrehalten vid station 9A (1,3 mg/l) uppmättes Syrehalten mättes flera gånger med olika utrustning till samma låga halt. Vid övriga provtagningsstationer (24A, 24B, 2A, 27A och 27B) var vattnets syrehalt tillfredsställande vid samtliga provtagningstillfällen (Figur 11), med undantag av station 24B vid provtagningen i februari. Vid 24B nedströms Kågeröds reningsverk var syrehalten anmärkningsvärt låg i samband med provtagningen i februari,,3 mg/l. Inga övriga analysresultat tyder på någon onormal påverkan och någon annan förklaring till det syrefattiga tillståndet har inte erhållits. Syrehalten vid den uppströms liggande punkten saknas för det aktuella provtagningstillfället och kan därför inte användas som jämförelse. Vattenföringen vid provtagningstillfället var normal, vilket betyder att syresättningen av vattnet bör ha varit tillfredsställande. Sannolikt har den låga syrehalten i provet orsakats av felaktigt provtagningsförfarande. Detta analysresultat har därför satts inom parentes. 12 Syrehalt (mg/l) A 24B 2A 27A 27B 19 9A Figur 11. Årslägsta syrehalter i Vegeån 211 (staplar). Den streckade linjen visar gränsen mellan svagt syretillstånd och måttligt syrerikt tillstånd. Över den heldragna linjen råder syrerikt tillstånd. För varje station anges högsta respektive lägsta årsminimivärde under perioden (för 9A ) som min-/maxlinjer samt medelvärden av årsminimivärden för samma period som krysstecken. 13

18 VEGEÅN 211 Resultat 2 9A Syrehalt (mg/l) 2 19 Syrehalt (mg/l) inga data A Syrehalt (mg/l) 2 24B Syrehalt (mg/l) A Syrehalt (mg/l) A Syrehalt (mg/l) 2 27B Syrehalt (mg/l) Figur 12. Syrehalter, årsmedelvärden (staplar) samt min- och maxvärden (min/maxlinjer), vid aktuella provtagningsstationer inom Vegeåns avrinningsområde

19 VEGEÅN 211 Resultat Konduktivitet Konduktivitet (ledningsförmågan) är ett mått på den totala salthalten och kan användas som stödparameter vid tolkning av resultaten från andra parametrar. Ju fler joner ett vatten innehåller desto lättare leder det elektricitet, d.v.s. desto högre ledningsförmåga har det. Salthalten ger information om påverkan från mark och berggrund (markanvändning), utsläpp (ger ökad salthalt), grundvatteninflöde (högre halt i grundvatten än i ytvatten) och nederbördspåverkan (låg halt i nederbörd/smältvatten). De joner som har störst betydelse för konduktiviteten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, vätekarbonat (alkalinitet), sulfat och klorid. Konduktiviteten i veckoproven från station 9A i Vegeån varierade mellan 13 och 76 ms/m. De högsta värdena sammanföll med låg vattenföring och de lägsta värdena uppmättes i samband med högflöden. Årsmedelvärdet 48 ms/m var lite lägre än genomsnittet för perioden (Figur 13). Vid station 19 i Hasslarpsån varierade konduktiviteten mellan 32 och 72 ms/m. De högsta värdena sammanföll med låg vattenföring och de lägsta värdena uppmättes i samband med högflöden. Årsmedelvärdet 6 ms/m var marginellt lägre än genomsnittet för perioden I huvudfåran ökade konduktiviteten från 38 ms/m samt 3 ms/m upp- respektive nedströms Kågeröds reningsverk vid punkt 24A respektive 24B, till 48 ms/m längst ner i vattensystemet vid punkt 9A. Den tydligaste ökningen skedde mellan station 2A och 9A. I huvudfåran mellan punkterna upp- och nedströms Kågeröds reningsverk, 24A och 24B, minskade konduktiviteten. Vilket är ovanligt då reningsverk generellt bidrar till ökad konduktivitet. Provtagningen utförs av NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp). I Humlebäcken ökade konduktiviteten från 1 till 61 ms/m nedströms Åstorps reningsverk. Jämfört med tidigare års resultat var konduktiviteten vid 6YT förhållandevis hög men förhållandevis låg vid 2A och 9A. Konduktiviteten vid 9A var den lägsta som uppmätts sedan mätningarna började år Vid övriga provtagningsstationer var konduktiviteten nära långtidsmedelvädet (Figur 13). I 24B och 2A har konduktiviteten minskat signifikant under perioden (Figur 14). 12 Konduktivitet (ms/m) A 24B 2A 27A 27B 6YT 19 9A Figur 13. Årsmedelvärden för konduktivitet i Vegeån år 211 (staplar). För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde under perioden (för 9A och för 6YT ) som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken. 1

20 VEGEÅN 211 Resultat 2 9A Konduktivitet (ms/m) 2 19 Konduktivitet (ms/m) inga data A Konduktivitet (ms/m) 2 24B Konduktivitet (ms/m) A Konduktivitet (ms/m) 2 6YT Konduktivitet (ms/m) inga data A Konduktivitet (ms/m) 2 27B Konduktivitet (ms/m) Figur 14. Konduktivitet, årsmedelvärden (staplar) samt min- och maxvärden (min/maxlinjer), vid aktuella provtagningsstationer inom Vegeåns avrinningsområde

21 VEGEÅN 211 Resultat Suspenderad substans (slamhalt) Suspenderad substans mäts genom filtrering av vattnet genom ett filter med standardiserade egenskaper. Värdet återspeglar vattnets grumlighet, d.v.s. mängden partiklar. Vattendrag kan enligt Naturvårdsverket, Allmänna råd 9:4, indelas i följande klasser med avseende på suspenderad substans (mg/l): Riktvärdet för suspenderad substans i laxfiskvatten och andra fiskvatten är <2 mg/l, där riktvärdet bl.a. får överskridas vid exceptionell väderlek. Miljökvalitetsnorm saknas. <1, mycket låg slamhalt 1,-3 låg slamhalt 3-6 måttligt hög slamhalt 6-12 hög slamhalt >12 mycket hög slamhalt De, vid vissa tillfällen, anmärkningsvärt höga slamhalterna inom Vegeåns avrinningsområde beror oftast till stor del på kraftig erosion i samband med nederbörd och höga flöden i kombination med erosionskänslig markanvändning. Höga slamhalter i samband med låg vattenföring har tidigare visat sig bero på en kombination av liten utspädning av punktkällor och hög produktion av bl.a. alger. Vid årets undersökningar bedömdes slamhalten i Vegeåns huvudfåra vara mycket hög uppoch nedströms Kågeröds reningsverket (24A och 24B) samt hög vid 2A. I Humlebäcken, 27A och 27B, var slamhalten hög (Figur 1). De enskilt högsta slamhalterna noterades i Vegeå vid 24A och 24B i augusti (4 mg/l respektive 3 mg/l). Vilket även återspeglades i de höga fosforhalterna vid provtagningstillfället då fosfor ofta är partikelbundet. Slamhalten var högre än långtidsmedelvärdet för perioden vid provtagningsstationerna upp- och nedströms Kågeröds reningsverk (24a och 24B), men lägre vid övriga stationer (Figur 1). Information om vattnets grumlighet eller slamhalt saknas från den nedre delen av Vegeåns huvudfåra samt från Hasslarpsån eftersom dessa analyser inte ingår i kontrollprogrammet. Några signifikanta trender mot ökande eller minskande slamhalter kan inte styrkas för perioden (Figur 16) Suspenderad substans (mg/l) 24A 24B 2A 27A 27B Figur 1. Årsmedelvärden för suspenderad substans i Vegeån 211 (staplar). Den streckade linjen visar gränsen mellan måttligt höga och höga slamhalter. Över den heldragna linjen är slamhalterna mycket höga. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde under perioden som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken. 17

22 VEGEÅN 211 Resultat A Suspenderad substans (mg/l) B Suspenderad substans (mg/l) A Suspenderad substans (mg/l) A Suspenderad substans (mg/l) B Suspenderad substans (mg/l) Figur 16. Slamhalter, årsmedelvärden (staplar) samt min- och maxvärden (min/maxlinjer), vid aktuella provtagningsstationer inom Vegeåns avrinningsområde

23 VEGEÅN 211 Resultat Organiskt kol och biologisk syreförbrukning TOC, totalhalten av organiskt kol, anger den totala mängden organiskt material i vattnet. Den är ett mått på kolinnehållet i både löst och partikulärt organiskt material i vattnet. Hög halt av organiskt material kan vid nedbrytning ge upphov till syrebrist. Risken för syrebrist minskar emellertid om luftningen (omrörningen av vattnet) är god. I rinnande vatten kan halten organiskt material (TOC) i mg/l anges enligt följande (Naturvårdsverkets Rapport 4913, 1999): <4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt Hög halt >16 Mycket hög halt TOC analyseras i de flödesproportionellt blandade månadsproven från stationerna 9A i Vegeån och 19 i Hasslarpsån. Årsmedelhalten av organiskt material, mätt som TOC, i Vegeån vid station 9A (8,7 mg/l) bedömdes som måttligt hög (Figur 17). Motsvarande halt i Hasslarpsån (7,3 mg/l) bedömdes som låg. De högsta halterna under året uppmättes i juli till oktober i Vegeå vid 9A samt i juni till augusti i Hasslarpsån vid 19. I jämförelse med tidigare år var halterna av organiskt material normala vid årets mätningar (Figur 17). I Vegeån vid 9A finns en signifikant trend mot ökande halter av organiskt material för perioden (Figur 18). I Hasslarpsån finns ingen motsvarande trend. De flödesviktade årsmedelhalterna (årstransport delat med total årsvattenföring) visar en tendens till ökande halter av organiskt material i Vegeån vid 9A under perioden men inte i Hasslarpsån vid 19 under perioden (Figur 26 på sidan 27). 12 Totala halten organiskt kol (mg/l) A Figur 17. Årsmedelvärden för totala halten organiskt kol (TOC) vid intensivstationerna i Vegeån (9A) och Hasslarpsån (19) år 211 (staplar). Den streckade linjen visar gränsen mellan låga och måttligt höga halter. För station 19 anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde under perioden (för 9A ) som max/minstaplar samt medelvärden för samma period som krysstecken. 19

24 VEGEÅN 211 Resultat BOD7, är ett mått på vattnets biologiska syreförbrukning. Den anger mängden syre som åtgår vid biologisk nedbrytning av provet. BOD7 analyserades en gång i månaden på stationerna 9A i Vegeån och 19 i Hasslarpsån. Inga anmärkningsvärt höga BOD-halter uppmättes varken i Vegeåns huvudfåra eller i Hasslarpsån. I Vegeån uppmättes halter mellan 3 och 6 mg/l vid sju tillfällen, men vid övriga provtagningstillfällen var halterna lägre än rapporteringsgränsen för analysen (<3 mg/l). I Hasslarpsån uppmättes halter strax över rapporteringsgränsen för analysen vid två tillfällen, medan halterna vid övriga provtagningstillfällen var lägre. 2 9A TOC (mg/l) 2 19 TOC (mg/l) inga data 1 inga data A BOD7 (mg/l) 2 19 BOD7 (mg/l) inga data inga data Figur 18. Årsmedelhalter av organiskt kol (TOC) och biologisk syreförbrukning (staplar) samt min- och maxvärden (min/maxlinjer) vid aktuella provtagningsstationer inom Vegeåns avrinningsområde

25 VEGEÅN 211 Resultat Kväve Totalkväve anger hur mycket kväve som totalt finns i vattnet. Såväl organiskt kväve (löst och partikulärt) som oorganiskt kväve (ammonium-, nitrit- och nitratkväve) ingår. Riktvärdet för ammoniumkväve i laxfiskvatten är ca 3 µg/l (ca 16 µg/l i andra fiskvatten) och miljökvalitetsnormen är ca 8 µg/l (SFS 21:4). Ammoniumkväve kan oxideras vidare till nitritkväve och nitratkväve vid tillgång på syrgas i vattnet (nitrifikation). Under normala förhållanden dominerar nitrathalterna över såväl nitrit- som ammoniumhalterna. Nitratkväve är en viktig närsaltkomponent, som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Totalkvävehalterna år 211 var jämförbara med nivåerna 21, med undantag för stationerna 2A och 27B där de var lägre. Jämfört med tidigare års resultat var nivåerna förhållandevis låga i Vegeån vid 24A, 24B, 2A och 9A samt i Hasslarpsån vid 19 (Figur 19). Även i Humlebäcken upp- och nedströms Åstorps reningsverk var kvävehalterna vid årets mätningar lägre än långtidsmedelvärdet. I Välabäcken vid 6YT var kvävehalterna tämligen normala. De enskilt högsta kvävehalterna, extremt höga, uppmättes i Humlebäcken vid 27B (12 µg/l) i samband med provtagningarna i juni. Kvävehalten bedömdes som extremt hög även övriga månader under året, med undantag av i augusti då den var mycket hög. Samtidigt var andelen ammoniumkväve mycket hög vid provtagningarna i juni och februari. För samtliga stationer, med undantag för 6YT, syns en signifikant trend mot minskande kvävehalter under perioden (Mann-Kendall test). (Vid 6YT finns endast data för perioden ) Även de flödesviktade årsmedelhalterna (årstransport delat med total årsvattenföring) beräknade för Vegeån vid 9A och Hasslarpsån vid 19 visar att kvävehalterna signifikant har minskat vid dessa stationer (Figur 26 på sidan 27). De högsta ammoniumkvävehalterna noterades nedströms Åstorps reningsverk (27B; Figur 19). De enskilt högsta ammoniumkvävehalterna uppmättes i juni (42 µg/l) och februari (23 µg/l) och bedömdes som mycket höga. Höga ammoniumkvävehalter noterades i april nedströms Åstorps reningsverk samt uppströms (27A) i februari. 14 Totalkväve (µg/l) A 24B 2A 27A 27B 6YT 19 9A Figur 19. Årsmedelvärden för kvävehalterna i Vegeån 211 (staplar). Den vita delen av stapeln motsvarar andelen nitrat+nitritkväve och den svarta delen motsvarar ammoniumkväve. Hela stapelns höjd motsvarar totalkvävehalter. Den streckade linjen visar gränsen mellan höga och mycket höga kvävehalter. Över den heldragna linjen är halterna extremt höga. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalkväve under perioden som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken. För station 6YT är jämförelseperioden endast

26 VEGEÅN 211 Resultat 3 9A Totalkväve (µg/l) 3 19 Totalkväve (µg/l) A Totalkväve (µg/l) 3 24B Totalkväve (µg/l) A Totalkväve (µg/l) 3 6YT Totalkväve (µg/l) inga data A Totalkväve (µg/l) 3 27B Totalkväve (µg/l) Figur 2. Årsmedelhalter av totalkväve (staplar) samt min- och maxvärden (min/maxlinjer) under perioden vid aktuella provtagningsstationer inom Vegeåns avrinningsområde

27 VEGEÅN 211 Resultat Fosfor Extremt höga fosforhalter uppmättes vid intensivstationerna i Hasslarpsån (station 19) och i Vegeåns huvudfåra (station 9A) samt i Vegeåns huvudfåra nedströms Kågeröds reningsverk 24B och i Humlebäcken nedströms Åstorps reningsverk vid 27B (Figur 21). Nedströms Åstorps reningsverk ökade fosforhalterna med i genomsnitt ca 7 % jämfört med uppströms reningsverket. I Vegeåns huvudfåra uppströms Bjuvs reningsverk (2A) och i Humlebäcken uppströms Åstorps reningsverk (27A) var fosforhalterna mycket höga. Vid övriga stationer, Vegeåns huvudfåra uppströms Kågeröds reningsverk (24A) och i Välabäcken (6YT, provtagning endast i februari och april) var fosforhalten hög respektive måttligt hög. De enskilt högsta fosforhalterna uppmättes i Vegeån vid 24B i augusti och oktober (42 respektive 27 µg/l) samt i Humlebäcken vid 27B i juni (27 µg/l). Även vid intensivstationerna i Hasslarpsån (station 19) och i Vegeåns huvudfåra (station 9A) var fosforhalterna anmärkningsvärt höga i månadssamlingsproven i januari samt i juni till oktober. Jämfört med tidigare års resultat var fosforhalterna i Vegeån vid 24B högre än långtidsmedelvärdet för hela perioden och medelhalten var den högsta som noterats sedan mätningarna började år Ombyggnation av reningsverket pågick under senare delen av 211 och bäddningar förekom, vilket skulle kunna förklara de förhöjda fosforhalterna. Vid övriga lokaler var fosforhalterna i nivå med eller lägre än långtidsmedelvärdet (Figur 21). Fosforhalterna har varierat mycket under perioden (Figur 22). Signifikant minskande halter syns dock för Vegeån uppströms Kågeröds reningsverk (24A) samt i Hasslarpsån vid 19. Även vid 6YT syns en Tabell 7. Näringsstatus med avseende på totalfosfor bedömt utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) Vattenförekomst Nr Näringsstatus SE A God 24B Otillfredsställande 2A Otillfredsställande SE A Otillfredsställande 27B Otillfredsställande SE Måttlig SE A Otillfredsställande signifikant trend mot minskande halter under perioden (Mann-Kendall test). Utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) bedöms näringsstatusen, med avseende på totalfosfor , för de olika vattenförekomsterna enligt Tabell 7. 2 Totalfosfor (µg/l) A 24B 2A 27A 27B 6YT 19 9A Figur 21. Årsmedelvärden för totalfosforhalterna i Vegeån 211. Den streckade linjen markerar gränsen mellan höga och mycket höga halter. Över den heldragna linjen är halten extremt hög. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalfosfor under perioden (för 6YT ) som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken. 23

28 VEGEÅN 211 Resultat De flödesviktade årsmedelhalterna (årstransport delat med total årsvattenföring) beräknade för Vegeån vid 9A och Hasslarpsån vid 19 visar att fosforhalterna signifikant minskande i Vegeån vid 9A under perioden Under de senaste drygt 1 åren syns dock ingen tendens till varken ökande eller minskande halter. Inte heller i Hasslarpsån vid 19 visar de flödesviktade fosforhalterna någon tydlig tendens till minskning eller ökning under perioden (Figur 26 på sidan 27). 6 9A Totalfosfor (µg/l) 6 19 Totalfosfor (µg/l) A Totalfosfor (µg/l) 6 24B Totalfosfor (µg/l) A Totalfosfor (µg/l) 6 6YT Totalfosfor (µg/l) A Totalfosfor (µg/l) 6 27B Totalfosfor (µg/l) Figur 22. Årsmedelhalter av totalfosfor (staplar) samt min- och maxvärden (min/maxlinjer) vid aktuella provtagningsstationer inom Vegeåns avrinningsområde

29 VEGEÅN 211 Resultat Transporter Årstransporterna år 211 i Vegeån vid mynningen i havet blev ca 1436 ton organiskt kol (TOC), ca 728 ton kväve (varav ca 38 ton ammoniumkväve och ca 82 ton nitrat+nitritkväve) och ca 2 ton fosfor. Analys av BOD7 gav vid flertalet provtagningstillfällen värden mindre än rapporteringsgränsen för analysen, vilket gör att transporten av BOD7 endast kan beräknas till ca <66 ton. I Figur 23 och Figur 24 visas månadstransporterna av kväve och fosfor i Vegeån vid mynningen i havet, med Hasslarpsåns andel i ljust raster. Figurerna visar att de största kvävemängderna transporterades i januari och februari samt i september och december då vattenföringen var som högst. De största fosformängderna transporterades i januari och februari och september. I Vegeån var transporterna av kväve år 211 lägre än långtidsmedelvärdet för perioden , medan transporten av fosfor var högre. Transporten av nitrit+nitratkväve var också lägre än långtidsmedelvärdet för perioden Transporten av ammoniumkväve och organiskt kol var dock högre än motsvarande långtidsmedelvärde. Under hela perioden har årstransporten av kväve till havet varit större än halveringsmålet 16 ton/år (Vegeåprojektet 1992). Halveringsmålet för fosfor är 1, ton. Fosfortransporten år 211 var ca 86 % större än målet. Under perioden har fosfortransporten 1996, 1997 och 23 varit lägre än målet. Höga förluster av kväve (1 kg/ha,år) och extremt höga förluster av fosfor (,34 kg/ha,år) konstaterades för Vegeån vid årets mätningar. För Hasslarpsån blev bedömningen den samma (16 kg N/ha,år) och fosfor (,36 kg P/ha,år) som för Vegeån. Transporterna av kväve har minskat signifikant i Vegeåns huvudfåra vid mynningen i havet med ca 33 % under perioden (Figur 2). För fosfor är tendensen inte lika tydlig. Fosfortransporten minskade signifikant fram till 1997, men har därefter ökat igen, dock med stora variationer. Transporten av organiskt material har ökat i takt med att vattenföringen ökat. I Hasslarpsån syns inte någon tendens till förändrad kvävetransport under perioden (Figur 2). Transporten av fosfor och organiskt material har ökat i takt med att vattenföringen ökat. Kvävetransport (ton/år) 2 Vattenföring (m 3 /s) 2 Fosfortransport (ton/år) Vattenföring (m 3 /s) J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D Figur 23. Transporten av kväve i Vegeån vid mynningen i havet år 211 (staplar) i relation till månadsmedelvattenföringen (linje). Hasslarpsåns andel visas med ljust raster. Figur 24. Transporten av fosfor i Vegeån vid mynningen i havet år 211 (staplar) i relation till månadsmedelvattenföringen (linje). Hasslarpsåns andel visas med ljust raster. 2

30 VEGEÅN 211 Resultat Transport av totalkväve vid ton Vegeåns mynning i havet m 3 /s Transport av ammoniumkväve vid ton Vegeåns mynning i havet m 3 /s Transport av nitrat-+nitritkväve vid ton Vegeåns mynning i havet m 3 /s Transport av totalfosfor vid ton Vegeåns mynning i havet m 3 /s Transport av TOC vid ton Vegeåns mynning i havet m 3 /s Transport av totalkväve i Hasslarpsån ton vid mynningen i Vegeån m 3 /s Transport av ammoniumkväve i Hasslarpsån ton vid mynningen i Vegeån m 3 /s Transport av nitrat-+nitritkväve i Hasslarpsån ton vid mynningen i Vegeån m 3 /s Transport av totalfosfor i Hasslarpsån ton vid mynningen i Vegeån m 3 /s Transport av TOC i Hasslarpsån ton vid mynningen i Vegeån m 3 /s Figur 2. Årstransporter (staplar) av totalkväve, ammoniumkväve, nitrat-+nitritkväve, totalfosfor och totalt organiskt kol (TOC) jämfört med årsmedelvattenföring (tunn heldragen linje) i Vegeån vid mynningen i havet 1982 (1993) och i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeå

31 VEGEÅN 211 Resultat µg/l Flödesviktade halter av totalkväve vid Vegeåns mynning i havet µg/l Flödesviktade halter av totalkväve i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeån µg/l mg/l µg/l µg/l Flödesviktade halter av ammoniumkväve vid Vegeåns mynning i havet Flödesviktade halter av nitrit+nitratkväve vid Vegeåns mynning i havet Flödesviktade halter av totalfosfor vid Vegeåns mynning i havet Flödesviktade halter av TOC vid Vegeåns mynning i havet µg/l µg/l µg/l mg/l Flödesviktade halter av ammoniumkväve i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeån Flödesviktade halter av nitrit+nitratkväve i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeån Flödesviktade halter av totalfosfor i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeån Flödesviktade halter av TOC i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeån Figur 26. Flödesviktade årsmedelhalter (staplar) av totalkväve, ammoniumkväve, nitrat-+nitritkväve, totalfosfor och totalt organiskt kol (TOC) i Vegeån vid mynningen i havet 1982 (1993) och i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeå Streckad linje visar glidande treårsmedelvärde för de flödesviktade halterna. 27

32 VEGEÅN 211 Referenser REFERENSER ALcontrol AB Vegeån. Årsrapporter Vegeåns vattendragsförbund. KM Lab AB (nuvarande ALcontrol AB) Vegeån. Årsrapporter Vegeåns vattendragsförbund. Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län Vegeåprojektet. Naturvårdsverket 199. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Allmänna Råd 9:4. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 27:4. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. SCB 28. Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden 2. MI 11 SM 71. Statens Naturvårdsverk Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, 1969:1. VBB Viak Vegeån. Årsrapporter Vegeåns vattendragsförbund. VISS VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress 28

33 VEGEÅN 211 Bilaga 1 BILAGA 1 Tillstånd och statusbedömningar samt tidsserier för stationerna 9A och 19 29

34 VEGEÅN 211 Bilaga 1 9A Vegeån vid Välingetorp Parametrar för bedömning av status Vegeån Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 18 Extremt hög halt 28,26 Otillfredsställande Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Ammoniumkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) Absorbans filtrerat (abs/cm) BOD7 (mg/l) Totalt organiskt kol, TOC (mg/l) ph Konduktivitet (ms/m) Syrgashalt minvärde (mg/l) ,71 3,4 8,6 7,6 4, 1,3 Mycket hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt hög halt Nära neutralt Syrefattigt tillstånd Totalfosfor (µg/l) Ammoniumkväve (µg/l) Totalkväve (µg/l) Nitratkväve (µg/l) BOD7 (mg/l) ph Syrgashalt (mg/l) värde saknas Konduktivitet (ms/m) värde saknas 1 1 värde saknas

35 VEGEÅN 211 Bilaga 1 19 Hasslarpsån Parametrar för bedömning av status Vegeån Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 12 Extremt hög halt 31,3 Måttlig Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Ammoniumkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) Absorbans filtrerat (abs/cm) BOD7 (mg/l) Totalt organiskt kol, TOC (mg/l) ph Konduktivitet (ms/m) Syrgashalt minvärde (mg/l) ,1 3,1 7,3 7,8 9,9 2,8 Mycket hög halt Måttligt färgat vatten Låg halt Nära neutralt Syrefattigt tillstånd Totalfosfor (µg/l) Ammoniumkväve (µg/l) Totalkväve (µg/l) Nitratkväve (µg/l) värde saknas värde saknas BOD7 (mg/l) 2 Syrgashalt (mg/l) 1 1 värde saknas ph värde saknas Konduktivitet (ms/m)

36 32

37 VEGEÅN 211 Bilaga 2 BILAGA 2 Vattenföring enligt S-HYPE (SMHI) 33

38 VEGEÅN 211 Bilaga 2 Tabell 8. Dygnsmedelvattenföring (m 3 /s) år 211 vid Vegeåns mynning i havet, SMHI S-HYPE , data nedladdad datum jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 1 1, 4,1 2, 8, 1,2 1,3 1, 1,8 14 1,4 1,3,79 2 1,9 4,9 2,4 8,8 1,2 1,2 1, 1,7 11 1,3 1,2,83 3 1,9 14 2,3 6,9 1,2 1,1 1, 1,6 7,3 1,3 1,2 1, 4 1,7 27 2,2,2 1,2 1,1 1,4 1, 4, 1,2 1,1 1,8 1, 42 2,2 4,1 1,2 1, 1,3 1,4 3,6 1,2 1,1 2,2 6 1,4 47 2,6 3, 1,2 1, 1,2 1, 13 1,2 1, 2,4 7 1,3 47 2,7 3,1 1,2 1, 1,2 1,7 22 1,2 1, 2,3 8 1,2 41 2,6 2,7 1,2 1, 1,1 1,8 24 1,2 1, 2,6 9,6 34 2,4 2, 1,1 1, 1,1 2,2 24 1,2 1, 9, 1 9,1 28 4, 2,3 1,1 1, 1, 2,9 16 1,4,94 9,2 11 9, ,1 1,1 1, 1, 3,9 1 2,7,92 7,4 12 7, ,2 1,1 1, 1, 4, 14 3,9,91, 13 6, , 1,1,93,9 3,9 13 3,6,9,2 14 4,8 16 9,9 3, 1,1,91 1,1 3,9 9,2 3,, , ,1 1,1,9 1,3 17 9, 2,, ,8 9,8 2,7 1,1,9 1,3 14 7,7 2,2, ,9 8,4 2,3 1,1,89 1,2 8,4,4 2,, ,6 1 2,1 1,1,93 1,4 7,1 4, 1,9,86 9, ,7 14 1,9 1,1 1,1 1,4,1 3,6 4,4,8 8,2 2 28, 11 1,8 1, 1, 1,3 3,4 3,2 4,6,84 6, , 9, 1,7 1, 2,1 2, 2, 2,8,4,83 6, ,1 7, 1,6 1,1 3, 4,6 2,1 2,7 4,,83, ,8 7,3 1, 1,1 12 6,6 1,9 2,6 3,,82 6,4 24 8,4 3, 7, 1,4 1, ,3 1,7 2, 2,7,81 8,3 2 8,7 3,2 6,8 1,4 1,1 7,1 14,9 1, 2,2 2,3, , 6,2 1,3 1,1 4,1 1,9 1,4 2, 2,,8 9, ,8,3 1,3 1, 2,7 6,4 1,6 1,9 1,8,79 7,2 28 8,4 2,7 4, 1,3 1,1 2,1 3,9 3,3 1,7 1,6,82,7 29 6,7 4, 1,3 1,4 1,8 2,8 3,7 1,6 1,,82, 3, 3,7 1,3 1, 1,6 2,3,3 1, 1,4,81 4,8 31 4,7 3,8 1,4 2, 8,8 1,4 4,4 min 1,2 2,7 2,2 1,3 1,,89,94 1,4 1, 1,2,79,79 medel ,6 2,9 1,2 2,3 3, 4, 8, 2,3,92 6, max ,8 1, ,4 1,3 1 årsmedel,3 34

39 VEGEÅN 211 Bilaga 2 Tabell 9. Dygnsmedelvattenföring (m 3 /s) år 211 vid Hasslarpsåns mynning i Vegeå, SMHI S-HYPE , data nedladdad datum jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 1,3 1,2,7 1,7,32,3,36,39 3,3,32,2,19 2,6 1,,6 1,,32,28,34,39 2,6,31,2,19 3,64,1,4 1,,32,27,32,37 1,6,29,24,19 4,3 9,,3,67,31,26,29,3,84,29,24,2,4 14,7,4,31,26,28,33,73,28,24,2 6,4 16,6,49,31,2,27,3 4,6,31,23,22 7,36 16,3,46,3,2,26,3 7,4,31,23,22 8,34 13,1,44,3,3,26,33 7,,3,23,2 9 2,3 9,2,49,42,3,28,2,39 7,1,29,23 1,3 1 3,6 6, 1,2,41,3,27,2, 4,6,31,23 1,2 11 3, 6,6 3,3,39,29,26,2,64 2,8,49,22,8 12 2,9 6,1 3,1,43,29,26,2,7 4,4,8,22,7 13 2,3 4,8 2,3,76,29,2,24,7 3,8,1,22,9 14 1,7 3,7 1,6,6,29,2,28,83 2,,44,22 2,3 1 3, 2,9 1,3,4,28,24,29 6,1 2,6,4,22 3,7 16 8,4 2,3 1,,48,28,2,28 4,3 1,9,37,21 3, ,9,86,44,28,2,27 2,2 1,2,3,21 2, ,6 3,6,41,28,27,27 2,1,83,34,21 1, ,4 3,1,39,27,3,26 1,,64,6,21 1, 2 9,9 1,2 2,3,38,27,4,26,78,6,4,21 1,3 21 6,6 1,1 1,6,36,27,63,49,4,1,72,21 1,3 22 4,7,9 1,1,3,31,82,87,46,,9,2 1,3 23 3,,86,8,3,3 4,6 1,4,42,,46,2 1,7 24 2,7,79,69,34,29 3,7 3,9,39,47,39,2 2,3 2 3,,73,9,34,28 1,9,2,36,44,3,2 3,2 26 4,,67,,34,28,86 3,2,34,41,33,2 2, 27 3,8,63,2,33,27, 1,,41,39,31,2 1,7 28 2,8,6,,33,27,4,73,86,37,3,19 1,3 29 2,1,49,33,36,4,3,84,3,29,19 1,1 3 1,7,47,32,39,36,46 1,3,33,27,19, ,4,49,33,42 2,1,26,88 min,34,6,47,32,27,24,24,33,33,26,19,19 medel 3,8 4,7 1,2,3,3,66,78 1, 2,2,38,22 1,3 max ,6 1,7,39 4,6,2 6,1 7,,72,2 3,7 årsmedel 1,4 3

40 36

41 VEGEÅN 211 Bilaga 3 BILAGA 3 Intensivprovtagning vid 9A och 19 37

42 VEGEÅN 211 Bilaga 3 HASSLARPSÅN punkt 19, 211 PROVTAG- VATTEN- TEMPE- KONDUK- SYRGAS- SYRGAS- ABSORBANS NINGS- DJUP RATUR ph TIVITET HALT MÄTTNAD BOD-7 VID 42 NM FILT. DATUM (m) ( C ) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (abs/cm) ,84,1 7, 71, 11,6 81 <3, ,,1 7,7 1,8 11, ,73 1,6 7, 31, 1, ,7 1,3 7,6 47,6 1, ,8 1, 7,7 6,9 1,7 77 3,3, ,33 1,9 7,6 46,1 11, ,3, 7,7,4 12, ,63, 7,7 63, 11, ,6,2 7,8 62,6 11,3 79 <3, ,6,3 7,9 6,7 11, ,7 3,3 8, 7,4 11, ,2,1 7,9,8 11, ,66 6,6 8,3 9, 13, , 8,1 8,1 9, 1,6 91 <3, ,16 6,9 7,8 3,1 1, ,79 12,4 8,2 6,1 18, ,4 1,8 8,1 62,4 13, ,3 12,1 8,4 61,6 13,2 121 <3, ,49 18,9 8, 61,9 7, ,76 14,6 7,9 1,6 8, ,6 14,1 8,,2 1, ,77 1,9 7,7 7,8 6,4 6 <3, ,73 19,3 7, 7,9 4, ,6 16, 7,7 63,1 7, ,14 1,2 7, 47,3 6, ,79 18,1 7,7 9,7 7, ,98 18,8 6,8 7,7 6,8 73 <3, ,94 16, 7, 7, 6, ,2 16,6 7,6 2,8 6, ,4 16,9 7, 47,4 6, ,9 19,6 7, 4,3,3 9 <3, ,74 16,1 7,6 3, 7, ,6 16, 7, 47, 3, , 16,1 7,7,9 7, , 14,2 7,3 2,9 4, ,34 14,8 7,4 4,8 4,1 43 <3, ,14 13,4 7,6,3, ,1 13,7 7,8 6,4 7, ,8 13,4 7,8 63,9 8, ,86 13,1 7,9 64,2 7,4 71 <3, ,3 1,6 7,6 4,7 8, ,6 8,8 7,6,3 8, ,9 8,6 7,9 63,6 9, ,99 1,4 7,9 66,3 8,9 79 <3, ,86 8, 8, - 9, ,3 3,8 8,1 66,4 1, ,3,9 8, 6,9 1, ,74 6,2 8, 62,6 1, ,2 4,4 7,9 9,7 11,1 87 3,2, ,6, 7,6 47,3 1, ,17 4,2 7,9 9, 11, ,,2 7,6,9 11,6 91 MEDELVÄRDE 1,2 9,8 7,8 6,2 9,2 8 <3,,3 Min,49, 6,8 31, 3, 32 <3,24 Max 3,73 19,6 8,4 71, 18, 171 3,3,131 38

43 VEGEÅN 211 Bilaga 3 VEGEÅN punkt 9A, 211 PROVTAG- VATTEN- TEMPE- KONDUK- SYRGAS- SYRGAS- ABSORBANS NINGS- DJUP RATUR ph TIVITET HALT MÄTTNAD BOD-7 VID 42 NM FILT. DATUM (m) ( C) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (abs/cm) ,39,1 7,3 7,1 1,3 71 <3, ,7, 7, 42,9 11, ,93 1,2 7,4 24,6 11, ,1 1,7 7,7 37,4 11, , 1,4 7,6 46,4 11,3 8 3,, ,63 2,2 7, 31,9 11, ,94, 7, 43,6 12, ,36 För svag is för provtagning ,28 För svag is för provtagning ,32,6 7, 2,2 11,2 81,, ,46 2,6 7,9 43,3 11, ,61,3 7,8 4,3 1, ,44,1 7,9 47, 1, ,6 7,8 7,7 44,3 9,6 82 3,6, ,7 6,9 7,8 43,6 9, ,64 11, 7,3 1,3 9, ,18 13,7 7,8 61,3 8, ,2 9,6 7,8 3,1 9,7 84 <3, ,18 17, 7,9 6,4 7, ,44 12,9 7,6 4,2 6, ,47 14,7 7,7 49,2 7, ,4 16,8 7, 13,3 6,3 6 <3, ,2 2,8 7,6 9, 6, ,32 17,2 7,6 8,3 6, ,4 1,2 7,4 4,1, ,31 18,8 7, 4,2 6, ,2 2,6 7, 6, 4,4 <3, ,19 18, 7,4 76,4 1, ,2 18,2 7,4 6,8 6, ,83 1,8 7,4 38,7 4, ,68 18, 7,4 41,1 3,6 37 3,3, ,77 16,3 7,4 48, 4, ,38 16,8 7, 39,6 2, ,4 16,1 7,6,9 6, , 14,4 7,3 43,4, ,39 1, 7,3 4,3, 1 3,8, ,41 13,6 7,6 41,3, ,7 13, 7,6 49,4 7, ,4 13,1 7,6 7, 7, ,4 13,9 7,6 8,4 6,9 68 3,1, ,48 1, 7,4 36,7 7, ,87 8,8 7,3 4,4 8, ,47 8,2 7,6 4,8 9, ,47 1,6 7,4 6,1 7,8 69 <3, ,3 8,4 7,6 7,2 8, ,26 4,4 7,8 6,7 9, ,26 6,1 7,7 4,7 9, ,7 6,3 7,6 46,6 1, ,76 3,9 7,7 46,1 11,1 87 3,9, ,3 4,7 7, 37,3 1, ,7 3,8 7,8 46,2 11, ,77,3 7, 4,1 11,2 88 MEDELVÄRDE 2,66 1,2 7,6 47,7 8,2 7 3,,79 Min 2,18, 7,3 13,3 1,3 14 <3,36 Max 4,93 2,8 7,9 76,4 12,7 88,,171 39

44 4

45 VEGEÅN 211 Bilaga 4 BILAGA 4 Fysikaliska och kemiska analysresultat Skuggad halt/värde motsvarar Naturvårdsverkets tillståndsklass eller är av någon annan anledning anmärkningsvärd 41

46 VEGEÅN 211 Bilaga 4 VEGEÅN 211 STA- PROVTAG- TEM- ph SYR- SYR- KON- SUSP. NH4-N NO3+ TOTAL- TOTAL- TIONS- NINGS- PERA- GAS- GAS- DUKTI- ÄMNEN NO2-N KVÄVE FOSFOR NR DATUM TUR HALT MÄTTN VITET C mg/l % ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 24A , - - 4,7 <, A , 11, 88 26, <, A ,1-4,4, A ,9-31, A ,6-38,4 <, < MEDELVÄRDE 3, 9, 88 38,1 < Min 2, 8, , <, < Max 4, 11, 88 4, B , [,3] [2,2] 3,3 <, B , 12,4 9 26, <, B , - 4,7 8, B ,6-31, B ,2-43, MEDELVÄRDE 3, 1,2 9 34, Min 2, 8,6 9 26, <, Max 4, 12,4 9 43, A ,6 12, , 6, A , 12, ,1 <, A ,9 7, ,8 <, A ,8 7, , A ,4 8,7 84 7,2, A ,7 12, , MEDELVÄRDE 11,7 1,2 89 4, Min 1,6 7, ,1 <, Max 28,8 12,7 13 7, A ,9 12,3 91, A ,2 1, ,7 <, A ,4 8,7 86 4, A ,2 8, ,8 <, A , 9,9 94 4, 7, A ,8 11, 93 49, MEDELVÄRDE 9,8 11,1 98, Min 1,9 8, ,7 <, Max 17,2 1, , B ,9 11,9 91 6, B , 14,6 12 1,2 <, B ,8 8, 79 66, B ,3 8,4 9,8 8, B ,7 7, ,6, B ,1 9,9 82 8, MEDELVÄRDE 1,7 1, 9 6, Min 2,9 7,2 71 1,2 <, Max 17,3 14, , YT ,7 7,38 67,3 6YT ,1 7,4 81, YT ,3 7,42 8,3 6YT * 13,6 7, YT , 7, YT ,7 7, YT ,2 7, YT ,6 7, YT ,2 7,2 97,8 6YT ,7 7,2 94,2 6YT ,1 7,26 92, 6YT ,2 7,2 86, MEDELVÄRDE 9,9 7,36 97, Min 2,7 7,17 67, Max 1,7 7,

47 VEGEÅN 211 Bilaga BILAGA Månadssamlingsprov vid 9A och 19 samt transporter i Vegeå vid mynningen i havet och i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeå Skuggad halt motsvarar Naturvårdsverkets tillståndsklass eller är av någon annan anledning anmärkningsvärd 43

48 VEGEÅN 211 Bilaga HALTER I FLÖDESPROPORTIONELLT BLANDADE PROV, punkt 9A 211: Månad Flöde BOD 7 * TOC NH4-N NO3+2-N Tot-N Tot-P m 3 /s mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Jan 1,6 <3 8, Feb 16,2 3, 7, Mar 6,, 6, Apr 2,89 3,6 7, Maj 1,1 <3 6, Jun 2,28 <3 7, Jul 3,1 < Aug 3,9 3,3 9, Sep 8,2 3, Okt 2,31 3, Nov,92 <3 8, Dec 6,4 3,9 8, MEDELVÄRDE 211 3, 8, Min 211 <3, 6, Max 211, * BOD 7 är uttaget som ett stickprov per månad Flöde gäller vid utloppet i Skälderviken enligt S-HYPE ( ) TRANSPORTER, i Vegeån vid mynningen i havet 211: Månad Flöde BOD 7 * TOC NH4-N NO3+2-N Tot-N Tot-P m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån Jan 1,6 < , ,3 Feb 16, ,4 Mar 6, , , Apr 2, , ,4 Maj 1,1 <9,2 2 1,1 8 11,2 Jun 2,28 <18 47, ,71 Jul 3,1 < , ,1 Aug 3, , ,1 Sep 8, , ,7 Okt 2, , ,1 Nov,92 <7,2 2,36 6,2 8,1,17 Dec 6, , ,3 211,37 < Vid beräkning av transporterna har BOD-värden <3 satts =3 44

49 VEGEÅN 211 Bilaga HALTER I FLÖDESPROPORTIONELLT BLANDADE PROV, punkt : Månad Flöde BOD 7 * TOC NH4-N NO3+2-N Tot-N Tot-P m 3 /s mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Jan 3,83 <3 6, Feb 4,66 3,3 6, Mar 1,17 <3, Apr,31 <3 6, Maj,299 <3 6, Jun,661 <3 7, Jul,779 <3 9, Aug 1,2 <3 8, Sep 2,19 <3 9, Okt,383 <3 7, Nov,216 <3, Dec 1,31 3,2 7, MEDELVÄRDE 211 <3, 7, Min 211 <3,, Max 211 3,3 9, * BOD 7 är uttaget som ett stickprov per månad Flöde gäller vid utloppet i Vegeån enligt S-HYPE ( ) TRANSPORTER, i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeå 211: Månad Flöde BOD 7 * TOC NH4-N NO3+2-N Tot-N Tot-P m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån Jan 3,83 < , ,3 Feb 4, , ,76 Mar 1,17 <9,4 16, ,2 Apr,31 <4,1 8,,1, 6,9,73 Maj,299 <2,4,4,1 2,2 2,9,7 Jun,661 <,1 13,1 7, 9,3,22 Jul,779 <6,3 19,63 6,1 7,7,27 Aug 1,2 <8,2 22, ,38 Sep 2,19 <17 2, ,79 Okt,383 <3,1 8,1,1 4,6,4,1 Nov,216 <1,7 3,3,49 1,9 2,2, Dec 1, ,3 2 23, ,42 < , , Vid beräkning av transporterna har BOD-värden <3 satts =3 4

50

51

52 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: