LYCKEBYÅN Lyckebyåns Vattenförbund

Transkript

1 LYCKEBYÅN 2011 Lyckebyåns Vattenförbund

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Lyckebyåns Vattenförbund Åsa Albertsson Tel E-post: ALcontrol AB Håkan Olofsson Håkan Olofsson Ann-Charlotte Norborg Carlsson Håkan Olofsson Tel alt E-post: Omslagsfoto: Tryckt: Lyckebyån vid Fur, provpunkt LY1065. (Foto: ALcontrol AB)

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...5 Rapportens utformning...5 Undersökningarna...5 Avrinningsområdet...7 Föroreningsbelastande verksamheter...9 RESULTAT OCH DISKUSSION...10 Väder och vattenföring...10 Surhet och försurning...12 Organiskt material och syreförhållanden...14 Ljusförhållanden...16 Fosfor...18 Kväve...20 Metaller i vatten...22 Ämnestransport...24 Växtplankton...28 Bottenfauna...29 Kiselalger...30 Elfiske...31 MILJÖMÅL...32 REFERENSER...37 I den tryckta rapporten redovisas följande bilagor på den bifogade CD-skivan BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd, vattenkemi...39 BILAGA 2. Föroreningsbelastande verksamheter m.m BILAGA 3. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, SRK...51 BILAGA 4. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, SLU...63 BILAGA 5. Temperatur- och syreprofiler i sjöar...67 BILAGA 6. Metaller i vatten...73 BILAGA 7. Vattenföring, transport och arealspecifik förlust...77 BILAGA 8. Växtplankton...81 BILAGA 9. Bottenfauna...99 BILAGA 10. Kiselalger BILAGA 11. Elfiske BILAGA 12. Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning...145

4

5 LYCKEBYÅN 2011 Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Lyckebyåns Vattenförbund utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Lyckebyåns avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år Temperatur, nederbörd och vattenföring I Ronneby-Bredåkra blev årsmedeltemperaturen 8,0 C, vilket var 1,2 grader varmare än normal temperatur för perioden I samma mätstation föll 693 mm nederbörd under år 2011, vilket var 10 % mer än normal nederbörd för perioden Årsmedelvattenföringen i Lyckebyån vid Mariefors blev 7,8 m 3 /s, vilket var ca 31 % högre än långtidsmedelvärdet för perioden Den högsta dygnsmedelvattenföringen uppmättes den 20:e februari. Vattenföringen vid Mariefors var då 20,3 m 3 /s. Ingen extrem vattenföring registrerades under året. Föroreningsbelastande verksamheter Belastningen från kända punktkällor inrapporterade från respektive kommun och/eller verksamhet uppgick till ca 0,22 ton fosfor och ca 26 ton kväve samt 9,4 ton BOD under år Den största punktkällan med avseende på fosfor- och kväveutsläpp till Lyckebyån var Emmaboda avloppsreningsverk. Försurningstillstånd De geologiska förhållandena inom Lyckebyåns avrinningsområde gör att stora områden är känsliga för den höga belastningen av försurande ämnen. Många sjöar och vattendrag åtgärdas genom kalkning för att motverka försurningseffekter. En naturlig återhämtning, tack vare minskande nedfall av försurande ämnen, bidrar också till att en förbättring med avseende på försurningspåverkan kan ses på många håll. Vid flertalet provtagningslokaler inom ramen för den samordnade recipientkontrollen, bedömdes motståndskraften mot försurning som god vid årets mätningar. I de mindre bäckarna som Lyckebyån vid inflödet i Transjön (stn 3) samt Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56) var motståndskraften dock svag. Resultaten från länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning i kombination med recipientkontrollen visade att det finns några provtagna bäckar inom Lyckebyåns avrinningsområde där försurning fortfarande är påtaglig med mycket surt vatten och ingen eller obetydlig motståndskraft särskilt i samband med snösmältning och/eller höga flöden. Organiska ämnen och syretillstånd Vid samtliga provtagningslokaler var halterna av organiskt kol (TOC) mycket höga vid årets mätningar. De högsta halterna uppmättes i Bjurbäcken samt i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och i bäcken från Långasjö (stn 56). Vid samtliga lokaler var halterna av organiskt kol vid årets mätningar högre än normalt. Vid alla provtagningslokalerna i rinnande vatten, med undantag av Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56), var syretillståndet tillfredsställande (årslägsta syrehalter >5 mg/l), vilket tyder på en god syresättning av vattnet och en begränsad påverkan av syretärande ämnen. Särskilt i Linneforsån uppströms Löften (stn 54), men även i bäcken från Långasjö (stn 56) var syretillståndet svagt (årslägsta syrehalter mellan >3 till <5 mg/l). Vattenfärg och grumlighet Samtliga provtagningslokaler hade starkt färgat vatten vid årets mätningar. De högsta värdena uppmättes i Bjurbäcken, Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56) samt Törns bottenvatten (stn 57). Vattenfärgen år 2011 var genomgående starkare än normalt. Vid merparten av provtagningslokalerna var vattnet betydligt grumligt. Starkt grumligt vatten noterades i Bjurbäcken och i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) samt i Törns bottenvatten. 1

6 LYCKEBYÅN 2011 Sammanfattning Fosfor och Näringsstatus Fosforbelastningen på Lyckebyån som helhet bedömdes generellt ha varit låg till måttligt hög under år 2011 (arealspecifik förlust 0,081 kg P/ha,år). I resultaten från recipientkontrollen noterades en tydlig påverkan på fosforhalterna i recipienten i bäck från Långasjö (stn 56) p.g.a. utsläpp från Långasjö avloppsreningsverk. Vid övriga provtagningslokaler kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på fosfor styrkas. I Bjurbäcken var fosforhalterna tydligt förhöjda sannolikt p.g.a. påverkan från dagvatten. Högre fosforhalter i Törns bottenvatten än vid ytan i samband med provtagningarna i februari, juni och augusti visar på ett visst fosforläckage från bottensedimenten vid syrefria förhållanden. Näringsstatusen med avseende på fosforhalter, siktdjup och klorofyll ( ) samt växtplankton, bottenfauna och kiselalger (2011) redovisas i Tabell I. Tabell I. Klassning av näringsstatus vid de undersökta lokalerna med utgångspunkt från fosfor, siktdjup och klorofyll (data från ) samt växtplankton, bottenfauna och kiselalger (data från 2011). H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll Växtplankton Bottenfauna Kiselalger 3. infl. Transjön H 5. Riksväg 25 G H 6. Getasjökvarn G H H 7. Getasjön G M (ej G) H Bjurbäckens utlopp M 8. Västraby G H 54. uppstr. Löften G G 56. bäck från Långasjö O 57. Törn yta G M G G 55. Linnefors G H M 10. Kyrksjön G O (ej G) G 11. Västersjön G O (ej G) G 12. Fur RV 123 G G 14. Stubbelycke M H H 16. Kättilsmåla nedstr Lillån G H H 17. Lyckeby G Den totala fosfortransporten i Lyckebyån vid Lyckeby blev ca 6,6 ton år 2011, vilket var större än föregående år och större än långtidsmedelvärdet för perioden (4,8 ton). Skillnaderna mellan transporterna olika år har i stort följt variationerna i vattenföringen. För hela perioden syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av fosfor i Lyckebyån vid Lyckeby. Av den totala transporten av fosfor från Lyckebyåns vattensystem till havet har punktkällornas bidrag beräknats motsvara ca 3 %, utan hänsyn tagen till retention i vattensystemet. Kvävetillstånd Belastningen av kväve på Lyckebyån som helhet bedömdes generellt ha varit måttligt hög under år 2011 (arealspecifik förlust 2,6 kg N/ha,år). I resultaten från recipientkontrollen noterades en tydlig påverkan på kvävehalterna i recipienten i Lyckebyån vid Västraby (stn 8) p.g.a. utsläpp från Emmaboda avloppsreningsverk samt i bäck från Långasjö (stn 56) p.g.a. utsläpp från Långasjö avloppsreningsverk. Vid övriga provtagningslokaler kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på kväve styrkas. Den totala kvävetransporten från Lyckebyån till havet blev ca 208 ton år 2011, vilket var något större än föregående år och något större än långtidsmedelvärdet för perioden (198 ton). Kvävetransporten i Lyckebyån vid Lyckeby har signifikant ökat sedan början av 1970-talet, 2

7 LYCKEBYÅN 2011 Sammanfattning men variationerna mellan olika år har varit stor. Av den totala transporten av kväve från Lyckebyåns vattensystem till havet har punktkällornas bidrag beräknats motsvara ca 12 %, utan hänsyn tagen till retention i vattensystemet. Metaller i vatten Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade överlag mycket låga till låga halter. Måttligt höga halter som årsmedelvärden uppmättes för bly vid flertalet provpunkter samt för koppar i Bjurbäcken. Tydligt förhöjda metallhalter jämfört med förväntade bakgrundshalter noterades framför allt för koppar, arsenik och kobolt i Bjurbäcken samt bly i Lyckebyån vid Västraby (stn 8). Vid övriga lokaler och för övriga analyserade metaller noterades ingen tydlig metallpåverkan. Samtliga metaller i vatten vid samtliga undersökta lokaler underskred gällande gränsvärden och miljökvalitetsnormer, med undantag av zink i Lyckebyån vid Stubbelycke (stn 14). Zinkhalten vid denna lokal är dock sannolikt överskattad eftersom analys, enligt kontrollprogrammet, utförs på icke filtrerade prover. Växt- och djurplankton Statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) visade på en hög sammanvägd näringsstatus i Getasjön medan näringsstatusen bedömdes som god i Kyrksjön, Törn och Västersjön. I Kyrksjön, Törn och Västersjön förekom dock flera näringsgynnade indikatorarter. Surhetssklassningen enligt Naturvårdsverkets metod visade på nära neutrala förhållanden i alla undersökta sjöarna. Bottenfauna Bottenfaunan var artrik i Lyckebyån vid Stubbelycke (stn 14), Kättilsmåla (stn 16) och Getasjökvarn (stn 6) men i Linneforsån var artantalet lågt uppströms sjön Löften (stn 54) och måttligt högt vid Linnefors (stn 55) nedströms sjön Törn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) indikerade bottenfaunan nära neutrala förhållanden med avseende på surhet och hög status med avseende på eutrofiering på alla lokalerna utom i Linneforsån uppströms sjön Löften. Där klassades förhållandena som sura och statusen med avseende på näring som god. Kiselalger Resultaten från kiselalgsundersökningarna indikerade god eller hög näringsstatus vid de undersökta lokalerna (Tabell I), med undantag av Linneforsån vid Linnefors (stn 55) nedströms sjön Törn där statusen bedömdes som måttlig. Mängden näringskrävande och föroreningstoleranta kiselalger var överlag liten, men vid lokal 55 dominerade arten Aulacoseira ambigua som föredrar näringsrikt eller måttligt näringsrikt vatten. Eftersom lokal 55 ligger nära utloppet av sjön Törn representerar resultaten framför allt sjöns status. Elfiske I kontrollprogrammet för Lyckebyåns recipientkontroll ingår elfisken vid fyra lokaler, Lyckebyån vid Västraby (stn 8), Stubbelycke (stn 14), Kättilsmåla (stn 16) och Mariefors (stn 16b), men under elfiskesäsongen år 2011 var vattenföringen så hög i ån att endast en lokal (Lyckebyån vid Stubbelycke) kunde provfiskas. Fångsterna av öring i Lyckebyån vid Stubbelycke har sedan det första elprovfisket år 1998 hela tiden varit låga och årets provfiske pekade på en fortsatt låg öringförekomst. Resultaten pekar dock på att vattenkvaliteten i Lyckebyån kan betraktas som god och någon negativ påverkan på fiskfaunan, beroende på försämrad vattenkvalitet, kan inte styrkas. 3

8 4 LYCKEBYÅN 2011 Sammanfattning

9 LYCKEBYÅN 2011 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Lyckebyåns Vattenförbund utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Lyckebyåns avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år Lyckebyåns Vattenförbund bildades 1988 och är en sammanslutning av kommuner, kraftföretag, markavvattningsföretag och fiskevårdsföreningar, d.v.s. intressenter som på något sätt har tillstånd att påverka Lyckebyåns vatten. Detta kan vara att antingen utnyttja Lyckebyån som recipient för renat avloppsvatten, eller för att ta upp och använda vatten på något sätt, liksom påverkan i form av sjöregleringar, markavvattningar och utnyttjande av vattenkraft. Förbundets uppgift är att genom rensning, vattenreglering eller andra vattenvårdande åtgärder främja ett från allmän eller enskild synpunkt ändamålsenligt utnyttjande av vattnet i Lyckebyåns vattensystem. Kontaktperson för Lyckebyåns Vattenförbund är: Åsa Albertsson Lyckebyåns Vattenförbund Box Emmaboda tel För mer information besök gärna vattenförbundets hemsida: Rapportens utformning I denna rapports huvuddel redovisas resultaten kortfattat. Metodik, analysresultat samt mer information om de biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilaga. I den tryckta rapporten redovisas bilagorna på den bifogade CD-skivan. I årsrapporten efter undersökningarna 2013 kommer tidsserier och femårsbedömningar ( ) enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999 och 2007) redovisas för samtliga provtagningslokaler. Undersökningarna Undersökningarna år 2011 har utförts i enlighet med gällande kontrollprogram daterat I kontrollen ingår totalt 17 provtagningspunkter (Tabell 1 och Karta 1). I Tabell 1 redovisas samtliga provtagningslokaler med delprogram som ingår för respektive lokal med angiven provtagningsfrekvens. I Tabell 2 redovisas samtliga provtagningslokaler med koordinater (RT 90 2,5 gon V och SWEREF 90 TM) samt tillhörande vattenförekomster och delavrinningsområden. Målsättningen med undersökningarna är att beskriva tillstånd och förändringar i Lyckebyåns avrinningsområde med avseende på biologi och vattenkemi. Resultaten ska användas för att bedöma sjöars och vattendrags tillstånd och påverkan av utsläpp, markanvändning, luftföroreningar och andra ingrepp eller åtgärder inom Lyckebyåns avrinningsområde. Genomförda undersökningar ska också kunna användas för att bedöma ekologisk status enligt vattenförvaltningsför- 5

10 LYCKEBYÅN 2011 Bakgrund ordningen samt följa upp miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning samt Levande sjöar och vattendrag. Tabell 1. Provtagningslokaler i Lyckebyån och undersökningsprogram. FK = fysikalisk och kemisk undersökning (6 eller 12 prov/år), MV = metaller i vatten (6 prov/år), PÅ = påväxt (1 prov/år), PL = växtplankton (1 prov/år), KF = klorofyll a (3 prov/år), BF = bottenfauna (1 prov/år), FISK = fisk i vattendrag (1 gång/år) och SED = metaller i sediment (1 prov/6:e år 2013), Nr och namn Id Undersökningstyper 3. infl. Transjön LY1015 FK6 MV6 5. Riksväg 25 LY1025 FK6 MV6 PÅ1 6. Getasjökvarn LY1030 FK6 MV6 PÅ1 BF1 7. Getasjön LY1035 FK6 PL1 KF3 SED1/6 Bjurbäckens utlopp LY3190 FK6 MV6 8. Västraby LY1045 FK12 MV6 PÅ1 FISK1 54. uppstr. Löften LY3320 FK6 MV6 BF1 56. bäck från Långasjö LY3330 FK6 57. Törn yta LY3340 FK6 PL1 KF3 57. Törn botten LY3340 FK6 SED1/6 55. Linnefors LY3350 FK12 MV6 PÅ1 BF1 10. Kyrksjön LY1055 FK6 PL1 KF3 SED1/6 11. Västersjön LY1060 FK6 PL1 KF3 12. Fur RV 123 LY1065 FK12 MV6 PÅ1 14. Stubbelycke LY1075 FK6 MV6 PÅ1 BF1 FISK1 16. Kättilsmåla nedstr Lillån LY1085 FK6 PÅ1 BF1 FISK1 16b. Mariefors LY1090 FISK1 17. Lyckeby LY1095 FK12 MV6 Tabell 2. Provtagningslokaler i Lyckebyån med tillhörande koordinater, vattenförekomster, övrigt vatten (ÖV) och delavrinningsområden Nr och Namn RT 90 2,5 gon V SWEREF 99 TM Vatten- Delavr.- X Y X Y förekomst område 3. infl. Transjön SE Riksväg SE Getasjökvarn SE Getasjön SE Bjurbäckens utlopp SE Västraby SE uppstr. Löften SE bäck från Långasjö ÖV Törn yta SE Törn botten SE Linnefors SE Kyrksjön SE Västersjön SE Fur RV SE Stubbelycke SE Kättilsmåla nedstr Lillån SE b. Mariefors SE Lyckeby SE

11 LYCKEBYÅN 2011 Bakgrund Avrinningsområdet Lyckebyåns avrinningsområde är 811 km 2 stort (se Karta 1) och berör kommunerna Lessebo, Uppvidinge och Tingsryd i Kronobergs län, Emmaboda, Torsås och Nybro i Kalmar län samt Karlskrona i Blekinge län. Ån har sitt källflöde i sydöstra Småland i närheten av Kosta, strax norr om Visjön i Uppvidinge kommun 234 m över havet. Lyckebyån mynnar i Östersjön i den grunda Lyckebyfjärden. De största biflödena till Lyckebyån är Linneforsån (184 km 2 ), Gusemålabäcken (49 km 2 ) och Bjurbäcken (74 km 2 ). Lyckebyåns avrinningsområde domineras av skogsbygder, men inslaget av åkermark ökar något i den mellersta delen. Området består totalt av ca 72 % skog, 3 % åkermark, 5 % betesmark, 4 % sjöyta och 16 % övrig mark (SCB 2008). I Tabell 3 redovisas andel markslag (vattenyta, skogsmark, öppen mark, jordbruksmark, hygge, sankmark och tätort) i avrinningsområdena för respektive provtagningspunkt så som de redovisas för vattenkartans ( delavrinningsområden (Tabell 2). Andelarna för en specifik provtagningspunkt har beräknats som andelarna i provpunktens delavrinningsområde plus samtliga delavrinningsområden uppströms. Totalt bodde ca personer inom området år 2005, varav de flesta i större tätorter som Kosta, Eriksmåla, Johansfors, Skruv, Emmaboda, Långasjö och Vissefjärda samt vid Lyckebyåns mynning, Lyckeby. Av befolkningen bokförd på lantbruksfastighet eller småhus (totalt ) var anslutna till kommunalt avlopp, personer hade enskilt avlopp och 148 personer saknade avloppsanordning. Uppgift saknades för 46 personer. Antalet djurenheter uppgick samma år till ca (SCB 2008). Avrinningsområdets berggrund domineras av granit och jordarterna domineras av morän, vilka har låg vittringsbenägenhet. Det innebär att sur nederbörd som tränger ner i marken inte neutraliseras i någon större utsträckning. Mer vittringsbenägna (basiska) isälvssediment finns i smala band längs med huvudfåran. Tabell 3. Provtagningspunkter i Lyckebyån och andel markslag i avrinningsområdena till respektive provtagningspunkt så som de redovisas för vattenkartans delavrinningsområden. Andelarna för en specifik provtagningspunkt har beräknats som andelarna i provpunktens delavrinningsområde plus samtliga delavrinningsområden uppströms. I tabellen redovisas också höjd över havet vid respektive provpunkt. Nr och Namn HÖH Yta Markslag m km 2 V.yta Skog Öppen Jordb.m. Hygge Sankm. Tätort 3. infl. Transjön % 78% 5% 1% 4% 4% 2% 5. Riksväg % 80% 3% 3% 4% 4% 2% 6. Getasjökvarn % 80% 3% 3% 4% 4% 2% 7. Getasjön % 80% 3% 3% 4% 4% 2% Bjurbäckens utlopp % 78% 4% 6% 4% 0% 6% 8. Västraby % 79% 4% 4% 4% 3% 3% 54. uppstr. Löften % 77% 6% 8% 5% 1% 2% 56. bäck från Långasjö Törn yta % 71% 7% 8% 5% 1% 1% 57. Törn botten % 71% 7% 8% 5% 1% 1% 55. Linnefors % 71% 7% 8% 5% 1% 1% 10. Kyrksjön % 75% 6% 6% 4% 2% 2% 11. Västersjön % 74% 6% 6% 4% 2% 2% 12. Fur RV % 74% 6% 6% 4% 2% 2% 14. Stubbelycke % 73% 8% 7% 4% 2% 2% 16. Kättilsmåla nedstr Lillån % 73% 8% 8% 4% 2% 2% 16b. Mariefors % 73% 8% 8% 4% 2% 2% 17. Lyckeby % 73% 8% 8% 4% 2% 2% 7

12 LYCKEBYÅN 2011 Bakgrund Karta 1. Lyckebyåns avrinningsområde med provtagningslokaler och vissa föroreningsbelastande verksamheter. Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2012/

13 LYCKEBYÅN 2011 Bakgrund Föroreningsbelastande verksamheter Lyckebyån påverkas, liksom andra vattensystem, av diffusa utsläpp som härrör från bl.a. jord- och skogsbruk samt enskilda avlopp, dagvatten och lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet inom Lyckebyåns avrinningsområde redovisas i Bilaga 2. För respektive punktkälla redovisas typ av verksamhet, vattenförekomst, delavrinningsområde, provtagningspunkter nedströms, utsläpp av totalkväve, totalfosfor och BOD samt övriga kända utsläpp. Den dominerande källan för tillförsel av fosfor i Lyckebyåns avrinningsområde är enligt SMED (Svenska MiljöEmissionsData, PLC5) jordbruksverksamhet (ca 26 %). Den därnäst största utsläppskällan är skogsmark (ca 22 %). Övrig öppen mark (ca 16 %), enskilda avlopp (ca 13 %), dagvatten (ca 11 %) och avloppsreningsverk (ca 8 %) står för huvuddelen av övrig tillförsel. I genomsnitt beräknas ca 5,2 ton fosfor belasta vattensystemet per år. Den största antropogena delen av tillförseln sker via jordbruksverksamhet (ca 36 %) och därefter enskilda avlopp (ca 30 %). Enligt SMED:s beräkningar är den dominerande källan för tillförsel av kväve i Lyckebyåns avrinningsområde skogsmark (ca 41 %). Betydande tillförsel sker också från jordbruksverksamhet (ca 17 %), avloppsreningsverk (ca 16 %) och luftnedfall på sjöar (ca 14 %). I genomsnitt beräknas ca 190 ton kväve belasta vattensystemet per år. Den största antropogena delen av tillförseln sker från avloppsreningsverk (ca 35 %) och via nedfall på sjöar (ca 29 %). Belastningen från kända punktkällor inrapporterade från respektive kommun och/eller verksamhet uppgick till ca 0,22 ton fosfor och ca 26 ton kväve samt 9,4 ton BOD under år Den största punktkällan med avseende på fosfor- och kväveutsläpp till Lyckebyån var Emmaboda avloppsreningsverk. Jämfört med början av 1990-talet redovisar de kommunala reningsverken en minskning av fosforutsläppen till Lyckebyån med ca 85 % medan kväveutsläppen har minskat med ca 15 % under samma period (Figur 1). Effekten av ett punktutsläpp på recipienten beror till stor del på spädningsfaktorn, d.v.s. utsläppets storlek i förhållande till vattenflödet eller storleken på recipienten. Även omblandningsförhållanden kan ha stor betydelse. Vid utsläpp i sjöar och långsamrinnande vatten kan ibland utsläppsvatten, som kan vara mycket saltrikt, sjunka till botten och täcka stora områden utan att omblandas. 40 Kväveutsläpp från punktkällor (ton/år) 2,0 Fosforutsläpp från punktkällor (ton/år) 30 1,5 20 1,0 10 0,5 0 0, Figur 1. Utsläppsmängder av kväve och fosfor från kommunala avloppsreningsverk inom Lyckebyåns avrinningsområde

14 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Väder och vattenföring RESULTAT OCH DISKUSSION Lufttemperatur Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd är hämtade från SMHI:s meteorologiska station i Bredåkra. I Ronneby-Bredåkra blev årsmedeltemperaturen 8,0 C, vilket var 1,2 grader varmare än normalt (d.v.s. medelvärdet för normalperioden ). Februari blev något kallare än normalt (Figur 2). Januari, mars, maj, juni, augusti och oktober blev temperaturmässigt förhållandevis normala. Övriga månader (april, juli, september, november och december) blev månadsmedeltemperaturen högre än normalt. För april blev avvikelsen jämfört med normal temperatur mycket stor. I april noterades nytt temperaturrekord för månaden med 8,9 C jämfört med tidigare rekord 8,1 C från år I Ronneby-Bredåkra föll 693 mm nederbörd under år 2011, vilket var 10 % mer än normal nederbörd för normalperioden De mest nederbördsrika månaderna blev juli och augusti med 107 och 116 mm (Figur 3). April och november blev nederbördsfattiga månader. Lufttemperatur ( C) Nederbörd (mm) 2011 max min J F M A M J J A S O N D 2011 max min J F M A M J J A S O N D Figur 2. Månadsmedeltemperaturer i Ronneby- Bredåkra år 2011 i jämförelse med medelvärdet för normalperioden De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvärde sedan startår Figur 3. Månadsnederbörd i Ronneby- Bredåkra år 2011 i jämförelse med medelvärdet för normalperioden De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsnederbörd sedan startår

15 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Vattenföring Vattenföringen år 2011 vid alla S-HYPE beräkningsstationer redovisas i Bilaga 7. Medelvattenföringen i Lyckebyån år 2011 vid Mariefors var 7,8 m 3 /s, vilket var ca 31 % högre än långtidsmedelvärdet för perioden Månadsmedelvattenföringen var lägre än normalt framför allt i maj och juni (Figur 4). Högre vattenföring än normalt noterades under perioderna januari-april samt augustioktober samt andra halvan av december. Årets högsta dygnsmedelvattenföring uppmättes den 20:e februari. Vattenföringen vid Mariefors var då 20,3 m 3 /s (Figur 5). Den högsta uppmätta dygnsmedelvattenföringen vid Mariefors under perioden var 29,6 m 3 /s i november år Under några dygn i augusti och september var vattenföringen högre än tidigare uppmätt maximum för respektive dygn (Figur 5). I mitten av juni var vattenföringen som lägst under året (0,93 m 3 /s; Figur 5). Den lägsta registrerade dygnsmedelvattenföringen vid Mariefors under perioden var 0,060 m 3 /s i augusti Någon rekordlåg dygnsvattenföring noterades inte år 2011 (Figur 5) Vattenföring (m 3 /s) 2011 max min J F M A M J J A S O N D Figur 4. Månadsmedelvattenföring i Lyckebyån vid Mariefors (SMHI:s mätstation nr 2400) år 2011 (staplar). Normalvattenföring är markerad med heldragen linje. Högsta och lägsta månadsmedelvattenföring för samma period anges med streckade linjer Dygnsmedelvattenföring 2011 Dygnsmin Dygnsmax Dygnsmedelvattenföring jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 5. Dygnsmedelvattenföring i Lyckebyån vid Mariefors (SMHI:s mätstation nr 2400) år 2011, jämfört med normal, högsta och lägsta dygnsmedelvattenföring för perioden

16 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Surhet och försurning Vid flertalet provtagningslokaler var buffertkapaciteten (motståndskraft mot försurning) god bedömd utifrån årsmedianvärden för alkalinitet (d.v.s. alkalinitet >0,10 mekv/l). I de mindre bäckarna som Lyckebyån vid inflödet i Transjön (stn 3) samt Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56) var buffertkapaciteten dock svag (d.v.s. alkalinitet mellan >0,05 och <0,10 mekv/l). Som lägst, för enskilda mätningar, uppmättes alkalinitetsvärden på <0,01 mekv/l i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och 0,017 i bäcken från Långasjö (stn 56), vilket motsvarar ingen eller obetydlig buffertkapacitet. De lägsta alkalinitetsvärdena noterades överlag i samband med provtagningarna i februari och december. Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett surt vatten (d.v.s. ph mellan >5,6 och <6,2) i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56), d.v.s. i de lokaler där motståndskraften mot försurning var som sämst. För Lyckebyåns övre delar (stationerna 3, 5, 6, 7, och 8) och Bjurbäcken bedömdes vattnet vara måttligt surt (d.v.s. ph mellan >6,2 och <6,5). Vid övriga lokaler var vattnet svagt surt eller nära neutralt (d.v.s. ph >6,5). I Figur 6 redovisas årslägsta ph-värden jämfört med normala årslägsta värden (resultat ). I Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och vid Linnefors (stn 55) samt i bäcken från Långasjö (stn 56) och i Lyckebyån vid Stubbelycke (stn 14) var ph-värdet lägre än 6,0 någon gång under året. Vid ph-värden lägre än 6,0 ökar risken för negativa effekter på vattenlevande organismer. Många sjöar och vattendrag inom Lyckebyåns avrinningsområde åtgärdas genom kalkning för att motverka försurningseffekter. En naturlig återhämtning, tack vare minskande nedfall av försurande ämnen, bidrar också till att en generell förbättring med avseende på försurningspåverkan kan ses på många håll. Vid flertalet lokaler inom Lyckebyån avrinningsområde syns en signifikant positiv trend med avseende på ph-värde. Vid undersökningarna år 2011 var dock vattnets ph-värden förhållandevis låga jämfört med de senaste årens resultat, vilket överensstämmer med resultaten från den nationella miljöövervakningen inom Lyckebyåns avrinningsområde. 7,5 7,0 ph 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3. infl. Transjön 5. Riksväg Getasjökvarn 7. Getasjön Bjurbäckens utlopp 8. Västraby 54. uppstr. Löften 56. bäck från Långasjö 57. Törn yta 57. Törn botten 55. Linnefors 10. Kyrksjön 11. Västersjön 12. Fur RV Stubbelycke 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 17. Lyckeby Figur 6. Årslägsta ph-värden i Lyckebyåns avrinningsområde år 2011 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden av årslägsta värden samt högsta respektive lägsta årslägsta värde den närmast föregående sexårsperioden). Under den heldragna linjen ökar risken för biologiska störningar. Mörka/blåa staplar representerar Lyckebyåns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 12

17 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Det är framför allt i de mindre vattendragen i avrinningsområdets perifera delar som försurningseffekterna brukar framträda. Länsstyrelsernas provtagning inom kalkeffektuppföljningen täcker in även mindre vattendrag som inte ingår i recipientkontrollen. Resultaten från kalkeffektuppföljningen inom avrinningsområdet redovisas i Bilaga 12. Årslägsta alkalinitet och phvärden vid recipientkontrollens och kalkeffektuppföljningens provtagningslokaler år 2011 redovisas i Karta 2. Enligt kartan finns det några provtagna bäckar inom Lyckebyåns avrinningsområde där försurning fortfarande är påtaglig med mycket surt vatten och ingen eller obetydlig buffertkapacitet i samband med snösmältning eller höga flöden. Karta 2. Försurningstillståndet i Lyckebyåns avrinningsområde (bedömt utifrån årslägsta ph-värde under år 2011). Punkterna representerar resultat från såväl recipientkontrollen (stora punkter) som länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning (små punkter). 13

18 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Organiskt material och syreförhållanden Vid samtliga provtagningslokaler var halterna av organiskt kol (TOC) mycket höga vid årets mätningar (Figur 7). De högsta halterna uppmättes i Bjurbäcken samt i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och i bäcken från Långasjö (stn 56). Vid samtliga lokaler var halterna av organiskt kol högre än normalt (resultat från den närmast föregående sexårsperioden; Figur 7), vilket överensstämmer med resultaten från den nationella miljöövervakningen inom Lyckebyåns avrinningsområde. Även ALcontrols övriga undersökningar i regionen visar på högre halter av organiskt kol under år 2011 än normalt. Mycket stor nederbörd och hög avrinning under sensommaren och hösten bidrog till det stora läckaget av organiskt material till Lyckebyån från omkringliggande marker. För i stort sett alla provtagningsstationer syns en signifikant trend med ökande halter av organiskt kol under de senaste decennierna. I Lyckebyån vid Lyckeby har halterna ökat med ca 60 % sedan slutet av 1980-talet. Vid alla provtagningslokalerna i rinnande vatten, med undantag av Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56), var syretillståndet tillfredsställande (årslägsta syrehalter >5 mg/l), vilket tyder på en god syresättning av vattnet och en begränsad påverkan av syretärande ämnen. De lägsta syrehalterna i rinnande vatten uppmättes generellt i juni, juli och augusti i samband med låg vattenföring och höga vattentemperaturer. Särskilt i Linneforsån uppströms Löften (stn 54), men även i bäcken från Långasjö (stn 56) var syretillståndet svagt (årslägsta syrehalter mellan >3 till <5 mg/l). Som lägst noterades en syrehalt på 3,4 mg/l i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) vid provtagningen i augusti. Överlag var syretillståndet i vattendragen under året förhållandevis bra jämfört med de senaste årens resultat, sannolikt tack vare en hög vattenföring och därmed god syresättning av vattnet TOC (mg/l) infl. Transjön 5. Riksväg Getasjökvarn 7. Getasjön Bjurbäckens utlopp 8. Västraby 54. uppstr. Löften 56. bäck från Långasjö 57. Törn yta 57. Törn botten 55. Linnefors 10. Kyrksjön 11. Västersjön 12. Fur RV Stubbelycke 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 17. Lyckeby Figur 7. Årsmedelvärden av halter av organiskt kol (TOC) i Lyckebyåns avrinningsområde år 2011 (staplar), jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen utgör gränsen mellan måttligt hög och hög halt organiskt kol. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Mörka/blåa staplar representerar Lyckebyåns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 14

19 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är >7 mg/l (SFS 2001:554). I vattendragslokalerna var syrehalterna lägre än denna gräns i Linneforsån uppströms Löften (stn 54), bäcken från Långasjö (stn 56) och i Lyckebyån vid Fur (stn 12). Vid övriga provtagningslokaler i rinnande vatten var vattnet syrerikt (d.v.s. syrehalt >7 mg/l) vid samtliga provtagningstillfällen. Miljökvalitetsnormen för syrehalt i laxfiskvatten är >9 mg/l vid 50 % av mättillfällena under året (SFS 2001:554). Detta uppnåddes för samtliga provtagningslokaler i rinnande vatten, med undantag av Linneforsån uppströms Löften (stn 54). I Törn var bottenvattnet syrefritt eller nästan syrefritt vid provtagningarna i februari, juni och augusti, vilket gav en viss frigivning av fosfor från sjöns sediment. Karta 3. Syretillståndet i Lyckebyåns avrinningsområde bedömt utifrån årslägsta syrehalter år 2011 (Naturvårdsverket 1999). 15

20 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Ljusförhållanden Vattenfärg kan mätas på olika sätt, men inom ramen för detta undersökningsprogram analyseras absorbans (abs/5cm) vid 420 nm på filtrerat vatten och färg (mg Pt/l) som absorbans vid 405 nm. Den färgmetod som ingår för beräkning av referensvärde för bl.a. fosfor enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) är absorbans vid 420 nm på filtrerat vatten. Denna analys har inte utförts tidigare år inom ramen för den samordnade recipientkontrollen. För att få jämförbara tidsserier har därför tidigare års färgvärden ( ) omräknats till absorbans vid 420 nm med utgångspunkt från förhållandet mellan dessa båda parametrar vid provtagningarna i Lyckebyån vid Lyckeby (se vidare Bilaga 3). Absorbans vid 420 nm har analyserats i Lyckebyån vid Lyckeby inom ramen för de nationella miljöövervakningen sedan Figur 8 visar årsmedelvärden av absorbans 420 nm i Lyckebyåns avrinningsområde år 2011 jämfört med normala värden. Samtliga provtagningslokaler hade starkt färgat vatten år De högsta absorbansvärdena uppmättes i Bjurbäcken, Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56) samt Törns bottenvatten (stn 57). Vattenfärgen år 2011 var genomgående starkare än normalt (Figur 8), vilket överensstämmer med resultaten från analys av organiskt kol (TOC) och undersökningarna inom ramen för den nationella miljöövervakningen inom Lyckebyåns avrinningsområde. Vid i stort sett alla provtagna lokaler har vattenfärgen, i likhet med halterna av organiskt kol, ökat signifikant sedan början av 1990-talet och resultaten år 2011 var de högsta som noterats sedan undersökningarna startade. Den brunifiering som syns i Lyckebyån sedan början av talet kan antagligen till stor del förklaras av ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning. Det minskade nedfallet av sura svavelföreningar anses dock av en del vara den viktigaste drivkraften bakom brunifieringen (Donald T. Monteith et al. 2007). Ökad humusupplagring i marken och minskat nedfall av sura svavelföreningar tillsammans med ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning verkar sammantaget kunna ge förutsättningar för höga humushalter i Lyckebyån. 0,9 0,8 Absorbans 420 nm filtrerat (abs/5cm) 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 3. infl. Transjön 5. Riksväg Getasjökvarn 7. Getasjön Bjurbäckens utlopp 8. Västraby 54. uppstr. Löften 56. bäck från Långasjö 57. Törn yta 57. Törn botten 55. Linnefors 10. Kyrksjön 11. Västersjön 12. Fur RV Stubbelycke 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 17. Lyckeby Figur 8. Årsmedelvärden för absorbans, 420 nm filtrerat, i Lyckebyåns avrinningsområde år 2011 (staplar), jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt färgat. Mörka/blåa staplar representerar Lyckebyåns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 16

21 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion I samband med snösmältning och höga flöden kan grumligheten öka i ett vattendrag p.g.a. erosion i vattendraget och/eller från omkringliggande marker. Vid årets undersökningar påverkades inte analysresultaten av kraftig erosion. Starkt grumligt vatten kan också förekomma i samband med låg vattenföring och beror då ofta på en ökad planktonproduktion, grundvatteninverkan (bl.a. järnutfällningar), koncentrationseffekter (ökad påverkan från punktkälla) och/eller dagvattenpåverkan. Vid flera provtagningslokaler som Bjurbäcken, Kyrksjön (stn 10), Västersjön (stn 11) och Lyckebyån vid Fur (stn 12) samt Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56) var vattnet starkt grumligt i samband med låg vattenföring. I Törn var bottenvattnet starkt grumligt p.g.a. utfällt järn i samband med syrefria förhållanden. Karta 4. Grumlighet i Lyckebyåns avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelvärden av turbiditet år 2011 (Naturvårdsverket 1999). 17

22 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Fosfor I Lyckebyåns huvudfåra ökade fosforhalterna vid årets mätningar från måttligt höga vid inflödet i Transjön till nära gränsen mellan måttligt höga och höga nedströms Emmaboda samt höga i nedre delen av ån (Figur 9). I biflödena uppmättes höga halter i Bjurbäcken och i Linneforsån uppströms Löften (stn 54). Högst fosforhalter noterades i bäcken från Långasjö (stn 56), där halterna bedömdes vara mycket höga. Utifrån inrapporterade utsläppsmängder, modellerad vattenföring (SMHI:s S-HYPE) och beräknade transporter har påverkan av punktkällornas fosforutsläpp på fosforhalterna i recipienten vid respektive provtagningspunkt bedömts. Vid medelvattenföring och normala utsläppsmängder kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på fosfor styrkas. Vid låg vattenföring förelåg däremot en risk för tydligt förhöjda fosforhalter i bäck från Långasjö (stn 56) p.g.a. utsläpp från Långasjö avloppsreningsverk (förkortas ARV), Lyckebyån vid Västraby (stn 8) p.g.a. utsläpp från Emmaboda ARV och vid Transjöns inlopp (stn 3) p.g.a. utsläpp från Kosta ARV samt i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) p.g.a. utsläpp från Skruvs ARV. Vid övriga provtagningslokaler kunde inte någon tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på fosfor styrkas med utförda beräkningar. I resultaten från recipientkontrollen noterades en tydlig påverkan på fosforhalterna i recipienten endast i bäck från Långasjö (stn 56) p.g.a. utsläpp från Långasjö ARV. I Bjurbäcken var fosforhalterna tydligt förhöjda sannolikt p.g.a. påverkan från dagvatten. Högre fosforhalter i Törns bottenvatten än vid ytan i samband med provtagningarna i februari, juni och augusti visar på ett visst fosforläckage från bottensedimenten vid syrefria förhållanden. I Lyckebyån vid Lyckeby var fosforhalterna vid årets mätningar något högre än normalt (resultaten från den närmast föregående sexårsperioden). De högsta halterna vid denna lokal noterades under hösten i samband med förhållandevis grumligt vatten och mycket höga halter av organiskt material. Motsvarande situation uppmättes inom den nationella miljöövervakningen. I ett längre perspektiv var dock situationen inte direkt anmärkningsvärd. Vid övriga provtagningsstationer var fosforhalterna i nivå med för respektive provpunkt normala värden (Figur 9). För Lyckebyån som helhet finns en signifikant trend med ökande fosforhalter från början av 1990-talet fram till år Totalfosfor (µg/l) infl. Transjön 5. Riksväg Getasjökvarn 7. Getasjön Bjurbäckens utlopp 8. Västraby 54. uppstr. Löften 56. bäck från Långasjö 57. Törn yta 57. Törn botten 55. Linnefors 10. Kyrksjön 11. Västersjön 12. Fur RV Stubbelycke 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 17. Lyckeby Figur 9. Årsmedelvärden av totalfosfor i Lyckebyåns avrinningsområde år 2011 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttlig hög och hög halt. Över den heldragna linjen är halten mycket hög. 18

23 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Totalfosfor, klorofyll och siktdjup används för bedömning av näringsstatus enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007). Vid flertalet provtagningspunkter motsvarade fosforhalterna vid årets mätningar god eller hög status (Karta 5). I Lyckebyån vid Stubbelycke (stn 14) var fosforhalterna strax över gränsen till måttlig status. Måttlig status noterades också för Bjurbäcken. Den tydligast påverkade lokalen med avseende på fosfor var bäcken från Långasjö (stn 56), där fosforhalterna motsvarade otillfredsställande status. Inte vid någon lokal antogs andelen jordbruksmark överstiga 10 % (Tabell 3). Klorofyll och siktdjup undersöktes i Getasjön, Törn, Kyrksjön och Västersjön. I samtliga sjöar motsvarade siktdjupet otillfredsställande status (siktdjupet påverkas dock inte bara av näringsförhållandena utan även av vattnets färg/humusinnehåll). Med avseende på klorofyll uppnåddes ej god status i någon av sjöarna, men statusklassningen för växtplankton enligt Naturvårdsverkets metod visade på en god eller hög sammanvägd näringsstatus i dessa sjöar. Karta 5. Näringsstatus i Lyckebyåns avrinningsområde, bedömt endast utifrån årsmedelhalter av totalfosfor 2011 (Naturvårdsverket 2007). För treårsbedömningar se Tabell I i sammanfattningen. 19

24 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Kväve Vid samtliga provtagningspunkter var kvävehalterna höga vid årets undersökningar, med undantag av bäcken från Långasjö (stn 56) där halterna var precis över gränsen till mycket höga (Figur 10). I huvudfåran ökade kvävehalterna betydligt mellan Getasjön (stn 6 och 7) och Västraby (stn 8). Halterna minskade därefter ner till Kyrksjön (stn 10) och var i stort sett oförändrade ner till mynningen. Utifrån inrapporterade utsläppsmängder, modellerad vattenföring (SMHI:s S-HYPE) och beräknade transporter har påverkan av punktkällornas kväveutsläpp på kvävehalterna i recipienten vid respektive provtagningspunkt bedömts. Redan vid medelvattenföring och normala utsläppsmängder förelåg en risk för tydligt förhöjda kvävehalter i Lyckebyån vid Västraby (stn 8) p.g.a. utsläpp från Emmaboda ARV samt i bäck från Långasjö (stn 56) p.g.a. utsläpp från Långasjö ARV. Vid låg vattenföring fanns dessutom en risk för tydligt förhöjda kvävehalter i Lyckebyån vid Transjöns inlopp (stn 3) p.g.a. utsläpp från Kosta ARV. Vid övriga provtagningslokaler kunde inte någon tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på kväve styrkas med utförda beräkningar. I resultaten från recipientkontrollen noterades en tydlig påverkan på kvävehalterna i recipienten i Lyckebyån vid Västraby (stn 8) p.g.a. utsläpp från Emmaboda ARV samt i bäck från Långasjö (stn 56) p.g.a. utsläpp från Långasjö ARV. Vid övriga provtagningslokaler kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på kväve styrkas. Vid flertalet provtagningslokaler var kvävehalterna vid årets mätningar inom ramen för normala halter (resultat från den närmast föregående sexårsperioden). Endast i Lyckebyån vid inflödet i Transjön (stn 3) och vid Getasjökvarn (stn 6) var kvävehalterna något högre än vad som uppmätts de senaste sex åren. I ett längre perspektiv var dock inte halterna direkt anmärkningsvärda. Provpunkten i Lyckebyån vid Västraby (stn 8), d.v.s. nedströms Emmaboda, var den enda provpunkten som noterade lägre kvävehalter än medelvärdet för de senaste sex åren. Utsläppen från Emmaboda reningsverk är till stor del styrande för halterna vid denna provpunkt. För Lyckebyån som helhet finns ingen långsiktig signifikant trend till minskande eller ökande kvävehalter de senaste åren Totalkväve (µg/l) infl. Transjön 5. Riksväg Getasjökvarn 7. Getasjön Bjurbäckens utlopp 8. Västraby 54. uppstr. Löften 56. bäck från Långasjö 57. Törn yta 57. Törn botten 55. Linnefors 10. Kyrksjön 11. Västersjön 12. Fur RV Stubbelycke 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 17. Lyckeby Figur 10. Årsmedelvärden av totalkväve i Lyckebyåns avrinningsområde år 2011 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt hög och hög totalkvävehalt. Över den heldragna linjen är totalkvävehalten mycket hög. Mörka/blåa staplar representerar Lyckebyåns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 20

25 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Karta 6. Kvävetillståndet i Lyckebyåns avrinningsområde, bedömt utifrån årsmedelvärden av totalkväve 2011 (Naturvårdsverket 1999). 21

26 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Metaller i vatten Samtliga analysresultat för metaller i vatten redovisas i Bilaga 6. Årsmedelhalter av metaller i vatten som ingår Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet (rapport 4913) redovisas i Tabell 4. Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade överlag mycket låga eller låga halter (klass 1 och 2 av 5). Måttligt höga halter (klass 3) som årsmedelvärden uppmättes för bly vid samtliga provpunkter, med undantag av Linneforsån uppströms Löften (stn 54) där blyhalterna var låga, samt för koppar i Bjurbäcken. Måttligt höga blyhalter kan förekomma naturligt i vatten med mycket höga halter av organiskt material. Tydligt förhöjda metallhalter jämfört med förväntade bakgrundshalter noterades framför allt för koppar, arsenik och kobolt i Bjurbäcken samt bly i Lyckebyån vid Västraby (stn 8). Vid övriga lokaler och för övriga analyserade metaller noterades ingen tydlig metallpåverkan. Bjurbäcken påverkas bl.a. av dagvatten från Emmaboda. Under år 2012 kommer en ny provpunkt att undersökas i Bjurbäcken, uppströms inverkan från dagvattnet, som en referenspunkt och en första åtgärd för att spåra eventuella källor till de förhöjda metallhalterna. Noteras bör dock att dagvattenpåverkan sker stötvis i samband med nederbörd, varför stickprov inte är särskilt lämpligt för bedömning av dagvattenpåverkan eftersom en stor del av den påverkan som sker sällan registreras i stickproven. I Lyckebyån vid Stubbelycke (stn 14) överskreds gränsvärdet för zink (Tabell 5) som anges i Naturvårdsverkets rapport Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (2008a). Zinkhalten vid Stubbelycke var dock endast marginellt över gränsvärdet och i nivå med övriga provtagningslokaler i huvudfåran. Inga andra gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för metaller i vatten som anges i Naturvårdsverkets rapporter Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (2008a; gäller krom och koppar) och Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten (2008b; gäller kadmium, bly, nickel och kvicksilver) överskreds år 2011 (Tabell 5). Miljökvalitetsnormerna och gränsvärdena som anges i dessa rapporter avser metallhalter i filtrerat vatten. Metallanalyser inom ramen för Lyckebyåns recipientkontroll utförs på icke filtrerade prover, vilket gör att halterna för bedömning sannolikt är överskattade. Orsaken till de förhöjda zinkhalterna i Lyckebyån vid Stubbelycke var ett avvikande högt värde vid provtagningen i februari, sannolikt kopplat till förekomst av partiklar. Tabell 4. Årsmedelhalter (µg/l) av metaller i vatten i Lyckebyån år 2011 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913) Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni As 3. infl. Transjön 0,49 6,8 0,032 1,3 0,22 0,47 0,52 5. Riksväg 25 0,54 5,6 0,024 1,2 0,24 0,55 0,52 6. Getasjökvarn 0,62 6,5 0,025 1,3 0,33 0,56 0,56 Bjurbäckens utlopp 3,6 10 0,033 1,1 0,79 1,6 1,3 8. Västraby 1,2 7,0 0,024 2,5 0,45 0,85 0, uppstr. Löften 1,1 5,0 0,021 0,81 0,59 0,87 0, Linnefors 1,2 3,9 0,014 1,4 0,39 0,83 0, Fur Rv 123 1,3 6,3 0,021 1,7 0,43 0,84 0, Stubbelycke 1,6 7,4 0,026 1,2 0,48 1,0 0, Lyckeby 1,5 6,2 0,022 1,1 0,42 1,0 0,55 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 22

27 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Tabell 5. Statusklassning metaller i vatten år 2011 enligt Naturvårdsverket (2008a och 2008b) Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni Hg 3. infl. Transjön U U U U U U U 5. Riksväg 25 U U U U U U U 6. Getasjökvarn U U U U U U U Bjurbäckens utlopp U U U U U U U 8. Västraby U U U U U U U 54. uppstr. Löften U U U U U U U 55. Linnefors U U U U U U U 12. Fur Rv 123 U U U U U U U 14. Stubbelycke U Ö U U U U U 17. Lyckeby U U U U U U U U = underskrider Ö = överskrider 23

28 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Ämnestransport Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts för fyra delavrinningsområden inom Lyckebyåns avrinningsområde. Transporter, arealspecifika förluster samt kommunala avloppsreningsverk inom respektive delavrinningsområde redovisas i Tabell 6 (fosfor) och Tabell 7 (kväve). I tabellerna framgår också belastningen från respektive punktkälla i jämförelse med totala transporten vid respektive provpunkt, inom recipientkontrollen, där transporten beräknats. I Bilaga 7 redovisas månadstransporter vid respektive beräkningspunkt. Den totala transporten från Lyckebyån till havet år 2011 blev ca 6,6 ton fosfor, ca 208 ton kväve och ca 5100 ton organiskt kol beräknat utifrån vattenföring (SMHI:s SHYPE) vid utloppspunkten till delavrinningsområde och analysdata från den samordnade recipientkontrollen i Lyckebyån vid Lyckeby (stn 17). De största transporterna skedde i mars och april. Transporten av fosfor i Lyckebyån vid Lyckeby har varierat mycket under perioden (Figur 12). Skillnaderna mellan transporterna olika år har i stort följt variationerna i vattenföringen. För hela perioden syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av fosfor i Lyckebyån vid Lyckeby. Beräknade flödesviktade årsmedelhalter för fosfor (Figur 15) under perioden visar också på stora variationer. Inte heller för de flödesviktade årsmedelhalterna syns några signifikanta trender. Kvävetransporten i Lyckebyån vid Lyckeby har signifikant ökat sedan början av 1970-talet, men variationerna mellan olika år har varit stor (Figur 13). De flödesviktade årsmedelhalterna av kväve (Figur 16) visar också på signifikant ökande kvävehalter i Lyckebyån vid Lyckeby sedan början av 1990-talet. Den tydligaste ökningen skedde fram till toppnoteringarna 2001 och Tabell 6. Transporter, arealförluster samt utsläpp av fosfor från kommunala avloppsreningsverk för olika delavrinningsområden vid respektive beräkningspunkt. % av transport vid beräkningspunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Fosforutsläpp Nr område omr. sport förlust % av transport areal P P vid km 2 ton/år kg/ha,år ton/år beräkningspunkt Västraby 275 1,5 0,054 Kosta ARV 0,052 3 Åfors ARV 0,007 0,5 Emmaboda ARV 0, Linnefors 181 0,95 0,052 Skruv ARV 0, Långasjö ARV 0,008 0, Fur RV ,5 0,061 Vissefjärda ARV 0,027 0,8 Saleboda ARV 0,005 0, Lyckeby 807 6,6 0,081 Strömsberg ARV 0,004 0,05 Kättilsmåla ARV 0,001 0,02 TOT 0,

29 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Tabell 7. Transporter, arealförluster samt utsläpp av kväve från punktkällor för olika delavrinningsområden vid respektive beräkningspunkt. % av transport vid beräkningspunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Nr område omr. sport förlust Kväveutsläpp % av transport areal N N vid km 2 ton/år kg/ha,år ton/år beräkningspunkt Västraby ,7 Kosta ARV 4,2 6 Åfors ARV 0,33 0,5 Emmaboda ARV Linnefors ,2 Skruv ARV 1,3 3 Långasjö ARV 0, Fur RV ,3 Vissefjärda ARV 2,0 1 Saleboda ARV 0,54 0, Lyckeby ,6 Strömsberg ARV 0,26 0,1 Kättilsmåla ARV 0,54 0,3 TOT Transporten av organiskt kol, mätt som TOC, i Lyckebyån vid Lyckeby har signifikant ökat sedan början av 1990-talet (Figur 14). Även de flödesviktade årsmedelhalterna (Figur 17) visar på signifikant ökande halter under samma period. Ökningen har i genomsnitt varit i storleksordningen ca 0,5 mg TOC/l och år. För hela Lyckebyåns avriningsområde, beräknat vid Lyckeby, var arealförlusten för fosfor 0,081 kg/ha,år (låg/måttligt hög förlust) medan arealförlusten för kväve var 2,6 kg/ha,år (måttligt hög förlust) (se Tabell 6 och Tabell 7) Vattenföring (m 3 /s) Figur 11. Årsmedelvattenföring i Lyckebyån vid Lyckeby (SMHI:s S-HYPE) under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden. 25

30 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Totalfosfor (ton/år) Figur 12. Årstransporter av fosfor i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden Totalkväve (ton/år) Figur 13. Årstransporter av totalkväve i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden (staplar). De heldragna linjerna utgör glidande sjuårsmedelvärden Totalt organiskt kol, TOC (ton/år) Figur 14. Årstransporter av organiskt kol mätt som TOC i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden. 26

31 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Flödesviktade totalfosforhalter (µg/l) Figur 15. Flödesviktade årsmedelhalter av fosfor i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden Flödesviktade totalkvävehalter (µg/l) Figur 16. Flödesviktade årsmedelhalter av totalkväve i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden De heldragna linjerna utgör glidande sjuårsmedelvärden. 30 Flödesviktade halter av organiskt kol (mg/l) Figur 17. Flödesviktade årsmedelhalter av organiskt kol, mätt som TOC, i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden. 27

32 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Växtplankton Växtplankton är en sammanfattande beteckning på organismer som svävar fritt i vattnet och har förmåga att fotosyntetisera. Artsammansättningen av växtplankton varierar mellan olika typer av vatten beroende på näringstillgång, humushalt och biologiska omständigheter som t.ex. vilka fisk- och djurplanktonarter som förekommer. I Bilaga 8 redovisas artlistor och resultatsammanställningar från växtplanktonanalyserna. Där redovisas också de parametrar som ingår i Naturvårdsverkets nuvarande och tidigare bedömningsgrunder samt tidsutvecklingen vad gäller växtplanktonbiomassan i de studerade sjöarna. Statusklassningen enligt Naturvårdsverkets metod visade på en hög sammanvägd näringsstatus i Getasjön medan näringsstatusen bedömdes som god i Kyrksjön, Törn och Västersjön. Totalbiomassan varierade från låg (0,82 mg/l i Getasjön) till måttligt hög (4,01 mg/l i Västersjön) och andelen blågrönalger var mycket låg i alla sjöarna. I Kyrksjön, Törn och Västersjön förekom flera näringsgynnade indikatorarter (Figur 18), varför TPI-värdet var måttligt högt eller högt i dessa sjöar. Den mest karakteristiska algen i undersökningen var gubbslem, Gonyostomum semen. Den förekom i störst mängd i Västersjön, men var den vanligaste arten även i de andra sjöarna. Arten gynnas bl.a. av höga halter organiska ämnen i vattnet (humus eller utsläppta ämnen) och dess förekomst, i kombination med den rikliga förekomsten av näringsgynnade indikatorarter, antyder viss påverkan av organiska eller oorganiska näringsämnen i sjösystemet. Det förekom vissa skillnader i augusti 2011 jämfört med tidigare undersökningar. Jämfört med undersökningen i augusti 2010 var den totala biomassan och mängden Gonyostomum större i Kyrksjön, Törn och Västersjön. I Getasjön, där en längre tidsserie av växtplanktondata finns tillgänglig, och där man vissa år uppmätt avsevärt högre Gonyostomum-mängder, var 2011 ett relativt normalt år. Surhetssklassningen enligt Naturvårdsverkets metod visade på nära neutrala förhållanden i alla undersökta sjöarna. Artantalet varierade från 42 (Getasjön) till 64 (Törn). Figur 18. Även om den sammanvägda näringsstatusen klassificerades som god eller bättre i Lyckebyåns sjöar förekom där åtskilliga växtplanktonarter som antyder viss näringsbelastning. Den näringsgynnade arten Microcystis wesenbergi påträffades i alla undersökta sjöarna, d.v.s. Getasjön, Kyrksjön, Törn och Västersjön. Foto: Medins Biologi AB. 28

33 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Bottenfauna Bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på eller i bottnar i vattenmiljöer. Undersökning av bottenfauna i Lyckebyåns vattensystem år 2011 omfattade fem lokaler i rinnande vatten (Tabell 8). I Bilaga 7 redovisas artlistor samt resultatsammanställningar från bottenfaunaanalyserna. Där redovisas också de parametrar som ingår i Naturvårdsverkets nuvarande och tidigare bedömningsgrunder för bottenfauna samt tidsutvecklingen med avseende på arter och ett par utvalda index. Bottenfaunan var artrik i Lyckebyåns huvudfåra, men i Linneforsån var artantalet lågt uppströms sjön Löften (stn 54) och måttligt högt vid Linnefors (stn 55) nedströms sjön Törn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder indikerade bottenfaunan nära neutrala förhållanden med avseende på surhet och hög status med avseende på eutrofiering på alla lokalerna utom i biflödet uppströms sjön Löften (Tabell 8). Där klassades förhållandena som sura och statusen med avseende på näring som god. Vid lokalerna i huvudfåran vid Stubbelycke (stn 14) och Kättilsmåla (stn 16) var bottenfaunan artrik och det förekom gott om arter som indikerade bra förhållanden både med avseende på försurning och näringsämnespåverkan. I Lyckebyån vid Getasjökvarn (stn 6) dominerade föroreningståliga arter och tätheterna av dagsländor var låga, vilket kan vara ett tecken på någon form av påverkan. I Linneforsån uppströms Löften (stn 54) saknades såväl försurningskänsliga som syrekrävande arter. Med utgångspunkt från vattenkemin år 2011 är bedömningen att såväl låga syrehalter som låga ph-värden är troliga orsaker. I Linneforsån vid Linnefors (stn 55) dominerade filtrerande nattsländearter och andelen bäcksländor var låg, vilket bl.a. kan indikera en förhöjd näringsbelastning. Vid Medins Biologi AB:s expertbedömning sänktes därför klassningen med avseende på näring på tre lokaler: I Lyckebyån vid Getasjökvarn (stn 6) och i Linneforsån vid Linnefors (stn 55) ändrades statusen från hög till god och i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) ändrades den från god till måttlig. Bottenfaunan i huvudfåran bedömdes ha höga artantal och höga naturvärden. Som grund för denna bedömning låg bland annat förekomsten av flera ovanliga arter, bl.a. nattsländan Oecetis notata samt skalbaggen Stenelmis canaliculata. Tabell 8. Resultat Statusklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) Naturvårdsverkets kriterier Surhetsklass Ekologisk kvalitet Näringspåverkan Lokal MILA/MISA ASPT-index DJ-index 6. Lyckebyån, Getasjökvarn Nära neutralt Hög Hög 14. Lyckebyån, Stubbelycke Nära neutralt Hög Hög 16. Lyckebyån, Kättilsmåla nedstr. Lillåns tillfl. Nära neutralt Hög Hög 54. Biflöde till Lyckebyån, uppstr. Löften Surt Hög God 55. Bifl till Lyckebyån, Linnefors Nära neutralt Hög Hög 29

34 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Kiselalger Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtalgsamhället. Begreppet påväxtalger innefattar de alger som sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika substrat (t.ex. stenar och vattenväxter) i sjöar och vattendrag. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö fungerar de bra som indikatorer på närings- och föroreningspåverkan samt surhet. Små förändringar kan göra att vissa arter ökar i antal, medan andra försvinner. Kiselalger undersöktes vid sju lokaler i Lyckebyån (Tabell 9). Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (andelen näringskrävande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. Stationerna 5, 6, 8, 14 och 16 hamnade i klass 1, hög status år 2011 (Tabell 9). IPS-indexet låg emellertid mycket nära gränsen respektive relativt nära gränsen mot god status i stationerna 8 och 14. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var dock små, vilket stöder klassningen. Station 16 låg i den nedre delen av klassintervallet, men även för denna station var TDI och %PT låga. Bedömningen god status (klass 2) fick station 12. Andelen näringskrävande former (TDI) var inte anmärkningsvärd, men eftersom planktiska arter dominerade i provet (provpunkten ligger nära utloppet av Västersjön) vilka inte räknas med i TDI-värdet blir TDI-värdet något underskattat. Eftersom provpunkten ligger nära utloppet av Västersjön representerar resultaten sjöns status. Station 55 hamnade i klass 3, måttlig status. På lokalen, som ligger nära utloppet från sjön Törn, dominerade den planktiska arten Aulacoseira ambigua helt. Denna art föredrar näringsrikt eller måttligt näringsrikt vatten. Eftersom provpunkten ligger nära utloppet av sjön Törn representerar resultaten sjöns status. Stationerna 5, 12 och 14 visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3 (Tabell 9). Alla indexvärden ligger dock mer eller mindre nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (Bilaga 9). Övriga lokaler hamnade i måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Stationerna 55 och 6 låg mycket nära respektive relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan station 8 befann sig nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Tabell 9. Statusklassningar och surhetsklassningar enligt Naturvårdsverket (2007) för lokalerna i Lyckebyån år I tabellen redovisas också kiselalgsindexen IPS och stödparametrarna TDI och %PT Nr Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Status ph-regim 5. R iksväg ,56 18,4 1 25,7 1 0,5 1-2 Hög Nära neutralt 6. Getasjökvarn 32 2,94 19,2 1 17,1 1 0,0 1-2 Hög Måttligt surt 8. Västraby 38 4,25 17,6 1 21,9 1 0,0 1-2 Hög Måttligt surt 12. Fur R V ,90 16,1 2 30,5 1 0,2 1-2 God Nära neutralt 14. S tubbelycke 46 3,42 17,9 1 18,4 1 1,2 1-2 Hög Nära neutralt 16. K ättils måla neds tr L illån 42 3,94 18,2 1 14,5 1 0,5 1-2 Hög Måttligt surt 55. Linnefors 27 2,24 13,5 3 30,5 1 0,2 1-2 Måttlig Måttligt surt 30

35 LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Elfiske Elfiskeundersökningar används i huvudsak för att inventera förekomsten av fiskarter, kvantifiera de olika fiskarternas beståndstätheter och uppskatta produktionen av årsungar av laxfisk. I kontrollprogrammet för Lyckebyåns recipientkontroll ingår elfisken vid fyra lokaler, Lyckebyån vid Västraby (stn 8), Stubbelycke (stn 14), Kättilsmåla (stn 16) och Mariefors (stn 16b). Under elfiskesäsongen år 2011 var vattenföringen emellertid så hög i ån att endast en lokal (Lyckebyån vid Stubbelycke) kunde provfiskas (se vidare Bilaga 11). I Bilaga 11 redovisa metodik samt resultat tillsammans med en kort lokalbeskrivning och kommentar. Lokalen i Lyckebyån vid Stubbelycke är belägen mellan två dammar. Strax nedströms lokalen övergår strömsträckan till ett lugnflytande sel. Fångsterna av öring i Lyckebyån vid Stubbelycke har sedan det första elprovfisket år 1998 hela tiden var låga. Den hittills högsta sammanlagda tätheten av öring är 4 öringar/100 m 2 (noterades år 2001). Vid årets provfiske fångades endast 1 öring (denna var flerårig). Då endast ett provfiske kunde utföras så kunde inga tätheter beräknas. Trots detta är det dock rimligt att årets provfiske pekade på en fortsatt låg öringförekomst och att årets provfiske i det hänseendet inte avvek nämnvärt från tidigare års. Indexet VIX (VattendragsIndeX) används för att klassa ett rinnande vattendrags generella ekologiska status med hjälp av fisk. Detta index räknas ut av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och baseras på uppgifter och data som noteras vid standardiserade elfisken. VIX visar i första hand på effekter av näringsämnespåverkan, påverkan av surhet samt morfologisk och hydromorfologisk påverkan. Indexet indikerar även diffusa negativa effekter inklusive försämrad habitatkvalitet på grund av vandringshinder. I Lyckebyån vid Stubbelycke klassades den ekologiska statusen enligt VIX som otillfredsställande vid årets undersökningar. I huvudsak beror denna klassning på den sparsamma fångsten av öring samt förekomst av den rödlistade ålen (av indexet klassad som tolerant). Utifrån årets och tidigare års resultat bedöms klassningen enligt VIX vara relevant. Resultaten pekar dock på att vattenkvaliteten i Lyckebyån kan betraktas som god och någon negativ påverkan på fiskfaunan, beroende på försämrad vattenkvalitet, kan inte styrkas. 31

36 LYCKEBYÅN 2011 Miljömål MILJÖMÅL Nationellt finns 16 stycken övergripande miljökvalitetsmål. Till vart och ett av dessa är det kopplat mera konkreta delmål. Miljömålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Den övergripande målsättningen med miljökvalitetsmålen är att vi inom en generation, fram till år 2020, ska lösa de stora miljöproblemen i Sverige. Undantaget är miljömålet Begränsad klimatpåverkan som ska vara uppnått till Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen svarar för arbetet med miljömålen och uppföljningen av dem på regional nivå. De regionala miljömålen har ofta tagits fram i samverkan med aktörer i länen, till exempel landsting, samverkansorgan, kommuner, näringsliv och ideella organisationer. Nedan presenteras två av de 16 miljökvalitetsmålen som är särskilt relevanta för recipientkontrollen inom Lyckebyåns avrinningsområde. Texten är till stora delar hämtad från Miljömålsportalen ( och i tillämpliga delar baseras bedömningarna på analysresultat från Lyckebyåns recipientkontroll. Miljömålsportalen är en samverkansportal för alla aktörer inom miljömålssystemet. Den presenterar en samlad beskrivning av miljöarbetet, som sker i samverkan mellan olika aktörer i samhället för att nå miljömålen. De regionala delmålen som redovisas nedan gäller fortfarande även om målåret är passerat. En förändring i miljömålsstrukturen är på gång där bl.a. delmålen kommer att ersättas med etappmål. Kronobergs län 03 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. År 2010 skall högst 15 procent av antalet sjöar i länet, eller högst 5% av den totala sjöytan, vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Kronobergs län tillhör ett av de mest försurningsdrabbade områdena i landet. Orsaken är stort nedfall av svavel och kväve samt skogsbruk. En kartläggning av IVL med MAGIC-modellen visar att andelen försurade sjöar i Kronobergs län ligger mellan 20 procent och 30 procent såväl år 2007 som år 2020 ( Många av sjöarna som enligt MAGIC-modellen är försurade har åtgärdats genom kalkning. Den naturliga återhämtningen är en långsam process som dessutom motverkas av ökade regnmängder och ökad humushalt. Länsstyrelsens beräkningar baserade på bland annat uppmätt vattenkemi i sjöar visar dock att endast cirka 5 procent av länets totala sjöareal är drabbad av försurning (ph<6,0). Dessa 5 procent utgör dock cirka 50 procent av antalet sjöar (>1 hektar). 1) Högst 5 procent av länets totala sjöyta är i dagsläget försurad enligt beräkningar med uppmätt vattenkemi som grund. 32

37 LYCKEBYÅN 2011 Miljömål 2) Både beräkningar med vattenkemi och med MAGIC-modellen som grund pekar på att många sjöar i länet är försurade och kommer att förbli försurade under överskådlig tid. Målet med högst 15 procent försurade sjöar kommer sannolikt inte att uppnås till Kalmar län: År 2010 är högst 10 procent av antalet sjöar, större än 1 hektar, och högst 2 procent av den totala sjöytan samt högst 15 procent av alla sträckor rinnande vatten inom varje avrinningsområde i Kalmar län, försurade på grund av människan. Problemet med försurade vatten är störst i länets södra delar, eftersom jordarterna där inte har samma buffringsförmåga (det vill säga kapacitet att neutralisera sura ämnen) som i den norra delen. Den kalkning av vatten som bedrivs i länsstyrelsens regi kan ses som en behandling av symptom, men den påverkar inte de bakomliggande orsakerna. Nedfallet av luftburna kväveoch svavelföroreningar måste minska ytterligare för att gränsen för kritisk belastning ska klaras. Också efter det att tillförseln av försurande ämnen har upphört tar det lång tid innan sjöar och vattendrag återhämtar sig, och i många fall återgår de aldrig till sitt ursprungliga tillstånd. Blekinge län År 2010 är högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i länet onaturligt försurade. De större vattendragen i Blekinge har idag tack vare kalkningen god ph-status. Problemet är de mindre bäckarna, vilka är många till antalet och svåra att kalka. Bedömningen är att en större andel av rinnsträckan än 15 procent är påverkad av försurning. De små vattendragen är i mycket hög grad påverkade av omgivande mark och den minskade markförsurningen kommer på sikt sannolikt att leda till en bättre försurningssituation. Av Blekinges sjöar (större än 0,1 hektar) är 900 klassade som försurade. Av dessa kalkas eller påverkas indirekt av kalkning för närvarande cirka 600. För att uppnå det regionala målet måste ytterligare drygt 200 sjöar antingen räknas till kategorin naturligt sura, återhämta sig eller återställas genom kalkning. Av länets cirka 600 kalkpåverkade sjöar är 117 målsjöar med höga biologiska värden. I samtliga av dessa sjöar uppnås den vattenkemiska målsättningen. Den naturliga återhämtningen sker mycket långsamt. Inom länet finns nio referenssjöar. Åtta av dessa uppvisar en positiv utveckling vad gäller ph och alkalinitet men ingen av sjöarna har gått från ett försurat till ej försurat tillstånd under mätperioden I många fall krävs kalkning av omgivande våtmarker och fastmarker, något som dock kan komma i konflikt med miljömålet Myllrande våtmarker. 33

38 LYCKEBYÅN 2011 Miljömål 07 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Kronobergs län Regionalt mål avseende halter av fosfor i länets sjöar och vattendrag. Grupp 1. Näringsfattiga sjöar och vattendrag. Fosforhalterna skall år 2010 inte överstiga nuvarande nivåer (åren kring år 2000), för att ett nära naturgivet tillstånd skall kunna bevaras. Grupp 2. Övriga sjöar och vattendrag som inte kan föras till grupp 1 eller 3. Till år 2010 skall samtliga vatten uppvisa oförändrade eller sjunkande fosforhalter, för att möjliggöra hälsofrämjande och allsidig användning (rekreation, bad, fiske m.m.) samt utrymme för biologisk mångfald i flora och fauna utifrån varierande halter av närsalter och för att fosforhalterna långsiktigt skall kunna närma sig ett naturgivet tillstånd. Grupp 3. Kraftigt fosforbelastade sjöar och vattendrag. Till år 2010 skall fosforhalterna ha minskat väsentligt jämfört med åren kring år 2000, men sjöarna kan fortfarande långsiktigt bedömas hålla höga fosforhalter. Varje vattenområde i denna grupp måste dock bedömas individuellt. Kring år 2000 hade ett tjugotal sjöar i länet höga fosforhalter. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad/utsträckning inom den utsatta tidsramen. Mätningar visar att fosforhalterna har varit låga under 2000-talet i de vatten som har liten belastning från punktutsläpp eller jordbruksmark, det vill säga grupp 1. Inomårsvariationen är mycket stor. Länets referenssjöar visar i de flesta fall att halterna av fosfor minskar. Även för grupp 2 är det allmänna intrycket att fosforhalterna har varit låga under 2000-talet. Men det finns exempel på sjöar som visar på motsatsen. En stor utredning 2008 om vattenkvalitet i Åsnen visade att sjön har försämrats ur näringssynpunkt. För kraftigt fosforbelastade vatten, grupp 3, kan man i regel inte urskilja något mönster under 2000-talet. Restaureringseffekter har bidragit till förbättring i flera sjöar. I andra vatten har ingen märkbar förändring skett. Minskning eller ickeökning av de redan tämligen låga fosforhalterna i länets vatten kanske kan ha en avgörande betydelse för tillståndet i de kustområden där länets åar mynnar. Att påtagligt minska fosfortransporten från de mest förorenade vattnen, grupp 3, skulle antagligen göra en ganska liten eller omätbar skillnad, eftersom denna grupp bara innehåller ett fåtal sjöar. Den nya vattenförvaltningen innebär att nya åtgärder kommer att sättas in och att arbetet blir mer målstyrt. 34

39 LYCKEBYÅN 2011 Miljömål Kalmar län: År 2015 uppvisar Kalmar läns sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten god status enligt vattenförvaltningsförordningen och EG:s ramdirektiv för vatten. Målet är mycket svårt att nå i tillräcklig utsträckning inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in. En statusklassning i syfte att bedöma ekologisk status är utförd i länets samtliga vattenförekomster. Av denna framgår att av länets vattenförekomster riskerar 13 av 108 sjöar, 47 av 258 vattendrag samt samtliga kustvattenförekomster att inte uppnå god status 2015 på grund av övergödning. Halterna av kväve som fosfor i kustvattnet visar inga tecken på minskning sedan 90-talet och de kustnära halterna av kväve är dubbelt så höga som utsjöhalterna. Halterna av kväve och fosfor i länets åar visar en tendens till minskning respektive ökning under de senaste 10 åren. Underlaget tyder på att det kommer att krävas omfattande åtgärder för att uppnå målet god ekologisk status i dessa vatten. För kusten försvåras möjligheterna att nå målet ytterligare av Östersjöns långa omsättningstid (cirka 30 år) och den höga belastningen av näringsämnen från andra kringliggande länder. Positivt är att det pågår mycket vatteninriktat naturvårdsarbete både regionalt, nationellt och inom EU. Senast år 2010 ska Kalmar läns vattenburna utsläpp av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen. Av det totala fosforutsläppet till kusten från Kalmar län står jordbruket för ungefär 60 procent, följt av enskilda avlopp, reningsverk, luftdeposition, industri och skogsmark. Trots att de direkta utsläppen till kusten minskat de senaste åren visar den totala belastningen av fosfor till Kalmar läns kust inte några signifikanta förändringar under perioden 1995 till Dessa data styrks av att fosforhalterna i kustvattnet inte visar på några tecken på minskning. Dessutom visar flera av länets åar en tendens till ökade fosforhalter. Senast år 2010 har Kalmar läns vattenburna utsläpp av kväve från mänsklig verksamhet till Östersjön minskat med minst 30 %, från 1995 års nivå på ton vattenburet kväve/år till ton vattenburet kväve/år Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen. Av det totala kväveutsläppet till kusten från Kalmar län står jordbruket för cirka 55 procent, följt av luftdeposition, reningsverk, skogsmark, industri och enskilda avlopp. De åtgärder som har genomförts både, inom jordbruket, utsläpp från reningsverken och industrier, visar på att utsläppen till kusten minskat med 40 procent under Den totala belastningen av kväve till Kalmar läns kust har dock inte uppvisat några signifikanta förändringar under perioden 1995 till Resultaten styrks av att halterna av kväve i kustvattnet inte visar några tecken på förändring sedan 90-talet. Blekinge län Fram till år 2010 skall de blekingska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå med målsättning att den specifika arealförlusten är mindre än 0,06 kg fosfor per hektar och år för Blekingekustens avrinningsområde. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen. Även om transporten under referensåret 1995 var hög kan ingen minskning av vare sig den totala, eller den av människan orsakade, transporten av fosfor skönjas. Detta är sämre än utvecklingen för Sverige som helhet. Fosforutsläppen till Blekingekusten varierar med avrinningen kring ett genomsnitt på cirka 80 35

40 LYCKEBYÅN 2011 Miljömål ton per år varav 60 ton uppskattas komma från mänsklig verksamhet. Förutsättningarna för minskning av utsläppen har ökat med ny lagstiftning och statliga satsningar på havsmiljön, men inga effekter kan ses i totala utsläppsmängder eller i naturen. Återhämtningen är dessutom en långsam process och en ökande avrinning motverkar försök att minska transporten. Senast år 2010 skall de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till Blekinges kustvatten ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå till ton per år. Detta innebär för jordbruket en minskning med cirka 200 ton och för kommunala avloppsreningsverk med ca 300 ton per år. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen. För åren kan en trend till minskning av transporten anas men transporten följer även avrinningen som var hög under några av åren mellan Så även om utsläppen från till exempel reningsverk verkar ha minskat är det är inte troligt att en minskning med 30 procent från 1995 års nivå uppnåtts. Förutsättningarna att nå målet har ökat genom nya lagar och statliga satsningar på havsmiljön. Den ökande avrinningen under senare år medför dock en ökad kvävetransport från diffusa källor vilket motverkar effekterna av åtgärder mot kväveutsläpp på kvävetransporten. Lyckebyån Utifrån undersökningar av vattenkemi, växtplankton, bottenfauna och kiselalger som utförts inom ramen för Lyckebyåns recipientkontroll bedömdes flertalet provtagningsstationer ha god eller hög näringsstatus utifrån Naturvårdsverkets bedömningskriterier. I huvudfåran vid Stubbelycke samt i Bjurbäcken bedömdes näringsstatusen vara måttlig medan bäcken från Långasjö bedömdes ha otillfredsställande näringsstatus med utgångspunkt från fosforhalter år Undersökningarna av kiselalger visade också måttlig näringsstatus i Linneforsån vid Linnefors. Utsläppen av fosfor och kväve från kommunala avloppsreningsverk till Lyckebyån har minskat med ca 70 respektive ca 20 % från 1995 års nivå. Från Lyckebyån till havet har dock transporten av fosfor och kväve inte minskat signifikant, sett till hela perioden (Figur 19). Den arealspecifika förlusten av fosfor för hela Lyckebyåns avrinningsområde var ca 0,08 kg P/ha,år För att de regionala miljömålen skall kunna uppnås för Lyckebyåns avrinningsområde krävs ytterligare åtgärder. Resultaten för t.ex. transporten till havet och den arealspecifika förlusten är dock till viss del kopplad till variationen i vattenföring Transport av totalfosfor (ton/år) Transport av totalkväve (ton/år) Figur 19. Transport av fosfor och kväve från Lyckebyån till havet Den heldragna linjen motsvarar trendlinje för hela perioden. 36

41 LYCKEBYÅN 2011 Referenser REFERENSER Vattenkemi ALcontrol AB Lyckebyåns recipientkontroll Lyckebyåns Vattenförbund. Calluna Lyckebyån Lyckebyåns Vattenförbund. Miljömålsportalen. Internetadress: Information om Sveriges 16 miljökvalitetsmål och arbetet för att nå dem. Naturvårdsverket Allmänna råd 90:4. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Naturvårdsverket 2008a. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Rapport Naturvårdsverket 2008b. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten. Rapport Naturvårdsverket (Wiederholm ed.). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket. Stockholm. SCB Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden MI 11 SM SMED Svenska MiljöEmissionsData 2005 PLC5 Pollution Load Compilation 5 SMHI Svenskt vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. Statens Naturvårdsverk Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, 1969:1. VISS VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress Växtplankton Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg I. och Svensson J-E Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. (tillgänglig på Hörnström E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM Hörnström E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phyto-plankton analysis. Limnologica 13: Naturvårdsverket 1986a. Metodbeskrivningar, Recipientkontroll vatten, Del 1 Undersökningsmetoder för basprogram. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket 1986b. Metodbeskrivningar. Recipientkontroll Vatten. Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 2007:4, utgåva 1. ISBN Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Växtplankton i sjöar Version 1:3, SIS Svensk Standard, SS-EN :2006, Water quality- Guidance standard on the enumeration of Phytoplankton using inverted microscopy (Utermöhl technique) Utgåva 1. Utermöhl H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9:

42 LYCKEBYÅN 2011 Referenser Bottenfauna Gärdenfors U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 2011 The 2011 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Liungman M. & Ericsson, U Profundalt Trofi-index (PTI) och Eutrofieffekt-index (EEI) för bedömning av tillstånd samt för påverkansklassning av mjukbotten-fauna i sjöar. Medins Biologi AB. Medin M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson A., Boström A. & Rådén R Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Mölnlycke. Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier. Version 1: Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszoner. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattensförekomster kan bestämmas och följas upp. Naturvårdsverket, handbok 2007:4, utgåva 1, december SIS Svensk Standard, SS-EN :1994, Water quality Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985). Wiederholm T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. - Naturvårdsverket, rapport Wiederholm T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. - Naturvårdsverket, rapport Kiselalger Andrén C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Jarlman A. & Sundberg I Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality- Guidance identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. Elfiske Sveriges Lantbruksuniversitet Resultat från årets och tidigare elprovfisken. Data från Elfiskeregistret sammanställd av Berit Sers, SLU 2011 Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 2007:4, utgåva 1. ISBN

43 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1 BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi 39

44 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1 I denna rapport tillämpas bl.a. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 Sjöar och vattendrag). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (skrivelse angående bedömningsgrunder, KM Lab ). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Ramdirektivet för vatten har målet att i princip alla vatten bl.a. ska uppnå god ekologisk status. För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för s.k. kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport har följande kvalitetsfaktorer för vattenkemi bedömts: Näringsämnen, Klorofyll respektive Siktdjup i sjöar samt Näringsämnen i vattendrag. Bedömningar av status har gjorts enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (bilaga A till Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Eftersom resultat för kalcium, magnesium och klorid ingår i kontrollen av Lyckebyån, används dessa resultat vid statusklassning av Näringsämnen. Inte för någon lokal antogs andelen jordbruksmark i avrinningsområdet överstiga 10 % vid beräkning av referensvärden för fosfor. Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,0 till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring under snösmältning. Höga phvärden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid phvärden under ca 6,0 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga phvärden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på ph-värde indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: >6,8 Nära neutralt 6,5-6,8 Svagt surt 6,2-6,5 Måttligt surt 5,6-6,2 Surt <5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol 8 9 Högt ph-värde >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, >0,2 Mycket god buffertkapacitet d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvali- 0,1-0,2 God buffertkapacitet 0,05-0,10 Svag buffertkapacitet tet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på 0,02-0,05 Mycket svag buffertkapacitet alkalinitet (mekv/l) indelas enligt följande effektrelaterade skala: <0,02 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 40

45 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1 Konduktivitet (ledningsförmåga ms/m), mätt vid 25 C, är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Vattenfärg kan mätas på olika sätt. Inom ramen för detta undersökningsprogram analyseras absorbans vid 420 nm (abs/5cm) och 405 nm (mg Pt/l)). I rinnande vatten är det främst humus som är styrande för färgvärdet, men vid grundvattenutflöde kan även järn- och manganhalterna ha betydelse. Absorbans vid 420 nm är bl.a. viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning av näringsämnen i sjöar och vattendrag. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på absorbans (abs/5 cm) göras enligt: <0,02 Ej/obetydligt färgat vatten 0,02-0,05 Svagt färgat vatten 0,05-0,12 Måttligt färgat vatten 0,12-0,2 Betydligt färgat vatten >0,2 Starkt färgat vatten Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet. Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på turbiditet (FNU) göras enligt: < 0,5 Ej/obetydligt grumligt vatten 0,5-1,0 Svagt grumligt vatten 1,0-2,5 Måttligt grumligt vatten 2,5-7,0 Betydligt grumligt vatten >7,0 Starkt grumligt vatten TOC (totalt organiskt kol, mg/l) ger information om halten av organiskt material. Ett högt värde innebär en syretäring varvid vattnets syrehalt förbrukas. <4 Mycket låg halt Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet 4-8 Låg halt (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC 8-12 Måttligt hög halt (mg/l) göras enligt: Hög halt >16 Mycket hög halt Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning. Störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. 41

46 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1 Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras enligt: >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: <12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >100 Extremt höga halter Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalkvävehalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l): <300 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5000 Extremt höga halter Nitratkväve, NO 3 -N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. 42

47 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1 Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha,år) bedömas enligt nedanstående klassindelningar: < 1,0 Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1,0 2,0 Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2,0 4,0 Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4,0 16 Höga kväveförluster Åker i slättbygd Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning > 32 Extremt höga kväveförluster < 0,04 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark 0,04 0,08 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark 0,08 0,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling 0,16 0,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk 0,32 0,64 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark > 0,64 Extremt höga fosforförluster Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ner en vit skiva i vattnet och i vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp den till man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på siktdjup (meter, maj-oktober) göras enligt: >8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup 2,5-5 Måttligt siktdjup 1-2,5 Litet siktdjup <1 Mycket litet siktdjup Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på klorofyllhalt (µg/l) göras för maj-oktober enligt: och för augusti enligt: <2 Mycket låga halter 2-5 Låga halter 5-12 Måttligt höga halter Höga halter >25 Mycket höga halter 43

48 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1 Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder antagits utgöra 0,5 % av planktonvolymen. För att få en enhetlig benämning av klasserna för klorofyll och totalvolym alger har gränserna justerats nedåt. Mycket låga halter ovan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders låga halter o.s.v. Mycket höga halter motsvarar extremt höga halter i bedömningsgrunderna. <2,5 Mycket låga halter 2,5-10 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter >40 Mycket höga halter Metaller med en densitet som är större än 5 gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för skadliga tungmetaller till skillnad från exempelvis järn, som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon biologisk funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. En del tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner eller utsöndras mycket långsamt. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Tungmetallernas giftverkan beror till stor del på att de binds hårt till organiska ämnen/strukturer i levande celler, vilket dels försvårar utsöndring (ger ackumulering) och dels bidrar till att olika cellfunktioner störs (gifteffekt). Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom olika biotillgängliga för levande organismer. Metallerna kan vara lösta i vattnet i jonform, eller förekomma som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar och följer dessa. Enligt Naturvårdsverket (1999) kan metallhalter indelas i tillståndsklasser enligt: 44

49 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1 TILLSTÅND, metaller i ytvatten (µg/l) Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik <0,4 0, >75 Bly <0,2 0, >15 Kadmium <0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 >1,5 Koppar <0,5 0, >45 Krom <0,3 0, >75 Nickel <0,7 0, >225 Zink < >300 TILLSTÅND, metaller i sediment (mg/kg TS) Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik < >150 Bly < >2000 Kadmium <0,8 0, >35 Koppar < >500 Krom < >500 Kvicksilver <0,15 0,15-0,3 0,3-1,0 1,0-5 >5 Nickel < >250 Zink < >

50 46 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1

51 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 2 BILAGA 2 Föroreningsbelastande verksamheter Händelser vid ån Miljöskyddande åtgärder 47

52 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 2 Föroreningsbelastande verksamheter Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamheter inom Lyckebyåns avrinningsområde i för ändamålet speciellt anpassade mallar. Informationen i tabellen nedan är en sammanställning av inrapporterade uppgifter. A=avloppsreningsverk, I=industriella utsläpp, T=avfallstippar, D=dagvatten och P=pumpstationer. Punktkälla Utsläppsmängder Vatten- Delavr.- Provpunkter Utsläppsvillkor P-tot N-tot BOD7 övriga utsläpp förekomst område som påverkas Halter och/eller mängder ton/år ton/år ton/år anmärkning nedströms Lessebo kommun A Kosta reningsverk 0,052 4,2 1,6 SE , 5, 6. 7, 8, 10, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 A Skruv reningsverk 0,024 1,3 1,5 SE , 57, 55, 10, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 Emmaboda kommun A Åfors reningsverk 0,007 0,33 0,096 SE , 6, 7, 8, 10, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 I Åfors glasbruk As, Pb, Sb, Ba SE , 6, 7, 8, 10, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 AP Johansfors pumpst. Bräddning ca 4-5 timmar SE , 7, 8, 10, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 A Emmaboda reningsverk 0, ,2 SE , 10, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 Riktvärde BOD 15 mg/l, Totalfosfor 0,5 mg/l Gränsvärde ej överstiga BOD 15 mg/l, Totalfosfor 0,5 mg/l som medelvärde för kalenderår. Riktvärde ej överstiga 15 mg/l BOD och 0,5 mg/l total fosfor som medelvärde för kalenderkvartal A Långasjö reningsverk 0,008 0,89 0,39 ÖV , 57, 55, 10, 11, 12, Gränsvärde BOD 15 mg/l, Totalfosfor 14, 16, 16b, 17 0,5 mg/l A Vissefjärda reningsverk 0,027 2,0 0,42 SE , 11, 12, 14, 16, 16b, 17 Minst 90% reduktion av BOD och Totalfosfor Karlskrona kommun A Saleboda 0,005 0,54 0,078 TOC - 0,109 ton SE , 14, 16, 16b, 17 A Fur Endast ca 10 anslutna hushåll SE , 16, 16b, 17 A Strömsberg 0,004 0,26 0,11 TOC - 0,21 ton SE , 16b, 17 A Kättlismåla 0,001 0,54 0,069 TOC - 0,32 ton SE , 16b, 17 48

53 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 2 Händelser vid ån Inför framtagandet av denna rapport har respektive medlem/intressent inom Lyckebyåns avrinningsområde fått tillfälle att rapportera in uppgifter om miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär som t.ex. kraftig erosion, oljeutsläpp, dikesrensning, fiskdöd o.s.v. Eftersom en förteckning över denna typ av påverkan är viktig information som kompletterar mätningarna inom recipientkontrollen, hänvisas allmänheten till ALcontrol AB (073/ ) eller Lyckebyåns Vattenförbund, Åsa Albertsson ( ), vid iakttagelser av speciella händelser vid ån. Datum Koordinater Händelse eller plats (miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär t.ex. bräddning av avloppsvatten, kraftig erosion, Rapporterare översvämningar, oljeutsläpp, dikesrensning, oförklarlig fiskdöd etc) Pia Gustavsson Långasjö pumpstation Bräddning 306 m³ pga snösmältning Vissefjärda Verda Bräddning 170 timmar ca m³ pga snösmältning pumpstation 2011 juni/juli Pumpstation Långasjö Bräddning ca 4 m³. Kraftiga regn Fjärrvärmecentralen i Emmaboda Industrigatan 5 Stöld av eldningsolja från tank orsakade spill på asfaltsytan vid tanken. Oljan nådde en dagvattenbrunn pga ett ösregn. Olja registrerades i Bjurbäcken och Lyckebyån. Åtgärder: Tätning sattes dit, Länsar lades ut, dagvattenbrunnar sögs etc Åfors ARV Bräddning mindre mängd pga igenväxning av ledning mellan dammarna Johansfors pumpstation Bräddning under ca 4-5 timmar pga igensatt nivårör Pumpstation Långasjö Bräddning ca 140 m³ pga höga flöden Ulla-Britt Rundqvist Iglagöl Bräddning från Kosta gamla avloppsverk 49

54 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 2 Miljöskyddande åtgärder Respektive medlem/intressent inom Lyckebyåns avrinningsområde har också fått tillfälle att rapportera in uppgifter om utförda miljöskyddande åtgärder. Inrapporterade uppgifter för år 2011 redovisas nedan. Datum Koordinater Åtgärder Rapporterare eller plats (miljöskyddande åtgärder i eller i anslutning till Lyckebyån t.ex. biologisk återställning, fiskvägar, bildande av vattennära naturreservat, våtmarker, förbättringar av enskilda avlopp, förbättrad rening i reningsverk m.m.) Pia Gustavsson Emmaboda ARV Öppet hus på Emmaboda ARV i samband med Vattendragens dag arrangör Lyckebyåns vattenråd År 2011 Vissefjärda Analys av flödesfördelning i avloppsledningsnätet i Vissefjärda har genomförts Hösten Emmaboda kommun Kontroll av enskilda avlopp har genomförts i samband med höstens slamtömning av enskilda avlopp Hösten Emmaboda ARV Ny externslammottagning Eva Steiner Arbete med att bilda ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter i och runt Lyckebyån tillsammans med Emmaboda och Lessebo kommuner. Ulla-Britt Rundqvist Kosta Nytt avloppsverk tas i drift. Pågående Utmed hela ån Vattenskyddsbestämmelser håller på att utarbetas av Lessebo, Emmaboda och Karlskrona kommuner tillsammans. 50

55 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 BILAGA 3 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Samordnad recipientkontroll, SRK Metodik Analysresultat 51

56 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård, Magnus Bergström och Håkan Olofsson, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metod: ISO och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. ALcontrol AB:s deltagande i interkalibrering redovisas längst bak i denna bilaga. Metoder Turbiditet (grumlighet) SS EN ISO 7027 utg 3 ph SS Alkalinitet SS-EN ISO utg 1 Syrgashalt SS-EN (fältmätning) Syrgasmättnad Beräkning Färgtal 405 nm SS-EN ISO 7887 utg 1 del 4, mod Absorbans 420 nm filtrerat, 5 cm kyvett SS-EN ISO 7887 utg 1 del 3, mod TOC SS-EN 1484 Konduktivitet SS-EN Totalfosfor SS-EN ISO :2005 Totalkväve SS-EN ISO mod Nitrat+nitritkväve SS-EN ISO mod Ammoniumkväve SS-EN ISO , mod Kalcium SS-EN ISO Magnesium SS-EN ISO Natrium SS-EN ISO Kalium SS-EN ISO Sulfat SS-EN ISO :2009 Klorid SS-EN ISO :2009 Klorofyll a SS mod Utvärdering Utförare: ALcontrol AB, Håkan Olofsson, Karins gränd 13, Halmstad, hakan.olofsson@alcontrol.se. Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007 och Naturvårdsverket 1999). Statistiska analyser har utförts med hjälp av MAKESENS 1.0, som använder de ickeparametriska testerna Mann-Kendall Test och Sen's Slope för att beräkna trender i årliga analysdata. I efterföljande resultattabeller redovisas mindreän-värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999). Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån klassning för sjöar maj-oktober. 52

57 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Enhet x,x ph Mycket surt < 5,6 x,x Alkalinitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet < 0,02 mekv/l x,x Turbiditet Starkt grumligt vatten > 7 FNU x,x Absorbans Starkt färgat vatten > 0,2 abs/5cm x,x Färg Starkt färgat vatten > 100 mg Pt/l x,x TOC Mycket hög halt > 16 mg/l x,x Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd < 1 mg/l x,x Totalkväve Extremt hög halter > 5000 µg/l x,x Totalfosfor Extremt hög halter > 100 µg/l x,x Siktdjup Mycket litet siktdjup < 1 m x,x Klorofyll jun, okt Mycket höga halter > 25 µg/l x,x Klorofyll augt Mycket höga halter > 40 µg/l x,x Totalkväve Mycket hög halt µg/l x,x Totalfosfor Mycket hög halt µg/l I Lyckebyåns recipientkontroll har analys av vattenfärg genom åren utförts enligt olika metoder: Färg (mg Pt/l), SS EN ISO 7887 del 4, manuell visuell metod med komparator Färg (mg Pt/l), SS EN ISO 7887 del 4, absorbans vid 405 nm Absorbans filtrerat (abs/5cm), SS EN ISO 7887 del 3, absorbans vid 420 nm Under år 2011 har ALcontrol utfört analyser enligt de två senaste metoderna. De modifieringar som anges i analysmetodtabellen ovan består i att färg (mg Pt/l) läses vid 405 nm och att prover centrifugeras i stället för att filtreras samt att absorbansmetoden (abs/5cm) läses vid 420 nm istället för vid 436 nm. Den färgmetod som ingår för beräkning av referensvärde för fosfor enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) är absorbans vid 420 nm på filtrerat vatten. Vid provtagningarna i Lyckebyån vid Lyckeby, inom ramen för den nationella milöövervakningen, har absorbans vid 420 nm utförts under alla år sedan 1969 av samma analyserande laboratorium. Inom ramen för den samordnade recipientkontrollen i Lyckebyån ingår absorbans vid 420 nm från och med undersökningarna år Resultaten från absorbansmätningarna inom ramen för den nationella miljöövervakningen och den samordnade recipientkontrollen vid Lyckeby under år 2011 överensstämde mycket väl (avvikelse < 1 %). Analys av färg (mg Pt/l) utförs inte inom ramen för den nationella miljöövervakningen, men har ingått i den samordnade recipientkontrollen sedan år Vid en genomgång av resultaten från åren och en jämförelse mellan analys av absorbans vid 420 nm i Lyckebyån vid Lyckeby och färg inom den samordnade recipientkontrollen i samma provpunkt syns dock systematiska skillnader vissa år. För att få jämförbara tidsserier har därför tidigare års färgvärden ( ) inom den samordnade recipientkontrollen omräknats till absorbans vid 420 nm med utgångspunkt från förhållandet mellan dessa båda parametrar vid provtagningarna i Lyckebyån vid Lyckeby. Förhållandet mellan dessa parametrar är överlag ca 0,0020, men har varierat i Lyckebyån mellan olika år, sannolikt beroende på olika analyserande laboratorier och/eller analysmetodik (t.ex. med eller utan filtrering). Förhållanden mellan parametrarna har därför tagits fram för respektive år genom att årsmedelvärden för absorbans vid 420 nm på filtrerade prover från den nationella miljöövervakningen i Lyckebyån vid Lyckeby dividerats med årsmedelvärden för färg från den samordnade recipientkontrollen i samma provpunkt. Färgresultaten från samt- 53

58 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 liga provpunkter inom den samordnade recipientkontrollen har därefter multiplicerats med den framräknade årsspecifika kvoten, varvid framräknade absorbansvärden erhållits. Bedömningar av tillstånd för vattenfärg i denna rapport görs med utgångspunkt från analys av absorbans vid 420 nm år 2011 och bedömningar av tidsserier utgår från beräknade värden för absorbans vid 420 nm , enligt ovan, samt analys år

59 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 3. infl. Transjön LY ,0 6,2 0,054 5,4 1, , , ,17 0,074 0,21 0,022 0,20 0,12 LY ,3 6,3 0,063 4,8 2, , , ,17 0,066 0,18 0,024 0,17 0,11 LY ,1 15,9 6,8 0,15 6,0 3, , , ,22 0,096 0,23 0,019 0,21 0,10 LY ,4 16,3 6,8 0,16 5,8 5, , , ,28 0,10 0,23 0,021 0,20 0,064 LY ,4 6,4 6,6 0,11 5,9 5, , , ,21 0,081 0,23 0,024 0,21 0,074 LY ,6 2,5 6,4 0,076 5,7 3, , , ,19 0,074 0,23 0,025 0,21 0,090 min 0,1 1,0 6,2 0,054 4,8 1, , , ,17 0,066 0,18 0,019 0,17 0,064 max 1 16,3 6,8 0,16 6,0 5, , , ,28 0,10 0,23 0,025 0,21 0,12 MEDEL 0,6 8,1 6,5 0,10 5,6 3, , , ,21 0,082 0,22 0,023 0,20 0,093 median 0,5 6,4 6,5 0,093 5,8 3, , , ,20 0,078 0,23 0,023 0,21 0, Riksväg 25 LY ,3 6,5 0,14 6,4 1, , , ,25 0,087 0,21 0,024 0,21 0,12 LY ,1 6,7 0,14 5,7 2, , , ,26 0,068 0,18 0,023 0,17 0,11 LY ,2 16,8 6,9 0,18 6,7 3, , , ,28 0,090 0,24 0,025 0,23 0,11 LY ,9 16,5 6,5 0,13 5,8 3, , , ,27 0,11 0,23 0,020 0,19 0,067 LY ,8 6,4 6,3 0,088 5,8 3, , , ,20 0,10 0,24 0,023 0,22 0,060 LY ,3 6,3 0,068 5,6 5, , , ,18 0,089 0,24 0,027 0,22 0,076 min 0,2 1,3 6,3 0,068 5,6 1, , , ,18 0,068 0,18 0,020 0,17 0,060 max 3 16,8 6,9 0,18 6,7 5, , , ,28 0,11 0,24 0,027 0,23 0,12 MEDEL 1 8,4 6,5 0,12 6,0 3, , , ,24 0,091 0,22 0,024 0,21 0,091 median 1 6,8 6,5 0,14 5,8 3, , , ,26 0,090 0,24 0,024 0,22 0, Getasjökvarn LY ,9 6,4 0,078 6,6 1, , , ,22 0,092 0,26 0,026 0,25 0,12 LY ,5 6,8 0,13 6,0 1, , , ,25 0,076 0,21 0,025 0,20 0,12 LY ,2 16,9 6,9 0,17 6,9 3, , , ,28 0,10 0,25 0,026 0,24 0,11 LY ,5 6,5 0,12 6,4 3, , , ,29 0,12 0,29 0,024 0,23 0,059 LY ,4 6,4 0,099 6,6 3, , , ,21 0,10 0,28 0,025 0,26 0,058 LY ,7 6,2 0,052 6,2 4, , , ,18 0,090 0,26 0,028 0,26 0,078 min 0,2 0,9 6,2 0,052 6,0 1, , , ,18 0,076 0,21 0,024 0,20 0,058 max 5 16,9 6,9 0,17 6,9 4, , , ,29 0,12 0,29 0,028 0,26 0,12 MEDEL 2 8,2 6,5 0,11 6,4 2, , , ,24 0,096 0,26 0,026 0,24 0,091 median 2 6,5 6,5 0,1095 6,5 3, , , ,24 0,096 0,26 0,026 0,25 0,094 55

60 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 7. Getasjön yta LY ,5 1,1 6,2 0,071 6,6 1, , , ,22 0,091 0,28 0,028 0,25 0,12 LY ,3 1,4 6,6 0,12 6,0 1, , , ,24 0,075 0,21 0,025 0,20 0,11 LY ,2 1,0 60 6,9 0,19 7,1 4, , , ,29 0,10 0,26 0,029 0,25 0,11 LY ,2 0,7 9,4 6,5 0,14 6,6 4, , , ,29 0,12 0,27 0,023 0,24 0,057 LY ,5 0,8 2,1 6,4 0,10 6,3 3, , , ,22 0,10 0,26 0,026 0,23 0,057 LY ,5 1,0 6,2 0,058 6,4 3, , , ,19 0,099 0,27 0,032 0,27 0,078 min 0,5 0,7 2,1 6,2 0,058 6,0 1, , , ,19 0,075 0,21 0,023 0,20 0,057 max 18,2 1,4 60 6,9 0,19 7,1 4, , , ,29 0,12 0,28 0,032 0,27 0,12 MEDEL 8,7 1,0 24 6,5 0,11 6,5 3, , , ,24 0,098 0,26 0,027 0,24 0,089 median 7,4 1,0 9,4 6,5 0,11 6,5 3, , , ,23 0,10 0,27 0,027 0,25 0,094 Bjurbäckens utlopp LY ,8 6,2 0,075 6,8 1, , , ,22 0,096 0,27 0,028 0,31 0,13 LY ,2 6,6 0,15 8,8 2, , , ,38 0,13 0,33 0,040 0,32 0,14 LY ,1 16,2 7,1 0,48 17, , , ,61 0,24 0,82 0,060 0,78 0,11 LY ,6 14,0 6,2 0,12 7,9 6,0 >500 1, , ,45 0,17 0,34 0,039 0,25 0,065 LY ,5 5,0 6,4 0,17 9, , , ,42 0,16 0,35 0,043 0,32 0,061 LY ,8 3,5 6,3 0,11 8,4 6, , , ,34 0,14 0,31 0,044 0,31 0,094 min 0,1 0,8 6,2 0,075 6,8 1, , , ,22 0,096 0,27 0,028 0,25 0,061 max 2 16,2 7,1 0,48 17, , , ,61 0,24 0,82 0,060 0,78 0,14 MEDEL 0,9 8,0 6,5 0,18 9, , , ,40 0,16 0,40 0,042 0,38 0,10 median 0,7 6,6 6,4 0,14 8,6 6, , , ,40 0,15 0,34 0,042 0,32 0,10 8. Västraby LY ,1 6,3 0,12 8,6 2, , , ,32 0,13 0,33 0,041 0,31 0,15 LY ,8 6,2 0,071 7,3 1, , , ,25 0,11 0,28 0,033 0,28 0,13 LY ,0 6,5 0,16 8,8 3, , , ,30 0,12 0,34 0,041 0,31 0,15 LY ,3 6,6 0,12 6,5 2, , , ,25 0,088 0,24 0,030 0,22 0,12 LY ,4 7,0 0,18 8,8 3, , , ,31 0,11 0,34 0,040 0,31 0,12 LY ,4 16,6 7,0 0,21 10,3 4, , , ,34 0,13 0,42 0,050 0,37 0,14 LY ,6 19,8 6,9 0,22 8,5 6, , , ,34 0,12 0,32 0,027 0,30 0,11 LY ,9 6,6 0,18 7,6 6, , , ,39 0,15 0,31 0,037 0,25 0,063 LY ,2 6,5 0,13 7,2 6, , , ,34 0,13 0,31 0,036 0,26 0,057 LY ,8 6,5 0,13 7,5 5, , , ,29 0,12 0,30 0,036 0,27 0,061 LY ,9 6,4 0,13 7,5 5, , , ,25 0,12 0,30 0,037 0,28 0,072 LY ,9 6,3 0,096 7,5 4, , , ,26 0,12 0,29 0,041 0,30 0,086 min 0,4 0,8 6,2 0,071 6,5 1, , , ,25 0,09 0,24 0,027 0,22 0,057 max 7 19,8 7,0 0,22 10,3 6, , , ,39 0,15 0,42 0,050 0,37 0,15 MEDEL 3 8,7 6,6 0,15 8,0 4, , , ,30 0,12 0,32 0,037 0,29 0,10 median 2 7,1 6,5 0,13 7,6 4, , , ,31 0,12 0,31 0,037 0,29 0,12 56

61 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 54. uppstr. Löften LY ,8 5,4 0,005 6,2 2, , , ,16 0,11 0,23 0,032 0,24 0,14 LY ,6 6,0 0,089 7,4 3, , , ,20 0,13 0,31 0,035 0,28 0,12 LY ,1 12,8 6,6 0,45 11, , , ,35 0,23 0,57 0,021 0,41 0,081 LY ,5 14,1 5,7 0,079 6,8 6, , , ,26 0,17 0,33 0,031 0,24 0,065 LY ,4 3,9 6,1 0,11 7,6 6, , , ,19 0,14 0,36 0,030 0,29 0,086 LY ,6 2,9 5,8 0,057 6,9 3, , , ,18 0,13 0,28 0,037 0,27 0,11 min 0,1 0,8 5,4 0,005 6,2 2, , , ,16 0,11 0,23 0,021 0,24 0,065 max 2 14,1 6,6 0,45 11, , , ,35 0,23 0,57 0,037 0,41 0,14 MEDEL 0,7 7,0 5,9 0,13 7,7 8, , , ,22 0,15 0,35 0,031 0,29 0,10 median 0,5 5,8 5,9 0,084 7,1 5, , , ,20 0,14 0,32 0,032 0,28 0, bäck från Långasjö LY ,5 0,9 5,5 0,017 7,3 1, , , ,21 0,11 0,27 0,041 0,27 0,16 LY ,3 7,5 6,0 0,058 7,9 1, , , ,25 0,11 0,31 0,040 0,31 0,14 LY ,005 12,9 6,7 0,35 11, , , ,46 0,21 0,40 0,074 0,34 0,14 LY ,2 13,1 6,1 0,10 8,8 1, , , ,39 0,17 0,43 0,044 0,33 0,11 LY ,1 4,3 6,2 0,16 9,9 6, , , ,34 0,16 0,40 0,047 0,40 0,076 LY ,2 3,5 5,9 0,062 8,8 3, , , ,27 0,13 0,35 0,047 0,36 0,12 min 0,005 0,9 5,5 0,017 7,3 1, , , ,21 0,11 0,27 0,040 0,27 0,076 max 0,5 13,1 6,7 0,35 11, , , ,46 0,21 0,43 0,074 0,40 0,16 MEDEL 0,2 7,0 6,1 0,12 8,9 4, , , ,32 0,15 0,36 0,049 0,34 0,12 median 0,2 5,9 6,1 0,081 8,8 2, , , ,31 0,15 0,38 0,046 0,34 0, Törn yta LY ,9 1,0 6,0 0,084 8,0 2, , , ,24 0,15 0,30 0,041 0,30 0,15 LY ,1 1,1 6,6 0,14 7,1 3, , , ,28 0,12 0,25 0,034 0,24 0,11 LY ,8 0,6 9,2 7,0 0,16 8,5 3, , , ,31 0,13 0,27 0,036 0,25 0,13 LY ,4 0,7 16 6,9 0,19 7,6 3, , , ,34 0,14 0,29 0,036 0,25 0,13 LY ,2 1,5 6,0 6,8 0,15 7,6 3, , , ,30 0,13 0,29 0,031 0,26 0,11 LY ,2 1,1 6,9 0,16 7,8 3, , , ,33 0,14 0,29 0,033 0,25 0,11 min 0,9 0,6 6,0 6,0 0,084 7,1 2, , , ,24 0,12 0,25 0,031 0,24 0,11 max 18,8 1,5 16 7,0 0,19 8,5 3, , , ,34 0,15 0,30 0,041 0,30 0,15 MEDEL 9,6 1,0 10 6,7 0,15 7,8 3, , , ,30 0,14 0,28 0,035 0,26 0,12 median 8,7 1,1 9,2 6,9 0,16 7,7 3, , , ,31 0,14 0,29 0,035 0,25 0,12 57

62 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 57. Törn botten LY ,0 6,2 0,29 9,6 9, , , LY ,8 6,6 0,14 7,1 4, , , LY ,7 6,9 0,50 9, , , LY ,4 6,9 0,39 9, , , LY ,1 6,8 0,15 7,6 3, , , LY ,2 6,9 0,16 7,8 3, , , min 2,2 6,2 0,14 7,1 3, , , max 15,4 6,9 0,50 9, , , MEDEL 8,9 6,7 0,27 8, , , median 8,5 6,9 0,23 8,6 7, , , Linnefors LY ,2 6,2 0,12 8,5 1, , , ,29 0,16 0,32 0,043 0,29 0,15 LY ,1 6,1 0,11 8,2 1, , , ,27 0,15 0,30 0,040 0,29 0,14 LY ,9 5,9 0,10 8,5 2, , , ,27 0,15 0,32 0,041 0,29 0,15 LY ,6 6,7 0,17 7,8 4, , , ,32 0,13 0,27 0,037 0,25 0,13 LY ,3 7,1 0,17 7,8 2, , , ,32 0,13 0,27 0,036 0,25 0,14 LY ,3 18,5 6,9 0,17 7,7 6, , , ,32 0,13 0,28 0,036 0,26 0,14 LY ,4 21,9 7,0 0,18 7,9 4, , , ,33 0,13 0,28 0,035 0,26 0,14 LY ,6 7,2 0,20 7,8 5,4 90 0, , ,33 0,14 0,29 0,036 0,25 0,14 LY ,1 7,0 0,18 7,5 5, , , ,32 0,13 0,28 0,035 0,25 0,12 LY ,1 6,9 0,16 7,7 3, , , ,30 0,13 0,27 0,032 0,25 0,12 LY ,0 6,8 0,17 7,8 2, , , ,29 0,13 0,27 0,033 0,25 0,12 LY ,6 7,0 0,19 8,0 3, , , ,33 0,13 0,27 0,032 0,25 0,11 min 0,3 1,2 5,9 0,10 7,5 1,4 90 0, , ,27 0,13 0,27 0,032 0,25 0,11 max 5 21,9 7,2 0,20 8,5 6, , , ,33 0,16 0,32 0,043 0,29 0,15 MEDEL 2 9,8 6,7 0,16 7,9 3, , , ,31 0,14 0,29 0,036 0,26 0,13 median 1 8,4 6,9 0,17 7,8 3, , , ,32 0,13 0,28 0,036 0,25 0, Kyrksjön yta LY ,8 1,0 6,1 0,085 7,9 1, , , ,27 0,13 0,30 0,038 0,28 0,15 LY ,0 1,0 6,6 0,12 7,0 2, , , ,26 0,10 0,24 0,034 0,24 0,12 LY ,7 0,5 23 7,3 0,19 8,8 8, , , ,34 0,14 0,33 0,042 0,30 0,15 LY ,0 0,7 15 6,8 0,20 8,0 5, , , ,38 0,15 0,31 0,039 0,26 0,11 LY ,1 0,8 4,5 6,7 0,17 7,9 5, , , ,32 0,13 0,29 0,037 0,27 0,09 LY ,5 0,9 6,6 0,14 8,0 4, , , ,30 0,13 0,31 0,043 0,30 0,11 min 0,8 0,5 4,5 6,1 0,085 7,0 1, , , ,26 0,10 0,24 0,034 0,24 0,087 max 19,7 1,0 23 7,3 0,20 8,8 8, , , ,38 0,15 0,33 0,043 0,30 0,15 MEDEL 9,4 0,8 14 6,7 0,15 7,9 4, , , ,31 0,13 0,30 0,039 0,28 0,12 median 8,1 0,9 15 6,7 0,16 7,9 4, , , ,31 0,13 0,31 0,039 0,28 0,12 58

63 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 11. Västersjön yta LY ,6 1,1 6,2 0,093 8,0 2, , , ,28 0,13 0,31 0,041 0,29 0,16 LY ,1 0,9 6,5 0,10 6,8 2, , , ,25 0,10 0,25 0,034 0,23 0,13 LY ,2 0,4 16 7,2 0,20 8,7 9, , , ,33 0,14 0,33 0,041 0,30 0,15 LY ,2 0,8 21 6,6 0,20 8,0 5, , , ,37 0,15 0,31 0,038 0,25 0,11 LY ,3 0,7 5,1 6,7 0,16 7,9 4, , , ,32 0,13 0,29 0,036 0,26 0,09 LY ,5 0,9 6,7 0,14 8,0 5, , , ,30 0,14 0,31 0,044 0,29 0,11 min 0,6 0,4 5,1 6,2 0,093 6,8 2, , , ,25 0,10 0,25 0,034 0,23 0,085 max 19,2 1,1 21 7,2 0,20 8,7 9, , , ,37 0,15 0,33 0,044 0,30 0,16 MEDEL 9,5 0,8 14 6,7 0,15 7,9 5, , , ,31 0,13 0,30 0,039 0,27 0,12 median 8,2 0,9 16 6,7 0,15 8,0 5, , , ,31 0,14 0,31 0,040 0,28 0, Fur Rv 123 LY ,9 6,3 0,14 8,9 2, , , ,33 0,16 0,33 0,041 0,30 0,17 LY ,6 6,1 0,094 8,1 1, , , ,27 0,13 0,29 0,039 0,29 0,15 LY ,8 6,1 0,12 8,7 1, , , ,30 0,14 0,32 0,041 0,29 0,16 LY ,5 6,5 0,10 6,8 2, , , ,25 0,10 0,24 0,033 0,24 0,13 LY ,4 7,0 0,19 8,3 4, , , ,33 0,13 0,29 0,040 0,27 0,14 LY ,8 19,5 6,9 0,20 8,7 8, , , ,33 0,14 0,33 0,043 0,30 0,15 LY ,1 6,7 0,21 8,6 6, , , ,36 0,14 0,32 0,035 0,28 0,14 LY ,1 6,7 0,20 7,9 5, , , ,38 0,15 0,31 0,038 0,25 0,11 LY ,9 6,6 0,16 7,7 4, , , ,35 0,14 0,30 0,039 0,26 0,08 LY ,4 6,6 0,17 7,9 4, , , ,32 0,13 0,29 0,037 0,26 0,09 LY ,7 6,4 0,18 8,0 3, , , ,30 0,13 0,30 0,038 0,27 0,15 LY ,5 6,7 0,14 8,0 4, , , ,30 0,13 0,30 0,044 0,29 0,11 min 1 0,6 6,1 0,094 6,8 1, , , ,25 0,10 0,24 0,033 0,24 0,080 max 15 21,1 7,0 0,21 8,9 8, , , ,38 0,16 0,33 0,044 0,30 0,17 MEDEL 6 9,7 6,6 0,16 8,1 4, , , ,32 0,13 0,30 0,039 0,28 0,13 median 5 8,5 6,6 0,17 8,0 4, , , ,32 0,14 0,30 0,039 0,28 0, Stubbelycke LY ,8 5,9 0,083 8,2 5, , , ,27 0,14 0,28 0,040 0,27 0,17 LY ,4 6,4 0,096 6,8 3, , , ,24 0,11 0,24 0,035 0,23 0,13 LY ,9 18,0 7,0 0,19 8,7 6, , , ,33 0,14 0,33 0,038 0,30 0,16 LY ,8 6,8 0,21 7,8 5, , , ,38 0,15 0,28 0,037 0,24 0,12 LY ,8 6,6 0,17 7,9 5, , , ,32 0,14 0,29 0,038 0,26 0,081 LY ,4 6,5 0,12 7,9 5, , , ,28 0,13 0,27 0,041 0,27 0,14 min 0,9 0,8 5,9 0,083 6,8 3, , , ,24 0,11 0,24 0,035 0,23 0,081 max 18 18,0 7,0 0,21 8,7 6, , , ,38 0,15 0,33 0,041 0,30 0,17 MEDEL 8 9,2 6,5 0,14 7,9 5, , , ,30 0,14 0,28 0,038 0,26 0,13 median 6 8,1 6,6 0,15 7,9 5, , , ,30 0,14 0,28 0,038 0,27 0,14 59

64 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 16. Kättilsmåla nedstr. LY ,8 6,1 0,081 7,6 1, , , ,26 0,13 0,25 0,038 0,24 0,18 LY ,4 6,5 0,097 6,7 3, , , ,25 0,10 0,23 0,035 0,22 0,14 LY ,0 7,2 0,21 8,6 4, , , ,35 0,14 0,30 0,040 0,28 0,15 LY ,0 7,0 0,21 7,9 4, , , ,38 0,15 0,30 0,038 0,24 0,13 LY ,0 6,7 0,19 8,0 5, , , ,35 0,14 0,29 0,040 0,26 0,078 LY ,1 6,8 0,15 7,9 6, , , ,31 0,13 0,28 0,040 0,26 0,12 min 1 0,8 6,1 0,081 6,7 1, , , ,25 0,10 0,23 0,035 0,22 0,078 max 20 20,0 7,2 0,21 8,6 6, , , ,38 0,15 0,30 0,040 0,28 0,18 MEDEL 9 10,2 6,7 0,16 7,8 4, , , ,32 0,13 0,28 0,039 0,25 0,13 median 7 9,2 6,8 0,17 7,9 4, , , ,33 0,14 0,29 0,039 0,25 0, Lyckeby LY ,9 6,5 0,13 8,6 2, , , ,34 0,16 0,30 0,043 0,28 0,19 LY ,0 6,4 0,082 7,8 1, , , ,26 0,13 0,26 0,038 0,26 0,18 LY ,6 6,4 0,11 8,5 1, , , ,32 0,15 0,34 0,046 0,28 0,17 LY ,6 6,5 0,099 6,8 3, , , ,25 0,10 0,23 0,034 0,22 0,14 LY ,9 7,1 0,19 8,2 3, , , ,35 0,14 0,28 0,042 0,26 0,13 LY ,2 7,2 0,23 8,9 3, , , ,37 0,15 0,31 0,042 0,29 0,15 LY ,4 6,9 0,21 8,9 3, , , ,36 0,14 0,33 0,039 0,29 0,16 LY ,8 7,1 0,20 7,8 4, , , ,37 0,15 0,30 0,038 0,25 0,14 LY ,6 6,9 0,20 7,8 5, , , ,38 0,14 0,29 0,038 0,25 0,090 LY ,2 6,8 0,19 8,1 5, , , ,35 0,14 0,28 0,040 0,26 0,079 LY ,0 6,8 0,19 8,1 4, , , ,33 0,14 0,29 0,042 0,26 0,11 LY ,3 6,8 0,16 8,0 6, , , ,32 0,13 0,29 0,040 0,27 0,12 min 1 0,6 6,4 0,082 6,8 1, , , ,25 0,10 0,23 0,034 0,22 0,079 max 21 21,4 7,2 0,23 8,9 6, , , ,38 0,16 0,34 0,046 0,29 0,19 MEDEL 8 10,0 6,8 0,17 8,1 3, , , ,33 0,14 0,29 0,040 0,26 0,14 median 6 8,9 6,8 0,19 8,1 3, , , ,34 0,14 0,29 0,040 0,26 0,14 60

65 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Redovisning av ALcontrol AB:s deltagande i interkalibrering: Tabellen visar ALcontrols analysvärden jämfört med medelvärdet för samtliga deltagande laboratorier. ITM A Recipientvatten Prov 1 ITM A Dricksvattenliknande recipient Prov 2 Prov 1 ITM B Jordbrukspåverkad recipient Prov 2 Prov 1 Prov 2 ALcontrol Medel ALcontrol Medel ALcontrol Medel ALcontrol Medel ALcontrol Medel ALcontrol Medel ph 7,84 7,80 7,89 7,86 8,30 8,23 8,29 8,25 Alkalinitet, mekv/l 1,13 1,16 1,14 1,16 2,33 2,39 2,33 2,40 Turbiditet, FNU 0,618 0,603 0,508 0,535 0,765 0,828 0,869 0,861 Konduktivitet, ms/m 22,8 22,3 22,7 22,3 63,7 62,1 63,5 62,1 Färgtal, mg Pt/l 17,0 22,0 17,0 21,7 16,0 21,4 17,0 21,0 Absorbans 0,798 0,888 0,898 0,891 0,906 0,913 0,896 0,984 TOC, mg/l 8,29 8,68 8,48 8,70 9,84 10,9 10,1 11,0 Syrgas, mg/l Syrgasmättnad, % Tot-P, ug/l 12,4 12, ,3 Tot-N, ug/l NO3-N, ug/l Kalcium (Ca), mg/l 24,3 24,8 24,2 24,7 42,1 42,3 41,4 42,2 Magnesium (Mg), mg/l 4,91 4,65 4,91 4,65 12,0 11,4 11,8 11,4 Natrium (Na), mg/l 11,5 11,7 11,5 12,1 63,0 63,0 62,0 62,9 Kalium (K), mg/l 2,69 2,78 2,76 2,79 8,56 8,31 8,43 8,44 Klorid (Cl-), mg/l 14,2 15,7 14,2 15,5 90,2 89,4 90,8 88,9 Sulfat (SO4-2), mg/l 21,8 22,7 21,8 22,7 45,2 45,3 45,5 45,2 61

66 62 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3

67 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 4 BILAGA 4 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Nationell miljöövervakning, SLU Analysresultat Lyckebyån vid Lyckeby (flodmynningar) Tomeshultagölen (trendstation) Mossgölen (referenssjö) 63

68 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 4 Lyckebyån vid Lyckeby. Institutionen för vatten och miljö, SLU Uppsala År Mån Dag ph Alk. Kond. Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l µg/l mg/l ,3 0,13 8,8 0,33 0,15 0,31 0,041 0,19 0, , ,1 0,08 7,6 0,26 0,12 0,28 0,037 0,18 0, , ,4 0,11 8,1 0,29 0,14 0,29 0,038 0,16 0, , ,4 0,09 6,3 0,23 0,10 0,22 0,031 0,13 0, , ,8 0,21 8,1 0,32 0,14 0,28 0,040 0,12 0, , ,8 0,24 8,9 0,34 0,15 0,31 0,042 0,15 0, , ,8 0,21 8,7 0,33 0,14 0,31 0,038 0,16 0, , ,9 0,21 8,1 0,35 0,14 0,28 0,035 0,11 0, , ,9 0,22 7,9 0,36 0,14 0,29 0,034 0,09 0, , ,7 0,20 7,7 0,35 0,15 0,29 0,039 0,08 0, , ,8 0,19 7,8 0,31 0,14 0,29 0,039 0,09 0, , ,7 0,16 8,3 0,30 0,14 0,29 0,040 0,12 0, ,5 Medel 6,6 0,17 8,0 0,31 0,14 0,28 0,038 0,13 0, ,3 År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. filt TOC Turb µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l FNU ,516 28,1 2, ,478 24,4 1, ,521 27,2 2, ,399 20,6 2, ,480 23,8 3, ,379 20,0 3, ,300 17,2 2, ,596 27,9 4, ,633 27,4 4, ,703 32,7 5, ,616 28,2 5, ,556 24,9 6,0 Medel ,515 25,2 3,7 År Mån Dag Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l , , , , ,051 0,58 6,3 0,55 1,1 1,00 0,53 1, , ,4 7, ,046 0,65 6,6 0,57 1,0 0,85 0,45 1, ,4 81 1,6 7, ,034 0,62 6,7 0,64 0,96 0,63 0,48 1, , ,4 4, ,022 1,0 5,4 0,52 1,1 0,93 0,56 1, , ,3 4, ,015 1,2 3,8 0,30 0,79 0,98 0,60 1, , ,3 4, ,013 1,3 2,6 0,32 0,73 0,74 0,56 1, , ,6 4, ,022 1,3 6,1 0,52 1,2 0,90 0,87 1, , ,3 4, ,018 1,3 5,6 0,49 1,1 0,76 0,90 1, , ,3 4, ,019 1,3 6,0 0,59 1,2 0,87 0,87 1, , ,3 4, ,018 1,4 4,9 0,59 1,1 0,63 0,79 1, , ,012 Medel 2, ,4 5, ,025 1,07 5,7 0,51 1,0 0,83 0,66 1,4 64

69 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 4 Tomeshultagölen. Institutionen för vatten och miljö, SLU Uppsala År Mån Dag ph Alk. Kond. Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l µg/l mg/l ,5-0,08 5,0 0,06 0,07 0,17 0,024 0,09 0, , ,5 0,00 3,8 0,08 0,08 0,16 0,020 0,08 0, , ,3 0,00 4,1 0,09 0,10 0,16 0,020 0,05 0, , ,4-0,01 3,9 0,09 0,09 0,18 0,019 0,04 0, ,9 Medel 5,2-0,02 4,2 0,08 0,09 0,17 0,021 0,06 0, ,9 År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. filt TOC Turb µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l FNU ,472 24,7 0, ,632 26,1 1, ,885 35,7 1, ,797 35,4 0,78 Medel ,697 30,5 0,85 Mossgöl. Institutionen för vatten och miljö, SLU Uppsala År Mån Dag ph Alk. Kond. Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l µg/l mg/l ,4 0,20 7,5 0,33 0,13 0,22 0,023 0,17 0, , ,9 0,21 6,7 0,31 0,12 0,20 0,021 0,14 0, ,68 Medel 6,7 0,20 7,1 0,32 0,12 0,21 0,022 0,16 0, ,3 År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. filt TOC Turb µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l FNU ,156 15, ,098 13,4 1,9 Medel ,127 14,5 1,9 65

70 66 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 4

71 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 5 BILAGA 5 Temperatur- och syreprofiler i sjöar 67

72 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 5 LY Getasjön LY Getasjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 0,5 12,1 0,5 8,3 10,1 1 0,5 11,7 1 8,5 10,0 1,5 0,5 11,4 1,5 8,6 9,9 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,5 1 1,5 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,5 1 1,5 2 2 LY Getasjön LY Getasjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 18,2 9,3 0,5 16,2 7,2 1 18,0 9,5 1 16,2 7,1 1,5 17,7 9,2 1,5 16,2 7,1 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,5 1 1,5 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,5 1 1,5 2 2 LY Getasjön LY Getasjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 6,5 10,5 0,5 2,5 12,2 1 6,6 10,4 1 2,6 12,1 1,5 6,6 10,3 1,5 2,8 12,1 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,5 1 1,5 2 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,5 1 1,5 2 68

73 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 5 LY Törn LY Törn Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 0,9 9,0 0,5 9,1 10,9 1 0,9 9,1 1 9,0 10,8 2 1,1 8,5 2 8,8 10,6 3 1,7 6,7 3 8,8 10,5 4 2,5 4,4 4 8,8 10,5 5 2,8 1,4 5 8,8 10,5 6 3,1 0,3 6 8,8 10,4 7 3,3 0,1 7 8,8 10,4 8 4,0 0,0 8 8,8 10,2 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) LY Törn LY Törn Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 18,8 8,7 0,5 18,4 8,2 1 18,6 8,2 1 18,4 8,1 2 18,6 8,0 2 18,4 7,9 3 18,5 8,0 3 18,4 7,8 4 18,5 8,0 4 18,4 7,8 5 17,5 2,3 5 18,4 7,8 6 16,3 0,5 6 18,4 7,7 7 15,5 0,1 7 16,3 0,0 8 14,7 0,1 8 15,4 0,0 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C)

74 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 5 LY Törn LY Törn Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 8,2 9,8 0,5 2,2 12,5 1 8,2 9,8 1 2,2 12,5 2 8,2 9,8 2 2,2 12,4 3 8,2 9,8 3 2,2 12,4 4 8,2 9,8 4 2,2 12,4 5 8,2 9,8 5 2,2 12,4 6 8,2 9,8 6 2,2 12,4 7 8,2 9,8 7 2,2 12,4 8 8,2 9,8 8 2,2 12,4 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C)

75 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 5 LY Kyrksjön LY Kyrksjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 0,8 10,9 0,5 9,0 9,2 1 0,8 10,9 1 8,9 9,2 2 0,8 10,9 2 8,9 9,2 2,5 0,9 10,3 2,5 8,9 9,2 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) LY Kyrksjön LY Kyrksjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 19,7 10,1 0,5 18,0 7,4 1 18,8 9,5 1 18,0 7,2 2 18,2 8,7 2 17,7 6,6 2,5 2,5 17,4 5,9 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) LY Kyrksjön LY Kyrksjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 7,1 10,2 0,5 2,5 12,3 1 7,2 10,2 1 2,6 12,3 2 7,2 10,1 2 2,8 12,1 2,5 7,2 10,0 2,5 2,8 12,1 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C)

76 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 5 LY Västersjön LY Västersjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 0,6 9,8 0,5 9,1 9,0 1 0,6 9,9 1 9,1 9, ,1 9,0 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,5 1 1,5 2 2,5 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,5 1 1,5 2 2,5 LY Västersjön LY Västersjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 19,2 9,6 0,5 18,2 6,5 1 19,0 9,3 1 18,1 6,2 2 18,6 8,8 2 18,0 6,0 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,5 1 1,5 2 2,5 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,5 1 1,5 2 2,5 LY Västersjön LY Västersjön Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 7,3 9,5 0,5 2,5 12,0 1 7,3 9,5 1 2,5 12,0 2 7,3 9,4 2 2,6 11,9 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,5 1 1,5 2 2,5 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) ,5 1 1,5 2 2,5 72

77 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 6 BILAGA 6 Metaller i vatten Metodik Analysresultat 73

78 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 6 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård, Magnus Bergström och Håkan Olofsson, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metod: ISO och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALS Scandinavia, Aurorum 10, Luleå, , info.lu@alsglobal.com ALS Scandinavias deltagande i interkalibrering redovisas längst bak i denna bilaga. Metoder Fe, Mn, Al, As, Ba, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Hg, Ni, ICP-AES/MS, EPA 200.7/8 Sr, Zn, Si, Sb Utvärdering Utförare: ALcontrol AB, Håkan Olofsson, Karins gränd 13, Halmstad, hakan.olofsson@alcontrol.se. Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) samt Naturvårdsverkets rapporter Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (2008a) och Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten (2008b). Analys av metaller i vatten utfördes på icke filtrerade vattenprover. Statistiska analyser har utförts med hjälp av MAKESENS 1.0, som använder de ickeparametriska testerna Mann-Kendall Test och Sen's Slope för att beräkna trender i årliga analysdata. I efterföljande resultattabeller redovisas mindreän-värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999). Rastrering Bedömning Enhet As Pb Cd Cu Cr Ni Zn x,x måttligt höga halter µg/l ,1-0, x,x höga halter µg/l ,3-1, x,x mycket höga halter µg/l >75 >15 >1,5 >45 >75 >225 >300 74

79 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 6 PROVPUNKT ID Datum Fe Mn Al As Ba Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Sr Zn Si Sb - - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 3. infl. Transjön LY , ,81 0,043 0,15 0,50 0,24 0,005 0, LY , ,93 0,038 0,18 0,61 0,23 0,005 0, , LY , ,5 0,019 0,45 0,48 0,16 0,001 0, , LY , ,5 0,036 0,77 0,48 0,18 0,005 0, , LY , ,5 0,026 0,51 0,39 0,28 0,003 0, , LY , ,5 0,032 0,27 0,49 0,22 0,005 0, , Medel , ,3 0,032 0,39 0,49 0,22 0,004 0, , Riksväg 25 LY , ,64 0,040 0,31 0,63 0,20 0,005 0, , ,11 LY , ,56 0,020 0,19 0,44 0,13 0,005 0, , ,09 LY , ,4 0,014 0,23 0,55 0,23 0,002 0, , ,16 LY , ,7 0,020 0,49 0,59 0,28 0,004 0, , ,10 LY , ,5 0,023 0,57 0,54 0,41 0,004 0, , ,13 LY , ,3 0,024 0,31 0,48 0,21 0,004 0, , ,12 Medel , ,2 0,024 0,35 0,54 0,24 0,004 0, , ,12 6. Getasjökvarn LY , ,72 0,036 0,28 0,67 0,34 0,006 0, , LY , ,70 0,018 0,19 0,58 0,33 0,005 0, , LY , ,9 0,015 0,39 0,58 0,19 0,003 0, , LY , ,8 0,034 0,76 0,64 0,34 0,007 0, , LY , ,4 0,020 0,54 0,62 0,42 0,004 0, , LY , ,2 0,028 0,48 0,61 0,34 0,006 0, , Medel , ,3 0,025 0,44 0,62 0,33 0,005 0, , Bjurbäckens utlopp LY , ,4 0,032 0,20 0,75 0,35 0,006 0, , LY , ,57 0,034 0,89 1,5 0,64 0,008 0, , LY ,1 43 1,6 0, ,93 0,003 2, LY ,7 41 1,2 0,046 4,0 1,7 0,82 0,010 1,7 53 9, LY ,7 32 0,88 0,028 3,1 1,6 1,2 0,006 1,7 47 8, LY , ,79 0,030 1,5 2,0 0,77 0,008 2,4 39 9, Medel ,3 32 1,1 0,033 4,4 3,6 0,79 0,007 1,6 46 9, Västraby LY , ,2 0,041 0,55 1,1 0,47 0,007 0, LY , ,4 0,021 0,30 0,84 0,30 0,006 0, , LY , ,8 0,011 0,93 1,8 0,23 0,001 0, , LY ,4 32 3,0 0,026 2,4 1,1 0,55 0,009 1,2 44 6, LY ,1 22 3,5 0,019 0,98 0,91 0,59 0,004 0, , LY , ,1 0,026 0,89 1,2 0,57 0,006 0, , Medel , ,5 0,024 1,0 1,2 0,45 0,006 0, , uppstr. Löften LY , ,87 0,041 0,62 1,4 0,53 0,009 0, , LY , ,72 0,022 0,65 1,3 0,56 0,007 0, , LY , ,48 0,012 1,7 0,73 0,83 0,003 0, , LY , ,4 0,021 1,8 1,2 0,58 0,007 1,1 41 5, LY , ,70 0,011 0,64 1,1 0,65 0,004 0, , LY , ,66 0,016 0,42 1,1 0,40 0,006 0, , Medel , ,81 0,021 0,97 1,1 0,59 0,006 0, ,

80 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 6 PROVPUNKT ID Datum Fe Mn Al As Ba Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Sr Zn Si Sb - - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 55. Linnefors LY , ,70 0,030 1,1 1,3 0,65 0,007 1,0 46 7, LY , ,84 0,024 0,92 1,2 0,46 0,006 0, , LY , ,6 0,007 0,35 1,2 0,30 0,003 0, , LY , ,1 0,003 0,21 1,0 0,21 0,003 0, ,6 870 LY , ,0 0,008 0,28 1,4 0,30 0,002 0, , LY , ,9 0,009 0,30 1,3 0,44 0,004 1,1 40 3, Medel , ,4 0,014 0,53 1,2 0,39 0,004 0, , Fur Rv 123 LY , ,81 0,043 0,82 1,4 0,53 0,006 0, LY , ,82 0,019 0,39 1,1 0,36 0,007 0, , LY , ,2 0,012 0,84 1,5 0,32 0,003 0, ,8 220 LY , ,9 0,017 1,3 1,2 0,38 0,005 0, , LY , ,1 0,015 0,76 1,2 0,49 0,003 1,0 39 6, LY , ,5 0,017 0,65 1,4 0,49 0,005 0, , Medel , ,7 0,021 0,79 1,3 0,43 0,005 0, , Stubbelycke LY , ,67 0,053 1,3 2,0 0,61 0,007 1, LY , ,67 0,028 0,97 1,6 0,50 0,008 0, , LY , ,5 0,014 1,0 1,2 0,27 0,002 0, ,6 440 LY , ,3 0,024 1,5 1,6 0,45 0,006 1,2 45 6, LY , ,5 0,018 0,85 1,3 0,51 0,004 1,2 39 5, LY , ,5 0,021 0,96 1,7 0,52 0,005 0, , Medel , ,2 0,026 1,1 1,6 0,48 0,005 1,0 38 7, Lyckeby LY , ,60 0,052 0,94 2,0 0,57 0,006 1, LY , ,61 0,029 0,65 1,6 0,47 0,010 0, , LY , ,2 0,012 0,96 1,3 0,28 0,003 0, , LY , ,0 0,014 0,60 1,4 0,28 0,003 0, , LY , ,5 0,013 0,90 1,4 0,54 0,003 1,4 43 6, LY , ,6 0,014 0,62 1,4 0,39 0,005 1,0 37 4, Medel , ,1 0,022 0,78 1,5 0,42 0,005 1,0 40 6, Redovisning av ALS Scandinavias deltagande i interkalibrering: Tabellen visar ALS Scandinavias analysvärden jämfört med medelvärdet för samtliga deltagande laboratorier. SYKE 4/2009 Natural water ALS Medel Aluminium, µg/l Arsenik, µg/l 2,16 2,81 Kadmium, µg/l 0,706 0,659 Kobolt, µg/l 2,16 2,04 Krom, µg/l 8,85 8,39 Koppar, µg/l 7,47 5,64 Järn, µg/l Kvicksilver, µg/l 0,081 0,109 Mangan, µg/l 16,1 14,8 Nickel, µg/l 7,41 6,68 Bly, µg/l 5,47 5,36 Zink, µg/l 14,3 16,4 76

81 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 7 BILAGA 7 Vattenföring, transport och arealspecifik förlust Metodik Beräkningsresultat 77

82 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 7 Årstransporten av kväve, fosfor, totalt organiskt kol (TOC) har beräknats för nyckelpunkter i vattensystemet (Tabell 10). Analysvärden har tillsammans med modellerad vattenföring (SMHI:s S- HYPE "Total stationskorrigerad vattenföring" nerladdad ) legat till grund för dessa beräkningar. Modellerad vattenföring har använts för delavrinningsområdens utloppskoordinater enligt Tabell 10. Halter angivna som mindre än (<) har vid transportberäkningarna satts lika med halva värdet. Uppgifter om dygnsmedelvattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter. Tabell 10. Provpunkter med vattenkemi och delavrinningsområden med vattenföring för transportberäkning Provpunkt med vattenkemi Delavrinningsområde Yta Transportberäkning Nr Namn med vattenföring, S-HYPE km 2 vid LY Västraby Provpunkt LY Linnefors Törns utlopp LY Fur RV Västersjöns utlopp LY Lyckeby Provpunkt Provpunkt LY1095, 17 Lyckeby, ligger vid utloppskoordinaten till delavrinningsområde och ca 1 km uppströms mynningen i havet. Vattenföringen och transportberäkningarna för denna provpunkt representerar utloppskoordinaten till delavrinningsområde , d.v.s. 1 km ovan mynningen i havet. Provpunkt LY1065, 12 Fur RV 123, ligger ca 500 m nedströms delavrinningsområdets utloppskoordinat och provpunkt LY3350, 55 Linnefors, ligger ca 300 m nedströms delavrinningsområdets utloppskoordinat. Provpunkt LY1045, 8 Västraby, ligger vid delavrinningsområdets utloppskoordinat. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor, kväve och organiskt kol (TOC) har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive delavrinningsområdes avrinningsområdesareal. Arealerna har hämtats från vattenkartans delavrinningsområden (Tabell 10). Resultaten för arealspecifik förlust redovisas i Tabell 6 och Tabell 7 på sidorna 24 och 25 av denna rapport Transporter i Lyckebyån vid Lyckeby för åren har beräknats och inhämtats från SLU. Transporten 2011 har beräknats på samma sätt som ovan med utgångspunkt från analysdata från SLU:s provpunkt i Lyckeby och vattenföringsuppgifter från SMHI:s S-HYPE delavrinningsområde Flödesvägda årsmedelhalter har beräknats som årstransport delat med årsvattenföring. 78

83 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 7 Månads- och årsmedelvattenföring samt månads- och årstransporter vid samtliga beräkningspunkter. 8 Västraby år 2011 Månad Flöde TOC TOTP TOTN m3/s ton/mån ton/mån ton/mån J 1,5 94 0,068 4,2 F 3, ,15 11 M 5, ,28 12 A ,40 20 M 0,9 43 0,052 3,1 J 0, ,053 3,6 J 0, ,071 2,9 A 0, ,082 2,7 S 0, ,082 2,6 O 0, ,046 2,0 N 0, ,029 1,2 D 2, ,18 7,7 Medel 2,3 Summa , Fur RV 123 år 2011 Månad Flöde TOC TOTP TOTN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån J 3, ,20 9,9 F 7, ,39 18 M ,55 24 A ,0 42 M 2, ,20 6,3 J 1,6 83 0,14 3,4 J 1, ,15 4,2 A 1, ,22 5,2 S 1, ,20 4,5 O 1, ,12 3,8 N 0, ,066 2,4 D 3, ,26 10 Medel 4,7 Summa , Linnefors år 2011 Månad Flöde TOC TOTP TOTN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån J 1, ,075 3,4 F 2, ,11 6,5 M 2, ,15 6,9 A 5, ,32 13 M 1,1 65 0,065 2,3 J 0, ,034 0,98 J 0, ,030 0,87 A 0, ,036 1,0 S 0, ,041 1,0 O 0, ,027 0,96 N 0, ,021 0,79 D 0, ,047 1,8 Medel 1,4 Summa , Lyckeby år 2011 Månad Flöde TOC TOTP TOTN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån J 5, ,53 16 F ,75 31 M ,2 40 A ,0 64 M 3, ,30 8,5 J 2, ,14 4,5 J 2, ,19 5,4 A 3, ,29 7,3 S 2, ,30 6,2 O 1, ,19 4,5 N 1,2 87 0,11 3,0 D 6, ,57 18 Medel 6,9 Summa ,

84 80

85 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 BILAGA 8 Växtplankton Metodik Resultat Artlistor Lokalbeskrivningar 81

86 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metod: SS-EN 15204: 2006 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010) Analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: SS-EN 15204: 2006 och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981, Naturvårdsverket 1986a) Utvärdering Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Statusklassificeringen med hjälp av växtplankton följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Samtliga fyra sjöar i undersökningen, Getasjön, Kyrksjön, Västersjön och Törn, tillhör gruppen Södra Sveriges humösa sjöar. 82

87 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 Förklaring av begrepp Naturvårdsverkets kriterier (2007). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet används bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) för ca 35 oligtrofi- och ca 60 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala ). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 100 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar Medins hänsyn till Naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, d.v.s. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1 5, där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 83

88 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Getasjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 42 0,93 Nära neutralt 4,44 Hög 0,82 0,49 God 0,19 1,00 Hög -0,90 0,84 Hög Nära neutralt God Avvikelse Bedömning 0,82 Liten Liten biomassa 0,00 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 0 Ingen eller obetydlig Inga eller få 0,48 Liten Liten biomassa 34,8 Lågt index Växtplanktonsammansättning, aug 2011 Arter med indikatortal, aug 2011 Övriga Rekylalger Cyanobakterier Pansarflagellater Guldalger Kiselalger 6 Oligotrofiindikatorer 3, 2, 1 ( 3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) G. semen Ögonalger Grönalger Konjugater Antal arter Tidigare utveckling, totalbiomassa i augusti Biomassa (mg/l) 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Ingen provtagning Kommentar: Den totala växtplanktonbiomassan var liten och andelen cyanobakterier var mycket låg. Tätheten av indikatorarter var också mycket låg men oligotrofiindikatorerna övervägde vilket resulterade i ett mycket lågt TPIvärde. Mängden Gonyostomum klassificeras som liten men arten dominerande biomassan. Inga potentiellt toxinbildande släkten av cyanobakterier påträffades vid analysen av det kvantitativa provet men har påträffats i tidigare undersökningar. Den låga totala biomassan i kombination med den låga tätheten indikatorarter gör sjön svårbedömd. Enligt Naturvårdsverkets metod klassificeras näringsstatusen som hög men i vår expertbedömning klassar vi ned den till god p.g.a. förekomsten av flera eutrofiindikatorer, fr.a. bland ögonalgerna. Resultaten antyder således, enligt vår bedömning, att Getasjön är utsatt för viss belastning av organiska eller oorganiska näringsämnen. I ett längre perspektiv var 2011 ett normalår vad gäller totalbiomassa. Tidigare har man dock uppmätt avsevärt högre Gonyostomum-tätheter, t.ex och Arten kan variera påtagligt både mellan och inom år beroende på väderrelaterade skillnader. 84

89 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Kyrksjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 55 1,00 Nära neutralt 3,43 God 2,40 0,17 God 1,70 1,00 Hög 1,70 0,16 Måttlig Nära neutralt Måttlig Avvikelse Bedömning 2,40 Stor Måttligt stor biomassa 0,04 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal 0,94 Liten Liten biomassa 42,8 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 2011 Arter med indikatortal, aug 2011 G. semen Övriga Konjugater Cyanobakterier Rekylalger Pansarflagellater Grönalger Ögonalger Guldalger Kiselalger Antal arter O ligotrofiindikatorer 3, 2, 1 ( 3 är starkast) E utrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Tidigare utveckling, totalbiomassa i augusti Biomassa (mg/l) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Kommentar: Den totala växtplanktonbiomassan var liten och andelen cyanobakterier var mycket låg. Tätheten av indikatorarter var dock relativt hög med en relativ övervikt av eutrofiindikatorerna. Både TPI-värde och Hörnströms trofiindex var således måttligt högt. Mängden Gonyostomum klassificeras som liten men arten dominerade ändå biomassan. Flera släkten av potentiellt toxinbildande cyanobakterier påträffades. Den sammanvägda bedömningen enligt Naturvårdsverkets metod klassificerar näringsstatusen som god. I vår egen expertbedömning klassar vi ned den till måttlig p.g.a. förekomsten av eutrofiindikatorer, t.ex. Microcystis wesenbergi och flera arter ögonalger. Resultaten antyder således, enligt vår bedömning, att Kyrksjön är utsatt för viss belastning av organiska eller oorganiska näringsämnen. Jämfört med motsvarande undersökning i augusti 2010 var totalbiomassan nu något större. Även andelen Gonyostomum var större i årets undersökning. Båda åren har sjöns näringsstatus dock klassificerats som god enligt Naturvårdsverkets metod. 85

90 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Västersjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 53 1,00 Nära neutralt 3,31 God 4,01 0,10 Måttlig 0,37 1,00 Hög 1,27 0,18 Måttlig Nära neutralt Måttlig Avvikelse Bedömning 4,01 Mycket stor Stor biomassa 0,01 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 2 Ingen eller obetydlig Inga eller få 1,15 Tydlig Måttligt stor biomassa 41,4 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 2011 Arter med indikatortal, aug 2011 Konjugater Grönalger Övriga G. semen Ögonalger Rekylalger Cyanobakterier Pansarflagellater Guldalger Kiselalger Antal arter O ligotrofiindikatorer 3, 2, 1 ( 3 är starkast) E utrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Tidigare utveckling, totalbiomassa i augusti 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Kommentar: Den totala växtplanktonbiomassan var måttligt hög men andelen cyanobakterier var mycket låg. Tätheten av indikatorarter var dock måttligt hög med en relativ övervikt av eutrofiindikatorerna. Både TPI-värdet och Hörnströms trofiindex var således måttligt högt. Mängden Gonyostomum klassificeras som måttligt stor men kiselalger utgjorde den största andelen av biomassan. Ett fåtal släkten av potentiellt toxinbildande cyanobakterier påträffades. Den sammanvägda bedömningen enligt Naturvårdsverkets metod klassificerar näringsstatusen som god. I vår egen expertbedömning klassar vi ned den till måttlig p.g.a. förekomsten av eutrofiindikatorer, t.ex. Microcystis, Trachelomonas och Pediastrum. Resultaten antyder således, enligt vår bedömning, att Västersjön är utsatt för viss belastning av organiska eller oorganiska näringsämnen. Jämfört med motsvarande undersökning i augusti 2010 var den totala biomassan liksom mängden Gonyostomum större i årets undersökning. Båda åren har sjöns näringsstatus dock klassificerats som god enligt Naturvårdsverkets metod. I undersökningen 2010 var artantalet lägre och sjön klassades som sur. I år var artantalet högre och sjön klassades nu som nära neutral. Biomassa (mg/l) 86

91 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Törn Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 64 1,00 Nära neutralt 3,18 God 2,90 0,14 Måttlig 7,78 0,99 Hög 2,33 0,13 Otillfredsställande Nära neutralt Måttlig Avvikelse Bedömning 2,90 Mycket stor Måttligt stor biomassa 0,23 Stor Mycket liten biomassa 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal 0,77 Liten Liten biomassa 44,2 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 2011 Arter med indikatortal, aug 2011 G. semen Övriga Rekylalger Cyanobakterier Pansarflagellater Guldalger 10 Oligotrofiindikatorer 3, 2, 1 ( 3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Konjugater Grönalger Ögonalger Kiselalger Antal arter Tidigare utveckling, totalbiomassa i augusti Biomassa (mg/l) 3,0 2,0 1,0 0, Kommentar: Den totala växtplanktonbiomassan var måttligt hög men andelen cyanobakterier var mycket låg. Tätheten av indikatorarter var dock hög med en relativ övervikt av eutrofiindikatorerna. TPI-värdet var således högt och Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Mängden Gonyostomum klassificeras som liten men arten utgjorde ändå en betydande andel av biomassan. Flera släkten av potentiellt toxinbildande cyanobakterier påträffades. Den sammanvägda bedömningen enligt Naturvårdsverkets metod klassificerar näringsstatusen som god men det numeriska värdet (3,18) är relativt nära gränsen för måttlig status (2,99). I vår egen expertbedömning klassar vi ned den till måttlig p.g.a. förekomsten av eutrofiindikatorer, t.ex. Microcystis wesenbergi och Trachelomonas. Resultaten antyder således, enligt vår bedömning, att Törn är utsatt för belastning av organiska eller oorganiska näringsämnen. Jämfört med motsvarande undersökning i augusti 2010 var den totala biomassan liksom mängden Gonyostomum något större i årets undersökning. Båda åren har sjöns näringsstatus dock klassificerats som god enligt Naturvårdsverkets metod. 87

92 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Getasjön Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-1,5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,0003 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I ,001 Oscillatoriales Limnothrix sp. - MEFFERT E ,001 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,003 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,033 Katablepharis ovalis - SKUJA I ,010 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (liten, <10 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I 1 6,2 0,001 Peridinales, obestämd 1 6,2 0,006 Peridinium umbonatum - STEIN 1 6,2 0,015 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bicosoeca sp. - JAMES-CLARK 1 6,2 0,001 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I ,014 Dinobryon bavaricum - IMHOF O ,016 Dinobryon cf. crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 6,2 0,001 Pseudopedinella elastica - SKUJA ,004 Pedinellales (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) ,002 Synura sp. - EHRENBERG I 1 6,2 0,001 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O ,007 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I 3 7,7 0,006 Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES I ,043 Fragilaria sp. (inklusive Synedra sp.) - LYNGBYE I 1 0,3 0,0003 Pennales obestämda ( µm) I 1 0,3 0,011 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena cf. acus - EHRENBERG 3 E 1 0,3 0,003 Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 1 0,3 0,002 Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 1 0,3 0,001 Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E 1 0,3 0,001 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG I ,008 Chlorococcales Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I ,005 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 1 6,2 0,0001 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,006 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I ,005 Oocystis sp. - NÄGELI I ,002 Pediastrum sp. - MEYEN * 1 6,2 0,003 Quadrigula closterioides - (BOHLIN) PRINTZ O ,001 Scenedesmus spp. - MEYEN E ,003 Tetrastrum komarekii - HINDAK E ,002 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I ,002 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O ,481 (forts) 88

93 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 (forts) Getasjön Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-1,5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,001 Monomastix sp. - SCHERFFEL ,0005 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,048 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) ,021 Övriga, oidentifierad monad (10-20 µm) ,051 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 89

94 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Kyrksjön Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I ,0002 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E ,033 Snowella sp. - ELINKIN I ,001 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,005 Woronichinia sp. - ELENKIN E ,001 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN I ,001 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,004 Cryptomonas sp. (<10 µm) - EHRENBERG I ,005 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,065 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,031 Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG I 1 6,2 0,023 Katablepharis ovalis - SKUJA I ,004 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY I 2 0,7 0,005 Gymnodinium sp. (liten, <10 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I ,003 Peridinales, obestämd 1 0,3 0,004 Peridinium umbonatum - STEIN 1 6,2 0,011 Peridiniopsis penardifomii - (LINDEMANN) BOURRELLY 2 0,7 0,009 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 1 6,2 0,006 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1 6,2 0,001 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I ,002 Dinobryon divergens - IMHOF I 1 6,2 0,001 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 6,2 0,001 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I ,001 Mallomonas sp. (10-20 µm) - PERTY I 1 6,2 0,002 Synura sp. - EHRENBERG I ,007 Uroglena sp. - EHRENBERG I ,002 Chrysophyseae, obestämda monader (5-10 µm) ,230 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Asterionella formosa - HASSALL I 2 4,0 0,002 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O ,007 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I ,208 Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES I ,479 Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 3 3,7 0,002 Pennales obestämda ( µm) I 1 6,2 0,002 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O ,004 Tabellaria fenestrata - (ROTH) KÜTZING I 2 1,3 0,004 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 1 0,3 0,002 Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 1 0,3 0,006 Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E 1 0,3 0,003 Trachelomonas spp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E ,013 (forts) 90

95 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 (forts) Kyrksjön Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG I ,010 Chlorococcales Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I ,006 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I ,005 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,003 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I ,0004 Oocystis sp. - NÄGELI I ,001 Scenedesmus spp. - MEYEN E ,003 Tetraedron caudatum - (CORDA) HANSGIRG I 1 6,2 0,002 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga ,015 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 1 6,2 0,001 Closterium sp. - NITSCH I 1 0,3 0,0004 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O ,937 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,003 Monomastix sp. - SCHERFFEL ,001 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,037 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) ,191 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 91

96 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Västersjön Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,001 Aphanothece sp. - NÄGELI ,0004 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E ,004 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,010 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,014 Cryptomonas sp. (<10 µm) - EHRENBERG I ,002 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,112 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,023 Katablepharis ovalis - SKUJA I ,014 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Peridinales, obestämd 2 2,3 0,033 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bicosoeca sp. - JAMES-CLARK ,001 Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O ,001 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I ,007 Chrysolykos planctonicus - MACK -2 I 1 6,2 0,001 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I ,001 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 6,2 0,001 Kephyrion sp. - PASCHER -3 I 1 6,2 0,0004 Mallomonas sp. (10-20 µm) - PERTY I ,009 Synura sp. - EHRENBERG I ,004 Uroglena sp. - EHRENBERG I ,019 Chrysophyseae, obestämda monader (5-10 µm) ,076 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Asterionella formosa - HASSALL I 2 2,7 0,001 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O ,010 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I ,583 Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES I ,701 Centriska kiselalger (10-20 µm) I ,009 Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 3 4,0 0,004 Pennales obestämda (30-50 µm) I ,004 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I ,002 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O ,009 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 1,3 0,002 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena cf. acus - EHRENBERG 3 E 2 0,7 0,006 Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 2 1,0 0,015 (forts) 92

97 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 (forts) Västersjön Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG I ,009 Chlorococcales Botryococcus braunii - KÜTZING * I 2 1,0 0,009 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I ,003 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,001 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I ,001 Oocystis sp. - NÄGELI I ,002 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2 0,7 0,016 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 1 6,2 0,002 Scenedesmus cf. quadricauda - (TURPIN) BREBÍSSON E 2 2,7 0,001 Scenedesmus spp. - MEYEN E ,006 Tetraedron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 6,2 0,002 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga ,021 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I ,003 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O ,151 ÖVRIGA Centritractus belenophorus - LEMMERMANN ,008 Chrysochromulina parva - LACKEY ,003 Monomastix sp. - SCHERFFEL ,0003 Pyramimonas sp. - SCHMARDA ,002 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,027 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) ,067 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 93

98 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Törn Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,004 Aphanothece sp. - NÄGELI ,002 Cyanodictyon sp. - PASCHER ,0004 Cyanonephron styloides - HICHEL E ,004 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I ,0002 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E ,180 Snowella sp. - ELINKIN I ,002 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,020 Nostocales Anabaena sp. rak - BORY 2 I ,012 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,014 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,090 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 1 6,2 0,006 Katablepharis ovalis - SKUJA I ,007 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 1 0,3 0,020 Peridinales, obestämd ,017 Peridiniopsis penardifomii - (LINDEMANN) BOURRELLY 1 0,3 0,004 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 6,2 0,001 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I ,005 Chrysolykos planctonicus - MACK -2 I 1 6,2 0,0002 Dinobryon bavaricum - IMHOF O ,003 Kephyrion sp. - PASCHER -3 I ,001 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I ,001 Mallomonas spp. (10-20 µm) - PERTY I 1 6,2 0,002 Pedinellales (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) ,002 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I ,002 Synura sp. - EHRENBERG I 1 6,2 0,001 Uroglena sp. - EHRENBERG I ,002 Chrysophyseae, obestämda monader (5-10 µm) ,073 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 0,7 0,001 Asterionella formosa - HASSALL I 2 6,7 0,003 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O ,011 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E ,031 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I ,037 Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES I ,160 Centriska kiselalger (<10 µm) I 1 6,2 0,001 Centriska kiselalger (10-20 µm) I 1 6,2 0,003 Fragilaria sp. (inklusive Synedra sp.) - LYNGBYE I 1 0,3 0,001 Pennales obestämda ( µm) I ,004 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O ,005 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E 1 0,3 0,004 Trachelomonas spp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E ,084 (forts) 94

99 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 (forts) Törn Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: 0-6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG I ,005 Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I ,0003 Botryococcus braunii - KÜTZING * I 1 0,3 0,003 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I ,008 Dictyosphaerium pulchellum - WOOD 1 I ,032 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,002 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I ,0003 Oocystis sp. - NÄGELI I ,002 Scenedesmus spp. - MEYEN E ,001 Selenastrum bibraianum - REINSH E 1 8,0 0,002 Tetraedron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 6,2 0,003 Tetrastrum komarekii - HINDAK E ,001 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I ,0003 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga ,019 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I ,011 Closterium sp. - NITSCH I 1 0,3 0,0003 Staurastrum spp. - MEYEN I ,005 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum depressum - (LAUTERBORN) LEMMERMANN O ,038 Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O ,775 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,010 Gyromitus cordiformis - SKUJA ,026 Monomastix sp. - SCHERFFEL ,0003 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,058 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) ,115 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 95

100 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Getasjön Vattenområdesuppgifter Län: 8 Kalmar Sjö/vattendrag: Getasjön Kommun: Emmaboda Lokalnummer: 1035 Top. karta: - Lokalnamn: - Vattenkoordinater: - / - Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 08:50 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 2 Vattentemperatur (0,5m): 16,2 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: starkt färgat Språngskiktets läge: m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 0,9 m Väderlek: Mulet vind 260g 2m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 061 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-1,5 Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): 1 0-1, Övrigt Kyrksjön Vattenområdesuppgifter Län: 8 Kalmar Sjö/vattendrag: Kyrksjön Kommun: Emmaboda Lokalnummer: 1055 Top. karta: - Lokalnamn: - Vattenkoordinater: - / - Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 12:15 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 3 Vattentemperatur (0,5m): 18 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: starkt färgat Språngskiktets läge: m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 0,9 m Väderlek: Mulet vind 260g 2m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 061 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-2 Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 96

101 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Västersjön Vattenområdesuppgifter Län: 10 Blekinge Sjö/vattendrag: Västersjön Kommun: Karlskrona Lokalnummer: 1060 Top. karta: - Lokalnamn: - Vattenkoordinater: - / - Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 12:40 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 2,5 Vattentemperatur (0,5m): 18,2 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: starkt färgat Språngskiktets läge: m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 0,8 m Väderlek: Mulet vxl vind 0m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 061 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-2 Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Törn Vattenområdesuppgifter Län: 8 Kalmar Sjö/vattendrag: Törn Kommun: Emmaboda Lokalnummer: 3340 Top. karta: - Lokalnamn: - Vattenkoordinater: - / - Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 11:15 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 8 Vattentemperatur (0,5m): 18,4 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: starkt färgat Språngskiktets läge: 7 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 0,9 m Väderlek: Mulet vind 260g 2m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 061 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-7 Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 97

102 98 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8

103 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 BILAGA 9 Bottenfauna Metodik Resultat Artlistor Lokalbeskrivningar 99

104 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: SS-EN och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, se även lokalbeskrivningar sist i bilagan. Analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Utvärdering Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Statusklassificering med utgångspunkt från bottenfaunan följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Expertbedömningar enligt Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 2009) I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 2009, kan laddas ner på redogörs för bottenfauna i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan/status/tillstånd och bedömningen av naturvärden. 100

105 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Bedömningen 2010 har gjorts av Calluna AB, baserat på DJ-index. Antal taxa från tidigare år har justerats så att det är jämförbart med 2011 års artningsnivå. DJ-index , har beräknats i Medins Biologis ABs databas. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 101

106 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Lyckebyån, Stubbelycke Datum: Flodområde: 80 Lyckebyån Koordinat: / RT m nedströms vägbron, västra fåran. Från stenfundament och upp till vita grinden i vägräcket. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 73 6,6 13 1,53 1,22 1,60 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 47 högt Höga naturvärden 15 Taxaindex (%): 121 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 586 måttligt högt Oecetis notata 3 poäng EPT-index: 25 högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng Diversitetsindex: 4,29 mycket högt Ibisia marginata 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 3 poäng Föroreningsindex: 12 mycket högt Antal taxa 3 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 10 Ingen/låg belastning 11 Hög status Antal taxa Taxa ASPT DJ DJ /ASPT index Kommentar Lokalen flyttades från Vie kvarn till Stubbelycke 2002 men har ändå kallats för Vie kvarn fram till nu. Bottenfaunan var artrik och det förekom gott om arter som indikerar bra förhållanden både med avseende på försurning och näringsämnespåverkan. 102

107 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Lyckebyån, Kättilsmåla nedstr. Lillåns tillfl. Datum: Flodområde: 80 Lyckebyån Koordinat: / RT m nedströms träbron. Uppströms ö och stort block. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 57 6,2 12 1,21 1,15 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 45 högt Höga naturvärden 13 Taxaindex (%): 115 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Ovanliga arter 3p: Oecetis notata, EPT-index: 22 måttligt högt Aphelocheirus aestivalis,stenelmis canaliculata Diversitetsindex: 1,82 mycket lågt Ibisia marginata Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 10 Ingen/låg belastning 11 Hög status Antal taxa Taxa ASPT DJ DJ /ASPT index Kommentar Bottenfaunan var artrik och det förekom gott om arter som indikerar bra förhållanden både med avseende på försurning och näringsämnespåverkan. Produktionen i vattendraget är hög och tätheten av filtrerande knottlarver var mycket stor, vilket ger ett lågt diversitetsindex. Det förekommer såväl dämmen som naturliga sjöar uppströms som bidrar med planktonrikt vatten, vilket gynnar filtrerande arter. 103

108 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Biflöde till Lyckebyån, uppstr. Löften Datum: Flodområde: 80 Lyckebyån Koordinat: / RT m nedströms vägtrummorna. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 17 5,1 8 0,35 0,94 0,60 Surt Hög God Surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttlig Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 20 lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 59 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 890 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 5 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,69 lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 3 lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 2 mycket lågt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 10 Måttlig belastning 11 Måttlig status Antal taxa DJ /ASPT index Kommentar Bottenfaunan är svårbedömd då det saknas såväl försurningskänsliga som syrekrävande arter. Det är svårt att avgöra vad som är den huvudsakliga orsaken till att bottenfaunan var så artfattig. Bedömningen av graden av påverkan är därför något osäker. Taxa ASPT DJ 104

109 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Bifl till Lyckebyån, Linnefors Datum: Flodområde: 80 Lyckebyån Koordinat: / RT90 Norra fåran, m nedst stenbro. Söder om den lilla ön med träd Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 59 5,6 12 1,24 1,03 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 29 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 78 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Stenelmis canaliculata Lv. 3 poäng EPT-index: 14 måttligt högt Diversitetsindex: 2,88 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 9 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 7 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 10 Ingen/låg belastning 11 God status Antal taxa Taxa ASPT DJ DJ /ASPT index Kommentar Bottenfaunasamhället dominerades av filtrerande nattsländearter och andelen bäcksländor var låg. Detta är delvis naturligt nedströms en sjö men en ökad näringsbelastning på sjön kan leda till en ökad planktonproduktion och mer plankton i vattnet från sjön. Reglering kan ytterligare förstärka effekten och missgynna syrekrävande arter som bäcksländor om flödena periodvis blir lägre än de skulle ha varit om ån varit oreglererad. 105

110 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 6. Lyckebyån, Getasjökvarn Datum: Flodområde: 80 Lyckebyån Koordinat: / RT m uppströms träbron. Både i huvudfåran och i biflödet. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 34 6,3 12 0,72 1,18 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Hög God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 46 högt Höga naturvärden 9 Taxaindex (%): 134 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 965 måttligt högt Beraea pullata 3 poäng EPT-index: 27 högt Diversitetsindex: 4,17 mycket högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 8 högt Diversitet 3 poäng Föroreningsindex: 11 mycket högt Antal taxa 3 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 10 Ingen/låg belastning 11 God status Antal taxa Taxa ASPT DJ DJ /ASPT index Kommentar Bottenfaunan dominerades av föroreningståliga arter och tätheterna av dagsländor var låg. En låg andel dagsländor kan vara ett tecken på föroreningar som t ex höga metallhalter. Artantalet var dock högt och flertalet index mycket höga. Det noterades även en mycket syrekrävande nattslända. Sammantaget gör det att vi sänker statusen med avseende på näring och annan påverkan från hög till god i vår expertbedömning. Proverna togs precis i sammanflödet mellan Lyckebyån och bäcken från Trollagärde. Botten täcktes av delvis nedbruten påväxt, rikligast nedströms inflödet från bäck från Trollagärde. Prov 3-5 togs i den västra delen av ån som var tydligt påverkad av vatten från Trollagärde. Artsammansättningen var dock tämligen likartat i alla proven. 106

111 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,0 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 107

112 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 6. Lyckebyån, Getasjökvarn x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,8 0,3 Polycelis sp ,0 0,4 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,0 0,4 Turbellaria ,2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 10,7 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,0 0,8 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,2 0,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 10,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,4 0,2 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 1807) ,2 0,1 Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) ,6 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8 0,3 Baetis sp ,2 0,1 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 1,9 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) * Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6 0,7 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) * Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,6 0,2 Leptophlebia sp ,2 0,5 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,2 0,1 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,8 0,3 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,4 1,0 Nigrobaetis sp ,0 0,8 PLECOPTERA, bäcksländor I Isoperla sp Plecoptera 1,2 0,5 NNemoura avicularis - Morton, a 1,4 0,6 NNemoura sp a 27,2 11,3 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 0,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Beraea pullata - (Curtis, 1834) Ov 1 0,2 0,1 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,2 0,1 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,2 0,1 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,4 0,2 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4 3,5 Ithytrichia sp ,2 1,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4 0,2 Limnephilidae ,0 0,4 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,2 0,1 Plectrocnemia conspersa - (Curtis, 1834) ,8 0,3 Polycentropodidae ,6 0,7 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,6 0,2 Potamophylax sp. * Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,8 0,3 Rhyacophila sp ,8 0,3 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) ,4 1,4 Sericostomatidae ,8 0,3 Setodes argentipunctellus - McLachlan, ,0 0,4 COLEOPTERA, skalbaggar HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,0 0,4 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,0 0,8 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,6 0,2 OOulimnius sp. Ad ,8 0,7 OOulimnius sp. Lv ,0 1,2 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,0 3,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 9,5 Chironomidae ,8 10,3 Pediciidae ,2 0,9 Psychodidae ,2 0,1 Simuliidae ,0 16,2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8 3,6 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 108

113 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Lyckebyån, Stubbelycke x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4 0,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 7,2 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,6 0,4 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 0,7 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) ,2 0,1 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,8 0,5 ODONATA, trollsländor Calopteryx sp ,2 0,1 Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) ,4 1,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,4 14,6 Baetis sp ,8 2,6 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 1,8 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6 7,2 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) * Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) * Leptophlebiidae ,8 0,5 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,0 1,4 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,2 4,2 Nigrobaetis sp ,0 1,4 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) Plecoptera 0,2 0,1 I Isoperla difformis - (Klapalék, 1909) Plecoptera 0,2 0,1 I Isoperla sp a 2,6 1,8 NNemoura avicularis - Morton, 1894 * Plecoptera PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a 1,2 0,8 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 0,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,4 3,0 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,2 0,8 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) * Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2 2,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6 1,8 Ithytrichia sp ,0 7,5 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,0 0,7 Limnephilidae ,4 0,3 Lype sp ,2 0,1 Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) * Nemotaulius punctatolineatus - (Retzius, 1783) * Oecetis notata - (Rambur, 1842) Ov 1 0,2 0,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,6 0,4 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov ,0 0,7 Callicorixa sp. * Notonecta glauca - Linné, 1758 * COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,2 0,1 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,0 2,0 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,4 0,3 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,4 0,3 OOulimnius sp. Ad ,8 0,5 OOulimnius sp. Lv ,8 0,5 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,6 3,8 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 0,7 Chironomidae ,4 1,6 I Ibisia marginata - (Fabricius, 1781) Ov 2 7 1,8 1,2 Psychodidae ,2 0,1 Simuliidae ,0 6,1 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) * BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2 17,9 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 109

114 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Lyckebyån, Kättilsmåla nedstr. Lillåns tillfl x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,2 0,1 Polycelis sp ,8 0,3 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,0 0,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 0,9 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,0 0,0 Glossiphoniidae ,6 0,0 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,0 0,1 ODONATA, trollsländor Calopteryx virgo - (Linné, 1758) ,2 0,0 Gomphus vulgatissimus - (Linné, 1758) ,2 0,0 Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) ,8 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,4 0,0 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,4 1,8 Baetis sp ,2 0,3 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,8 0,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6 0,2 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,8 1,2 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,2 0,0 Nigrobaetis sp ,4 0,0 PLECOPTERA, bäcksländor I Isoperla sp a 39,0 1,3 NNemoura avicularis - Morton, 1894 * Plecoptera TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 11,6 0,4 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,8 0,2 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) ,6 0,0 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,0 0,3 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,4 0,3 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,8 0,5 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,0 1,8 Hydropsyche sp ,4 0,0 Hydroptila sp ,2 0,0 Ithytrichia sp ,0 1,9 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,6 0,2 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,6 0,1 Oecetis notata - (Rambur, 1842) Ov ,8 0,1 Oecetis sp ,4 0,0 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,4 0,0 Rhyacophila sp ,8 0,1 Setodes argentipunctellus - McLachlan, ,0 0,2 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov ,2 0,7 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,2 0,0 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,6 0,4 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 0,0 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,2 0,0 SStenelmis canaliculata Ad. - (Gyllenhal, 1808) Ov 1 0,2 0,0 SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) Ov ,0 0,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 0,0 Chironomidae ,6 2,3 I Ibisia marginata - (Fabricius, 1781) Ov ,8 0,4 Simuliidae ,6 75,7 GASTROPODA, snäckor Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) ,2 0,0 Radix sp. (balthica/labiata) ,2 0,0 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 4,4 SSphaerium sp ,4 2,5 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 110 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory

115 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Biflöde till Lyckebyån, uppstr. Löften x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp ,8 0,4 NEMATA, rundmaskar Nemata ,2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 4,9 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,4 0,2 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,8 0,4 Glossiphoniidae ,2 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 11,2 ODONATA, trollsländor Calopteryx sp ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,2 0,1 Leptophlebia sp ,6 0,3 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,2 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) a 7,6 3,4 NNemoura sp a 37,6 16,9 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,4 2,0 TRICHOPTERA, nattsländor Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,6 1,6 Limnephilidae ,4 1,1 Oligostomis reticulata - (Linné, 1761) * HEMIPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca - Linné, 1758 * COLEOPTERA, skalbaggar GGyrinus sp. Ad. * DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 0,4 Chironomidae ,4 35,3 CChironomus sp. * Simuliidae ,6 20,5 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 1,2 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 111

116 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Bifl till Lyckebyån, Linnefors x: y: Det. Per-Anders Nilsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % HYDROZOA, hydror Hydridae * TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,8 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 0,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,4 2,4 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,0 0,2 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,8 0,1 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,6 0,1 Leptophlebia sp ,4 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, Plecoptera 0,2 0,0 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,4 0,1 Ceraclea sp ,6 0,1 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,8 6,5 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,4 24,8 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 24,6 Limnephilidae ,4 0,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,8 19,4 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,8 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2 0,6 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,8 0,7 OOulimnius sp. Lv ,4 0,1 SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) Ov ,6 0,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 0,1 Chironomidae ,4 7,9 Simuliidae ,4 0,1 Tipulidae ,2 0,0 GASTROPODA, snäckor Radix balthica - (Linné, 1758) ,2 0,0 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 3,0 SSphaerium corneum - (Linné, 1758) ,0 7,5 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 112

117 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 6. Lyckebyån Getasjökvarn RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Top. Karta: 4F NO Län: 10 Blekinge Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 3 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8,2 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 0-10 m uppströms träbron. Både i huvudfåran och i biflödet. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: rosettväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: > 50% Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: <5 % Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: äng Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass älggräs - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Syreförbrukande material måttlig B: Vattenreglering måttlig C: - - Övrigt Vatten från huvudfåran och biflödet har ej blandats. Prov 1 och 2 från huvudfåran. Mycket halvt nedbruten påväxt framför allt i biflödet. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 113

118 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Lyckebyån Stubbelycke RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Top. Karta: 5F NO Län: 10 Blekinge Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,7 m Lokalens bredd: 9 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 14 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 7,5 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: m nedströms vägbron, västra fåran. Från stenfundament och upp till vita grinden i vägräcket. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: långskottsväxter Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: > 50% Sand: <5% Häll: - Påväxtalger: <5 % Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass rörflen - Dominerande 2: träd björk al Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Stämmer med tidigare koordinater men ej med foto och lokalbeskrivn. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 114

119 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Lyckebyån Kättilsmåla nedstr. Lillåns tillfl. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Top. Karta: - Län: 10 Blekinge Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,7 m Lokalens bredd: 15 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 16 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 8,1 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: m nedströms träbron. Uppströms ö och stort block. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: 5-50% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al ask Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass safsa starr Dominerande 3: buskar hassel lind Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 115

120 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Biflöde till Lyckebyån uppstr. Löften RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Top. Karta: 4F NO Län: 10 Blekinge Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 2,5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 2,5 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6,9 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: 5-10 m nedströms vägtrummorna. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: saknas Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: 5-50% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: 5-50% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: kalhygge Dominerande 3: artificiell Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: buskar sälg - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass gräs - Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Vattendragsrensning måttlig B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 116

121 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga Bifl till Lyckebyån Linnefors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Top. Karta: 4F SO Län: 10 Blekinge Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m Lokalens bredd: 2,5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 8 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 8,5 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 8,6 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Norra fåran, m nedst stenbro. Söder om den lilla ön med träd Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: 5-50% Sand: <5% Häll: 5-50% Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd lönn al Dominerande 2: buskar lönn - Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 117

122 118 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9

123 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 BILAGA 10 Kiselalger Metodik Resultat Artlistor Lokalbeskrivningar 119

124 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , Metod: SS-EN (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009) Analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: SS-EN (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov Utvärdering Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I Jarlman & Sundberg 2011 kan man läsa mer om de index och kriterier som använts för bedömningen. 120

125 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 Resultat LY Lyckebyån, Riksväg 25 Län: 8 Kalmar Beskuggning: <5 % Kommun: Emmaboda Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergdtröm, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 13,3 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 429 IPS: 18,4 (klass 1) Antal räknade taxa: 35 TDI: 25,7 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,56 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,94 (klass 1) ACID: 6,07 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar IPS-indexet motsvarade klass 1, hög status. Vissa näringskrävande arter förekom, men endast i låga antal och andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter var små. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet låg relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Åfors samhälle. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 LY Lyckebyån, Getasjökvarn Län: 8 Kalmar Beskuggning: <5 % Kommun: Emmaboda Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 13,2 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: nedströms bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 418 IPS: 19,2 (klass 1) Antal räknade taxa: 32 TDI: 17,1 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,94 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass 1) ACID: 5,62 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar IPS-indexet var högt och motsvarade klass 1, hög status. Andelen näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Kiselalgssamhället dominerades av arterna Achnanthidium minutissimum och Eunotia formica. Eunotia är ett släkte som är karakteristiskt för näringsfattiga och sura vattendrag. Arten Eunotia formica trivs främst i humösa och/eller oligotrofa till mesotrofa vatten. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Johansfors samhälle. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

126 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Västraby Län: 8 Kalmar Beskuggning: <5 % Kommun: Emmaboda Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 13,7 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 410 IPS: 17,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 38 TDI: 21,9 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,25 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,90 (klass 1) ACID: 4,44 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar IPS-indexet motsvarade klass 1, hög status, men indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot god status. Vissa näringskrävande arter förekom, men TDI-indexet var lågt och inga föroreningstoleranta former (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Emmaboda samhälle. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 LY Lyckebyån, Fur RV 123 Län: 10 Blekinge Beskuggning: <5 % Kommun: Karlskrona Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 13,9 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 424 IPS: 16,1 (klass 2) Antal räknade taxa: 51 TDI: 30,5 (klass 1) GOD STATUS Diversitet: 3,90 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,82 (klass 2) ACID: 6,12 (klass 2) Kommentar IPS-indexet motsvarade klass 2, god status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter var små, men TDI-indexet är något underskattad pga. relativt stor förekomst av s.k. centriska kiselalger (drygt 40 %). Dessa alger räknas inte med i TDI-indexet, eftersom de primärt anses vara planktiska. De finns dock ofta i rinnande vatten, framför allt när provtagningslokalen ligger nedströms en sjö och flera arter, t.ex. Aulacoseira ambigua som dominerade i detta prov, föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten. Om man vill ha ett bättre resultat för själva ån kan lokalen flyttas längre nedströms, för att minska sjöpåverkan. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Saleboda samhälle. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 NÄRA NEUTRALT 122

127 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Stubblycke Län: 10 Blekinge Beskuggning: <5 % Kommun: Karlskrona Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 12,8 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 428 IPS: 17,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 46 TDI: 18,4 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,42 % PT: 1,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,91 (klass 1) ACID: 5,80 (klass 2) Kommentar NÄRA NEUTRALT Lokalen tillhörde klass 1, vilket motsvarar hög status. Värdet ligger relativt nära gränsen mot god status, men andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter var små, vilket stöder klassningen. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet låg dock på gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Strömsbergs samhälle. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 LY Lyckebyån, Kättilsmåla Län: 10 Blekinge Beskuggning: 5-50 % Kommun: Karlskrona Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 13,8 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 423 IPS: 18,2 (klass 1) Antal räknade taxa: 42 TDI: 14,5 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,94 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,93 (klass 1) ACID: 5,05 (klass 3) Kommentar MÅTTLIGT SURT IPS-indexet motsvarade klass 1, hög status. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet, men andelarna näringskrävande (TDI) föroreningstoleranta (%PT) arter var små, vilket stöder klassningen. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Kättilsmåla samhälle. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

128 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Linnefors Län: 8 Kalmar Beskuggning: >50 % Kommun: Emmaboda Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 14,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 433 IPS: 13,5 (klass 3) Antal räknade taxa: 27 TDI: 30,5 (klass 1) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 2,24 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,69 (klass 3) ACID: 5,76 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar IPS-indexet motsvarade klass 3, måttlig status. Att andelen näringskrävande arter (TDI) inte var speciellt stor beror på att ca 86 % av samhället utgjordes av s.k. centriska kiselalger, som inte räknas med i TDI-indexet, eftersom de primärt anses vara planktiska. De finns dock ofta i rinnande vatten, framför allt när provtagningslokalen ligger nedströms en sjö. Flera arter bland dessa centriska kiselalger, t.ex. Aulacoseira ambigua som dominerade i detta prov, föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten. Om man vill ha ett bättre resultat för själva ån kan lokalen flyttas längre nedströms, för att minska sjöpåverkan. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet låg dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde Medins fö H 6Biologi 3) AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

129 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför), men inte med säkerhet tillhör den angivna arten Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5 Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7 Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7 Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7 Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7 Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum. 125

130 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Riksväg Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,1 Achnanthes sp. ACHS 4, ,5 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,1 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,9 Aulacoseira alpigena (Grunow) Krammer AUAL 4, ,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3, ,6 Aulacoseira crassipunctata Krammer AUCS 4, ,0 Aulacoseira lirata (Ehrenberg) Ross in Hartley ALIR 4, ,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,8 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,1 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,6 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,9 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,6 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,5 Eunotia sp. EUNS 5, ,7 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,7 Navicula sp. NASP 3, ,4 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,5 Nupela sp. NUPS 5, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,9 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,2 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,5 Staurosira oldenburgiana (Hustedt) Lange-Bertalot SODB 4, ,8 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 Stenopterobia delicatissima (Lewis) Brebisson ex Van Heurck STDE 5, ,2 SUMMA (antal skal): 429 SUMMA (antal taxa): 35 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 35 TDI (0-100): 25,7 ADMI (%): 40,1 Acidofil ( ): 233 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,56 % PT: 0,5 EUNO (%): 10,0 Circumneutral ( ): 550 Odefinierad ( ): 82 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,4 ACID: 6,07 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 135 Deformerade (%): 2,40 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 126

131 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Getasjökvarn Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,2 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,7 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3, ,9 Aulacoseira crassipunctata Krammer AUCS 4, ,0 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,7 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,9 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5, ,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,2 Eucocconeis alpestris (Brun) Lange-Bertalot EUAL 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,7 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,0 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,2 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,2 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,5 Gomphonema hebridense Gregory GHEB 4, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,0 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,2 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,5 Navicula sp. NASP 3, ,0 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,0 SUMMA (antal skal): 418 SUMMA (antal taxa): 32 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 32 TDI (0-100): 17,1 ADMI (%): 45,2 Acidofil ( ): 335 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,94 % PT: 0,0 EUNO (%): 20,6 Circumneutral ( ): 553 Odefinierad ( ): 29 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,2 ACID: 5,62 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 84 Deformerade (%): 2,43 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 127

132 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Västraby Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,9 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,2 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3, ,1 Aulacoseira italica (Ehrenberg) Simonsen var. tenuissima (Grunow) Simonsen AITE 4, ,0 Aulacoseira lacustris (Grunow) Krammer AULC 0, ,0 Aulacoseira lirata (Ehrenberg) Ross in Hartley ALIR 4, ,4 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,2 Encyonema sp. ENSP 4, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,7 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,8 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,3 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,3 Eunotia sp. EUNS 5, ,0 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,4 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,9 Gomphonema auritum A. Braun ex. Kützing GAUR 5, ,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,7 Gomphonema sp. GOMS 3, ,7 Gyrosigma obscurum (W. Smith) Griffith & Henfrey GOBS 2, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,5 Navicula sp. NASP 3, ,5 Navicula venerablis Hohn & Hellerman NVNB 0, ,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nupela sp. NUPS 5, ,5 Pinnularia nodosa (Ehrenberg) W. Smith var. nodosa PNOD 5, ,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,0 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,5 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4, ,4 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,0 SUMMA (antal skal): 410 SUMMA (antal taxa): 38 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 38 TDI (0-100): 21,9 ADMI (%): 4,9 Acidofil ( ): 320 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,25 % PT: 0,0 EUNO (%): 27,1 Circumneutral ( ): 185 Odefinierad ( ): 200 ADMI (µm): IPS (1-20): 17,6 ACID: 4,44 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 295 Deformerade (%): 2,60 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 128

133 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Fur RV Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,6 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,2 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3, ,4 Aulacoseira crassipunctata Krammer AUCS 4, ,9 Aulacoseira lacustris (Grunow) Krammer AULC 0, ,7 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Chamaepinnularia sp. CHSP 5, ,5 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,4 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,7 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,5 Eunotia circumborealis Lange-Bertalot & Nörpel ECIR 5, ,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,9 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Eunotia pectinalis (Kützing) Rabenhorst var. ventralis (Ehrenberg) Hustedt EPVE 4, ,5 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,2 Fragilaria spinarum Lange-Bertalot & Metzeltin FSPN 0, ,4 Fragilaria sp. FRAS 4, ,7 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,6 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,7 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,5 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,6 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,5 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Navicula venerablis Hohn & Hellerman NVNB 0, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,9 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 28:21-23 NVD3 5, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nupela sp. NUPS 5, ,2 Pinnularia nodosa (Ehrenberg) W. Smith var. nodosa PNOD 5, ,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,2 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales var. subconstricta (Grunow) Morales PPSC 4, ,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,1 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4, ,9 Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA 5, ,4 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,7 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4, ,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, ,9 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,2 SUMMA (antal skal): 424 SUMMA (antal taxa): 51 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 51 TDI (0-100): 30,5 ADMI (%): 15,6 Acidofil ( ): 134 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,90 % PT: 0,2 EUNO (%): 5,4 Circumneutral ( ): 269 Odefinierad ( ): 108 ADMI (µm): IPS (1-20): 16,1 ACID: 6,12 Acidobiont ( ): 26 Alkalifil ( ): 462 Deformerade (%): 2,53 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 129

134 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Stubblycke Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,5 Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,1 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3, ,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, ,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,8 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,9 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,9 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,7 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Eunotia sp. EUNS 5, ,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,9 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,7 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,9 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,3 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,5 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,9 Hygropetra balfouriana (Grunow ex Cleve) Krammer & Lange-Bertalot HYBA 4, ,2 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,9 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,5 Navicula difficillima Hustedt NDIF 5, ,9 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,7 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 28:21-23 NVD3 5, ,7 Neidium bisulcatum (Lagerstedt) Cleve NBIS 5, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Pinnularia subgibba Krammer var. undulata Krammer PSUN 0, ,2 Placoneis elginensis (Gregory) Cox PELG 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,7 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,9 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,5 SUMMA (antal skal): 428 SUMMA (antal taxa): 46 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 46 TDI (0-100): 18,4 ADMI (%): 42,1 Acidofil ( ): 236 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,42 % PT: 1,2 EUNO (%): 19,4 Circumneutral ( ): 521 Odefinierad ( ): 42 ADMI (µm): IPS (1-20): 17,9 ACID: 5,80 Acidobiont ( ): 9 Alkalifil ( ): 192 Deformerade (%): 2,52 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 130

135 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Kättilsmåla Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,9 Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3, ,9 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,8 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,4 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3, ,2 Aulacoseira granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2, ,2 Aulacoseira lirata (Ehrenberg) Ross in Hartley ALIR 4, ,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,4 Aulacoseira sp. AULS 3, ,5 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5, ,9 Cavinula cocconeiformis f. elliptica (Hustedt) Lange-Bertalot CCEL 5, ,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,9 Encyonema sp. ENSP 4, ,5 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,8 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,9 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,6 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,7 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,9 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,8 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,6 Gomphonema sp. GOMS 3, ,9 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,5 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,7 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,4 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,8 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,3 SUMMA (antal skal): 423 SUMMA (antal taxa): 42 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 42 TDI (0-100): 14,5 ADMI (%): 24,8 Acidofil ( ): 383 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,94 % PT: 0,5 EUNO (%): 30,3 Circumneutral ( ): 364 Odefinierad ( ): 57 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,2 ACID: 5,05 Acidobiont ( ): 17 Alkalifil ( ): 180 Deformerade (%): 2,60 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 131

136 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Linnefors Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,6 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald ACOP 4, ,2 Asterionella formosa Hassall AFOR 4, ,7 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,4 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3, ,4 Aulacoseira granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2, ,5 Aulacoseira lirata (Ehrenberg) Ross in Hartley ALIR 4, ,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Aulacoseira sp. AULS 3, ,7 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5, ,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,8 Diploneis elliptica (Kützing) Cleve DELL 5, ,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,8 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,3 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,5 Nitzschia nana Grunow NNAN 4, ,2 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, ,5 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,4 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,3 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): 433 SUMMA (antal taxa): 27 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 27 TDI (0-100): 30,5 ADMI (%): 1,6 Acidofil ( ): 83 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,24 % PT: 0,2 EUNO (%): 3,0 Circumneutral ( ): 157 Odefinierad ( ): 35 ADMI (µm): IPS (1-20): 13,5 ACID: 5,76 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 725 Deformerade (%): 2,67 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 132

137 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 Lokalbeskrivningar LY Lyckebyån, Riksväg 25 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4F NO Kommun: Emmaboda Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergdtröm, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 7 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 13,3 C Lokalens maxdjup: 0,8 m Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: häll Vegetationstyp, dom. 3: påväxtalger Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: > 50% Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass Sälg Vass Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vägbro/Väg måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 133

138 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Getasjökvarn RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4F NO Kommun: Emmaboda Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 10 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 13,2 C Lokalens maxdjup: 0,8 m Märkning av lokal: nedströms bro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: påväxtalger Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: 5-50% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: >50% Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Al Vass Dominerande 2: buskar Sälg Halvgräs Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Väg/Vägbro måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 134

139 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Västraby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4F NO Kommun: Emmaboda Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 12 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 13,7 C Lokalens maxdjup: 0,7 m Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: <5% Påväxtalger: 5-50% Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar Ask Halvgräs Dominerande 2: träd Pil - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Väg/Vägbro måttlig B: Lantbruk stark C: - saknas Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 135

140 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Fur RV 123 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Län: 10 Blekinge Top. Karta: 4F SO Kommun: Karlskrona Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): ja Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 12 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 13,9 C Lokalens maxdjup: 0,7 m Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: <5 % Fina block: >50% Påväxtalger: 5-50% Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass Björk Al Dominerande 2: träd - - Dominerande 3: buskar - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Väg stark B: Bostäder måttlig C: Samhälle måttlig Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 136

141 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Stubblycke RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Län: 10 Blekinge Top. Karta: 3F NO Kommun: Karlskrona Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 20 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,6 m Vattentemperatur: 12,8 C Lokalens maxdjup: 0,8 m Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: >50% Påväxtalger: 5-50% Grova block: saknas Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar Al - Dominerande 2: träd A - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass gräs/halvgräs/vass - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Väg måttlig B: Samhälle måttlig C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 137

142 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Kättilsmåla RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Län: 10 Blekinge Top. Karta: 3F NO Kommun: Karlskrona Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 9 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 1,2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 13 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 13,8 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: > 50% Fina block: >50% Påväxtalger: 5-50% Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Björk Mossor Dominerande 2: buskar Al - Dominerande 3: annan vegetation - - Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Väg måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 138

143 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY Lyckebyån, Linnefors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4F SO Kommun: Emmaboda Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): ja Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 4 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 14,1 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: >50% Mossor: 5-50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: 5-50% Grova block: saknas Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: blockmark Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Lönn Mossor Dominerande 2: buskar Asp - Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Industri måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 139

144 140 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10

145 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 11 BILAGA 11 Elfiske Metodik Resultat 141

146 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 11 Provtagning och analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , Metod: Elfiske i rinnande vatten i enlighet med Handledningen för Miljöövervakning, Kvalitativt elfiske Utvärdering Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Utvärderingen har följt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från år Då vattenföringen i Lyckebyån under perioden då elfiske utfördes (sensommar/höst) var hög kunde endast en av fyra lokaler provfiskas år Den lokal som fiskades var nr 14 Lyckebyån vid Stubbelycke. Station 8 Lyckebyån vid Västraby, 16 Lyckebyån vid Kättilsmåla och 16b Lyckebyån vid Mariefors kunde inte elfiskas p.g.a. hög vattenföring. Medins Biologi AB som ansvarar för fiskena var i området i mitten av augusti och redan då var vattenföringen mycket hög. Därefter besöktes lokalen vid några tillfällen och vid flera tillfällen kontaktades folk i området för information om vattennivåerna. Medins Biologi AB hade kontakt med Åsa Albertsson, avdelningschef på tekniska kontoret i Emmaboda, som bor i närheten av en av provpunkterna. Det gick inte någon gång under elfiskeperioden att elfiska aktuella lokaler. Vid fisketillfället upprättades ett elfiskeprotokoll med lokalbeskrivningar, metodangivelser och primärdata. Dessa data kan erhållas från elfiskeregistret (Sveriges Lantbruksuniversitet är datavärd för samtliga utförda elfisken). 142

147 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 11 Lyckebyån, Stubbelycke/Viökvarn Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) / Datum: Den aktuella elfiskelokalen är belägen strax uppströms en drygt 100 m lång hölja/sel. Det föreligger vandringshinder i form av dammar både upp och nedströms. Den provfiskade sträckan är strömmande och bedöms vara relativt väl lämpad för öring. Vid provfisketillfället var vattenföringen mycket hög och vädret mulet. Sammantaget försvårade detta provfisket avsevärt och endast ett kvalitativt provfiske utfördes. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95% konf. Täthet 95% konf. P värde (omgång) (skattat) intervall N/100m 2 intervall ÖRING ,0 0,0 ÖRING > ,8 0,0 1,1 0,0 0,6 OBESTÄMD KARPFISK 5 5,0 3,1 ÅL 1 2,5 1,5 0,4 0,6 0,8 Summa: 6 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/100m 2 Kommentar ÖRING OBESTÄMD KARPFISK ,2 0,2 ÅL ,5 4,5 17,9 0,6 2,8 Int, Lit, Lax Artskydd Tol, Röd(Cr), GloRöd Summa: 21,3 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , biologi.se 143

148 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 11 Lyckebyån, Stubbelycke/Viökvarn Elprovfiske 2 (2) Koordinat: / Datum: Längdfördelning Antal 5 ÖRING Beståndsutveckling Längd (mm) Antal/100 m Öring >0+ Öring * 00* 01 * Data saknas/inget provfiske utfört År VIX (VattendragsIndeX) VIX värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi) 0,09 Otillfredsställande 0,15 0,14 0,47 gräns till god status 0,43 måttlig dålig status VIX värde 1 VIX Gräns till god status 1 P värden för delindex 0,8 0,6 0,4 0,8 0,6 0,4 0, * Data saknas/inget provfiske utfört År 0,2 Sammanfattning Årets provfiske var kvalitativt, av denna anledning är resultatet inte direkt jämförbart med de tidigare undersökningarna. Fångsten av öring var dock mycket sparsam, i det avseendet avvek inte resultatet från de föregående årens. Vid samtliga undersökningar sedan 1998 har den totala skattade tätheten av öring legat under 5 individer per 100 kvadratmeter. De låga tätheterna av öring samt förekomst av toleranta arter som den rödlistade ålen har resulterat i överlag låga värden på VIX. Den ekologiska statusen klassades enligt VIX som otillfredställande. Utifrån årets och tidigare års provfiskeresultat bedömer vi denna statusklassning vara korrekt. 0 Täthet av öring och lax/ 100 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , biologi.se 144

149 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 12 BILAGA 12 Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning 145

150 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 12 Lokalnamn X Kord Y Kord Provtagnings- ph Alkalinitet Kondukt Färg datum - mekv/l ms/m mg Pt/l Kronobergs län Visjön utlopp ,10 0,046 3, Visjön utlopp ,41 0,079 4, Mosjön utlopp ,26 0,070 3, Mosjön utlopp ,47 0,127 4, Lövsjön utlopp ,34 0,116 4, Lövsjön utlopp ,56 0,213 5, Transjön-Bodaskogsjö utl ,16 0,058 5, Transjön-Bodaskogsjö utl ,49 0,103 6, Kalmar län Svartegöl utlo ,75 0,064 5,11 69 Svartegöl utlo ,63 0,203 8, Ubbemålasjön utlo ,08 0,105 6, Ubbemålasjön utlo ,42 0,250 9, Yggerydssjön mitt ,74 0,029 4, Yggerydssjön mitt ,37 0,083 5, Yen utlo ,93 0,119 5, Yen utlo ,74 0,205 6, Ellingsmålasjön utlo ,22 <0,010 5, Ellingsmålasjön utlo ,10 0,096 7, Er-sjön inlo ,15 0,150 8, Er-sjön inlo ,08 0,130 7, Er-sjön inlo ,43 0,172 7, Er-sjön inlo ,52 0,233 8, Er-sjön inlo ,13 0,155 7, Er-sjön inlo ,18 0,105 7, Flädingstorpasjön utlo ,01 0,085 6, Flädingstorpasjön utlo ,24 0,180 8, Kvarnmålen uppstr kdos ,87 0,066 6, Kvarnmålen uppstr kdos ,87 0,075 6, Kvarnmålen uppstr kdos ,35 0,043 5, Kvarnmålen uppstr kdos ,45 0,084 5, Stekaremåla-dammen ,28 0,141 7, Åleberg uppstr k-dos ,04 <0,010 7, Åleberg uppstr k-dos ,02 <0,010 7, Åleberg uppstr k-dos ,31 <0,010 6, Åleberg uppstr k-dos ,09 <0,010 7, Åleberg uppstr k-dos ,26 <0,010 7, Mansamåla ,38 <0,010 4, Mansamåla ,05 0,093 5, Grönösjön utlo ,56 0,024 3, Grönösjön utlo ,13 0,087 4, Åforsdammen utlo ,62 0,188 7, Åforsdammen utlo ,53 0,163 7, Åforsdammen utlo ,04 0,134 5, Bredasjösjön utlo ,32 0,137 6, Bredasjösjön utlo ,53 0,283 9, Löften utlo ,34 0,231 7, Löften utlo ,27 0,120 7, Törn utlo ,95 0,112 7, Törn utlo ,91 0,179 7, Törn utlo ,85 0,169 7, Långasjö väg ,37 <0,010 5, Långasjö väg ,83 0,086 8, Trollamålabäcken ,89 0,043 7, Trollamålabäcken ,21 0,141 9, Skärsjön utlo ,44 0,272 9,32 87 Skärsjön utlo ,42 0,199 7, Kässjö utlo ,08 0,106 7, Kässjö utlo ,66 0,186 7, Kässjö utlo ,75 0,222 7, Alsjösjön utlo ,03 0,054 3,28 80 Alsjösjön utlo ,85 0,234 8, Kässjö inlo ,23 0,123 7, Kässjö inlo ,76 0,205 7, Blekinge län Bettagölens utl bäck 109:205, vid väg ,82-0,049 6,03 L:byån vid Långemåla ,75 0,082 8,16 LILLÅN 109 vid Åstugan ,96 0,053 6, Långasjöns utl.bäck vid Strågsj109: ,82 0,030 6, Porsgölens utl bäck 109:172 nära Gisasjön ,50 0,024 5,98 LILLÅN 109 vid Åstugan ,65 0,143 6, Långasjöns utl.bäck vid Strågsj109: ,70 0,124 5, MOSSJÖN MITT,NORR 109:192 (IK53) ,16 0,194 8,69 70 ST HAVSJÖN MITT 109: ,38 0,152 7,

151

152 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: