Samordnad recipientkontroll i VISKAN Viskans Vattenråd

Transkript

1 Samordnad recipientkontroll i VISKAN 21 Viskans Vattenråd

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Viskans Vattenråd Emma Nevander (sekreterare) Tel: c/o Miljöförvaltningen Borås stad 1 8 Borås E-post: emma.nevander@boras.se Utförare: Projektledare: Rapportansvarig: ALcontrol AB Håkan Olofsson Tel Karins gränd Halmstad E-post: hakan.olofsson@alcontrol.se Håkan Olofsson Övriga medverkande: Kvalitetsgranskning: Medins Havs och Vattenkonsulter AB: Per Anders Nilsson, Filip Erkenborn, Karin Johansson, Elisabeth Anderberg och Ylva Meissner Elisabet Hilding (ALcontrol AB) Omslagsfoto: Viskan vid Jössabron, lokal. (Foto: Medins Havs och Vattenkonsulter AB) Tryckt:

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...3 Rapportens utformning...3 Undersökningarna...3 Avrinningsområdet...3 Föroreningsbelastande verksamheter... RESULTAT OCH DISKUSSION...8 Väder och vattenföring...8 Klorofyll och siktdjup...11 Surhet och försurning...12 Organiskt material och syreförhållanden...14 Ljusförhållanden...1 Fosfor och näringsstatus...18 Kväve...2 Metaller i vatten...22 Metaller i vattenmossa...23 Ämnestransport...24 Bottenfauna...29 Kiselalger...3 REFERENSER...31 Följande bilagor finns på den bifogade CD-skivan BILAGA 1. Stationsvisa tidsserier och bedömningar...33 BILAGA 2. Föroreningsbelastande verksamheter...3 BILAGA 3. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, SRK...7 BILAGA 4. Temperatur- och syreprofiler i sjöar...7 BILAGA. Metaller i vatten och vattenmossa...77 BILAGA. Vattenföring, transport och arealspecifik förlust...79 BILAGA 7. Bottenfauna...91 BILAGA 8. Kiselalger...11 BILAGA 9. Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning...111

4

5 VISKAN 21 Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Viskans Vattenråd utför ALcontrol AB, i samarbete med Medins Havs och Vattenkonsulter AB, recipientkontrollen i Viskans avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 21. ALcontrol AB har haft huvudansvaret för uppdraget sedan år Temperatur, nederbörd och vattenföring I Borås blev årsmedeltemperaturen 7, C, vilket var, grader mer än långtidsmedelvärdet för perioden I Borås föll 99 mm nederbörd, vilket var ca 13 % mindre än normal nederbörd för perioden Årsmedelvattenföringen i Viskan vid Åsbro blev 31 m 3 /s, vilket var ca 2 % mindre än långtidsmedelvärdet för perioden Årets högsta dygnsmedelvattenföring i ån uppmättes den 31 januari. Vattenföringen vid Åsbro var då 12 m 3 /s. Under en lång period (maj-december) var vattenföringen lägre eller mycket lägre än normalt, med några få undantag. Vattenkemi Vid samtliga provtagningslokaler var motståndskraften mot försurning god eller mycket god. Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett nära neutralt vatten vid samtliga lokaler. Inte vid någon lokal uppmättes ph-värden >,, då risken för biologiska skador ökar. Vid samtliga provtagningslokaler i rinnande vatten var syretillståndet tillfredsställande, vilket tyder på god syresättning av vattnet och begränsad påverkan från syretärande ämnen. Merparten av vattendragen var måttligt till betydligt färgade. De högsta färgvärdena uppmättes i Surtan vid Rya, där vattnet bedömdes vara starkt färgat. I vattendrag med stor sjöandel, som t.ex. Slottsån (T1) och Lillån (L1) var dock vattenfärgen vid årets undersökningar svagare än normalt. Den låga vattenföringen och de därmed långa uppehållstiderna för vattnet i sjöarna gjorde att sedimentationen (reningen av vattnet) blev onormalt stor. I Surtan vid Björketorp och i Skuttran bedömdes vattnet generellt vara starkt grumligt. Statusen med avseende på näringsämnen, bedömt utifrån fosforhalter, siktdjup och klorofyll, åren redovisas i Tabell I. Samtliga provpunkter, med undantag av Skuttran, bedömdes uppnå god eller hög status med avseende på dessa kvalitetsfaktorer. Den totala fosfortransporten i Viskan år 21, beräknad vid Åsbro, blev ca 24 ton. För hela perioden syns ingen signifikant trend mot varken minskande eller ökande transporter av fosfor i Viskan vid Åsbro, men i förhållande till vattenföringen har fosfortransporten tydligt minskat de senaste 2-2 åren 1 Tabell I. Klassning av näringsstatus enligt Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) vid de undersökta lokalerna med utgångspunkt från fosfor, siktdjup och klorofyll. Klassningen baseras på data från perioden H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig. Referensvärden för fosfor har hämtats från VISS ( Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll 8 Nedstr. Mogden G R1 Rångedalaån G 7 Bosgården G M1 Munkån H Sjöbovallen H Jössabron G 4 Nedstr Sobacken G 3 Kinnaström H H1 Häggån H 3 Daltorp H T1v Slottsån H S Surtan, Rya H S9 Enån H S1 Surtan, Björketorp G C1 Hornån H L1 Lillån G A1 Skuttran M 1 Åsbro G 9sy Tolken H H H sy Öresjö H H H Ksy St Hålsjön H H H Tsy Tolken (Mark) H H H T1sy V Öresjön H H G Lsy Fävren H H G

6 VISKAN 21 Sammanfattning Haltminskningen för hela perioden har varit i storleksordningen 4 %. Vid merparten av de provtagna lokalerna var kvävehalterna måttligt höga eller höga. Vid fem lokaler (Viskan vid Jössabron, nedströms Sobacken, Kinnaström och Daltorp samt Skuttran) var halterna mycket höga. De högsta halterna uppmättes i Viskan vid Jössabron, d.v.s. nedströms Gässlösa reningsverk. I Viskans huvudfåra nedströms Gässlösa reningsverk var halterna förhållandevis höga vid årets undersökningar, p.g.a. låg utspädning av utsläpp till ån. Den totala kvävetransporten i Viskan år 21, beräknad vid Åsbro, blev ca 1 ton. Från början av 198-talet syns en signifikant trend till minskande transporter av kväve i Viskan vid Åsbro. De flödesviktade årsmedelhalterna av kväve visar också på signifikant minskande halter. Haltminskningen har under perioden varit i storleksordningen 3 %. Metaller i vatten Årsmedelvärdena för metaller i vatten motsvarade genomgående mycket låga till låga halter (klass 1 och 2 av ). Måttligt höga, höga eller mycket höga halter (klass 3, 4 och ) som årsmedelvärden erhölls inte vid någon lokal. Jämfört med den lokala referensen, Sjöbovallen, noterades tydlig avvikelse (>4 * referenshalt, KM Lab 2) för zink vid Jössabron och vid lokalerna nedströms i huvudfåran. Jämfört med Sjöbovallen noterades även något förhöjda halter (>2 * referenshalt) av kobolt och antimon vid Druvefors och Jössabron, krom, bly, kobolt och antimon nedströms Sobacken och vid Daltorp samt kadmium, bly, kobolt och antimon vid Åsbro. Inga gällande gränsvärden eller bedömningsgrunder för metaller i vatten i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 21:4 överskreds. Metaller i vattenmossa Metallhalterna i vattenmossa var mestadels låga eller måttligt höga. I Viskan nedströms Sobacken var dock kromhalten hög. Jämfört med den lokala referensen, Sjöbovallen, noterades tydlig avvikelse (>4 * referenshalt, KM Lab 2) med avseende på krom och zink i Viskan nedströms Sobacken. Provpunkten ligger nedströms Djupasjön och Guttasjön där föroreningar av bl.a. krom och zink tidigare uppmätts. Jämfört med Sjöbovallen noterades även något förhöjda halter (>2 * referenshalt) av bly och kobolt i Viskan nedströms Sobacken. Vid Druvefors var zinkhalten lite förhöjd, vilket sannolikt beror på påverkan från dagvatten. Vid Jössabron var zink- och kopparhalterna något förhöjda. Påverkansprofilen för metaller i vatten och metaller i vattenmossa visade till viss del överensstämmande resultat. Bottenfaunan Undersökning av bottenfauna omfattade två lokaler i rinnande vatten, Viskan vid Jössabron och Viskan nedströms Sobacken (Rydboholm). Resultaten indikerade att en viss näringsämnespåverkan föreligger. Vid båda lokalerna bedömdes förhållandena med avseende på försurning som nära neutralt. Sex ovanliga arter påträffades vid årets undersökning och båda lokalerna bedöms hysa höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. Kiselalger Undersökning av kiselalger omfattade två lokaler i rinnande vatten, Viskan vid Jössabron och Viskan nedströms Sobacken. Resultaten indikerade att en viss näringsämnespåverkan föreligger, men båda lokalerna bedömdes dock tillhöra klass 1, hög status. Surhetsindexet visade att båda lokalerna uppvisade alkaliska förhållanden. 2

7 VISKAN 21 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Viskans Vattenråd utför ALcontrol AB, i samarbete med Medins Havs och Vattenkonsulter AB, recipientkontrollen i Viskans avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 21. ALcontrol AB har haft uppdraget sedan år Viskans Vattenråd bildades vid föreningsstämman den 31 oktober 27. Vattenrådet ersatte då Viskans vattenvårdsförbund som verkat sedan år 191. Viskans Vattenråd är en sammanslutning mellan olika aktörer som har ett direkt intresse av Viskan. Vattenrådet ska: - fortlöpande följa vattnets beskaffenhet, vattnets förändringar och vattenföring, - skriftligen, minst en gång varje år, lämna en redogörelse för dessa undersökningar, - vid behov lämna förslag till vattenvårdande åtgärder, - medverka aktivt i planeringsprocesser, diskutera frågor och medverka till lösningar samt förankra åtgärdsplaner. Kontaktperson för Viskans Vattenråd är: Emma Nevander, c/o Miljöförvaltningen, Borås stad, 1 8 BORÅS, Tel: , emma.nevander@boras.se För mer information besök gärna vattenrådets hemsida: Rapportens utformning I denna rapports huvuddel redovisas resultaten kortfattat. Metodik, analysresultat samt mer information om de biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilaga. I bilagorna 1, 7 och 8 redovisas också tidsserier och bedömningar enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999) och bedömningsgrunder i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) för samtliga provtagningslokaler. Undersökningarna Undersökningarna år 21 har utförts i enlighet med gällande kontrollprogram daterat Recipientkontrollprogrammet är avsett att beskriva den samlade påverkan på vattendraget och syftar således inte i första hand till att påvisa enskilda anläggningars inverkan. Målsättningen är att i regional skala beskriva recipientens tillstånd och status samt beräkna transporten av enskilda ämnen från systemets olika grenar. Ingående provtagningspunkter redovisas på Karta 1. Vilka undersökningar som utförts vid respektive provtagningspunkt framgår av Tabell 1. Utöver gällande kontrollprogram tas också prover i Surtan vid Nödinge, uppströms och nedströms travbana. Resultaten från den provtagningen redovisas i Bilaga 3, men utvärderas inte närmare i denna rapport. Avrinningsområdet Viskan rinner från sjön Tolken (228 m.ö.h.) i Västergötland först åt norr och sedan åt väster till Öresjö (133 m.ö.h.). Därefter rinner ån huvudsakligen åt sydväst genom Borås och Kinna för att slutligen mynna i Klosterfjorden norr om Varberg i Halland. Större biflöden är Häggån (Frisjön), Slottsån (Öresjöarna), Surtan, Lillån (Fävren), Hornån samt Skuttran. 3

8 VISKAN 21 Bakgrund Lera och silt dominerar jordlagren i Viskans dalgång från kusten upp till Kinna och i Surtans dalgång upp till Hyssna. Längre uppströms samt i de yttre delarna av avrinningsområdet dominerar morän. Av den totala avrinningsarealen på 223 km 2 utgörs % av sjöar, 7 % av skogsmark, 1 % av jordbruksmark och 3 % av urban mark (vattenwebb.smhi.se). Jordbruksmarken finns främst i nedre delen av Viskan samt i Surtans, Lillåns och Skuttrans dalgångar. Karta 1. Viskans avrinningsområde med provtagningspunkter och kommunala avloppsreningsverk. Lantmäteriet 4

9 VISKAN 21 Bakgrund Tabell 1. Provpunkter, koordinater, undersökningsmoment och frekvenser för undersökningar inom ramen för Viskans recipientkontroll. Undersökningarna vid provpunkt 1 utförs ej eftersom Södra Cell numera har kommunalt dricksvatten Nr Vattendrag Lokalnamn Koordinater Moment Frekvens Ansvarig org. ggr/år år Huvudfåran, rinnande vatten 1 Viskan Väröbruk Fys-kem 1 Södra Cell Bakteriologisk 2 Södra Cell 1 Viskan Åsbro Fys-kem 12 SLU Metaller i vatten 12 SLU Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR Kiselalger vart 3:e Viskans VR 3 Viskan Daltorp, nedströms Skene Fys-kem, BV 12 Viskans VR Metaller i vatten Viskans VR Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR 3 Viskan Kinnaström, uppströms Kinna Fys-kem, BV 12 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR 4 Viskan Nedströms Sobacken ARV Fys-kem, BV 12 Viskans VR Metaller i vatten Viskans VR Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR Bottenfauna 1 Viskans VR Kiselalger 1 Viskans VR Viskan Jössabron, nedströms Borås Fys-kem, BV 12 Viskans VR Metaller i vatten Viskans VR Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR Bottenfauna 1 Viskans VR Kiselalger 1 Viskans VR 3 Viskan Druvefors, i Borås Metaller i vatten Viskans VR Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR Viskan Sjöbovallen, uppströms Borås Fys-kem, BV Viskans VR Metaller i vatten Viskans VR Metaller i vattenmossa 1 Viskans VR 7 Viskan Bosgården, mynning i Öresjö Fys-kem, BV Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR 8 Viskan Nedströms Mogden Fys-kem, BV Viskans VR Biflöden, rinnande vatten A1 Skuttran Åsby, mynning i Viskan Fys-kem, BV 12 Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR Kiselalger vart 3:e Viskans VR L1 Lillån Broby, mynning i Viskan Fys-kem, BV Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR Kiselalger vart 3:e Viskans VR C1 Hornån Riksväg Fys-kem, BV Viskans VR S1 Surtan Björketorp, mynning i Viskan Fys-kem, BV Viskans VR Bottenfauna vart 3:e Viskans VR Kiselalger vart 3:e Viskans VR S Surtan Uppströms Rya Fys-kem, BV Viskans VR S1 Enån (Surtan) Grevared Fys-kem, BV Viskans VR T1 Slottsån Hulta, mynning i Viskan Fys-kem, BV Viskans VR Bottenfauna Vart 3:e Viskans VR H1 Häggån Näs (i Kinna) Fys-kem, BV Viskans VR Bottenfauna Vart 3:e Viskans VR M1 Munkån Nedströms Fristad Fys-kem, BV Viskans VR R1 Rångedalaån Finnekumla Fys-kem, BV Viskans VR - Lindåsabäcken Fys-kem, (endast 12 Viskans VR provtagning) Sjöar Ls Fävren Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR Ts Tolken (Mark) Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR Metaller i sediment vart :e Viskans VR T1s V Öresjön Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR Metaller i sediment vart :e Viskans VR Ks St Hålsjön Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR Metaller i sediment vart :e Viskans VR s Öresjö Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR 9s Tolken Djupaste punkten Fys-kem, BS Viskans VR Metaller i sediment vart :e Viskans VR

10 VISKAN 21 Bakgrund Föroreningsbelastande verksamheter Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamheter inom Viskans avrinningsområde i för ändamålet speciellt anpassade mallar. Informationen i Bilaga 2 är en sammanställning av inrapporterade uppgifter. Viskan påverkas, liksom andra vattensystem, av diffusa utsläpp som härrör från jord- och skogsbruk samt enskilda avlopp, dagvatten och lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet inom Viskans avrinningsområde redovisas i Bilaga 2. För respektive punktkälla redovisas typ av verksamhet, koordinater, närmaste provtagningspunkt nedströms, recipient, utsläpp av totalkväve och totalfosfor samt övriga kända utsläpp. Den dominerande källan för tillförsel av fosfor i Viskans avrinningsområde är enligt Vattenweb ( jordbruksverksamhet (ca %). Den därnäst största utsläppskällan är skogsmark (ca 2 %). Enskilda avlopp (ca 8 %), avloppsreningsverk (ca 7 %) och dagvatten (ca 3 %) står för huvuddelen av övrig fosfortillförsel. I genomsnitt beräknas ca 49 ton fosfor belasta vattensystemet per år (beräknat för perioden ). Den största antropogena delen av tillförseln sker via jordbruksverksamhet (ca 7 %). Därefter enskilda avlopp (ca 1 %), avloppsreningsverk (ca 13 %) och dagvatten (ca 3 %). Enligt Vattenweb ( är de dominerande källorna för tillförsel av kväve i Viskans avrinningsområde skogsmark (ca 39 %) och jordbruksverksamhet (ca 33 %). Betydande tillförsel sker också från avloppsreningsverk (ca 1 %) och luftnedfall på sjöar (ca 7 %). I genomsnitt beräknas ca 17 ton kväve belasta vattensystemet per år (beräknat för perioden ). Den största antropogena delen av tillförseln sker från jordbruksverksamhet (ca 37 %). Därefter avloppsreningsverk (ca 2 %), skogsmarken (ca 2 %), och via nedfall på sjöar (ca 11 %). Belastningen från kända punktkällor inrapporterade från respektive kommun och/eller verksamhet uppgick till ca 2, ton fosfor och ca 29 ton kväve under år 21. Den klart största punktkällan med avseende på fosfor- och kväveutsläpp till Viskan var Gässlösa avloppsreningsverk (ARV) följt av Skene ARV och därefter Bogryd ARV och Veddige ARV. Jämfört med i mitten av 199-talet uppvisar reningsverken en signifikant minskning av fosforutsläppen till Viskan med drygt 8 % medan kväveutsläppen redovisar en signifikant minskning med ca 1 % under samma period (Figur 1 och Figur 2). Effekten av ett punktutsläpp på recipienten beror till stor del på spädningsfaktorn, d.v.s. utsläppets storlek i förhållande till vattenflödet eller storleken på recipienten. Även omblandningsförhållanden kan ha stor betydelse. Vid utsläpp i sjöar och långsamrinnande vatten kan ibland utsläppsvatten, som kan vara mycket saltrikt, sjunka ner till botten och täcka stora områden utan att omblandas. Den största lokala inverkan från punktutsläpp på vattenkvaliteten inom Viskans avrinningsområde med avseende på kväve- och fosforhalter erhölls vid utsläpp från Gässlösa ARV till Viskans huvudfåra. Utsläppen från Gässlösa ARV kan teoretiskt ha gett en genomsnittlig haltökning i Viskan vid Jössabron på ca µg fosfor per liter och ca 1 µg kväve per liter under år 21. Vid lågvattenföring kan haltökningarna ha varit betydligt större. Vid teoretiska uppskattningar av utspädningseffekter och haltökningar vid respektive reningsverks utsläppspunkt år 21, utöver påverkan från Gässlösa ARV, framkom följande: Utsläpp från Älmestad ARV till Gammalstorpabäcken och Äspered ARV till Gänglebäcken (mynnar i Tolkens södra del) bedömdes kunna ge en liten ökning av fosforhalterna i recipien-

11 VISKAN 21 Bakgrund ten redan vid medelvattenföring. Provtagning vid Älmestad ARV sker dock före biodamm, där ytterligare rening sker. Utsläpp från Älmestad ARV till Gammalstorpabäcken, Äspered ARV till Gänglebäcken (mynnar i Tolkens södra del) och Skene ARV till Viskan bedömdes kunna ge en tydlig ökning av fosforhalterna i recipienten vid lågvattenföring. Utsläpp från Bogryd ARV till Viskan samt Gunnarsjö ARV till Fönhultaån/Oklången bedömdes kunna ge en liten ökning av fosforhalterna i recipienten vid lågvattenföring. Vid övriga reningsverk bedömdes haltökningarna för fosfor i recipienten endast vara marginella. Utsläpp från Älmestad ARV till Gammalstorpabäcken och Äspered ARV till Gänglebäcken (mynnar i Tolkens södra del) bedömdes kunna ge en liten ökning av kvävehalterna i recipienten redan vid medelvattenföring. I Gammalstorpabäcken bedömdes haltökningen kunna bli tydlig vid lågvattenföring. Provtagning vid Älmestad ARV sker dock före biodamm, där ytterligare rening sker. Utsläpp från Äspered ARV till Gänglebäcken, Rångedala ARV till Rångedalaån, Holsljunga ARV till Holsjön och Hyssna ARV till Surtan samt Hökerum ARV, Bogryd ARV och Skene ARV till Viskan bedömdes kunna ge en liten ökning av kvävehalterna i recipienten vid lågvattenföring. Vid övriga reningsverk bedömdes haltökningarna för kväve i recipienten endast vara marginella. Fosforutsläpp (ton/år) Figur 1. Utsläppsmängder av fosfor från kommunala avloppsreningsverk inom Viskans avrinningsområde. Linjen representerar glidande treårsmedelvärden. Kväveutsläpp (ton/år) Figur 2. Utsläppsmängder av kväve från kommunala avloppsreningsverk inom Viskans avrinningsområde. Linjen representerar glidande treårsmedelvärden. 7

12 VISKAN 21 Resultat och diskussion Väder och vattenföring RESULTAT OCH DISKUSSION Lufttemperatur I Borås var årsmedeltemperaturen 7, C, vilket var, grader varmare än långtidsmedelvärdet för perioden Januari, augusti och november blev svalare/kallare än normalt (Figur 3). April, juli och oktober blev temperaturmässigt förhållandevis normala. Övriga månader (februari, mars, maj, juni, september och december) blev betydligt varmare/mildare än normalt. Inte för någon månad blev avvikelsen jämfört med normal temperatur mycket stor. Årsmedeltemperatur under perioden redovisas i Figur 7. År 21 blev ett förhållandevis varmt år, men svalare än åren 214 och 21. Nederbörd I Borås föll 99 mm nederbörd under år 21, vilket var ca 13 % mindre än normal nederbörd för perioden Den mest nederbördsrika månaden blev augusti med 13 mm (Figur 4). Mer nederbörd än normalt föll även i februari, april och juni. Maj månad blev särskilt torr. Mindre nederbörd än normalt registrerades även i januari, mars, juli, september, oktober och december. Årsnederbörd under perioden redovisas i Figur 8. År 21 var ett förhållandevis nederbördsfattigt år. 2 Temperatur ( C) Nederbörd (mm) J F M A M J J A S O N D Figur 3. Månadsmedeltemperatur i Borås år 21 (staplar). Normaltemperatur är markerad med heldragen linje. (Källa: SMHI). 2 J F M A M J J A S O N D Figur 4. Månadsnederbörd i Borås år 21 (staplar). Normalnederbörd är markerad med heldragen linje. (Källa: SMHI). 8

13 VISKAN 21 Resultat och diskussion Vattenföring Vattenföringen år 21 vid alla vattenföringsstationer redovisas i Bilaga. 12 Vattenföring (m 3 /s) Årsmedelvattenföringen i Viskan vid Åsbro blev 31 m 3 /s, vilket var ca 2 % mindre än långtidsmedelvärdet för perioden Månadsmedelvattenföringen i Viskan var högre än normalt i februari och april (Figur ). Årets högsta dygnsmedelvattenföring i ån uppmättes den 31 januari. Vattenföringen vid Åsbro var då 12 m 3 /s (Figur ). Den högsta uppmätta dygnsmedelvattenföringen vid Åsbro under perioden var 29 m 3 /s i december 2. Under en lång period (maj-december) var vattenföringen lägre eller mycket lägre än normalt, med några få undantag. I mitten av juni var vattenföringen som lägst under året (3,2 m 3 /s; Figur ). Den lägsta registrerade dygnsmedelvattenföringen vid Åsbro under perioden var 1,8 m 3 /s i juli Årsmedelvattenföring för perioden redovisas i Figur 9. År 21 var ett av åren med periodens lägsta vattenföring J F M A M J J A S O N D Figur. Månadsmedelvattenföring i Viskan vid Åsbro (SMHI:s pegel nr 221) år 21 (staplar). Normalvattenföring är markerad med heldragen linje. 3 2 Vattenföring (m 3 /s) Dygnsmedelvattenföring 21 Dygnsmedelvattenföring Högsta dygnsmedelvattenföring Lägsta dygnsmedelvattenföring jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur. Dygnsmedelvärden för vattenföring i Viskan vid Åsbro (SMHI:s pegel nr 221) år 21, jämfört med normal, högsta och lägsta dygnsmedelvattenföring för perioden

14 VISKAN 21 Resultat och diskussion 1 Årsmedeltemperatur ( C) Figur 7. Årsmedeltemperaturer i Borås (staplar). Linjen visar glidande treårsmedelvärden Årsnederbörd (mm) Figur 8. Årsnederbörden i Borås (staplar). Linjen visar glidande treårsmedelvärden. Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Figur 9. Årsmedelvattenföring i Viskan vid Åsbro (staplar, SMHI:s pegel nr 221). Linjen visar glidande treårsmedelvärden. 1

15 VISKAN 21 Resultat och diskussion Klorofyll och siktdjup Siktdjupet i sjöar är ett mått på vattnets optiska egenskaper och kan bl.a. användas vid uppskattning av bottenvegetationens utbredning. Siktdjupet beror dels på planktonförekomst och dels på vattnets färg och grumlighet. Klorofyllhalten används som ett mått på primärproduktionen i sjöar och ingår som en parameter för bedömning av sjöars näringsstatus. För samtliga av de undersökta sjöarna bedömdes klorofyllhalten i augusti år 21 vara låg (Figur 1). Halterna var förhållandevis låga i Tolken, Öresjö, V Öresjön och Fävren jämfört med den senaste sexårsperioden (Figur 1). I Öresjö ökade klorofyllhalterna signifikant fram till år 213, men har de senaste tre åren successivt minskat igen. För övriga sjöar syns inte några statistiska trender med ökande eller minskande klorofyllhalter under samma period. Enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) uppnåddes god status eller bättre med avseende på klorofyll i samtliga undersökta sjöar (bedömt utifrån halter i augusti 21). Siktdjupet i augusti år 21 var måttligt i flertalet sjöar (Figur 11). I Fävren var siktdjupet litet. I samtliga sjöar, undantaget Öresjö, var siktdjupet sämre än resultaten från den senaste sexårsperioden. I Öresjö var siktdjupet däremot bättre än normalt. Orsaken till att skiktdjupet i augusti 21 var sämre än normal i flera av sjöarna kan inte förklaras av onormalt höga klorofyllhalter eller onormalt färgat eller grumligt vatten. Stora variationer i siktdjup kan förekomma då bl.a. väder- och ljusförhållanden i samband med provtagning kan spela in. Med utgångspunkt från övriga analysvariabler och motsvarande mätningar i andra närliggande sjöar bedöms siktdjupen från Tolken, St. Hålsjön, Tolken (Mark), V Öresjön och Fävren i augusti 21 vara osäkra. Enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) uppnåddes dock hög status med avseende på siktdjup i samtliga undersökta sjöar, trots de förhållandevis låga värdena år Klorofyll augusti (µg/l) Tolken, yta Öresjö, yta St. Hålsjön, yta Tolken (Mark), yta V Öresjön, yta Fävren, yta Tolken, yta Öresjö, yta St. Hålsjön, yta Tolken (Mark), yta V Öresjön, yta Fävren, yta 7 Siktdjup augusti (m) Figur 1. Klorofyllhalt i Viskans sjöar. Augustivärden 21 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta augustivärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan mycket låga och låga halter. Över den heldragna linjen är halterna måttligt höga. Värden över 2 µg/l bedöms vara höga. Figur 11. Siktdjup i Viskans sjöar, augusti 21 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta augustivärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan stort och måttligt siktdjup. Ovanför den heldragna linjen är siktdjupet litet. 11

16 VISKAN 21 Resultat och diskussion Surhet och försurning De kalkrika jordlagren i avrinningsområdets övre delar ger Viskan en naturligt god motståndskraft mot försurning. Mindre biflöden i nedre delen av avrinningsområdet är dock försurningshotade och kalkas därför. Bedömt utifrån årsmedianvärden för alkalinitet (buffertkapacitetet) var motståndskraften mot försurning mycket god vid samtliga provtagna lokaler i huvudfåran samt i flertalet biflöden vid årets undersökningar. Undantagen var Slottsån och Hornån, där motståndskraften mot försurning var god. Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett nära neutralt vatten vid samtliga provtagna lokaler i rinnande vatten. I Surtan vid Björketorp och i Skuttran var årslägsta ph-värde något högre än vad som uppmätts de senaste åren (Figur 12). Under ph-värde, ökar riskerna för biologiska försurningseffekter. Vid samtliga lokaler uppmättes tillfredsställande ph-värden, d.v.s. ph-värden >,, i samtliga fall. Vid sjöprovtagningen i augusti noterades mycket god buffertkapacitet i Tolken, Öresjön och St Hålsjön. I V Öresjö, Tolken (Mark) och Fävren var motståndskraften mot försurning god. Samtliga undersökta sjöar hade ett nära neutralt ytvatten. Resultaten från länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning år 21 visar, liksom recipientkontrollen, att buffertkapaciteten och ph-värdena i Viskan kan hållas på en tillfredsställande nivå i större delen av avrinningsområdet tack vare kalkrika jordlager och kalkningsåtgärder i kombination med en minskande belastning av försurande ämnen. Vid flera lokaler i avrinningsområdets mindre vattendrag är dock motståndskraften mot försurning svag eller mycket svag och i vissa provpunkter har ph-värden lägre än, noterats under året (Karta 2). 8, ph 7, 7,,,,, 4, 4, 8 Nedstr. Mogden R1 Rångedalaån 7 Bosgården M1 Munkån Sjöbovallen Jössabron 4 Nedst Sobacken 3 Kinnaström H1 Häggån 3 Daltorp T1 Slottsån S Surtan, Rya S1 Enån S1 Surtan, Björketorp C1 Hornån L1 Lillån A1 Skuttran 1 Åsbro Figur 12. Årslägsta ph-värden i Viskans avrinningsområde år 21, jämfört med normala värden (medelvärden av årslägsta värden samt högsta respektive lägsta årslägsta värde den närmast föregående sexårsperioden). Under den heldragna linjen ökar riskerna för biologiska skador p.g.a. låga phvärden. 12

17 VISKAN 21 Resultat och diskussion Karta 2. Försurningstillståndet i Viskans avrinningsområde (bedömt utifrån årslägsta ph-värde under år 21). Punkterna representerar resultat från såväl recipientkontrollen (stora punkter) som länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning (små punkter). Under ph-värde, ökar riskerna för biologiska försurningseffekter. 13

18 VISKAN 21 Resultat och diskussion Organiskt material och syreförhållanden Från och med år 21 mäts organiskt material som totalt organiskt kol (TOC) istället för COD- Mn. Tidigare års data för COD-Mn har räknats om utifrån förhållandet mellan TOC och COD-Mn vid Åsbro åren (TOC = COD-Mn x,1 + 2,427, R 2 =,9). De högsta halterna av organiskt kol (TOC) år 21 uppmättes i Surtan vid Rya (Figur 13 och Karta 3). Vid denna lokal var halterna höga, men är inte anmärkningsvärda mot bakgrund av att avrinningsområdet helt domineras av skogsmark. Vid övriga lokaler var halterna låga eller måttligt höga på gränsen till låga. Generellt var halterna av organiskt material lägre än normalt (resultat från den närmast föregående sexårsperioden). Normalt uppmäts de högsta halterna av organiskt material i samband med stor nederbörd, stor avrinning och höga vattenflöden, så p.g.a. låg vattenföring under stora delar av år 21 blev halterna detta år förhållandevis låga. Vid samtliga provtagningslokaler i rinnande vatten var vattnet syrerikt vid samtliga provtagningstillfällen, vilket tyder på en god syresättning och begränsad påverkan från syretärande ämnen. De lägsta syrehalterna uppmättes under sommaren i samband med låg vattenföring och höga vattentemperaturer. Syretillståndet i de undersökta sjöarnas bottenvatten bedömdes vara måttligt syrerikt i Tolken (Mark), svagt i Öresjö och V Öresjön samt syrefattigt i Fävren och Tolken. I St. Hålsjön var vattnet syrerikt genom hela djupprofilen. Syreprofiler redovisas i Bilaga 4. 2 TOC (mg/l) Nedstr. Mogden R1 Rångedalaån 7 Bosgården M1 Munkån Sjöbovallen Jössabron 4 Nedst Sobacken 3 Kinnaström H1 Häggån 3 Daltorp T1 Slottsån S Surtan, Rya S1 Enån S1 Surtan, Björketorp C1 Hornån L1 Lillån A1 Skuttran 1 Åsbro Figur 13. Årsmedelvärden av halter av organiskt material (TOC) i Viskans avrinningsområde år 21 (staplar), jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden, åren omräknat från COD-Mn). Den streckade linjen utgör gränsen mellan låg och måttligt hög halt. Över den heldragna linjen är halterna höga. Halter över 1 µg/l bedöms vara mycket höga. 14

19 VISKAN 21 Resultat och diskussion Karta 3. Halter av organiskt material (TOC) i Viskans avrinningsområde år 21 (Naturvårdsverket 1999). 1

20 VISKAN 21 Resultat och diskussion Ljusförhållanden Vattenfärg kan mätas på olika sätt, men inom ramen för detta undersökningsprogram analyserades absorbans vid 42 nm på filtrerat vatten. Absorbans vid 42 nm är bl.a. viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning av näringsämnen i vattendrag. Figur 14 visar årsmedelvärden av absorbans 42 nm i Viskans avrinningsområde år 21 jämfört med normala värden. Merparten av vattendragen var måttligt till betydligt färgade vid årets undersökningar. Den högsta vattenfärgen uppmättes i Surtan vid Rya, där vattnet bedömdes vara starkt färgat. Vattenfärgen vid årets undersökningar var generellt i nivå med resultaten från de senaste årens undersökningar (Figur 14). I vattendrag med stor sjöandel, som t.ex. Slottsån (T1) och Lillån (L1) var dock vattenfärgen svagare än normalt. Den låga vattenföringen och de därmed långa uppehållstiderna för vattnet i sjöarna gjorde att sedimentationen (reningen av vattnet) blev onormalt stor. Vid i stort sett alla provtagna lokaler har vattenfärgen ökat signifikant sedan mitten av 199- talet. Den brunifiering som syns i Viskan sedan mitten av 199-talet kan antagligen till stor del förklaras av ökande temperaturer, ökande nederbörd och ökande vattenföring som karakteriserade stora delar av 199-talet. Det minskade nedfallet av sura svavelföreningar anses dock av en del vara den viktigaste drivkraften bakom brunifieringen (Donald T. Monteith et al. 27). Ökad humusupplagring i marken och minskat nedfall av sura svavelföreningar tillsammans med ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning verkar sammantaget kunna ge förutsättningar för höga humushalter i Viskan. I samband med snösmältning och höga flöden ökar ofta vattnets grumlighet p.g.a. erosion i vattendraget och/eller från omkringliggande marker. Detta kan bl.a. medföra att fosforhalterna i vattnet ökar kraftigt. Vid årets undersökningar påverkades analysresultaten av kraftig erosion som gav starkt grumligt vatten och kraftigt förhöjda fosforhalter vid ett eller flera tillfällen, framför allt i Skuttran. Även i Surtan vid Björketorp var vattnet starkt grumligt. Grumligheten år 21 bedömt utifrån årsmedelvärden redovisas i Karta 4.,4 Absorbans 42 mn filtrerat (abs/cm),3,2,1, 8 Nedstr. Mogden R1 Rångedalaån 7 Bosgården M1 Munkån Sjöbovallen Jössabron 4 Nedst Sobacken 3 Kinnaström H1 Häggån 3 Daltorp T1 Slottsån S Surtan, Rya S1 Enån S1 Surtan, Björketorp C1 Hornån L1 Lillån A1 Skuttran 1 Åsbro Figur 14. Årsmedelvärden för absorbans, 42 nm filtrerat, i Viskans avrinningsområde år 21 (staplar), jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt färgat. 1

21 VISKAN 21 Resultat och diskussion Karta 4. Grumlighet i Viskans avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelvärden av turbiditet år 21 (Naturvårdsverket 1999). 17

22 VISKAN 21 Resultat och diskussion Fosfor och näringsstatus Vid merparten av lokalerna i rinnande vatten var fosforhalterna låga eller måttligt höga vid årets mätningar (Figur 1). Endast i Skuttran var halterna mycket höga och Viskan vid Åsbro var fosforhalterna höga. I samtliga provtagna sjöar var fosforhalterna låga, undantaget Fävren där fosforhalten var måttligt hög. I Viskans huvudfåra ökade fosforhalterna tydligt nedströms Gässlösa ARV, d.v.s. mellan punkterna Sjöbovallen och Jössabron. Vid samtliga lokaler i rinnande vatten, med undantag av Skuttran, motsvarade fosforhalterna vid årets mätningar hög eller god status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen i vattendrag (Karta ) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). I Skuttran bedömdes näringsstatusen vara måttlig. Den tydligast påverkade lokalen med avseende på fosfor var därmed Skuttran. För treårsbedömningar av status se Tabell I i sammanfattningen eller Bilaga 1. Om näringsstatusen med avseende på totalfosfor beräknas för sjöarna i augusti får samtliga sjöar god eller hög status. Bedömningen baseras dock bara på ett prov per sjö. Vid samtliga lokaler var fosforhalterna vid årets mätningar i nivå med de senaste årens resultat (Figur 1). Fosforhalten i Viskans mynningspunkt (1 Viskan vid Åsbro, SLU) minskade kraftigt under 197- talet. Under 198- och 199-talen fortsatte halterna att minska. Även de senaste 1 åren syns en fortsatt minskande tendens. Vid flertalet övriga lokaler i rinnande vatten har fosforhalterna också minskat signifikant alternativt tenderat att minska under perioden (Karta ). I Tolken, Öresjö, St. Hålsjön och V Öresjön har fosforhalterna i augusti minskat signifikant under samma period. 9 Totalfosfor (µg/l) Nedstr. Mogden R1 Rångedalaån 7 Bosgården M1 Munkån Sjöbovallen Jössabron 4 Nedst Sobacken 3 Kinnaström H1 Häggån 3 Daltorp T1 Slottsån S Surtan, Rya S1 Enån S1 Surtan, Björketorp C1 Hornån L1 Lillån A1 Skuttran 1 Åsbro Figur 1. Årsmedelvärden av totalfosfor i Viskans avrinningsområde år 21 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttlig hög och hög halt. Över den heldragna linjen är halten mycket hög. 18

23 VISKAN 21 Resultat och diskussion Karta. Näringsstatus i Viskans avrinningsområde, bedömt endast utifrån årsmedelhalter år 21 (bedömt enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 213:19). För treårsbedömningar se Tabell I i sammanfattningen eller Bilaga 1. Plus- och minusmarkering visar signifikanta trender för den senaste 2-3 årsperioden. 19

24 VISKAN 21 Resultat och diskussion Kväve Vid merparten av de 18 provtagna lokalerna i rinnande vatten var kvävehalterna måttligt höga eller höga vid årets undersökningar (Figur 1). Vid fem lokaler (Viskan vid Jössabron, nedströms Sobacken, Kinnaström och Daltorp samt Skuttran) var halterna mycket höga. De högsta halterna uppmättes i Viskan vid Jössabron, d.v.s. nedströms Gässlösa avloppsreningsverk. I de sex provtagna sjöarnas ytvatten var kvävehalterna i augusti låga eller måttligt höga i samtliga fall. Vid flertalet provtagna lokaler i rinnande vatten var kvävehalterna vid årets mätningar i nivå med resultaten från den närmast föregående sexårsperioden (Figur 1). I Viskans huvudfåra nedströms Borås var dock halterna förhållandevis höga, p.g.a. låg utspädning av utsläpp till ån. Även i Skuttran var kvävehalterna förhållandevis höga. Den högsta kvävehalten i Skuttran uppmättes i november i samband med hög avrinning. Den största haltökningen i Viskans huvudfåra skedde mellan Sjöbovallen och Jössabron (avloppspåverkan). Nitrat- + nitritkvävet stod för ca 42 % av ökningen. Sannolikt stod ammoniumkvävet också för en betydande del. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium dels beroende på den syreförbrukning som sker vid nitrifikation (omvandling av ammonium till nitrat) dels beroende på att gifteffekter kan förekomma. Gifteffekten är kopplad till omvandlingen av ammonium till ammoniak. Ammoniumkväve mäts inte inom ramen för Viskans recipientkontroll. Uppmätta syrehalter visade på syrerikt vatten i huvudfåran nedströms inverkan från reningsverket. Kvävehalterna i Viskans mynningspunkt (1 Viskan vid Åsbro, SLU) har minskat signifikant under de senaste 4 åren. Under 197- och 198-talet låg kvävehalterna vid Åsbro kring 14 µg/l, vilket är cirka sex gånger högre än den naturliga bakgrundsnivån (Länsstyrelsen i Hallands län). Under 199-talet var halterna i genomsnitt ca 13 µg/l och under 2-talet har halterna ytterligare minskat till ca 1 µg/l. Åren låg halterna under 1 µg/l, men år 21 blev medelhalten ca 11 µg/l. Vid flertalet övriga lokaler, har kvävehalterna minskat signifikant, alternativt tenderat att minska, under perioden (Karta ). 3 Totalkväve (µg/l) Nedstr. Mogden R1 Rångedalaån 7 Bosgården M1 Munkån Sjöbovallen Jössabron 4 Nedst Sobacken 3 Kinnaström H1 Häggån 3 Daltorp T1 Slottsån S Surtan, Rya S1 Enån S1 Surtan, Björketorp C1 Hornån L1 Lillån A1 Skuttran 1 Åsbro Figur 1. Årsmedelvärden av totalkväve i Viskans avrinningsområde år 21 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den vita delen av stapeln motsvarar andelen nitrit+nitratkväve. Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt hög och hög totalkvävehalt. Över den heldragna linjen är totalkvävehalten mycket hög. 2

25 VISKAN 21 Resultat och diskussion Karta. Kvävetillståndet i Viskans avrinningsområde, bedömt utifrån årsmedelhalter av totalkväve år 21 (Naturvårdsverket 1999). Plus- och minusmarkering visar signifikanta trender för den senaste 2-3 årsperioden. 21

26 VISKAN 21 Resultat och diskussion Metaller i vatten Metodik och samtliga analysresultat för såväl filtrerade som ofiltrerade prover redovisas i Bilaga. Årsmedelhalter av metaller i vatten som ingår i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) redovisas i Tabell 2. Tabellen visar halterna i ofiltrerade prover. Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade genomgående mycket låga eller låga halter (klass 1 och 2 av ). Måttligt höga, höga eller mycket höga halter (klass 3, 4 och ) som årsmedelvärden erhölls inte vid någon lokal. Metallhalterna år 21 var överlag i nivå med eller lägre än de senaste årens resultat. Jämfört med den lokala referensen, Sjöbovallen, noterades tydlig avvikelse (>4 * referenshalt, KM Lab 2) för zink vid Jössabron och vid lokalerna nedströms i huvudfåran. Mellan Jössabron och provpunkten nedströms Sobacken ökade zinkhalterna för att därefter minska något nedströms. För övrigt noterades något förhöjda halter (>2 * referenshalt) jämfört med Sjöbovallen för kobolt och antimon vid Druvefors och Jössabron, krom, bly, kobolt och antimon nedströms Sobacken och vid Daltorp samt kadmium, bly, kobolt och antimon vid Åsbro. Sedan mätningarna startade år 21 har följande signifikanta förändringar skett: - Aluminium och kobolt har ökat med ca 7 % respektive ca 4 % i Viskan vid Jössabron. Bedömningsgrunderna och gränsvärdena för metaller i vatten som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 21:4 (gäller särskilda förorenande ämnen: koppar, zink, krom och arsenik samt prioriterade ämnen: kadmium, bly, nickel och kvicksilver) överskreds inte för någon metall. För koppar, zink, nickel och bly har den biotillgängliga halten beräknats och bedömts (bio-met.net och wca-environment.com). För arsenik har hänsyn tagits till antagna naturliga bakgrundshalter. I samtliga fall underskreds gällande bedömningsgrund/gränsvärde för biotillgängliga halter av koppar, zink, nickel och bly med god marginal. Bedömningsgrunderna och gränsvärdena gäller för prov som filtrerats före analys. Metallanalyser inom ramen för aktuella undersökningar utförs även på filtrerade prover. Som bakgrundsdata i beräkningarna av biotillgänglig halt för koppar, zink, nickel och bly används ph-värde, kalciumhalt och/eller halt av DOC (löst organiskt kol). Halten av TOC har i detta fall använts istället för DOC. Användning av TOC istället för DOC underskattar troligen de biotillgängliga halter, men det anses marginellt. Tabell 2. Årsmedelhalter (µg/l) av metaller i vatten (ofiltrerade prover) i Viskan år 21 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999) Lokal Cu Zn Cr As Cd Pb Ni Viskan, Sjöbovallen 1,1,93,13,33,,12,4 Viskan, Druvefors 1,4 2,1,1,34,,14, Viskan, Jössabron 1,4 4,3,17,3,,14,9 Viskan, nedstr Sobacken 2, 8,1,49,3,8,4,4 Viskan, Daltorp 1,4 4,7,33,31,1,32,7 Viskan, Åsbro 1,3,9,2,32,12,28,2 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 22

27 VISKAN 21 Resultat och diskussion Metaller i vattenmossa Metodik och samtliga analysresultat redovisas i Bilaga. Halter av metaller i vattenmossa som ingår i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet (rapport 4913) redovisas i Tabell 3. Halterna av metaller i vattenmossa vid årets undersökningar motsvarade i huvudsak mycket låga eller låga halter (klass 1 eller 2 av ). Måttligt höga kopparhalter (klass 3) uppmättes i Viskan från Druvefors ner till Åsbro. I Viskan nedströms Sobacken var kromhalten hög och i nedströms liggande provpunkter var kromhalterna måttligt höga. Måttligt höga kvicksilverhalter förekom nedströms Sobacken och vid Daltorp. För övrigt uppmättes måttligt hög bly- och zinkhalt nedströms Sobacken. Metallhalterna år 21 var överlag i nivå med eller lägre än de senaste årens resultat. Vid Jössabron, d.v.s. nedströms Gässlösa reningsverk var halterna av vissa metaller (koppar, zink, bly, kobolt och mangan) förhållandevis höga vid årets undersökning jämfört med de senaste årens resultat. Detta beror sannolikt på en låg utspädning av det renade avloppsvattnet i Viskan p.g.a. låga vattenflöden i ån. Jämfört med den lokala referensen, Sjöbovallen, noterades tydlig avvikelse (>4 * referenshalt, KM Lab 2) med avseende på krom och zink i Viskan nedströms Sobacken. Provpunkten ligger nedströms Djupasjön och Guttasjön där föroreningar av bl.a. krom och zink tidigare uppmätts. Utöver krom och zink var halterna av bly och kobolt något förhöjda (>2 * referenshalt) i Viskan nedströms Sobacken. Vid Druvefors var zinkhalten något förhöjd, vilket sannolikt beror på påverkan från dagvatten. Vid Jössabron var zink- och kopparhalterna lite förhöjda. Påverkansprofilen för metaller i vatten och metaller i vattenmossa visade till viss del överensstämmande resultat. Tabell 3. Halter av metaller i vattenmossa (mg/kg TS) i Viskan år 21 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913) Lokal Nr As Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Zn Viskan, Sjöbovallen 1,2 4,,37 3, 1 2,1,8 3,1 1 Viskan, Druvefors 3 2, 7,, 4,9 29 3,4,78, 13 Viskan, Jössabron 1, 7,8,8 7, 37 3,3,9 4, 14 Viskan, nedstr Sobacken 4 1, 12,4 7, 3 11,12,9 2 Viskan, Daltorp 3 1,8,2,47,7 2 4,1,12 4,4 93 Viskan, Åsbro 1 1,9 4,,, 1 3,8,88, 8 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 23

28 VISKAN 21 Resultat och diskussion Ämnestransport Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts för 17 delavrinningsområden inom Viskans avrinningsområde. Transporter, arealspecifika förluster samt kommunala avloppsreningsverk inom respektive delavrinningsområde redovisas i Tabell 4 (fosfor) och Tabell (kväve). I tabellerna framgår också belastningen från respektive punktkälla i jämförelse med totala transporten vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen där transporten beräknats. I Bilaga redovisas månadstransporter vid respektive provtagningspunkt. Den totala transporten i Viskan vid Åsbro år 21 blev ca 24 ton fosfor, ca 1 ton kväve (varav ca 1 ton nitrat + nitritkväve) och ca 8 2 ton TOC (Figur 18 till Figur 2). De största dygnstransporterna skedde i februari. Vattenföringen år 21 var ca 24 % lägre än långtidsmedelvattenföringen för perioden , medan fosfor- och kvävetransporten år 21 var ca 4 % respektive 33 % mindre än medeltransporten för samma period. Transporten av organiskt material (mätt som TOC) år 21 var ca 3 % mindre än medeltransporten för perioden Tabell 4. Transporter, arealförluster samt utsläpp av fosfor från kommunala avloppsreningsverk för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt i Viskans avrinningsområde. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Fosforutsläpp Nr område omr. sport förlust % av transport areal P P vid km 2 ton/år kg/ha/år ton/år provpunkt 8 Viskan nedströms Mogden 131,7,7 Äspered ARV,1 1,3 Älmestad ARV,3,4 R1 Rångedalaån 47,32,8 Rångedala ARV,4 1,4 7 Viskan vid Bosgården 3 2,,9 Hökerum ARV,2,81 Nitta ARV,3,12 M1 Munkån 39,19,49 Viskan vid Sjöbovallen 44 1,,3 Viskan vid Jössabron 13 3,,7 Gässlösa ARV 1,3 3 4 Viskan nedstr. Sobacken 3 4,,7 3 Viskan vid Kinnaström 9 4,, Bogryd ARV,13 2,8 Rydal ARV,28,1 H1 Häggån 32 2,1,4 3 Viskan vid Daltorp 14,,3 Skene ARV,74 11 T1 Slottsån 423 2,1, Öxabäck ARV,12,7 Torestorp ARV,7,33 Holsljunga ARV,7,33 S Surtan vid Rya 77,32,41 S1 Surtan vid Björketorp 213 2,1,1 Hyssna ARV,4,19 C1 Hornån 71,28,39 L1 Lillån vid Broby 173 1,,88 Gunnarsjö ARV,,33 Karl-Gustav ARV,,13 Kungssäter ARV,4,2 A1 Skuttran vid Åsby 13 2,4,23 1 Åsbro 21 24,11 Björketorp ARV,1,42 Horred ARV,3,13 Veddige ARV,1,3 TOT 2, 1 24

29 VISKAN 21 Resultat och diskussion Tabell. Transporter, arealförluster samt utsläpp av kväve från punktkällor för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt i Viskans avrinningsområde. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Kväveutsläpp Nr område omr. sport förlust % av transport areal N N vid km 2 ton/år kg/ha/år ton/år provpunkt 8 Viskan nedströms Mogden ,9 Äspered ARV,29,77 Älmestad ARV,27,71 R1 Rångedalaån ,7 Rångedala ARV, 3,2 7 Viskan vid Bosgården ,3 Hökerum ARV 1,7 1,4 Nitta ARV,9, M1 Munkån , Viskan vid Sjöbovallen , Viskan vid Jössabron ,8 Gässlösa ARV Viskan nedstr. Sobacken ,2 3 Viskan vid Kinnaström 9 438,3 Bogryd ARV 1 2,3 Rydal ARV 1,2,27 H1 Häggån ,4 3 Viskan vid Daltorp 14,3 Skene ARV 28, T1 Slottsån ,7 Öxabäck ARV,79,8 Torestorp ARV 1,1,9 Holsljunga ARV,91,78 S Surtan vid Rya ,9 S1 Surtan vid Björketorp , Hyssna ARV,8 1,1 C1 Hornån , L1 Lillån vid Broby ,7 Gunnarsjö ARV - - Karl-Gustav ARV - - Kungssäter ARV - - A1 Skuttran vid Åsby ,3 1 Åsbro ,8 Björketorp ARV 1,2,12 Horred ARV 3,,34 Veddige ARV 7,2,7 TOT Transporten av fosfor har varierat mycket under perioden (Figur 18). Skillnaderna mellan transporterna olika år har i stort följt variationerna i vattenföringen. För hela perioden syns ingen signifikant trend mot varken minskande eller ökande transporter av fosfor i Viskan vid Åsbro. Fosfortransporten ökade signifikant från mitten av 198-talet till mitten av 199-talet. Från toppnoteringarna åren 2 och 211 finns en signifikant trend med minskande transporter fram till år 21. I förhållande till vattenföringen under perioden har fosfortransporten tydligt minskat de senaste 2-2 åren. Haltminskningen för hela perioden har varit i storleksordningen 4 % (Figur 21). Från början av 198-talet syns en signifikant trend till minskande transporter av kväve i Viskan vid Åsbro (Figur 19). I förhållande till vattenföringen under samma period har också kvävtransporten tydligt minskat. De flödesviktade årsmedelhalterna av kväve visar på signifikant minskande kvävehalter i Viskan vid Åsbro fram till år 21 med i storleksordningen 3 % (Figur 22). Transporten av organiskt material mätt som TOC i Viskan vid Åsbro har signifikant ökat från 198- och början av 199-talet (Figur 2). I förhållande till vattenföringen har också transporten av organiskt material ökat tydligt. De flödesviktade årsmedelhalterna (Figur 23) visar också på signifikant ökande halter i Viskan vid Åsbro från 199- och början av 2-talet. De senaste 1 2

30 VISKAN 21 Resultat och diskussion åren har halterna planat ut. Haltökningen har under perioden varit i storleksordningen 4 %. För hela Viskans avrinningsområde, beräknat vid Åsbro, var arealförlusten för fosfor,11 kg/ha,år (motsvarar måttligt hög förlust) medan arealförlusten för kväve var 4,8 kg/ha,år (motsvarar hög förlust, se Tabell 4 och och Tabell ). Vattenföring (m 3 /s) Figur 17. Årsmedelvattenföring i Viskan vid Åsbro (SMHI:s pegel nr 221) under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 2

31 VISKAN 21 Resultat och diskussion Fosfortransport (ton/år) Figur 18. Årstransporter av fosfor i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 2 Kvävetransport (ton/år) Figur 19. Årstransporter av totalkväve (mörka staplar) och nitrat+nitrit-kväve (vita staplar) i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). De heldragna linjerna utgör glidande treårsmedelvärden Transport av organiskt material, TOC (ton/år) Figur 2. Årstransporter av organiskt material mätt som TOC (staplar) i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 27

32 VISKAN 21 Resultat och diskussion 7 Flödesviktad fosforhalt (µg/l) Figur 21. Flödesviktade årsmedelhalter av fosfor i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden Flödesviktade kvävehalter (µg/l) Figur 22. Flödesviktade årsmedelhalter av totalkväve (mörka staplar) och nitrat+nitrit-kväve (vita staplar) i Viskan vid Åsbro under perioden Heldragna linjer utgör glidande treårsmedelvärden. 12 Flödesviktade halter av organiskt material, TOC (mg/l) Figur 23. Flödesviktade årsmedelhalter av organiskt material, mätt som TOC, i Viskan vid Åsbro under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande treårsmedelvärden. 28

33 VISKAN 21 Resultat och diskussion Bottenfauna Bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på eller i bottnar i vattenmiljöer. Undersökningen av bottenfaunan år 21 omfattade sammanlagt två lokaler i rinnande vatten, båda i Viskans huvudfåra. I Bilaga 7 redovisas metodik, artlistor och lokalbeskrivningar samt resultatsammanställningar från bottenfaunaanalyserna. Där redovisas också de parametrar som ingår i bedömningsgrunderna för bottenfauna samt tidsutvecklingen med avseende på taxa och ett par utvalda index. Resultaten klassades enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Det gjordes även expertbedömningar som främst baserades på artsammansättning, ytterligare ett antal index samt förekomst av olika indikatorarter. Nedan följer en sammanfattning av årets resultat. Enligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) bedömdes statusen med avseende på eutrofiering som god i Viskan nedströms Sobacken (lokal 4, Rydboholm) och hög vid Jössabron (lokal, Tabell ). På båda lokalerna bedömdes dock en viss näringsämnespåverkan föreligga. Statusen med avseende på eutrofiering expertbedömdes därför som måttlig vid lokal 4 och god vid Jössabron. Vid båda lokalerna bedömdes förhållandena med avseende på försurning som nära neutralt. Sex ovanliga arter påträffades vid årets undersökning. I Viskan nedströms Sobacken (lokal 4, Rydboholm) påträffades dagsländorna Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) och Baetis vernus. I Viskan nedströms Jössabron (lokal ) påträffades nattsländorna, Goera pilosa och Psychomyia pusilla och snäckorna Valvata cristata och Valvata piscinalis. Båda lokalerna bedöms hysa höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. Tabell. Statusklassning med utgångspunkt från bottenfaunan på lokaler i rinnande vatten i Viskans avrinningsområde 21 enligt nationella bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndighetens författningssamling 213) Statusklassning enligt bedömningsgrunderna 213 Ekologisk kvalitet Näringsstatus Surhetsstatus ASPT EK- Status DJ EK- Status MISA/ EK- Status Lokal kvot klassning kvot klassning MILA kvot klassning 4. Viskan, Rydboholm 4,9,92 Hög 8, God 4,94 Nära neutralt. Viskan, Jössabron,7 1,7 Hög 1 1, Hög 1,38 Nära neutralt 29

34 VISKAN 21 Resultat och diskussion Kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de så kallade påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar och nya tillkommer. Eftersom flertalet kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö är de mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar och fungerar bra som indikatorer på närings- och föroreningspåverkan samt surhet. Kiselalger undersöktes på två lokaler i Viskans avrinningsområde (Viskan vid Jössabron lokal och Viskan nedströms Sobacken lokal 4, Tabell 7). I Bilaga 8 redovisas metodik, artlistor och lokalbeskrivningar samt resultatsammanställningar från kiselalgsanalyserna. Där redovisas också de parametrar som ingår i bedömningsgrunder för kiselalger samt tidsutvecklingen i de studerade provpunkterna. Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (mängden näringskrävande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. De två undersökta lokalerna, Viskan vid Jössabron (lokal ) och Viskan nedströms Sobacken (lokal 4), bedömdes tillhöra klass 1, hög status. IPS-indexet på lokalerna låg dock mycket nära respektive nära gränsen mot god status. På båda lokalerna var mängden näringskrävande kiselalger (TDI) något förhöjd, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var liten (Tabell 7). Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattendrag och sjöar. Båda lokalerna uppvisade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Värdena låg nära respektive mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph,-7,3) (Tabell 7). Tabell 7. Kiselalgsindexen IPS och ACID samt statusklassningar enligt Naturvårdsverket (27) lokaler i Viskans avrinningsområde år 21. I tabellen redovisas också stödparametrarna TDI och %PT samt de parametrar som ingår i uträkningen av ACID 21 IPS (1-2) TDI (-1) %PT Klass ADMI (%) Nr Vattendrag Status ACID ph-regim 4 Viskan 17, 42,1 2,9 1 Hög 31, 1, ,7 Alkaliskt Viskan 17,7 4,3 2,4 1 Hög 28,9 1, , Alkaliskt EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) 3

35 VISKAN 21 Referenser REFERENSER ALcontrol AB 2, -1, -2, -3, -4, -, -, -7, -8, -9, -1, -11, -12, -13, -14, -1, -1. Viskans Vattenvårdsförbund, Viskan 1999, 2, -1, -2, -3, -4, -, -, -7, -8, -9, -1, -11, -12, -13, -14, -1. Andersson U., Henriksson L Viskans Vattenvårdsförbund, Viskan under år. Bergström S-E., Henriksson L., Marks kommun. 199, -91, -92, -93, -94. Viskans Vattenvårdsförbund, Recipientkontrollen i Viskan 1989, -9,-91, -92, -93, -94. Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19 Havs- och vattenmyndigheten 21. HVMFS 21:4. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HIFAB AB 211. Kompletterande huvudstudie av förorenade sediment i Viskan. Rapport VISKAN 29:7. Sammanfattande resultatredovisning, riskbedömning och åtgärdsutredning. KM LAB AB (nuvarande ALcontrol AB) 199, -9, -97, -98, -99. Viskans Vattenvårdsförbund, Viskan 1994, -9, -9, -97, -98. KM Lab 2. Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). KM Lab AB Monteith DT. Stoddard JL, Evans CD et al. 27. Dissolved organic carbon trends result from changes in atmospheric deposition chemistry. Nature, 4, Naturvårdsverket 199. Allmänna råd 9:4. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket NFS 22:. Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (21:4) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszoner. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattensförekomster kan bestämmas och följas upp. Naturvårdsverket, handbok 27:4, utgåva 1, december 27. Nolbrant P Viskans Vattenvårdsförbund, Näringstillförseln till Viskan SMHI 199. Svenskt vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. VISS VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress Bottenfauna Gärdenfors, U. (ed.) 21. Rödlistade arter i Sverige 21 - The red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssam-ling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvali-tetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19 Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfau-na i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 21. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1:

36 VISKAN 21 Referenser SIS, 212. Svensk Standard, SS-EN ISO 187:212, Vattenundersökningar Väg-ledning för val av metoder för provtagning av bottenfauna (bentiska makroeverte-brater) i sötvatten. Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport Kiselalger Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19. Havs- och Vattenmyndigheten 21. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys Version 3:2, ( Jarlman, A. & Sundberg I. 21. Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( SIS 214a. Svensk Standard, SS-EN 1394:214, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 214b. Svensk Standard, SS-EN 1447:214, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. Internetadresser

37 VISKAN 21 Bilaga 1 BILAGA 1 Stationsvisa tidsserier och bedömningar Vattenkemi samt metaller i vatten och vattenmossa Stationerna är ordnade i nummer- och bokstavsordning. 33

38 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan Viskan vid Åsbro sid 1 av 2 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 2 Hög halt 17,8 God Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 988 Hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 1 TOC (mg/l) 8,8 Måttligt hög halt Konduktivitet (ms/m) 11 Syre, årsmin (mg/l) 8,9 Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),14 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU),9 Betydligt grumligt vatten ph 7,1 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),41 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier 2 Totalfosfor (µg/l) 2 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) Årsmin Syrehalt (mg/l) ,2 Absorbans filtr. (abs/ cm) 1 Turbiditet (FNU),1,1 1,, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) 1,2 1,,8,,4,2, Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) *** -7% Totalkväve (µg/l) *** -39% TOC (mg/l) *** 27% Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtr. (abs/ cm) *** 147% Turbiditet (FNU) % ph-värde *** % Alkalinitet (mekv/l) *** 32% Nitrat- + nitritkväve (µg/l) ** -24% Konduktivitet (ms/m) *** -28% Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 34

39 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan Viskan vid Åsbro sid 2 av 2 Metaller i ofiltrerat vatten Statistik (medelvärden) Treårsmedelvärde Tillstånd Startår Slutår n Signific. Förändring As (µg/l),3 Mycket låg halt * -2% Pb (µg/l),33 Låg halt % Cd (µg/l),13 Låg halt * -3% Cu (µg/l) 1,3 Låg halt % Cr (µg/l),32 Låg halt * -% Ni (µg/l),9 Mycket låg halt * -31% Zn (µg/l) 4,8 Mycket låg halt % Co (µg/l), % Sb (µg/l) Al (µg/l) * -39% Hg (µg/l), * -34% Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 1 Metaller i ofiltrerat vatten (ng/l), data från 27 till As Pb Cd Cu Cr Ni Zn Co Sb Al Metaller i vattenmossa Avvikelse från jämförvärde Lokal referens Treårsmedelvärde Tillstånd Viskan vid Sjöbovallen Avvikelse As (mg/kg ts) 2,3 Låg halt 1,2 Ingen el. obety Pb (mg/kg ts),9 Låg halt 3,9 Ingen el. obety Cd (mg/kg ts) 1,1 Måttligt hög halt,43 Liten Cu (mg/kg ts) 18 Måttligt hög halt 13 Ingen el. obety Cr (mg/kg ts),7 Måttligt hög halt 2,4 Liten Ni (mg/kg ts) 8, Låg halt 3,9 Liten Zn (mg/kg ts) 127 Låg halt 9 Liten Co (mg/kg ts) 12 Måttligt hög halt 2,8 Tydlig Sb (mg/kg ts),3 -,2 Ingen el. obety Hg (mg/kg ts),11 Måttligt hög halt,11 Ingen el. obety Fe (mg/kg ts) Liten Mn (mg/kg ts) Tydlig Uppmätt halt/jämförvärde: <2 = Ingen eller obetydlig, 2-4 = Liten, 4-1 = Tydlig, 1-2 = Stor, >2 = Mycket stor avvikelse 3

40 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan Viskan vid Daltorp sid 1 av 2 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 19 Måttligt hög halt 14,71 Hög Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 122 Hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 738 TOC (mg/l) 8,8 Måttligt hög halt Konduktivitet (ms/m) 13 Syre, årsmin (mg/l) 8,7 Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),1 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 4, Betydligt grumligt vatten ph 7, Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),49 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier Totalfosfor (µg/l) 2 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) 1 Årsmin Syrehalt (mg/l) ,2 Absorbans filtr. (abs/ cm) 8 Turbiditet (FNU),1,1 4, 2, ,,8,,4,2, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) *** -49% Totalkväve (µg/l) % TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtr. (abs/ cm) *** 1% Turbiditet (FNU) % ph-värde *** % Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) % Konduktivitet (ms/m) % Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 3

41 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan Viskan vid Daltorp sid 2 av 2 Metaller i ofiltrerat vatten Statistik (medelvärden) Treårsmedelvärde Tillstånd Startår Slutår n Signific. Förändring As (µg/l),37 Mycket låg halt % Pb (µg/l),4 Låg halt % Cd (µg/l),13 Låg halt % Cu (µg/l) 1, Låg halt % Cr (µg/l),4 Låg halt % Ni (µg/l),4 Mycket låg halt % Zn (µg/l),3 Låg halt % Co (µg/l), % Sb (µg/l) % Al (µg/l) % Hg (µg/l),2 - Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 1 Metaller i ofiltrerat vatten (ng/l), data från 21 till As Pb Cd Cu Cr Ni Zn Co Sb Al Metaller i vattenmossa Avvikelse från jämförvärde Lokal referens Treårsmedelvärde Tillstånd Viskan vid Sjöbovallen Avvikelse As (mg/kg ts) 1, Låg halt 1,2 Ingen el. obety Pb (mg/kg ts),1 Låg halt 3,9 Ingen el. obety Cd (mg/kg ts),1 Låg halt,43 Ingen el. obety Cu (mg/kg ts) 18 Måttligt hög halt 13 Ingen el. obety Cr (mg/kg ts) 4, Måttligt hög halt 2,4 Ingen el. obety Ni (mg/kg ts), Låg halt 3,9 Ingen el. obety Zn (mg/kg ts) 94 Låg halt 9 Ingen el. obety Co (mg/kg ts),1 Låg halt 2,8 Ingen el. obety Sb (mg/kg ts),28 -,2 Ingen el. obety Hg (mg/kg ts),13 Måttligt hög halt,11 Ingen el. obety Fe (mg/kg ts) Ingen el. obety Mn (mg/kg ts) Ingen el. obety Uppmätt halt/jämförvärde: <2 = Ingen eller obetydlig, 2-4 = Liten, 4-1 = Tydlig, 1-2 = Stor, >2 = Mycket stor avvikelse 37

42 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan Viskan vid Kinnaström sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 1 Måttligt hög halt 12,73 Hög Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 149 Mycket hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 92 TOC (mg/l) 8,3 Måttligt hög halt Konduktivitet (ms/m) 14 Syre, årsmin (mg/l) 8,3 Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),13 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,1 Måttligt grumligt vatten ph 7, Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),7 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier Totalfosfor (µg/l) 3 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) 1 Årsmin Syrehalt (mg/l) ,2 Absorbans filtr. (abs/ cm) 8 Turbiditet (FNU),1,1 4, 2, ,,8,,4,2, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) *** -71% Totalkväve (µg/l) % TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtr. (abs/ cm) % Turbiditet (FNU) * 1% ph-värde ** % Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) % Konduktivitet (ms/m) * -21% Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 38

43 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan Viskan vid Jössabron sid 1 av 2 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 17 Måttligt hög halt 11,1 God Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 1944 Mycket hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 149 TOC (mg/l) 7,8 Låg halt Konduktivitet (ms/m) 17 Syre, årsmin (mg/l) 8,9 Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),11 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,9 Måttligt grumligt vatten ph 7, Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),7 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier 1 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) 1 Årsmin Syrehalt (mg/l) ,1 Absorbans filtr. (abs/ cm) 4 Turbiditet (FNU),1 3, 2 1, , 1, 1,,, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) *** -88% Totalkväve (µg/l) ** -4% TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtr. (abs/ cm) *** % Turbiditet (FNU) * -31% ph-värde *** 9% Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) * -39% Konduktivitet (ms/m) ** -29% Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 39

44 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan Viskan vid Jössabron sid 2 av 2 Metaller i ofiltrerat vatten Statistik (medelvärden) Treårsmedelvärde Tillstånd Startår Slutår n Signific. Förändring As (µg/l),38 Mycket låg halt % Pb (µg/l),2 Låg halt % Cd (µg/l),7 Mycket låg halt % Cu (µg/l) 1, Låg halt % Cr (µg/l),21 Mycket låg halt % Ni (µg/l), Mycket låg halt % Zn (µg/l) 4,2 Mycket låg halt % Co (µg/l), * 42% Sb (µg/l) % Al (µg/l) * 7% Hg (µg/l),1 - Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 1 Metaller i ofiltrerat vatten (ng/l), data från 21 till As Pb Cd Cu Cr Ni Zn Co Sb Al Metaller i vattenmossa Avvikelse från jämförvärde Lokal referens Treårsmedelvärde Tillstånd Viskan vid Sjöbovallen Avvikelse As (mg/kg ts) 1,4 Låg halt 1,2 Ingen el. obety Pb (mg/kg ts),8 Låg halt 3,9 Ingen el. obety Cd (mg/kg ts), Låg halt,43 Ingen el. obety Cu (mg/kg ts) 27 Måttligt hög halt 13 Liten Cr (mg/kg ts) 3, Måttligt hög halt 2,4 Ingen el. obety Ni (mg/kg ts) 4,4 Låg halt 3,9 Ingen el. obety Zn (mg/kg ts) 12 Låg halt 9 Liten Co (mg/kg ts) 4,7 Låg halt 2,8 Ingen el. obety Sb (mg/kg ts),2 -,2 Ingen el. obety Hg (mg/kg ts),11 Måttligt hög halt,11 Ingen el. obety Fe (mg/kg ts) Ingen el. obety Mn (mg/kg ts) Ingen el. obety Uppmätt halt/jämförvärde: <2 = Ingen eller obetydlig, 2-4 = Liten, 4-1 = Tydlig, 1-2 = Stor, >2 = Mycket stor avvikelse 4

45 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan Viskan vid Druvefors sid 1 av 1 Metaller i ofiltrerat vatten Statistik (medelvärden) Treårsmedelvärde Tillstånd Startår Slutår n Signific. Förändring As (µg/l),3 Mycket låg halt % Pb (µg/l),17 Mycket låg halt % Cd (µg/l), Mycket låg halt % Cu (µg/l) 1,4 Låg halt % Cr (µg/l),17 Mycket låg halt % Ni (µg/l),9 Mycket låg halt % Zn (µg/l) 2,1 Mycket låg halt % Co (µg/l), % Sb (µg/l) % Al (µg/l) % Hg (µg/l),1 - Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 1 Metaller i ofiltrerat vatten (ng/l), data från 21 till As Pb Cd Cu Cr Ni Zn Co Sb Al Metaller i vattenmossa Avvikelse från jämförvärde Lokal referens Treårsmedelvärde Tillstånd Viskan vid Sjöbovallen Avvikelse As (mg/kg ts) 1, Låg halt 1,2 Ingen el. obety Pb (mg/kg ts), Låg halt 3,9 Ingen el. obety Cd (mg/kg ts),7 Låg halt,43 Ingen el. obety Cu (mg/kg ts) 2 Måttligt hög halt 13 Liten Cr (mg/kg ts) 3,1 Låg halt 2,4 Ingen el. obety Ni (mg/kg ts) 4,7 Låg halt 3,9 Ingen el. obety Zn (mg/kg ts) 99 Låg halt 9 Ingen el. obety Co (mg/kg ts) 3, Låg halt 2,8 Ingen el. obety Sb (mg/kg ts),1 -,2 Ingen el. obety Hg (mg/kg ts),9 Låg halt,11 Ingen el. obety Fe (mg/kg ts) Ingen el. obety Mn (mg/kg ts) Ingen el. obety Uppmätt halt/jämförvärde: <2 = Ingen eller obetydlig, 2-4 = Liten, 4-1 = Tydlig, 1-2 = Stor, >2 = Mycket stor avvikelse 41

46 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan Viskan vid Sjöbovallen sid 1 av 2 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 9,7 Låg halt 12 1,3 Hög Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 1 Hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 313 TOC (mg/l) 7,7 Låg halt Konduktivitet (ms/m) 13 Syre, årsmin (mg/l) 8, Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),12 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1, Måttligt grumligt vatten ph 7,7 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l), Mycket god buffertkapacitet Tidsserier 2 Totalfosfor (µg/l) 1 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) 1 Årsmin Syrehalt (mg/l) ,1 Absorbans filtr. (abs/ cm) 2, Turbiditet (FNU),1 1,, 1,,, , ,,8,,4,2, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) * -2% Totalkväve (µg/l) *** -32% TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtr. (abs/ cm) *** 7% Turbiditet (FNU) % ph-värde *** 4% Alkalinitet (mekv/l) ** 21% Nitrat- + nitritkväve (µg/l) ** -38% Konduktivitet (ms/m) ** -1% Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 42

47 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan Viskan vid Sjöbovallen sid 2 av 2 Metaller i ofiltrerat vatten Statistik (medelvärden) Treårsmedelvärde Tillstånd Startår Slutår n Signific. Förändring As (µg/l),3 Mycket låg halt % Pb (µg/l),98 Mycket låg halt % Cd (µg/l), Mycket låg halt % Cu (µg/l) 1, Låg halt % Cr (µg/l),1 Mycket låg halt % Ni (µg/l),8 Mycket låg halt % Zn (µg/l),94 Mycket låg halt % Co (µg/l), % Sb (µg/l) % Al (µg/l) % Hg (µg/l),1 - Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 1 Metaller i ofiltrerat vatten (ng/l), data från 21 till As Pb Cd Cu Cr Ni Zn Co Sb Al Metaller i vattenmossa Treårsmedelvärde Tillstånd As (mg/kg ts) 1,2 Låg halt Pb (mg/kg ts) 3,9 Låg halt Cd (mg/kg ts),43 Låg halt Cu (mg/kg ts) 13 Låg halt Cr (mg/kg ts) 2,4 Låg halt Ni (mg/kg ts) 3,9 Mycket låg halt Zn (mg/kg ts) 9 Mycket låg halt Co (mg/kg ts) 2,8 Låg halt Sb (mg/kg ts),2 - Hg (mg/kg ts),11 Måttligt hög halt Fe (mg/kg ts) Mn (mg/kg ts) 17-43

48 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan sy Öresjö (augusti) sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 7,7 Låg halt 7,4,9 Hög Klorofyll (µg/l),4 Låg halt 3,, Hög Siktdjup (m) 4, Måttligt siktdjup 3,8 1, Hög Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 13 Måttligt hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 1 TOC (mg/l) 7,3 Låg halt Konduktivitet (ms/m) 13 Syre, botten (mg/l) 4, Svagt syretillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),81 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU),99 Svagt grumligt vatten ph 7,8 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),73 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier 3 Totalfosfor (µg/l) 1 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l),2 Absorbans filtrerat (/cm) 1,1,1, , Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) ,,8,,4,2, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (augustivärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) *** -% Totalkväve (µg/l) * -27% TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtrerat (/cm) ** 1% Turbiditet (FNU) % ph-värde *** 4% Alkalinitet (mekv/l) *** 28% Nitrat- + nitritkväve (µg/l) % Konduktivitet (ms/m) % Siktdjup (m) % Klorofyll (µg/l) % Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 44

49 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan Viskan vid Bosgården sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 17 Måttligt hög halt 11,8 God Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 74 Hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 27 TOC (mg/l) 9,2 Måttligt hög halt Konduktivitet (ms/m) 14 Syre, årsmin (mg/l) 8,9 Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),1 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3, Betydligt grumligt vatten ph 7,8 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),83 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier 3 Totalfosfor (µg/l) 1 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) 1 Årsmin Syrehalt (mg/l) ,2 Absorbans filtr. (abs/ cm) 4 Turbiditet (FNU),1 3,1 2, 1, , 1, 1,,, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) *** -37% Totalkväve (µg/l) * -13% TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtr. (abs/ cm) % Turbiditet (FNU) ** 117% ph-värde % Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) * -28% Konduktivitet (ms/m) % Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 4

50 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan Viskan nedströms Mogden sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 1 Måttligt hög halt 1,7 God Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 98 Måttligt hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 138 TOC (mg/l) 7,7 Låg halt Konduktivitet (ms/m) 12 Syre, årsmin (mg/l) 9, Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),88 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3, Betydligt grumligt vatten ph 7,7 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),7 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier 3 Totalfosfor (µg/l) 1 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) Årsmin Syrehalt (mg/l) ,1 Absorbans filtr. (abs/ cm) Turbiditet (FNU),1 4, 2, ,,8,,4,2, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) ** -34% Totalkväve (µg/l) ** -18% TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtr. (abs/ cm) % Turbiditet (FNU) % ph-värde % Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) % Konduktivitet (ms/m) % Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 4

51 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan sy Tolken (augusti) sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 7,4 Låg halt,,81 Hög Klorofyll (µg/l) 3,7 Låg halt 2,,8 Hög Siktdjup (m) 4,4 Måttligt siktdjup 4,4 1, Hög Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 293 Låg halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l), TOC (mg/l), Låg halt Konduktivitet (ms/m) 7, Syre, botten (mg/l) 1,2 Syrefattigt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),33 Svagt färgat vatten Turbiditet (FNU),71 Svagt grumligt vatten ph 7, Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),37 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier 3 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) Absorbans filtrerat (/cm),8,,4, , Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) ,,4,3,2,1, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (augustivärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) ** -4% Totalkväve (µg/l) ** -28% TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtrerat (/cm) ** 3% Turbiditet (FNU) % ph-värde ** 3% Alkalinitet (mekv/l) *** 33% Nitrat- + nitritkväve (µg/l) * % Konduktivitet (ms/m) *** -1% Siktdjup (m) % Klorofyll (µg/l) % Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 47

52 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan A1 Skuttran sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 9 Mycket hög halt 24,3 Måttlig Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 118 Mycket hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 137 TOC (mg/l) 8, Måttligt hög halt Konduktivitet (ms/m) 17 Syre, årsmin (mg/l) 7, Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),1 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1 Starkt grumligt vatten ph 7,3 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),2 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier 1 Totalfosfor (µg/l) 3 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) 1 Årsmin Syrehalt (mg/l) ,3 Absorbans filtr. (abs/ cm) 3 Turbiditet (FNU),2 2,1 1, ,2 1,,8,,4,2, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) % Totalkväve (µg/l) *** -33% TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) ** 11% Absorbans filtr. (abs/ cm) % Turbiditet (FNU) % ph-värde *** 7% Alkalinitet (mekv/l) * 19% Nitrat- + nitritkväve (µg/l) *** -39% Konduktivitet (ms/m) * -11% Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 48

53 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan C1 Hornån sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 9,4 Låg halt 14 1,4 Hög Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 447 Måttligt hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 147 TOC (mg/l),9 Låg halt Konduktivitet (ms/m) 7,4 Syre, årsmin (mg/l) 8, Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),83 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1, Måttligt grumligt vatten ph 7,1 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),17 God buffertkapacitet Tidsserier 2 Totalfosfor (µg/l) 8 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) 1 Årsmin Syrehalt (mg/l) ,1 Absorbans filtr. (abs/ cm) 3 Turbiditet (FNU), 2 1, ,3,2,1, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) *** -41% Totalkväve (µg/l) ** -2% TOC (mg/l) ** -29% Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtr. (abs/ cm) % Turbiditet (FNU) % ph-värde % Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) ** -38% Konduktivitet (ms/m) * -4% Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 49

54 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan H1 Häggån sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 17 Måttligt hög halt 13,78 Hög Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 92 Måttligt hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 228 TOC (mg/l) 9,8 Måttligt hög halt Konduktivitet (ms/m) 8,2 Syre, årsmin (mg/l) 8,8 Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),19 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 4, Betydligt grumligt vatten ph 7,2 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),27 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier Totalfosfor (µg/l) 1 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) 1 Årsmin Syrehalt (mg/l) ,3 Absorbans filtr. (abs/ cm) 8 Turbiditet (FNU),2,1 4 2, ,,4,3,2,1, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) ** -4% Totalkväve (µg/l) % TOC (mg/l) * 2% Syrehalt (mg/l) * % Absorbans filtr. (abs/ cm) *** 8% Turbiditet (FNU) % ph-värde *** % Alkalinitet (mekv/l) * 17% Nitrat- + nitritkväve (µg/l) * -29% Konduktivitet (ms/m) * -11% Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1

55 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan Ksy St Hålsjön (augusti) sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 4,7 Låg halt 7, 1, Hög Klorofyll (µg/l) 4,7 Låg halt 2,,3 Hög Siktdjup (m) 4,8 Måttligt siktdjup 4,3 1,1 Hög Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 83 Måttligt hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 293 TOC (mg/l),9 Låg halt Konduktivitet (ms/m) 1 Syre, botten (mg/l) 3,4 Svagt syretillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),3 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU),84 Svagt grumligt vatten ph 7, Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),37 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier 4 Totalfosfor (µg/l) 1 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l),8 Absorbans filtrerat (/cm), 4,4 2, , Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) ,,,4,3,2,1, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (augustivärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) *** -9% Totalkväve (µg/l) *** -48% TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtrerat (/cm) % Turbiditet (FNU) % ph-värde % Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) * -7% Konduktivitet (ms/m) *** -3% Siktdjup (m) * 3% Klorofyll (µg/l) % Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 1

56 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan L1 Lillån sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 31 Hög halt 17, God Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 774 Hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 38 TOC (mg/l) 7,3 Låg halt Konduktivitet (ms/m) 8, Syre, årsmin (mg/l) 8, Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),13 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 9, Starkt grumligt vatten ph 7,1 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),21 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier 8 Totalfosfor (µg/l) 1 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) 1 Årsmin Syrehalt (mg/l) ,2 Absorbans filtr. (abs/ cm) 3 Turbiditet (FNU),1,1 2, 1, ,7,,,4,3,2,1, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) % Totalkväve (µg/l) ** -2% TOC (mg/l) ** 3% Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtr. (abs/ cm) ** 7% Turbiditet (FNU) % ph-värde *** % Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) ** -3% Konduktivitet (ms/m) *** -2% Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 2

57 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan Lsy Fävren (augusti) sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 9,8 Låg halt 1 1, Hög Klorofyll (µg/l) 7, Låg halt 3,,4 God Siktdjup (m) 2,8 Måttligt siktdjup 3,9,72 Hög Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 383 Måttligt hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 2 TOC (mg/l),8 Låg halt Konduktivitet (ms/m) 7,3 Syre, botten (mg/l) 2,4 Syrefattigt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm), Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,8 Måttligt grumligt vatten ph 7,3 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),19 God buffertkapacitet Tidsserier 4 Totalfosfor (µg/l) 1 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l),1 Absorbans filtrerat (/cm) 4, , Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) ,3,3,2,2,1,1, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (augustivärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) % Totalkväve (µg/l) * -27% TOC (mg/l) * 2% Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtrerat (/cm) *** 143% Turbiditet (FNU) % ph-värde % Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) ** -79% Konduktivitet (ms/m) *** -19% Siktdjup (m) % Klorofyll (µg/l) % Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 3

58 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan M1 Munkån sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 11 Låg halt 9,8,8 Hög Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 738 Hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 423 TOC (mg/l),7 Låg halt Konduktivitet (ms/m) 1 Syre, årsmin (mg/l) 9,1 Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),9 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1, Måttligt grumligt vatten ph 7, Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),7 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier Totalfosfor (µg/l) 1 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) 1 Årsmin Syrehalt (mg/l) ,1 Absorbans filtr. (abs/ cm) 8 Turbiditet (FNU),1, 4 2, ,4 1,2 1,,8,,4,2, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) ** -47% Totalkväve (µg/l) % TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtr. (abs/ cm) % Turbiditet (FNU) % ph-värde ** 8% Alkalinitet (mekv/l) * 7% Nitrat- + nitritkväve (µg/l) % Konduktivitet (ms/m) % Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 4

59 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan R1 Rångedalaån sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 1 Måttligt hög halt 1,4 God Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 841 Hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 48 TOC (mg/l) 7,9 Låg halt Konduktivitet (ms/m) 1 Syre, årsmin (mg/l) 9, Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),1 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,9 Måttligt grumligt vatten ph 7,8 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),94 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier 3 Totalfosfor (µg/l) 2 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) Årsmin Syrehalt (mg/l) ,2 Absorbans filtr. (abs/ cm) 3 Turbiditet (FNU),1,1 2, 1, , 1,4 1,2 1,,8,,4,2, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) % Totalkväve (µg/l) *** -39% TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtr. (abs/ cm) % Turbiditet (FNU) % ph-värde % Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) *** -1% Konduktivitet (ms/m) % Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1

60 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan S1 Surtan vid Björketorp sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 28 Hög halt 17,2 God Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 878 Hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 43 TOC (mg/l) 1 Måttligt hög halt Konduktivitet (ms/m) 9,8 Syre, årsmin (mg/l) 9,1 Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),22 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 11 Starkt grumligt vatten ph 7,3 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),38 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier 8 Totalfosfor (µg/l) 1 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) 1 Årsmin Syrehalt (mg/l) ,3 Absorbans filtr. (abs/ cm) 3 Turbiditet (FNU),2 2,1 1, ,2 1,,8,,4,2, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) *** -47% Totalkväve (µg/l) *** -2% TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtr. (abs/ cm) ** 4% Turbiditet (FNU) % ph-värde *** % Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) *** -38% Konduktivitet (ms/m) ** -19% Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1

61 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan S Surtan vid Rya sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 13 Måttligt hög halt 14 1, Hög Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 27 Måttligt hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 82 TOC (mg/l) 14 Hög halt Konduktivitet (ms/m),9 Syre, årsmin (mg/l) 9,2 Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),31 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,1 Måttligt grumligt vatten ph 7, Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),21 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier 3 Totalfosfor (µg/l) 8 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) 1 Årsmin Syrehalt (mg/l) ,4 Absorbans filtr. (abs/ cm) 3 Turbiditet (FNU),3,2 2,1 1, ,,4,2, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) ** -4% Totalkväve (µg/l) % TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtr. (abs/ cm) % Turbiditet (FNU) % ph-värde % Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) ** -47% Konduktivitet (ms/m) % Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 7

62 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan S1 Enån sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 21 Måttligt hög halt 1,7 Hög Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 82 Hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 294 TOC (mg/l) 8, Måttligt hög halt Konduktivitet (ms/m) 9, Syre, årsmin (mg/l) 8, Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),17 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU),3 Betydligt grumligt vatten ph 7,2 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),32 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier Totalfosfor (µg/l) 1 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) 1 Årsmin Syrehalt (mg/l) ,3 Absorbans filtr. (abs/ cm) 8 Turbiditet (FNU),2,1 4 2, ,8,,4,2, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) % Totalkväve (µg/l) *** -42% TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtr. (abs/ cm) % Turbiditet (FNU) % ph-värde % Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) *** -% Konduktivitet (ms/m) % Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 8

63 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan T1 Slottsån sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 12 Låg halt 12 1,1 Hög Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 7 Måttligt hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 221 TOC (mg/l) 8, Låg halt Konduktivitet (ms/m),8 Syre, årsmin (mg/l) 9, Syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),14 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,1 Betydligt grumligt vatten ph 7,1 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),1 God buffertkapacitet Tidsserier 3 Totalfosfor (µg/l) 1 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) Årsmin Syrehalt (mg/l) ,2 Absorbans filtr. (abs/ cm) 1 Turbiditet (FNU),1,1 1,, ,8,,4,2, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (medelvärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) ** -37% Totalkväve (µg/l) % TOC (mg/l) ** 32% Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtr. (abs/ cm) *** 123% Turbiditet (FNU) % ph-värde ** 3% Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) % Konduktivitet (ms/m) *** -22% Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 9

64 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan Tsy Tolken (Mark) (augusti) sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l), Låg halt 9, 1,9 Hög Klorofyll (µg/l) 4,3 Låg halt 3,,7 Hög Siktdjup (m) 3, Måttligt siktdjup 3,7,9 Hög Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 43 Måttligt hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 123 TOC (mg/l) 7, Låg halt Konduktivitet (ms/m),2 Syre, botten (mg/l),4 Måttligt syrerikt tillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),98 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU),79 Svagt grumligt vatten ph 7,1 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),12 God buffertkapacitet Tidsserier 2 Totalfosfor (µg/l) 1 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l),2 Absorbans filtrerat (/cm) 1,1,1, , Klorofyll (µg/l) 2 4 Siktdjup (m) ,3,2,1, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (augustivärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) % Totalkväve (µg/l) ** -27% TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtrerat (/cm) *** 129% Turbiditet (FNU) % ph-värde % Alkalinitet (mekv/l) ** -3% Nitrat- + nitritkväve (µg/l) % Konduktivitet (ms/m) % Siktdjup (m) % Klorofyll (µg/l) % Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1

65 VISKAN 21 Bilaga 1 Recipientkontroll Viskan T1sy V Öresjön (augusti) sid 1 av 1 Parametrar för bedömning av status Treårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 4, Låg halt 8,3 2,1 Hög Klorofyll (µg/l),7 Låg halt 2,,37 God Siktdjup (m) 4, Måttligt siktdjup 4,4 1,1 Hög Andra parametrar Treårsmedelvärde Tillstånd Treårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 3 Låg halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 48 TOC (mg/l), Låg halt Konduktivitet (ms/m),2 Syre, botten (mg/l) 3,8 Svagt syretillstånd Absorbans 42 nm filtr. (abs/cm),44 Svagt färgat vatten Turbiditet (FNU),98 Svagt grumligt vatten ph 7,1 Nära neutralt Alkalinitet (mekv/l),12 God buffertkapacitet Tidsserier 4 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l), Absorbans filtrerat (/cm),4 4 2, , Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) ,3,2,1, ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Statistik (augustivärden) Startår Slutår n Signific. Förändring Totalfosfor (µg/l) % Totalkväve (µg/l) ** -34% TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Absorbans filtrerat (/cm) *** 17% Turbiditet (FNU) % ph-värde * -4% Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) % Konduktivitet (ms/m) ** -11% Siktdjup (m) % Klorofyll (µg/l) % Signifikansnivå: + = p<,1 * = p<, ** = p<,1 *** = p<,1 1

66 2

67 VISKAN 21 Bilaga 2 BILAGA 2 Föroreningsbelastande verksamheter 3

68 VISKAN 21 Bilaga 2 Tabell 8. Föroreningsbelastande verksamheter och utsläppsmängder år 21 inom Viskans avrinningsområde Kommun/Ort Verksamhet Recipient Provpunkt X Y Kväve Fosfor nedströms ton/år Ulricehamn Hökerum Avloppsreningsverk Viskan ,7,2 Älmestad Avloppsreningsverk Gammalstorpab ,27,3 Nitta Avloppsreningsverk Viskan ,9,3 Borås Gässlösa Avloppsreningsverk Viskan ,3 Bogryd Avloppsreningsverk Viskan ,13 Rångedala Avloppsreningsverk Rångedalaån R ,,4 Äspered Avloppsreningsverk Gänglebäcken ,29,1 Borås Ytbehandling m.m. Viskan Rydboholm Förorenat område Viskan Borås Förorenat område Viskan Borås Förorenat område Viskan Borås Förorenat område Viskan Borås Förorenade sediment Viskan Mark Skene Avloppsreningsverk Viskan ,74 Björketorp Avloppsreningsverk Viskan ,2,1 Horred Avloppsreningsverk Viskan ,,3 Rydal Avloppsreningsverk Viskan ,2,28 Hyssna Avloppsreningsverk Surtan S ,8,4 Torestorp Avloppsreningsverk Tolken T ,1,7 Öxabäck Avloppsreningsverk Sävsjö 3 T ,79,12 Fritsla Deponi Bäck till Häggån H1 Kinna Deponi Viskan Skene Deponi Skrålabäcken/Viskan Marks Värmeverk Värmeverk Viskan 3 Svenljunga Holsljunga Avloppsreningsverk Holsjön T ,91,7 Varberg Veddige Avloppsreningsverk Viskan ,2,1 Kungsäter Avloppsreningsverk Fävren L ,4 Gunnarsjö Avloppsreningsverk Fönhultaån 4 L ,32, Karl-Gustav Avloppsreningsverk Mäsenån L ,2 Veddige Betongindustri Viskan Veddige F.d. komm. deponi Viskan Derome Sågverk Viskan Åskloster Åkraberg handelsträdg Viskan Väröbacka Pappermassaindustri Viskan Summa 289 2, 1/ Gammalstorpabäcken mynnar i Mogden. 2/ Gänglebäcken mynnar i Tolken. 3/ Sävsjö mynnar (så småningom) i Tolken. 4/ Fönhultaån mynnar i Oklången. / Mäsenån mynnar i Fävren. 4

69 VISKAN 21 Bilaga 2 dkjadfkjasdhfkashdfkjashdfgjhafkjgahkshkjshgkjfhgkjsfhgkjhgksjhgjfhgkdjhgdkjfhskdjfhskdjhskjfhgsdkjfhgsdfjhgfkj Kommun/Ort Zn Cu Cr Ni Pb kg/år Cd Hg As Sb Övriga kända utsläpp Anmärkningar Ulricehamn Hökerum Älmestad Utsläpp via biodamm* Nitta Borås Gässlösa ,1 1 3,2,4,4 4,8,4 Bräddning ingår i provtagningen Bogryd 7 7,, 7,2,42,7,3,3 Bräddning ingår i provtagningen Rångedala Bräddning ingår i provtagningen Äspered Borås Valsgravyr i Borås AB, Gässlösa :123 Rydboholm f.d. Valsgravyr, Rydboholm :23 Borås Olja och PAH; Servicekontoret; Trandö 1 Borås Kolslagg; f.d. Åhaga lokverkstad; Trandö 2 Borås f.d. Monsun Tison, Viskastrand 2 Borås Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarnas förorenade bottnar. Mark Skene ,1 3,4,7,,17 4 Björketorp Horred Rydal Hyssna Torestorp Öxabäck Fritsla Kinna Skene Marks Värmeverk Metaller analyseras inte Metaller analyseras inte Metaller analyseras inte Metaller analyseras inte Metaller analyseras inte Metaller analyseras inte Bara provtagning, ingen flödesmätning Bara provtagning, ingen flödesmätning Bara provtagning, ingen flödesmätning Svenljunga Holsljunga Metaller ingår ej i kontrollprogram Varberg Veddige Kungssäter Gunnarsjö Karl-Gustav Veddige Veddige Derome Åskloster Väröbacka ,9 2 4,3,7,8 4,8 47 Utsläppsmängder inkl bräddning, metaller ingår ej i kontrollprogrammet Metaller ingår ej i kontrollprogrammet Metaller ingår ej i kontrollprogrammet Metaller ingår ej i kontrollprogrammet * = Provt. före biodamm

70 VISKAN 21 Bilaga 2 Haltökningar i recipienten p.g.a. utsläpp från respektive avloppsreningsverk/industri har beräknats vid normal vattenföring (årsmedelvattenföring) och vid lågflödesperiod (lägsta månadsmedelvattenföring). Utsläppens påverkan på såväl fosfor- som kvävehalterna i recipienten har bedömts enligt: Ökning av fosforhalt Ökning av kvävehalt Bedömning (µg/l) (µg/l) Marginell ökning Liten ökning > 7 > 4 Tydlig ökning Gränsen mellan liten och tydlig ökning för fosfor motsvarar ungefär halva värdet för beräknade referensvärden enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19), vilket betyder att en tydlig ökning av fosforhalterna bör kunna innebära en ändring av statusklassning från t.ex. hög till god status eller från god till måttlig status med avseende på fosfor. Gränsen mellan marginell och liten ökning för såväl fosfor som kväve motsvarar halter nära analysernas rapporteringsgränser och/eller analysernas mätosäkerhet.

71 VISKAN 21 Bilaga 3 BILAGA 3 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Samordnad recipientkontroll Metodik Analysresultat 7

72 VISKAN 21 Bilaga 3 Provtagning Utförare: Per Anders Nilsson Medins Havs och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medinsab.se. Metod: ISO 7-:214 för vattendrag, ISO 7-4:1987 för sjöprovtagning samt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 199:11 MS:29) och metoderna är ackrediterade. Proverna har transporterats och förvarats enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Syrgashalt SS-EN 17289:214 Siktdjup SS-EN ISO 727 del.2 utg 1 Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, 83 3 Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metoder Turbiditet (grumlighet) SS EN ISO ph SS-EN ISO 123:212 Alkalinitet SS-EN ISO utg 1 Absorbans 42 nm filtrerat, cm kyvett SS EN ISO 7887:212 Met,C TOC SS-EN 1484 utg 1 Konduktivitet SS-EN Totalfosfor SS-EN ISO 181-2:2 Totalkväve SS-EN 122:24 Nitrat+nitritkväve Klorofyll a SS-EN ISO :213 C SS mod Metoderna är ackrediterade Utvärdering Utförare: Håkan Olofsson ALcontrol AB, Karins gränd 13, 32 7 Halmstad, hakan.olofsson@alcontrol.se. Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) och bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19). Mann-Kendell test har använts för att påvisa signifikanta linjära trender. I efterföljande resultattabeller redovisas mindre än-värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. 8

73 VISKAN 21 Bilaga 3 Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999). Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån klassning för sjöar maj-oktober. Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Enhet Klass 4 x,x ph Surt, -,2 x,x Alkalinitet Mycket svag buffertkapacitet,2 -, mekv/l x,x Syrgashalt Syrefattigt tillstånd 1-3 mg/l x,x Totalkväve Mycket hög halt 12 - µg/l x,x Totalfosfor Mycket hög halt - 1 µg/l x,x Klorofyll Hög halt 12-2 µg/l Klass x,x ph Mycket surt <, x,x Alkalinitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet <,2 mekv/l x,x Turbiditet Starkt grumligt vatten > 7 FNU x,x Absorbans Starkt färgat vatten >,2 abs/cm x,x Färg Starkt färgat vatten > 1 mg Pt/l x,x TOC Mycket hög halt > 1 mg/l x,x Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd < 1 mg/l x,x Totalkväve Extremt hög halt > µg/l x,x Totalfosfor Extremt hög halt > 1 µg/l x,x Klorofyll Mycket hög halt > 2 µg/l x,x Siktdjup Mycket litet siktdjup < 1 m 9

74 VISKAN 21 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Abs Tur Syr Syre pera Sikt- ro lini nings 42 bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur djup fyll ph tet förm filtr TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m abs/cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Viskan, Ned Mogden , 7,4,4 11,3,12 7, 1,3 12, 94 8, , 7,7,7 13,2,13 8,7 3,3 11, ,2 7,8,77 13,,1 7,3, 9, , ,8 7,7,7 12,2,44,3 2, 9, , , 7,,9 11,,44,4 3,2 11, 9 1 3, ,7 7,,79 14,3,81 7,4 1,8 13, Min 1, 7,4,4 11,,44,4 1,3 9,3 94 8,8 3, Medel 9, 7,,8 12,,87 7,1 2,9 11, Median 7,8 7,,9 12,7,91 7,4 2, 11, Max 2,2 7,8,79 14,3,13 8,7, 13, Rångedalaån R ,9 7,3,3 9,22,1,8 1,4 12, R1 1419,8 7,7,7 11,,19 8,4 2,8 12, R1 12 1,9 8, 1, 22,7,4 2,8 1,1 9, R , 7,9 1,3 19,1,1 7,9 1, 1, R , 7,8 1,4 2,4,78,3 1, 11,7 97 9, R ,2 7,,8 14,,17 7,9 1,7 13, Min 1,9 7,3,3 9,22,4 2,8 1, 9, 97 9, Medel 7, 7,7,99 1,2,13, 1, 11, Median,4 7,8 1,1 1,8,1 7,4 1, 12, Max 1,9 8, 1, 22,7,19 8,4 2,8 13, Viskan, Bosgården , 7,4,4 9,94,17 8, 1,8 13, ,8 7,8,7 12,,18 9, 2,4 12, ,4 7,9 1,2 19,,74,3 2,2 8, ,3 7,9 1, 1,4,12 8,2 2,3 9, ,3 7,8 1,1 17,1,94,7 1,4 11, ,9 7,,82 1,,1 9, 1,8 13, Min 1,9 7,4,4 9,94,74,3 1,4 8, Medel 9, 7,7,87 1,,133 8,1 2, 11, Median 7,1 7,8,91 1,7,14 8,4 2, 12, Max 19,4 7,9 1,2 19,,18 9, 2,4 13, Munkån, ned Fristad M , 7,1,29 9,1,12 7,3 1, 12, M1 1419, 7,7,4 12,,12 7,1 2,9 12, M ,2 7,7 1,2 2,9,37 3,,79 9,2 91,3 78 M ,9 7,8 1,1 19,9,8 4,9,79 9,8 94 9,2 47 M ,7 7, 1,2 2,2,1 4,4,8 1,9 91,7 9 4 M ,2 7,,9 13,8,74,9 1, 13,3 97 7, 3 42 Min 1, 7,1,29 9,1,37 3,,8 9,2 91,3 9 3 Medel 7,3 7,,84 1,,8, 1,3 11,3 9 9, Median,7 7,7,9 1,9,77,4 1,1 11, 9 8, Max 14,2 7,8 1,2 2,9,12 7,3 2,9 13, Viskan, Sjöbovallen 121 1,7 7,,9 11,9,18 7,8 1,7 12,9 97 7, ,4 7,7, 11,8,12 7,4,99 12, , 7,7, 12,7,18 7,2 2,4 9, , 7,7,7 13,2,77, 1,7 9,2 98 7, ,9 7,,9 13,3,9,3,99 1,4 92 7, ,7 7,,7 13,3,83,9 1,3 12, 93 9, Min 1,7 7,, 11,8,9,3,99 9,2 92 7,1 22 Medel 9,2 7,7, 12,7,118 7, 1, 11,2 97 8,7 32 Median 7,7 7,7,8 13,,12 7,1 1, 11,4 97 8,3 32 Max 18, 7,7,7 13,3,18 7,8 2,4 12,

75 VISKAN 21 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Abs Tur Syr Syre pera Sikt- ro lini nings 42 bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur djup fyll ph tet förm filtr TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m abs/cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Viskan, Jössabron 117 1,2 7,,7 1,3,13 7, 1,1 13, ,1 7,,1 12,7,12 7, 2,3 12, ,4 7,,72 1,,12 7, 1,1 13, ,4 7,8, 14,3,12 7,2 1,4 12, ,7 7,8,91 2,,12 7, 2, 1, , 7,,92 19,9,11,7 1,8 8, , 7,4,7 1,4,1 4,2 9, , 7,,84 19,3,79,8,88 9, ,7 7,4 1, 21,,71, 1, 9, ,1 7,4 1,1 2,1,81 7,7 1,1 1, ,7 7,7,89 18,, 7, 1, 12, , 7,,8 17,,93 7, 1,9 12, Min 1,2 7,4,1 12,7,,,88 8, Medel 9, 7,,83 18,1,11 7,2 1,7 11, Median 7,8 7,,8 17,,1 7,2 1, 11, Max 17, 7,8 1,1 2,1,13 7,7 4,2 13, Viskan, nedströms Sobacken ARV 4 117,8 7,,74 1,,12 8,4 1,4 13, ,3 7,4,7 12,,1 7,3 2,2 12, ,2 7,4, 14,9,12 7, 1, 13, , 7,,1 13,4,12 7,2 1,7 12, ,4 7,8,83 18,2,12 7,1 3,3 9, ,9 7,,89 2,7,13 7, 2,8 8, , 7,2,77 17,4,1 7,1 3, 8, ,9 7,4,84 19,7,81, 1,7 8, ,9 7,,93 19,3,7,,92 9, ,9 7,4,9 21,1,93, 1,1 9, ,1 7,,77 1,7,99 7,3 3,3 12, ,7 7,,84 17,,93 7,,4 12, Min,8 7,2,7 12,,7,,92 8, Medel 9,1 7,,78 17,2,113 7,1 2,4 1, Median 7,3 7,,8 17,,12 7,1 2, 1, Max 18,9 7,8,9 21,1,1 8,4,4 13, Viskan, Kinnaström 3 117,1 7,,9 14,4,13 7,9 1,3 14, ,8 7,,47 11,3,1 7,3 2,3 13, , 7,4, 13,,13 7,3 1,3 13, , 7,,1 12,1,14 7,8 2,4 12, ,8 7,7,7 18,1,12,8 2,1 9, ,2 7,7,2 13,9,11,7 1,4 9,2 1 9, ,2 7,3,7 1,4 7,9 1,9 8, , 7,4,7 17,4,12 7, 1, 9, ,3 7,, 13,1,8,9 1,2 9, 91 8, , 7,4, 17,1,89,9 1, 1, , 7,, 1,2,14 8,4 2,9 13, ,8 7,4,7 14,9,14 8, 2,3 12, Min,1 7,3,47 11,3,8,7 1, 8, 88 8, Medel 9,1 7,,1 14,8,123 7,3 1,8 11, Median 7,8 7,,2 14,7,13 7,4 1,8 11, Max 19,2 7,7,7 18,1,1 8,4 2,9 14,

76 VISKAN 21 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Abs Tur Syr Syre pera Sikt- ro lini nings 42 bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur djup fyll ph tet förm filtr TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m abs/cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Häggån, Näs ind. omr. H ,1 7,,1 7,32,18 8,1, 12, H , 7,,18 7,14,19 7, 3, 12, H ,7 7,3,34 8,81,17 7, 1,7 8, H ,1 7,2,3 9,27,14 7, 1,9 9, H , 7,2,39 9,2,11,4 1, 1, H ,3 7,2,2 9,7,19 9,3 1,8 13, Min 2,3 7,,1 7,14,11,4 1, 8, Medel 9,2 7,2,28 8,2,13 7,7 2,7 11, Median 7, 7,2,3 8,94,17 7, 1,9 11, Max 18,7 7,3,39 9,2,19 9,3, 13, Viskan, Daltorp 3 117,2 7,,3 12,,1 7,7 1, 14, , 7,4,39 1,3,14 7,8 4,4 13, ,8 7,4,47 12,,13 7,1 1, 13, ,9 7,4,42 1,9,1 7, 3,3 12, ,1 7,7,4 1,9,13,9 2,4 9, ,7 7,,9 1,2,11, 1, 8, , 7,3,2 13,2,1 7,3 3, 8, ,3 7,4,7 14,4,12 7,1 1, 9, ,9 7,,9 13,8,11,4 1,7 8, , 7,4,1 1,8,93,4 1,3 1, , 7,,7 14,3, , 13, ,8 7,,49 13,8,18 8,2 2,4 12, Min,2 7,3,39 1,3,93, 1,3 8, Medel 8,9 7,,3 13,,138 7,4 2,3 11, Median 7,8 7,, 13,8,13 7,1 2,1 11, Max 18,7 7,7,4 1,9, ,4 14, Slottsån, Hulta T ,2 7,,9,2,17, 3,2 13,1 98 7,7 24 T ,7,8,99,18,14 7, 1, 11,7 99, 4 24 T1 11 2, 7,3,2 7,17,12,7 3, 8, T , 7,,14,9,74,1 2,1 9, T , 7,1,1,78,8,1 1,7 11,1 98 7, T , 7,1,1 7,7,94,7 1,4 13, Min 2,2,8,9,18,8,1 1,4 8,8 97, Medel 1,4 7,1,14,9,111, 2,2 11, Median 9,2 7,1,1,74,17, 1,9 11,4 98 9, Max 2, 7,3,2 7,17,17 7, 3, 13, Surtan, Rya S 129 2,,,1,4,21 9,3,82 12,9 99, S ,,9,1,91,2 9, 1,4 12, 11 7, S 11 2,4 7,4,38 8,38,24 8,7 1,2 8, S 181 1,1 7,1,2 7,1, ,9 9, S ,1 7,2,3 8,2,3 1 3,3 11, S ,1 7,,18 7,21,31 1 1,4 13, Min 2,1,,1,4,21 8,7,82 8,8 97, Medel 9,4 7,,23 7,12, ,7 11, Median 7, 7,1,22 7,18, ,4 11, Max 2,4 7,4,38 8,2, ,3 13, Nödinge uppströms Travbana S ,2 7,1,2 7,97,1, 1,8 13,7 11 8, 4 39 S3 1418,9 7,,19 7,19,22 8,4 3,7 12, S , 7,,1 11,,18,7 1,9 9, S ,1 7,3,3 9,1, ,8 1, S ,8 7,4,48 11,2,2 11 2, 11, S ,7 7,2,2 8,8,3 12 2, 14, Min 1,7 7,,19 7,19,1, 1,8 9,1 97 8, 3 19 Medel 8,9 7,3,33 9,31,248 9,8 2, 11, Median 7,4 7,3,31 8,94,24 9,7 2,3 11, Max 18, 7,,1 11,, ,8 14,

77 VISKAN 21 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Abs Tur Syr Syre pera Sikt- ro lini nings 42 bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur djup fyll ph tet förm filtr TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m abs/cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Nödinge nedströms Travbana S , 7,2,21 8,21,1, 2, 13, 11 8, S2 1418,7 7,1,21 7,48,21 8,3 3,3 12, S ,1 7,,4 12,1,18,4 2,4 9, S ,7 7,3,38 9,28, ,1 1, S , 7,3,2 11,4, ,7 11, S , 7,2,2 9,7,2 12 2,3 14, Min 1, 7,1,21 7,48,1,4 2,3 9,2 94 8, Medel 8,9 7,3,3 9,9,238 9,7 2,7 11, Median 7,4 7,3,32 9,18,23 9,7 2, 11, Max 19,1 7,,4 12,1, ,3 14, Enån, Grevared S ,3,9,13 7,9,1,,8 12, S1 1418,7 7,,24 7,4,1 7, 4, 12, S ,2 7,,1 11,1,1 4, 3,9 8, S , 7,3,44 1,,2 1 4,2 9, S ,7 7,4,9 12,2,71 4,8 2,2 1, S ,1 7,1,33 1,2,18 9, 2,8 13, Min 2,1,9,13 7,9,71 4, 2,2 8, Medel 8,9 7,2,37 9,9,14 7, 4,1 11, Median 7,2 7,2,39 1,1,1,8 4,1 11, Max 19,2 7,,9 12,2,2 1,8 13, Surtan, Björketorp S ,1 7,2,18 8,4,1,4 1 12, S1 1418,8 7,2,28 8,4,18 7, 9,7 12, S1 11 2,1 7,7, 13,1,1,9 8,3 9, S , 7,,1 11,3, ,8 9, S ,9 7,,2 12,,22 1, 11, S ,1 7,3,33 1,1, , 13, Min 2,1 7,2,18 8,4,1,9 4, 9, Medel 9,3 7,4,43 1,,197 8,7 8, 11, Median 7,4 7,4,42 1,7,2 8,8 8,1 11, Max 2,1 7,7, 13,1, , Hornån riksv 41 C ,7 7,1,1,88,9, 2,2 12,7 97 7, C ,3,9,13 7,1,72, 1, 11,7 11 2, C , 7,2,1 7,2,13 4,8 2,2 9, C , 7,1,2 7,7,1, 1,4 9, C ,8 7,1,21 7,83,38,,78 11,1 9, C , 7,2,2 8,,7,1 1,3 12, Min 2,7,9,1,88,38 4,8,78 9, 9 2, Medel 1,2 7,1,17 7,,74,1 1, 11,1 98 9, Median 9,1 7,1,18 7,42,, 1, 11,4 97 9, 17 Max 19, 7,2,21 8,,13, 2,2 12, Lillån, Broby L ,3,9,17 7,2,12,9 9,4 12, L ,9 7,,19 7,74,1,7, 11, L , 7,2,18 7,38,1,2 3, 9, L ,4 7,1,2 8,1,74,3 3,2 9, L ,9 7,1,2 8,1,1, 1, 1, L ,4 7,2,2 8,8,9,2 3,8 12, Min 3,3,9,17 7,38,1, 1, 9, Medel 9,9 7,1,22 7,9,8,4 4,4 11, Median 8,9 7,1,22 7,88,87,3 3, 11, Max 18, 7,2,2 8,8,12,9 9,4 12,

78 VISKAN 21 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Abs Tur Syr Syre pera Sikt- ro lini nings 42 bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur djup fyll ph tet förm filtr TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m abs/cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Skuttran, Åsby A1 117,1 7,2,38 1,8,7,4, 14, A ,9 7,2,3 14,3,1,8 3 11, A ,8 7,2,42 1,,73,4,8 13, A1 1418,8 7,3,4 1,1,14 7,1 11, A , 7,7,2 19,9,12 4, 11 1, A ,9 7,,7 21,1,12, 9,4 7, A ,9 7,2,4 17,, , A ,2 7,3,9 18,, , A ,2 7,,89 23,,11,9 9,1 8, A ,9 7,,93 2,3,8, 12 1, A ,2 7,,1 24,1,1 9, 12 13, A ,1 7,3,4 21,1,14 8, 12 12, Min,1 7,2,3 14,3,7 4,, 7, Medel 8,9 7,4,8 19,3,139 7, , Median 7,4 7,3,7 19,,13, , Max 19,9 7,7,93 2,3, , Tolken yta. m 9sy , 3,4 2,9 7,,3 7,9,27 4,,4 9, , Tolken botten 21 m 9sb 181 9,2,8,38 7,79,33 4,1 2,3 1, 13, Öresjö yta. m sy 181 1,8 4,3 3,3 7,7,9 13,2,7, 1,1 9, Öresjö botten 3 m sb 181 7, 7,1,2 12,,9 7, 2,1 4,9 42,7 42 St Hålsjön yta. m Ksy ,8 4,1 4,1 7,,3 9,8,4,,8 9,8 12 9,2 3 St Hålsjön botten 2 m Ksb 1819,,8,33 9,14,47,3 4,3 7, 3 7, 1 49 Tolken (Mark). m Tsy ,3 3, 3,8 7,,12,2,84,,82 9, 1, Tolken (Mark) botten 19 m Tsb 181 7,9,4,11,22,11,8,,8 7 7,2 4 2 V Öresjön yta. m T1sy ,1 3,8 3,4 7,1,12,18,39 4,7 1,1 9,8 11 2, 29 7 V Öresjön botten 2 m T1sb 181 9,2,3,12,4,4 4,,9 3, 31 7, Fävren yta. m Lsy ,3 2,1 7,8 7,3,18 7,22,2,2 2,4 1, Fävren botten 21 m Lsb 181 8,8,,2 7,73,7,2 2,2 2,1 19 9,

79 VISKAN 21 Bilaga 4 BILAGA 4 Temperatur- och syreprofiler i sjöar 7

80 VISKAN 21 Bilaga 4 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) Tolken 9s, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) Öresjö s, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) St Hålsjön Ks, djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) Tolken (Mark) Ts, Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) V Öresjön T1s, djup (m) Fävren Ls,

81 VISKAN 21 Bilaga 4 BILAGA Metaller i vatten och vattenmossa Metodik Analysresultat 77

82 VISKAN 21 Bilaga 4 Provtagning Utförare: Per Anders Nilsson Medins Havs och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medinsab.se. Metod vatten: SS utg. 1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Metod vattenmossa: BIN VR 21 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 199:11 MS:29) och metoderna är ackrediterade. Proverna har transporterats och förvarats enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, 83 3 Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metoder vatten Al, As, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Ni, Zn och Sb SS-EN ISO :2 Hg PS Analytical Merlin Metoder vattenmossa As, Pb, Fe, Mn, Cd, Co, Cu, Cr, Ni, Zn och Sb SS-EN ISO :29 Hg SS-EN 1483:27 Metoderna är ackrediterade Utvärdering Utförare: Håkan Olofsson ALcontrol AB, Karins gränd 13, 32 7 Halmstad, hakan.olofsson@alcontrol.se. Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) samt bedömningsgrunderna och gränsvärdena för metaller i vatten som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 21:4. Mann-Kendell test har använts för att påvisa signifikanta linjära trender. Analys av metaller i vatten utfördes på såväl filtrerade (,4 µm filter) som icke filtrerade vattenprover. Filtreringen utfördes direkt i fält i samband med provtagningen. Vattenmossan utplacerades och insamlades I efterföljande resultattabeller redovisas mindre än-värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. Rastrering av metaller i vatten i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999). Rastrering Bedömning Enhet As Pb Cd Cu Cr Ni Zn x,x måttligt höga halter µg/l ,1-, x,x höga halter µg/l ,3-1, x,x mycket höga halter µg/l >7 >1 >1, >4 >7 >22 >3 78

83 VISKAN 21 Bilaga 4 Al Al As As Pb Pb Cd Cd Co Co Cu Cu Cr Cr Ni Ni Zn Zn Sb Sb Hg PROVPUNKT St. Datum Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l Viskan, Sjöbovallen ,34,14,,9 1,3,18, 1,7, 1, Ofiltrerat vatten ,27,8,,1,9,14, 1,4, 1, 12 11,33,12,,48,97,14,7,, 1, ,37,77,,37,92,12,2 1,, 1, ,32,17,,31 1,4,1,2,, 1, ,3,11,,3 1,,12,,, 1, Min 39,27,77,,31,92,1,,, 1, Medel 87,33,12,,4 1,1,13,4,93, 1, Median 13,34,12,,43,99,13,4,7, 1, Max 11,37,17,,9 1,4,18, 1,7, 1, Viskan, Druvefors ,34,32,,12 2,,2, 4,2, 1, Ofiltrerat vatten ,29,13,, 1,3,17,8 3,, 1, ,34,14,,9 1,3,1,7 1,, 1, ,4,13,,43 1,,14, 2,, 1, ,33,9,,39 1,1,91,48 1,4, 1, ,32,72,,3,99,12,1,, 1, Min 28,29,9,,3,99,91,48,, 1, Medel 7,34,14,, 1,4,1, 2,1, 1, Median,34,13,,1 1,3,1, 1,8, 1, Max 94,4,32,,12 2,,2, 4,2, 1, Viskan, Jössabron ,32,24,1,14 1,,23,9,1,11 2, Ofiltrerat vatten ,3,1,,9 1,,23,1,3, 2, 12 12,38,12,,13 1,3,1, 3,,14 1, ,39,14,,14 1,,1,8 4,3,12 1, ,38,78,,19 1,3,13, 4,1,17 1, ,33,11,,82 1,1,12,4 2,4, 1, Min 87,3,78,,82 1,1,12,4 2,4, 1, Medel 133,3,14,,13 1,4,17,9 4,3,11 1,3 Median 12,3,13,,14 1,4,1,9 4,2,12 1, Max 17,39,24,1,19 1,,23,,3,17 2, 79

84 VISKAN 21 Bilaga 4 Al Al As As Pb Pb Cd Cd Co Co Cu Cu Cr Cr Ni Ni Zn Zn Sb Sb Hg PROVPUNKT St. Datum Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l Viskan, nedströms Sobacken ARV ,31,42,1,1 1,7,48,3 7,1,13 3, Ofiltrerat vatten ,29,28,,98 1,,28,,3,, ,41,7,1,18 2,1,73, 9,,22 4, ,41,,,14 3,3,8,4 9,,2 3, ,3,34,,12 1,4,41,4,8,17 1, ,3,42,,21 2,1,44,7 9,4,19 2, Min 7,29,28,,98 1,4,28,,3, 1, Medel 119,3,4,8,1 2,,49,4 8,1,1 3, Median 12,3,42,,1 1,9,4,4 8,3,18 3, Max 1,41,7,1,21 3,3,73,7 9,,22, Viskan, Daltorp ,31,38,18,18 1,2,38,7,,12 1, Ofiltrerat vatten ,3,3,1,1 1,7,4,1 7,2,12 1, ,32,18,,8 1,3,27, 3,4,3 1, ,38,27,,11 1,,32,4 3,1,23 1, ,29,21,,7 1,,29, 3,3,23 1, ,28,32,12,13,72,27,4,4,1 1, Min,28,18,,7,72,27, 3,1,12 1, Medel 134,31,32,1,12 1,4,33,7 4,7,19 1, Median 113,31,3,9,12 1,,31,4 4,4,2 1, Max 24,38,3,18,18 1,7,4,7 7,2,3 1, Nödinge uppströms Travbana S ,22,22,22,23,7,19,47 4,, 1, Ofiltrerat vatten S ,29,4,22,2 1,4,22,4 4,2, 1, S3 11 8,29,1,,14,7,13,4 1,, 1, S ,,4,1,1 1,9,2,3 2,9, 1, S ,41,31,11,12,77,17,4 2,3, 1, S ,28,4,18,18,44,2, 3,7, 1, Min 8,22,1,,12,44,13,4 1,, 1, Medel 1,33,33,1,18,99,19, 3,2, 1, Median 17,29,3,17,17,7,2,49 3,3, 1, Max 2,,4,22,2 1,9,2,3 4,, 1, 8

85 VISKAN 21 Bilaga 4 Al Al As As Pb Pb Cd Cd Co Co Cu Cu Cr Cr Ni Ni Zn Zn Sb Sb Hg PROVPUNKT St. Datum Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l Nödinge nedströms Travbana S ,2,28,21,23,78,23,2 4,, 1, Ofiltrerat vatten S ,3,49,22,2 1,4,23,3 4,7, 2, S ,3,17,1,13,77,14,4 1,9, 1, S ,,4,1,17 1,,2,4 2,,1 1, S ,39,28,,11,7,19,4 1,8, 2, S ,32,37,17,18,1,21,4 3,7, 1, Min 78,2,17,,11,1,14,4 1,8, 1, Medel 173,3,33,1,18,89,21,3 3,2,8 1,3 Median 18,31,33,1,18,78,22,3 3,2, 1, Max 27,,49,22,2 1,,2,4 4,7,1 2, Viskan, Sjöbovallen 121 8,34,4,,44 1,,37, 1,, Filtrerat vatten 1419,28,43,,3 1,,27,4 1,, 12 2,28,32,11,2,89,11,3,, ,33,2,,27 2,,8,49 1,3, ,29,1,,1,84,3,43,, ,3,32,,2,9,81,48 1,2, Min 1,28,1,,1,84,3,43,, Medel 39,3,34,,28 1,2,1,1 1,1, Median 41,3,32,,27,9,98,1 1,3, Max 8,34,4,11,44 2,,37, 1,, Viskan, Druvefors 3 121,32,,,1 1,3,3, 2,, Filtrerat vatten ,28,47,,43 1,2,29,7 2,, ,3,,,4 1,3,12,3 1,, ,3,1,,31 3,2,94,8 2,, ,32,43,,28 1,2,94,44 1,4, ,32,2,,2,99,8,2 1,1, Min 19,28,2,,2,99,8,44 1,1, Medel 3,33,49,,38 1,,1,3 2,, Median 3,32,49,,3 1,3,11,4 2,, Max,3,,,1 3,2,3,8 2,, 81

86 VISKAN 21 Bilaga 4 Al Al As As Pb Pb Cd Cd Co Co Cu Cu Cr Cr Ni Ni Zn Zn Sb Sb Hg PROVPUNKT St. Datum Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. Filtr. - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l Viskan, Jössabron 121,32,72,,8 1,3,4, 3,9, Filtrerat vatten ,31,8,, 1,3,33,8,, 12 7,4,2,,1 1,2,14,7 3,3, ,3,78,,13 4,,13,8 4,2, ,34,39,,17,98,11,7 3,7, ,33,41,,1,97,1,3 2,2, Min 49,31,39,,1,97,1,3 2,2, Medel,34,7,,1 1,,2,7 3,8,97 Median 7,34,,,9 1,3,14,7 3,8,8 Max 4,4,78,,17 4,,4,8,,17 Viskan, nedströms ,32,98,,1 1,3,3, 4,9,1 framtida ARV vid Sobacken ,29,92,,7 1,4,31, 4,8, Filtrerat vatten ,3,2,1,84 2,,27,,, ,4,2,,12 4,3,23, 7,, ,32,17,,1 1,2,18,,3, ,31,1,,13 1,7,1,8,,14 Min 41,29,92,,7 1,2,1, 4,8, Medel 2,33,1,7,1 2,,2,1,8,1 Median 3,32,14,,1 1,,2,,,1 Max 3,4,2,1,13 4,3,3, 7,,21 Viskan, Daltorp ,3,14,,1 1,,4,4 4,, Filtrerat vatten ,29,18,,98 1,4,38,,8, ,31,99,22,47 1,3,2,4 3,1, ,39,17,,74,1,2,8 3,9, ,33,14,,49 1,,22,44 3,3, ,34,17,,92 1,3,1,48 4,7,12 Min 34,29,99,,47 1,,1,44 3,1, Medel,34,1,8,77 1,9,29,1 4,2,18 Median 2,34,1,,83 1,4,2,1 4,3,17 Max 1,39,18,22,1,1,4,8,8,29 82

87 VISKAN 21 Bilaga 4 Metaller i vattenmossa PROVPUNKT St. År As Pb Fe Cd Co Cu Cr Hg Mn Ni Zn Sb mg/kg Ts Viskan, Sjöbovallen 21 1,1 4, 32,37 3, 1 2,1,9 11 3,1 1,42 Viskan, Druvefors , 7, 4, 4,9 29 3,4,8 44, 13,9 Viskan, Jössabron 21 1,4 7,8 2,8 7, 37 3,3,9 4 4, 14,4 Viskan, nedstr Sobacken , 12 1,4 7, 3 11,12 1,9 2,3 Viskan, Daltorp ,82,2,47,7 2 4,1, ,4 93,33 Viskan, Åsbro ,89 4,,, 1 3,8,9 29, 8,4 83

88 VISKAN 21 Bilaga BILAGA Vattenföring, transport och arealspecifik förlust Metodik Beräkningsresultat 84

89 VISKAN 21 Bilaga Vattenföring Station Källa Typ av data 8 Beräkning Flödet i station 7 x,37 7 SMHI Pegel SMHI S-HYPE ( ). Fram till år 21 har vattenföringen baserats på lucköppning och höjd vid skibordet vid Ålgården (Borås kommun).. 3 Beräkning (osäkra data) Flödet i station x 1,3 Beräkning (osäkra data) Flödet i station x 1,1 4 SMHI S-HYPE ( ) 3 Beräkning (osäkra data) Flödet i station 1 x,319 3 Beräkning (osäkra data) Flödet i station 1 x,484 1 SMHI Pegel R1 SMHI S-HYPE ( ) M1 SMHI S-HYPE ( ) H1 SMHI S-HYPE ( ) T1 Beräkning (mycket osäkra data) Flödet i station L1 x 2,4 S SMHI S-HYPE ( ) + S-HYPE ( ) S1 SMHI S-HYPE ( ) C1 SMHI S-HYPE ( ) L1 SMHI S-HYPE ( ) ej fullständiga data för Fävrens tappning A1 SMHI S-HYPE ( ) Uppgifter om dygnsvis vattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter. Mann-Kendell test har används för att påvisa signifikanta linjära trender. Halter angivna som mindreän-värden har vid transportberäkningarna satts lika med halva värdet. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive punkts avrinningsområdesareal (SMHI 1994). Flödesvägda årsmedelhalter har beräknas för totalfosfor, totalkväve, nitrit- + nitratkväve och organiska ämnen (TOC) genom att årstransporter dividerats med årsmedelvattenföringen. 8

90 VISKAN 21 Bilaga Månads- och årsmedelvattenföring samt månads- och årstransporter vid samtliga beräkningspunkter. Lokal 8 år 21 Lokal R1 år 21 FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån JAN 3,1 4,74, 2,9 JAN 1, 19,33 2,2 1,3 FEB,3 12,12 9, 4,4 FEB 2,2 39,9 4, 2, MAR 2,8 2,91,8 2,3 MAR,88 18,34 1,9,98 APR 2,8 3,11,9 2, APR 1,1 23,48 2,4 1,1 MAJ,88 19,4 1,,29 MAJ,29 4,2,11,4,38 JUN, 1,3,78,7 JUN,1 1,,7,34,24 JUL,71 13,3,91,1 JUL,2 3,8,18,1,34 AUG,7 9,7,22,,8 AUG,24 4,8,22,4,28 SEP,47 7,1,18,4, SEP,17 2,9,11,31,2 OKT,1 9,3,2,,8 OKT,21 3,2,,39,28 NOV 2, 34,92 2,7,8 NOV 1,1 2,3 2,2 1, DEC 1, 31,8 2,7 1,1 DEC,77 1,29 1,7 1, Medel 1,8 Medel,71 Summa 423, Summa 1, Lokal 7 år 21 Lokal M1 år 21 FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån JAN 8, 193,41 2 9,8 JAN,91 18,29 1,8,98 FEB 14 3, FEB 1,7 3,2 3, 1, MAR 7, 179,3 17 7, MAR,7 1,3 1,,7 APR 7,7 17,32 1,3 APR,78 14,34 1,,73 MAJ 2,4 48,98 4, 1, MAJ,23 3,2,7,4,28 JUN 1, 2,7 2,3,2 JUN,12 1,2,2,24,17 JUL 1,9 38,74 2,8, JUL,1 1,7,3,28,2 AUG 1, 33,8 2,,41 AUG,14 1,8,3,24,17 SEP 1,3 2,43 1,,47 SEP,97 1,2,2,1,12 OKT 1,7 31, 2,4,99 OKT,13 1,,2,2,1 NOV,3 11,19 9, 4,7 NOV,74 1,14 1,2,82 DEC 4,3 11,17 9,3 4,9 DEC,9 9,3,12 1,,7 Medel 4,8 Medel,2 Summa 128 2, Summa 17,19 11,7 Lokal 3 år 21 Lokal H1 år 21 FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån JAN , JAN 8,3 18,4 14,7 FEB 31 1, FEB 1 297, MAR 1 292, 27 MAR,8 122,22 9,1 4,1 APR 1 32,7 28 APR,2 121,17 8,7 3, MAJ 4,3 78, MAJ 2,3 44,1 3, 1,2 JUN 2,1 37,93 8,1, JUN 1,7 32,47 2,1,78 JUL 3,8 8, JUL 2,1 42,4 2,,9 AUG 4,1 79, AUG 1, 31, 1,7, SEP 2, 42,1 7,, SEP 1, 19,33 1,1,43 OKT 2,, ,1 OKT 1,1 21,41 1,3, NOV 1 214, NOV 4,8 99,19, 3,2 DEC 9,2 198, DEC 3,7 91,17,1 3,1 Medel 9,9 Medel 4,4 Summa 233 4, Summa 199 2,

91 VISKAN 21 Bilaga Lokal T1 år 21 Lokal S år 21 FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån JAN 1 28, ,9 JAN 1,9 49,3 2,2,73 FEB 21 31, FEB 3,2 7, 3,4 1,1 MAR , ,9 MAR 1,3 32,24 1,,4 APR 9, 11,1 12,3 APR 1,4 34,28 1,,34 MAJ,1 93,12,8 1, MAJ,2,1,7,28,43 JUN 2,2 37,3 2,,21 JUN,17 4,9,,2,1 JUL 3,,11 3,7, JUL,4 1,1,,4 AUG 3,2 2,99 2,9, AUG,29 13,11,39,24 SEP 2,1 33,3 1,8,39 SEP,12,,4,1,11 OKT 1,3 22,31 1,2,32 OKT,24 1,9,34,34 NOV,7 9,19,8 2,2 NOV 1,7 7,71 2,3,32 DEC 7,7 138,32 8,8 3,8 DEC 1, 42,3 1,4,27 Medel 7,4 Medel 1, Summa 133 2, Summa 33, ,3 Lokal S1 år 21 Lokal C1 år 21 FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån JAN, 9,39 1 9, JAN 2,4 3,4 3,7 1,8 FEB 8,7 141, FEB 3,1 42,2 4,4 2,1 MAR 3,,24 8,7 4,9 MAR 1,8 2,23 2, 1,2 APR 3, 7,24 8, 4,2 APR 1,4 18,12 1,8,83 MAJ,8 12,4 1,4,72 MAJ,9 7,8,13,82,2 JUN,3 9,9,3,99, JUN,31 3,8,1,39,77 JUL 1,1 2,7 2,2 1,1 JUL,3 7,,21,,8 AUG,78 23,3 1,7,77 AUG,44,8,19,34,21 SEP,31 8,3,2,8,28 SEP,22 2,9,7,17,12 OKT,4 13,2,87,47 OKT,19 2,,4,1,31 NOV 4,2 114,2 8,8, NOV 1,1 1,32 1,2,2 DEC 2,7 78,18,7 3,9 DEC 1,1 14,39 1,4,77 Medel 2,7 Medel 1,1 Summa 2, Summa 179, ,7 Lokal L1 år 21 Lokal A1 år 21 FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån JAN,3 99,3 14 8,1 JAN 2,9 47, FEB 8,7 129, FEB 3,8 2, MAR, 78,22 1, MAR 1,9 29,18 7,2,4 APR 3,7 4,14 7,1 3,9 APR 1,9 32,28 7,4,1 MAJ 2,1 3,81 3, 1,9 MAJ,3 4,4,37 1,,7 JUN,89 12,3 1,3,8 JUN,28,8,8 1,1, JUL 1,4 2,8 1,8,4 JUL,82 2,2 3, 2, AUG 1,3 18,3 1,3,32 AUG,48 14,88 1,8 1,1 SEP,8 11,39,78,1 SEP,11 1,9,18,34,22 OKT,4 7,3,28,1,13 OKT,23 4,4,3 1,4 1,1 NOV 2,3 31,1 2,8 1,3 NOV 2, 9, DEC 3,1 44,13 4, 2,4 DEC 1,4 3,19 9, 7,7 Medel 3, Medel 1,4 Summa 34 1, 3 Summa 318 2,

92 VISKAN 21 Bilaga Lokal år 21 FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N AL OF AS OF PB OF CD OF CU OF CR OF NI OF ZN OF SB OF HG OF MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån g/mån JAN 9,9 27,19 2 9, 2,9 9, 3,7,13 3 4, ,3 27 FEB 19 39,3 3 17,2 1,,24 1 8, ,4 47 MAR 9,2 188, , 2, 7, 2,7, , ,2 2 APR 9,7 18, ,4 7, 2,2,13 2 3, ,3 2 MAJ 2,9 7,83, 2,7,81 2,4,8,39 7, 1,1 4,4 7,2,39 7,9 JUN 1,7 3,44 2,9 1,2,43 1,4,48,21 4,1,8 2,4 2,,21 4,3 JUL 2,3 43, 3,8 1,,1 2,2,,31,9,8 3,4 4,8,31,2 AUG 1,9 33,38 2, 1,1,3 1,8,43,2 4,8, 2, 4,7,2, SEP 1, 24,28 1,9,91,18 1,3,47,19 4,4,42 2, 2,9,19 3,8 OKT 1,9 33,38 2,7 1,4,2 1,7,83,2,9,4 2,7 2,7,2,2 NOV 7, 12,1 1, 1,,1 2,4,9 21 2, 9,2 9,,9 18 DEC, 12,13 9,, 1,,2 1,7,74 1 1,8 7, 7,4,74 1 Medel, Summa , , , 189 Lokal 3 år 21 Flöde TOC TOTP TOTN NO32N AL OF AS OF PB OF CD OF CU OF CR OF NI OF ZN OF SB OF HG OF MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån g/mån JAN 1 2, 9,3 8,8,14 7, ,4 27 FEB 2 4, 17 1, , 49 MAR 9, 2,1 8,,7,13 42, ,3 2 APR 1 1,8 7,7 3,8,13 3 4, ,3 2 MAJ 3,, 2, 1,1, ,3 4,7 18,41 8,1 JUN 1,7,27 1,,1,22,,9 2, 7,1,22 4,4 JUL 2,4,33 2,4,87,32 9,4,9 3, 11,32,4 AUG 1,9,21 2,,,2 8,,71 2,8 1,2,2 SEP 1,,13 1,4,39,2,3,4 2,,7,2 3,9 OKT 2,,1 1,8,39,27,,2 2, 7,1,27,4 NOV 7,2,71,1 1,3, , 9,3 1,94 19 DEC,8,7 4,9 1,1,77 1 1,8 7,8 8,2,77 1 Medel,3 Summa , ,

93 VISKAN 21 Bilaga Lokal år 21 Flöde TOC TOTP TOTN NO32N AL OF AS OF PB OF CD OF CU OF CR OF NI OF ZN OF SB OF HG OF MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån g/mån JAN , ,2 9,9 7,4, , ,4 2 FEB , , , ,8 11 MAR , ,3 8,9,,21 44, ,3 7 APR 11 21, ,9 8,9 4,,1 44, ,7 7 MAJ 3,4 4, ,1 3,1 1,2,4 13 1,8,3 44,89 13 JUN 1,9 33,12 8,8 4,1, 1,9,2,2,8,8 2,8 18,8, JUL 2,7 49,18 9,4,1,73 2,8,9,3 11 1,2 4,1 28,93 7,2 AUG 2,2 39,8 1 7,9, 2,3,78,29 9,1,92 3,4 2,72,8 SEP 1,7 3, ,,7 1,7,48,22,4,4 2,7 18,4 4,4 OKT 2,3 4, ,4,97 2,3,1,3 7,8,78 3,8 24,93, NOV 8,1 11, ,9 7,3 2,,1 2 2, , 21 DEC, 131, ,1,7 1,9,8 19 2,1 9,4 42,93 17 Medel 7, Summa 112 3, , Lokal 4 år 21 Flöde TOC TOTP TOTN NO32N AL OF AS OF PB OF CD OF CU OF CR OF NI OF ZN OF SB OF HG OF MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån g/mån JAN 12 22, , 1 14, ,2 98 FEB , , 18 24, ,2 182 MAR 11 22, , 8,8 1, , 117 APR , , 9, 9,3, , ,9 14 MAJ 3,,2 2 8,9 1,2 3,3 4,, ,8,8 74 1,3 41 JUN 2,1 39,14 13,9,71 2,2 3,, ,8 3, 2 1,2 21 JUL 2,9,21 1 8,,88 3,2 4,8,7 22,1,1 7 1,7 27 AUG 2, 44, ,, 2,7 3,7,3 21 3,8 4,3 3 1,3 19 SEP 1,9 32,7 8,,2,4 1,8 2,2, ,4 3,1 39,89 9, OKT 2,4 44, ,3,7 2,3 2,3,33 1 2,8 4,2 47 1,1 7,8 NOV 9,2 172, , 8,4 9,3, ,3 38 DEC 7,1 134, ,,7 7,9,9 4 8, , 37 Medel 7, Summa , ,

94 VISKAN 21 Bilaga Lokal 3 år 21 Flöde TOC TOTP TOTN NO32N AL OF AS OF PB OF CD OF CU OF CR OF NI OF ZN OF SB OF HG OF MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån g/mån JAN 29 8, , ,4 79 FEB , , MAR , , ,2 APR 23 42, , ,7 MAJ, 117, ,2,4,7,1 2,1 9, 87 3,8 17 JUN 3,2,17 1 7,1,1 2,7 1,, ,3 4,2 27 2,3 8,2 JUL,8 113, ,2, 3,, ,7 8,2 4,1 1 AUG,1 11, ,4,1 4,3,82 2,2 8,8 2 3,8 1 SEP 3,9, ,,7 3,4 2,4,1 1 3,1,3 32 2,3 1 OKT 4, 79, ,78 3,1 2,4,1 1 3,1,4 37 2,4 11 NOV 1 398, , , ,4 39 DEC ,8 3 28, , ,1 37 Medel 1 Summa 314, , Lokal 1 år 21 Flöde TOC TOTP TOTN NO32N AL OF AS OF PB OF CD OF CU OF CR OF NI OF ZN OF SB OF HG OF MÅN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån g/mån JAN , , FEB , , MAR , , APR , , MAJ 13 2, , 11 9,,42 4 8, JUN, 117, ,,3 3,2,14 2 3,8 9,1 2 2 JUL 12 28, ,4 12 7,3,2 4 7, AUG , ,4 14 9,1,24 9, SEP 8,1 144, ,4 7, 3,2, , OKT 8,2 11, ,1,8 4,1,1 2 4, NOV , , DEC , , Medel 31 Summa

95 VISKAN 21 Bilaga 7 BILAGA 7 Bottenfauna Metodik Resultat Artlistor Fältprotokoll 91

96 VISKAN 21 Bilaga 7 Provtagning Utförare: Medins Havs och Vattenkonsulter AB (Filip Erkenborn), Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medinsabi.se Metod: SS-EN ISO 187 (SIS 212) (rinnande vatten) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Analys Utförare: Medins Havs och Vattenkonsulter AB (Karin Johansson), Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medinsab.se Metod: Nivån för artbestämningarna följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Utvärdering Utförare: Medins Havs och Vattenkonsulter AB (Karin Johansson), Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-.se Metod: Statusklassningen följde Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). Expertbedömningar enligt Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 29). I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 29, kan laddas ner på redogörs för bottenfauna i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan/status/tillstånd och bedömningen av naturvärden. 92

97 VISKAN 21 Bilaga 7 Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 27:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (29). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Bedömningen 21 har gjorts av Calluna AB, baserat på DJ-index. Antal taxa från tidigare år har justerats så att det är jämförbart med 211 års artningsnivå. DJ-index 21-2, har beräknats i Medins Biologis ABs databas. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 93

98 VISKAN 21 Bilaga 7 4. Viskan, Rydboholm, nedströms ARV Stationens EU-CD: SE Datum: Koordinat: 394/13218 Statusklassning enligt HVMFS 213 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 4,94 Nära neutralt Surhet ASPT-index:,,92 Hög Ekologisk kvalitet DJ-index: 8, God Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Måttlig God Hög Naturvärde Index Totalantal taxa: 33 måttligt högt Höga naturvärden Taxaindex (%): 84 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 18 högt Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) 3 poäng EPT-index: 14 måttligt högt Baetis vernus 3 poäng Diversitetsindex: 2,2 lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 1 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 1 mycket lågt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ /ASPT index Expertbedömning ASPT År Påverkan/Status map eutrofiering DJ 1 1 Måttlig status 1 Måttlig status Kommentar Lokalen undersöktes för andra gången i år. Bottenfaunasamhället var måttligt artrikt och dominerades av vattengråsuggor. Riktigt näringsämneskänsliga arter saknades samtidigt som flera index relaterade till näring indikerade en näringsämnespåverkan. Statusen med avseende på eutrofiering sattes därför till måttlig vid expertbedömningen. Bottenfaunans sammansättning och taxaindex indikerade dock även en påverkan av hydromorfologi, och det kan ibland vara svårt att separera dessa två påverkanstyper. En måttlig hydromorfologisk status respektive en god status med avseende på eutrofiering skulle alltså också kunna vara en motiverad bedömning. Två ovanlig dagsländor, Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) och Baetis vernus påträffades och bottenfaunan bedömdes hysa höga naturvärden. 94

99 VISKAN 21 Bilaga 7. Viskan, Jössabron Stationens EU-CD: SE Datum: Koordinat: 4198/ Statusklassning enligt HVMFS 213 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 1,38 Nära neutralt Surhet ASPT-index:,8 1,7 Hög Ekologisk kvalitet DJ-index: 1 1, Hög Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning God Hög Hög Naturvärde Index Totalantal taxa: 37 måttligt högt Höga naturvärden 12 Taxaindex (%): 93 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter 3 poäng/art Individtäthet (antal/m 2 ): 29 lågt Goera pilosa, Psychomyia pusilla, EPT-index: 19 måttligt högt Valvata cristata och Diversitetsindex: 3, måttligt högt Valvata piscinalis Danskt faunaindex: högt Övriga kriterier Surhetsindex: 8 högt Diversitet poäng Föroreningsindex: måttligt högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning Antal taxa Taxa DJ /ASPT index År Påverkan/Status map eutrofiering ASPT Stark eller mycket stark påverkan DJ Ingen eller obetydlig påverkan 3 Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan 2 7 Ingen eller obetydlig påverkan 8-13 God status 14-1 Hög status God status Kommentar Bottenfaunan var i år måttligt artrik men individtäthet var låg. De näringsämneskänsliga arterna var fåtaliga och statusen med avseende på eutrofiering sänktes till god vid expertbedömningen. Bedömningarna av näringsämnespåverkan har varierat på lokalen mellan en stark påverkan till opåverkade förhållanden. Förändrade miljöförhållanden men även till viss del provtagningsförhållanden har troligen bidragit till den stora variationen i artantal. ASPT- och DJ-index har trots den stora variationen i antal taxa visat på relativt stabila värden sedan Lokalen hyser flera ovanliga arter. I år påträffades nattsländorna, Goera pilosa och Psychomyia pusilla och snäckorna Valvata cristata och Valvata piscinalis. Bottenfaunan bedöms hysa höga naturvärden. 9

100 VISKAN 21 Bilaga 7 Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,2 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4, 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4, 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph, 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph, taxa som förekommer huvudsakligen vid ph,2 Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 9

101 VISKAN 21 Bilaga 7 4. Viskan, Rydboholm, nedströms ARV Provdatum: x: 394 y: Det. Karin Johansson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,,7 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,2,7 CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata ,2 12,4 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 178) ,2 1,8 EErpobdella testacea - (Savigny, 1822) ,,1 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) , 1,9 GGlossiphoniidae (annan) ,, HHelobdella stagnalis - (Linné, 178) ,4,1 HHemiclepsis marginata - (Müller, 1774) ,2, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 178) ,2,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) 4 3 Ov 3,,1 Baetis vernus - Curtis, Ov 1,2, Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2, Heptagenia sulphurea - (Müller, 177) ,,1 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,2,3 Nigrobaetis digitatus - (Bengtsson, 1912) ,2,3 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,,9 Athripsodes sp ,4,3 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,2, Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) , 1,4 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2, Hydropsyche siltalai - Döhler, ,,4 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 177) ,,8 Limnephilus sp. 2 1,,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 178) , 1,4 Polycentropodidae 1,2, COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 18) ,, LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,2, OOulimnius sp. Lv ,2, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1,4,1 Chironomidae ,4 1,8 GASTROPODA, snäckor Bithynia tentaculata - (Linné, 178) ,4,1 Physa fontinalis - (Linné, 178) ,, Radix balthica - (Linné, 178) ,4,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp , 1, SSphaerium sp ,8 2,9 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 97

102 VISKAN 21 Bilaga 7. Viskan, Jössabron Provdatum: x: 4198 y: Det. Karin Johansson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % HYDROZOA, hydror Hydridae * 4 1 TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) * 3 3 CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata , 1,2 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 178) ,4, EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) , 1,4 HHelobdella stagnalis - (Linné, 178) ,4, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 178) ,4 27, ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae ,,8 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,8 2,4 Caenis rivulorum - Eaton, , 1,7 Centroptilum luteolum - (Müller, 177) ,2 9,7 Ephemera vulgata - Linné, 178 * Heptagenia sulphurea - (Müller, 177) ,2,3 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) , 4,1 Leptophlebia sp ,2,3 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 183) Plecoptera,2,3 NNemoura avicularis - Morton, ecoptera,2,3 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,2,3 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,4, Ceraclea sp ,2,3 Goera pilosa - (Fabricius, 177) Ov 2,4, Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2,3 Lype phaeopa - (Stephens, 183) ,2,3 Lype sp ,2,3 Molanna angustata - Curtis, ,,8 Molannidae 3 1,2,3 Mystacides azurea - (Linné, 171) ,,8 Polycentropodidae 2 2,8 1,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8 2,4 Polycentropus irroratus - (Curtis, 183) ,8 1,1 Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) Ov 1,2,3 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 * LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4, OOulimnius sp. Lv ,2,3 PPlatambus maculatus Lv. - (Linné,178) ,2,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2 2,8 1,1 Chironomidae ,8 2,4 GASTROPODA, snäckor Gyraulus sp ,8 2,4 Valvata cristata - O. F. Müller, Ov 1,2,3 Valvata piscinalis - (O. F. Müller, 1774) Ov 1 2,,8 BIVALVIA, musslor PPisidium sp , 2,2 SSphaerium sp ,4, SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 98

103 VISKAN 21 Bilaga 7 4. Viskan Rydboholm, nedströms ARV Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 1 Viskan Program: SRK, Viskan Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 394 / Kommun: Borås Koordinatsystem: RT9 2gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Filip Erkenborn Provyta (m 2 ):,2 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,3 m Lokalens bredd: 8 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 1 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 1 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 8,1 C Lokalens medeldjup:,1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs längs södra stranden -8 m ut, i höjd med pilträd uppströms flaggstänger. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <% Häll: saknas Påväxtalger: -% Grus: -% Övervattensv: < % Fin detritus: saknas Fin sten: >% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <% Grov sten: <% Långskottsv: > % Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon - m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 2: träd lönn - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering måttlig B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Går att parkera vid närliggande företagets kontorsparkering precis vid lokalen. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 99

104 VISKAN 21 Bilaga 7. Viskan Jössabron Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 1 Viskan Program: SRK, Viskan Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 4198 / Kommun: Borås Koordinatsystem: RT9 2gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO 187 Provtagare: Filip Erkenborn Provyta (m 2 ):,2 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,3 m Lokalens bredd: m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 18 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 2 m Vattenfärg: klart Vattennivå: låg Vattentemperatur: 13,3 C Lokalens medeldjup:,2 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs -1 m nedströms Jössabron längs södra stranden. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: >% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: -% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: <% Flytbladsv: saknas Grov detritus: -% Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <% Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon - m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd - - Dominerande 2: - al - Dominerande 3: Beskuggning: -% Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort stark B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 1

105 VISKAN 21 Bilaga 8 BILAGA 8 Kiselalger Metodik Resultat Artlistor Fältprotokoll 11

106 VISKAN 21 Bilaga 8 Provtagning Utförare: Elisabeth Anderberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medinsab.se Metod: SS-EN 1394 (SIS 214a) och Havs- och Vattenmyndigheten 21. Analys Utförare: Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medinsab.se Metod: SS-EN 1447 (SIS 214b) och Havs- och Vattenmyndigheten 21. Minst 4 kiselalgsskal räknades i varje prov. Utvärdering Utförare: Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medinsab.se Metod: Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). I Jarlman & Sundberg (21) kan man läsa mer om de index och kriterier som använts för bedömningen. 12

107 VISKAN 21 Bilaga 8 Förklaring till resultatsidor kiselalger Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms EK (IPS) = Ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status. Dålig status Statusklassning (surhet): 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt. Mycket surt 13

108 VISKAN 21 Bilaga 8 4. Viskan, Rydboholm, nedströms ARV Koordinater: 394/1329 (RT9) Län: 14 Västra Götaland Vattendragsbredd: 12 m Kommun: - Medeldjup provyta:,4 m Provtagningsmetodik: SS-EN 1394 Vattennivå: låg Provtagn.: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Vattenhastighet: strömt Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN 1447 Vattentemperatur: 1, C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: - % Provplats: cirka 1 meter uppströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 41 IPS: 17, (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 3 TDI: 42,1 (klass 2-3) Diversitet: 4,2 % PT: 2,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,7 ALKALISKT EK (IPS):,9 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) mycket nära god status nära nära neutralt IPS-indexet i Viskan vid Rydboholm motsvarade klass 1, hög status, men indexvärdet låg mycket nära gränsen mot god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var något förhöjd, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var liten. Antalet räknade arter var högt och kiselalgsamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Värdet ligger dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph,-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 21 18,2 1 3,2 1 2,1 1-2 Hög status 21 17, 1 42, ,9 1-2 Hög status mycket nära god status Tvåårsmedelvärden 1/1 17,9 1 39,1 1 2, 1-2 Hög status År ACID Statusklassning (surhet) 21 7,4 Nära neutralt 21 7,7 Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 1/1 7,7 Alkaliskt mycket nära alkaliskt nära nära neutralt mycket nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen är tidigare undersökt år 21 och visade då samma resultat vad gäller näringsämnen och organisk förorening, dvs. hög status. Tvåårsmedelvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot god status. Surhetsindexet ACID visade år 21 nära neutrala förhållanden men värdet låg mycket nära alkaliskt. Tvåårsmedelvärdet indikerar alkaliska förhållanden, men det ligger mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 14 14

109 VISKAN 21 Bilaga 8. Viskan, Jössabron, nedströms Borås Koordinater: 4198/ (RT9) Län: 14 Västra Götaland Vattendragsbredd: 2 m Kommun: Borås Medeldjup provyta:, m Provtagningsmetodik: SS-EN 1394 Vattennivå: låg Provtagn.: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Vattenhastighet: lugnt Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN 1447 Vattentemperatur: 18,3 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: < % Provplats: ca meter uppströms bron, södra sidan Resultat index och klassning Antal räknade skal: 41 IPS: 17,7 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 4 TDI: 4,3 (klass 2-3) Diversitet: 4,9 % PT: 2,4 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,1 ALKALISKT EK (IPS):,9 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) nära god status mycket nära nära neutralt IPS-indexet i Viskan vid Jössabron motsvarade klass 1, hög status. Indexvärdet låg dock nära gränsen mot god status. Mängden näringskrävande (TDI) kiselalger var något förhöjd, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var liten. Antalet räknade arter var högt liksom diversiteten. Kiselalgsamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Värdet ligger dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph,-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass ,9 2 1, , 1-2 7,8 God status Alkaliskt IPS (1-2) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts varje år sedan 21. IPS-index visade hög status 21, 211, 214 och 21, men indexvärdet låg mycket nära respektive nära gränsen mot god status 21 och 214 och 21. Åren 212, 213 och 21 var IPSindexet lägre och hamnade i god status. Treårsmedelvärdet (214-1) visar god status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph,-7,3) 21, 213 och 21, men alkaliska förhållanden 211, 212, 214 och 21 (årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3). Treårsmedelvärdet (214-1) hamnar i alkaliskt, men det ligger mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden förhållanden. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 14 1

110 VISKAN 21 Bilaga 8 Förklaring till artlistor för kiselalger Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-, där 1 betyder föroreningstolerans och betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI, group I-III, (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph <,. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Missbildade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal (beräknades inte i denna undersökning) Medelbredd ADMI (µm) = medelbredden av 1-2 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra (Havs- och Vattenmyndigheten 21): ADM1 (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm). ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten 1

111 VISKAN 21 Bilaga 8 4. Viskan, Rydboholm, nedströms ARV Lokalkoordinater: 394/1329 (RT9) Metodik: SS-EN 1447:214 + Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT, 1 3 1,2 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE, 2 4 1,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2, , Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO, , Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4, 1 4 1,2 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4, , Aulacoseira distans (Ehrenberg) Simonsen AUDI 4, , Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 1, Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, , Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, 1 4 1,2 Cyclotella sp. CYLS 3,7 1 2, Diatoma moniliformis Kützing DMON 4, 2 3,7 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, , Encyonema minutiforme Krammer ENMF, 1 1,2 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE, 2 3 3,7 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, 1 3 1,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, , Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB, 1 3 1,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC, 1 2 1,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, 1 2 2, Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC, 2 3 2, Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, , Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, 1 4 1,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, , Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4, 1 3 2, Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, 2 3 1,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS, 2 1 1,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl, ,7 Gomphonema minusculum Krasske GMIS, 1 2, Gomphonema olivaceoides Hustedt GOLD 4, 1 3 1,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, 1 3 2, Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO, 1 2 3,7 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, , Gomphonema sp. GOMS 3, 2 4 1, Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, 1 4 2, Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, 1 3 1,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, 2 3 3,7 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,7 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, 3 4 2, Navicula scaniae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NSNE 4, 1 4 2, Navicula trophicatrix Lange-Bertalot NTCX 3, 1 4 1,2 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,7 Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia NAMP 2, 2 4 1,2 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, 1 4 1,2 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 4, 1 3 1,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, 3 4 2, Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, 1 3 1,2 Nitzschia sp. Iconogr. 2. Taf. 7:21a-b NZS1 4, 1 3 1,2 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF, 1,2 Pinnularia sp. PINS 4,7 2 1,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 Planothidium oestrupii (Cleve-Euler) Round & Bukhtiyarova PTOE 4, ,2 Planothidium rostratum (Oestrup) Lange-Bertalot PRST 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD, 1 3 1,2 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA, 1 3 1,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS, 3 3 1,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG, ,8 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, , Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,9 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,4 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO, 1 2 1,2 SUMMA (antal skal): 41 - SUMMA (antal taxa): 3 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 3 TDI (-1): 42,1 ADMI (%): 31, Acidofil ( ): Alkalibiont ( ): 7 Diversitet: 4,2 % PT: 2,9 EUNO (%): 1, Circumneutral ( ): 1 Odefinierad ( ): 41 Medelbredd IPS (1-2): 17, ACID: 7,7 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 332 Missbildade (%): - ADMI (µm): 2,79 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 17

112 VISKAN 21 Bilaga 8. Viskan, Jössabron, nedströms Borås Lokalkoordinater: 4198/ (RT9) Metodik: SS-EN 1447:214 + Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT, ,1 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE, ,3 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2, ,9 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO, ,4 Adlafia langebertalotii Monnier & Ector ALBL 4, 1 3 1,2 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.lat. ACOPsl 4, 2 4 1,2 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4, , Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 1,2 Cavinula jaernefeltii (Hustedt) Mann & Stickle CJAR, 2 2 1,2 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE, 2 4 2, Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, 1 4 1,2 Cyclotella sp. CYLS 3,7 1 2, Diatoma moniliformis Kützing DMON 4, 2 4 1, Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 1,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA, 2 3 2, Eunotia metamonodon Lange-Bertalot EMMO, 1 2 1,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, 1 2 2, Eunotia nymanniana Grunow ENYA, 1 2 1,2 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC, 2 3 2, Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, 1 4 1,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, 2 3 1,2 Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4, 1 3 3,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl, 1 3 1,2 Gomphonema olivaceoides Hustedt GOLD 4, 1 3 2, Gomphonema sp. GOMS 3, 2 1,4 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, 1 4 1,2 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, 2 4 1,2 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, 1 3 1,2 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, 1 3 2, Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, 1 4 1,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, 2 3 3,7 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,7 Navicula slesvicensis Grunow NSLE 3, 3 4 2, Navicula sp. NASP 3,4 2 1,2 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,2 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, 1 4 2, Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, 1 3 3,7 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF, 1,2 Placoneis pseudanglica (Lange-Bertalot) Cox PPSA 3, 2 4 2, Placoneis symmetrica (Hustedt) Lange-Bertalot PSYM, 2 2, Planothidium daui (Foged) Lange-Bertalot PDAU 4, ,9 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,9 Planothidium granum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PGRN 4, ,4 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, 1 3 2, Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, 1 3 2, Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS, 1 3 1,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT, ,7 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN, ,7 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA, 1 3 1,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS, 3 3 1,2 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, 2 3 3,7 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG, ,3 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, 1 4 3,7 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4, ,7 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, 1 4 1,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, 1 4 2,3 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4, 1 3 1,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO, 1 2 1,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, 1 4 1,2 SUMMA (antal skal): 41 - SUMMA (antal taxa): 4 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 4 TDI (-1): 4,3 ADMI (%): 28,9 Acidofil ( ): 82 Alkalibiont ( ): 1 Diversitet: 4,9 % PT: 2,4 EUNO (%): 1, Circumneutral ( ): 23 Odefinierad ( ): 43 Medelbredd IPS (1-2): 17,7 ACID: 7,1 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 342 Missbildade (%): - ADMI (µm): 2,47 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 18

113 VISKAN 21 Bilaga 8 4. Viskan, Rydboholm, nedströms ARV Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 1 Viskan Stations EU-id: SE Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 394/1329 Kommun: - Koordinatsystem: RT9 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 1394 Provtagare: Elisabeth Anderberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Vattenhastighet: strömt (,2 -,7 m/s) Lokalens bredd: 4 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 12 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup:,4 m Vattentemperatur: 1, C Lokalens maxdjup:, m Märkning av lokal: cirka 1 meter uppströms bron RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: < % Fin detritus: <% Sand (<,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: -% Grus (,2-2 cm): <% Långskottsv: > % Fin död ved: saknas Fin sten (2-1 cm): -% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (1-2 cm): -% Mossor: > % Fina block (2-4 cm): -% Påväxtalger: < % Grova block (> 2 m): <% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon - m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd asp - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: - % Påverkan Typ: Styrka: A: Reningsverk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Taget vid bottenfaunapunkt 21 (närmare stora vägbron 21). Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 19

114 VISKAN 21 Bilaga 8. Viskan, Jössabron, nedströms Borås Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 1 Viskan Stations EU-id: SE Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 4198/ Kommun: Borås Koordinatsystem: RT9 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 1394 Provtagare: Elisabeth Anderberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup:, m Vattentemperatur: 18,3 C Lokalens maxdjup:, m Märkning av lokal: ca meter uppströms bron, södra sidan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <% Sand (<,2 cm): >% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <% Grus (,2-2 cm): -% Långskottsv: > % Fin död ved: <% Fin sten (2-1 cm): -% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (1-2 cm): <% Mossor: saknas Fina block (2-4 cm): <% Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon - m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: annan vegetation mjölkört - Dominerande 3: Beskuggning: < % Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort stark B: - saknas C: - - Övrigt Branta kanter ner, gå ner vid brofästet. Prov togs på sten 21, växt de flesta andra åren. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 172 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 11

115 VISKAN 21 Bilaga 9 BILAGA 9 Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning 111

116 VISKAN 21 Bilaga 9 Namn X-koord Y-koord Datum Konduktivitet ph Alkalinitet Färg Ca Mg Na K ms/m mekv/l mgpt/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Västra Götalands län Abborrsjön utlopp ,7,,14 132,28,,19,1 Abborrsjön utlopp ,1 7,,3 1,4,,18,12 Björken utlopp ,84,9,19 79,3,12,2,2 Björken utlopp ,7 7,,22 2,39,13,24,27 Bosjön 3.71 utlopp ,1,9,1 79,3,1,22,21 Djursjön 7 utlopp ,37,7,18 138,13,,19,1 Djursjön 7 utlopp ,71,3,1 144,1,,2,1 Dräggsjön 12 utlopp ,39,8,11 9,21,9,2,21 Dräggsjön 12 utlopp ,4,9,11 2,2,9,2,21 Finnabäcken ,8 4,7,3,7,,17,14 Finnabäcken Finnedalen ,, -,1 173,7,,1,1 Frisjön 8.72 utlopp ,72,8,11 84,21,8,23,17 Gasslången utlopp ,,8,21 11,3,9,31,2 Gasslången utlopp ,2 7,2,43 14,,11,31,2 Grunnasjön.71 utlopp ,42,7,13 117,2,,2,12 Grunnasjön.71 utlopp , 7,,3 114,43,,2,12 Hagabäcken ,7,8,2 133,4,11,29,24 Havsjön 38 utlopp ,4,8,1 142,28,,17,1 Hedgärdessjö 1:48 utlopp ,29,8,94 42,18,,22,13 Holsjön utlopp ,74,9,12 81,22,7,22,1 Holsjön utlopp ,11 7,2,2 3,34,8,22,1 Hälasjöns utlopp 11122,3,8,14,21,11,24,27 Hällesjön 2 södra , 7,2,2 14,29,8,22,1 Karken utlopp ,87 7,2,27,37,9,2,19 Karken utlopp ,7 7,2,3 8,44,1,2,19 L Häggån ,28,2,43 92,7,22,1 L Häggån ,27,8,14 9,22,9,23,19 L Häggån ,4,7,12 12,21,8,22,18 Lassesjön 82 utlopp ,,8,14 131,28,7,17,14 Lillasjön 28 utlopp ,44,9,2 4,27,8,22,1 Lussebäcken LU ,47,2,29 1,9,9,2,17 Mjögaresjön 4 utlopp ,97 7,1,2 91,1,8,19,13 Pickesjön 711 utlopp ,38,, 32,13,,19,13 Pickesjön 711 utlopp ,2,7,74 3,13,,18,13 Ryasjön 98 utlopp ,2,9,19 92,28,9,23,21 Skärsjön 43 utlopp ,29,4,3 34,11,,19,9 Skärsjön 43 utlopp ,4,, 33,13,,19,7 St Abborrasjön 81 utlopp ,38,,14 11,2,,2,12 St Abborrasjön 9 utlopp ,42 7,2,28,32,7,2,12 St Galtasjön 11 utlopp ,,,11 74,21,,22,1 St Hagasjö 1 utlopp ,47,,1 1,21,,22,13 Stora Hissjöns utlopp ,,3, 128,17,,19,9 Stora Hissjöns utlopp 11121,82,9,19 13,31,,18,8 Svansjön 29 utlopp ,9,,11 94,2,,2,13 Svansjön tillflöde ,7,,3,,,19,9 Sävsjö 1 inlopp ,4,3,1 19,1,7,2,1 Sävsjö 1 inlopp ,72,7,11 91,21,7,22,17 Sävsjö 1 utlopp ,84,2,3 111,1,,19,1 Sävsjö 1 utlopp ,41,,84 14,18,7,22,17 Sävsjön 1 utlopp ,11,,1 13,21,7,18,13 Sävsjön 9 utlopp ,2 7,1,28 113,37,8,21,19 Torestorpsån efter Övermån ,38,,3 13,18,7,21,19 Torestorpsån efter Övermån ,77,,74 8,8,24,18 Torestorpsån efter Övermån ,2,7,87 87,18,7,22,18 Tyviksån ,22,,12 18,22,,21,1 Uppsalen 1.72 utlopp ,73 7,,21 78,31,,18,11 Utterbäcken ,3,4,3,9,,24,1 Vännebosjön utlopp ,7,,83 11,17,,22,13 Västersjön 2.71 utlopp ,7,8,1 84,34,11,24,23 Ålbäcken ,1,8,3,13,8,27,23 Öjaån ,81,,12 179,2,,21,13 112

117 VISKAN 21 Bilaga 9 Namn X-koord Y-koord Datum Konduktivitet ph Alkalinitet Färg Ca Mg ms/m mekv/l mgpt/l mg/l mg/l Hallands län Abborravattnet utlopp ,4,39 7 2,8,1 Abborravattnet utlopp ,4 7,23 4,,79 Abborrån ,19,3 <,1 1,7,89 Abborrån ,33,3,3 2,,9 Albäcken nedströms Sunnansjöar ,87, <,1 7 2,2,79 Albäcken nedströms Sunnansjöar ,,4, 7 3,,99 Albäcken nedströms Ärsjöarna ,17,,4 8 3,1,8 Albäcken nedströms Ärsjöarna ,14 7,14 4,,94 Albäcken utflöde ,9,8,11 4,8 1,1 Albäcken utflöde ,93,7,81 4,,92 Albäcken utflöde ,2,7,84 4 4,3,99 Albäcken utflöde , 7,2 7, 1, Albäcken utflöde ,7 7,1 4, 1,1 Albäcken utflöde , 7,1,1 4,7 1,1 Barkasjön utlopp ,,1, 7 2,8,9 Barkasjön utlopp ,9,1 7 4, 1,4 Björnbäcken Vikslätt (Skottsjöbäcken) ,74,3,42 4 3,1,8 Björnbäcken Vikslätt (Skottsjöbäcken) ,1,,18,7 1,3 Botasjö utlopp ,,,4 7 3,1,2 Botasjö utlopp ,74,,9 3,,3 Deromesjön utlopp ,7,8,11 2 3, 1, Deromesjön utlopp ,2,8,1 1 4, 1,7 Fävren utlopp , 7,14 4, 1,3 Fävren utlopp ,1 7,2,21 3,1 1, Fönhultaån nedströms doserare ,2,8,98 8 4,1,72 Fönhultaån nedströms doserare ,83,9,1 7 4,1,81 Fönhultaån nedströms doserare ,9,9,11 4,1,8 Fönhultaån nedströms doserare ,83 7,12 8 4,,8 Fönhultaån nedströms doserare ,87 7,3,21,8 1, Fönhultaån nedströms doserare ,9 7,2,2,,92 Fönhultaån nedströms doserare ,39 7,2,18 1,7,99 Fönhultaån nedströms doserare ,7 7,4,39 9 9,1 1,4 Fönhultaån nedströms doserare ,2 7,1 1, 1,1 Fönhultaån nedströms doserare ,2 7,1 1,1,98 Fönhultaån nedströms doserare ,4 7,1,1 9,7 1, Fönhultaån uppströms doserare ,,,11 7 1,9,7 Fönhultaån uppströms doserare ,98, <,1 7 2,1,7 Fönhultaån uppströms doserare ,98,9,13 2,2,7 Fönhultaån uppströms doserare ,4,2,27 8 2,3,72 Fönhultaån uppströms doserare ,22,, 8 2,,79 Fönhultaån uppströms doserare ,91,4,2 9 2,,78 Fönhultaån uppströms doserare ,1,2,8 1 3,3 1,1 Fönhultaån uppströms doserare ,3,,92 1 3,,94 Fönhultaån uppströms doserare ,17,3,2 11 2,9,8 Fönhultaån uppströms doserare ,17,,1 1 3,2,88 Garnasjö utlopp ,4,,13 2,2,7 Garnasjö utlopp ,4,4,8 4 3,3,92 Gudmundaredssjön utlopp ,12,, ,,91 Gudmundaredssjön utlopp ,7 7,2,3 8 7,4 1,2 Gärdessjön utlopp ,4,,12 2,,7 Gärdessjön utlopp ,1 7,3,2 4, 1, Gösjön norr litoralt ,4,3,1 3 2,1,99 Gösjön norr litoralt ,1,9,8 1 2, 1,1 Helsjön utlopp ,8,,82 2 3,,93 Helsjön utlopp ,3,9,1 1 3,4 1, Hornån utflöde ,34,9,13 4 4,2 1,2 Hornån utflöde ,4,8,1 4 3, 1,1 Hornån utflöde ,1,7,12 3 3,9 1,1 Hornån utflöde ,17 7,23 3,8 1,4 Hornån utflöde ,2,21 2,2 1,4 Hornån utflöde ,13 7,2 3, 1,3 Hultasjön utlopp ,22 7,1,23 1,4 1, Kroksjö (Albäcken) norr, litoralt ,4,7,8 4,1,87 Kroksjö (Albäcken) norr, litoralt ,9,13 4 4,7,94 Kroksjö (Kvarnbäcken) utlopp ,9,,7 3,,7 Kroksjö (Kvarnbäcken) utlopp ,39,,11 2 4,2,73 Kungsätersån Hultaberg ,98,,8 7 3,2 1, Kungsätersån Hultaberg ,7 7,13 7 4, 1,1 Kungsätersån Hultaberg , 7,13 4, 1,1 Kungsätersån Hultaberg ,1 7,1,33 8, 2, Kungsätersån Hultaberg ,92 7,1,1 1,2 Kungsätersån Hultaberg ,99 7,1,4 1,3 Kvarnaå, Övrå ,8, <,1 8 1,9,71 113

118 VISKAN 21 Bilaga 9 Namn X-koord Y-koord Datum Konduktivitet ph Alkalinitet Färg Ca Mg ms/m mekv/l mgpt/l mg/l mg/l Hallands län forts. Kvarnaå, Övrå ,9,2,44 1 2,8,83 Kvarnbäcken Mälltorp ,98,3,3 3 2,3,88 Kvarnbäcken Mälltorp ,42 7,,12 4 3,9 1,2 Kvarnbäcken Mälltorp ,71,9,9 2 3,9,92 Kvarnbäcken Mälltorp ,91,9,23 2, 2,1 Kvarnbäcken Mälltorp ,79,8,18 1,9 2,1 Kvarnbäcken Mälltorp ,11,7,1 2 4,2 1, Lilla Värsjö utlopp , 7,,1 4,1,7 Lilla Värsjö utlopp ,8,8,18 2,2,72 Mjösjön (Hornån) 48 m nedströms utlopp ,2,,1 1,7,79 Mjösjön (Hornån) 48 m nedströms utlopp ,93 7,2,2,4 1, Mäsen utlopp ,7,8,77 3 3,2 1,1 Mäsen utlopp ,37,7,1 2 3,2 1,1 Mäsån Stackenäs ,4,7,74 4 3,2 1,1 Mäsån Stackenäs ,22,8,7 4 3,3 1,2 Mäsån Stackenäs ,24,7,83 3 3,3 1,2 Mäsån Stackenäs ,44,8,14 4 3,9 1,4 Mäsån Stackenäs ,18,8,13 4,2 1, Mäsån Stackenäs ,94,7,13 4 4,1 1,4 Oklången utlopp ,,9,11 7 4,1,97 Oklången utlopp ,7 7,,1 4,4 1,1 Skottsjöbäcken Siggebol ,2,1,32 2,8,94 Skottsjöbäcken Siggebol ,34,, 3,4 1,2 Skottsjöbäcken Siggebol ,8,8,11 3 3,9 1,4 Skottsjöbäcken Siggebol ,3,8,34 8,3 2,1 Skottsjöbäcken Siggebol ,2,8,2 4,4 1,8 Skottsjöbäcken Siggebol ,48,8,2,8 1, Skärsjön (Mäsen) utlopp ,12,7,9 7 3,8,87 Skärsjön (Mäsen) utlopp ,8 7,,18 9,4,9 Stamsjö utlopp ,78,9,1 4,1 1,4 Stora Agnsjön utlopp ,9,8,82 3,4,92 Stora Agnsjön utlopp ,37 7,1,13 3 4,1,97 Stora Horredssjön utlopp ,8,8,11 2 3,7 1,1 Stora Horredssjön utlopp ,2 7,2,1 2 4,2 1,2 Stora Navsjön östr (litoralt) ,27,,2 1 2,,71 Stora Navsjön östr (litoralt) ,37,8,72 2,9,7 Stora Skottsjö utlopp ,,9,28 4 1,8 1,2 Stora Skottsjö utlopp ,2,9,28 4,2 1, Stora Sävsjö utlopp ,28,3, 7 2,9,84 Stora Sävsjö utlopp ,8 7,1,21 4,4 1,2 Stora Värsjö NÖ (litoralt) ,1,8,94 3 3,8,72 Stora Värsjö NÖ (litoralt) ,4,7,1 1 3,,74 Uddasjö utlopp ,34,8,11 8 4,,74 Uddasjö utlopp ,2,9,2 4,,8 Ulvatorpsbäcken Hallandsleden ,4,9,91 4 4,1,9 Ulvatorpsbäcken Hallandsleden ,93,9,23,7 1,4 Ulvatorpsbäcken N St. Råred ,1,,71 4 3,7,9 Ulvatorpsbäcken N St. Råred ,71,8,88 4 4, 1,1 Ulvatorpsbäcken N St. Råred ,19 7,,11 2 4, 1,2 Ulvatorpsbäcken N St. Råred , 7,,2,7 1, Ulvatorpsbäcken N St. Råred ,1,9,21,4 1, Ulvatorpsbäcken N St. Råred ,72 7,,18,1 1,3 114

119

120 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: