Samordnad recipientkontroll i VISKAN Viskans Vattenråd

Transkript

1 Samordnad recipientkontroll i VISKAN 21 Viskans Vattenråd

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Viskans Vattenråd Anne Udd Tel: E-post: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Håkan Olofsson Håkan Olofsson Ann-Charlotte Norborg Håkan Olofsson Tel alt E-post: hakan.olofsson@alcontrol.se Omslagsfoto: Viskan vid Åsbro, punkt 1. (Foto: Medins Biologi AB) Tryckt:

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...5 Rapportens utformning...5 Undersökningarna...5 Avrinningsområdet...5 Föroreningsbelastande verksamheter...8 RESULTAT OCH DISKUSSION...11 Väder och vattenföring...11 Surhet och försurning...14 Organiskt material och syreförhållanden...16 Ljusförhållanden...18 Fosfor...2 Kväve...22 Klorofyll och siktdjup...24 Metaller i vatten...25 Metaller i vattenmossa...26 Ämnestransport...27 Bottenfauna...32 Kiselalger...33 REFERENSER...34 BILAGA 1. Stationsvisa tidsserier och bedömningar...37 BILAGA 2. Föroreningsbelastande verksamheter...67 BILAGA 3. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, Samordnad recipientkontroll71 BILAGA 4. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, Nationell miljöövervakning, SLU...77 BILAGA 5. Temperatur- och syreprofiler i sjöar...79 BILAGA 6. Metaller i vatten och vattenmossa...81 BILAGA 7. Vattenföring, transport och arealspecifik förlust...85 BILAGA 8. Bottenfauna...93 BILAGA 9. Kiselalger...99 BILAGA 1. Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning...13

4

5 VISKAN 21 Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Viskans Vattenråd utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Viskans avrinningsområde. Kontrollen syftar till att beskriva den samlade påverkan på vattendraget och således inte i första hand till att påvisa enskilda anläggningars inverkan. Målsättningen är att i regional skala beskriva recipientens tillstånd och status samt beräkna transporten av enskilda ämnen från systemets olika grenar. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 21. ALcontrol AB har ansvarat för uppdraget sedan Temperatur, nederbörd och vattenföring I Borås blev årsmedeltemperaturen 5, C, vilket var 2,2 grader lägre än långtidsmedelvärdet för perioden I Borås föll 11 mm nederbörd under år 21, vilket var ca 8 % mindre än normal nederbörd för perioden Årsmedelvattenföringen i Viskan vid Åsbro var 41 m 3 /s, vilket var i nivå med långtidsmedelvärdet för perioden Årets högsta dygnsmedelvattenföring uppmättes den 28 mars i samband med kraftig snösmältning. Vattenföringen vid Åsbro var då 136 m 3 /s. Försurningstillstånd De kalkrika jordlagren i avrinningsområdets övre delar ger Viskan en naturligt god motståndskraft mot försurning. Mindre biflöden i nedre delen av avrinningsområdet är dock försurningshotade och kalkas därför. Bedömt utifrån årsmedianvärden för alkalinitet (buffertkapacitet) var motståndskraften mot försurning mycket god vid samtliga provtagna lokaler såväl i huvudfåran som i biflödena, vid årets undersökningar. Undantaget var Slottsån där motståndskraften mot försurning var något lägre (god). Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett nära neutralt vatten vid samtliga provtagna lokaler. Organiskt material och syreförhållanden De högsta halterna av organiskt material (COD-Mn) uppmättes i Surtans övre lopp, vid Rya. Vid denna lokal var halterna mycket höga, vilket inte är anmärkningsvärt mot bakgrund av att avrinningsområdet helt domineras av skogsmark. Höga halter noterades i Häggån och Surtan vid Björketorp, men vid övriga lokaler var halterna låga till måttligt höga. Vid samtliga provtagningslokaler i rinnande vatten var syretillståndet tillfredsställande (årslägsta värden >5 mg syre/l), vilket tyder på en god syresättning av vattnet och begränsad påverkan från syretärande ämnen. De lägsta syrehalterna uppmättes framför allt i juni, juli och augusti i samband med låg vattenföring och höga vattentemperaturer. Ljusförhållanden Merparten av vattendragen var måttligt till betydligt brunfärgade av naturliga humusämnen år 21. De högsta absorbansvärdena, som är ett mått på vattenfärg, uppmättes i Surtan vid Rya där vattnet bedömdes vara starkt färgat. Sedan mitten av 199-talet har vattenfärgen signifikant ökat vid flertalet undersökta lokaler. Denna brunifiering kan antagligen till stor del förklaras av ökande temperaturer, ökande nederbörd och ökande vattenföring som karakteriserade stora delar av 199-talet. Det minskade nedfallet av sura svavelföreningar anses dock av en del vara den viktigaste drivkraften bakom brunifieringen. Ökad humusupplagring i marken och minskat nedfall av sura svavelföreningar tillsammans med ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning verkar sammantaget kunna ge förutsättningar för höga humushalter i Viskan. 1

6 VISKAN 21 Sammanfattning Näringsstatus Statusen med avseende på näringsämnen, bedömt utifrån fosforhalter, siktdjup och klorofyll, redovisas i Tabell I. Samtliga provpunkter, med undantag av Skuttran, bedömdes uppnå god eller hög status med avseende på fosfor. Fosforhalterna i Viskan vid Åsbro, d.v.s. provpunkten närmast mynningen i havet, minskade kraftigt under 197-talet. Även under de senaste 1-15 åren syns en signifikant minskande trend fram till 21, vid denna lokal. Även vid övriga provtagna lokaler i rinnande vatten har fosforhalterna signifikant minskat alternativt tenderat att minska under perioden Den totala fosfortransporten i Viskan vid Åsbro år 21 blev ca 35 ton. Transporten av fosfor har varierat mycket mellan olika år under perioden För hela perioden syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av fosfor i Viskan vid Åsbro. I relation till vattenföringen syns dock en tendens till minskande fosfortransporter. Beräknade flödesviktade årsmedelhalter för fosfor under perioden visar också stora variationer, men signifikant minskande halter från 197-, 198- och 199-talet fram till 21. Minskningen har varit i storleksordningen ca,5 µg P/l och år. Tabell I. Klassning av näringsstatus vid de undersökta lokalerna med utgångspunkt från fosfor, siktdjup och klorofyll. Klassningen baseras på data från H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig. Hänsyn har tagits till andel jordbruksmark >1 %. Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll 8 Nedstr. Mogden G R1 Rångedalaån H 7 Bosgården H M1 Munkån H 6 Sjöbovallen H 5 Jössabron G 35 Kinnaström H H1 Häggån H 3 Daltorp H T1v Slottsån H S5 Surtan, Rya H S9 Enån H S1 Surtan, Björketorp G C1 Hornån H L1 Lillån H A1 Skuttran M 1 Åsbro G L5sy Fävren G H ej god 95sy Tolken H H H 65sy Öresjö H H H K5sy St Hålsjön H H H T5sy Tolken (Mark) H H H T1sy V Öresjön H H G Belastningen av fosfor på Viskan bedöms generellt vara måttligt hög. Den största antropogena (mänskligt ursprung) delen av tillförseln sker från jordbruksverksamhet, tidigare och nuvarande utsläpp från reningsverk samt utsläpp från enskilda avlopp. I vissa fall kan också en ökad belastning av organiskt material, i kombination med ett varmare klimat, bidra till eutrofieringseffekterna. Kväve Vid merparten av de provtagna lokalerna var kvävehalterna måttligt höga till höga vid årets undersökningar. Vid fyra lokaler (Viskan vid Jössabron, Kinnaström och Daltorp samt Skuttran) var halterna mycket höga. De högsta halterna uppmättes i Viskan vid Jössabron, d.v.s. nedströms Gässlösa avloppsreningsverk. Efter oljeutsläppet från Borås Energi och Miljö AB:s panncentral vid Södra Älvsborgs Sjukhus till det kommunala spillvattennätet och vidare till Gässlösa avloppsreningsverk, under helgen mars 21 ökade ammoniumkvävehalterna i Viskan nedströms Gässlösa avloppsreningsverk. Några negativa effekter av de ökade utsläppen har dock inte kunnat påvisas. Kvävehalterna i Viskan vid Åsbro, d.v.s. provpunkten närmast mynningen i havet, har minskat signifikant under de senaste 4 åren. Under 197- och 198-talet låg kvävehalterna vid Åsbro kring 14 µg/l. Under 199-talet var halterna i genomsnitt ca 13 µg/l och under 2-talet 2

7 VISKAN 21 Sammanfattning har halterna varit ytterligare lägre (ca 1 µg/l). Även vid flertalet övriga lokaler har kvävehalterna signifikant minskat alternativt tenderat att minska under perioden I Viskan nedströms Mogden och vid Bosgården samt i Munkån, Häggån och Surtan vid Rya syns dock ingen minskning i kvävehalterna under samma period. Belastningen av kväve på Viskan bedöms generellt vara hög trots minskande kvävehalter i ån. Den största antropogena delen av tillförseln sker från jordbruksverksamhet och avloppsreningsverk samt via nedfall på sjöar. Den totala kvävetransporten i Viskan år 21, beräknad vid Åsbro, blev ca 13 ton. Kvävetransporten i Viskan vid Åsbro har signifikant minskat från början av 198-talet och fram till år 21. I förhållande till vattenföringen under perioden har också kvävetransporten tydligt minskat. De flödesviktade årsmedelhalterna av kväve visar också på signifikant minskande kvävehalter i Viskan vid Åsbro från 197-, 198- och 199-talet fram till 21. Minskningen har varit i storleksordningen ca 17 µg N/l och år. Metaller i vatten Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade genomgående mycket låga till låga halter (klass 1 och 2 av 5). Måttligt höga halter (klass 3) eller högre (klass 4 och 5) som årsmedelvärden erhölls inte vid någon lokal. Jämfört med den lokala referensen, Viskan vid Sjöbovallen, var halterna av zink i Viskan vid Jössabron samt zink och antimon i Viskan vid Daltorp tydligt förhöjda. Vid övriga lokaler och för övriga metaller noterades ingen eller endast en liten avvikelse. Inga gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för metaller i vatten som anges i Naturvårdsverkets rapporter Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (28a; gäller krom, zink och koppar) och Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten (28b; gäller kadmium, bly, nickel och kvicksilver) överskreds år 21. Metaller i vattenmossa Metallhalterna i vattenmossa 21 var överlag låga samt i nivå med den lokala referensen och bakgrundshalter för Sverige. Jämfört med den lokala referensen, Viskan vid Sjöbovallen, var halterna av bly, koppar, zink och antimon i Viskan vid Druvefors, antimon i Viskan vid Jössabron samt krom och nickel i Viskan vid Åsbro, tydligt förhöjda. Bottenfaunan Undersökning av bottenfauna år 21 inom ramen för den samordnade recipientkontrollen omfattade en station i Viskans huvudfåra, Jössabron, d.v.s. nedströms Gässlösa avloppsreningsverk. Bottenfaunan vid lokalen var artrik med en måttligt hög individtäthet och statusen med avseende på eutrofiering klassades som god. Efter oljeutsläppet från Borås Energi och Miljö AB:s panncentral vid Södra Älvsborgs Sjukhus till det kommunala spillvattennätet och vidare till Gässlösa avloppsreningsverk, under helgen mars 21 gjordes en extra bottenfaunaundersökning vid två lokaler i Viskan nedströms Gässlosa avloppsreningsverk. Sammantaget går det inte att påvisa några negativa effekter av påverkan på bottenfaunan i Viskan efter oljeutsläppet jämfört med situationen före oljeutsläppet. Miljöförhållandena år 21 bedömdes vara i nivå med förhållandena under åren Kiselalger Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtalgsamhället och fungerar bra som indikator för näringspåverkan. Resultaten visade att lokalen i Viskan vid Jössabron hamnade i klass 1, hög status, år 21. Resultaten var dock nära gränsen till klass 2, god status. 3

8 4

9 VISKAN 21 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Viskans Vattenråd utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Viskans avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 21. ALcontrol AB har haft uppdraget sedan Viskans Vattenråd bildades vid föreningsstämman den 31 oktober 27. Vattenrådet ersatte då Viskans vattenvårdsförbund som verkat sedan Viskans Vattenråd är en sammanslutning mellan olika aktörer som har ett direkt intresse av Viskan. Vattenrådet ska: - fortlöpande följa vattnets beskaffenhet, vattnets förändringar och vattenföring, - skriftligen, minst en gång varje år, lämna en redogörelse för dessa undersökningar, - vid behov lämna förslag till vattenvårdande åtgärder, - medverka aktivt i planeringsprocesser, diskutera frågor och medverka till lösningar samt förankra åtgärdsplaner. Kontaktperson för Viskans Vattenråd är: Anne Udd, Hållbar idé, Boråsvägen 26, KINNA. Tel För mer information besök gärna vattenrådets hemsida: Rapportens utformning I denna rapports huvuddel redovisas resultaten kortfattat. Metodik, analysresultat samt mer information om de biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilaga. I bilagorna 1 och 8 redovisas också tidsserier och bedömningar enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999 och 27) för samtliga provtagningslokaler. Undersökningarna Undersökningarna 21 har utförts i enlighet med gällande kontrollprogram daterat Recipientkontrollprogrammet är avsett att beskriva den samlade påverkan på vattendraget och syftar således inte i första hand till att påvisa enskilda anläggningars inverkan. Målsättningen är att i regional skala beskriva recipientens tillstånd och status samt beräkna transporten av enskilda ämnen från systemets olika grenar. Ingående provtagningspunkter redovisas på Karta 1. Vilka undersökningar som utförts vid respektive provtagningspunkt framgår av Tabell 1. Avrinningsområdet Viskan rinner från sjön Tolken (228 m.ö.h.) i Västergötland först åt norr och sedan åt väster till Öresjö (133 m.ö.h.). Därefter rinner ån huvudsakligen åt sydväst genom Borås och Kinna för att slutligen mynna i Klosterfjorden norr om Varberg i Halland. Större biflöden är Häggån (Frisjön), Slottsån (Öresjöarna), Surtan, Lillån (Fävren), Hornån samt Skuttran. 5

10 VISKAN 21 Bakgrund Lera och silt dominerar jordlagren i Viskans dalgång från kusten upp till Kinna och i Surtans dalgång upp till Hyssna. Längre uppströms samt i de yttre delarna av avrinningsområdet dominerar morän. Av den totala avrinningsarealen på 222 km 2 (SMHI 1995) utgörs 6 % av sjöar, 58 % av skogsmark, 11 % av åkermark, 5 % av betesmark och 2 % av övrig mark (SCB 28). Jordbruksmarken finns främst i nedre delen av Viskan samt i Surtans, Lillåns och Skuttrans dalgångar. Karta 1. Viskans avrinningsområde med provtagningspunkter och kommunala avloppsreningsverk. ( Lantmäteriverket Gävle 211. Medgivande I 211/13). 6

11 VISKAN 21 Bakgrund Tabell 1. Provpunkter, koordinater, undersökningsmoment och frekvenser för undersökningar inom ramen för Viskans recipientkontroll Nr Vattendrag Lokalnamn Koordinater Moment Frekvens Ansvarig org. Huvudfåran, rinnande vatten 1 Viskan Väröbruk Fys-kem 1 Södra Cell Bakteriologisk 2 Södra Cell 1 Viskan Åsbro Fys-kem 12 SLU Metaller i vatten 12 SLU Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR Kiselalger vart 3:e Viskans VR 3 Viskan Daltorp, nedströms Skene Fys-kem, BV 12 Viskans VR Metaller i vatten 6 Viskans VR Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR 35 Viskan Kinnaström, uppströms Kinna Fys-kem, BV 12 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR 5 Viskan Jössabron, nedströms Borås Fys-kem, BV 12 Viskans VR Metaller i vatten 6 Viskans VR Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR Bottenfauna 1 Viskans VR Kiselalger 1 Viskans VR 53 Viskan Druvefors, i Borås Metaller i vatten 6 Viskans VR Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR 6 Viskan Sjöbovallen, uppströms Borås Fys-kem, BV 6 Viskans VR Metaller i vatten 6 Viskans VR Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR 7 Viskan Bosgården, mynning i Öresjö Fys-kem, BV 6 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR 8 Viskan Nedströms Mogden Fys-kem, BV 6 Viskans VR Biflöden, rinnande vatten A1 Skuttran Åsby, mynning i Viskan Fys-kem, BV 12 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR Kiselalger vart 3:e Viskans VR L1 Lillån Broby, mynning i Viskan Fys-kem, BV 6 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR Kiselalger vart 3:e Viskans VR C1 Hornån Riksväg Fys-kem, BV 6 Viskans VR S1 Surtan Björketorp, mynning i Viskan Fys-kem, BV 12 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR Kiselalger vart 3:e Viskans VR S5 Surtan Uppströms Rya Fys-kem, BV 6 Viskans VR S1 Enån (Surtan) Grevared Fys-kem, BV 6 Viskans VR T1 Slottsån Hulta, mynning i Viskan Fys-kem, BV 6 Viskans VR Bottenfauna Vart 3:e Viskans VR H1 Häggån Näs (i Kinna) Fys-kem, BV 6 Viskans VR Bottenfauna Vart 3:e Viskans VR M1 Munkån Nedströms Fristad Fys-kem, BV 6 Viskans VR R1 Rångedalaån Finnekumla Fys-kem, BV 6 Viskans VR - Lindåsabäcken Fys-kem, (endast 12 Viskans VR provtagning) Sjöar L5s Fävren Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR T5s Tolken (Mark) Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR Metaller i sediment vart 6:e Viskans VR T1s V Öresjön Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR Metaller i sediment vart 6:e Viskans VR K5s St Hålsjön Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR Metaller i sediment vart 6:e Viskans VR 65s Öresjö Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR 95s Tolken Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR Metaller i sediment vart 6:e Viskans VR ggr/år år 7

12 VISKAN 21 Bakgrund Föroreningsbelastande verksamheter Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamheter inom Viskans avrinningsområde i för ändamålet speciellt anpassade mallar. Informationen i Bilaga 2 är en sammanställning av inrapporterade uppgifter. Viskan påverkas, liksom andra vattensystem, av diffusa utsläpp som härrör från jord- och skogsbruk samt enskilda avlopp, dagvatten och lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet inom Viskans avrinningsområde redovisas i Bilaga 2. För respektive punktkälla redovisas typ av verksamhet, koordinater, närmaste provtagningspunkt nedströms, recipient, utsläpp av totalkväve och totalfosfor samt övriga kända utsläpp. Den dominerande källan för tillförsel av fosfor i Viskans avrinningsområde är enligt SMED (Svenska MiljöEmissionsData, PLC5 uppdaterad ) jordbruksverksamhet (ca 53 %). Den därnäst största utsläppskällan är skogsmark (ca 11 %). Enskilda avlopp, avloppsreningsverk, övrig öppen mark och dagvatten står för vardera ca 6-1 % av tillförseln. I genomsnitt beräknas ca 6 ton fosfor belasta vattensystemet per år. Den största antropogena delen av tillförseln sker via jordbruksverksamhet (ca 61 %) och därefter avloppsreningsverk (ca 18 %) och enskilda avlopp (ca 15 %). Enligt SMED:s beräkningar är den dominerande källan för tillförsel av kväve i Viskans avrinningsområde jordbruksverksamhet (ca 39 %) följt av skogsmark (25 %). Betydande tillförsel sker också från avloppsreningsverk (ca 19 %) och luftnedfall på sjöar (ca 7 %). I genomsnitt beräknas ca 17 ton kväve belasta vattensystemet per år. Den största antropogena delen av tillförseln sker från jordbruksverksamhet (ca 39 %) och avloppsreningsverk (ca 34 %) samt via nedfall på sjöar (ca 13 %). Belastningen från kända punktkällor inrapporterade från respektive kommun och/eller verksamhet uppgick till ca 4,4 ton fosfor och ca 31 ton kväve samt 6 kg Zn, 13 kg Cu, 31 kg Cr, 29 kg Ni, 12 kg Pb, 1,2 kg Cd, 1,3 kg Hg och 7,3 kg As under år 21. Dessutom har netto läckaget från förorenade sediment i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna angetts till ca 1 mg dioxin och 15 kg krom per år. Den klart största punktkällan med avseende på fosfor- och kväveutsläpp till Viskan var Gässlösa ARV följt av Skene ARV och därefter Bogryd ARV. Jämfört med i mitten av 199-talet redovisar reningsverken en minskning av fosforutsläppen till Viskan med ca 75 % medan kväveutsläppen har minskat med ca 12 % under samma period (Figur 1 och Figur 2). Effekten av ett punktutsläpp på recipienten beror till stor del på spädningsfaktorn, d.v.s. utsläppets storlek i förhållande till vattenflödet eller storleken på recipienten. Även omblandningsförhållanden kan ha stor betydelse. Vid utsläpp i sjöar och långsamrinnande vatten kan ibland utsläppsvatten, som kan vara mycket saltrikt, sjunka ner till botten och täcka stora områden utan att omblandas. Den i särklass största lokala inverkan från punktutsläpp på vattenkvaliteten inom Viskans avrinningsområde med avseende på kväve- och fosforhalter erhölls vid utsläpp från Gässlösa ARV till Viskans huvudfåra. Utsläppen från Gässlösa ARV kan teoretiskt ha gett en genomsnittlig haltökning i Viskan vid Jössabron på i storleksordningen ca 12 µg fosfor/l och 9 µg kväve/l under år 21. Vid lågvattenföring kan haltökningarna ha varit betydligt större. 8

13 VISKAN 21 Bakgrund Vid teoretiska uppskattningar av utspädningseffekter och haltökningar vid respektive reningsverks utsläppspunkt år 21 framkom följande utöver påverkan från Gässlösa ARV: Vid medelvattenföring förelåg risk för tydligt förhöjda fosforhalter i Gänglebäcken (mynnar i Tolkens södra del) p.g.a. utsläpp från Aspered ARV Utsläpp från Älmestad ARV till Gammalstorpabäcken, Rångedala ARV till Rångedalaån, Bogryd ARV och Skene ARV till Viskan samt Hyssna ARV till Surtan och Gunnarsjö ARV till Fönhultaån/Oklången bedömdes kunna ge en liten ökning av fosforhalterna i recipienten vid medel- och/eller lågvattenföring. Vid övriga reningsverk bedömdes haltökningarna för fosfor i recipienten endast vara marginella. Vid lågvattenföring förelåg risk för tydligt förhöjda kvävehalter i Gänglebäcken (mynnar i Tolkens södra del) p.g.a. utsläpp från Aspered ARV och i Gammalstorpabäcken p.g.a. utsläpp från Älmestad ARV Utsläpp från Rångedala ARV till Rångedalaån, Bogryd ARV och Skene ARV till Viskan samt Hyssna ARV till Surtan bedömdes kunna ge en liten ökning av kvävehalterna i recipienten vid medel- och/eller lågvattenföring. Vid övriga reningsverk bedömdes haltökningarna för kväve i recipienten endast vara marginella Fosforutsläpp (ton/år) Figur 1. Utsläppsmängder av fosfor från kommunala avloppsreningsverk inom Viskans avrinningsområde. 45 Kväveutsläpp (ton/år) Figur 2. Utsläppsmängder av kväve från kommunala avloppsreningsverk inom Viskans avrinningsområde. 9

14 VISKAN 21 Bakgrund Under helgen mars 21 skedde ett större utsläpp av eldningsolja från Borås Energi och Miljö AB:s panncentral vid Södra Älvsborgs Sjukhus till det kommunala spillvattennätet och vidare till Gässlösa avloppsreningsverk, varvid den biologiska reningen på Gässlösa avloppsreningsverk slogs ut. Med anledning av detta gav Borås Energi och Miljö AB ALcontrol AB i uppdrag att bedöma effekterna av utsläppen från Gässlösa avloppsreningsverk på Viskan. Resultaten redovisades i rapporten Effektbedömning av utsläpp från Gässlösa avloppsreningsverk till Viskan daterad (ALcontrol 21). Varken utifrån de vattenkemiska undersökningarna eller bottenfaunaundersökningarna i Viskan gick det att påvisa några negativa effekter av utsläppen av olja eller ökade utsläpp från Gässlösa avloppsreningsverk till Viskan fram till och med mitten av april. Detta tack vare den höga vattenföringen (gav stor utspädning av det renade avloppsvattnet), de höga syrehalterna i vattnet och den låga vattentemperaturen i samband med och efter oljeutsläppet. Inte heller utifrån beräknade haltökningar och halter i Viskan nedströms utsläppen från Gässlösa avloppsreningsverk kunde någon ökad risk för påverkan på de vattenlevande organismerna i Viskan verifieras för den aktuella analysperioden efter oljeutsläppet. Utsläppen av ammoniumkväve från Gässlösa avloppsreningsverk ökade dock tydligt efter oljeutsläppet som en effekt av att den biologiska reningen slogs ut i samband med oljeutsläppet. Det förelåg en ökad risk för negativa effekter på de vattenlevande organismerna p.g.a. ammonium/ammoniak i Viskan nedströms Gässlösa avloppsreningsverk längre fram under våren och sommaren. Detta eftersom stora utsläpp av ammonium från Gässlösa avloppsreningsverk kunde ha gett förhöjda halter och negativa effekter på de vattenlevande organismerna i Viskan vid låg vattenföring i ån (liten utspädning) och hög vattentemperatur (hög syreförbrukning och stor andel ammoniak). Fortsatta undersökningar inom ramen för den samordnade recipientkontrollen visade att ammoniumhalterna i Viskan nedströms Gässlösa ARV fortsatte att öka fram till fyra månader efter oljeutsläppet p.g.a. minskad utspädningseffekt i recipienten. Som högst var ammoniumkvävehalten 11 µg/l vid provtagningen i juli, d.v.s. något högre än miljökvalitetsnormen för fiskvatten som är ca 8 µg/l. Vattnet var dock syrerikt vid samtliga provtagningstillfällen och bottenfaunaundersökningen som utförde under hösten 21 visade att miljöförhållandena var i nivå med de senaste årens resultat. 1

15 VISKAN 21 Resultat och diskussion Väder och vattenföring RESULTAT OCH DISKUSSION Lufttemperatur I Borås var årsmedeltemperaturen 5, C, vilket var 2,2 grader lägre än långtidsmedelvärdet för perioden Noteras bör att årsmedeltemperaturen år 21 var den lägsta som uppmätts på många år. I januari, februari och mars samt oktober, november och december var det kallare än normalt (Figur 3). I januari och december noterades nya temperaturrekord för månaderna (sett till perioden ) med -8, respektive -8,2 C jämfört med tidigare rekord -4,6 från år 26 respektive -4,2 C från år I juli var medeltemperaturen mycket över den normala. Medeltemperaturer övriga månader var förhållandevis normala. Nederbörd I Borås föll 11 mm nederbörd under år 21, vilket var ca 8 % mindre än normal nederbörd för perioden De mest nederbördsrika månaderna blev juli och augusti med 14 mm respektive 21 mm (Figur 4). I augusti noterades nytt nederbördsrekord för månaden (sett till perioden ) med 21 mm jämfört med tidigare rekord 19 mm från år 28. I januari, februari, mars och april samt juni och december föll mindre nederbörd än normalt. April blev en mycket nederbördsfattig månad. Årsmedeltemperaturer och årsnederbörd för perioden redovisas i Figur 7 och Figur Lufttemperatur ( o C) 3 25 Nederbörd (mm) J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D Figur 3. Månadsmedeltemperatur i Borås år 21 (staplar). Normaltemperatur är markerad med heldragen linje. Högsta och lägsta månadsmedeltemperatur under samma period anges med streckade linjer (källa: SMHI). Figur 4. Månadsnederbörd i Borås år 21 (staplar). Normalnederbörd är markerad med heldragen linje. Högsta och lägsta månadsnederbörd under samma period anges med streckade linjer (källa: SMHI). 11

16 VISKAN 21 Resultat och diskussion Vattenföring Vattenföringen år 21 vid alla S-HYPE- och vattenföringsstationer redovisas i Bilaga 7. Årsmedelvattenföringen i Viskan vid Åsbro var 41 m 3 /s, vilket var i nivå med långtidsmedelvärdet för perioden Månadsmedelvattenföringen i Viskan var lägre än normalt framför allt i januari och februari samt i juli och december (Figur 5). Årets högsta dygnsmedelvattenföring i ån uppmättes den 28 mars i samband med kraftig snösmältning. Vattenföringen vid Åsbro var då 136 m 3 /s (Figur 6). I augusti blev vattenföringen rekordhög för månaden med en månadsmedelvattenföring på 69 m 3 /s. Den 14:e augusti var vattenföringen 126 m 3 /s. Den högsta uppmätta dygnsmedelvattenföringen vid Åsbro under perioden var 259 m 3 /s i december 26. I mitten av juli var vattenföringen som lägst under året (4, m 3 /s; Figur 6). Den lägsta registrerade dygnsmedelvattenföringen vid Åsbro under perioden var 2, m 3 /s i augusti Vattenföring (m 3 /s) J F M A M J J A S O N D Figur 5. Månadsmedelvattenföring i Viskan vid Åsbro (stn 1) år 21 (staplar). Normalvattenföring är markerad med heldragen linje. Högsta och lägsta månadsmedelvattenföring för samma period anges med streckade linjer (källa: SMHI). Vattenföringen i Viskan har varierat mycket mellan olika år (Figur 9). Lägst årsmedelvattenföring under perioden hade 1996, 23 och därefter 29. Åren 1998, 1999, 2, 27 och 28 har årsmedelvattenföringen varit förhållandevis hög Vattenföring (m 3 /s) Dygnsmedelvattenföring 21 Dygnsmedelvattenföring Högsta dygnsmedelvattenföring Lägsta dygnsmedelvattenföring Dygnsnummer Figur 6. Dygnsmedelvärden för vattenföring i Viskan vid Åsbro (stn 1) år 21, jämfört med normal, högsta och lägsta dygnsmedelvattenföring för perioden (källa: SMHI). 12

17 VISKAN 21 Resultat och diskussion 9 Årsmedeltemperatur ( C) Figur 7. Årsmedeltemperaturer i Borås (staplar) i jämförelse med medelvärdet (heldragen rak linje) samt det högsta respektive lägsta årsmedelvärdet (streckade linjer) under perioden Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 14 Årsnederbörd (mm) Figur 8. Årsnederbörden i Borås (staplar) i jämförelse med medelvärdet (heldragen rak linje) samt det högsta respektive lägsta årsmedelvärdet (streckade linjer) under perioden Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 6 Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Figur 9. Årsmedelvattenföring i Viskan vid Åsbro (staplar) i jämförelse med medelvärdet (heldragen rak linje) samt det högsta respektive lägsta årsmedelvärdet (streckade linjer) under perioden Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 13

18 VISKAN 21 Resultat och diskussion Surhet och försurning De kalkrika jordlagren i avrinningsområdets övre delar ger Viskan en naturligt god motståndskraft mot försurning. Mindre biflöden i nedre delen av avrinningsområdet är dock försurningshotade och kalkas därför. Bedömt utifrån årsmedianvärden för alkalinitet (buffertkapacitetet) var motståndskraften mot försurning mycket god vid samtliga provtagna lokaler såväl i huvudfåran som i biflödena, vid årets undersökningar. Undantaget var Slottsån där motståndskraften mot försurning var lågot lägre (god). Vid flera av de lokaler som undersökts tidigare år var motståndskraften mot försurning vid årets mätningar bättre än normalt (d.v.s. resultat från åren 24-29) (Figur 1). Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett nära neutralt vatten vid samtliga provtagna lokaler. Vid samtliga lokaler som provtagits tidigare år var det årslägsta ph-värdet i nivå med eller högre än normalt. Vid samtliga lokaler uppmättes tillfredsställande ph-värden, d.v.s. ph-värden > 6,. Vid sjöprovtagningen i augusti noterades mycket god buffertkapacitet i Tolken, Öresjön, St Hålsjön och Fävren. I V Öresjö, och Tolken (Mark) var motståndskraften mot försurning god. Samtliga undersökta sjöar hade ett nära neutralt ytvatten. Resultaten från länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning år 21 visar, liksom recipientkontrollen, att buffertkapaciteten och ph-värdena i Viskan kan hållas på en tillfredsställande nivå i större delen av avrinningsområdet tack vare kalkrika jordlager och kalkningsåtgärder i kombination med en minskande belastning av försurande ämnen (Karta 2). Vid flera lokaler i avrinningsområdets mindre vattendrag är dock motståndskraften mot försurning svag eller mycket svag.,8 Alkalinitet (mekv/l),7,6,5,4,3,2,1, Nedstr. Mogden Rångedalaån Bosgården Munkån Sjöbovallen Jössabron Kinnaström Häggån Daltorp Slottsån Surtan, Rya Enån Surtan, Björketorp Hornån Lillån Skuttran Åsbro Figur 1. Årslägsta värden för alkalinitet i Viskans avrinningsområde 21, för vissa lokaler även jämfört med normala värden (medelvärden av årslägsta värden samt högsta respektive lägsta årslägsta värde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan svag och god buffertkapacitet. Över den heldragna linjen är buffertkapaciteten mycket god. 14

19 VISKAN 21 Resultat och diskussion Karta 2. Försurningstillståndet i Viskans avrinningsområde (bedömt utifrån årslägsta ph-värde under 21). Punkterna representerar resultat från såväl recipientkontrollen (stora punkter) som länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning (små punkter). 15

20 VISKAN 21 Resultat och diskussion Organiskt material och syreförhållanden De högsta halterna av organiskt material (COD-Mn) uppmättes i Surtans övre lopp, vid Rya. Vid denna lokal var halterna mycket höga (Figur 11). De mycket höga halterna vid denna lokal är inte anmärkningsvärda mot bakgrund av att avrinningsområdet helt domineras av skogsmark. Höga halter noterades i Häggån och Surtan vid Björketorp, men vid övriga lokaler var halterna låga till måttligt höga. För de lokaler som undersökts de senaste åren var halterna av COD-Mn vid årets mätningar högre än normalt (resultat från åren 24-29) i Slottsån. Vid övriga lokaler låg resultaten inom ramen för normala värden. För de allra flesta lokalerna syns en signifikant trend med ökande halter av COD-Mn de senaste 2 åren. Vid samtliga provtagningslokaler i rinnande vatten var syretillståndet tillfredsställande (årslägstavärden >5 mg/l), vilket tyder på en god syresättning och begränsad påverkan från syretärande ämnen. De lägsta syrehalterna uppmättes framför allt i juni, juli och augusti i samband med låg vattenföring och höga vattentemperaturer. Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är >7 mg/l (SFS 21:554). I Viskans huvudfåra var syrehalterna bättre än denna gräns vid samtliga provtagningstillfällen. Endast i Skuttran var syrehalten vid ett eller flera tillfällen lägre än 7 mg/l. Miljökvalitetsnormen för syrehalt i laxfiskvatten är >9 mg/l vid 5 % av mättillfällena under året (SFS 21:554). Detta uppnåddes för samtliga lokaler i rinnande vatten vid årets mätningar. Syretillståndet i de undersökta sjöarnas bottenvatten bedömdes vara syrerikt i St. Hålsjön och Tolken (Mark), måttligt syrerikt i Öresjö, svagt i V Öresjö och Fävren samt syrefattigt i Tolken (Karta 3). Syreprofiler redovisas i Bilaga COD-Mn (mg/l) Nedstr. Mogden Rångedalaån Bosgården Munkån Sjöbovallen Jössabron Kinnaström Häggån Daltorp Slottsån Surtan, Rya Enån Surtan, Björketorp Hornån Lillån Skuttran Åsbro Figur 11. Årsmedelvärden av halter av organiskt material (COD-Mn) i Viskans avrinningsområde år 21 (staplar), för vissa lokaler även jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen utgör gränsen mellan måttligt hög och hög halt organiskt material. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. 16

21 VISKAN 21 Resultat och diskussion Karta 3. Syretillståndet i Viskans avrinningsområde bedömt utifrån årslägsta syrehalter år 21 (Naturvårdsverket 1999). 17

22 VISKAN 21 Resultat och diskussion Ljusförhållanden Vattenfärg kan mätas på olika sätt, men inom ramen för detta undersökningsprogram analyserades absorbans vid 42 nm på filtrerat vatten och färg visuell (komparatormetod; mg Pt/l) år 21. Analys av absorbans startade år 21 medan färg visuell analyserats sedan undersökningarna startade. Analys av färg visuell avslutades i och med undersökningarna år 21. Absorbans vid 42 nm är bl.a. viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning av näringsämnen i vattendrag. För bedömning av tidsserier har värden på absorbans 42 nm beräknats för perioden före år 21 genom korrelation mellan absorbans och färg visuell år 21 (aborbans 42 nm = färg visuell *,19). Figur 12 visar årsmedelvärden av absorbans 42 nm i Viskans avrinningsområde år 21 jämfört med normala värden. Merparten av vattendragen var måttligt till betydligt färgade år 21. De högsta absorbansvärdena uppmättes i Surtan vid Rya där vattnet bedömdes vara starkt färgat. Vattenfärgen år 21 var i nivå med normala värden vid så gott som alla lokaler som provtagits tidigare (Figur 12). Undantaget var Häggån som hade den starkaste vattenfärgen som uppmäts/beräknats vid denna lokal under hela perioden Vid i stort sett alla provtagna lokaler har vattenfärgen ökat signifikant sedan mitten av 199- talet. Den brunifiering som syns i Viskan sedan mitten av 199-talet kan antagligen till stor del förklaras av ökande temperaturer, ökande nederbörd och ökande vattenföring som karakteriserade stora delar av 199-talet. Det minskade nedfallet av sura svavelföreningar anses dock av en del vara den viktigaste drivkraften bakom brunifieringen (Donald T. Monteith et al. 27). Ökad humusupplagring i marken och minskat nedfall av sura svavelföreningar tillsammans med ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning verkar sammantaget kunna ge förutsättningar för höga humushalter i Viskan.,35,3 Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm),25,2,15,1,5, Nedstr. Mogden Rångedalaån Bosgården Munkån Sjöbovallen Jössabron Kinnaström Häggån Daltorp Slottsån Surtan, Rya Enån Surtan, Björketorp Hornån Lillån Skuttran Åsbro Figur 12. Årsmedelvärden för absorbans, 42 nm filtrerat, i Viskans avrinningsområde år 21 (staplar), för vissa lokaler även jämfört med "normala" värden (från färgtal visuell omvandlade medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt färgat. 18

23 VISKAN 21 Resultat och diskussion I samband med snösmältning och höga flöden ökar ofta vattnets grumlighet p.g.a. erosion i vattendraget och/eller från omkringliggande marker. Detta kan bl.a. medföra att fosforhalterna i vattnet ökar kraftigt. Vid årets undersökningar påverkades analysresultaten av kraftig erosion med starkt grumligt vatten och förhöjda fosforhalter framför allt i Surtan vid Björketorp och Skuttran i september. Grumligheten år 21 bedömt utifrån årsmedelvärden redovisas i 4. Karta 4. Grumlighet i Viskans avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelvärden av turbiditet år 21 (Naturvårdsverket 1999). 19

24 VISKAN 21 Resultat och diskussion Fosfor Vid merparten av lokalerna i rinnande vatten var fosforhalterna låga till måttligt höga vid årets mätningar (Figur 13). Endast i Skuttran var halterna mycket höga och i Surtan vid Björketorp och Viskan vid Åsbro var fosforhalterna nära gränsen till höga. I samtliga provtagna sjöar var fosforhalterna låga, med undantag av Fävren där fosforhalten i augusti var hög. Vid samtliga lokaler kunde referensvärden för fosfor beräknas enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). Korrigering av referensvärden för andel jordbruksmark (Pjo) har gjorts vid de lokaler där avrinningsområdet utgörs av mer än 1% jordbruksmark. Vid samtliga lokaler i rinnande vatten, med undantag av Skuttran, motsvarade fosforhalterna vid årets mätningar hög eller god status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen i vattendrag (Karta 5) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27). Den tydligast påverkade lokalen med avseende på fosfor var Skuttran, där fosforhalterna motsvarade måttlig näringsstatus. För treårsbedömningar av status se Tabell I i sammanfattningen eller Bilaga 1. Om näringsstatusen med avseende på totalfosfor beräknas för sjöarna i augusti får samtliga sjöar hög status, med undantag av Fävren där statusen bedömdes vara måttlig. Bedömningen baseras dock bara på ett prov per sjö. Vid samtliga lokaler var fosforhalterna vid årets mätningar förhållandevis låga jämfört med resultat från den närmast föregående sexårsperioden. Fosforhalten i Viskan vid Åsbro minskade kraftigt under 197-talet. Fosforhalterna under 198- och 199-talen var cirka tre gånger högre i Viskan vid Åsbro än beräknade referensvärden. Även under de senaste 1-15 åren syns en signifikant minskande trend fram till 21. Vid samtliga övriga lokaler i rinnande vatten har fosforhalterna signifikant minskat alternativt tenderat att minska under perioden Totalfosfor (µg/l) Nedstr. Mogden Rångedalaån Bosgården Munkån Sjöbovallen Jössabron Kinnaström Häggån Daltorp Slottsån Surtan, Rya Enån Surtan, Björketorp Hornån Lillån Skuttran Åsbro Figur 13. Årsmedelvärden av totalfosfor i Viskans avrinningsområde år 21 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttlig hög och hög halt. Över den heldragna linjen är halten mycket hög. 2

25 VISKAN 21 Resultat och diskussion Karta 5. Näringsstatus i Viskans avrinningsområde, bedömt endast utifrån årsmedelhalter 21 (Naturvårdsverket 27). För treårsbedömningar se Tabell I i sammanfattningen eller Bilaga 1. 21

26 VISKAN 21 Resultat och diskussion Kväve Vid merparten av de 17 provtagna lokalerna i rinnande vatten var kvävehalterna måttligt höga till höga vid årets undersökningar (Figur 14). Vid fyra lokaler (Viskan vid Jössabron, Kinnaström och Daltorp samt Skuttran) var halterna mycket höga. De högsta halterna uppmättes i Viskan vid Jössabron, d.v.s. nedströms Gässlösa avloppsreningsverk. Av de sex provtagna sjöarnas ytvatten var kvävehalterna i augusti måttligt höga i Öresjö, St Hålsjön, Tolken (Mark), Fävren och V Öresjön samt låga i Tolken. Vid flertalet provtagna lokaler i rinnande vatten var kvävehalterna vid årets mätningar förhållandevis låga jämfört med resultat från den närmast föregående sexårsperioden; Figur 14). Vid samtliga stationer, eventuellt med undantag av Hornån, var kvävehalterna år 21 högre än beräknade ursprungshalter, vilket visar att den regionala kvävebelastningen i form av luftföroreningar samt kväveförluster från såväl jordbruksmark som skogsmark är av stor betydelse. Det största tillskottet av kväve till Viskan skedde mellan Sjöbovallen och Jössabron (avloppspåverkan). Nitrit/nitrat-kvävet stod för ca 39 % av ökningen och ammoniumkväve stod för ca 59 % av ökningen. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Miljökvalitetsnormen för fiskvatten är <1 µg NH4/l (motsvarar ca 8 µg NH4-N/l). Efter oljeutsläppet från Borås Energi och Miljö AB:s panncentral vid Södra Älvsborgs Sjukhus till det kommunala spillvattennätet och vidare till Gässlösa avloppsreningsverk, under helgen mars 21 ökade ammoniumkvävehalterna i Viskan nedströms Gässlösa ARV. Som högst var ammoniumkvävehalten 11 µg/l vid provtagningen i juli, d.v.s. något högre än miljökvalitetsnormen för fiskvatten. Några negativa effekter i recipienten av de ökade utsläppen har dock inte kunnat påvisas Totalkväve (µg/l) Nedstr. Mogden Rångedalaån Bosgården Munkån Sjöbovallen Jössabron Kinnaström Häggån Daltorp Slottsån Surtan, Rya Enån Surtan, Björketorp Hornån Lillån Skuttran Åsbro Figur 14. Årsmedelvärden av totalkväve i Viskans avrinningsområde år 21 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den vita delen av stapeln motsvarar andelen nitrit+nitratkväve och den svarta delen motsvarar andelen ammoniumkväve. Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt hög och hög totalkvävehalt. Över den heldragna linjen är totalkvävehalten mycket hög. 22

27 VISKAN 21 Resultat och diskussion Kvävehalterna i Viskan vid Åsbro har minskat signifikant under de senaste 4 åren. Under 197- och 198-talet låg kvävehalterna vid Åsbro kring 14 µg/l, vilket är cirka sex gånger högre än den naturliga bakgrundsnivån (Länsstyrelsen i Hallands län). Under 199-talet var halterna i genomsnitt ca 13 µg/l och under 2-talet har halterna varit ytterligare lägre (ca 1 µg/l). Vid flertalet övriga lokaler i rinnande vatten, har kvävehalterna signifikant minskat, alternativt tenderat att minska, under perioden I Viskan nedströms Mogden och vid Bosgården samt i Munkån, Häggån och Surtan vid Rya syns dock ingen minskning i kvävehalterna under samma period. Karta 6. Kvävetillståndet i Viskans avrinningsområde, bedömt utifrån årsmedelvärden av totalkväve 29 (Naturvårdsverket 1999). 23

28 VISKAN 21 Resultat och diskussion Klorofyll och siktdjup Siktdjupet i sjöar är ett mått på vattnets optiska egenskaper och kan bl.a. användas vid uppskattning av bottenvegetationens utbredning. Siktdjupet beror dels på planktonförekomst och dels på vattnets färg och grumlighet. Klorofyllhalten används som ett mått på primärproduktionen i sjöar och ingår som en parameter för bedömning av sjöars näringsstatus. För samtliga undersökta sjöar, med undantag av Fävren, bedömdes klorofyllhalterna i augusti år 21 vara låga (Figur 15). I Fävren var klorofyllhalterna höga, vilket också överensstämde med höga fosforhalter vid samma tillfälle. Halterna var i nivå med den senaste sexårsperioden för alla sjöarna utom för Fävren där halten var högre än normalt (Figur 15). I Fävren minskade klorofyllhalterna signifikant från mitten av 199-talet till början av 2-talet. De senaste sju åren har klorofyllhalterna visat stora variationer och har tenderat att öka. För övriga sjöar syns inte några statistiska trender med ökande eller minskande halter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) uppnåddes god status eller bättre med avseende på klorofyll i samtliga undersökta sjöar med undantag av Fävren där god status inte uppnåddes (bedömt utifrån augusti 21). Siktdjupet i augusti år 21 var stort i Tolken och måttligt i övriga sjöar (Figur 16). I Tolken och Öresjö var siktdjupet år 21 förhållandevis stort jämfört med resultaten från den senaste sexårsperioden. Överlag minskade siktdjupet i sjöarna fram till slutet av 199-talet och början av 2-talet, men därefter har siktdjupet generellt ökat igen. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) uppnåddes hög status med avseende på siktdjup i samtliga undersökta sjöar (bedömt utifrån augusti 21) Klorofyllhalt (µg/l) Tolken, yta Öresjö, yta St. Hålsjön, yta Tolken (Mark), yta V Öresjön, yta Fävren, yta Tolken, yta Öresjö, yta St. Hålsjön, yta Tolken (Mark), yta V Öresjön, yta Fävren, yta 5 6 Siktdjup (m) Figur 15. Klorofyllhalt i Viskans sjöar. Augustivärden 21 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta augustivärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan mycket låga och låga halter. Över den heldragna linjen är halterna måttligt höga. Värden över 2 µg/l bedöms vara höga. 24 Figur 16. Siktdjup i Viskans sjöar, augusti 21 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta augustivärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan stort och måttligt siktdjup. Ovanför den heldragna linjen är siktdjupet litet.

29 VISKAN 21 Resultat och diskussion Metaller i vatten Metaller i vatten har tidigare inte ingått i den samordnade recipientkontrollen inom Viskans avrinningsområde. Undersökningarna startade år 21. Samtliga analysresultat redovisas i Bilaga 6. Årsmedelhalter av metaller i vatten som ingår Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet (rapport 4913) redovisas i Tabell 2. Tabellen visar halterna i såväl filtrerade som icke filtrerade prover. Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade genomgående mycket låga till låga halter (klass 1 och 2 av 5). Måttligt höga halter (klass 3) eller högre (klass 4 och 5) som årsmedelvärden erhölls inte vid någon lokal. Genomgående var metallhalterna vid årets undersökningar i nivå med naturliga bakgrundshalter för södra Sverige. Jämfört med den lokala referensen, Viskan vid Sjöbovallen, var halterna av zink vid Jössabron samt zink och antimon vid Daltorp tydligt förhöjda. Vid övriga lokaler och för övriga metaller noterades ingen eller liten avvikelse. Inga gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för metaller i vatten som anges i Naturvårdsverkets rapporter Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (28a; gäller krom, zink och koppar) och Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten (28b; gäller kadmium, bly, nickel och kvicksilver) överskreds år 21 (Tabell 3). Tabell 2. Årsmedelhalter (µg/l) av metaller i vatten i Viskan 21 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913). Den övre tabeller motsvarar halter i filtrerade prover och den undre icke filtrerade prover Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Viskan, Sjöbovallen 1,4 1,2,5,29,13,73,36 Viskan, Druvefors 1,9 2,4,5,52,13,59,36 Viskan, Jössabron 1,8 3,1,5,55,19,67,36 Viskan, Daltorp 1,5 3,8,6,14,24,64,33 Viskan, Åsbro Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Viskan, Sjöbovallen 1, 1,3,6,89,14,66,37 Viskan, Druvefors 1,4 1,8,5,12,16,61,36 Viskan, Jössabron 1,8 4,4,5,21,23,69,37 Viskan, Daltorp 1,3 4,7,9,29,32,6,37 Viskan, Åsbro 1,3 3,7,13,27,29,74,39 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Tabell 3. Statusklassning metaller i vatten år 21 enligt Naturvårdsverket (28a och 28b) Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni Hg Viskan, Sjöbovallen U U U U U U U Viskan, Druvefors U U U U U U U Viskan, Jössabron U U U U U U U Viskan, Daltorp U U U U U U U Viskan, Åsbro U U U U U U U U = underskrider Ö = överskrider 25

30 VISKAN 21 Resultat och diskussion Metaller i vattenmossa Vattenmossa (Fontinalis antipyretica) analyserades för indikation av metallpåverkan. Fördelen med vattenmossan jämfört med att analysera metaller i vatten är att vattenmossan avspeglar belastningen under en bestämd tidsperiod samt att vattenmossan endast tar upp de metaller som är biologiskt tillgängliga i vatten. Vid den lokala referenslokalen, Sjöbovallen, uppmättes halter som till stor del överensstämde med bakgrundshalter för Sverige (Naturvårdsverket 1999), med undantag av koppar och krom som var något högre. Samtliga halter vid denna lokal var dock i nivå med tidigare års resultat. I Viskan vid Druvefors (omedelbart uppströms Lillåns inflöde) var halterna av bly, koppar, zink och antimon tydligt förhöjd jämfört med halten vid den lokala referensen, Sjöbovallen, sannolikt p.g.a. inverkan från Borås stad. Jämfört med naturliga bakgrundshalter (Naturvårdsverket 1999) var även kromhalten tydligt förhöjd. Samtliga resultat låg i nivå med, för lokalen, normala halter. I Viskan vid Jössabron, d.v.s. nedströms Gässlösa avloppsreningsverk, var halten av antimon tydligt förhöjd jämfört med den lokala referenshalten. Jämfört med naturliga bakgrundshalter (Naturvårdsverket 1999) var även halterna av koppar och krom tydligt förhöjda. Från Druvefors till Jössabron ökade halten av kadmium marginellt. Övriga metallhalter vid Jössabron var lägre än vid Druvefors. Jämfört med resultaten från den närmast föregående sexårsperioden var halterna år 21 generellt förhållandevis låga. I Viskan vid Daltorp, nedströms Skene, var ingen metall tydligt förhöjd jämfört med den lokala referensen. Jämfört med naturliga bakgrundshalter (Naturvårdsverket 1999) var kromhalten tydligt förhöjd. Samtliga resultat låg i nivå med, för lokalen, normala halter, med undantag av krom som visade något högre halt än normalt. Längst ner i Viskans huvudfåra, vid Åsbro, var halterna av krom och nickel tydligt förhöjda jämfört med den lokala referensen. Jämfört med naturliga bakgrundshalter (Naturvårdsverket 1999) var även halterna av kobolt och koppar tydligt förhöjda. Samtliga resultat låg i nivå med, för lokalen, normala halter, med undantag av krom som visade något högre halt än normalt. Tabell 4. Halter av metaller i vattenmossa i Viskan år 21 As Pb Fe Cd Co Cu Cr Hg Mn Ni Zn Sb Plats Station mg/kg Ts Viskan, Sjöbovallen 6 1,9 5,7 58,57 6,9 16 3,9, ,9 71 <,25 Viskan, Druvefors 53 2, ,7 7,8 36 7,7, ,2 16,95 Viskan, Jössabron 5 1,6 7,5 53,74 5,7 3 4,6, ,2 12,54 Viskan, Daltorp 3 2,2 7,8 78,76 9, 2 7,1, ,8 12,41 Viskan, Åsbro 1 3,5 1 13, , ,36 Bedömning Färg Klass Mycket låga halter 1 Låga halter 2 Måttligt höga halter 3 Höga halter 4 Mycket höga halter 5 Bedömningsgrunder saknas X.X 26

31 VISKAN 21 Resultat och diskussion Ämnestransport Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts för 16 delavrinningsområden inom Viskans avrinningsområde. Transporter, arealspecifika förluster samt kommunala avloppsreningsverk inom respektive delavrinningsområde redovisas i Tabell 5 (fosfor) och Tabell 6 (kväve). I tabellerna framgår också belastningen från respektive punktkälla i jämförelse med totala transporten vid respektive provpunkt, inom recipientkontrollen, där transporten beräknats. I Bilaga 7 redovisas månadstransporter vid respektive provtagningspunkt. Den totala transporten i Viskan vid Åsbro år 21 blev ca 35 ton fosfor, ca 13 ton kväve (varav ca 66 ton nitrat + nitritkväve) och ca 14 ton COD-Mn (Figur 18 till Figur 2). De största transporterna av fosfor skedde i augusti p.g.a. hög vattenföring och mycket hög fosforhalt. Den största transporten av kväve skede vid månadsskiftet mars/april. Vattenföringen år 21 var ca 3 % högre än långtidsmedelvattenföringen för perioden medan fosfor- och kvävetransporten år 21 var ca 34 % respektive 1 % mindre än medeltransporten för perioden Transporten av organiskt material (mätt som COD-Mn) år 21 var ca 24 % större än medeltransporten för perioden Tabell 5. Transporter, arealförluster samt utsläpp av fosfor från kommunala avloppsreningsverk för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Fosforutsläpp Nr område omr. sport förlust % av transport areal P P vid km 2 ton/år kg/ha/år ton/år provpunkt 8 Viskan nedströms Mogden 131,78,59 Äspered ARV,27 3 Älmestad ARV,2,3 R1 Rångedalaån 47,29,61 Rångedala ARV, Viskan vid Bosgården 355 2,5,7 Hökerum ARV,2 1 Nitta ARV,5,2 M1 Munkån 39,15,38 6 Viskan vid Sjöbovallen 44 1,9,44 5 Viskan vid Jössabron 513 3,2,61 Gässlösa ARV 3, * Viskan vid Kinnaström 69 5,9,86 Bogryd ARV,2 3 Rydal ARV,9,2 H1 Häggån 326 1,7,53 3* Viskan vid Daltorp 146 9,9,95 Skene ARV,8 8 T1* Slottsån 423 2,4,57 Holsljunga ARV,3,1 Öxabäck ARV,6,2 Torestorp ARV,6,2 S5 Surtan vid Rya 77,38,49 S1 Surtan vid Björketorp 213 2,9,13 Hyssna ARV,9,3 C1 Hornån 71,36,51 L1 Lillån vid Broby 173 1,4,81 Gunnarsjö ARV,3,2 Karl-Gustav ARV,1,7 Kungssäter ARV,1,7 A1 Skuttran vid Åsby 13 3,2,31 Valinge ARV,1,3 1 Åsbro ,16 Björketorp ARV,17,5 Horred ARV,22,6 Veddige ARV,1,3 TOT 4,

32 VISKAN 21 Resultat och diskussion Tabell 6. Transporter, arealförluster samt utsläpp av kväve från punktkällor för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Kväveutsläpp Nr område omr. sport förlust % av transport areal N N vid km 2 ton/år kg/ha/år ton/år provpunkt 8 Viskan nedströms Mogden , Äspered ARV,62 1 Älmestad ARV,36,6 R1 Rångedalaån ,2 Rångedala ARV, Viskan vid Bosgården ,1 Hökerum ARV 1,8 1 Nitta ARV,52,4 M1 Munkån ,7 6 Viskan vid Sjöbovallen ,1 5 Viskan vid Jössabron ,5 Gässlösa ARV * Viskan vid Kinnaström , Bogryd ARV 15 3 Rydal ARV,9,2 H1 Häggån ,9 3* Viskan vid Daltorp , Skene ARV 42 6 T1* Slottsån ,9 Holsljunga ARV,48,4 Öxabäck ARV,75,6 Torestorp ARV,78 1 S5 Surtan vid Rya ,6 S1 Surtan vid Björketorp ,2 Hyssna ARV 1,1 1 C1 Hornån ,7 L1 Lillån vid Broby ,7 Gunnarsjö ARV - - Karl-Gustav ARV - - Kungssäter ARV,4,6 A1 Skuttran vid Åsby ,1 Valinge ARV Åsbro ,1 Björketorp ARV 1,,1 Horred ARV 2,5,2 Veddige ARV 5,7,4 TOT * = transporterna vid stationerna 35, 3 och T1 i Tabell 5 och Tabell 6 är osäkra p.g.a. osäkra flödesdata. Transporten av fosfor har varierat mycket under perioden (Figur 18). Skillnaderna mellan transporterna olika år har i stort följt variationerna i vattenföringen. För hela perioden syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av fosfor i Viskan vid Åsbro. Fosfortransporten ökade signifikant från mitten av 198-talet till mitten av 199-talet. Från slutet av 199-talet fram till 23 skedde en tydlig minskning av fosfortransporten. För perioden 23 till 28 syns en signifikant ökning av fosfortransporten, men transporterna åren 29 och 21 bröt denna trend. I relation till vattenföringen syns en tendens till minskande fosfortransporter. Beräknade flödesviktade årsmedelhalter för fosfor (Figur 21) under perioden visar också stora variationer, men signifikant minskande halter från 197-, 198- och 199-talet fram till 21. Minskningen har i genomsnitt varit i storleksordningen ca,5 µg P/l per år. Kvävetransporten i Viskan vid Åsbro har signifikant minskat från början av 198-talet och fram till år 21 trots en signifikant ökning under 199-talet och trots förhållandevis höga transporter 26, 27 och 28 (Figur 19). I förhållande till vattenföringen under perioden har också kvävetransporten tydligt minskat. De flödesviktade årsmedelhalterna av kväve (Figur 28

33 VISKAN 21 Resultat och diskussion 22) visar också på signifikant minskande kvävehalter i Viskan vid Åsbro från 197-, 198- och 199-talet fram till 21. Minskningen har i genomsnitt varit i storleksordningen ca 17 µg N/l per år. Transporten av organiskt material mätt som COD-Mn i Viskan vid Åsbro har signifikant ökat från 198-talet och fram till år 21 (Figur 2). I förhållande till vattenföringen under perioden har också transporten av organiskt material tydligt ökat. De flödesviktade årsmedelhalterna (Figur 23) visar också på signifikant ökande halter i Viskan vid Åsbro från 197-, 198-, 199- och 2-talet fram till 21. Ökningen har i genomsnitt varit i storleksordningen ca,11 mg COD-Mn/l per år. För hela Viskans avriningsområde, beräknat vid Åsbro, var arealförlusten för fosfor,16 kg/ha,år (måttligt hög/hög förlust) medan arealförlusten för kväve var 6,1 kg/ha,år (hög förlust) (se Tabell 5 och Tabell 6). 6 Vattenföring (m 3 /s) Figur 17. Årsmedelvattenföring i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 29

34 VISKAN 21 Resultat och diskussion Fosfortransport (ton/år) Figur 18. Årstransporter av fosfor i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 25 Kvävetransport (ton/år) Figur 19. Årstransporter av totalkväve (mörka staplar) och nitrat+nitrit-kväve (vita staplar) i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). De heldragna linjerna utgör glidande treårsmedelvärden. 25 Transport av organiskt material (COD-Mn) (ton/år) Figur 2. Årstransporter av organiskt material mätt som COD-Mn (staplar) i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 3

35 VISKAN 21 Resultat och diskussion 7 Flödesviktad fosforhalt (µg/l) Figur 21. Flödesviktade årsmedelhalter av fosfor i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden Flödesviktade kvävehalter (µg/l) Figur 22. Flödesviktade årsmedelhalter av totalkväve (mörka staplar) och nitrat+nitrit-kväve (vita staplar) i Viskan vid Åsbro under perioden De heldragna linjerna utgör glidande treårsmedelvärden. 14 Flödesviktade halter av organiskt material (COD-Mn) (mg/l) Figur 23. Flödesviktade årsmedelhalter av organiskt material, mätt som COD-Mn, i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 31

36 VISKAN 21 Resultat och diskussion Bottenfauna Bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på eller i bottnar i vattenmiljöer. Undersökning av bottenfauna i Viskans vattensystem år 21 omfattade en lokal i rinnande vatten, lokal 5 - Viskan vid Jössabron. Bottenfaunan var artrik med en måttligt hög individtäthet. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder indikerade bottenfaunan nära neutrala förhållanden med avseende på surhet och hög status med avseende på eutrofiering. Vid expertbedömningen klassades dock statusen med avseende på eutrofiering som god med motiveringen att eutrofieringskänsliga indikatortaxa påträffades i låga tätheter och att det förekom eutrofigynnade taxa i relativt höga tätheter. Bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. Som grund för denna bedömning låg bland annat förekomsten av tre ovanliga arter (dagsländan Serratella ignita samt snäckorna Valvata cristata och Valvata sp. (piscinalis/macrostoma)) och ett högt artantal. Efter oljeutsläppet från Borås Energi och Miljö AB:s panncentral vid Södra Älvsborgs Sjukhus till det kommunala spillvattennätet och vidare till Gässlösa avloppsreningsverk, under helgen mars 21 gjordes en extra bottenfaunaundersökning vid två lokaler nedströms Gässlösa avloppsreningsverk. Resultaten redovisades i rapporten Effektbedömning av utsläpp från Gässlösa avloppsreningsverk till Viskan daterad (ALcontrol 21). Vid provpunkten i Viskan vid Jössabron dominerades bottenfaunan av grupperna fåborstmaskar, gråsuggor och dagsländelarver vid provtagningen i april 21. Bottenfaunans sammansättning i april 21 hade därmed inte förändrats jämfört med provtagningen i oktober 29. Inte heller vid provtagningen i november 21 kunde några tydliga förändringar i bottenfaunans sammansättning verifieras jämfört med oktober 29. Med avseende på utförda bottenfaunaundersökningar går det därmed inte att påvisa några negativa effekter efter oljeutsläppet jämfört med situationen före oljeutsläppet. Miljöförhållandena år 21 bedöms vara i nivå med förhållandena under åren

37 VISKAN 21 Resultat och diskussion Kiselalger Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtalgsamhället. Begreppet påväxtalger innefattar de alger som sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika substrat (t.ex. stenar och vattenväxter) i sjöar och vattendrag. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö fungerar de bra som indikatorer på näringspåverkan. Små förändringar kan göra att vissa arter ökar i antal, medan andra försvinner. Kiselalger undersöktes vid en lokal i Viskan 5 Viskan vid Jössabron (Bilaga 9). Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbara organiska föroreningar. Lokalen i Viskan hamnade i den bästa klassen, klass 1 hög status, år 21 (Tabell 7). IPSindexet låg dock på gränsen till god status och andelen näringskrävande kiselalger (TDI) var något förhöjd, vilket visar att lokalen ligger i gränslandet mellan hög och god status. Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattendrag och Viskan vid Jössabron visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3 (Tabell 7). Tabell 7. Kiselalgsindexen IPS och ACID samt statusklassningar enligt Naturvårdsverket (27) för lokal 5 i Viskan år 21. I tabellen redovisas också stödparametrarna TDI och %PT samt de parametrar som ingår i uträkningen av ACID Nr Vattendrag År IPS (1-2) TDI (-1) %PT Klass Status ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim 5 Viskan 1 17,5 41, 1, 1 Hög 29,8 2, ,21 2 Nära neutralt Kiselalgsgruppen Cocconeis placentula är näringskrävande och var relativt vanlig på lokal 5 i Viskan år 21, Medins Biologi AB. 33

38 VISKAN 21 Referenser REFERENSER ALCONTROL AB 2, -1, -2, -3, -4, -5, -6, -7, -8, -9, -1. Viskans Vattenvårdsförbund, Viskan 1999, 2, -1, -2, -3, -4, -5, -6, -7, -8, -9. ALCONTROL AB 21. Effektbedömning av utsläpp från Gässlösa avloppsreningsverk till Viskan, med anledning av ett större utsläpp av eldningsolja från Borås Energi och Miljö AB:s panncentral vid SÄS till det kommunala spillvattennätet under helgen den mars. ANDERSSON U., HENRIKSSON L Viskans Vattenvårdsförbund, Viskan under 5 år. BERGSTRÖM S-E., HENRIKSSON L., Marks kommun. 199, -91, -92, -93, -94. Viskans Vattenvårdsförbund, Recipientkontrollen i Viskan 1989, -9,-91, -92, -93, -94. KM LAB AB (nuvarande ALcontrol AB) 1995, -96, -97, -98, -99. Viskans Vattenvårdsförbund, Viskan 1994, -95, -96, -97, -98. MONTEITH DT. STODDARD JL, EVANS CD ET AL. 27. Dissolved organic carbon trends result from changes in atmospheric deposition chemistry. Nature, 45, NATURVÅRDSVERKET 199. Allmänna råd 9:4. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. NATURVÅRDSVERKET Recipientkontroll vatten. Del I. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport 318. NOLBRANT P Viskans Vattenvårdsförbund, Näringstillförseln till Viskan SMHI Svenskt vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. NATURVÅRDSVERKET Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport NATURVÅRDSVERKET Växtnäring en beräkningsmodell. Rapport 499. NATURVÅRDSVERKET. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszoner. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattensförekomster kan bestämmas och följas upp. Naturvårdsverket, handbok 27:4, utgåva 1, december 27. NATURVÅRDSVERKEt 28a. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Rapport NATURVÅRDSVERKET 28b. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten. SCB 28. Statistiska meddelanden. Statistik för vattendistrikt och huvudavrinningsområden 25. MI 11 SM 71. SMED Svenska MiljöEmissionsData 25 PLC5 Pollution Load Compilation 5 34

39 VISKAN 21 Referenser VISS VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress Bottenfauna GÄRDENFORS, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 21 The 21 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. MEDIN, M. m.fl. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Mölnlycke. NATURVÅRDSVERKET. 21. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier. Version 1: NATURVÅRDSVERKET. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszoner. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattensförekomster kan bestämmas och följas upp. Naturvårdsverket, handbok 27:4, utgåva 1, december 27. WIEDERHOLM, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. - Naturvårdsverket, rapport WIEDERHOLM, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. - Naturvårdsverket, rapport Kiselalger ANDRÉN, C. & JARLMAN, A. 28. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): JARLMAN, A. & SUNDBERG I. 21. Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. ( NATURVÅRDSVERKET 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( NATURVÅRDSVERKET 29. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( 35

40 36

41 VISKAN 21 Bilaga 1 BILAGA 1 Stationsvisa tidsserier och bedömningar Vattenkemi samt metaller i vatten och vattenmossa Stationerna är ordnade i nummer- och bokstavsordning. Vid statusklassning för fosfor har hänsyn tagits till andel jordbruksmark >1 %. 37

42 VISKAN 21 Bilaga 1 1 Viskan vid Åsbro Parametrar för bedömning av status Totalfosfor (µg/l) Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) COD-Mn (mg/l) Viskan sid 1 av 2 Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning 31 Hög halt 17,54 God 112,144 Hög halt Betydligt färgat vatten Måttligt hög halt Syrehalt, årsmin (mg/l) 8,1 Syrerikt tillstånd ph 7,1 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),42 Mycket god buffertkapacitet 1 Expertbedömning Näringsstatus God 2 15 Totalfosfor (µg/l) 2 15 Totalkväve (µg/l) ,2,15,1,5 Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm), ph 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) ,2 1,,8,6,4,2, Alkalinitet (mekv/l)

43 VISKAN 21 Bilaga 1 1 Viskan vid Åsbro Metaller i vatten med gränsvärde Viskan sid 2 av 2 eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde M edelvärde 21 Tillstånd M iljökvalitetsnorm Cd (µg/l),17 Låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),39 Låg halt 7,2 Underskrider Hg (µg/l),3 -,5 Underskrider Ni (µg/l),87 Låg halt 2 Underskrider Cr (µg/l),42 Låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 4,7 Mycket låg halt 11 Underskrider Cu (µg/l),25 Mycket låg halt 4 Underskrider Andra metaller Al (µg/l) 258 As (µg/l),41 Låg halt Co (µg/l), Metaller i vattenmossa Metaller i vatten (ng/l), data från 27 till 21 Treårsm edelvärde Tillstånd Jäm förvärde Avvikelse As (mg/kg ts) 2,6 Låg halt 2 Liten Cd (mg/kg ts),86 Låg halt,5 Liten Co (mg/kg ts) 1 Låg halt 5 Liten Cr (mg/kg ts) 6,4 Måttligt hög halt 2 Tydlig Cu (mg/kg ts) 18 Måttligt hög halt 1 Liten Ni (mg/kg ts) 8, Låg halt 5 Liten Pb (mg/kg ts) 6,7 Låg halt 5 Liten Zn (mg/kg ts) 112 Låg halt 1 Liten Hg (mg/kg ts),87 Låg halt,7 Liten Sb (mg/kg ts), Cd Pb Hg Ni Cr Zn Cu Al As Co Metaller i vattenmossa (µg/kg ts), data från 1994 till 21 As Cd Co Cr Cu Ni Pb Zn Hg Sb 39

44 VISKAN 21 Bilaga 1 3 Viskan vid Daltorp Parametrar för bedömning av status Totalfosfor (µg/l) Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Viskan sid 1 av 2 Treårs värde Tills tånd Refe re nsvärde EK Status /Bedöm ning 18 Måttligt hög halt 13,76 Hög 121,134 Hög halt Betydligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrehalt, årsmin (mg/l) 7,9 Syrerikt tillstånd ph 7,4 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),5 Mycket god buffertkapacitet 3, 11 Expertbedömning Näringsstatus Totalfosfor (µg/l) Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (µg/l) Hög Totalkväve (ton/år) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) ,2 Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm) Turbiditet (FNU),15 6,1 4,5, 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph (inga data) Alkalinitet (mekv/l) 1,,8,6,4,2,

45 VISKAN 21 Bilaga 1 3 Viskan vid Daltorp Viskan sid 2 av 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde M edelvärde 21 Tillstånd M iljökvalitetsnorm Cd (µg/l),6 Mycket låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),14 Mycket låg halt 7,2 Underskrider Hg (µg/l),3 -,5 Underskrider Ni (µg/l),64 Mycket låg halt 2 Underskrider Cr (µg/l),24 Mycket låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 3,8 Mycket låg halt 11 Underskrider Cu (µg/l) 1,5 Låg halt 4 Underskrider Andra metaller Al (µg/l) 67 - As (µg/l),33 Mycket låg halt Co (µg/l),87 - Sb (µg/l),21 - Metaller i vattenmossa Treårsm edelvärde Tillstånd Jäm förvärde Avvikelse As (mg/kg ts) 2,2 Låg halt 2 Liten Cd (mg/kg ts),83 Låg halt,5 Liten Co (mg/kg ts) 8,5 Låg halt 5 Liten Cr (mg/kg ts) 5,8 Måttligt hög halt 2 Tydlig Cu (mg/kg ts) 19 Måttligt hög halt 1 Liten Ni (mg/kg ts) 7,4 Låg halt 5 Liten Pb (mg/kg ts) 7,7 Låg halt 5 Liten Zn (mg/kg ts) 143 Låg halt 1 Liten Hg (mg/kg ts),1 Låg halt,7 Liten Sb (mg/kg ts), Metaller i vattenmossa (µg/kg ts), data från 1994 till As Cd Co Cr Cu Ni Pb Zn Hg Sb 41

46 VISKAN 21 Bilaga 1 35 Viskan vid Kinnaström Parametrar för bedömning av status Totalfosfor (µg/l) Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Viskan sid 1 av 1 Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning 16 Måttligt hög halt 13,83 Hög 1421,133 Mycket hög halt Betydligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrehalt, årsmin (mg/l) 7,7 Syrerikt tillstånd ph 7,4 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),64 Mycket god buffertkapacitet 1,7 1 Expertbedömning Näringsstatus Totalfosfor (µg/l) Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (µg/l) Hög Totalkväve (ton/år)

47 VISKAN 21 Bilaga 1 5 Viskan vid Jössabron Parametrar för bedömning av status Totalfosfor (µg/l) Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Viskan sid 1 av 2 Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning 21 Måttligt hög halt 11,53 God 1914,13 Mycket hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrehalt, årsmin (mg/l) 7,7 Syrerikt tillstånd ph 7,6 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),77 Mycket god buffertkapacitet 2,3 9,4 Expertbedömning Näringsstatus Totalfosfor (µg/l) Totalfosfor (ton/år) God Totalkväve (µg/l) Totalkväve (ton/år) Organiskt materia, COD-Mnl (mg/l) 1 5,15 Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm) Turbiditet (FNU),1,5, 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph (data saknas) Alkalinitet (mekv/l) 2, 1,5 1,,5,

48 VISKAN 21 Bilaga 1 5 Viskan vid Jössabron Viskan sid 2 av 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde M edelvärde 21 Tillstånd M iljökvalitetsnorm Cd (µg/l),5 Mycket låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),55 Mycket låg halt 7,2 Underskrider Hg (µg/l),3 -,5 Underskrider Ni (µg/l),67 Mycket låg halt 2 Underskrider Cr (µg/l),19 Mycket låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 3,1 Mycket låg halt 11 Underskrider Cu (µg/l) 1,8 Låg halt 4 Underskrider Andra metaller Al (µg/l) 41 - As (µg/l),36 Mycket låg halt Co (µg/l),72 - Sb (µg/l),11 - Metaller i vattenmossa Treårsm edelvärde Tillstånd Jäm förvärde Avvikelse As (mg/kg ts) 2,1 Låg halt 2 Liten Cd (mg/kg ts),75 Låg halt,5 Liten Co (mg/kg ts) 6,5 Låg halt 5 Liten Cr (mg/kg ts) 4,8 Måttligt hög halt 2 Tydlig Cu (mg/kg ts) 29 Måttligt hög halt 1 Tydlig Ni (mg/kg ts) 6,1 Låg halt 5 Liten Pb (mg/kg ts) 8,9 Låg halt 5 Liten Zn (mg/kg ts) 137 Låg halt 1 Liten Hg (mg/kg ts),9 Låg halt,7 Liten Sb (mg/kg ts), Metaller i vattenmossa (µg/kg ts), data från 1994 till As Cd Co Cr Cu Ni Pb Zn Hg Sb 44

49 VISKAN 21 Bilaga 1 53 Viskan vid Druvefors Viskan sid 1 av 1 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde M edelvärde 21 Tillstånd M iljökvalitetsnorm Cd (µg/l),5 Mycket låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),52 Mycket låg halt 7,2 Underskrider Hg (µg/l),3 -,5 Underskrider Ni (µg/l),59 Mycket låg halt 2 Underskrider Cr (µg/l),13 Mycket låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 2,4 Mycket låg halt 11 Underskrider Cu (µg/l) 1,9 Låg halt 4 Underskrider Andra metaller Al (µg/l) 35 - As (µg/l),36 Mycket låg halt Co (µg/l),43 - Sb (µg/l),62 - Metaller i vattenmossa Treårsm edelvärde Tillstånd Jäm förvärde Avvikelse (s edim ent) As (mg/kg ts) 2,6 Låg halt 2 Liten Cd (mg/kg ts),68 Låg halt,5 Liten Co (mg/kg ts) 7,3 Låg halt 5 Liten Cr (mg/kg ts) 7,7 Måttligt hög halt 2 Tydlig Cu (mg/kg ts) 35 Måttligt hög halt 1 Tydlig Ni (mg/kg ts) 7,6 Låg halt 5 Liten Pb (mg/kg ts) 17 Måttligt hög halt 5 Tydlig Zn (mg/kg ts) 153 Låg halt 1 Liten Hg (mg/kg ts),11 Måttligt hög halt,7 Liten Sb (mg/kg ts), Metaller i vattenmossa (µg/kg ts), data från 1994 till As Cd Co Cr Cu Ni Pb Zn Hg Sb 45

50 VISKAN 21 Bilaga 1 6 Viskan vid Sjöbovallen Parametrar för bedömning av status Totalfosfor (µg/l) Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Viskan sid 1 av 2 Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning 1 Låg halt 11 1,12 Hög 733,12 Hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrehalt, årsmin (mg/l) 8,9 Syrerikt tillstånd ph 7,7 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),65 Mycket god buffertkapacitet 1,5 9,7 Expertbedömning Näringsstatus Totalfosfor (µg/l) Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (µg/l) Hög Totalkväve (ton/år) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) 1 5,15 Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm) 2, Turbiditet (FNU),1 1,5,5 1,,5 (data saknas), ph, 1, Alkalinitet (mekv/l) 8 7 6,8,6,4, ,

51 VISKAN 21 Bilaga 1 6 Viskan vid Sjöbovallen Viskan sid 2 av 2 Metaller i vatten med gränsvärde eller miljökvalitetsnorm Gränsvärde M edelvärde 21 Tillstånd M iljökvalitetsnorm Cd (µg/l),5 Mycket låg halt,8 Underskrider Pb (µg/l),29 Mycket låg halt 7,2 Underskrider Hg (µg/l),3 -,5 Underskrider Ni (µg/l),73 Låg halt 2 Underskrider Cr (µg/l),13 Mycket låg halt 3 Underskrider Zn (µg/l) 1,2 Mycket låg halt 11 Underskrider Cu (µg/l) 1,4 Låg halt 4 Underskrider Andra metaller Al (µg/l) 74 - As (µg/l),36 Mycket låg halt Co (µg/l),37 - Sb (µg/l),5 - Metaller i vattenmossa Treårsm edelvärde Tillstånd Jäm förvärde Avvikelse As (mg/kg ts) 1,9 Låg halt 2 Ingen Cd (mg/kg ts),46 Låg halt,5 Ingen Co (mg/kg ts) 4,3 Låg halt 5 Ingen Cr (mg/kg ts) 3,3 Låg halt 2 Liten Cu (mg/kg ts) 14 Låg halt 1 Liten Ni (mg/kg ts) 4,9 Låg halt 5 Ingen Pb (mg/kg ts) 8,6 Låg halt 5 Liten Zn (mg/kg ts) 71 Låg halt 1 Ingen Hg (mg/kg ts),83 Låg halt,7 Liten Sb (mg/kg ts), Metaller i vattenmossa (µg/kg ts), data från 1994 till As Cd Co Cr Cu Ni Pb Zn Hg Sb 47

52 VISKAN 21 Bilaga 1 65s Öresjö Viskan sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde (augusti) Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 8 Låg halt 8,7 1,1 Hög Klorofyll (µg/l) 4,5 Låg halt 3,,66 Hög Siktdjup (m) 4, Måttligt siktdjup 3,8 1,6 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syre, botten (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 63,87 1,33 8,8 4,8 7,8,69 Hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Måttligt hög halt Svagt syretillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Expertbedömning Näringsstatus Totalfosfor (µg/l), augusti Hög Totalkväve (µg/l), augusti Organiskt material, COD-Mn (mg/l), augusti ,2,15,1,5, Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm), augusti ph, augusti Siktdjup (m), augusti ,5 Turbiditet (FNU), augusti 2, 1,5 1,,5, , Alkalinitet (mekv/l), augusti,8,6,4,2, Klorofyll (µg/l), augusti

53 VISKAN 21 Bilaga 1 7 Viskan vid Bosgården Parametrar för bedömning av status Totalfosfor (µg/l) Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Viskan sid 1 av 1 Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning 16 Måttligt hög halt 12,71 Hög 783,142 Hög halt Betydligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrehalt, årsmin (mg/l) 7,1 Syrerikt tillstånd ph 7,8 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),85 Mycket god buffertkapacitet 2,2 11 Expertbedömning Näringsstatus Totalfosfor (µg/l) Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (µg/l) Hög Totalkväve (ton/år)

54 VISKAN 21 Bilaga 1 8 Viskan nedströms Mogden Parametrar för bedömning av status Totalfosfor (µg/l) Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Viskan sid 1 av 1 Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning 17 Måttligt hög halt 1,6 God 711,99 Hög halt Måttligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrehalt, årsmin (mg/l) 7,1 Syrerikt tillstånd ph 7,6 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),66 Mycket god buffertkapacitet 3,4 1 Expertbedömning Näringsstatus ,5 2, 1,5 1,,5, Totalfosfor (µg/l) Totalfosfor (ton/år) God Totalkväve (µg/l) Totalkväve (ton/år)

55 VISKAN 21 Bilaga 1 95s Tolken Viskan sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde (augusti) Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 8 Låg halt 6,4,8 Hög Klorofyll (µg/l) 3,9 Låg halt 3,,78 Hög Siktdjup (m) 5,2 Stort siktdjup 4,1 1,25 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syre, botten (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 313,41,97 5, 1,2 7,6,36 Måttligt hög halt Svagt färgat vatten Svagt grumligt vatten Låg halt Syrefattigt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Expertbedömning Näringsstatus Totalfosfor (µg/l), augusti Totalkväve (µg/l), augusti Hög Organiskt material, COD-Mn (mg/l), augusti,5,4,3,2,1, 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, 2 4 Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm), augusti ph, augusti , 1,5 1,,5,,5,4,3,2,1, Turbiditet (FNU), augusti Alkalinitet (mekv/l), augusti Klorofyll (µg/l), augusti 6 Siktdjup (m), augusti

56 VISKAN 21 Bilaga 1 A1 Skuttran vid Åsby Viskan sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 65 Mycket hög halt 23,35 Måttlig Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syrehalt, årsmin (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 168, ,9 6,1 7,3,57 Mycket hög halt Betydligt färgat vatten Starkt grumligt vatten Måttligt hög halt Måttligt syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Expertbedömning Näringsstatus Totalfosfor (µg/l) Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (µg/l) M åttlig Totalkväve (ton/år) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) ,25,2,15,1,5, 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm) ph ,2 1,,8,6,4,2, Turbiditet (FNU) (inga data) Alkalinitet (mekv/l)

57 VISKAN 21 Bilaga 1 C1 Hornån Parametrar för bedömning av status Totalfosfor (µg/l) Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Viskan sid 1 av 1 Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning 9 Låg halt 12 1,28 Hög 429,88 Måttligt hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Låg halt Syrehalt, årsmin (mg/l) 7,7 Syrerikt tillstånd ph 7,1 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),21 Mycket god buffertkapacitet 1,6 7,5 Expertbedömning Näringsstatus Hög 2 15 Totalfosfor (µg/l) 8 6 Totalkväve (µg/l) ,,8,6,4, Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år),

58 VISKAN 21 Bilaga 1 H1 Häggån Viskan sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 15 Måttligt hög halt 13,92 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syrehalt, årsmin (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 63,176 3,4 13 8,2 7,2,27 Hög halt Betydligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Expertbedömning Näringsstatus Totalfosfor (µg/l) Totalfosfor (ton/år) Hög Totalkväve (µg/l) Totalkväve (ton/år) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) 1 5,25,2,15,1,5, 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm) ph Turbiditet (FNU) (inga data) Alkalinitet (mekv/l),5,4,3,2,1,

59 VISKAN 21 Bilaga 1 K5s St Hålsjön Viskan sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde (augusti) Tillstånd Referensvärde EK Status /Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 6 Låg halt 8,1 1,28 Hög Klorofyll (µg/l) 4,5 Låg halt 3,,67 Hög Siktdjup (m) 4,3 Måttligt siktdjup 4, 1,7 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syre, botten (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 653,53 1,2 6,9 3,8 7,6,38 Hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Låg halt Svagt syretillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Expertbedömning Näringsstatus Hög Totalfosfor (µg/l), augusti Totalkväve (µg/l), augusti Organiskt material, COD-Mn (mg/l), augusti Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm), augusti,8,6,4,2, ph, augusti Siktdjup (m), augusti 2,5 2, 1,5 1,,5,,6,5,4,3,2,1, Turbiditet (FNU), augusti Alkalinitet (mekv/l), augusti Klorofyll (µg/l), augusti

60 VISKAN 21 Bilaga 1 L1 Lillån Viskan sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 22 Måttligt hög halt 19,86 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syrehalt, årsmin (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 668,11 6,3 7,8 7, 7,1,22 Hög halt Måttligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Låg halt Måttligt syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Expertbedömning Näringsstatus Hög Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år),15,1,5, 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm) ph Organiskt material, COD-Mn (mg/l) Turbiditet (FNU) (inga data) Alkalinitet (mekv/l),8,6,4,2,

61 VISKAN 21 Bilaga 1 L5s Fävren Viskan sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde (augusti) Tillstånd Referensvärde EK Status /Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 17 Måttligt hög halt 1,9,63 God Klorofyll (µg/l) 18 Måttligt hög halt 3,,17 Uppnår ej god Siktdjup (m) 4, Måttligt siktdjup 3,9 1,2 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syre, botten (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 517,64 2,1 6,8 2,9 7,2,2 Måttligt hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Låg halt Syrefattigt tillstånd Nära neutralt God buffertkapacitet Expertbedömning Näringsstatus Totalfosfor (µg/l), augusti M åttlig Totalkväve (µg/l), augusti Organiskt material, COD-Mn (mg/l), augusti ,1,8,6,4,2, 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm), augusti ph, augusti Siktdjup (m), augusti 3, 2,5 2, 1,5 1,,5,,3,25,2,15,1,5, Turbiditet (FNU), augusti Alkalinitet (mekv/l), augusti Klorofyll (µg/l), augusti

62 VISKAN 21 Bilaga 1 M1 Munkån Parametrar för bedömning av status Totalfosfor (µg/l) Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Viskan sid 1 av 1 Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning 12 Låg halt 1,86 Hög 799,83 Hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Låg halt Syrehalt, årsmin (mg/l) 8,9 Syrerikt tillstånd ph 7,7 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),87 Mycket god buffertkapacitet 1,8 6,8 Expertbedömning Näringsstatus ,8,6,4,2, Totalfosfor (µg/l) inga data Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (µg/l) inga data Hög Totalkväve (ton/år)

63 VISKAN 21 Bilaga 1 R1 Rångedalaån Parametrar för bedömning av status Totalfosfor (µg/l) Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Viskan sid 1 av 1 Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning 12 Låg halt 1,84 Hög 967,15 Hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Låg halt Syrehalt, årsmin (mg/l) 9,8 Syrerikt tillstånd ph 7,9 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l) 1,1 Mycket god buffertkapacitet 1,5 7,1 Expertbedömning Näringsstatus ,,8,6,4,2, Totalfosfor (µg/l) Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (µg/l) Hög Totalkväve (ton/år)

64 VISKAN 21 Bilaga 1 S1 Surtan vid Björketorp Viskan sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 29 Hög halt 15,53 God Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syrehalt, årsmin (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 869,186 9,7 13 8,2 7,3,4 Hög halt Betydligt färgat vatten Starkt grumligt vatten Hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Expertbedömning Näringsstatus God Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) ,25,2,15,1,5, 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm) ph Turbiditet (FNU) ,2 1,,8,6,4,2, (data saknas) Alkalinitet (mekv/l)

65 VISKAN 21 Bilaga 1 S5 Surtan vid Rya Parametrar för bedömning av status Totalfosfor (µg/l) Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Viskan sid 1 av 1 Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning 1 Låg halt 13 1,36 Hög 59,32 Måttligt hög halt Starkt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Mycket hög halt Syrehalt, årsmin (mg/l) 8,6 Syrerikt tillstånd ph 7,1 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),24 Mycket god buffertkapacitet 1,6 19 Expertbedömning Näringsstatus ,2 1,,8,6,4,2, Totalfosfor (µg/l) Totalfosfor (ton/år) Hög Totalkväve (µg/l) Totalkväve (ton/år)

66 VISKAN 21 Bilaga 1 S1 Enån Parametrar för bedömning av status Totalfosfor (µg/l) Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Viskan sid 1 av 1 Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning 17 Måttligt hög halt 14,86 Hög 79,162 Hög halt Betydligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrehalt, årsmin (mg/l) 8,3 Syrerikt tillstånd ph 7,3 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),34 Mycket god buffertkapacitet 3, 11 Expertbedömning Näringsstatus Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Hög

67 VISKAN 21 Bilaga 1 T1 Slottsån Viskan sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 18 Måttligt hög halt 13,73 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syrehalt, årsmin (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 538,138 6,5 1 8, 7,,17 Måttligt hög halt Betydligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt God buffertkapacitet Expertbedömning Näringsstatus ,2 Totalfosfor (µg/l) Totalfosfor (ton/år) Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm) Totalkväve (µg/l) Hög Totalkväve (ton/år) Organiskt material, COD-Mn (mg/l) Turbiditet (FNU) 15,15,1,5 1 5 (inga data), 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,8,6,4,2, Alkalinitet (mekv/l)

68 VISKAN 21 Bilaga 1 T5s Tolken (Mark) Viskan sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde (augusti) Tillstånd Referensvärde EK Status /Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 7 Låg halt 1 1,5 Hög Klorofyll (µg/l) 3,2 Låg halt 3,,9 Hög Siktdjup (m) 3,8 Måttligt siktdjup 3,7 1,2 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syre, botten (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 453,16 1,1 9,9 6,9 7,1,13 Måttligt hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Måttligt hög halt Måttligt syrerikt tillstånd Nära neutralt God buffertkapacitet Expertbedömning Näringsstatus Totalfosfor (µg/l), augusti Totalkväve (µg/l), augusti Hög ,2,15,1,5, 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Absorbans 42 nm filtrerat (abs/5cm), augusti ph, augusti Siktdjup (m), augusti ,2 1,,8,6,4,2,,3,25,2,15,1,5, Organiskt material, COD-Mn (mg/l), augusti Turbiditet (FNU), augusti Alkalinitet (mekv/l), augusti Klorofyll (µg/l), augusti

69 VISKAN 21 Bilaga 1 T1s V Öresjön Viskan sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsvärde (augusti) Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedöm ning Totalfosfor (µg/l) 5 Låg halt 8,1 1,6 Hög Klorofyll (µg/l) 7,2 Låg halt 3,,41 God Siktdjup (m) 4,7 Måttligt siktdjup 4,1 1,15 Hög Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Absorbans 42 nm (abs/5cm) Turbiditet (FNU) COD-Mn (mg/l) Syre, botten (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) 327,46,99 5,9 4, 7,2,13 Måttligt hög halt Svagt färgat vatten Svagt grumligt vatten Låg halt Svagt syretillstånd Nära neutralt God buffertkapacitet Expertbedömning Näringsstatus Totalfosfor (µg/l), augusti Hög Totalkväve (µg/l), augusti Organiskt material, COD-Mn (mg/l), augusti,6,5,4,3,2,1, 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Absorbans 42 nm filtrerat abs/5cm ph, augusti Siktdjup (m), augusti 1,2 1,,8,6,4,2,,25,2,15,1,5, Turbiditet (FNU), augusti Alkalinitet (mekv/l), augusti Klorofyll (µg/l), augusti

70 66

71 VISKAN 21 Bilaga 2 BILAGA 2 Föroreningsbelastande verksamheter 67

72 VISKAN 21 Bilaga 2 Tabell 8. Föroreningsbelastande verksamheter och utsläppsmängder år 21 inom Viskans avrinningsområde Kommun/Ort Verksamhet Recipient Provpunkt X Y Kväve Fosfor nedströms ton/år Ulricehamn Hökerum Avloppsreningsverk Viskan ,8,2 Älmestad Avloppsreningsverk Gammalstorpab ,36,2 Nitta Avloppsreningsverk Viskan ,52,5 Borås Gässlösa Avloppsreningsverk Viskan ,1 Bogryd Avloppsreningsverk Viskan ,2 Rångedala Avloppsreningsverk Rångedalaån R ,66,15 Äspered Avloppsreningsverk Gänglebäcken ,62,27 Borås Ytbehandling m.m. Viskan Rydboholm Förorenat område Viskan Borås Förorenat område Viskan Borås Förorenat område Viskan Borås Förorenat område Viskan Borås Förorenade sediment Viskan Mark Skene Avloppsreningsverk Viskan ,8 Björketorp Avloppsreningsverk Viskan ,,17 Horred Avloppsreningsverk Viskan ,5,22 Rydal Avloppsreningsverk Viskan ,9,9 Hyssna Avloppsreningsverk Surtan S ,1,9 Torestorp Avloppsreningsverk Tolken T ,78,6 Öxabäck Avloppsreningsverk Sävsjö 3 T ,75,6 Fritsla Deponi Bäck till Häggån H1 Kinna Deponi Viskan Skene Deponi Skrålabäcken/Viskan Marks Värmeverk Värmeverk Viskan 3 Svenljunga Holsljunga Avloppsreningsverk Holsjön T ,48,3 Varberg Veddige Avloppsreningsverk Viskan ,7,1 Kungssäter Avloppsreningsverk Fävren L ,4,1 Gunnarsjö Avloppsreningsverk Fönhultaån 4 L ,3 Karl-Gustav Avloppsreningsverk Mäsenån 5 L ,1 Valinge Avloppsreningsverk Toarpebäcken 6 A ,1 Veddige Betongindustri Viskan Veddige F.d. komm. deponi Viskan Derome Sågverk Viskan Åskloster Åkraberg handelsträdg Viskan Väröbacka Pappermassaindustri Viskan / Gammalstorpabäcken mynnar i Mogden. 2/ Gänglebäcken mynnar i Tolken. 3/ Sävsjö mynnar (så småningom) i Tolken. 4/ Fönhultaån mynnar i Oklången. 5/ Mäsenån mynnar i Fävren. 6/ Toarpebäcken mynnar i Skuttra Summa 39 4,4 68

73 VISKAN 21 Bilaga 2 dkjadfkjasdhfkashdfkjashdfgjhafkjgahkshkjshgkjfhgkjsfhgkjhgksjhgjfhgkdjhgdkjfhskdjfhskdjhskjfhgsdkjfhgsdfjhgfkj Kommun/Ort Zn Cu Cr Ni Pb kg/år Cd Hg As Sb Övriga kända utsläpp Anmärkningar Ulricehamn Hökerum Älmestad Utsläpp via biodamm* Nitta Borås Gässlösa ,8,88,95 7,3 Bräddning ingår i provtagningen Bogryd ,4 2,7 1,2,11,11 - Bräddning ingår i provtagningen Rångedala Bräddning ingår i provtagningen Äspered Borås,5,4,9,3 Valsgravyr i Borås AB, Gässlösa 5:123 Rydboholm f.d. Valsgravyr, Rydboholm 6:23 Borås Olja och PAH; Servicekontoret; Trandö 1 Borås Kolslagg; f.d. Åhaga lokverkstad; Trandö 2 Borås f.d. Monsun Tison, Viskastrand 2 Borås Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarnas förorenade sediment (1 mg dioxin och 15 kg krom per år). Mark Skene ,3 6,8 2,,2,2 Björketorp Horred Rydal Hyssna Torestorp Öxabäck Fritsla Kinna Skene Marks Värmeverk utg från damm utg från damm Bara provtagning, ingen flödesmätning Bara provtagning, ingen flödesmätning Bara provtagning, ingen flödesmätning Svenljunga Holsljunga Varberg Veddige Kungssäter Gunnarsjö Karl-Gustav Valinge Veddige Veddige Derome Åskloster Väröbacka ,2 1,3 7,3 * = Provt. före biodamm 69

74 VISKAN 21 Bilaga 2 Haltökningar i recipienten p.g.a. utsläpp från respektive avloppsreningsverk har uppskattats/beräknats vid såväl normal vattenföring som vid låg vattenföring (d.v.s. lägsta månadsmedelflöden). Utsläppens påverkan på fosfor- och kvävehalterna i recipienten har bedömts enligt tabell nedan: Ökning av fosforhalt Ökning av kvävehalt Bedömning (µg/l) (µg/l) < 1 < 1 Ingen eller obetydlig ökning Liten ökning >6 >45 Tydlig ökning Gränsen mellan liten och tydlig ökning av fosforhalt motsvarar gränsen till tydlig avvikelse (avvikelse >1,5) i avvikelsebedömningen för fosforhalt i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913) mot bakgrund av uppskattade generella, naturliga referensvärden kring 12 µg/l. Gränsen mellan liten och tydlig ökning av kvävehalt motsvarar gränsen till tydlig avvikelse (avvikelse >2,5) i avvikelsebedömningen för kväveförlust i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913) mot bakgrund av uppskattade generella, naturliga referensvärden kring 3 µg/l. 7

75 VISKAN 21 Bilaga 3 BILAGA 3 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Samordnad recipientkontroll Metodik Analysresultat 71

76 VISKAN 21 Bilaga 3 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: BIN SR 11 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metoder Turbiditet (grumlighet) SS EN ISO 727 utg 3 ph SS Alkalinitet SS-EN ISO utg 1 Syrgashalt SS-EN (fältmätning) Färg visuell SS-EN ISO 7887 del 4 Absorbans 42 nm filtrerat, 5 cm kyvett SS-EN ISO 7887 del 3, mod COD-Mn Fd. SS Konduktivitet SS-EN Totalfosfor SS-EN ISO :25 Totalkväve SS-EN ISO mod Nitrat+nitritkväve SS-EN ISO mod Ammoniumkväve SS-EN ISO , mod Klorofyll a SS mod Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27 och Naturvårdsverket 1999). Mann-Kendell test har används för att påvisa signifikanta linjära trender. I efterföljande resultattabeller redovisas mindreän-värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999). Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån klassning för sjöar maj-oktober. Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Enhet x,x ph Mycket surt < 5,6 x,x Alkalinitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet <,2 mekv/l x,x Turbiditet Starkt grumligt vatten > 7 FNU x,x Absorbans Starkt färgat vatten >,2 abs/5cm x,x Färg Starkt färgat vatten > 1 mg Pt/l x,x COD(Mn) Mycket hög halt > 16 mg/l x,x Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd < 1 mg/l x,x Tot-N Extremt hög halter > 5 µg/l x,x Tot-P Extremt hög halter > 1 µg/l x,x Tot-N Mycket hög halt µg/l x,x Tot-P Mycket hög halt 5-1 µg/l 72

77 VISKAN 21 Bilaga 3 Tem Alka Led Abs Tur Syr Syre Ammo Nitrat pera lini nings 42 COD bidi gas mätt Total Total nium +nitrit PROVPUNKT St. Datum tur ph tet förm Färg filtr (Mn) tet halt nad fosfor kväve kväve kväve - C - mekv/l ms/m mg Pt/l abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l Viskan. Ned Mogden ,9 7,4,56 11, 2,55 6,8,67 12, ,5 7,2,54 1,6 8, ,8 1, ,2 7,8,74 12,5 4,95 8,3 4,5 8, ,4 7,8,86 14,2 8, ,6 7, ,6 7,7,68 12, 55,98 9,3 2,9 9, ,7 7,4,56 1,7 55,11 1,95 12, Max 18,4 7,8,86 14,2 8, ,6 12, Min,7 7,2,54 1,6 2,55 6,8,67 7, MEDEL 8,4 7,6,66 11,8 55,99 9,6 3,4 1, Median 6,6 7,6,62 11,5 55,99 9,7 2,4 1, Rångedalaån R1 1217,2 7,8 1,3 21,1 15,31 3,4 1,2 13, R ,1 7,8,75 14,7 55,94 7,1 1,3 12, R ,6 8,1 1,5 23,3 3,8 4,5 1,6 1, R ,8 7,9 1, 16,6 11, , 9, R ,7 7,8 1,1 17,7 7,124 7,7 1,3 11, R1 1126,1 7,8 1,1 18,8 35,64 5,8 1,5 13, Max 14,8 8,1 1,5 23,3 11, , Min,1 7,8,75 14,7 15,31 3,4 1,2 9, MEDEL 6,8 7,9 1,1 18,7 53,15 7,1 1,5 11, Median 6,9 7,8 1,1 18,3 45,87 6,5 1,4 11, Viskan. Bosgården ,1 7,6,84 14,5 25,79 7,1,92 14, ,3 7,7,56 11,1 1, ,8 12, ,1 8,1 1,1 17,2 5,13 8,8 4,3 8, ,4 7,9,86 14,1 12, ,8 7, ,5 7,9,91 14,9 7, ,8 11, ,1 7,5,82 14, 6, ,4 13, Max 17,4 8,1 1,1 17,2 12, ,3 14, Min,1 7,5,56 11,1 25,79 7,1,92 7, MEDEL 8,1 7,8,85 14,3 71, ,2 11, Median 7,4 7,8,85 14,3 65, ,8 11, Munkån. ned Fristad M1 1217,2 7,6,96 18,3 15,48 4,3 1, 13, M ,6 7,5,4 1,4 4,66 6,5 1,3 11, M ,5 7,9 1,3 21,3 3,95 4,6 1,5 8, M ,3 7,4,62 12,8 6, ,7 9, M , 7,9 1,2 2,1 5,85 6,9 1,3 1, M1 1126,8 7,6,75 15, 35,63 6,2 3,8 13, 94 2, Max 16,3 7,9 1,3 21,3 6, ,8 13, Min,2 7,4,4 1,4 15,48 4,3 1, 8,9 83 2, MEDEL 7,1 7,7,87 16,3 38,83 6,8 1,8 11, Median 6,8 7,6,86 16,7 38,76 6,4 1,4 11, Viskan. Sjöbovallen ,1 7,5,75 13,9 35,14 8,9,68 12, ,2 7,4,57 11,6 7,111 7,9 1,1 12, ,2 7,8,68 12,6 5,124 8,5 1,7 9, ,1 7,8,7 12,8 5,15 9,6 2,1 8, ,2 7,7,69 12,9 7, ,5 9, ,1 7,6,67 12,5 1, , 13, Max 19,1 7,8,75 13,9 1, , 13, Min,1 7,4,57 11,6 35,14 7,9,68 8, MEDEL 8,2 7,6,68 12,7 63, ,8 11, Median 7,7 7,7,69 12,7 6,19 9,3 1,6 11, Viskan. Jössabron ,4 7,4,96 2,6 5,83 1 1,7 13, ,4 7,5,92 18,8 35,93 8,8 1, 13, ,7 7,7,88 19,3 55,81 8,3 1,8 13, ,1 7,5,69 14,6 6,16 9,6,97 12, ,2 7,6,83 18,5 4,88 8,6,96 11, ,5 7,6,93 19,7 5,116 8,2 1,7 9, ,5 7,5 1, 21, 45,88 8, 2,7 7, ,8 7,8,82 15,9 55,111 9,6 1,5 8, ,2 7,5,74 15,4 8, ,6 9, , 7,8,82 17,6 6,117 9,8 1,2 1, ,4 7,5,75 15,5 7, ,6 11, ,2 7,5,78 16, 6, ,1 13, Max 18,8 7,8 1, 21, 8, ,7 13, Min,2 7,4,69 14,6 35,81 8,,96 7, MEDEL 8,4 7,6,84 17,7 55,16 9,6 1,7 11, Median 7,7 7,5,83 18,1 55,19 9,6 1,6 11,

78 VISKAN 21 Bilaga 3 Tem Alka Led Abs Tur Syr Syre Ammo Nitrat pera lini nings 42 COD bidi gas mätt Total Total nium +nitrit PROVPUNKT St. Datum tur ph tet förm Färg filtr (Mn) tet halt nad fosfor kväve kväve kväve - C - mekv/l ms/m mg Pt/l abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l Viskan. Kinnaström ,3 7,3,71 15,4 5, ,2 13, ,1 7,5,7 16,5 4,121 9,9,94 12, ,5 7,4,78 17,8 55,91 8,7 1,2 12, , 7,5,6 13,5 7,12 9,8 2,3 12, ,4 7,5,65 15,6 55,94 8,6 1,9 9, , 7,5,56 14,6 55,133 8,5 1,9 8, ,7 7,4,71 17,1 6,84 8,3 2, 8, ,6 7,4,53 12,1 8, ,8 7, ,3 7,4,52 12,7 9, ,7 9, ,2 7,4,65 14,4 8, ,2 1, ,5 7,4,59 12,4 7, ,8 12, ,1 7,3,62 14,4 65,14 11,84 12, Max 2,7 7,5,78 17,8 9, ,8 13, Min,1 7,3,52 12,1 4,84 8,3,84 7, MEDEL 8,5 7,4,64 14,7 64, ,7 1, Median 7,1 7,4,64 14,5 63, ,9 11, Häggån. Näs ind. omr. H1 1216,1 7,2,31 9, 6, ,8 14, H ,9 7,3,23 8,1 75, , 11, H ,6 7,3,34 8,9 6,168 9,4 3,7 8, H , 7,1,29 8,2 16, ,1 8, H ,7 7,2,33 8,8 1, , 11, H ,1 7,2,38 9,8 12, ,2 13, Max 17, 7,3,38 9,8 16, ,7 14, Min,1 7,1,23 8,1 6,145 9,4 1,8 8, MEDEL 7,7 7,2,31 8,8 96, ,5 11, Median 6,8 7,2,32 8,9 88, ,1 11, Viskan. Daltorp ,2 6,9,62 14,4 6, ,9 13, ,1 7,3,57 14, 5,138 9,9 1,3 14, ,5 7,6,68 16,7 6,126 8,9 1,7 13, ,2 7,4,55 12,9 7,124 9,6 1,2 12, ,1 7,5,58 15, 55,116 8,2 1,7 1, ,7 7,6,52 13,4 55,135 7,4 1,8 9, ,1 7,5,47 11,9 6,134 9,2 4,3 7, ,2 7,4,5 11,7 1, ,1 8, ,7 7,4,48 11,9 9, ,6 9, ,6 7,4,5 12,4 7, ,8 11, , 7,4,47 1,8 1, ,9 12, ,1 7,4,59 14,2 8, ,3 13, Max 2,1 7,6,68 16,7 1, ,6 14, Min,1 6,9,47 1,8 5,13 7,4 1,2 7, MEDEL 8,4 7,4,54 13,3 71, ,2 11, Median 6,9 7,4,54 13,2 65, ,8 11, Slottsån. Hulta T ,1 6,9,15 7, 5,134 11,6 13, T ,3 7,,13 6,3 8, ,4 12, T ,8 7,1,19 7, 6,139 8,7 2, 9, T ,5 7,,16 6,3 8, , 8, T ,5 7,,15 6,4 1, ,9 9, T ,1 6,9,13 6,2 1, ,2 13, Max 2,5 7,1,19 7, 1, , 13, Min,1 6,9,13 6,2 5,134 8,7,6 8, MEDEL 9,2 7,,15 6,6 78, ,7 11, Median 8,4 7,,15 6,4 8, ,7 11, Surtan. Rya S5 1216,1 7,1,38 9,5 8, ,8 13, S ,8 6,9,11 5,3 1, ,2 12, S ,2 7,5,33 8,7 12, ,4 9, S ,3 6,7,15 5,9 28, ,4 8, S ,9 7,,21 6,9 2, ,3 11, S ,1 7,1,26 7,8 16, ,5 13,2 9 2, Max 18,3 7,5,38 9,5 28, ,3 13, Min,1 6,7,11 5,3 8, ,2 8,6 89 2, MEDEL 7,4 7,1,24 7,4 157, ,6 11, Median 5,4 7,1,24 7,4 14, ,5 12,

79 VISKAN 21 Bilaga 3 Tem Alka Led Abs Tur Syr Syre Ammo Nitrat pera lini nings 42 COD bidi gas mätt Total Total nium +nitrit PROVPUNKT St. Datum tur ph tet förm Färg filtr (Mn) tet halt nad fosfor kväve kväve kväve - C - mekv/l ms/m mg Pt/l abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l Enån. Grevared S1 1216,1 7,3,4 1,6 3,91 6,9 2,5 13, S , 7,2,18 7, 7,126 8, 2,6 13, S ,7 7,6,48 11, 55,139 7,2 4,4 9, S ,5 7,1,34 8, 13, ,8 8, S ,5 7,2,35 9, 9, ,5 11, S ,1 7,1,31 9, 55, , 13, Max 17,5 7,6,48 11, 13, ,4 13, Min,1 7,1,18 7, 3,91 6,9 2, 8, MEDEL 6,8 7,3,34 9,1 72, , 11, Median 4,8 7,2,35 9, 63,133 9,5 2,6 12, Surtan. Björketorp S1 1121, 7,3,47 11,6 6,16 9,9 4,4 13, S1 1216,1 7,4,56 13,2 5,126 8,6 3,4 13, S1 1317,7 7,4,53 13,4 8,143 9,4 4, 13, S ,8 7,2,21 7,4 8, , 12, S ,2 7,4,4 1,2 7,144 9,6 6,1 1, S , 7,6,58 12,6 7,181 9,5 11 9, S ,4 7,6,72 14,2 9,176 9,2 7,7 8, S ,1 7,,28 7,5 2, ,5 8, S ,3 7,2,4 9,4 16, , S ,5 7,3,36 9,3 12, ,6 11, S ,8 7,,22 7,6 12, ,3 12, S ,1 7,3,4 1,4 14, ,3 13, Max 2,4 7,6,72 14,2 2, , Min, 7,,21 7,4 5,16 8,6 3,3 8, MEDEL 8, 7,3,43 1,6 13, ,9 11, Median 6,2 7,3,4 1,3 85, ,1 12, Hornån riksv 41 C1 1216,8 7,2,24 9, 2,55 5,8,6 13, C ,1 7,1,15 7,1 45,73 6,5 1,5 12, C ,2 7,3,24 8,1 3,8 5,2 1,8 9, C , 7,,24 7,5 65, ,4 7, C ,5 7,,19 7,5 6,112 9,3 1,2 1, C ,3 7,1,22 7,9 45,91 7,4,88 13,2 9 2, Max 2, 7,3,24 9, 65, ,4 13, Min,3 7,,15 7,1 2,55 5,2,6 7,7 86 2, MEDEL 9,2 7,1,21 7,8 44,88 7,5 1,6 1, Median 7,8 7,1,23 7,7 45,86 7, 1,4 11, Lillån. Broby L1 1216,7 7,1,24 8,9 35,91 7,8 4,6 13, L ,6 7,2,23 8,4 5,8 6,6 2,5 12, L ,1 7,2,24 8,5 35,1 5,6 2,3 8, L ,5 6,9,23 7,6 6,123 9,6 3,4 7, L ,7 7,1,22 7,9 55,112 8,2 1,9 9, L ,5 7,1,22 8, 65,139 9,9 4,6 13, Max 19,5 7,2,24 8,9 65,139 9,9 4,6 13, Min,5 6,9,22 7,6 35,8 5,6 1,9 7, MEDEL 8,7 7,1,23 8,2 5,18 8, 3,2 1, Median 7,7 7,1,23 8,2 53,16 8, 3, 1, Skuttran. Åsby A1 1121,1 7,1,46 17,4 3,25 4,9 6,1 12, A1 1216,1 7,4,57 2, 2,45 4,4 4,9 12, A1 1317,5 7,4,56 21, 4,56 6,4 3,6 12, A , 7,4,4 15,6 5,74 5,5 6,2 11, A ,9 7,5,52 17,4 6,1 7,5 8,5 1, A ,4 7,4,72 22,1 5,111 5,1 6,1 7, A ,4 7,5,94 22,9 7,114 6,7 8,2 6, A ,7 6,9,44 14,3 12, , 6, A ,8 7,,58 16,5 18, , A ,6 7,4,52 16,9 7,131 9,1 6,5 1, A ,4 7,,37 13,8 6,119 8,9 5,5 11, A ,1 7,3,65 21,2 7,92 7, , Max 19,4 7,5,94 22,9 18, , Min,1 6,9,37 13,8 2,25 4,4 3,6 6, MEDEL 8,2 7,3,56 18,3 68,113 8,5 8,4 1, Median 7,3 7,4,54 17,4 6,16 7,1 6,2 11,

80 VISKAN 21 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Abs Tur Syr Syre Ammo Nitrat pera Sikt- ro lini nings 42 COD bidi gas mätt Total Total nium +nitrit PROVPUNKT St. Datum tur djup fyll ph tet förm Färg filtr (Mn) tet halt nad fosfor kväve kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m mg Pt/l abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l Tolken yta,5 m 95sy ,3 5,5 4,3 7,6,37 8,1 2,38 5,1,84 8, Tolken botten 21 m 95sb ,3 6,8,37 8,1 3,3 4,5 4,8 1, Öresjö yta,5 m 65sy ,8 4,2 5, 7,8,71 12,9 5,91 9,4 1,6 8, Öresjö botten 3 m 65sb ,6 7,2,66 12,4 6,9 8,7 2,9 5, St Hålsjön yta,5 m K5sy ,4 4,5 5,6 7,6,37 1,5 3,64 7,6,83 9, St Hålsjön botten 25 m K5sb , 7,1,35 1, 25,45 5,6 1,4 7, Tolken (Mark),5 m T5sy ,7 3,8 4, 7,1,14 6,1 6, ,1 8, Tolken (Mark) botten 19 m T5sb ,5 6,7,14 6,5 55,99 8,6,69 7, V Öresjön yta,5 m T1sy ,5 4,8 8,3 7,2,14 6,2 25,42 6,4,87 9,1 99 2, V Öresjön botten 2 m T1sb ,2 6,6,14 6,6 25,41 4,8 1,4 4,5 4 2, Fävren yta,5 m L5sy , 3,5 28 7,2,21 7,6 4,79 7,6 2,3 8, Fävren botten 21 m L5sb ,1 6,9,22 8,1 3,61 5,6 1,3 3,

81 VISKAN 21 Bilaga 4 BILAGA 4 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Nationell miljöövervakning, SLU Analysresultat 77

82 VISKAN 21 Bilaga 4 Viskan vid Åsbro 21. Institutionen för vatten och miljö, SLU Uppsala År Mån Dag ph Alk. Kond. Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l mg/l ,1,49 12,1,59,13,37,38,15,35,8 3, ,,48 12,8,54,15,42,4,16,41,7 3, ,2,57 14,6,62,17,5,44,17,49,8 3, ,2,46 11,8,51,13,35,35,16,37,8 3, ,3,36 1,4,43,13,34,34,14,36,7 2, ,2,49 12,5,55,14,41,41,16,39,8 2, ,1,6 14,7,59,17,5,51,18,48,8 1, ,9,35 9,2,43,12,27,32,12,29,8 2, ,1,44 11,,5,13,33,38,14,33,8 2, ,1,53 12,4,59,15,39,4,16,38,9 2, ,9,37 9,4,45,13,3,36,13,31,7 3, ,,35 9,6,42,11,3,29,13,31,8 2,9 Medel 7,1,46 11,7,52,14,37,38,15,37,8 2,7 År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N org.-n Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofilt. Abs. filt. Abs. diff. COD Mn TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42nm/5cm mg/l mg/l ,188,131, ,186,138,48 9,3 9, ,17,116,54 7,7 8, ,187,15,82 8,1 7, ,178,112,66 7,9 7, , , ,76 6,7 6, , , , , , Medel ,182,141,61 1 9,4 År Mån Dag Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l , 3,3 13,1,22 2,2,32,76,18,38, , 3,8 14,14,25 2,1,22,82,16,36, ,2 4,2 12,13,19 1,7,24,79,23,39, ,2 4,3 15,15,28 2,5,31,67,21,35, , 3,2 14,9,19 2,3,2,57,15,33, ,4 3,1 16,15,27 2,4,31,75,2,43, ,2 1,4 7,5,9 1,3,17,44,8,43, ,2 4,8 24,16,47 4,1,39,91,28,44, ,5 4,4 23,13,4 3,3,43,91,27,46, ,3 3,3 14,12,24 2,5,29,83,22,38, ,6 5,5 47,19,41 4,5,34,84,23,39, ,82 3,1 17,13,24 2,7,23,57,15,32,42 Medel ,3 3,7 18,13,27 2,6,29,74,2,39,56 78

83 VISKAN 21 Bilaga 5 BILAGA 5 Temperatur- och syreprofiler i sjöar 79

84 VISKAN 21 Bilaga 5 Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) djup (m) Tolken 95s, Öresjö 65s, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) St Hålsjön K5s, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) Tolken (Mark) T5s, Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) djup (m) V Öresjön T1s, Fävren L5s,

85 VISKAN 21 Bilaga 6 BILAGA 6 Metaller i vatten och vattenmossa Metodik Analysresultat 81

86 VISKAN 21 Bilaga 6 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod vatten: BIN SR 11 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Metod vattenmossa: BIN VR 21 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metoder vatten Al, As, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Ni, Zn och Sb SS-EN ISO :25 Hg PS Analytical Merlin Metoder vattenmossa As, Pb, Fe, Mn, Cd, Co, Cu, Cr, Ni, Zn och Sb SS-EN ISO Hg SS mod Analys av metaller i vatten utfördes på såväl filtrerade (,45 µm filter) som icke filtrerade vattenprover. Filtreringen utfördes direkt i fält i samband med provtagningen. Vattenmossan utplacerades och insamlades Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) samt Naturvårdsverkets rapporter Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (28a) och Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten (28b). I efterföljande resultattabeller redovisas mindreän-värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. 82

87 VISKAN 21 Bilaga 6 Metaller i vatten PROVPUNKT St. Datum Al As Pb Cd Co Cu Cr Ni Zn Sb Hg - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l Viskan, Sjöbovallen ,4,32,5,43 1,1,17,65 1,5,5 2,5 Filtrerat vatten ,32,35,5,62,94,12,57 1,6,5 2, ,28,3,5,29,86,64,51 1,1,5 2, ,39,34,5,31 1,8,16 1,4 2,,5 2, ,39,25,5,26 1,1,17,65,5,5 2, ,35,2,5,32 2,7,95,58,5,5 2,5 MEDEL 74,36,29,5,37 1,4,13,73 1,2,5 2,5 Viskan, Druvefors ,38,72,5,52 2,,17,65 1,9,5 2,5 Filtrerat vatten ,31,4,5,63,93,11,55 2,1,5 2, ,3,1,5,48 2,4,14,6 6,7,12 2, ,39,35,5,29 1,2,13,53 1,2,5 2, ,39,38,5,31 2,3,14,63 2,2,5 2, ,36,25,5,32 2,7,11,56,5,5 2,5 MEDEL 35,36,52,5,43 1,9,13,59 2,4,6 2,5 Viskan, Jössabron ,4,45,5,86 2,,18,78 2,9,1 2,5 Filtrerat vatten ,31,43,5,74,96,11,56 2,9,5 2, ,32,93,5,88 2,8,33,69 5,9,21 2, ,41,62,5,61 1,4,19,79 3,4,1 2, ,37,43,5,71 1,,18,64 1,8,14 2, ,36,42,5,51 2,5,12,56 1,4,5 2,5 MEDEL 41,36,55,5,72 1,8,19,67 3,1,11 2,5 Viskan, Daltorp ,33,13,5,83 1,1,22,58 3,6,19 2,5 Filtrerat vatten ,27,1,11,1 1,,16,54 3,8,21 2, ,31,14,5,47 1,6,25,49 3,3,23 2, ,44,24,5,12 1,5,33 1,1 4,6,21 2, ,32,13,5,8 2,3,24,54 2,9,2 2, ,33,1,5,9 1,6,22,59 4,7,19 2,5 MEDEL 67,33,14,6,87 1,5,24,64 3,8,21 2,5 83

88 VISKAN 21 Bilaga 6 PROVPUNKT St. Datum Al As Pb Cd Co Cu Cr Ni Zn Sb Hg - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l Viskan, Sjöbovallen ,39,79,5,57 1,,21,7 1,6,5 2,5 Ofiltrerat vatten ,3,74,1,62,88,13,6 1,5,5 2, ,29,11,5,38,83,93,61 2,6,5 2, ,37,75,5,32 1,,74,55 1,,5 2, ,39,77,5,36 1,,17,68,5,5 2, ,49,12,5,14 1,3,19,79,5,5 2,5 MEDEL 347,37,89,6,61 1,,14,66 1,3,5 2,5 Viskan, Druvefors ,38,78,5,53 1,2,21,69 1,7,5 2,5 Ofiltrerat vatten ,31,1,5,59,96,15,55 1,6,5 2, ,31,24,5,76 2,7,19,56 4,8,14 2, ,38,13,5,39 1,1,13,58 1,4,5 2, ,39,92,5,41 1,4,17,67,5,5 2, ,38,67,5,47 1,1,12,6,5,24 2,5 MEDEL 51,36,12,5,53 1,4,16,61 1,8,1 2,5 Viskan, Jössabron ,4,13,5,9 1,3,23,76 9,3,5 2,5 Ofiltrerat vatten ,33,11,5,83 1,1,15,62 2,5,5 2, ,31,25,5,11 3,1,19,7 6,7,22 2, ,41,26,5,81 1,3,13,63 2,6,5 2, ,39,91,5,87 1,1,18,72 1,8,13 2, ,4,43,5,74 2,7,47,72 3,2,1 2,5 MEDEL 79,37,21,5,88 1,8,23,69 4,4,1 2,5 Viskan, Daltorp ,38,22,14,1 1,,32,56 3,6,2 2,5 Ofiltrerat vatten ,32,28,11,13 1,2,27,52 4,1,22 2, ,32,25,5,9 1,7,31,57 3,9,25 2, ,45,5,14,17 1,3,36,67 5,9,21 2, ,36,23,5,1 1,1,28,58 3,1,2 2, ,37,23,5,11 1,4,37,69 7,7,18 2,5 MEDEL 19,37,29,9,12 1,3,32,6 4,7,21 2,5 Metaller i vattenmossa PROVPUNKT St. År As Pb Fe Cd Co Cu Cr Hg Mn Ni Zn Sb mg/kg Ts Viskan, Sjöbovallen ,9 5,7 58,57 6,9 16 3,9,9 18 4,9 71 <,25 Viskan, Druvefors , ,7 7,8 36 7,7, ,2 16,95 Viskan, Jössabron ,6 7,5 53,74 5,7 3 4,6,1 29 5,2 12,54 Viskan, Daltorp ,2 7,8 78,76 9, 2 7,1, ,8 12,41 Viskan, Åsbro ,5 1 13, , ,36 84

89 VISKAN 21 Bilaga 7 BILAGA 7 Vattenföring, transport och arealspecifik förlust Metodik Beräkningsresultat 85

90 VISKAN 21 Bilaga 7 Vattenföring Station Källa Typ av data 8 Beräkning Flödet i station 7 x,37 7 SMHI Pegel Borås kommun Ålgården (baserad på lucköppning och höjd vid skibordet) 53 Beräkning Flödet i station 6 x 1,35 5 Beräkning (osäkra data) Flödet i station 6 x 1,16 35 Beräkning (osäkra data) Flödet i station 1 x,319 3 Beräkning (osäkra data) Flödet i station 1 x,484 1 SMHI Pegel R1 SMHI S-HYPE ( ) M1 SMHI S-HYPE ( ) H1 SMHI S-HYPE ( ) korrigerade med faktor 1,86 (Frisjön) T1 Beräkning (mycket osäkra data) Flödet i station L1 x 2,45 S5 SMHI S-HYPE ( ) S1 SMHI S-HYPE ( ) C1 SMHI S-HYPE ( ) L1 Södra Cell Tappning vid Fävren x 1,14 A1 SMHI S-HYPE ( ) Uppgifter om dygnsvis vattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter. Mann-Kendell test har används för att påvisa signifikanta linjära trender. Halter angivna som mindreän-värden har vid transportberäkningarna satts lika med halva värdet. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive punkts avrinningsområdesareal (SMHI 1994). Flödesvägda årsmedelhalter har beräknas för totalfosfor, totalkväve, nitrit- + nitratkväve och organiska ämnen (COD-Mn) genom att årstransporter divideras med årsmedelvattenföringen. 86

91 VISKAN 21 Bilaga 7 Dygnsmedelvattenföring (m 3 /s) 21 vid Åsbro, SMHI pegel datum jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec , , , ,5 4, , , , , , , , , , , , , , , , , , , min ,5 4, medel max årsmedel 41 87

92 VISKAN 21 Bilaga 7 Månads- och årsmedelvattenföring samt månads- och årstransporter vid samtliga beräkningspunkter. Lokal 8 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 1,8,67 4,8 4,8 16 F 1,3,42 3, 3, 11 M 2,9,96 7,6 6,6 43 A 3,6,1 9, 7,1 63 M 1,3,3 3,3 2,7 19 J 1,,22 2,4 2, 14 J,71,29 1,7 1,4 19 A 2,4,13 5,8 4,5 85 S 2,3,81 5, 3,7 63 O 2,7,56 6,2 4,3 56 N 4,1,8 1 7,2 69 D 2,,43 5,9 4,2 32 Medel 2,2 Summa ton/år, Lokal 7 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 4,8,14 9,5 7,5 91 F 3,4,9 6,1 4,7 6 M 7,9, A 1, M 3,5,14 6,8 2,7 91 J 2,7,12 4,4,7 68 J 1,9,11 3,9,67 74 A 6,6, ,8 299 S 6,2, ,9 229 O 7,4, ,2 223 N 11, ,7 313 D 5,5, ,7 161 Medel 5,9 Summa ton/år 2, Lokal 6 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 3,5,85 6,5 5,6 84 F 2,5,56 4,3 3,6 54 M 7,6, A 12, M 3,7,82 7,5 5,4 82 J 2,8,55 5,1 3,5 62 J 1,4,36 2,4 1,2 34 A 6,8, ,1 174 S 5,2,14 9, 3,2 132 O 6,4, ,9 185 N 13, D 4,6,17 1 4,1 183 Medel 5,8 Summa ton/år 1, Lokal 35 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 8,8, F 6,6, M 15, A 16, M 6,3, J 5,6, J 3,1, ,9 8 A 22 1, S 19, O 18, N 24, D 12, Medel 13 Summa ton/år 5, Lokal R1 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J,38,14 1, 1, 3,5 F,26,9,63,62 2,2 M 1,1,37 3, 2,5 18 A 1,6,45 3,8 3,1 27 M,34,8,85,7 5,1 J,27,6,64,54 3,7 J,24,1,58,47 6,4 A,86,44 2,1 1,6 3 S 1,2,41 2,6 1,9 32 O 1,4,28 3,1 2,2 28 N 1,9,37 4,8 3,3 33 D,49,11 1,4 1, 7,7 Medel,8 Summa ton/år, Lokal M1 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J,39,9 1,,86 4,5 F,26,6,58,5 2,7 M,76,19 1,6 1,1 11 A 1,,27 1,9 1,2 17 M,28,6,57,44 4, J,17,3,37,31 2,3 J,13,4,27,17 3,2 A,46,16,86,43 14 S,66,18 1,3,73 16 O,93,18 2, 1,3 17 N 1,5,18 3, 1,9 24 D,51,4 1,1,68 8,5 Medel,59 Summa ton/år, ,7 125 Lokal 5 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 4,1, F 3,, ,3 64 M 8,9, A 14, M 4,3, J 3,2,15 2 8,2 68 J 1,6,88 1 4, 36 A 7,9, S 6,, O 7,5, N 15, D 5,3, Medel 6,8 Summa ton/år 3, Lokal H1 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 3,8,91 6,8 3, 131 F 2,3,49 3,6 1,6 71 M 3,3,8 5,7 2,9 11 A 9,5, ,2 293 M 2,6,88 4,3 2,1 75 J 1,7,67 2,6 1,1 45 J,86,4 1,4,45 33 A 2,1,11 3,6,77 1 S 6,1,24 1 2,5 256 O 7,6, ,8 284 N 12,35 2 7,1 397 D 4,9,16 8,7 3,6 16 Medel 4,7 Summa ton/år 1,

93 VISKAN 21 Bilaga 7 Lokal 3 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 13, F 9,9, M 23, A 24, M 9,5, J 8,4, J 4,7, ,2 132 A 33 2, S 29 1, O 27 1, N 36 1, D 19, Medel 2 Summa ton/år 9, Lokal S5 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J,58,19,86,22 22 F,33,9,44,11 11 M 2,3,46 3,1,9 86 A 1,8,27 2,3,68 65 M,39,8,48,88 15 J,23,6,28,23 9,4 J,17,6,25,9 11 A 1,4,6 2,3, S 1,8,65 2,6, O 2,4,7 3,2, N 2,9,54 3,7, D,7,6,9,19 3 Medel 1,3 Summa ton/år,38 2 3,2 85 Lokal C1 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 1,,22 1,2,5 16 F,51,1,52,23 7,2 M 1,9,32 2,5 1,3 32 A 2,,29 2,7 1,4 34 M,42,8,48,18 6,5 J,21,5,19,31 3,2 J,12,5,12,1 2,7 A 1,4,64 1,6,1 41 S 2,1,71 2,3,26 54 O 2,4,57 2,8,5 58 N 3,2,49 3,5,81 7 D 1,,8 1,1,32 21 Medel 1,4 Summa ton/år, ,6 345 Lokal A1 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J,89,65 3,1 2,4 12 F,38,34 1,5 1,1 4,4 M 4,6, A 1,7,12 5,9 4,3 25 M,27,25,87,66 5, J,25,33,76,55 3,6 J,33,56 1,1,71 1 A 2,5,51 8,4 4,4 17 S 3, 1, 15 9,1 141 O 4,, ,9 11 N 4,4, ,3 99 D,8,97 2,7 1,8 15 Medel 1,9 Summa ton/år 3, Lokal T1 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 4,4,59 6,2 2,5 13 F 3,2,4 4,1 1,6 86 M 6,1,11 8,6 3,7 178 A 12, ,4 347 M 4,2,11 5,6 2, 18 J 2,6,8 3,2,84 6 J 2,6,86 3,2,74 68 A 15, ,6 445 S 12, ,8 378 O 9,8, ,8 36 N 17,4 22 5,7 56 D 6,1,14 8, 2,5 198 Medel 7,9 Summa ton/år 2, Lokal S1 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 2,,81 4,7 3,9 53 F 1,,34 2,4 2, 22 M 6,5, A 4,5,16 8,8 5,6 123 M 1,,59 1,8 1,5 27 J,62,4 1,4 1, 15 J,47,34 1,1,55 21 A 3,8,42 8,5 2,7 253 S 5,2, ,1 286 O 6,7, ,7 292 N 8,5, ,2 335 D 2,,49 4,3 2,2 63 Medel 3,5 Summa ton/år 2, Lokal L1 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 1,8,82 3,7 2, 37 F 1,3,53 2,5 1,3 25 M 2,5,73 4,5 2,6 47 A 5,,1 8,1 4,9 86 M 1,7,5 2,6 1,4 27 J 1,,4 1,5,7 17 J 1,,5 1,6,6 22 A 6,1,33 9,8 2,9 152 S 4,7,21 7,2 2,4 19 O 4,,14 6,3 2,5 91 N 6,8,2 11 4,8 16 D 2,5,67 4,5 2,1 65 Medel 3,2 Summa ton/år 1, Lokal 1 år 21 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N COD-Mn m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 28 1, F 21, M 48 2, A 49 2, M 2 1, J 17 1, J 1, A 69 9, S 59 4, O 56 3, N 75 5, D 39 1, Medel 41 Summa ton/år

94 VISKAN 21 Bilaga 7 Lokal 6 år 21 Månad Flöde Al As Pb Cd Co Cu Cr Ni Zn Sb Hg m 3 /s kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad J 3, ,7,74,47,54 9,4 2, 6,6 15,47,24 F 2, ,4,48,32,35 6,1 1,3 4,3 1,31,15 M 7, ,9 1,6,16 1,2 19 3, ,,51 A ,4,29 1,9 28 4, ,6,78 M 3,7 65 2,9,95,7,48 8,5 1,1 6, 21,5,25 J 2, ,2,76,37,27 6,1,66 4,4 17,36,18 J 1, ,2,33,18,13 3,4,3 2,1 6,2,18,92 A 6, ,6 1,4,91, ,5 1 2,91,45 S 5, ,1 1,,67, ,7 8,3 1,67,34 O 6, , 1,4,86,9 18 2,9 12 8,9,86,43 N ,5,17 3,4 4 6, ,7,86 D 4, , 1,5,61 1,7 16 2,3 1 6,1,61,31 Medel 5,8 Summa kg/år , ,2,46 Lokal 53 år 21 Månad Flöde Al As Pb Cd Co Cu Cr Ni Zn Sb Hg m 3 /s kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad J 4,1 59 4,2,85,55, ,3 7,5 19,55,27 F 3, 39 2,7,57,36,38 8,5 1,5 4,9 12,36,18 M 8, ,1 2,1,12 1,3 25 4, ,2,59 A ,8,18 2,1 38 5, ,9,91 M 4,3 74 3,6 2,1,58,8 23 2, 6,4 4 1,2,29 J 3, ,7 1,9,42,6 21 1,5 4,7 37 1,1,21 J 1, ,5,75,21,23 7,6,66 2,4 12,38,11 A 7, ,9 2,9,11, , ,2,53 S 6, 618 6, 1,7,78,62 2 2,3 1 15,78,39 O 7, ,8 1,8,1, , ,6,5 N ,1,2 1,8 49 5, ,5,1 D 5,3 69 5,4 1,,71, ,7 8,5 7,1 3,4,35 Medel 6,8 Summa kg/år , ,53 Lokal 5 år 21 Månad Flöde Al As Pb Cd Co Cu Cr Ni Zn Sb Hg m 3 /s kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad J 4, ,4 1,4,55, ,5 8,3 12,55,27 F 3, 666 2,8,92,36,64 9,2 1,6 5,4 64,36,18 M 8, ,5 2,8,12 2, 28 4, ,2,59 A ,2,18 3,1 43 5, ,,91 M 4, ,7 2,2,58 1,1 26 2, 7,7 57 1,7,29 J 3, ,7 2,1,42, ,5 5,8 52 1,7,21 J 1, ,6 1,1,21,4 8,8,66 2,8 19,52,11 A 7, ,5 5,3,11 1,8 3 2, ,4,53 S 6, 138 6,2 2,7,78 1,3 19 2, ,4,39 O 7, ,8 3,,1 1,7 27 4, ,5,5 N ,2 3, ,5,1 D 5,3 19 5,7 6,,71 1,1 38 6, ,4,35 Medel 6,8 Summa kg/år , ,53 Lokal 3 år 21 Månad Flöde Al As Pb Cd Co Cu Cr Ni Zn Sb Hg m 3 /s kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad J ,9,5 3, ,1,89 F ,1 5,4,33 2,4 24 7, ,8,6 M ,76 7, ,16 A ,67 7, ,15 M ,2 6,7,19 2,7 38 7, ,1,64 J ,3 6,1,13 2,2 36 6, ,4,55 J ,9 4,9,13 1,7 18 4,2 7,8 63 2,9,31 A , ,22 S , ,19 O ,38 7, ,18 N , ,23 D ,25 5, ,2,13 Medel 2 Summa kg/år , ,6 9

95 VISKAN 21 Bilaga 7 Lokal 1 år 21 Månad Flöde Al As Pb Cd Co Cu Cr Ni Zn Sb Hg m 3 /s kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad kg/månad J , ,16 F ,67 8, ,1 M , ,25 A , ,29 M ,55 8, ,12 J ,6 8, ,11 J ,7,21 3,3 36 5,9 14,6 58,5 A , ,66 S , ,5 O , ,43 N , ,76 D , ,3 Medel 41 Summa kg/år ,7 91

96 92

97 VISKAN 21 Bilaga 8 BILAGA 8 Bottenfauna Metodik Resultat Artlistor 93

98 VISKAN 21 Bilaga 8 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: SS-EN och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 28:1). Statusklassificering med utgångspunkt från bottenfaunan följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 29, kan laddas ner på redogörs för bottenfauna i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan/status/tillstånd och bedömningen av naturvärden. 94

99 VISKAN 21 Bilaga 8 5. Viskan, Jössabron Datum: Kommun: Borås Koordinat: 64198/ Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 59 5,6 9 1,24 1,5,8 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 5 högt Höga naturvärden 12 Taxaindex (%): 125,2 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 763 måttligt högt Serratella ignita 3 poäng EPT-index: 27 högt Valvata cristata 3 poäng Diversitetsindex: 2,99 måttligt högt Valvata sp. Danskt faunaindex: 4 lågt (piscinalis/macrostoma) 3 poäng Surhetsindex: 9 högt Övriga kriterier Föroreningsindex: 7 högt Antal taxa 3 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ ASPT-index Expertbedömning DJ 6 År Påverkan/Status map eutrofiering ASPT Stark eller mycket stark påverkan 98-2 Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan 4-5 Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan 7 Ingen eller obetydlig påverkan 8-1 God status Kommentar Bottenfaunasamhället var artrikt och måttligt individrikt. Några eutrofieringskänsliga indikatortaxa påträffades, men den sammanlagda individförekomsten av dessa var ganska liten och det förekom eutrofigynnade taxa i relativt höga tätheter. Detta motiverade expertbedömningen god status med avseende på eutrofiering. Expertbedömning avvek därmed från klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder som med utgångspunkt från ASPT- och DJ-index klassade lokalens status med avseende på eutrofiering som hög. Tre ovanliga arter påträffades och artantalet var högt. Bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden. Bedömningen av påverkan av näringsämnen/organiskt material ändrades från stark eller mycket stark till ingen eller obetydlig I början av 2-talet observerades en försämring med avseende på antalet förekommande taxa och EPT-index (summan av antalet arter av dag-, bäck- och nattsländor) varefter bottenfaunan kom att bedömas som betydligt påverkad 23. Bedömningen 23 motiverades av att de tåliga arterna dominerade och endast ett fåtal individer av känsliga arter påträffades. Även 24 och 25 påträffades endast ett fåtal känsliga arter, men förhållandevis höga värden för artantal och "föroreningsindex" medförde att bedömningen återgick till obetydlig påverkan. Bedömningen 25 var dock ett gränsfall till betydlig påverkan. Det lägre värdet 26 för totalantal taxa skulle mycket väl kunna illustrera att miljöpåverkan med avseende på näringsämnen/organiskt material ökat ytterligare. År 27 bröts den nedåtgående trenden som visat sig under de tre tidigare åren varmed lokalens bottenfauna åter bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av sådana ämnen. Miljöförhållandena 21 bedöms vara i nivå med förhållandena

100 VISKAN 21 Bilaga 8 Förklaringar till artlista i rinnande vatten Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5, 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 96

101 VISKAN 21 Bilaga 8 5. Viskan, Jössabron x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,2 1,2 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,,5 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 4,5 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,6 5,6 EErpobdella testacea - (Savigny, 1822) ,6,3 EErpobdella sp ,2,6 GGlossiphonia sp. (complanata-typ) ,2,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 53,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari * 3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,2,1 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6,3 Baetis sp ,6,3 Caenis rivulorum - Eaton, ,4 1,3 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,2,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 2,7 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,8 4,6 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) * Leptophlebia sp ,4,2 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,6,3 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,2,1 Serratella ignita - (Poda, 1761) Ov 1,2,1 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) a 2, 1, AAmphinemura sp Plecoptera,4,2 NNemoura avicularis - Morton, a 1,8,9 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 3,6 1,9 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,2,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) , 2,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2,1 Hydropsychidae 1 1,2,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,6,3 Limnephilus sp. (fuscicornis-typ) 5 1,2,1 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,4,2 Lype sp ,8,4 Micropterna lateralis - (Stephens, 1834) 5 1,2,1 Mystacides sp ,2,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) * Phryganea bipunctata - Retzius, ,8,4 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2,6 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2,1 Potamophylax sp ,4,2 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2,1 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 186) *

102 VISKAN 21 Bilaga 8 forts. 5. Viskan, Jössabron x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6,8 Chironomidae ,2 1,1 Limoniidae 1,2,1 Simuliidae 1 1 2,6,3 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,2,1 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,8,4 Gyraulus sp ,4,2 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,4,7 Valvata cristata - O. F. Müller, Ov 3 1,8,4 Valvata sp. (piscinalis/macrostoma) 4 2 Ov 1,2,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8,9 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Totalantal taxa: 5 Danskt faunaindex: 4 Naturvärdesindex: 12 Medelantal taxa/prov: 23,2 Surhetsindex: 9 MISA: 59 Antal ind./m 2 : 763 EPT-index: 27 ASPT-index: 5,6 Diversitetsindex: 2,99 Taxaindex (%): 125 DJ-index: 9 98

103 VISKAN 21 Bilaga 9 BILAGA 9 Kiselalger Metodik Resultat Artlistor 99

104 VISKAN 21 Bilaga 9 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: SS-EN (SIS 23) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: SS-EN 1447 (SIS 25) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Minst 4 kiselalgsskal räknades i varje prov Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27). I Jarlman & Sundberg 21 kan man läsa mer om de index och kriterier som använts för bedömningen. 5. Viskan, Jössabron, nedströms Borås Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-5 % Koordinater: / Vattennivå: medel Datum: Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Karin Johansson Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 18,8 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 Provplats: -1 m uppströms bro, södra sidan Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 41 IPS: 17,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 66 TDI: 41, (klass 2-3) HÖG STATUS Diversitet: 4,42 % PT: 1, (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,89 (klass 1) ACID: 7,21 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar I Viskan vid Jössabron låg IPS-indexet i klass 1, hög status. Indexvärdet låg dock mycket nära gränsen mot god status. Andelen näringskrävande (TDI) arter var något förhöjd och lokalen kan sägas ligga i gränslandet mellan hög och god status. Antalet räknade arter var högt. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet låg i övre delen av klassintervallet. Ett fåtal (1,7 %) missbildade kiselalgsskal iakttogs i provet. Erfarenheter från andra undersökningar har visat att missbildade skal kan tyda på påverkan av t.ex. metaller, bekämpningsmedel eller liknande, men när man endast noterar enstaka skal behöver det dock inte tyda på någon störning. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

105 VISKAN 21 Bilaga 9 Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför), men inte med säkerhet tillhör den angivna arten Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5 Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7 Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7 Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7 Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7 Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum. 11

106 VISKAN 21 Bilaga 9 5. Viskan, Jössabron, nedströms Borås Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF 3, ,5 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, 1 3 1,2 Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 5, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,8 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, 1 2 3,7 Amphora fogediana Krammer AMFO 4, 2 3,7 Amphora libyca Ehrenberg ALIB 4, 2 4 2,5 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,5 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, 1 2 1,2 Caloneis sp. CALS 4, 2 4 2,5 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5, 2 4 1,2 Cocconeis neothumensis Krammer CNTH 3, 1 5 2,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,4 Cyclotella comensis Grunow CCMS 4, 3 3 1,2 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, , Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4, 1 3 1,2 Epithemia adnata (Kützing) Brébisson EADN 4, 3 5 3,7 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, , Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, 1 2 1,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Eunotia sp. EUNS 5, 1 2 2,5 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5, 2 3 1,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, , Fragilaria capucina Desmazières ssp. rumpens (Kützing) Lange-Bertalot FCRU 4, 1 3 1,2 Fragilaria crotonensis Kitton FCRO 4, 1 4 2,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,4 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, ,2 Fragilaria nanana Lange-Bertalot FNAN 5, 2 3 3,7 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, 1 3 1,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt GEXL 5, ,5 Gomphonema minutum (Agardh) Agardh GMIN 4, , Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,2 Gomphosphenia tackei (Hustedt) Lange-Bertalot GPTA, 2 2,5 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, 1 4 1,2 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, 2 4 3,7 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,5 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,4 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,5 Navicula opportuna Hustedt NOPP 5, 3 1 1,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, 3 4 1,2 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, 2 4 2,5 Navicula sp. NASP 3, ,5 Naviculadicta multiconfusa Lange-Bertalot NDMU, 1,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, 1 3 1,2 Nitzschia pura Hustedt NIPR 4, 1 1 1,2 Planothidium daui (Foged) Lange-Bertalot PDAU 4, ,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,7 Planothidium peragallii (Brun & Héribaud) Round & Bukhtiyarova PTPE 5, 2 3 1,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, 1 3 1,2 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, 1 3 1,2 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, ,2 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, 1 3 2,5 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 Puncticulata radiosa (Lemmermann) Håkansson PRAD 4, ,2 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,7 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, 3 3 1,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, 2 3 1,2 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, , Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, 1 4 1,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,7 Staurosira robusta (Fusey) Lange-Bertalot SRBU, 9 2,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 Stephanodiscus minutulus (Kützing) Cleve & Moller STMI 4, 1 5 2,5 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, 2 3 2,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, , SUMMA (antal skal): 41 SUMMA (antal taxa): 66 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 66 TDI (-1): 41, ADMI (%): 29,8 Acidofil ( ): 66 Alkalibiont ( ): 17 Diversitet: 4,42 % PT: 1, EUNO (%): 2,4 Circumneutral ( ): 541 Odefinierad ( ): 56 IPS (1-2): 17,5 ACID: 7,21 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

107 VISKAN 21 Bilaga 1 BILAGA 1 Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning 13

108 VISKAN 21 Bilaga 1 Namn X-koord Y-koord Datum Konduktivitet ph Alkalinitet Färgtal Ca Mg Na K ms/m mekv/l mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Västra Götalands län Abborrsjön utlopp ,7 5,5 -,1 141,95,3,97,1 Abborrsjön utlopp ,53 6,5,18 257,224,55,143,9 Alsjön 25 utlopp ,6 7,2,422 31,483,45,16,7 Alsjön 25 utlopp ,91 7,3,415 35,495,47,161,7 Apelnässjön 591 utlopp ,2 6,4,11 127,181,56,141,17 Apelnässjön 591 utlopp ,99 7,,186 25,285,76,169,15 Asksjön H5 utlopp ,38 6,9,237 44,294,97,245,2 Björken utlopp ,96 6,9,25 92,298,63,211,13 Björken utlopp ,88 7,, ,34,76,218,15 Bosjön 3.71 utlopp ,8 6,8,22 81,294,67,194,14 Buasjön 15:123 utlopp ,14 6,6, ,239,113,27,19 Bålån , 6,6,18 121,231,66,27,15 Bålån ,6 6,1,32 115,152,53,167,14 Bålån ,28 6,9,159 84,267,62,185,13 Bålån ,52 7,,182 79,299,7,25,15 Bålån ,73 6,7, ,236,62,186,13 Bålån ,9 6,9, ,26,72,195,14 Bårredsjön 15:117 utlopp ,97 7,1,231 86,315,72,198,15 Bäck från Sandfallasjön ,35 4,7 -,1 169,64,54,225,18 Bäck från Tjugensjön 15: ,87 6,3,13 71,21,69,218,1 Bäck vid Habacken ,85 4,9 -,1 125,58,39,149,12 Bäck vid Hanatorp ,23 5,3 -,1 131,131,81,55,27 Bökebäcken ,79 6,6,7 72,178,58,254,1 Bökebäcken ,9 6,9,116 18,216,5,227,8 Djursjön 7 utlopp ,24 6,2,12 145,221,67,198,1 Djursjön 7 utlopp ,42 6,1,84 166,18,63,191,16 Djursjön 7 utlopp ,94 5,7 -,1 151,111,44,144,13 Djursjön 7 utlopp ,66 6,2,72 137,162,5,159,12 Djursjön 7 utlopp ,66 5,9,47 297,194,61,164,11 Djursjön 7 utlopp ,23 6,5, ,234,61,174,12 Djursjön 7 utlopp ,73 6,2,58 212,185,55,163,13 Djursjön 7 utlopp ,3 6,3,97 167,2,57,175,1 Dragsjöbäcken ,65 4,7 -,1,38,5,183,16 Dragsjöbäcken ,35 4,6 -,1,35,43,17,16 Dräggsjön 12 utlopp ,15 5,7,16 84,91,5,152,14 Dräggsjön 12 utlopp ,9 6,7,161 52,243,86,26,18 Dräggsjön 12 utlopp ,2 7,,21 82,28,87,216,18 Ekån EK ,28 6,5,58 85,149,53,22,15 Ekån EK ,83 6,8,11 71,198,59,222,13 Ekån EK ,9 6,9,171 67,259,8,263,15 Ekån EK ,1 6,8,113 11,222,55,227,13 Ekån EK ,14 6,9,141 9,233,59,23,1 Eningen SV utlopp ,51 6,9,253 1,375,68,339,13 Enån E ,83 6,4, ,177,77,191,24 Enån E ,2 6,9,19 77,243,99,221,21 Enån E ,84 6,7,168 12,241,91,228,22 Finnabäcken ,98 4,7 -,1,6,44,152,17 Finnabäcken Finnedalen ,51 5,5 -,1 144,117,62,176,14 Finnabäcken Finnedalen ,36 4,7 -,1 246,78,54,137,13 Flybrobäcken ,75 6,1,49,13,43,165,17 Frisjön utlopp ,84 6,7,181 98,277,87,195,16 Frisjön utlopp ,77 6,6,138 89,218,7,165,14 Furesjön utlopp ,44 6,7,263 47,332,59,136,6 Furesjön utlopp ,62 7,1,294 68,359,67,144,7 Furusjö 15:132 utlopp ,95 6,9,218 34,315,61,221,7 Gasslången utlopp ,63 6,1,64 152,195,52,196,17 Gasslången utlopp ,72 6,7,21 267,333,84,283,21 Grindabackebäcken GR ,61 5,8,16 67,78,67,184,17 Grunnasjön utlopp ,4 5,5 -,1 114,94,29,95,8 Grunnasjön utlopp ,12 6,6, ,255,58,161,9 Hagabäcken ,26 6,8, ,292,89,252,21 Havsjön 538 utlopp ,33 5,4 -,1 119,91,3,114,6 Havsjön 538 utlopp ,7 6,9, ,334,5,154,7 Hedgärdessjö 15:48 utlopp ,16 6,5,11 34,26,61,24,11 Hedgärdessjö 15:48 utlopp ,15 6,4,76 62,159,58,191,14 Hedån H ,1 6,3,52 11,134,56,188,16 Hedån H ,78 6,9,167 71,238,81,244,16 Hedån H ,8 6,9, ,33,82,233,2 Hedån H ,87 7,,245 96,37,91,267,14 Hestrabäcken ,26 5,3 -,1,85,67,183,24 Holsjön utlopp ,97 6,6,124 11,225,72,183,15 Hungern SO5.159 utlopp ,79 6,9, ,322,51,143,12 Hårsåssjön 15:111 utlopp ,36 6,4, ,29,11,222,25 Hällesjön 2 utlopp ,71 6,3,96 122,22,65,198,12 Hällesjön 2 utlopp ,71 6,6, ,255,67,195,13 Iglabäcken I ,7 7,1,373 92,446,116,294,2 Iglabäcken I ,8 7,1,42 89,472,117,288,23 Iglabäcken I ,66 6,9,151 89,234,74,222,17 14

109 VISKAN 21 Bilaga 1 Namn X-koord Y-koord Datum Konduktivitet ph Alkalinitet Färgtal Ca Mg Na K ms/m mekv/l mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Västra Götalands län Iglabäcken I ,55 7,2, ,389,79,29,13 Iglabäcken I ,6 7,,38 111,378,98,273,2 Järvasjön 24 utlopp ,14 7,1,327 37,41,48,148,9 Järvasjön 24 utlopp ,84 7,4,511 43,58,52,154,1 Karken utlopp ,71 6,8,198 91,296,78,251,16 Kinnasjön 26 utlopp ,83 7,1,429 34,487,42,138,7 Kinnasjön 26 utlopp ,97 7,3,437 36,52,46,146,8 Klarsjön 14 utlopp ,86 6,9,296 27,352,62,147,12 Klarsjön 14 utlopp ,41 7,1,36 34,4,68,155,13 Kroksjön 19 utlopp ,5 6,5,279 97,328,112,2,3 Kroksjön 19 utlopp ,77 6,6,331 23,355,113,213,3 Kroksjön 2 utlopp ,46 6,7, ,418,57,137,7 Kroksjön 2 utlopp ,31 6,5, ,333,6,15,6 Kroksån ,57 6,7, ,244,7,24,11 Kroksån ,68 6,5,9 153,197,64,25,18 Kroksån ,18 6,1,27 147,134,46,155,14 Kroksån ,6 6,8,81 126,181,53,17,12 Kroksån ,87 6,5,75 28,23,64,173,11 Kroksån ,64 6,9, ,261,66,188,13 Kroksån ,94 6,6,7 194,198,56,172,13 Kroksån ,66 6,8,18 159,214,6,181,11 Kullabäcken K , 7,, ,396,1,446,24 Kullabäcken K ,49 6,8,121 98,253,68,375,19 Kullabäcken K ,54 6,9,15 76,272,74,348,18 Kullabäcken K ,4 7,2,235 72,359,94,46,18 Kullabäcken K ,97 7,1, ,372,81,275,17 Kullabäcken K ,55 7,,229 17,337,84,278,17 Kållebäcken SV ,23 6,9, ,418,68,187,16 L Hålsjön 15:641 utlopp ,16 6,7,85 29,162,87,216,23 L Häggån ,88 6,6, ,29,76,187,21 L Häggån ,43 6,2,52 146,144,54,142,16 L Häggån ,75 6,3,77 122,161,58,147,14 L Häggån ,96 6,8,154 16,218,75,166,15 L Häggån ,21 6,4,97 247,211,75,172,15 L Häggån ,19 6,9, ,253,89,24,14 Lassesjön 825 utlopp ,76 6,,77 224,219,53,137,12 Lassesjön 825 utlopp , 6,4,68 166,183,46,114,1 Lassesjön 825 utlopp ,9 6,4, ,254,54,129,12 Lassesjön 825 utlopp ,25 7,,192 16,289,63,131,12 Lillasjön 628 utlopp ,92 6,2,86 62,15,59,152,13 Lillasjön 628 utlopp ,32 6,8,23 5,251,75,189,11 Lillån ,61 6,7,92 98,211,66,24,2 Lillån L ,53 7,1,298 34,322,129,273,21 Lillån L , 6,4,5 78,125,61,18,21 Lillån L ,38 6,9,186 53,249,98,231,21 Lillån L ,23 7,,36 98,364,14,238,18 Lillån L ,91 6,8,161 78,232,89,243,19 Lindåsasjön 559 utlopp ,84 6,4,7 95,169,54,148,18 Ljungaån ,38 6,8, ,317,12,246,16 Ljungaån ,68 6,8, ,242,84,297,29 Ljungaån ,4 6,5,61 137,159,53,194,16 Ljungaån ,9 6,9,118 11,21,7,215,16 Ljungaån ,7 6,8, ,282,79,22,14 Ljungaån ,34 6,8, ,28,89,221,16 Ljungsjön utlopp ,88 5,6 -,1 126,77,49,136,16 Lundaboån ,76 6,7,246 88,323,76,196,11 Lundaboån ,9 6,4,95 128,22,69,196,21 Lundaboån ,39 6,,29 111,128,48,16,15 Lundaboån ,43 6,6,132 81,21,56,169,11 Lundaboån ,66 6,4, ,271,68,181,12 Lundaboån ,9 6,8,236 99,317,72,197,13 Lundaboån ,98 6,5,94 123,23,72,199,22 Lundaboån ,59 6,1,3 112,136,53,166,16 Lundaboån ,66 6,8,128 89,214,65,167,14 Lundaboån ,68 6,6, ,265,71,182,13 Lundaboån ,71 7,,21 11,293,75,21,14 Lundasjön 22 utlopp ,49 6,9,281 76,375,6,189,1 Lundasjön 22 utlopp ,37 7,4, ,515,62,195,1 Lussebäcken LU ,21 6,2,39,9,82,226,25 Lussebäcken LU ,62 6,2,25 77,77,67,179,18 Lussebäcken LU ,8 6,2,38,9,8,213,22 Lysjön 612 utlopp ,81 6,8,146 58,219,9,27,29 Lysjöån ,33 6,5,63 75,156,72,165,2 Lysjöån ,65 6,7, ,191,81,192,21 Marsjön K2 inlopp ,7 7,1,23 71,377,88,498,21 Marsjön K3 inlopp ,36 6,9,186 82,281,61,343,13 Mjögaresjön 54 utlopp ,23 7,,529 11,68,91,182,14 Mjögasjön 15:644 utlopp ,5 6,7,141 47,235,61,29,11 15

110 VISKAN 21 Bilaga 1 Namn X-koord Y-koord Datum Konduktivitet ph Alkalinitet Färgtal Ca Mg Na K ms/m mekv/l mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Västra Götalands län Mjögasjön 15:644 utlopp ,99 6,8,173 74,251,56,184,1 Mjösjön 15:64 utlopp ,3 6,8,236 32,316,69,23,8 Mjösjön 15:64 utlopp ,68 7,1,337 49,399,68,195,8 Måbäcken ,87 6,4,6 147,192,76,26,22 Måbäcken ,73 6,,26 121,147,59,172,15 Måbäcken ,21 6,8,19 19,227,79,191,14 Måbäcken ,56 7,,19 21,37,84,21,16 Måbäcken ,6 7,, ,264,82,218,15 Oxasjö 15:136 utlopp ,6 7,,22 3,33,74,233,9 Pickesjön 711 utlopp ,42 6,4,13 27,159,47,135,9 Pickesjön 711 utlopp ,24 6,9,139 38,23,59,165,1 Ringebäcken RB ,98 5,8,15 156,18,69,193,18 Ringebäcken RB ,61 6,6,16 139,18,98,245,18 Ringebäcken RB ,55 5,9,29 158,123,8,235,15 Ringebäcken RB ,64 6,2,57 144,138,84,234,13 Ryasjön 598 utlopp ,12 6,6, ,239,79,167,2 Ryasjön 598 utlopp ,43 6,5,146 94,21,69,137,17 Rydsbäcken ,53 6,5,75 178,129,71,352,44 Skansasjön 556 utlopp ,5 6,3,96 94,246,92,52,31 Skrimsjö 658 utlopp ,94 6,2,51 131,155,37,114,11 Skrimsjö 658 utlopp ,53 6,7, ,282,61,166,14 Skrålabäcken Nyhagen ,6 7,1, ,444,138,451,46 Skrålabäcken Nyhagen ,8 7,3,428 95,574,165,418,35 Skrålabäcken Nyhagen ,9 7,4,648 4,777,217,512,47 Skrålabäcken Nyhagen ,7 7,4,69 1,669,186,331,42 Skärsjön 436 utlopp ,96 6,6,11 26,156,32,16,7 St Abborrasjön 581 utlopp ,63 5,3 -,1 174,93,42,12,11 St Abborrasjön 9 utlopp ,45 7,3,414 38,436,6,137,8 St Abborrasjön 9 utlopp ,94 7,2,534 7,567,76,168,8 St Barrsjön 15:634 utlopp ,92 6,9,139 4,225,71,35,13 St Barrsjön 15:634 utlopp ,85 6,7,144 52,222,71,346,13 St Dalsjön 786 utlopp ,12 6,5,81 23,114,32,77,7 St Eksjö EK2 utlopp ,4 7,1,24 3,348,57,241,8 St Eksjö EK2 utlopp ,3 7,1,24 42,321,52,216,7 St Galtasjön 11 utlopp ,7 7,1,47 69,496,61,188,11 St Galtasjön 11 utlopp ,62 7,3,528 16,634,62,183,11 St Hagasjö 61 utlopp ,71 6,3,75 221,184,52,153,11 St Hissjön utlopp ,16 6,5,13 138,239,53,165,11 St Nakersjön 1 utlopp ,61 6,6,22 15,291,59,218,1 St Nakersjön 1 utlopp ,15 6,9,218 24,335,59,186,1 St Älsjön 752 utlopp ,6 6,7,238 55,313,49,141,12 Storsjön "utlopp" ,62 6,8,119 87,228,59,173,12 Surtan Fotskäl ,53 6,5,71 134,17,61,191,21 Surtan Fotskäl ,95 6,9,177 11,265,84,26,2 Surtan Fotskäl ,8 7,1,32 122,377,11,254,22 Surtan SO ,44 7,, ,383,88,2,16 Surtan SO ,61 6,7, ,236,15,367,38 Surtan SO ,84 6,6,12 123,23,51,135,14 Surtan SO ,34 6,6, ,283,64,157,11 Surtan SO ,68 7,, ,368,81,199,16 Svansjön 629 utlopp ,17 6,1,51 12,128,44,146,12 Svansjön 629 utlopp ,8 6,9,291 65,364,6,164,12 Svansjön tillflöde ,34 4,4 -,1,65,51,165,24 Svansjön tillflöde ,69 5,1 -,1,55,42,148,15 Svänasjön 13 utlopp ,99 6,9,231 46,296,51,153,9 Svänasjön 13 utlopp ,31 7,2,274 57,345,54,145,1 Sågebäcken mynningen ,98 5,3 -,1 96,88,55,183,17 Sågebäcken mynningen ,27 5,8 -,1 9,19,68,222,15 Sågebäcken mynningen ,19 6,1,3 21,139,74,229,11 Sågebäcken mynningen , 6,,19 149,121,63,212,13 Sävbäcken Skarnhalla ,77 6,3,49 116,144,64,156,19 Sävbäcken Skarnhalla ,17 6,1,22 97,11,53,133,17 Sävbäcken Skarnhalla ,42 6,3,4 91,136,57,138,14 Sävbäcken Skarnhalla ,36 6,7,94 68,18,74,166,14 Sävbäcken Skarnhalla ,13 5,8,16 198,129,59,142,17 Sävbäcken Skarnhalla ,86 7,,161 98,222,87,192,13 Sävsjö 15 inlopp ,54 6,2,67 144,171,71,211,19 Sävsjö 15 inlopp ,1 6,3,63 117,164,62,183,15 Sävsjö 15 inlopp ,2 6,8,138 92,226,69,188,14 Sävsjö 15 inlopp ,65 6,4, ,223,73,185,14 Sävsjö 15 utlopp ,42 6,5, ,222,77,222,21 Sävsjö 15 utlopp ,75 6,1,51 121,156,54,17,16 Sävsjö 15 utlopp ,65 6,7, ,226,67,181,15 Sävsjöbäcken Enelund ,57 5,8,21 147,133,56,168,16 Sävsjöbäcken Enelund ,35 6,,29 131,136,52,156,15 Sävsjöbäcken Enelund ,12 6,3,51 13,144,49,137,1 16

111 VISKAN 21 Bilaga 1 Namn X-koord Y-koord Datum Konduktivitet ph Alkalinitet Färgtal Ca Mg Na K ms/m mekv/l mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Västra Götalands län Sävsjöbäcken Enelund ,19 6,6,11 18,216,67,174,12 Sävsjöbäcken Enelund ,24 5,9,31 21,157,57,142,13 Sävsjöbäcken Enelund ,81 6,6,97 165,213,66,16,1 Sävsjön 51 utlopp ,48 6,6, ,245,7,171,12 Sävsjön 51 utlopp ,74 6,3,88 21,25,61,144,11 Sävsjön 569 utlopp ,23 6,1,48 11,142,51,13,14 Sävsjön 569 utlopp ,5 7,, ,331,76,164,14 Södra Kypesjön utlopp ,82 6,6,153 57,272,7,195,16 Södra Kypesjön utlopp ,21 6,9, ,335,78,198,17 Tolken tillflöde ,38 4,6 -,1 87,59,57,21,17 Torestorpsån efter Övermån ,1 6,7,175 15,267,79,29,14 Torestorpsån efter Övermån ,33 6,7,19 99,291,89,235,18 Torestorpsån efter Övermån ,4 6,4,73 11,179,64,189,18 Torestorpsån efter Övermån ,34 6,6,94 83,183,63,165,15 Torestorpsån efter Övermån ,66 6,6, ,236,73,188,14 Torestorpsån efter Övermån ,29 6,9,16 121,258,74,25,16 Trehörningen 15:12 utlopp ,29 7,3,281 43,366,61,199,1 Tyviksån ,3 5,9,66 143,144,53,136,12 Tyviksån ,7 6,6, ,225,71,161,14 Tyviksån ,87 5,9,34 255,175,63,174,11 Tyviksån ,2 6,2,72 254,28,66,174,11 Uppsalen 1.72 utlopp ,63 6,8,192 84,39,44,13,8 Utterbäcken ,2 5,8,12 185,12,6,251,17 Uttrabäcken SV ,6 6,5,136 11,232,64,185,14 Uttrabäcken SV ,46 6,7,18 133,296,66,198,13 V Surtan SV ,33 6,8, ,4,86,262,13 V Surtan SV ,68 6,6,141 14,253,71,225,19 V Surtan SV ,68 6,6, ,26,52,199,12 V Surtan SV ,86 6,8, ,39,7,236,12 V Surtan SV ,8 6,7, ,229,58,246,13 V Surtan SV ,34 6,4,11 188,236,62,251,14 Vänesjön 726 utlopp ,62 6,,79 251,239,46,126,6 Vänesjön 726 utlopp ,94 5,8,56 447,272,59,15,7 Vännebosjön 6 utlopp ,85 6,4,8 147,162,53,173,11 Vännebosjön 6 utlopp ,69 6,7, ,256,7,192,12 Västersjön utlopp ,83 6,8,181 96,287,56,223,11 Ålbäcken ,75 6,,18 11,118,72,229,3 Älesjön 61 utlopp ,73 5,9,16 54,65,29,86,6 Älesjön 61 utlopp ,54 6,4,61 175,156,62,161,9 Älgsjön 18 utlopp ,5 7,1,51 26,56,73,167,13 Älgsjön 18 utlopp ,1 7,5,585 39,626,75,18,14 Ärtingen 88 utlopp ,44 6,7,162 31,245,98,271,17 Ö Surtan SO ,86 6,8, ,293,63,166,14 Ö Surtan SO ,2 6,5, ,265,52,15,11 Öjasjön 16 utlopp ,47 6,8,13 83,192,64,167,14 Öjasjön 16 utlopp ,4 7,, ,256,75,195,16 Öjaån ,68 6,6, ,29,6,22,13 Öjaån ,64 6,7, ,235,6,177,12 Örbäck ,28 6,5,13 189,247,59,155,14 Örbäck ,37 6,3,62 27,191,48,134,11 Örbäck ,2 6,,81 181,192,47,115,11 Örbäck ,72 6,8, ,23,53,128,11 Örbäck ,4 6,8, ,27,64,142,12 Örbäck ,4 7,1, ,292,67,146,12 Ösjön H4 utlopp ,85 6,7,24 69,287,79,233,14 Öxasjön 17 utlopp ,46 6,9,29 93,39,54,176,11 Öxasjön 17 utlopp ,97 7,3, ,489,63,179,15 17

112 VISKAN 21 Bilaga 1 Namn X-koord Y-koord Datum Konduktivitet ph Alkalinitet Färgtal Ca Mg ms/m mekv/l mgpt/l mg/l mg/l Hallands län Abborravattnet utlopp ,5 7,3,32 4 8,9,74 Abborravattnet utlopp ,1 7,5, ,74 Abborrån ,5 6,4,72 5 4,1 1,1 Abborrån ,4 7,1,18 8 5,6,82 Albäcken nedströms Sunnansjöar ,61 6,2,41 7 2,9,79 Albäcken nedströms Sunnansjöar ,69 6,6,76 1 4,2,87 Albäcken nedströms Ärsjöarna ,46 7,, ,9,86 Albäcken nedströms Ärsjöarna ,73 6,9,2 7 6,4,9 Albäcken utflöde ,28 7,2,21 5 7,8 1,3 Albäcken utflöde ,45 6,5,63 1 3,8,86 Albäcken utflöde ,88 7,1, ,2 1, Albäcken utflöde ,63 7,1,17 8 6, 1, Albäcken utflöde ,75 7,,24 6 7,7 1,1 Albäcken utflöde ,72 7,, ,1 1,1 Barkasjön utlopp ,63 6,4,18 6 5,4 1,3 Barkasjön utlopp ,46 6,8,18 8 5,2 1,1 Björnbäcken Vikslätt (Skottsjöbäcken) ,48 7,2, , 1,7 Björnbäcken Vikslätt (Skottsjöbäcken) ,57 7,2, , 1,2 Botasjö utlopp ,97 7,3,21 6 6,5,67 Botasjö utlopp ,1 7,4,28 6 7,8,66 Deromesjön utlopp ,1 7,2,28 2 6,7 1,5 Deromesjön utlopp ,83 7,3, ,2 1,6 Fävren utlopp ,64 7,2, ,6 1,5 Fävren utlopp ,73 7,1,2 6 5,5 1,4 Fönhultaån nedströms doserare ,96 7,5,37 9 9,9 1,2 Fönhultaån nedströms doserare ,6 6,9, ,3,76 Fönhultaån nedströms doserare ,42 7,2,16 6 5,3,96 Fönhultaån nedströms doserare ,35 6,8,11 8 3,9,84 Fönhultaån nedströms doserare ,68 7,3,22 6 6,2,99 Fönhultaån nedströms doserare ,88 7,4, ,6 1,1 Fönhultaån nedströms doserare ,89 6,9,15 2 5,5,85 Fönhultaån nedströms doserare ,98 7,, ,7,83 Fönhultaån nedströms doserare ,89 7,, ,1,85 Fönhultaån nedströms doserare ,6 7,1, ,9,99 Fönhultaån nedströms doserare ,35 7,3,35 1 8,6,97 Fönhultaån uppströms doserare ,1 6,7,1 9 4,3,94 Fönhultaån uppströms doserare ,59 5,6, ,,68 Fönhultaån uppströms doserare ,24 6,8,7 6 3,5,85 Fönhultaån uppströms doserare ,74 6,1, ,8,76 Fönhultaån uppströms doserare ,28 6,5,66 1 3,4,77 Fönhultaån uppströms doserare ,66 6,4,1 1 3,8,79 Garnasjö utlopp ,28 6,3, ,9,77 Garnasjö utlopp ,18 6,1,1 6 4,3,9 Gudmundaredssjön utlopp ,2 7,4,3 4 8,3 1,2 Gudmundaredssjön utlopp ,44 7,2, ,5 1,1 Gärdessjön utlopp ,74 6,8, ,6 1,1 Gärdessjön utlopp ,54 7,3,28 7 7,5,82 Gösjön norr litoralt ,86 6,5, , 1,1 Gösjön norr litoralt ,52 7,1, ,,91 Helsjön utlopp ,3 6,9,24 2 7,2 1,2 Helsjön utlopp ,41 7,2,22 2 6,1 1, Hornån utflöde ,38 7,1, ,2 1,2 Hornån utflöde ,99 7,, ,1 1,4 Hornån utflöde ,26 6,8,18 6 5,5 1,2 Hornån utflöde ,8 7,2, ,8 1,3 Hornån utflöde ,6 7,,2 65 5,4 1,1 Hornån utflöde ,21 7,1,19 5 5,4 1,1 Hornån utflöde ,25 7,, ,9 1,1 Hultasjön utlopp ,9 7,7, ,2 1,5 Hultasjön utlopp ,4 7,7, ,6 Kroksjö (Albäcken) norr ,79 7,2,16 6 5,9,84 Kroksjö (Albäcken) norr ,31 7,,17 8 6,2,85 Kroksjö (Kvarnbäcken) utlopp ,5 6,9,22 2 6,5,72 Kroksjö (Kvarnbäcken) utlopp ,4 7,,32 4 9,,76 Kungsätersån Hultaberg ,18 7,2,25 7 7,4 1,4 Kungsätersån Hultaberg ,97 7,,16 9 5,8 1,2 Kungsätersån Hultaberg ,9 7,2,18 6 5,8 1,2 Kungsätersån Hultaberg ,27 7,,19 1 5,8 1,3 Kungsätersån Hultaberg ,14 7,,19 8 6,1 1,2 Kungsätersån Hultaberg ,14 7,1,25 9 6,9 1,2 Kvarnaå, Övrå ,6 6,8,9 8 3,5,76 Kvarnaå, Övrå ,12 6,5,6 11 3,3,73 Kvarnbäcken Mälltorp ,17 7,2,2 15 6,5 1,1 18

113 VISKAN 21 Bilaga 1 Namn X-koord Y-koord Datum Konduktivitet ph Alkalinitet Färgtal Ca Mg ms/m mekv/l mgpt/l mg/l mg/l Hallands län Kvarnbäcken Mälltorp ,12 6,3,45 6 2,7,93 Kvarnbäcken Mälltorp ,24 7,2, ,2,96 Kvarnbäcken Mälltorp ,57 6,9,1 35 3,7,87 Kvarnbäcken Mälltorp ,71 7,3,2 25 6, 1, Kvarnbäcken Mälltorp ,5 7,1,2 25 5,9,96 Lilla Värsjö utlopp ,8 7,2,25 2 7,1,74 Lilla Värsjö utlopp ,17 7,5, ,7,69 Mjösjön (Hornån) 48 m nedströms utlopp ,8 6,5,89 6 3,8 1,1 Mjösjön (Hornån) 48 m nedströms utlopp ,17 7,,15 8 4,9,84 Mäsen utlopp ,62 7,,1 25 4, 1,2 Mäsen utlopp ,61 6,8,11 3 3,8 1,1 Mäsån Stackenäs ,8 6,7,1 6 3,9 1,3 Mäsån Stackenäs ,63 6,8, ,1 1,3 Mäsån Stackenäs ,88 6,8, , 1,2 Oklången utlopp ,77 7,1,16 7 5,8 1,1 Oklången utlopp ,71 7,,16 9 5,7 1,1 Skottsjöbäcken Brostorp ,1 7,3, ,9 2,4 Skottsjöbäcken Brostorp ,29 7,2,22 4 6,1 2, Skottsjöbäcken Brostorp ,4 7,4, ,1 2,2 Skottsjöbäcken Brostorp ,46 6,9,16 1 4,7 1,4 Skottsjöbäcken Brostorp ,94 7,3,26 5 6,1 1,7 Skottsjöbäcken Brostorp ,74 7,1,3 4 6,8 1,9 Skottsjöbäcken Siggebol , 7,1,33 3 8,2 2,1 Skottsjöbäcken Siggebol ,35 7,1,24 3 6,4 1,8 Skottsjöbäcken Siggebol ,98 7,2,3 4 7,1 2, Skottsjöbäcken Siggebol ,5 6,7,18 8 4,9 1,2 Skottsjöbäcken Siggebol ,81 7,1,27 4 6,6 1,6 Skottsjöbäcken Siggebol ,62 6,8,3 4 6,7 1,6 Skärsjön (Mäsen) utlopp ,46 7,4,3 7 8,4 1, Skärsjön (Mäsen) utlopp ,47 7,3, ,8,89 Stamsjö utlopp ,54 7,3,22 5 5,9 1,3 Stamsjö utlopp ,1 7,3, ,9 1,4 Stora Agnsjön utlopp ,26 7,1,2 5 6,4 1,2 Stora Agnsjön utlopp ,79 7,2,2 6 6,,88 Stora Horredssjön utlopp ,83 6,5,17 3 5,4 1,3 Stora Horredssjön utlopp ,22 7,1,17 4 4,8 1,1 Stora Navsjön östr (litoralt) ,6 7,2,24 5 7,3,93 Stora Navsjön östr (litoralt) ,93 7,2,2 1 5,7,81 Stora Skottsjö utlopp ,99 6,9, ,2 1,8 Stora Skottsjö utlopp ,95 7,2, ,5 1,4 Stora Sävsjö utlopp ,35 7,2, ,2 1,1 Stora Sävsjö utlopp ,7 7,2,25 9 7,2 1,1 Stora Värsjö NÖ (litoralt) ,8 7,1, ,3,73 Stora Värsjö NÖ (litoralt) ,92 7,3, ,7,68 Uddasjö utlopp ,4 7,2,27 4 8,,72 Uddasjö utlopp ,16 7,7, ,75 Ulvatorpsbäcken Hallandsleden ,88 7,5, , 1,5 Ulvatorpsbäcken Hallandsleden ,14 7,3,3 35 8, 1,2 Ulvatorpsbäcken N St. Råred ,9 7,2,28 3 8,1 1,9 Ulvatorpsbäcken N St. Råred ,93 6,9,1 6 4,2 1, Ulvatorpsbäcken N St. Råred ,66 7,4,25 3 6,9 1,6 Ulvatorpsbäcken N St. Råred ,28 7,2,23 9 6,5 1,1 Ulvatorpsbäcken N St. Råred ,16 7,3, ,9 1,3 Ulvatorpsbäcken N St. Råred , 7,,3 25 7,2 1,5 19

114 11 VISKAN 21 Bilaga 1

115

116 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: