Recipientkontrollen i ÄTRAN Ätrans Vattenråd

Transkript

1 Recipientkontrollen i ÄTRAN 2010 Ätrans Vattenråd

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Ätrans Vattenråd Ingemar Alenäs Tel: E-post: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Håkan Olofsson Håkan Olofsson Susanne Holmström Håkan Olofsson Tel alt E-post: Omslagsfoto: Ätran vid Svenljunga 13a. (Foto: Medins Biologi AB) Tryckt:

3 ÄTRAN 2010 Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...5 Rapportens utformning...5 Undersökningarna...5 Avrinningsområdet...5 Föroreningsbelastande verksamheter...8 RESULTAT...9 Lufttemperatur och nederbörd...9 Vattenföring...10 Surhet och försurning...12 Organiskt material och syreförhållanden...14 Ljusförhållanden...16 Fosfor...18 Kväve...20 Klorofyll och siktdjup...22 Metaller i vatten...23 Metaller i vattenmossa...24 Ämnestransporter och arealförluster...25 Bottenfauna...30 Plankton...31 REFERENSER...32 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd...33 BILAGA 2. Föroreningsbelastande verksamheter...39 BILAGA 3. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, Samordnad recipientkontroll...43 BILAGA 4. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, Nationell miljöövervakning...53 BILAGA 5. Temperatur- och syreprofiler i sjöar...57 BILAGA 6. Vattenföring, transport och arealspecifika förluster...61 BILAGA 7. Metaller i vattenmossa...67 BILAGA 8. Bottenfauna...69 BILAGA 9. Plankton...99 BILAGA 10. Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning...105

4

5 ÄTRAN 2010 Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Ätrans Vattenråd utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Ätrans avrinningsområde. Undersökningarna är avsedda att beskriva den samlade påverkan på Ätrans vattensystem och syftar således inte i första hand till att påvisa enskilda anläggningars inverkan. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år ALcontrol AB har ansvarat för uppdraget sedan augusti Temperatur, nederbörd och vattenföring I Ulricehamn var årsmedeltemperaturen 4,7 C, vilket var 1,2 grader kallare än normal temperatur för perioden Noteras bör att årsmedeltemperaturen år 2010 var den lägsta som uppmätts sedan I Ulricehamn föll 798 mm nederbörd under år 2010, vilket var ca 12 % mindre än normal nederbörd för perioden Årsmedelvattenföringen i Ätran vid mynningen i havet var 54 m 3 /s år 2010, vilket var ca 12 % lägre än medelvärdet för perioden Den högsta dygnsmedelvattenföringen i ån uppmättes den 1:a april. Vattenföringen vid mynningen i havet var då 189 m 3 /s. Försurningstillstånd De kalkrika jordlagren i avrinningsområdets övre delar ger Ätran en naturligt god motståndskraft mot försurning. Mindre biflöden i nedre delen av avrinningsområdet är dock försurningshotade och kalkas därför. Vid flertalet av de undersökta lokalerna i rinnande vatten var motståndskraft mot försurning mycket god vid årets undersökningar. I Lillån och Högvadsån var motståndskraft mot försurning något lägre. Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett nära neutralt vatten vid samtliga provtagna lokaler i huvudfåran samt i flertalet biflöden. I Lillån var vattnet svagt surt. Undersökningarna av bottenfauna i rinnande vatten inom ramen för recipientkontrollen visade inga tecken på negativ påverkan av försurning. Bedömt utifrån växtplankton syntes heller inga tecken på försurningspåverkan i Åsunden. Organiskt material och syretillstånd Vattnet i Ätrans huvudfåra samt provtagna biflöden innehöll överlag måttligt höga till höga halter av organiskt material. I Pineboån och Vinån var halterna låga. Vid flera lokaler syns en signifikant trend med ökande halter under perioden De högsta halterna uppmättes generellt åren , vilket kan vara en effekt av förändringar i skogsmarken efter stormarna Gudrun och Per. Vid samtliga lokaler i rinnande vatten var syretillståndet tillfredsställande med halter över 7 mg syre/l (d.v.s. syrerikt tillstånd) vid samtliga provtagningstillfällen. Detta visar på god syresättning och begränsad påverkan från syretärande ämnen. Riktvärdet för syrehalt i laxfiskvatten (>7 mg/l) underskreds inte vid någon lokal. Miljökvalitetsnormen för syrehalt i laxfiskvatten (>9 mg/l vid 50 % av mättillfällena) uppnåddes i samtliga provpunkter i rinnande vatten år Ljusförhållanden Merparten av vattendragen var betydligt till starkt brunfärgade vid årets undersökningar. De högsta värdena uppmättes i Jälmån, Assman och Lillån. Vattnets färg har ökat signifikant i Ätran under perioden och den tydligaste ökningen skedde under 1990-talet. Den långsiktiga brunifiering som syns i Ätran sedan mitten av 1990-talet kan antagligen till stor del förklaras av ökande temperaturer, ökad nederbörd och ökande vattenföring som karakteriserade stora delar av 1990-talet. Det minskade nedfallet av sura svavelföreningar anses dock av en del vara den viktigaste drivkraften bakom brunifieringen. Ökad humusupplagring i marken och 1

6 ÄTRAN 2010 Sammanfattning minskat nedfall av sura svavelföreningar tillsammans med ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning verkar sammantaget kunna ge förutsättningar för höga färgvärden i Ätran. Näringsstatus Statusen med avseende på näringsämnen bedömt utifrån fosforhalter, siktdjup och klorofyll redovisas i Tabell I. Samtliga provpunkter, med undantag av Vinån och Åsunden, bedömdes uppnå god eller hög status med avseende på fosfor. I Åsunden uppnåddes inte heller god status med avseende på klorofyll. I Ätran vid Falkenberg har årsmedelhalterna för fosfor minskat från ca 27 till ca 19 µg/l under perioden (data från SLU). Vid samtliga övriga lokaler i rinnande vatten, med undantag av Pineboån och Vinån, har fosforhalterna signifikant minskat under perioden Den totala transporten i Ätran vid Falkenberg år 2010 blev ca 34 ton fosfor. Av den totala transporten av fosfor har punktkällornas bidrag beräknats motsvara ca 3 %, utan hänsyn tagen till retention i vattensystemet. Transporten av fosfor har varierat mycket under perioden För hela perioden syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av fosfor från Ätran till havet. Inte heller i relation till vattenföringen för samma period syns någon tendens till minskning eller ökning av fosfortransporten. Tabell I. Klassning av näringsstatus vid de undersökta lokalerna med utgångspunkt från fosfor, siktdjup och klorofyll. Klassningen baseras på data från H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status. Hänsyn har tagits till andel jordbruksmark för Vinån. Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll 2 Ätran nedstr Böne G 4 Ätran uppstr Åsarp G 6 Ätran Vist kyrka G 7b Pineboån G 11 Ätran Forsa G 13a Ätran upps Svenlj. H 15 Ätran Axelfors H A2 Jälmån H A11 Sämån H A15 Månstadsån G A4 Assman H 16 Ätran Ledet H B5 Lillån H 18a Ätran Skåpanäs H 20 Ätran Ätrafors H D16 Högvadsån Sumpaf. H D4 Högvadsån utlopp H V2 Vinån Faurås O 24 Ätran Falkenberg H 3 Lönern G G G 9 Åsunden M H ej G 10 Yttre Åsunden G H G A12 Sämsjön H H G B2 V Fegen H H H D11 Tjärnesjön H H G Kväve Vid merparten av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten var kvävehalterna höga. Endast i Vinån, som är det mest jordbruksdominerade biflödet, var kvävehalterna mycket höga. Lägst halter uppmättes i Lillån där halterna bedömdes vara måttligt höga. Vid samtliga lokaler, med undantag av Pineboån, har kvävehalterna signifikant minskat under perioden Under 1970-, 1980 och 1990-talet låg kvävehalterna i Ätran vid Falkenberg kring 1200 µg/l. Sedan mitten av 1990-talet har halterna minskat signifikant till ca 900 µg/l. Den totala transporten i Ätran vid Falkenberg år 2010 blev ca 1600 ton kväve (varav ca 870 ton nitrat + nitritkväve). Av den totala transporten av kväve har punktkällornas bidrag beräknats motsvara ca 7 % av kvävet under år 2010, utan hänsyn tagen till retention i vattensystemet. För hela perioden syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av kväve från Ätran till havet. Tendensen är dock att kvävetransporten inte ökat i samma omfattning som vattenföringen under samma period, vilket tyder på att halterna har minskat. De flödesviktade årsmedelhalterna av kväve visar på signifikant minskande kvävehalter vid Ätrans mynning, särskilt sedan mitten av 1990-talet. 2

7 ÄTRAN 2010 Sammanfattning Metaller i vatten och vattenmossa Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar, inom ramen för den nationella miljöövervakningen, motsvarade genomgående mycket låga till låga halter samt halter i nivå med naturliga bakgrundshalter för södra Sverige, d.v.s. ingen tydlig metallpåverkan kan styrkas. Resultaten visade också att gällande gränsvärden och miljökvalitetsnormer för metaller i vatten inte överskreds. Metallhalterna i vattenmossa år 2010 var mestadels låga och i nivå med bakgrundshalter för Sverige. Störst avvikelse från naturliga bakgrundshalter noterades för krom i Ätran nedom Svenljunga och vid Axelfors. Jämfört med uppströms Svenljunga som referens var dock avvikelsen liten vid båda dessa punkter (1,5 respektive 1,8 ggr referenspunktens halt). Kromhalterna i Ätran nedom Svenljunga och vid Axelfors har signifikant minskat med ca 80 % sedan år Bottenfauna Samtliga fem provtagna lokaler i rinnande vatten (5g Ätran vid Nybygget, 6 Ätran vid Vist kyrka, 15 Ätran vid Axelfors, 24 Ätran vid Tullbron och D16 Högvadsån vid Sumpafallen) bedömdes som nära neutrala med avseende på surhet, samt ha en god eller hög status med avseende på eutrofiering. Resultaten från sjön Åsunden visade på hög status, på gränsen till god, med avseende på eutrofiering. Bedömningarna har varit likartade under 2000-talet och de senaste årens statusklassningar var jämförbara med tidigare års påverkansbedömningar. Bottenfaunan på lokal 15, Axelfors, indikerade dock en liten påverkan från annat än surhet eller eutrofiering. Vid undersökningarna av bottenfaunan påträffades flera ovanliga arter. Den rödlistade nattsländan Setodes punctatus känd från endast lokal 24, Tullbron, i hela Skandinavien påträffades åter vid årets undersökning. Även den rödlistade bäcksländan Brachyptera braueri påträffades vid denna lokal samt lokal D16 i Högvadsån. Vid dessa två lokaler samt lokal 5g i Ätran påträffades även flera andra ovanliga arter. Artantalet och diversiteten var dessutom höga, varför lokalerna bedömdes ha mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. Plankton Planktonundersökningen i augusti 2010 i Åsunden visade på måttligt näringsrika förhållanden. Åsunden klassas som skogssjö, som om den vore helt opåverkad av mänsklig verksamhet skulle vara näringsfattig eller mycket näringsfattig. Åsunden bedömdes därför som tydligt påverkad av näringsämnen. Åsunden bedömdes ha måttlig näringsstatus med utgångspunkt från växtplankton. p.g.a. en stor mängd eutrofiindikatorer. 3

8 4 ÄTRAN 2010 Sammanfattning

9 ÄTRAN 2010 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Ätrans Vattenråd utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Ätrans avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från ALcontrol AB har ansvarat för uppdraget sedan Ätrans Vattenråd bildades vid årsmötet den 28:e maj Vattenrådet ersatte då Ätrans vattenvårdsförbund som bildades Ätrans Vattenråd är en sammanslutning mellan olika aktörer som har ett direkt intresse av Ätran. Kontaktperson för Ätrans Vattenråd är: Ingemar Alenäs, Falkenbergs kommun, Falkenberg, Rapportens utformning I denna rapports huvuddel redovisas resultaten kortfattat. Metodik, analysresultat samt mer information om de biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilaga. I årsrapporten för 2008 redovisades tidsserier och treårsbedömningar ( ) enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999 och 2007) vid samtliga provtagningslokaler. Denna typ av redovisning återkommer vart tredje år, nästa gång efter undersökningarna år Undersökningarna Undersökningarna 2010 utfördes i enlighet med kontrollprogram daterat Undersökningarna är avsedda att beskriva den samlade påverkan på Ätrans vattensystem och syftar således inte i första hand till att påvisa enskilda anläggningars inverkan. I kontrollprogrammet ingår totalt 31 provtagningspunkter (Karta 1). Vilka undersökningar som utförts vid respektive provtagningspunkt framgår av Tabell 1. Under 2010 utfördes analyser av fysikaliska och kemiska parametrar, metaller i vattenmossa samt bottenfauna och växtplankton inom ramen för den samordnade recipientkontrollen. Samtliga provtagningsmoment har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Samtliga fysikaliska och kemiska analyser samt metaller i vattenmossa har utförts av ALcontrol AB. Samtliga analyser har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium i enlighet med gällande standard. Bottenfauna och växtplankton har provtagits, artbestämts och utvärderats av Medins Biologi AB. Såväl provtagning som analys av bottenfauna och växtplankton har utförts av ackrediterad personal. Avrinningsområdet Ätran har sitt källflöde ca 10 km öster om Ulricehamn. Den rinner först norrut genom Lönern sedan åt sydväst ner till Ulricehamn och vidare genom sjöarna Åsunden och Yttre Åsunden. Den fortsätter genom Svenljunga och passerar den Halländska kustslätten innan den rinner ut i Kattegatt vid Falkenberg. Jordlagren domineras av morän. I dalgångarna finns isälvsavlagringar. I norra delen av avrinningsområdet är dessa kalkhaltiga. Vid kusten och i Ätradalen upp till trakten av Ätrafors dominerar ishavsavlagringar av bl.a. lera och sand. Avrinningsområdet är 3342 km² (SMHI 1995) varav vattenareal utgör ca 6 %, skogsmark ca 59 %, åkermark ca 11 %, betesmark ca 5 % och övrig mark ca 19% (SCB 2008). 5

10 ÄTRAN 2010 Bakgrund Ê Ê Ätran 13a Såken # Ê # Ê # # # # Ê Ê ULRICEHAMN Ê # Ê Ê Ê Ê # # Ê # Ê # 10 ## Ê# # # Ê Ê SVENLJUNGA # # A15 TRANEMO # A4 11 Assman Åsunden Månstadsån 5f 9 # A2 # 6 7b A12 Jälmån 5g Ätran # Ê Ê # Sämån A11 2 Ê Lönern 3 4 # FALKENBERG V2 # Kattegatt D4 # 24 Vinån Ê Ê Ê Ê Ê # # Ê # # D16 20 Högvadsån Ätran Ê D11 Ê # Ê Ê Ê Tjärnasjön Ê # # 17a # 18a Ê Ê Ê # # # 16 # B5 Lillån B2 Fegen Ê # Kalvån ## # # Ê B10 B11 Sankmark Skogsmark Öppen mark Tätorter Sjöar Vattendrag # Provtagningslokaler Ê Kommunalt avloppsreningsverk Karta 1. Ätrans avrinningsområde med provtagningspunkter och kommunala avloppsreningsverk. Digitala kartskikt med markanvändning, sjöar och vattendrag har erhållits från Lantmäteriverket i Gävle (medgivande I 2011/00013). Avrinningsområdets gräns har erhållits från SMHI. 6

11 ÄTRAN 2010 Bakgrund Tabell 1. Ätrans provtagningspunkter och undersökningsprogram. Punkterna är ordnade så att punkter/biflöden högst upp i vattensystemet redovisas först. FK = fysikaliska och kemiska undersökningar (2, 6 resp. 12 ggr per år), MM= metaller i vattenmossa, BF = bottenfauna, KL = klorofyll och PL = växtplankton Nr Vattendrag Provpunkt X-koord Y-koord Undersökningsprogram 2 Ätran nedstr Böne FK6 BF* 3 Lönern yta djupaste punkten FK2 KL Lönern botten djupaste punkten FK2 BF* 4 Ätran uppstr Åsarp FK12 BF* 5f Ätran nedstr Timmele MM 5g Ätran Nybygget BF 6 Ätran Vist kyrka FK12 BF 9 Åsunden yta djupaste punkten FK6 KL4 PL Åsunden botten djupaste punkten FK2 BF 7b Pineboån f.d. Järnvägsbron FK12 10 Yttre Åsunden yta djupaste punkten FK2 KL Yttre Åsunden botten djupaste punkten FK2 BF* 11 Ätran Forsa FK6 13a Ätran upps Svenljunga FK6 MM BF* 14 Ätran neds Svenljunga MM 15 Ätran Axelfors FK12 MM BF A2 Jälmån uppstr Tranemo FK6 MM BF* A11 Sämån nedstr reningsanl FK12 BF* A12 Sämsjön yta djupaste punkten FK2 KL Sämsjön botten djupaste punkten FK2 BF* A15 Månstadsån uppstr Tranemo FK6 MM A4 Assman Örsås FK12 MM BF* 16 Ätran Ledet FK6 B10 Lillån uppstr Sjötofta MM B11 Lillån nedstr Sjötofta MM B2 V Fegen yta djupaste punkten FK2 KL PL* V Fegen botten djupaste punkten FK2 BF* B5 Lillån Mölneby FK12 MM 17a Ätran Norrströmmen MM BF* 18a (PMK1) Ätran Skåpanäs FK12 MM 20 Ätran Ätrafors FK6 D11 Tjärnesjön yta djupaste punkten FK2 KL PL* Tjärnesjön botten djupaste punkten FK2 BF* D16 Högvadsån Sumpafallen FK6 MM2 BF D4 Högvadsån utloppet FK12 V2 Vinån Faurås FK12 BF* 24 (PMK2) Ätran Falkenberg FK12 MM BF * = prov tas vart tredje år (2011). 7

12 ÄTRAN 2010 Bakgrund Föroreningsbelastande verksamheter Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun/verksamhet fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamheter inom Ätrans avrinningsområde i för ändamålet speciellt anpassade mallar. Informationen i Bilaga 2 är en sammanställning av inrapporterade uppgifter. Ätran påverkas, liksom andra vattensystem, av diffusa utsläpp som härrör från jord- och skogsbruk samt enskilda avlopp, dagvatten och lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet inom Ätrans avrinningsområde redovisas i Bilaga 2. För respektive punktkälla redovisas typ av verksamhet, koordinater, närmaste provtagningspunkt nedströms, recipient, utsläpp av totalkväve och totalfosfor samt övriga kända utsläpp. Den dominerande källan för tillförsel av fosfor i Ätrans avrinningsområde är enligt SMED (Svenska MiljöEmissionsData, PLC5 uppdaterad ) jordbruksverksamhet (ca 41 %). Den därnäst största utsläppskällan är skogsmark (ca 21 %). Enskilda avlopp, avloppsreningsverk och dagvatten står för vardera ca 5-7 % av tillförseln. Totalt beräknas ca 44 ton fosfor i genomsnitt belasta vattensystemet per år. Den största antropogena delen av tillförseln sker via jordbruksverksamhet (ca 58 %) och därefter enskilda avlopp (ca 18 %), avloppsreningsverk (ca 13 %) och dagvatten (ca 7 %). Enligt SMED:s beräkningar är den dominerande källan för tillförsel av kväve i Ätrans avrinningsområde jordbruksverksamhet (ca 50 %) tätt följd av skogsmark (24 %). Betydande tillförsel sker också via luftnedfall på sjöar (ca 8 %) och avloppsreningsverk (ca 8 %). Totalt beräknas ca 2400 ton kväve belasta vattensystemet. Den största antropogena delen av tillförseln sker via jordbruksverksamhet (ca 59 %) och därefter avloppsreningsverk (ca 16 %) och nedfall på sjöar (ca 14 %). Belastningen från kända punktkällor inrapporterade från respektive kommun och/eller verksamhet redovisas som ca 1,1 ton fosfor och ca 110 ton kväve samt från Elmo Leather ca 7,6 kg krom under år Den största punktkällan med avseende på kväve och fosfor år 2010 var Ulricehamn ARV följt av Tranemo ARV, Ullared ARV och Svenljunga ARV. Jämfört med i slutet av 1990-talet redovisar punktkällorna en minskning av fosfor- och kväveutsläppen till Ätran med i storleksordningen %. Kromutsläppen från Elmo Leather har minskat med ca % de senaste 5-6 åren. Trots att punktutsläppen utgör en förhållandevis liten del av den totala näringsbelastningen kan den lokala påverkan vara betydande. Framför allt i mindre vattendrag kan påverkan från en punktkälla vara stor. Effekten av ett punktutsläpp på recipienten beror till stor del på spädningsfaktorn d.v.s. utsläppets storlek i förhållande till flödet eller storleken på recipienten. Även omblandningsförhållande kan ha stor betydelse. Vid utsläpp i sjöar och långsamrinnande vatten kan ibland utsläppsvatten, som kan vara mycket saltrikt, sjunka till botten och täcka stora områden utan att omblandas. 8

13 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Lufttemperatur och nederbörd RESULTAT OCH DISKUSSION Väderförhållandena har stor betydelse för vattenkvaliteten. Nedbrytningen av syreförbrukande ämnen ökar med stigande temperatur till följd av den ökade biologiska aktiviteten, vilket i sin tur kan bidra till försämrade syreförhållanden. Temperatur och nederbörd styr avrinningen från omkringliggande marker och har därmed också stor betydelse för transporten och belastningen av bl.a. fosfor, kväve och organiska ämnen. Algblomningar sommartid gynnas av perioder med stabilt väder med sol och värme och svaga vindar. I Ulricehamn var årsmedeltemperaturen 4,7 C, vilket var 1,2 grader kallare än normal temperatur för perioden Noteras bör att årsmedeltemperaturen år 2010 var den lägsta som uppmätts sedan I januari och februari samt oktober, november och december var det kallare än normalt (Figur 1). I december noterades nytt temperaturrekord för månaden (sett till perioden ) med -8,5 C jämfört med tidigare rekord -8,0 från år I juli var medeltemperaturen mycket över den normala. Medeltemperaturen övriga månader var förhållandevis normala. I Ulricehamn föll 798 mm nederbörd under år 2010, vilket var ca 12 % mindre än normal nederbörd för perioden De mest nederbördsrika månaderna blev juli, augusti och november med 115, 143 och 109 mm (Figur 2). Framför allt i januari, mars och april samt juni och december föll mindre nederbörd än normalt. Januari och april blev mycket nederbördsfattiga månader. Årsmedeltemperaturer och årsnederbörd för perioden redovisas i Figur 5 och Figur Temperatur ( C) 250 Nederbörd (mm) J F M A M J J A S O N D Figur 1. Månadsmedeltemperatur i Ulricehamn 2010 (staplar). Normaltemperatur är markerad med heldragen linje. Högsta och lägsta månadsmedeltemperatur för samma period anges med streckade linjer (källa: SMHI). 9 0 J F M A M J J A S O N D Figur 2. Månadsnederbörd i Ulricehamn 2010 (staplar). Normalnederbörd är markerad med heldragen linje. Största och minsta månadsnederbörd för samma period anges med streckade linjer (källa: SMHI).

14 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Vattenföring Vattenföringen år 2010 vid samtliga S-HYPE stationer och vattenföringsstationer som ingår i kontrollprogrammet redovisas i Bilaga 6. I texten och figurerna nedan redovisas vattenföringen i Ätran vid mynningen i havet enligt (S-HYPE ). Årsmedelvattenföringen i Ätran vid mynningen i havet var 54 m 3 /s år 2010, vilket var ca 12 % lägre än medelvärdet för perioden De högsta månadsmedelvattenföringarna under året uppmättes i april och november (Figur 3). Den högsta dygnsmedelvattenföringen i ån uppmättes den 1:a april. Vattenföringen vid mynningen i havet var då 189 m 3 /s (Figur 4), vilket kan jämföras med den högsta beräknade dygnsmedelvattenföringen under perioden på 355 m 3 /s ( ). Lägre vattenföring än normalt under år 2010 uppmättes framför allt under perioden januari-mars samt i juli och december. Vattenföringen under perioden har varierat betydligt mellan olika år (Figur 7). Från 1990 och fram till 2008 ökade vattenföringen signifikant, men den förhållandevis låga vattenföringen år 2009 och 2010 bröt denna signifikanta trend Vattenföring (m 3 /s) J F M A M J J A S O N D Figur 3. Månadsmedelvattenföring i Ätran vid mynningen i havet år Normalvattenföring är markerad med heldragen linje. Högsta och lägsta månadsmedelvattenföring för samma period anges med streckade linjer. Data avser modellerad vattenföring enligt SMHI:s S-HYPE Vattenföring (m 3 /s) Dygnsmedelvattenföring 2010 Dygnsmin Dygnsmax Dygnsmedelvattenföring Dygnsnummer Figur 4. Dygnsmedelvärden för vattenföring i Ätran vid mynningen i havet (delavrinningsområde ) år 2010, jämfört med normal, högsta och lägsta dygnsmedelvattenföring för perioden Data avser modellerad vattenföring enligt SMHI:s S-HYPE. 10

15 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Årsmedeltemperatur (grader C) Figur 5. Årsmedeltemperatur i Ulricehamn (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden Årsnederbörd (mm) Figur 6. Årsnederbörden i Ulricehamn (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Figur 7. Årsmedelvattenföring i Ätran vid mynningen i havet (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. Data avser modellerad vattenföring enligt SMHI:s S-HYPE. 11

16 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Surhet och försurning Ätrans huvudfåra är väl skyddad mot försurning tack vare de kalkrika jordlagren i de nordliga delarna av avrinningsområdet. Sämån och Månstadsån har också ett naturligt skydd mot försurning tack vare den omgivande kalkrika och lättvittrade jordbruksmarken. I viss mån gäller det även Assman eftersom Månstadsån är ett biflöde till denna. Såkenån, Jälmån, Lillån och Högvadsån är däremot försurningspåverkade och kalkas därför. Vid flertalet av de undersökta lokalerna i rinnande vatten var buffertkapaciteten (motståndskraft mot försurning) mycket god (d.v.s. alkalinitet högre än 0,20 mekv/l; som årsmedianvärden). I Lillån och Högvadsån var motståndskraft mot försurning något lägre, men inom ramen för bedömningen god (d.v.s. alkalinitet mellan 0,10 och 0,20 mekv/l). I samtliga provtagna lokaler var motståndskraften mot försurning i nivå med eller bättre än normalt. Årsmedianvärdena för ph-värde motsvarade ett nära neutralt vatten (d.v.s. ph-värde >6,8) vid samtliga provtagna lokaler i huvudfåran samt i flertalet biflöden. I Lillån var vattnet svagt surt (ph-värde mellan 6,5 och 6,8). I Figur 8 redovisas årslägsta ph-värden jämfört med normala årsminimivärden. Vid samtliga lokaler uppmättes tillfredsställande ph-värden, d.v.s. ph-värden >6,0. Lägst ph-värde uppmättes i Lillån (ph-värde 6,4). Generellt föreligger ingen risk för biologiska försurningsstörningar om phvärdet ligger över 6,0. Vid i stort sett alla lokaler syns en signifikant trend med ökande phvärden under perioden Det är framför allt i de mindre vattendragen i avrinningsområdets perifera delar som försurningseffekter brukar framträda. Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning täcker in även mindre vattendrag som inte ingår i recipientkontrollen. Resultaten från Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning redovisas i Bilaga 10. 8,0 ph-värde 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 2 Ätran nedstr Böne 4 Ätran uppstr Åsarp 6 Ätran Vist kyrka 7b Pineboån 11 Ätran Forsa 13a Ätran upps Svenlj. 15 Ätran Axelfors A2 Jälmån A11 Sämån A15 Månstadsån A4 Assman 16 Ätran Ledet B5 Lillån 18a Ätran Skåpanäs 20 Ätran Ätrafors D16 Högvadsån Sumpaf. D4 Högvadsån utlopp V2 Vinån Faurås 24 Ätran Falkenberg Figur 8. Årslägsta ph-värden i Ätrans avrinningsområde år 2010 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden av årslägsta värden samt högsta respektive lägsta årslägsta värde den närmast föregående sexårsperioden). Under den heldragna linjen ökar riskerna för biologiska försurningsskador. 12

17 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Försurningstillståndet i Ätrans avrinningsområde, bedömt utifrån årslägsta värden för alkalinitet, redovisas i Karta 2. I datamaterialet ingår såväl resultat från den samordnade recipientkontrollen som länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning. Lönern, Åsunden, Yttre Åsunden och Sämsjön har en naturlig mycket god motståndskraft mot försurning. Tjärnesjön och V Fegen är betydligt mer försurningskänsliga. Vid sjöprovtagningarna i mars och augusti 2010 var motståndskraften mot försurning god i V Fegen och Tjärnesjön. I övriga sjöar var motståndskraften mycket god. Samtliga sjöar hade ett nära neutralt ytvatten vid båda provtagningarna. Karta 2. Försurningstillståndet i Ätrans avrinningsområde (bedömt utifrån årslägsta värde för alkalinitet under år 2010). I datamaterialet ingår såväl resultat från den samordnade recipientkontrollen (stora punkter) som länsstyrelserna kalkeffektuppföljning (små punkter). 13

18 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Organiskt material och syreförhållanden Vattnet i Ätrans huvudfåra samt provtagna biflöden innehöll överlag måttligt höga till höga halter av organiskt kol (TOC) (Figur 9). I Pineboån och Vinån var halterna låga. I Pineboån och Ätran vid Axelfors var halterna år 2010 något lägre än normalt (Figur 9). Vid övriga lokaler var halterna i nivå med de senaste årens resultat. Vid flera lokaler syns en signifikant trend med ökande halter under perioden De högsta halterna uppmättes generellt åren , vilket kan vara en effekt av förändringar i skogsmarken efter stormarna Gudrun och Per. Vid samtliga lokaler i rinnande vatten var syretillståndet tillfredsställande med halter över 7 mg/l (d.v.s. syrerikt tillstånd) vid samtliga provtagningstillfällen. Detta visar på god syresättning och begränsad påverkan från syretärande ämnen. Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är >7 mg/l (SFS 2001:554). Detta riktvärde underskreds inte vid någon lokal varken i Ätrans huvudfåra eller i provtagna biflöden. Miljökvalitetsnormen för syrehalt i laxfiskvatten är >9 mg/l vid 50 % av mättillfällena (SFS 2001:554). Detta uppnåddes i samtliga provpunkter i rinnande vatten år Vid sjöprovtagningarna i mars och augusti var halterna av TOC i Lönern, Åsunden, Yttre Åsunden och V Fegen i genomsnitt måttligt höga. I Sämsjön och Tjärnesjön var halterna i genomsnitt låga. Av de undersökta sjöarna noterades syrefritt eller nästan syrefritt bottenvatten i Yttre Åsunden i mars och augusti samt i Tjärnesjön i mars. Vid syrebrist i sjöars bottenvatten kan fosfor frigöras från sedimenten varvid den interna fosforbelastningen ökar. Resultaten från årets undersökningar visade tydligt högre fosforhalter vid botten än vid ytan i Yttre Åsunden i mars, Sämsjön i augusti samt Tjärnesjön i mars och augusti. Temperatur- och syrgasprofiler i de undersökta sjöarna redovisas i Bilaga TOC (mg/l) Ätran nedstr Böne 4 Ätran uppstr Åsarp 6 Ätran Vist kyrka 7b Pineboån 11 Ätran Forsa 13a Ätran upps Svenlj. 15 Ätran Axelfors A2 Jälmån A11 Sämån A15 Månstadsån A4 Assman 16 Ätran Ledet B5 Lillån 18a Ätran Skåpanäs 20 Ätran Ätrafors D16 Högvadsån Sumpaf. D4 Högvadsån utlopp V2 Vinån Faurås 24 Ätran Falkenberg Figur 9. Årsmedelvärden av halter organiskt kol (TOC) i Ätrans avrinningsområde år 2010 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen utgör gränsen mellan låga och måttligt höga halter organiskt material. Över den heldragna linjen är halterna höga. 14

19 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Karta 3. Syretillståndet i Ätrans avrinningsområde (bedömt utifrån årslägsta syrehalter 2010). 15

20 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Ljusförhållanden Figur 10 visar årsmedelvärden av vattenfärg mätt som absorbans 420 nm filtrerat (abs/5 cm) i Ätrans avrinningsområde jämfört med "normala" värden (absorbansvärden för åren har beräknats utifrån Färg visuell enligt ekvation som anges i Bilaga 3). Merparten av vattendragen var betydligt till starkt färgade vid årets undersökningar. De högsta värdena uppmättes i Jälmån, Assman och Lillån. I Ätran vid Forsa och i Pineboån var vattnet måttligt färgat. Vattnets färg bestäms i huvudsak av två faktorer, dels belastning av organiskt material från tillrinnande vattendrag, dels vattnets omsättningstid. Belastningen av organiskt material från tillrinnande vattendrag anses i litteraturen i sin tur bero på ett flertal faktorer som t.ex: tillrinningsområdets storlek, andel sjöyta, andel skog och myrmark, specifik avrinning, grundvattenytans läge i markprofilen, jordmån, vegetationstyp, trädslag, markanvändning, punktkällor, klimat- och väderförhållanden, dräneringstäthet i skog och myrmark samt markens ph-värde. I Lillån var vattenfärgen år 2010 starkare än vad som tidigare uppmätts. Vid övriga lokaler var vattenfärgen lägre eller i nivå med de senaste årens resultat. Vattnets färg har ökat signifikant i Ätran under perioden och den tydligaste ökningen skedde under 1990-talet, då absorbansen generellt ökade från ca 0,10 till ca 0,20 abs/5 cm vid Falkenberg. Absorbansen har inte ökat linjärt utan visar på stora variationer mellan olika provtagningstillfällen. Kortsiktiga förändringar i Ätran verkar till stor del vara kopplade till säsongsvariationer och/eller växlingar i väderförhållanden (framför allt nederbörd/avrinning). Den långsiktiga brunifiering som syns i Ätran sedan mitten av 1990-talet kan antagligen till stor del förklaras av ökande temperaturer, ökad nederbörd och ökande vattenföring som karakteriserade stora delar av 1990-talet. Ökande nederbördsmängder höjer grundvattennivån så att mer av vattentransporten i marken kan ske i de humusrika jordlagren. 0,35 0,30 Absorbans 420 nm filtrerat (abs/5 cm) 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 2 Ätran nedstr Böne 4 Ätran uppstr Åsarp 6 Ätran Vist kyrka 7b Pineboån 11 Ätran Forsa 13a Ätran upps Svenlj. 15 Ätran Axelfors A2 Jälmån A11 Sämån A15 Månstadsån A4 Assman 16 Ätran Ledet B5 Lillån 18a Ätran Skåpanäs 20 Ätran Ätrafors D16 Högvadsån Sumpaf. D4 Högvadsån utlopp V2 Vinån Faurås 24 Ätran Falkenberg Figur 10. Årsmedelvärden av absorbans 420 nm filtrerat i Ätrans avrinningsområde år 2010 jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt färgat. 16

21 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Högre temperaturer ökar nedbrytningen av det organiska materialet, vilket gör dessa mer lättrörliga i marken. Det minskade nedfallet av sura svavelföreningar anses dock av en del vara den viktigaste drivkraften bakom brunifieringen (Donald T. Monteith et al. 2007). I marken finns en stor pool av potentiellt urlakbart organiskt material som står i ph-beroende jämvikt med löst organiskt material i markvattnet. När marken blir mindre sur förskjuts jämvikten så att en större andel organiskt material tillförs markvattnet, och på så sätt ökar humusläckaget. Ökad humusupplagring i marken och minskat nedfall av sura svavelföreningar tillsammans med ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning verkar sammantaget kunna ge förutsättningar för höga humushalter och vattenfärg i Ätran. Vid samtliga vattendragslokaler var vattnet måttligt till betydligt grumligt (Karta 4). Starkast grumligt var vattnet i Vinån. Vid årets undersökningar var vattnet i Ätran i Forsa något grumligare jämfört med de senaste årens resultat, p.g.a. starkt grumligt vatten vid provtagningen i augusti. Vid flertalet lokaler syns en signifikant ökning av vattnets grumlighet under perioden Karta 4. Grumlighet i Ätrans avrinningsområde (bedömt utifrån årsmedelvärden av turbiditet år 2010). 17

22 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Fosfor Med undantag av Vinån var fosforhalterna, vid samtliga lokaler i rinnande vatten, låga till måttligt höga. I Vinån, som är den mest jorbruksdominerade biflödet, var fosforhalten hög. Vid 18 av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten motsvarade fosforhalterna vid årets mätningar hög eller god status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen i vattendrag (Karta 5) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007). Den tydligast påverkade lokalen med avseende på fosfor var Vinån, där fosforhalterna motsvarade otillfredsställande status. För bedömningar av näringsstatus med utgångspunkt från treårsmedelvärden se sammanfattningen Tabell I på sidan 2. I rapporten för år 2009 anges att Ätran nedströms Böne bedömdes ha måttlig status med avseende på fosfor, men efter justering av absorbansvärdena (se Bilaga 3) ändrades bedömningen till god. Vid 11 lokaler i rinnande vatten, däribland Ätran vid Axelfors, Ätran vid Ledet och Månstadsån och Högvadsån var fosforhalterna vid årets mätningar lägre än normalt. Inte vid någon lokal var fosforhalterna högre än normalt. Fosforhalten i Ätran vid Skåpanäs har signifikant minskat för hela perioden från mitten av 1960-talet och fram till 2010 från ca 25 µg/l till ca 16 µg/l, d.v.s. med ca 35 % (data från SLU). I Ätran vid Falkenberg har årsmedelhalterna för fosfor minskat från ca 27 till ca 19 µg/l under perioden Vid samtliga övriga lokaler i rinnande vatten, med undantag av Pineboån och Vinån, har fosforhalterna signifikant minskat under perioden I Lönern och Åsunden var årsmedelhalterna för fosfor måttligt höga (bedömt utifrån medelvärde av samtliga provtagningstillfällen år 2010). I övriga sjöar var fosforhalterna låga. God eller hög näringsstatus med avseende på totalfosfor uppnåddes i samtliga sjöar med undantag av Åsunden där bedömningen blev måttlig. Bedömningen baseras dock bara på två prov per sjö (vinter och sommar) Totalfosfor (µg/l) Ätran nedstr Böne 4 Ätran uppstr Åsarp 6 Ätran Vist kyrka 7b Pineboån 11 Ätran Forsa 13a Ätran upps Svenlj. 15 Ätran Axelfors A2 Jälmån A11 Sämån A15 Månstadsån A4 Assman 16 Ätran Ledet B5 Lillån 18a Ätran Skåpanäs 20 Ätran Ätrafors D16 Högvadsån Sumpaf. D4 Högvadsån utlopp V2 Vinån Faurås 24 Ätran Falkenberg Figur 11. Årsmedelvärden av fosforhalter i Ätrans avrinningsområde år 2010 jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen anger gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Beräknade referensvärden (Naturvårdsverket 2007) markeras med cirklar. Hänsyn har tagits till andel jordbruksmark för Vinån. 18

23 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion I Lönern, Åsunden, Yttre Åsunden och Sämsjön har fosforhalterna minskat signifikant under perioden För Tjärnesjön och V Fegen finns data för perioden Halterna har tenderat att minska även i dessa sjöar under denna period. Karta 5. Näringsstatus i Ätrans avrinningsområde, bedömt endast utifrån årsmedelhalter av totalfosfor år 2010 samt referensvärden beräknade enligt förenklad metod (Naturvårdsverket 2007). För treårsbedömningar se Tabell I i sammanfattningen. Hänsyn har tagits till andel jordbruksmark för Vinån. 19

24 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Kväve Vid merparten av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten var kvävehalterna höga (Figur 12). Endast i Vinån, som är det mest jordbruksdominerade biflödet, var kvävehalterna mycket höga. Lägst halter uppmättes i Lillån där halterna bedömdes vara måttligt höga. I de sex provtagna sjöarna var kvävehalterna höga i Lönern, Åsunden och Yttre Åsunden medan halterna var måttligt höga i Sämsjön, V Fegen och Tjärnesjön. Inte vid någon av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten var kvävehalterna högre jämfört med de senaste årens resultat (Figur 12). I Vinån var totalkvävehalterna lägre än normalt. Även nitratkvävehalterna var lägre än normalt vid denna lokal. Vid samtliga provtagningslokaler i såväl huvudfåra som biflöden var kvävehalterna vid årets mätningar tydligt förhöjda jämfört med naturliga ursprungliga halter, vilket visar att kvävebelastningen i form av luftföroreningar jämte kväveförluster från jordbruksmark och skogsmark är av stor betydelse. Särskilt påtaglig var skillnaden från beräknade naturliga ursprungshalter i jordbruksområden, d.v.s. före inflödet i Åsunden samt på kustslätten i Halland. I dessa områden är andelen nitratkväve också förhållandevis stor. Den i särklass tydligast påverkade lokalen med avseende på kväve var Vinån. Vid samtliga lokaler, med undantag av endast Pineboån, har kvävehalterna signifikant minskat under perioden Kvävehalterna i Ätran vid Skåpanäs ökade tydligt från mitten av 1960-talet och fram till mitten av 1980-talet från ca 600 till ca 1000 µg/l (data från SLU). De senaste åren har kvävehalterna vid Skåpanäs dock signifikant minskat igen från ca 1000 µg/l till ca 700 µg/l. Under 1970-, 1980 och 1990-talet låg kvävehalterna i Ätran vid Falkenberg kring 1200 µg/l, vilket är ca fem gånger högre än den naturliga bakgrundsnivån. Sedan mitten av 1990-talet har halterna minskat signifikant till ca 900 µg/l Totalkväve (µg/l) Ätran nedstr Böne 4 Ätran uppstr Åsarp 6 Ätran Vist kyrka 7b Pineboån 11 Ätran Forsa 13a Ätran upps Svenlj. 15 Ätran Axelfors A2 Jälmån A11 Sämån A15 Månstadsån A4 Assman 16 Ätran Ledet B5 Lillån 18a Ätran Skåpanäs 20 Ätran Ätrafors D16 Högvadsån Sumpaf. D4 Högvadsån utlopp V2 Vinån Faurås 24 Ätran Falkenberg Figur 12. Årsmedelvärden av kvävehalter i Ätrans avrinningsområde år 2010 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Vit stapeldel anger nitratkvävehalten. Den prickade linjen anger gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. 20

25 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Karta 6. Kvävetillståndet i Ätrans avrinningsområde (bedömt utifrån årsmedelvärden av totalkväve år 2010). 21

26 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Klorofyll och siktdjup Siktdjupet i sjöar är ett mått på vattnets optiska egenskaper och kan bl.a. användas vid uppskattning av bottenvegetationens utbredning. Siktdjupet beror dels på planktonförekomst och dels på vattnets färg och grumlighet. Klorofyllhalten används som ett mått på växtplanktonbiomassan i sjöar och ingår som en parameter för bedömning av sjöars näringsstatus. I Lönern, Yttre Åsunden, V Fegen och Tjärnesjön bedömdes klorofyllhalterna i augusti vara låga (Figur 13). I Sämsjön var halten måttligt hög och i Åsunden var halten hög. Halterna i Lönern var under åren högre än vad som tidigare uppmätts i denna sjö sedan Resultaten från 2009 och 2010 visade dock åter lägre halter. Framför allt i Yttre Åsunden, men även i Åsunden och Sämsjön var halterna år 2010 förhållandevis höga jämfört med vad som uppmätts de senaste sex åren. I Åsunden och Sämsjön har motsvarande halter uppmätts tidigare (år 2000 i Åsunden och 2004 i Sämsjön), men i Yttre Åsunden var halten år 2010 den högsta under hela perioden Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) uppnåddes god status eller bättre med avseende på klorofyll i Lönern, Yttre Åsunden, V Fegen och Tjärnesjön. Åsunden och Sämsjön uppnådde ej god status (bedömt utifrån augustivärden 2010). För treårsbedömningar se Tabell I i sammanfattningen. I Lönern och Yttre Åsunden var siktdjupet litet vid årets mätningar (Figur 14). Övriga sjöar hade ett måttligt siktdjup. I Yttre Åsunden och V Fegen var siktdjupet år 2010 förhållandevis litet jämfört med vad som uppmätts de senaste sex åren. I båda dessa sjöar har dock motsvarande eller lägre siktdjup uppmätts tidigare år (åren 1999 och 2000 i V Fegen samt 1995 och 2003 i Yttre Åsunden). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) uppnåddes hög eller god status med avseende på siktdjup i samtliga undersökta sjöar (bedömt utifrån augustivärden 2010) Klorofyll augusti (µg/l) 0 3 Lönern 9 Åsunden 10 Yttre Åsunden A12 Sämsjön B2 V Fegen D11 Tjärnesjön Lönern 9 Åsunden 10 Yttre Åsunden A12 Sämsjön B2 V Fegen D11 Tjärnesjön 5 6 Siktdjup augusti Figur 13. Klorofyllhalt i Ätrans sjöar. Augustivärden av ytprover år 2010 (staplar), jämfört med "normala" värden (högsta respektive lägsta augustivärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan låg och måttligt hög halt. Över den heldragna linjen är halten hög. Figur 14. Siktdjup i Ätrans sjöar, augusti år 2010 (staplar), jämfört med "normala" värden (högsta respektive lägsta augustivärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan stort och måttligt siktdjup. Ovanför den heldragna linjen är siktdjupet litet. 22

27 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Metaller i vatten Metaller i vatten undersöks inom ramen för den nationella milöövervakningen i Ätran vid Falkenberg. Årsmedelhalter av metaller i vatten som ingår Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet (rapport 4913) redovisas i Tabell 2. Samtliga analysresultat för metaller i vatten redovisas i Bilaga 4. Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade genomgående mycket låga till låga halter (klass 1 och 2 av 5). Måttligt höga halter (klass 3) eller högre (klass 4 och 5) som årsmedelvärden erhölls inte för någon metall. Överlag har metallhalterna i Ätran vid Falkenberg under perioden legat i nivå med naturliga bakgrundshalter för södra Sverige, d.v.s. ingen tydlig metallpåverkan kan styrkas. Årsmedelhalten för koppar år 2005 översteg gränsen till måttligt höga halter p.g.a. en anmärkningsvärt hög kopparhalt vid provtagningen i mars 2005, då vattnet var extremt grumligt. I Naturvårdsverkets Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (2008) anges gränsvärden för krom (3 µg/l), zink (3-8 µg/l, beroende på hårdhet och avser tillförd zinkhalt över bakgrundshalt som utifrån Naturvårdsverkets kan antas ligga kring 4 µg/l) och koppar (4 µg/l) i inlandsvatten. Dessa värden gäller dock koncentrationer i den fas som erhålls efter filtrering genom ett 0,45 µm filter. Samtliga ytvattenanalyser inom denna undersökning har utförts utan filtrering, vilket generellt ger högre halter. En bedömning av de ofiltrerade proverna från Ätran vid Falkenberg visar årsmedelhalter under gränsvärdena i samtliga fall med undantag av zink år I Naturvårdsverkets Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten (2008) anges effektrelaterade miljökvalitetsnormer för kadmium (0,08-0,25 µg/l), beroende på vattnets hårdhet), bly (7,2 µg/l), kvicksilver (50 ng/l) och nickel (20 µg/l). Även dessa värden gäller koncentrationer efter filtrering. En bedömning av de ofiltrerade proverna från Ätran vid Falkenberg visar årsmedelhalter under miljökvalitetsnormerna i samtliga fall. Tabell 2. Årsmedelhalter (µg/l) av metaller i vatten i Ätran år 2010 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913) Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Ätran vid Falkenberg 1,0 3,3 0,016 0,29 0,24 0,69 0,38 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Tabell 3. Statusklassning metaller i vatten år 2010 enligt Naturvårdsverket (2008a och 2008b) Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni Hg Ätran vid Falkenberg U U U U U U U U = underskrider Ö = överskrider 23

28 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Metaller i vattenmossa Metallhalterna i vattenmossa år 2010 var mestadels låga (Tabell 4) och i nivå med bakgrundshalter för Sverige (Naturvårdsverket 1999). Halterna var också generellt i nivå med normala halter för respektive provtagningspunkt under den senaste femårsperioden. Störst avvikelse från naturliga bakgrundshalter noterades för krom i Ätran nedom Svenljunga och vid Axelfors. Jämfört med uppströms Svenljunga som referens var dock avvikelsen liten vid båda dessa punkter (1,5 respektive 1,8 ggr referenspunktens halt). Kromhalterna i Ätran nedom Svenljunga och vid Axelfors har signifikant minskat med ca 80 % sedan år I Ätran längre nedströms, vid Norrströmmen, Skåpanäs och Falkenberg var kromhalterna i nivå med uppströms Svenljunga. I Lillån nedom Grytsjöbäcken i Sjötofta var halterna av arsenik och bly något förhöjda jämfört med Lillån ovan Grytsjöbäcken i Sjötofta. För övriga metaller noterades ingen tydlig skillnad mellan dessa lokaler. För bly, koppar och antimon i Ätran ovan Svenljunga samt bly i Högvadsån vid Ullared var halterna något förhöjda jämfört med övriga provpunkter. Jämfört med undersökningar i Viskan uppmättes de högsta halterna av bly, koppar och antimon i Viskan nedströms Borås. Kromhalterna i Ätran nedom Svenljunga och vid Axelfors låg i nivå med halterna i Viskan nedströms Borås. För övriga metaller var halterna i de båda åarna likvärdiga. Tabell 4. Halter av metaller i vattenmossa i Ätran 2010 bedömda enligt Naturvårdsverket För järn och antimon saknas bedömningsgrunder As Pb Fe Cd Cu Cr Hg Ni Zn Sb Plats Station mg/kg Ts Ätran nedom Timmele 5f 2,0 6, , ,3 0,10 5,7 76 <0,27 Ätran ovan Svenljunga 13a 1, , ,9 0,082 4, ,48 Ätran nedom Svenljunga 14 1,9 5, , ,5 0,097 5,7 93 <0,30 Ätran vid Axelfors 15 3,5 8, , ,8 0,085 6,6 93 0,30 Assman ovan Tranemo A2 1,4 6, , ,3 0,087 4,0 71 <0,29 Månstadsån ovan Tranemo A15 1,8 5, , ,7 0,081 4,8 77 <0,27 Assman vid utloppet A4 1,3 5, , ,8 0,084 4,4 71 <0,25 Lillån ovan Grytsjöbäcken i Sjötofta B10 2,1 7, , ,0 0,093 4,6 80 <0,25 Lillån nedom Grytsjöbäcken i Sjötofta B11 4, , ,0 0,13 5,2 100 <0,34 Lillån vid utloppet i Ätran B5 2,0 7, , ,8 0,11 4,9 73 <0,25 Ätran vid Norrströmmen 17a 1,6 4, , ,5 0,099 4,2 68 <0,25 Ätran vid Skåpanäs 18a 1,5 4, , ,3 0,11 4,9 79 <0,25 Högvadsån vid Ullared (vår) D16 1,7 7, ,0 16 1,9 0,064 3,9 93 <0,25 Högvadsån vid Ullared D16 2, ,0 16 2,8 0,11 4,6 110 <0,25 Ätran vid Falkenberg PMK2 2,0 5, , ,2 0,12 6,0 130 <0,25 Bedömning Färg Klass Mycket låga halter 1 Låga halter 2 Måttligt höga halter 3 Höga halter 4 Mycket höga halter 5 Bedömningsgrunder saknas X.X 24

29 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Ämnestransporter och arealförluster Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts för 15 delavrinningsområden inom Ätrans avrinningsområde. Transporter, arealspecifika förluster samt inrapporterade punktkällor inom respektive delavrinningsområde redovisas i Tabell 5 (fosfor) och Tabell 6 (kväve). I tabellerna framgår också belastningen från respektive punktkälla i jämförelse med totala transporten vid respektive provpunkt där transporten beräknats. I Bilaga 6 redovisas månadstransporter vid respektive provtagningspunkt. Den totala transporten i Ätran vid Falkenberg år 2010 blev ca 34 ton fosfor, ca 1600 ton kväve (varav ca 870 ton nitrat + nitritkväve) och ca ton organiskt kol (TOC) (Figur 16 till Figur 18). De största transporterna av fosfor skedde i november p.g.a. hög vattenföring och hög fosforhalt. Den största transporten av kväve skede vid månadsskiftet mars/april. Tabell 5. Transporter, arealförluster samt utsläpp av fosfor från punktkällor för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Fosforutsläpp Nr område omr. sport 2010 förlust % av transport areal P P vid km 2 ton/år kg/ha/år ton/år provpunkt 2 Ätran nedströms Böne 97 0,56 0,057 Hössna ARV 0,0001 0,02 4 Ätran uppströms Åsarp 257 1,6 0,064 6 Ätran vid Vist Kyrka 355 2,6 0,074 N Åsarp ARV 0,037 1 Trädet ARV 0,006 0,2 Timmele ARV 0, Ätran vid Forsa 645 3,7 0,058 Ulricehamn ARV 0,25 7 Marbäck ARV 0,007 0,2 Hulu ARV 0,002 0,05 Länghem ARV 0,012 0,3 13a Ätran uppströms Svenljunga 974 5,4 0,055 Dannike ARV 0,004 0,06 Aplared ARV 0,008 0,1 Hillared ARV 0,014 0,3 Sexdrega ARV 0,004 0,07 15 Ätran vid Axelfors ,1 0,050 Svenljunga ARV 0,060 1 Elmo Leather 0,050 1 A11 Sämån 43 0,25 0,057 Gällstad ARV 0, A4 Assman 657 3,7 0,057 Dalstorp ARV 0,012 0,3 Nittorp ARV 0,001 0,03 Åstafors ARV 0,002 0,05 Tranemo ARV 0,17 5 B5 Lillån 523 2,3 0,045 Sjötofta ARV 0,002 0,09 Håcksvik ARV 0,003 0,1 Fegen ARV 0,005 0,2 18a Ätran vid Skåpanäs ,065 Axelfors ARV 0,001 0,007 Ö Frölunda ARV 0,001 0,007 Mårdaklev ARV 0,001 0, Ätran vid Ätrafors ,050 Ätran ARV 0,071 0,6 Gällared ARV 0,018 0,1 D16 Högvadsån Sumpafallen 384 1,9 0,051 Överlida ARV 0,009 0,5 Mjöbäck ARV 0,005 0,3 Älvsered ARV 0,028 1 Lia ARV 0,008 0,4 Fagered ARV 0,007 0,4 Ullared ARV 0,20 10 Källsjö ARV 0,010 0,5 D4 Högvadsån utloppet 477 3,6 0,075 Köinge ARV 0,033 0,9 Okome ARV 0,003 0,08 V2 Vinån 62 1,6 0,26 24 Ätran vid Falkenberg ,10 Vessigebro ARV 0,021 0,06 TOT 1,1 3 25

30 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Vattenföringen år 2010 var ca 1 % högre än långtidsmedelvattenföringen för perioden medan fosfor- och kvävetransporten år 2010 var ca 10% mindre än medeltransporten för perioden Transporten av organiskt kol (mätt som TOC) år 2010 var ca 25 % större än medeltransporten för perioden Av den totala transporten av fosfor och kväve från Ätrans vattensystem ut till havet har punktkällornas bidrag beräknats motsvara ca 3 % av fosforn och ca 7 % av kvävet under år 2010, utan hänsyn tagen till retentionen i vattensystemet. Tabell 6. Transporter, arealförluster samt utsläpp av kväve från punktkällor för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Kväveutsläpp Nr område omr. sport 2010 förlust % av transport areal N N vid km 2 ton/år kg/ha/år ton/år provpunkt 2 Ätran nedströms Böne ,1 Hössna ARV 0,20 0,4 4 Ätran uppströms Åsarp ,3 6 Ätran vid Vist Kyrka ,6 N Åsarp ARV 1,6 0,7 Trädet ARV 0,72 0,3 Timmele ARV 7, Ätran vid Forsa ,0 Ulricehamns ARV Marbäck ARV 0,99 0,5 Hulu ARV 0,53 0,3 Länghem ARV 1,5 0,8 13a Ätran uppströms Svenljunga ,5 Dannike ARV 0,88 0,3 Aplared ARV 1,5 0,5 Hillared ARV 0,89 0,3 Sexdrega ARV 1,1 0,3 15 Ätran vid Axelfors ,7 Svenljunga ARV 11 3 Elmo Leather 3,3 0,9 A11 Sämån ,9 Gällstad ARV 4,0 19 A4 Assman ,4 Dalstorp ARV 3,1 1 Nittorp ARV 0,35 0,2 Åstafors ARV - - Tranemo ARV 18 8 B5 Lillån ,7 Sjötofta ARV 0,68 0,5 Håcksvik ARV - - Fegen ARV 0,45 0,3 18a Ätran vid Skåpanäs ,5 Axelfors ARV - - Ö Frölunda ARV 0,35 0,04 Mårdaklev ARV 0,29 0,04 20 Ätran vid Ätrafors ,7 Ätran ARV 1,1 0,1 Gällared ARV 0,26 0,03 D16 Högvadsån Sumpafallen ,6 Överkida ARV 0,78 0,4 Mjöbäck ARV 0,92 0,5 Älvsered ARV 0,95 0,5 Lia ARV 0,24 0,1 Fagered ARV 0,10 0,06 Ullared ARV 8,8 5 Källsjö ARV 0,56 0,3 D4 Högvadsån utloppet ,8 Köinge ARV 1,1 0,4 Okomme ARV 0,36 0,1 V2 Vinån Ätran vid Falkenberg ,9 Vessigebro 3,7 0,2 TOT

31 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Transporten av fosfor har varierat mycket under perioden (Figur 16). Skillnaderna mellan transporterna olika år följer i stort variationerna i vattenföringen (Figur 15). För hela perioden syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av fosfor från Ätran till havet. Inte heller i relation till vattenföringen för samma period syns någon tendens till minskning eller ökning av fosfortransporten. Även beräknade flödesviktade årsmedelhalter för fosfor (Figur 19) under perioden visar stora variationer och ingen signifikant trend till sjunkande eller stigande fosforhalter vid Ätrans mynning kan styrkas. För hela perioden syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av kväve från Ätran till havet (Figur 17). Tendensen är dock att kvävetransporten inte ökat i samma omfattning som vattenföringen under samma period, vilket tyder på att halterna har minskat. De flödesviktade årsmedelhalterna av kväve (Figur 20) visar också på signifikant minskande kvävehalter vid Ätrans mynning, särskilt sedan mitten av 1990-talet. Minskningen har i genomsnitt varit i storleksordningen ca 5 µg N/l per år räknat från slutet av talet. Transporten av organiskt kol (Figur 18) har ökat signifikant särskilt sedan mitten av 1990-talet. Transporten de två senaste åren var dock lägre än toppnoteringarna Även flödesviktade halter visar en mycket tydlig ökning (Figur 21) där de fem senaste åren har haft de högsta halterna. Ökningen har i genomsnitt varit i storleksordningen ca 0,2 mg TOC/l per år eller ca 400 ton TOC/år räknat från slutet av 1980-talet. För Ätrans avriningsområde i sin helhet, beräknat vid Falkenberg, var arealförlusten för fosfor 0,10 kg/ha,år (måttligt hög förlust) medan arealförlusten för kväve var 4,9 kg/ha,år (hög förlust) (se Tabell 5 och Tabell 6) Vattenföring (m 3 /s) Figur 15. Årsmedelvattenföring i Ätran vid Falkenberg under perioden (staplar). Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden. 27

32 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion 70 Fosfortransport (ton/år) Figur 16. Årstransporter av totalfosfor i Ätran vid Falkenberg under perioden (staplar). Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden. Kvävetransport (ton/år) Figur 17. Årstransporter av totalkväve i Ätran vid Falkenberg under perioden (hela stapellängden). Svarta staplar anger transporter av nitrat+nitritkväve. Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden för totalkvävetransporten Transport av organiskt kol (TOC) (ton/år) Figur 18. Årstransporter av organiskt material (TOC) i Ätran vid Falkenberg under perioden (staplar). Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden. 28

33 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Flödesviktad fosforhalt (µg/l) Figur 19. Flödesviktade årsmedelhalter av fosfor i Ätran vid Falkenberg under perioden (staplar). Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden Flödesviktad kvävehalt (µg/l) Figur 20. Flödesviktade årsmedelhalter av totalkväve i Ätran vid Falkenberg under perioden (hela stapellängden). Svarta staplar anger flödesviktade halter av nitrat+nitritkväve. Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden för totalkvävetransporten. 14 Flödesviktad halt av organiskt kol (TOC) (mg/l) Figur 21. Flödesviktade årsmedelhalter av organiskt kol (TOC) i Ätran vid Falkenberg under perioden (staplar). Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden. 29

34 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Bottenfauna I kontrollprogrammet för Ätran år 2010 ingår undersökningar bottenfaunan vid fem provplatser i rinnande vatten (5g Ätran vid Nybygget, 6 Ätran vid Vist kyrka, 15 Ätran vid Axelfors, 24 Ätran vid Tullbron och D16 Högvadsån vid Sumpafallen) samt i två provplatser i en sjö (Åsunden). P.g.a. för höga vattenflöden under hösten provtogs vissa provplatser på våren Resultaten från undersökningarna av bottenfauna redovisas i detalj i Bilaga 8. Rinnande vatten Samtliga lokaler i rinnande vatten bedömdes som nära det neutrala med avseende på surhet, samt ha en god eller hög status med avseende på eutrofiering. Bedömningarna har varit likartade under 2000-talet, och de senaste årens statusklassningar var jämförbara med tidigare års påverkansbedömningar. Vid lokal 6, Vist kyrka, har antalet arter minskat betydligt jämfört med tidigare år. Troligtvis beror detta på svåra provtagningsförhållanden med hög vattennivå. Bottenfaunan på lokal 15, Axelfors, indikerade en störning från annat än surhet eller eutrofiering. Värdena på både artantal och individtätheter har vid flera undersökningstillfällen under 2000-talet varit förhållandevis låga på denna lokal, i förhållande till vattendragets storlek, lokalkvalitet och provtagningsförhållanden. Årets resultat är dock det bästa sedan 2004 och statusen med avseende på annan påverkan har ändrats från måttlig till god. Vid undersökningarna av bottenfaunan påträffades flera ovanliga arter. Den rödlistade nattsländan Setodes punctatus känd från endast lokal 24, Tullbron, i hela Skandinavien, påträffades åter vid årets undersökning. Även den rödlistade bäcksländan Brachyptera braueri påträffades vid denna lokal samt lokal D16 i Högvadsån. Vid dessa två lokaler samt lokal 5g i Ätran påträffades även flera andra ovanliga arter. Artantalet och diversiteten var dessutom höga varför lokalerna bedömdes ha mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. Sjö Resultaten från sjön Åsunden visade på måttligt näringsrika på gränsen till näringsfattiga förhållanden. Sjön ligger i nära anslutning till tätorten Ulricehamn och tillförsel av näringsämnen skapar sannolikt periodvis ansträngda syreförhållanden i sjöns djuphålor. Bottenfaunan bedömdes inte vara påverkad av näringsämnen/organisk belastning, det vill säga bedömdes ha hög status med avseende på eutrofiering i såväl profundalytan som sublitoralytan. Bedömningen var dock ett gränsfall till god status. Jämfört med tidigare års undersökningar har förhållandena i Åsunden varit relativt stabila vad gäller artantal och indexvärden. 30

35 ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Plankton Planktonundersökningen i augusti år 2010 i Åsunden visade på måttligt näringsrika förhållanden. Åsunden klassas som skogssjö som om den vore helt opåverkad av mänsklig verksamhet skulle vara näringsfattig eller mycket näringsfattig. Åsunden bedömdes därför som tydligt påverkad av näringsämnen. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder hade Åsunden en måttligt stor biomassa av växtplankton. Artsammansättningen och det uträknade trofiindexet (Hörnström 1979) visade på måttlig näringsrikedom. Växtplanktonbiomassan dominerades i år av kiselalgen Tabellaria flocculosa var. asterionelloides. Pansarflagellaten Ceratium hirundinella som dominerade biomassan förra året fanns även i stor mängd vid årets undersökning (Figur 22). Enligt Naturvårdverkets bedömningsgrunder (2007) får Åsunden god status (treårsmedel). Men mängden eutrofiindikatorer är stor och TPI är högt. I Medins expertbedömning klassades därför sjön till måttlig status. Biomassan av blågrönalger brukar inte utgöra någon större andel av den totala biomassan. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedömdes ändå som tydlig i Åsunden. Det förekommer flera potentiellt toxiska släkten av blågrönalger som under gynnsamma förhållanden skulle kunna massutvecklas. I år påträffades tre sådana släkten. Biomassan av planktiska alger har de flesta år varierat kring 1 och 2 mg/l. Vissa år sticker dock ut (Figur 23) blommade kiselalgen Tabellaria flocculosa var. asterionelloides vilket förklara den höga biomassan det året. Vid undersökningarna för år 1999, 2007 och 2010 var det också kiselalger som dominerade biomassan. I måttligt näringsrika och näringsrika sjöar kan väderstyrda mellanårsvariationen få stor effekt på de planktiska algerna vilket kan orsaka stor variation i t.ex. biomassa. Biomasa mg/l 8 Trof iindex Figur 22. Kiselalgen Tabellaria flocculosa var. asterionelloides (nere t.h.) dominerade biomassan i Åsunden i augusti Även pansarflagellaten Ceratium hirundinella (nere t.v.) förekom rikligt. Foto: Medins Biologi AB Figur 23. Biomassa av planktiska alger och trofiskt index (Hörnström 1979) från undersökningar gjorda sedan på provpunkt 9 Åsunden, Undersökningen 1990 var kvalitativ, så biomassan var inte beräknad. 0 31

36 ÄTRAN 2010 Referenser REFERENSER ALCONTROL AB 2000, -01, -02, -03, -04, -05, -06, -07, -08, -09, -10. Ätrans Vattenvårdsförbund, Ätran 1999, 2000, -01, -02, -03, -04, -05, -06, -07, -08, -09. ANDERSSON, U., HENRIKSSON, L Ätrans Vattenvårdsförbund, Ätran under 50 år. BERGSTRÖM, S-E., HENRIKSSON L., Marks kommun, 1990, -91, -92, -93, -94. Ätrans Vattenvårdsförbund, Recipientkontrollen i Ätran 1989, -90,-91, -92, -93, -94. HÖRNSTRÖM, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM HÖRNSTRÖM, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: KM LAB AB (nuvarande ALcontrol AB), 1995, -96, -97, -98, -99. Ätrans Vattenvårdsförbund, Ätran 1994, -95, -96, -97, -98. MEDIN, M. m.fl Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Mölnlycke. MONTEITH DT. STODDARD JL, EVANS CD ET AL Dissolved organic carbon trends result from changes in atmospheric deposition chemistry. Nature, 450, NATURVÅRDSVERKET (1996). Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna. Utgåva Arbetsmaterial. NATURVÅRDSVERKET Allmänna råd 90:4, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. NATURVÅRDSVERKET 1996: Växtnäring en beräkningsmodell. Rapport NATURVÅRDSVERKET Handboken för miljöövervakning, Undersökningstyp växtplankton i sjöar. Version 1.2: NATURVÅRDSVERKET Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. NATURVÅRDSVERKET Rapport Recipientkontroll vatten. Del I. Undersökningsmetoder för specialprogram. NATURVÅRDSVERKET 2008a. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Rapport NATURVÅRDSVERKET 2008b. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten. NOLBRANT, P., Marks kommun, Ätrans Vattenvårdsförbund, Näringstillförseln till Ätran SCB Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden MI 11 SM SMHI Svenskt vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. SNV Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. SVENSK STANDARD SS-EN 15204:2006. Vattenundersökningar Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik). UTERMÖHL, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9: WIEDERHOLM, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport WIEDERHOLM, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport

37 ÄTRAN 2010 Bilaga 1 BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi, metaller i vatten och vattenmossa 33

38 ÄTRAN 2010 Bilaga 1 I denna rapport tillämpas bl.a. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 Sjöar och vattendrag). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (skrivelse angående bedömningsgrunder, KM Lab ). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Ramdirektivet för vatten, som nu har införlivats i svensk lagstiftning, har målet att i princip alla vatten bl.a. ska uppnå god ekologisk status. För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för s.k. kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Bedömningar av näringsstatus har gjorts för totalfosfor samt klorofyll och siktdjup enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (bilaga A till Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Referensvärden för fosfor har korrigerats för Vinån vars avrinningsområde till stor del består av jordbruksmark. Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8; regnvatten har ett ph på 4,0 till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring under snösmältning. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid phvärden under ca 6,0 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga phvärden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på ph indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten >0,2 Mycket god buffertkapacitet ger information om vattnets buffrande kapacitet, 0,1-0,2 God buffertkapacitet d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökva- 0,05-0,10 Svag buffertkapacitet 0,02-0,05 Mycket svag buffertkapacitet litet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på <0,02 Ingen eller obetydlig alkalinitet (mekv/l) indelas enligt följande effektrelaterade buffertkapacitet skala: Konduktivitet (ledningsförmåga ms/m), mätt vid 25 C, är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. 34 >6,8 Nära neutralt 6,5-6,8 Svagt surt 6,2-6,5 Måttligt surt 5,6-6,2 Surt <5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol 8 9 Högt ph >9 Mycket högt ph

39 ÄTRAN 2010 Bilaga 1 Vattenfärg kan mätas på olika sätt. Inom ramen för detta undersökningsprogram analyseras absorbans vid 420 nm (abs/5cm) på filtrerat vatten. I rinnande vatten är det främst humus som är styrande för färgvärdet, men vid grundvattenutflöde kan även järn- och manganhalterna ha betydelse. Absorbans vid 420 nm är bl.a. viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning av näringsämnen i sjöar och vattendrag. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på absorbans (abs/5 cm) göras enligt: Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet. Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på turbiditet (FNU) göras enligt: <0,02 Ej/obetydligt färgat vatten 0,02-0,05 Svagt färgat vatten 0,05-0,12 Måttligt färgat vatten 0,12-0,2 Betydligt färgat vatten >0,2 Starkt färgat vatten < 0,5 Ej/obetydligt grumligt vatten 0,5-1,0 Svagt grumligt vatten 1,0-2,5 Måttligt grumligt vatten 2,5-7,0 Betydligt grumligt vatten >7,0 Starkt grumligt vatten TOC (totalt organiskt kol mg/l) ger information om halten av organiskt material. Ett högt värde innebär en syretäring varvid vattnets syrehalt förbrukas. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt: <4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt Hög halt >16 Mycket hög halt Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras enligt: Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd aktuell temperatur. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. 35

40 ÄTRAN 2010 Bilaga 1 Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalkvävehalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l): Nitratkväve, NO 3 -N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. <12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >100 Extremt höga halter <300 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5000 Extremt höga halter Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha,år) bedömas enligt nedanstående klassindelningar: < 1,0 Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1,0 2,0 Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2,0 4,0 Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4,0 16 Höga kväveförluster Åker i slättbygd Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning > 32 Extremt höga kväveförluster 36

41 ÄTRAN 2010 Bilaga 1 < 0,04 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark 0,04 0,08 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark 0,08 0,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling 0,16 0,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk 0,32 0,64 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark > 0,64 Extremt höga fosforförluster Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ner en vit skiva i vattnet och i vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp den till man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på siktdjup (meter; maj-oktober) göras enligt: Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på klorofyllhalt (µg/l) göras för maj-oktober enligt: >8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup 2,5-5 Måttligt siktdjup 1-2,5 Litet siktdjup <1 Mycket litet siktdjup <2 Mycket låga halter 2-5 Låga halter 5-12 Måttligt höga halter Höga halter >25 Mycket höga halter och för augusti enligt: <2,5 Mycket låga halter 2,5-10 Låga halter Dessa klasser motsvarar intervallen i fosforskalan Måttligt höga halter Höga halter Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder >40 Mycket höga halter antagits utgöra 0,5 % av planktonvolymen. För att få en enhetlig benämning av klasserna för klorofyll och totalvolym alger har gränserna justerats nedåt. Mycket låga halter ovan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders låga halter o.s.v. Mycket höga halter motsvarar extremt höga halter i bedömningsgrunderna. Metaller med en densitet som är större än 5 gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för skadliga tungmetaller till skillnad från exempelvis järn, som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver inte ha någon biologisk funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. En del tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. 37

42 ÄTRAN 2010 Bilaga 1 Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner eller utsöndras mycket långsamt. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Tungmetallernas giftverkan beror till stor del på att de binds hårt till organiska ämnen/strukturer i levande celler, vilket dels försvårar utsöndring (ger ackumulering) och dels bidrar till att olika cellfunktioner störs (gifteffekt). Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom olika biotillgängliga för levande organismer. Metallerna kan vara lösta i vattnet i jonform, eller förekomma som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar och följer dessa. Också tungmetallernas egen rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink transporteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella förhållanden för att kunna frigöras och vandra. Enligt Naturvårdsverket (1999) kan metallhalter indelas i tillståndsklasser enligt: TILLSTÅND, metaller i ytvatten (µg/l) Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik <0,4 0, >75 Bly <0,2 0, >15 Kadmium <0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 >1,5 Koppar <0,5 0, >45 Krom <0,3 0, >75 Nickel <0,7 0, >225 Zink < >300 TILLSTÅND, metaller i vattenmossa (mg/kg TS) Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik <0,5 0, >40 Bly < >150 Kadmium <0,3 0,3-1,0 1,0-2,5 2,5-15 >15 Koppar < >250 Krom <1,5 1,5-3,5 3, >50 Nickel < >150 Zink < >2500 Kvicksilver <0,04 0,04-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 >1,5 38

43 ÄTRAN 2010 Bilaga 2 BILAGA 2 Föroreningsbelastande verksamheter 39

44 ÄTRAN 2010 Bilaga 2 Tabell 7. Föroreningsbelastande verksamheter och inrapporterade utsläppsmängder år 2010 inom Ätrans avrinningsområde Kommun/Ort Verksamhet Recipient Provpunkt X Y Kväve Fosfor nedströms ton/år Falköping N Åsarp Avloppsreningsverk Ätran 6 (5f,5g) ,6 0,037 Ulricehamn Hössna Avloppsreningsverk Ätran ,20 0,0001 Trädet Avloppsreningsverk Ätran 6 (5f,5g) ,72 0,006 Timmele Avloppsreningsverk Ätran 6 (5f,5g) ,3 0,040 Ulricehamn Avloppsreningsverk Åsunden ,25 Marbäck Avloppsreningsverk Åsunden 7b ,99 0,007 Gällstad Avloppsreningsverk Sämån A ,0 0,030 Hulu Avloppsreningsverk Y Åsunden ,53 0,002 Borås Dannike Avloppsreningsverk Rammsjön 13a ,88 0,004 Aplared Avloppsreningsverk Såken 13a ,5 0,008 Svenljunga Hillared Avloppsreningsverk Ätran 13a ,89 0,014 Sexdrega Avloppsreningsverk Ätran 13a ,1 0,004 Svenljunga Avloppsreningsverk Ätran 15 (14) ,060 Axelfors Avloppsreningsverk Ätran ,001 Ö Frölunda Avloppsreningsverk Ätran 18a (17a) ,35 0,001 Mårdaklev Avloppsreningsverk Ätran 18a ,29 0,001 Håcksvik Avloppsreningsverk Stångån B ,003 Överlida Avloppsreningsverk St Hallången D ,78 0,009 Mjöbäck Avloppsreningsverk Högvadsån D ,92 0,005 Åstafors Avloppsreningsverk Assman A ,002 Elmo Leather Läderindustri/Garveri Ätran 15 (14) ,3 0,050 Tranemo Tranemo Avloppsreningsverk Assman A ,17 Länghem Avloppsreningsverk Torpasjön ,5 0,012 Sjötofta Avloppsreningsverk Kalvån B ,68 0,002 Dalstorp Avloppsreningsverk Jälmån A ,1 0,012 Nittorp Avloppsreningsverk Jälmån A ,35 0,001 Månstad Avloppsreningsverk Månstadsån A Sjötfta tråddr. Metallindustri Lillån B5 (B11) Ardagh Förpackningsglasindustri Månstadsån A Falkenberg Vessigebro Avloppsreningsverk Ätran ,7 0,021 Okome Avloppsreningsverk Högvadsån D ,36 0,003 Köinge Avloppsreningsverk Högvadsån D ,1 0,033 Ullared Avloppsreningsverk Högvadsån D ,8 0,20 Lia Avloppsreningsverk Högvadsån D ,24 0,008 Källsjö Avloppsreningsverk Hjärtaredsån D ,56 0,010 Fagered Avloppsreningsverk Fageredsån D ,10 0,007 Älvsered Avloppsreningsverk Högvadsån D ,95 0,028 Gällared Avloppsreningsverk Ätran ,26 0,018 Ätran Avloppsreningsverk Ätran ,1 0,071 Fegen Avloppsreningsverk Fegen B ,45 0,005 Summa 106 1,1 40

45 ÄTRAN 2010 Bilaga 2 jsd ksjdfaskdjfa sdkfjasdlkfjadsbnflakjsdfalksdjfnasdkjf ldjkfaldkjfanldkjf lkjdfalkjdfalkdjf sldkjfasdlkjfbnasldkjf lskjdfalskdjfbalsdkjf kjdgfadskjfgadskjfj Kommun/Ort Zn Cu Cr Ni Pb kg/år Cd Hg As Sb Övriga kända utsläpp Anmärkningar Falköping N Åsarp metaller saknas, BOD=0,26 ton/år COD=3,6 ton/år Ulricehamn Hössna Trädet Timmele Ulricehamn Marbäck Gällstad Hulu Borås Dannike Aplared Svenljunga Hillared Sexdrega Svenljunga Axelfors Ö Frölunda Mårdaklev Håcksvik Överlida Mjöbäck Åstafors Efter biodammar Utsläpp via biodamm* Bräddning ingår i provtagningen Bräddning ingår i provtagningen Inget krav på kväveanalyser Inget krav på kväveanalyser Inget krav på kväveanalyser Elmo Leather 7,6 Tranemo Tranemo Länghem Sjötofta Dalstorp Nittorp Månstad Sjötfta tråddr. Ardagh Verket nedlagt april-09, pumpas till Tranemo Verksamheten har avslutats Oljeindex, opolära alif. kolväten, susp, TOC, ph Falkenberg Vessigebro Okome Köinge Ullared Lia Källsjö Fagered Älvsered Gällared Ätran Fegen 7,6 * Provt. Före biodamm 41

46 42 ÄTRAN 2010 Bilaga 2

47 ÄTRAN 2010 Bilaga 3 BILAGA 3 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Samordnad recipientkontroll Metodik Analysresultat 43

48 ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: BIN SR 11 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metoder Turbiditet (grumlighet) SS EN ISO 7027 utg 3 ph SS Alkalinitet SS-EN ISO utg 1 Syrgashalt SS-EN (fältmätning) Färg 405 nm SS-EN ISO 7887 del 4, mod Absorbans 420 nm filtrerat SS-EN ISO 7887 del 3, mod TOC SS-EN 1484 Konduktivitet SS-EN Totalfosfor SS-EN ISO :2005 Totalkväve SS-EN ISO mod Nitrat+nitritkväve SS-EN ISO mod Klorofyll a SS mod Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007 och Naturvårdsverket 1999). Mann-Kendell test har används för att påvisa signifikanta, linjära trender. I Ätrans recipientkontroll har analys av vattnets färg genom åren utförts enligt metod Färg visuell (SS-EN ISO 7887 del 4; mg Pt/l), vilken är en helt manuell visuell metod. Den färgmetod som ingår för beräkning av referensvärde för fosfor enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) är Absorbans 420 nm filtrerat (SS-EN ISO 7887 del 3; abs/5 cm). Vid undersökningarna i Ätran år 2009 gjordes parallella mätningar av dessa båda metoder vid samtliga provtagningslokaler för att vid fortsatta undersökningar helt kunna övergå till absorbansmetoden. Dessutom har en tredje färgmetod Färg vid 405 nm använts parallellt med övriga metoder. Denna metod är en modifiering av SS-EN ISO 7887 del 4 1 och ger resultaten i enheten mg Pt/l. Utifrån resultaten från de parallella analyserna beräknades ett förhållande mellan Färg visuell och Absorbans 420 nm filtrerat (Färg visuell/absorbans 420 nm filtrerat). Under år 2010 upptäcktes en avvikelse från standard vid absorbansmätningen under perioden till Avvikelsen innebar att en 4 cm kyvett använts i stället för en 5 cm kyvett som metoden föreskriver. Detta är ett systematiskt fel och det finns en direkt korrelation mellan absorbansresultatet och kyvettens längd, vilket betyder att alla resultat under denna period räknats om med en faktor 1,25. Linjär regression mellan de båda metoderna under år 2009 har därför också justerats till följande: 1 Denna metod har bytt benämning på analyserande laboratorium mellan 2009 och I 2009 års rapport anges denna metod som SS-EN ISO 7887 del 3 mod, men är samma som den metod som anges i årets rapport SS-EN ISO 7887 del 4 mod. Diskussionerna med SWEDAC angående metodens slutgiltiga benämning är dock ej avslutad. 44

49 ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Absorbans 420 nm filtrerat (abs/5 cm) = 0,0019 * Färg visuell (mg Pt/l) Denna formel har använts för beräkning av absorbansvärden under perioden för att möjliggöra framtida bedömningar av förändringar och trender. I efterföljande resultattabeller redovisas mindreänvärden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999). Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån klassning för sjöar maj-oktober. Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Enhet x,x ph Mycket surt < 5,6 x,x Alkalinitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet < 0,02 mekv/l x,x Turbiditet Starkt grumligt vatten > 7 FNU x,x Absorbans Starkt färgat vatten > 0,2 abs/5cm x,x Färg Starkt färgat vatten > 100 mg Pt/l x,x TOC Mycket hög halt > 16 mg/l x,x Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd < 1 mg/l x,x Tot-N Extremt hög halter > 5000 µg/l x,x Tot-P Extremt hög halter > 100 µg/l x,x Tot-N Mycket hög halt µg/l x,x Tot-P Mycket hög halt µg/l 45

50 ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Tem Alka Led Abs Tur Syr Syre pera lini nings Färg 420 bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur ph tet förm 405 filtr TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C - mekv/l ms/m mg Pt/l abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Ätran. nedströms Böne ,1 7,70 1,5 21,7 50 0,131 8,8 1,6 12, ,7 7,50 0,81 13,9 70 0, ,1 13, ,2 7,90 1,5 19,7 50 0, ,5 9, ,1 8,00 1,5 20,8 50 0, ,8 8, ,9 7,90 1,4 19,6 60 0, ,6 10, ,1 7,60 1,1 16,6 70 0, ,8 12, Max 16,1 8,00 1,5 21,7 70 0, ,5 13, Min 0,1 7,50 0,81 13,9 50 0,131 8,8 1,6 8, MEDEL 6,9 7,77 1,3 18,7 58 0, ,2 11, Median 5,8 7,80 1,5 19,7 55 0, ,8 11, Ätran. uppströms Åsarp , ,2 7,50 1,2 18,2 70 0, ,0 12, , ,7 7,60 0,80 14,4 70 0, ,2 12, , ,2 7,80 1,1 15,8 40 0, ,9 8, , ,5 8,00 1,8 25,9 80 0, ,9 8, , ,1 7,80 1,2 17,3 40 0, ,8 11, , ,1 7,50 1,0 16,4 60 0, ,0 12, Max 19,8 8,00 1,8 25,9 80 0, ,9 12, Min 0,1 7,50 0,80 14,4 40 0, ,8 8, MEDEL 7,5 7,70 1,2 18,0 60 0, ,6 11, Median 5,9 7,70 1,2 16,9 65 0, ,5 11, Ätran. Vist Kyrka , ,2 7,60 1,9 27,6 45 0, ,0 12, , ,0 7,80 1,2 19,1 60 0, ,4 12, , ,6 8,10 1,9 27,0 30 0, ,3 8, , ,1 7,90 2,0 27,1 80 0, ,7 7, , ,7 8,20 1,9 26,6 40 0, ,0 11, , ,1 7,60 1,6 22,8 50 0, ,9 12, Max 19,4 8,20 2,0 27,6 80 0, ,7 12, Min 0,1 7,60 1,2 19,1 30 0, ,9 7, MEDEL 8,1 7,87 1,8 25,0 51 0, ,2 10, Median 8,9 7,85 1,9 26,8 48 0, ,2 11, Ätran. Forsa ,4 7,70 1,2 19,1 30 0,088 9,3 1,3 11, ,7 7,70 0,88 15,5 30 0,068 8,3 1,7 12, ,6 8,00 1,1 18,0 25 0, ,7 8, ,0 7,90 1,1 17,5 30 0,069 9,7 5,1 8, ,8 8,00 1,1 18,0 25 0,074 9,2 2,0 10, ,3 7,80 1,2 18,8 30 0,084 8,8 1,7 13, Max 19,0 8,00 1,2 19,1 30 0, ,1 13, Min 0,3 7,70 0,88 15,5 25 0,068 8,3 1,3 8, MEDEL 8,5 7,85 1,1 17,8 28 0,080 9,2 2,8 10, Median 6,8 7,85 1,1 18,0 30 0,079 9,3 1,9 11, Ätran. uppströms Svenljunga 13a ,5 7,70 1,1 18,2 35 0,090 9,4 1,6 12, a ,9 7,50 0,59 11,9 50 0,143 8,7 2,2 12, a ,8 7,90 1,0 17,1 30 0,101 8,6 3,7 8, a ,4 7,50 0,65 12,3 80 0, , a ,8 7,60 0,85 15,1 50 0, ,3 10, a ,1 7,70 0,93 16,1 40 0,113 9,1 1,6 14, Max 18,4 7,90 1,1 18,2 80 0, ,8 14, Min 0,1 7,50 0,59 11,9 30 0,090 8,6 1,6 8, MEDEL 8,3 7,65 0,85 15,1 48 0, ,5 11, Median 6,9 7,65 0,89 15,6 45 0,126 9,3 2,3 12,

51 ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Tem Alka Led Abs Tur Syr Syre pera lini nings Färg 420 bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur ph tet förm 405 filtr TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C - mekv/l ms/m mg Pt/l abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Ätran Axelfors , ,1 7,60 1,1 20,3 35 0,091 9,1 1,4 12, , ,8 7,50 0,57 12,2 50 0,143 9,0 2,3 12, , ,5 7,90 1,0 21,3 30 0,113 8,5 2,4 8, , ,3 7,40 0,63 15,9 90 0, ,5 7, , ,0 7,80 0,81 17,7 50 0, ,0 10, , ,1 7,60 0,92 17,0 40 0,119 9,2 1,4 13, Max 19,9 7,90 1,1 21,3 90 0, ,5 13, Min 0,1 7,40 0,57 12,2 30 0,091 8,5 1,4 7, MEDEL 8,3 7,63 0,8 17,4 49 0, ,0 10, Median 6,9 7,60 0,87 17,4 45 0,131 9,2 2,2 11, Ätran. Ledet ,1 7,50 0,93 16,8 35 0,099 9,2 1,4 12, ,1 7,20 0,37 9,6 70 0, ,8 12, ,3 7,90 0,77 15,3 40 0,131 8,9 2,6 8, ,2 7,30 0,49 11, , ,3 7, ,8 7,50 0,63 13,5 80 0, ,7 10, ,1 7,50 0,73 14,5 50 0,147 8,9 1,6 13, Max 18,2 7,90 0,93 16, , ,3 13, Min 0,1 7,20 0,37 9,6 35 0,099 8,9 1,4 7, MEDEL 8,1 7,48 0,65 13,5 64 0, ,4 11, Median 7,0 7,50 0,68 14,0 60 0, ,7 11, Ätran. Ätrafors ,1 7,30 0,66 14,2 50 0,130 9,1 1,2 12, ,6 7,10 0,20 7,3 80 0, ,0 12, ,0 7,60 0,44 11,0 60 0, ,7 9, ,2 7,20 0,39 9, , , ,7 7,50 0,38 9,9 90 0, ,6 10, ,1 7,30 0,45 10,5 70 0, ,7 12, Max 19,2 7,60 0,66 14, , ,6 12, Min 0,1 7,10 0,20 7,3 50 0,130 9,1 1,2 9, MEDEL 8,8 7,33 0,42 10,4 82 0, ,1 11, Median 8,2 7,30 0,42 10,2 75 0, ,9 12, Pinebodaån. f.d. Järnvägsbron 7b , b ,1 7,70 1,2 18,8 20 0,056 4,6 1,3 13, b ,1 2, b ,3 7,40 0,46 10,2 50 0,119 8,1 1,2 13, b , b ,4 7,90 1,2 17,5 25 0,096 6,4 1,8 9, b , b ,7 7,90 1,1 17,4 70 0, ,9 8, b , b ,1 7,90 0,98 16,0 50 0,128 9,2 0,9 11, b , b ,1 7,60 0,77 13,7 35 0,089 6,9 0,81 13,5 93 2, Max 19,8 7,90 1,2 18,8 70 0, ,9 13, Min 0,0 7,40 0,46 10,2 20 0,056 4,6 0,81 8,4 85 2, MEDEL 6,8 7,73 1,0 15,6 42 0,111 7,9 1,3 11, Median 5,2 7,80 1,0 16,7 43 0,108 7,5 1,3 12,

52 ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Tem Alka Led Abs Tur Syr Syre pera lini nings Färg 420 bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur ph tet förm 405 filtr TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C - mekv/l ms/m mg Pt/l abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Sämån ned. Gällstads arv A , A ,2 7,60 0,83 14,7 35 0,091 6,0 2,1 13, A ,2 2, A ,5 7,30 0,30 7,9 70 0,193 9,6 1,3 13, , A , A ,0 7,90 1,0 15,4 40 0,145 8,2 3,9 9, A , A ,4 7,70 0,81 13, , ,8 9, A , A ,4 7,70 0,67 12,4 60 0, ,0 12, A , A ,1 7,40 0,57 11,5 40 0,120 7,3 1,2 13,6 93 2, Max 16,4 7,90 0,95 15, , ,9 13, Min 0,0 7,30 0,30 7,9 35 0,091 6,0 1,2 9,0 92 2, MEDEL 6,8 7,60 0,69 12,6 59 0, ,4 11, Median 6,0 7,65 0,74 13,1 50 0,158 8,9 2,1 12, Månstadsån. uppstr. Tranemo A ,7 7,30 0,63 12,9 35 0,094 9,0 2,9 12, A ,7 7,10 0,43 10,3 70 0, ,8 12, A ,2 7,70 0,62 12,2 40 0,131 9,5 4,0 9, A ,9 7,40 0,57 11, , , A ,1 7,40 0,63 12,5 50 0,141 9,7 2,8 11, A ,1 7,30 0,60 12,0 40 0,130 8,9 2,2 13, Max 17,9 7,70 0,63 12, , ,4 13, Min 0,1 7,10 0,43 10,3 35 0,094 8,9 2,2 9, MEDEL 7,6 7,37 0,58 11,9 56 0, ,5 11, Median 5,9 7,35 0,61 12,1 45 0, ,9 12, Jälmån. uppstr. Tranemo A ,2 7,00 0,36 9,5 70 0, ,6 12, A ,4 6,70 0,13 5,3 90 0, ,7 12, A ,2 7,50 0,29 7,7 70 0, ,5 9, A ,2 7,10 0,28 7, , , A ,0 7,10 0,23 7, , ,9 10, A ,1 6,80 0,22 7, , ,7 13, Max 18,2 7,50 0,36 9, , ,1 13, Min 0,1 6,70 0,13 5,3 70 0, ,7 9, MEDEL 8,2 7,03 0,25 7, , ,8 11, Median 6,7 7,05 0,26 7,4 95 0, ,7 12, Assman. Örsås A , A ,1 7,20 0,50 11,5 50 0,138 8,2 1,9 12, A , A ,0 6,90 0,17 6,6 90 0, ,0 12, A , A ,9 7,50 0,44 10,3 60 0, ,2 8, A , A ,3 7,00 0,36 9, , ,1 7, A , A ,6 7,10 0,36 9, , ,2 10, A , A ,1 7,20 0,38 9,8 80 0, ,0 13, Max 20,5 7,50 0,50 11, , ,1 13, Min 0,1 6,90 0,17 6,6 50 0,138 8,2 1,9 7, MEDEL 8,4 7,15 0,37 9,4 90 0, ,6 10, Median 7,3 7,15 0,37 9,5 85 0, ,1 11,

53 ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Tem Alka Led Abs Tur Syr Syre pera lini nings Färg 420 bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur ph tet förm 405 filtr TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C - mekv/l ms/m mg Pt/l abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Lillån. Mölneby B , B ,6 6,70 0,15 6,3 70 0, ,1 12, B , B ,5 6,40 0,10 5,2 90 0, ,8 11, B , B ,5 7,10 0,13 5,8 60 0,201 9,7 2,4 8, B , B ,7 6,70 0,14 5, , ,8 7, B , B ,5 6,80 0,11 5, , ,1 9, B , B ,1 6,60 0,11 5,5 90 0, ,1 12, Max 22,2 7,10 0,15 6, , ,8 12, Min 0,1 6,40 0,10 5,2 60 0, ,1 7, MEDEL 8,8 6,72 0,12 5,7 87 0, ,1 10, Median 7,5 6,70 0,12 5,6 90 0, ,0 10, Högvadsån. Sumpafallen D ,0 6,90 0,20 8,0 50 0,129 7,9 1,2 13, D ,9 6,90 0,10 6,1 60 0,153 7,7 1,2 12, , D ,6 7,30 0,18 7,7 50 0,166 7,8 1,4 9, D ,5 6,90 0,16 6, , ,7 8, D ,9 6,80 0,14 6,7 90 0, ,8 11, D ,1 6,90 0,16 7,3 70 0,188 8,1 1,1 13,8 95 2, Max 18,5 7,30 0,20 8, , ,8 13, Min 0,0 6,80 0,10 6,1 50 0,129 7,7 1,1 8,1 86 2, MEDEL 8,0 6,95 0,16 7,0 72 0, ,4 11, Median 6,9 6,90 0,16 7,0 65 0,177 8,0 1,3 12, Högvadsån. utloppet D , D ,2 7,20 0,25 9,3 40 0,115 6,5 1,5 13, D , D ,9 7,00 0,12 6,5 50 0,139 7,4 1,4 13, D , D ,7 7,40 0,25 8,6 50 0,166 7,7 2,2 9, D , D ,3 7,00 0,18 6, , ,8 8, D , D ,7 7,10 0,16 7,2 90 0, ,1 11, D , D ,2 7,10 0,21 8,1 60 0,173 8,1 1,6 14,2 98 2, Max 19,0 7,40 0,25 9, , ,8 14, Min 0,2 7,00 0,12 6,5 40 0,115 6,5 1,4 8,1 86 2, MEDEL 8,2 7,13 0,20 7,8 67 0,188 9,1 1,9 11, Median 6,8 7,10 0,20 7,7 55 0,170 7,9 1,9 12, Vinån. Faurås V , V ,2 7,30 0,66 19,3 20 0,039 3,5 4,3 12, V , V ,1 7,60 0,50 16,6 40 0,105 5,7 7,8 12, V , V ,9 7,70 0,66 18,6 30 0,101 4,8 5,7 9, V , V ,4 7,20 0,56 16, , , V , V ,3 7,30 0,58 17,4 60 0,151 8,9 4,9 11, V , V ,1 7,40 0,52 16,8 35 0,091 5,0 5,0 13, Max 15,9 7,70 0,66 19, , , Min 0,1 7,20 0,50 16,4 20 0,039 3,5 4,3 8, MEDEL 7,5 7,42 0,58 17,5 51 0,135 7,0 6,5 11, Median 7,2 7,35 0,57 17,1 38 0,103 5,4 5,4 12,

54 ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Abs Tur Syr Syre pera Sikt- ro lini nings Färg 420 bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur djup fyll ph tet förm 405 filtr TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m mg Pt/l abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Lönern. yta 3Y ,1 7,50 0,88 14,8 70 0, ,58 11, Y ,2 2,2 8,5 7,80 0,94 14,3 30 0, ,2 8, Lönern. 10 m 3B ,5 7,30 1,2 17,6 70 0, ,3 4, B ,9 7,70 0,94 14,4 35 0, ,7 7, Åsunden. yta 9Y ,1 7,70 1,3 20,9 35 0, ,59 11, Y ,6 9, Y , Y ,6 3,0 21 8,40 1,3 19,8 25 0, ,5 9, Y ,5 4, Max 18,6 8,40 1,3 20,9 35 0, ,5 11, Min 0,1 7,70 1,3 19,8 25 0, ,59 9, MEDEL 10,7 8,05 1,3 20,4 30 0, ,5 10, Median 9,6 8,05 1,3 20,4 30 0, ,5 10, Åsunden. 40 m 9B ,2 7,80 1,3 20,7 35 0, ,65 6, B ,1 7,60 1,2 19,8 25 0,074 9,5 2,0 4, Yttre Åsunden. yta 10Y ,3 7,80 1,2 19,7 30 0, ,45 12, Y ,0 2,2 9,8 8,10 1,1 18,2 20 0,057 9,3 2,7 8, Yttre Åsunden. 22 m 10B ,0 7,50 1,5 21,3 40 0, ,0 1, B ,0 7,30 1,3 19,3 25 0,061 9,2 3,7 0, Sämsjön. yta A12Y ,0 7,60 0,51 10,7 20 0,058 7,5 0,25 12, A12Y ,6 3,7 11 7,80 0,52 10,5 15 0,049 8,1 1,7 9, Sämsjön. 26 m A12B ,0 7,40 0,52 10,9 20 0,053 7,5 0,77 5, A12B ,3 6,90 0,50 10,6 20 0,050 7,1 13 2, Tjärnesjön. yta D11Y ,1 6,90 0,12 5,8 40 0,121 8,0 0,28 13, D11Y ,1 3,5 4,8 6,90 0,12 5,2 40 0,125 7,6 1,5 9, Tjärnesjön. botten D11B ,8 6,80 0,27 7,2 70 0,165 9,0 6,1 0, D11B ,9 6,50 0,15 5,8 60 0,161 7,3 4,1 2, V Fegen. yta B2Y ,3 6,90 0,12 6,0 50 0,141 9,3 0,53 12, B2Y ,6 2,5 4,0 7,00 0,12 5,5 35 0,095 8,6 1,5 8, V Fegen. botten B2B ,1 6,70 0,14 6,0 50 0,149 9,3 0,88 2, B2B ,2 6,50 0,15 5,9 60 0,144 8,3 1,9 3,

55 ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Klo Alka Led Syr Syre Sikt- ro lini nings Abs F Turbi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St, År djup fyll ph tet förm F TOC ditet halt nad fosfor kväve kväve - m µg/l - mekv/l ms/m abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l medel medel min min medel medel medel medel min min medel medel medel Ätran, nedströms Böne ,5 0,71 17,8 0, ,9 8, Ätran, uppströms Åsarp ,4 0,79 16,6 0, ,6 7, Ätran, Vist Kyrka ,6 0,97 23,3 0, ,7 7, Ätran, Forsa ,4 0,58 16,5 0,096 9,7 2,5 8, Ätran, uppströms Svenljunga 13a ,2 0,39 14,4 0, ,6 7, Ätran Axelfors ,9 0,36 15,9 0, ,4 6, Ätran, Ledet ,1 0,28 12,9 0, ,6 7, Ätran, Ätrafors ,0 0,20 10,1 0, ,2 8, Pinebodaån, f,d, Järnvägsbron 7b ,4 0,44 14,5 0,127 9,3 2,2 7, Sämån ned, Gällstads arv A ,2 0,30 12,0 0, ,7 8, Månstadsån, uppstr, Tranemo A ,9 0,16 11,2 0, ,7 7, Jälmån, uppstr, Tranemo A ,7 0,10 7,0 0, ,7 7, Assman, Örsås A ,8 0,17 8,8 0, ,8 7, Lillån, Mölneby B ,4 0,05 5,6 0, ,2 7, Högvadsån, Sumpafallen D ,5 0,07 6,8 0, ,8 8, Högvadsån, utloppet D ,8 0,11 7,6 0,181 9,6 3,1 8, Vinån, Faurås V ,2 0,44 17,2 0,140 8,3 11,9 8, Lönern, yta 3Y ,2 8,8 7,5 0,77 14,7 0, ,7 8, Lönern, 10 m 3B ,3 0,94 15,8 0, ,3 4, Åsunden, yta 9Y ,4 8,6 7,7 1,20 19,7 0,077 9,8 1,8 8, Åsunden, 40 m 9B ,5 1,10 19,6 0,077 9,8 3,0 3, Yttre Åsunden, yta 10Y ,8 7,8 7,8 1,10 18,3 0,075 9,7 1,9 8, Yttre Åsunden, 22 m 10B ,3 1,20 19,5 0,102 9,8 3,8 0, Sämsjön, yta A12Y ,9 7,4 7,6 0,48 10,5 0,055 7,6 1,3 9, Sämsjön, 26 m A12B ,9 0,48 10,7 0,056 7,1 8,0 0, Tjärnesjön, yta D11Y ,5 8,4 6,6 0,08 5,3 0,109 7,5 0,9 8, Tjärnesjön, botten D11B ,3 0,13 6,0 0,141 7,7 2,8 0, V Fegen, yta B2Y ,0 5,5 6,6 0,09 5,6 0,115 8,8 1,0 8, V Fegen, botten B2B ,4 0,10 5,8 0,138 8,9 1,2 0, a Ätran Skåpanäs PMK ,7 0,25 10,4 0, Ätran Falkenberg PMK ,8 0,20 10,0 0,

56 52

57 ÄTRAN 2010 Bilaga 4 BILAGA 4 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Nationell miljöövervakning Analysresultat 53

58 ÄTRAN 2010 Bilaga 4 Tabell 8. Ätran vid Falkenberg (provpunkt 20, PMK2) år Inst för miljöanalys, SLU Uppsala. År Mån Dag ph Alk Kond Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l mg/l ,1 0,45 10,9 0,57 0,14 0,29 0,028 0,17 0,29 0,08 3, ,2 0,62 13,7 0,70 0,16 0,35 0,033 0,19 0,34 0,10 2, ,2 0,58 13,3 0,67 0,16 0,38 0,036 0,19 0,37 0,09 3, ,9 0,22 7,7 0,34 0,10 0,25 0,023 0,13 0,26 0,08 3, ,2 0,48 11,8 0,63 0,13 0,33 0,030 0,20 0,33 0,09 2, ,1 0,43 10,7 0,55 0,12 0,30 0,029 0,16 0,30 0,08 2, ,4 0,44 10,7 0,51 0,13 0,31 0,029 0,16 0,30 0,09 2, ,1 0,38 9,7 0,51 0,13 0,25 0,029 0,15 0,25 0,10 2, ,0 0,33 9,6 0,45 0,13 0,30 0,032 0,14 0,29 0,10 2, ,1 0,37 10,1 0,50 0,13 0,31 0,030 0,17 0,29 0,09 2, ,9 0,27 8,0 0,37 0,12 0,26 0,029 0,13 0,25 0,08 3, ,1 0,43 10,3 0,55 0,13 0,28 0,028 0,17 0,28 0,09 3,1 Medel 7,1 0,42 10,5 0,53 0,13 0,30 0,030 0,16 0,30 0,09 2,7 År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N org.-n Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofilt. Abs. filt. Abs. diff. COD Mn TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420nm/5cm mg/l mg/l ,225 0,185 0, ,166 0,133 0,033 9,0 9, ,189 0,142 0,047 9,4 9, ,251 0,196 0, ,176 0,124 0,052 8,3 9, , , , , , , , Medel ,201 0,198 0, År Mån Dag Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,85 3, ,018 0,37 2,2 0,23 0,84 0,26 0,37 0, ,79 1,9 61 0,009 0,16 1,6 0,20 0,65 0,13 0,38 0, ,1 2,4 75 0,010 0,21 1,9 0,19 0,56 0,19 0,43 0, ,75 3, ,024 0,28 3,3 0,21 0,47 0,19 0,31 0, ,81 2,2 64 0,012 0,16 1,7 0,20 0,56 0,13 0,31 0, ,87 1,6 56 0,010 0,16 2,7 0,24 0,51 0,12 0,38 0, , , ,5 5, ,021 0,54 4,0 0,38 0,97 0,35 0,51 0, ,0 3, ,015 0,31 2,6 0,25 0,88 0,35 0,36 0, ,3 5, ,023 0,43 5,3 0,30 0,77 0,24 0,35 0, ,2 Medel ,0 3, ,016 0,29 2,8 0,24 0,69 0,22 0,38 0,58 54

59 ÄTRAN 2010 Bilaga 4 Tabell 9. Ätran vid Skåpanäs (provpunkt 18a, PMK1) år Inst för miljöanalys, SLU Uppsala. År Mån Dag ph Alk Kond Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l mg/l ,2 0,62 13,1 0,75 0,14 0,34 0,031 0,20 0,33 0,10 3, ,2 0,72 14,4 0,82 0,14 0,38 0,032 0,22 0,37 0,09 2, ,1 0,60 13,0 0,67 0,14 0,37 0,030 0,19 0,37 0,09 3, ,9 0,28 8,2 0,37 0,09 0,23 0,023 0,13 0,24 0,08 3, ,2 0,61 12,3 0,75 0,13 0,33 0,030 0,19 0,33 0,09 2, ,1 0,54 11,6 0,64 0,12 0,32 0,028 0,17 0,32 0,09 1, ,3 0,63 13,6 0,64 0,13 0,38 0,030 0,20 0,38 0,10 1, ,0 0,39 9,2 0,53 0,11 0,23 0,026 0,14 0,23 0,09 2, ,1 0,49 11,8 0,54 0,12 0,35 0,027 0,16 0,35 0,09 2, ,1 0,43 9,7 0,53 0,12 0,24 0,026 0,14 0,25 0,09 2, ,9 0,36 8,9 0,45 0,10 0,24 0,025 0,13 0,24 0,09 2, ,0 0,49 11,0 0,56 0,12 0,29 0,026 0,17 0,29 0,09 2,9 Medel 7,1 0,51 11,4 0,60 0,12 0,31 0,028 0,17 0,31 0,09 2,6 År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N org.-n Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofilt. Abs. filt. Abs. diff. COD Mn TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420nm/5cm mg/l mg/l ,202 0,161 0, ,168 0,136 0, ,186 0,145 0, ,263 0,204 0, ,187 0,126 0,061 9, , , , , , , , , Medel ,201 0,201 0,

60 56

61 ÄTRAN 2010 Bilaga 5 BILAGA 5 Temperatur- och syreprofiler i sjöar 57

62 ÄTRAN 2010 Bilaga 5 Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) djup (m) Lönern 3, Åsunden 9, Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) djup (m) Yttre Åsunden 10, Sämsjön A12, Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) djup (m) Tjärnesjön D11, V Fegen B2,

63 ÄTRAN 2010 Bilaga 5 Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) djup (m) Lönern 3, Åsunden 9, Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) djup (m) Yttre Åsunden 10, Sämsjön A12, Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) djup (m) Tjärnesjön D11, V Fegen B2,

64 60

65 ÄTRAN 2010 Bilaga 6 BILAGA 6 Vattenföring, transporter och arealspecifik förlust Metodik Beräkningsresultat 61

66 ÄTRAN 2010 Bilaga 6 Vattenföring Station Källa Typ av data 2 SMHI beräkning enligt S-HYPE ( ), viss.lansstyrelsen.se 4 SMHI beräkning enligt S-HYPE ( ), viss.lansstyrelsen.se 6 Beräkning Q4*1,69 11 Eon Forsa 13a SMHI beräkning enligt S-HYPE ( ), viss.lansstyrelsen.se 15 Beräkning Q13a * 1,04 A11 SMHI beräkning enligt S-HYPE ( ), viss.lansstyrelsen.se A4 SMHI Pegel B5 SMHI beräkning enligt S-HYPE ( ), viss.lansstyrelsen.se 18a (PMK1) Eon QYngeredsfors * 0,89 20 Eon QYngeredsfors * 1,01 D16 SMHI Pegel (Pepparforsen) D4 Beräkning QD16 * 1,24 V2 SMHI beräkning enligt S-HYPE ( ), viss.lansstyrelsen.se 24 (PMK2) Beräkning Q20 + QD4 + QV2 + (3,3 * QV2) Vattenföring i Figur 3 och Figur 4 på sidan 10 samt Figur 7 på sidan 11 motsvarar vattenföringen i Ätran vid mynningen i havet enligt (S-HYPE ). Uppgifter om dygnsvis vattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter. Halter angivna som mindre än (<) har vid transportberäkningarna satts lika med halva värdet. Mann-Kendell test har används för att påvisa signifikanta linjära trender. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive punkts avrinningsområdesareal (SMHI 1994). Flödesvägda årsmedelhalter har beräknas för totalfosfor, totalkväve, nitrit- + nitratkväve och organiskt kol (TOC) genom att årstransporterna divideras med årsmedelvattenföringen. 62

67 ÄTRAN 2010 Bilaga 6 Lokal 2 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 0,85 0,027 2,9 2,2 20 F 0,58 0,017 1,8 1,4 12 M 1,5 0,041 4,5 3,3 39 A 4,0 0, ,5 103 M 0,88 0,035 2,5 1,6 25 J 0,63 0,031 1,8 1,1 18 J 0,39 0,019 1,1 0,52 13 A 0,88 0,041 2,4 0,88 30 S 1,5 0,057 4,0 1,6 49 O 1,9 0,058 5,2 2,4 60 N 3,4 0,10 9,4 4,8 95 D 1,2 0,034 3,4 1,9 31 Medel 1,5 Summa ton/år 0, Lokal 6 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 4,9 0, F 3,1 0, ,5 77 M 6,0 0, A 17 0, M 4,8 0, ,2 153 J 3,1 0,094 8,6 5,2 93 J 1,9 0,074 5,6 3,3 73 A 2,5 0,16 8,1 4,0 107 S 4,3 0, ,2 154 O 6,1 0, ,3 185 N 14 0, D 6,8 0, Medel 6,1 Summa ton/år 2, Lokal 13a år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 14 0, F 8,4 0, ,5 191 M 13 0, A 30 0, M 12 0, J 7,5 0, ,1 175 J 4,4 0,28 8,5 2,4 130 A 6,9 0, ,8 232 S 13 0, ,1 391 O 16 0, ,2 475 N 30 0, D 17 0, Medel 14 Summa ton/år 5, Lokal 4 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 2,9 0,11 7,5 2,5 101 F 1,9 0,071 4,5 1,8 58 M 3,5 0, ,1 117 A 10 0, M 2,9 0,12 7,5 4,9 87 J 1,8 0,072 3,8 1,1 55 J 1,1 0,041 2,4 0,64 42 A 1,5 0,085 3,7 1,1 60 S 2,5 0,13 5,6 1,5 88 O 3,6 0,12 6,5 1,1 110 N 8,0 0, ,1 254 D 4,0 0, ,1 139 Medel 3,6 Summa ton/år 1, Lokal 11 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 11 0, F 12 0, M 6,6 0, ,7 157 A 9,3 0, ,3 206 M 8,5 0, ,1 211 J 6,2 0, ,0 159 J 6,0 0, ,9 159 A 5,7 0,24 8,8 0, S 7,5 0, ,3 183 O 8,0 0, ,3 196 N 14 0, ,8 317 D 10 0, ,2 243 Medel 8,7 Summa ton/år 3, Lokal 20 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 33 0, F 28 0, M 43 0, A 56 1, M 30 0, J 30 0, J 18 0, ,3 698 A 35 1, S 45 1, O 46 1, N 74 1, D 39 0, Medel 40 Summa ton/år

68 ÄTRAN 2010 Bilaga 6 Lokal D16 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 4,2 0,068 8,6 4,8 89 F 2,8 0,039 5,1 2,8 53 M 9,0 0, ,9 188 A 11 0, M 3,9 0,066 7,2 3,3 80 J 5,1 0,13 9,0 3,7 116 J 1,8 0,057 3,1 0,93 60 A 10 0, ,2 401 S 14 0, ,5 495 O 13 0, ,3 413 N 17 0, D 5,9 0, ,9 131 Medel 8,2 Summa ton/år 1, Lokal A11 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 0,36 0,011 1,1 0,61 5,7 F 0,23 0,008 0,64 0,37 3,5 M 0,77 0,007 2,3 1,1 17 A 1,7 0,014 4,1 2,6 41 M 0,37 0,012 0,81 0,36 8,6 J 0,29 0,011 0,90 0,55 6,7 J 0,19 0,007 0,71 0,52 6,1 A 0,42 0,032 1,2 0,46 16 S 0,80 0,067 1,9 0,38 27 O 1,0 0,033 2,3 0,84 29 N 1,6 0,041 3,8 1,9 36 D 0,47 0,004 1,2 0,78 9,3 Medel 0,68 Summa ton/år 0, Lokal B5 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 8,2 0, ,6 220 F 5,3 0,083 7,2 2,3 128 M 7,6 0, ,7 215 A 14 0, ,6 382 M 5,4 0,15 7,8 2,7 149 J 4,1 0,11 5,5 1,6 108 J 2,4 0,080 3,2 0,57 77 A 3,0 0,15 4,2 0, S 7,7 0, ,1 257 O 12 0, ,9 374 N 20 0, ,2 585 D 11 0, ,4 319 Medel 8,3 Summa ton/år 2, Lokal 15 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 14 0, F 8,7 0, M 13 0, A 31 0, M 13 0, J 7,8 0, ,7 181 J 4,6 0,16 9,5 2,5 134 A 7,1 0, ,4 240 S 13 0, ,7 388 O 17 0, N 31 1, D 18 0, Medel 15 Summa ton/år 5, Lokal A4 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 6,3 0, ,1 137 F 5,8 0, ,0 117 M 13 0, A 16 0, M 7,1 0, ,8 202 J 7,4 0, ,3 224 J 3,0 0,11 5,8 1,8 117 A 9,5 0, ,0 442 S 11 0, ,8 433 O 11 0, ,6 391 N 18 0, ,8 546 D 8,0 0, ,4 219 Medel 9,7 Summa ton/år 3, Lokal D4 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 5,2 0, ,1 91 F 3,5 0,088 8,9 6,9 55 M 11 0, A 14 0, M 4,8 0, ,2 97 J 6,4 0, ,7 139 J 2,2 0,072 6,1 3,6 67 A 12 0, ,6 437 S 17 0, O 16 0, N 21 0, D 7,3 0, Medel 10 Summa ton/år 3,

69 ÄTRAN 2010 Bilaga 6 Lokal V2 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 0,83 0,048 7,4 7,4 7,7 F 0,42 0,028 3,8 3,1 3,7 M 1,9 0, A 1,3 0, ,3 19 M 0,42 0,040 3,3 2,7 5,9 J 0,46 0,050 3,3 3,0 6,9 J 0,37 0,053 2,9 2,5 10 A 1,0 0,23 9,0 7,4 36 S 1,8 0, O 2,1 0, N 2,7 0, D 0,85 0,047 7,9 6,4 12 Medel 1,2 Summa ton/år 1, Lokal 24 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 42 1, F 33 0, M 62 2, A 76 2, M 37 1, J 38 1, J 22 1, A 51 3, S 70 4, O 72 3, N 107 8, D 50 1, Medel 55 Summa ton/år Lokal 18a år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 29 0, F 24 0, M 38 1, A 49 1, M 27 1, J 26 1, J 16 0, A 31 1, S 40 1, O 41 1, N 65 2, D 35 1, Medel 35 Summa ton/år Lokal 24 år 2010 Månad Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 69 7,5 0,094 0, ,0019 0,038 0,0002 0,025 0,091 0,027 0,041 0,069 F 40 3,4 0,066 0,18 5,6 0,0008 0,015 0,0001 0,016 0,053 0,012 0,031 0,037 M 86 7,2 0,16 0, ,0022 0,037 0,0004 0,033 0,091 0,031 0,066 0,11 A 98 8,3 0,16 0, ,0041 0,051 0,0006 0,040 0,097 0,036 0,065 0,11 M 36 3,9 0,080 0,22 7,2 0,0013 0,017 0,0002 0,020 0,053 0,013 0,031 0,041 J 35 3,3 0,091 0,20 5,0 0,0011 0,019 0,0002 0,025 0,055 0,014 0,039 0,044 J 24 1,7 0,066 0,19 3,7 0,0008 0,018 0,0001 0,017 0,041 0,012 0,025 0,035 A ,18 0, ,0024 0,058 0,0005 0,046 0,11 0,038 0,064 0,10 S ,26 0, ,0036 0,090 0,0007 0,065 0,17 0,063 0,088 0,15 O ,21 0, ,0033 0,068 0,0006 0,053 0,17 0,064 0,072 0,11 N ,35 1, ,0061 0,11 0,0013 0,081 0,22 0,070 0,097 0,19 D 85 4,7 0,17 0, ,0031 0,058 0,0003 0,040 0,10 0,032 0,047 0,094 Summa ,9 6, ,031 0,58 0,0053 0,46 1,3 0,41 0,67 1,1 65

70 66

71 ÄTRAN 2010 Bilaga 7 BILAGA 7 Metaller i vattenmossa Metodik 67

72 ÄTRAN 2010 Bilaga 7 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: BIN VR 21 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, Linköping, , kundservice@alcontrol.se. Metoder: As, Pb, Fe, Mn, Cd, Co, Cu, Cr, Ni, Zn och Sb SS-EN ISO Hg SS mod Vattenmossan utplacerades och insamlades Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Analysresultaten redovisas i Tabell 4 på sidan

73 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 BILAGA 8 Bottenfauna Metodik Resultat Fältprotokoll Artlistor 69

74 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: SS-EN (rinnande vatten), SS (sjöars profundal och sublitoral) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Statusklassificering med utgångspunkt från bottenfaunan följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 2009, kan laddas ner på redogörs för bottenfauna i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan/status/tillstånd och bedömningen av naturvärden. 70

75 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 Förklaring till resultatsidor rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter I förekommande fall lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Nära neutralt/hög status 2. Måttligt surt/god status 3. Surt/Måttlig status 4. Mycket surt/otillfredsställande status 5. Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) samt i vissa fall vårt eget databasmaterial. Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex: Shannons diversitetsindex - ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. BottenpHaunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för försurning. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Vår slutgiltiga bedömning av påverkansgraden m.a.p. försurning, eutrofiering och i förekommande fall övrig och hydromorfologisk påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på vår erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedöms enligt den 5-gradiga skalan: 1. Nära neutralt/hög status 2. Måttligt surt/god status 3. Surt/Måttlig status 4. Mycket surt/otillfredsställande status 5. Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status För övrig påverkan har god och hög status slagits ihop till en klass. Bedömning av naturvärden Vår slutgiltiga bedömning av bottenfaunans naturvärden. Bygger på Naturvärdesindex och bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Mycket höga naturvärden B. Höga naturvärden C. Naturvärden i övrigt Rödlistade och ovanliga arter Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 71

76 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 5g. Ätran, Nybygget Datum: Kommun: Ulricehamn Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 61 6,6 13 1,29 1,23 1,60 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 51 mycket högt Mycket höga naturvärden 22 Taxaindex (%): 130,6 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Gammarus lacustris 3 poäng EPT-index: 30 mycket högt Baetis buceratus 3 poäng Diversitetsindex: 4,29 mycket högt Brachycentrus subnubilus 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 3 poäng Föroreningsindex: 12 mycket högt Antal taxa 10 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status 09 Hög status 10 Hög status Antal taxa Taxa ASPT DJ DJ-/ ASPT-index Kommentar Enligt Naturvårdsverkets kriterier klassades den ekologiska statusen med avseende på eutrofiering som hög. På lokalen påträffades flera föroreningskänsliga och syrekrävande sländtaxa samt höga tätheter av den känsliga gruppen bäckbaggar. Föroreningsindexen var också mycket höga, och expertbedömningen avvek därmed inte från Naturvårdsverkets klassning. Artantalet var mycket högt och tre ovanliga arter påträffades. Lokalen bedömdes därför hysa mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. Även tidigare år har andra intressanta arter förekommit såsom t ex dagsländan Baetis fuscatus/scambus-grupp (2008), den regionalt ovanliga bäcksländan Capnia bifrons (2002) och snäckan Gyraulus crista (2009). Bottenfaunan har undersökts varje år sedan Bedömningen av påverkansgrad har varit densamma under alla år. Artantalet var högre vid undersökningarna 1999 och 2000 för att sedan återgå till tidigare nivåer. Vid årets undersökning syntes dock en ökning av antalet påträffade arter. Det har inte gått att härleda förändringarna till skillnader i vattenkvalitet. DJ-index har visat en ökande trend sedan 1999, vilket indikerar en förbättring av miljöförhållandena för bottenfaunan. 72

77 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 6. Ätran, Vist Kyrka Datum: Kommun: Ulricehamn Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 53 5,3 11 1,12 0,99 1,20 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God God God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 20 lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 51,2 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 821 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 9 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,82 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 5 måttligt högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 6 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 08 God status 09 God status 10 God status Antal taxa Kommentar På grund av branta strandkanter vid lokalen togs proverna som håvdrag. Dessutom försvårades provtagningsförhållandena ytterligare av hög vattennivå. Tillsammans kan detta ha bidragit till att antalet arter minskat dramatiskt. Enligt Naturvårdsverkets kriterier klassades den ekologiska statusen med avseende på eutrofiering dock som hög. På lokalen påträffades endast enstaka föroreningskänsliga och syrekrävande sländtaxa i mycket låga tätheter. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför som god och expertbedömningen avvek därmed från Naturvårdsverkets klassning. Det minskade antalet taxa jämfört med tidigare år beror troligtvis på svåra provtagningsförhållanden med hög vattennivå. Någon annan störning är dock svår att utesluta varför status med avseende på annan påverkan och hydromorfologi expertbedömdes som god. Inga ovanliga arter påträffades vid årets undersökning. Vid förra årets undersökning samt vid 2007 års undersökning påträffades den ovanliga snäckan Gyraulus crista på lokalen. Tidigare år har även andra intressanta arter såsom märlkräftan Gammarus lacustris, trollsländan Calopteryx splendens och dagsländan Baetis buceratus noterats. Bottenfaunan har undersökts flera gånger sedan Bedömningarna av näringsämnespåverkan har varierat mellan obetydlig och betydlig påverkan. Föroreningskänsliga arter påträffades de första åren, men saknades eller var få mellan 1993 och Vid de senaste provtillfällena har känsliga indikatorarter återigen förekommit men oftast fåtaligt. Detta gör att den aktuella vattendragssträckan kan bedömas vara känslig mot en ökad näringsämnesbelastning. Taxa ASPT DJ DJ-/ ASPT-index

78 ÄTRAN 2010 Bilaga Ätran, Axelfors Datum: Kommun: Svenljunga Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 63 6,5 12 1,33 1,21 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God God God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 36 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 87,5 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 474 lågt Brachycentrus subnubilus 3 poäng EPT-index: 23 högt Diversitetsindex: 3,85 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 8 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 9 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 90 Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan 96 Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 08 God status 09 God status 10 God status Kommentar Antal taxa Enligt Naturvårdsverkets kriterier klassades den ekologiska statusen med avseende på eutrofiering som hög. På lokalen påträffades emellertid endast enstaka känsliga och flera måttligt föroreningskänsliga och syrekrävande sländtaxa i låga tätheter och statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför som god vilket därmed avvek från Naturvårdsverkets klassning. Antalet taxa klassades som måttligt högt och i förhållande till vattendragets storlek var artantalet högt. Individtätheten var låg men på gränsen till att klassas som måttligt hög och flera av sländarterna förekom i låga tätheter varför status med avseende på hydromorfologisk och annan påverkan bedömdes som god. Den ovanliga nattsländan Brachycentrus subnubilus påträffades vid årets undersökning och lokalen bedömdes hysa naturvärden i övrigt. Vid tidigare undersökningar har bland annat andra ovanliga arter såsom den ovanliga snäckan Gyraulus riparius, bäcksländan Nemoura flexuosa och nattsländan Notidobia ciliaris påträffats. Bottenfaunan har undersökts flera gånger sedan Bedömningen av påverkansgrad med avseende på näringsämnen har varierat mellan åren. Förbättringen i slutet av 90-talet märktes bland annat genom att artantalet ökade under denna period. Sedan 2001 har dock artantalet i genomsnitt varit lägre än under slutet av 90-talet. De olika indexen har varierat relativt mycket över åren vilket också kan vara en indikation på någon slags miljöstörning. Årets resultat är det bästa sedan 2004 och bedömningen av status med avseende på annan påverkan har ändrats från måttlig till god. Taxa ASPT DJ DJ-/ ASPT-index

79 ÄTRAN 2010 Bilaga Ätran, Tullbron Datum: Kommun: Falkenberg Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 81 6,1 13 1,70 1,13 1,60 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 56 mycket högt Mycket höga naturvärden 57 Taxaindex (%): 131,2 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Baetis buceratus 3 poäng EPT-index: 28 högt Brachyptera braueri 16 poäng Diversitetsindex: 4,22 mycket högt Brachycentrus subnubilus 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Setodes punctatus 16 poäng Surhetsindex: 11 mycket högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng Föroreningsindex: 13 mycket högt Stenelmis canaliculata Lv. 3 poäng Övriga kriterier 3 poäng Diversitet 3 poäng Antal taxa 10 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status 09 Hög status 10 Hög status Antal taxa Taxa ASPT DJ DJ-/ ASPT-index Kommentar Enligt Naturvårdsverkets kriterier klassades den ekologiska statusen med avseende på eutrofiering som hög. På lokalen påträffades flera föroreningskänsliga och syrekrävande sländtaxa samt förhållandevis höga tätheter av den känsliga gruppen bäckbaggar. Föroreningsindexen var också höga eller mycket höga, och expertbedömningen avvek därmed inte från Naturvårdsverkets klassning. Bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden med ett högt artantal, hög diversitet och flera ovanliga arter. Den rödlistade nattsländan Setodes punctatus, känd från endast denna lokal i hela Skandinavien, påträffades återigen vid årets undersökning. Arten har tidigare hittats på lokalen 1996, 1997, 1999, 2005, 2007 och Utöver denna art fanns på lokalen ytterligare den rödlistade bäcksländan Brachyptera braueri som även påträffades vid 2008 års undersökning samt fyra andra ovanliga arter. Förutom de ovanliga arterna som påträffades i år har det på lokalen tidigare år förekommit andra intressanta arter såsom skalbaggen Normandia nitens och nattsländan Oecetis notata. Bottenfaunan har undersökts årligen sedan 1989 med undantag för år 2000, då provtagningen omöjliggjordes av de höga vattenflödena. Såväl artantal som individtäthet har fluktuerat kraftigt mellan åren, men föroreningsindexen har varit likartade och bedömningen av påverkansgraden har varit oförändrad. 75

80 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 D16. Högvadsån, Sumpafallen Datum: Kommun: Falkenberg Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 53 6,4 14 1,12 1,19 1,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 53 mycket högt Mycket höga naturvärden 38 Taxaindex (%): 135,7 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Brachyptera braueri 16 poäng EPT-index: 27 högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng Diversitetsindex: 4,65 mycket högt Stenelmis canaliculata Lv. 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Ibisia marginata 3 poäng Surhetsindex: 9 högt Övriga kriterier 3 poäng Föroreningsindex: 13 mycket högt Diversitet 3 poäng Antal taxa 10 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status 09 Hög status 10 Hög status Antal taxa Taxa ASPT DJ DJ-/ ASPT-index V99 V00 V Kommentar Enligt Naturvårdsverkets kriterier klassades den ekologiska statusen med avseende på eutrofiering som hög. På lokalen påträffades flera föroreningskänsliga och syrekrävande sländtaxa samt förhållandevis höga tätheter av den känsliga gruppen bäckbaggar. Föroreningsindexen var också höga eller mycket höga, och expertbedömningen avvek därmed inte från Naturvårdsverkets klassning. Bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden. Bedömningen motiveras av mycket höga värden på artantal och diversitet, kombinerat med förekomsten av tre ovanliga arter samt förekomst av den rödlistade bäcksländan Brachyptera braueri. Även tidigare år har intressanta arter hittats, bland annat den ovanliga nattsländan Hydropsyche contubernalis (2007) och den ovanliga trollsländan Calopteryx splendens (2009). Bottenfaunan har undersökts vid flera tillfällen sedan Bedömningen av påverkansgraden har inte ändrats jämfört med tidigare. Individtätheten har varierat relativt mycket mellan åren medan artantalet har varit mer stabilt. Bottenfaunans artsammansättning och föroreningsindexen har också varit likartad mellan åren. Detta visar på stabila förhållanden längs den aktuella provsträckan. 76

81 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 Förklaring till resultatsidor sjöars djupbotten Lokaluppgifter I förekommande fall lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, koordinater enligt RT90 (Rikets nät). Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt provytans djup i meter. Ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Hög 2. God 3. Måttligt 4. Otillfredställande 5. Dålig BQI: Benthic quality index ett kvalitetsindex baserat på förkomst av nyckelarter eller nyckelgrupper med varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) samt i vissa fall vår eget databasmaterial. Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Expertbedömning av tillstånd och påverkan Vår slutgiltiga bedömning av tillstånd och påverkansgraden m.a.p. näringsämnesbelastning, syrehalt och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på vår erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Tillståndet m.a.p. syre respektive näring bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Näringsfattiga/Syrerika eller mycket näringsfattiga/syrerika förhållanden. B. Måttligt näringsfattiga/syrerika förhållanden. C. Näringsrika/Syrefattiga eller mycket näringsrika/syrefattiga förhållanden. Status m.a.p. eutrofiering eller annan påverkan bedöms enligt den 5-gradiga skalan: 1. Hög 2. God 3. Måttligt 4. Otillfredställande 5. Dålig Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. O/C-index: Förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. 77

82 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 9. Åsunden, profundal Datum: Flodområde: 103 Ätran Koordinat: / Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): 0,0215 Antal prov: 5 Provdjup (m): 40,5 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 2,0 0,76 Hög Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 6 måttligt högt O/C-index: 2,1 lågt Medelantal taxa/prov: 4,0 PTI: 3,2 högt Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt hög EEI: 4,2 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Ingen bedömning Ingen bedömning Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 96 Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 08 God Måttligt syrerikt 09 God Måttligt syrerikt 10 Hög Måttligt syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Bottenfaunans sammansättning indikerade måttligt näringsrika förhållanden, men bedömningen var ett gränsfall till näringsfattiga förhållanden. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög, men även denna bedömning var ett gränsfall (till god status). Bottenfaunan har undersökts årligen sedan 1989 och såväl tåliga som måttligt känsliga arter har förekommit. Antalet förekommande taxa och individtätheten har varierat en del. Värdena för BQI och O/C-index har dock legat stabila, vilket medverkat till att sjön har bedömts som måttligt näringsrik under hela undersökningsperioden med utgångspunkt från bottenfaunan på denna station i djupområdet. Förhållandena i bottenvattnet har alla år utom ett bedömts som måttligt syrerika. 78

83 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 9. Åsunden, sublitoral Datum: Flodområde: 103 Ätran Koordinat: / Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): 0,0215 Antal prov: 5 Provdjup (m): 7,5 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 3,0 1,12 Hög Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Måttligt näringsrikt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 32 mycket högt O/C-index: 7,1 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 16,0 PTI: 2,8 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): hög EEI: 4,8 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 96 Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 08 God Syrerikt 09 God Syrerikt 10 Hög Syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Bottenfaunans sammansättning indikerade måttligt näringsrika förhållanden, men bedömningen var ett gränsfall till näringsfattiga förhållanden. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög, men även denna bedömning var ett gränsfall (till god status). Förhållandena har varit relativt stabila över åren även om värdena för O/C-index och individtäthet har varierat en del. Antalet förekommande taxa har under den senare hälften av undersökningsperioden generellt varit något högre än tidigare. Samtidigt har inte individförekomsten eller O/C-index ökat på motsvarande sätt. Sammantaget skulle detta kunna indikera en något minskad eutrofieringspåverkan. 79

84 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 5g. Ätran Nybygget RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Top. Karta: 7D SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Ulricehamn Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Per-Anders Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 6 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 0,5 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: På östra sidan, under och nedstr. bron, innan stenkanten. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Grova block: saknas Mossor: 5-50% Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs vid östra sidan av ån, under och nedstr. bron, innan stenkanten. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 80

85 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 6. Ätran Vist Kyrka RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Top. Karta: 7D SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Ulricehamn Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN (håvdrag) Provtagare: Per-Anders Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): ja Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: >1 m Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 6,3 C Lokalens medeldjup: >1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 0-10 m nedströms bron. Västra sidan av ån. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: >50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50% Fin sten: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: artificiell Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar sälg - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs 0-10 m nedströms bron, längs stranden. Provtagningen utfördes som håvdrag. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 81

86 ÄTRAN 2010 Bilaga Ätran Axelfors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Top. Karta: 6C SO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Svenljunga Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Per-Anders Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,7 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 30 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 30 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 3 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Södra sidan runt brofundament, även under bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: <5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Väg måttlig B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 82

87 ÄTRAN 2010 Bilaga Ätran Tullbron RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Top. Karta: 5C SV Län: 13 Halland Lokalkoordinater: / Kommun: Falkenberg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Per-Anders Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 50 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 50 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 1,4 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: På östra stranden, 0-10 m uppströms trästaketets slut. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: >50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al lönn Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Samhälle stark B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 83

88 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 D16. Högvadsån Sumpafallen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Top. Karta: 5C NV Län: 13 Halland Lokalkoordinater: / Kommun: Falkenberg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Per-Anders Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,35 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 1,1 C Lokalens medeldjup: 0,25 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca 400 m nedströms bron, i västra grenen ca 75 m nedströms delningen, nedströms större ö. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: saknas Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al ek Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 84

89 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 9. Åsunden profundal RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Top. Karta: 7D SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Ulricehamn Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: P. Nilsson/J.Palmkvist Provyta (m 2 ): 0,0215 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 40,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,5 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 3,5/3,3 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: gråsvart Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 85

90 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 9. Åsunden sublitoral RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Top. Karta: 7D SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Ulricehamn Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: P. Nilsson/J.Palmkvist Provyta (m 2 ): 0,0215 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 7,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,5 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 3,5/3,3 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: gråbrun Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 86

91 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 Förklaring till artlistor rinnande vatten Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxas toleransgräns är okänd 1 taxa har visats klara ph lägre än ph ph ph 5.5 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): 0 kunskap saknas för bedömning, 1 taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 87

92 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 5g. Ätran, Nybygget x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,6 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 0,8 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus lacustris - Sars, Ov ,6 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 5,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,0 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, Ov ,8 2,5 Baetis muticus - (Linné, 1758) ,2 5,3 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8 2,5 Baetis sp. (rhodani-typ) ,8 4,7 Baetis sp ,8 0,8 Caenis rivulorum - Eaton, ,0 2,2 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,6 0,1 Ephemera sp ,2 0,2 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,0 15,5 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,2 0,0 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,4 0,1 Leptophlebia sp ,8 0,1 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,4 12,0 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,6 0,3 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) a 0,2 0,0 BBrachyptera risi - (Morton, 1896) Plecoptera 0,4 0,1 BBrachyptera sp a 2,4 0,4 I Isoperla sp Plecoptera 0,4 0,1 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera 0,4 0,1 NNemoura avicularis - Morton, a 9,6 1,6 NNemoura sp ecoptera 0,4 0,1 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 0,8 0,1 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 1,2 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,2 0,0 Athripsodes sp ,2 0,7 Brachycentrus subnubilus - Curtis, Ov 1 0,2 0,0 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,2 0,0 Halesus sp ,6 0,3 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6 1,8 Hydropsyche sp ,2 0,0 Hydroptila sp ,2 0,0 Ithytrichia sp ,4 5,7 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,8 3,7 Limnephilus sp ,6 0,1 Limnephilidae ,0 5,8 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) ,4 0,1 Lype sp ,4 0,1 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,4 0,2 Oecetis sp ,2 0,0 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,2 0,0 forts. 88

93 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 forts. 5g. Ätran, Nybygget x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,4 0,1 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,2 1,2 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,2 0,2 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,2 0,0 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 0,1 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,0 0,7 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,2 0,0 OOulimnius sp. Ad ,8 1,7 OOulimnius sp. Lv ,6 3,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 0,1 Chironomidae ,6 12,5 Empididae ,2 0,0 Limoniidae ,2 0,2 Muscidae ,2 0,0 Pediciidae ,8 0,3 Psychodidae ,2 0,0 Simuliidae ,4 3,6 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,0 1,4 SSphaerium corneum - (Linné, 1758) ,0 0,2 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 89

94 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 6. Ätran, Vist Kyrka x: y: Det. Jenny Palmkvist, Medins Biologi AB Metod: SS-EN (håvdrag) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 0,9 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 0,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,0 20,5 Cloeon sp ,4 0,2 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,6 22,2 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,0 12,2 Leptophlebia sp ,0 27,8 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,0 4,4 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,2 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, a 0,6 0,3 NNemoura sp Plecoptera 0,4 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Ithytrichia sp ,2 0,1 Limnephilus sp ,4 0,2 Limnephilidae ,0 2,4 HEMIPTERA, skinnbaggar Sigara fossarum - (Leach, 1817) ,6 0,3 Sigara semistriata - (Fieber, 1848) ,4 0,2 Sigara sp ,2 0,6 COLEOPTERA, skalbaggar EElodes sp. Lv ,6 0,3 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,2 0,1 HHydroporus sp. Ad ,4 0,2 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,0 1,0 Limoniidae ,4 0,2 Simuliidae ,8 4,8 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 90

95 ÄTRAN 2010 Bilaga Ätran, Axelfors x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,2 0,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 3,9 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 2,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 0,2 Caenis horaria - (Linné, 1758) ,2 0,2 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,4 1,2 Caenis rivulorum - Eaton, ,2 2,7 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,8 0,7 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,0 1,7 Ephemera vulgata - Linné, ,6 1,4 Ephemera sp ,2 9,5 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) * Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,2 0,2 Leptophlebia sp ,8 0,7 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,4 6,3 PLECOPTERA, bäcksländor CCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) a 0,4 0,3 NNemoura avicularis - Morton, ecoptera 0,4 0,3 NNemoura sp Plecoptera 0,2 0,2 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 2,2 1,9 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,0 1,7 TRICHOPTERA, nattsländor Brachycentrus subnubilus - Curtis, Ov 1 0,2 0,2 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,0 3,4 Ithytrichia sp ,4 0,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2 0,2 Limnephilus sp. * Limnephilidae ,2 0,2 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) * Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,8 4,1 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,8 0,7 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2 0,2 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2 3,5 Polycentropus sp ,6 2,2 Polycentropodidae ,2 1,0 HEMIPTERA, skinnbaggar Hesperocorixa sp. * Notonecta glauca - Linné, 175 * COLEOPTERA, skalbaggar OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,4 0,3 OOulimnius sp. Lv ,4 1,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 2,2 Chironomidae ,2 29,7 Simuliidae ,6 3,0 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 12,3 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Totalantal taxa: 36 Danskt faunaindex: 6 Naturvärdesindex: 3 Medelantal taxa/prov: 19,2 Surhetsindex: 8 MISA: 63 Antal ind./m 2 : 474 EPT-index: 23 ASPT-index: 6,5 Diversitetsindex: 3,85 Taxaindex (%): 88 DJ-index: 12 91

96 ÄTRAN 2010 Bilaga Ätran, Tullbron x: y: Det. Jenny Palmkvist, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,6 0,6 Polycelis sp ,4 0,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,0 1,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 9,4 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,4 0,1 Erpobdellidae ,0 0,4 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4 0,5 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,1 ODONATA, trollsländor Calopteryx sp ,2 0,1 Gomphus vulgatissimus - (Linné, 1758) ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, Ov ,2 0,8 Baetis muticus - (Linné, 1758) ,8 0,3 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 5,9 Baetis sp ,6 0,6 Caenis horaria - (Linné, 1758) ,4 0,1 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 3,1 Ephemera vulgata - Linné, ,2 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 12,5 Heptagenia sp ,4 0,1 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,4 0,1 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,8 0,6 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sp Plecoptera 1,4 0,5 BBrachyptera braueri - (Klapále VU a 6,4 2,3 BBrachyptera sp a 3,4 1,2 CCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) ecoptera 0,2 0,1 I Isoperla grammatica - (Poda, 1761) ecoptera 0,6 0,2 I Isoperla sp a 3,4 1,2 PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) Plecoptera 0,2 0,1 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 0,6 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,2 0,1 Brachycentrus subnubilus - Curtis, Ov 1 0,2 0,1 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) ,4 0,1 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,6 17,6 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,2 0,4 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2 0,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 7,2 Hydropsyche sp ,8 0,3 Ithytrichia sp ,2 0,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,6 0,9 Oecetis sp ,2 0,4 Polycentropodidae ,2 0,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,2 0,1 Rhyacophila sp ,2 0,1 Setodes punctatus - (Fabriciu VU 1 0,2 0,1 forts. 92

97 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 forts. 24. Ätran, Tullbron x: y: Det. Jenny Palmkvist, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov ,0 2,8 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,2 0,1 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,2 0,1 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,4 0,1 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,4 0,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,8 1,3 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,8 0,3 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) ,6 0,2 OOulimnius sp. Lv ,6 2,0 SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) Ov ,2 0,8 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 0,1 Chironomidae ,0 5,7 Empididae ,2 0,1 Pediciidae ,2 0,1 Simuliidae ,8 11,6 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,6 0,2 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,4 0,1 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,4 0,1 Radix sp. (balthica/labiata) ,2 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,0 3,5 SSphaerium corneum - (Linné, 1758) ,0 0,4 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 93

98 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 D16. Högvadsån, Sumpafallen x: y: Det. Jenny Palmkvist, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4 1,6 Polycelis sp ,8 0,7 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 2,8 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,4 0,5 Erpobdellidae ,8 0,7 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 0,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,6 0,2 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 1807) ,6 0,2 Gomphidae ,4 0,1 Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,0 9,1 Baetis sp ,2 0,4 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,0 0,4 Caenis rivulorum - Eaton, ,4 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,0 5,5 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,2 0,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,4 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) a 6,0 2,2 AAmphinemura sp a 5,6 2,0 BBrachyptera risi - (Morton, 1896) a 0,8 0,3 BBrachyptera sp a 17,4 6,3 BBrachyptera braueri - (Klapále VU 5 1 Plecoptera 1,2 0,4 I Isoperla sp a 5,8 2,1 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera 0,2 0,1 PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) Plecoptera 0,2 0,1 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a 1,8 0,7 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,6 1,3 Athripsodes sp ,6 0,9 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,0 1,1 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,4 2,3 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,8 1,4 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,0 6,2 Hydropsyche sp ,4 0,1 Ithytrichia sp ,8 0,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,8 5,4 Oecetis sp ,4 0,1 Potamophylax sp ,4 0,5 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,0 0,4 Rhyacophila sp ,4 0,5 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) ,2 0,1 Setodes argentipunctellus - McLachlan, ,6 0,2 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,4 0,1 forts. 94

99 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 forts. D16. Högvadsån, Sumpafallen x: y: Det. Jenny Palmkvist, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov ,2 2,6 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,6 0,2 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,8 2,1 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,8 0,7 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,2 0,4 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 19,8 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,4 0,9 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) ,6 0,6 OOulimnius sp. Lv ,8 0,3 SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) Ov ,8 1,0 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 0,4 Chironomidae ,0 3,6 Empididae ,8 0,3 I Ibisia marginata - (Fabricius, 1781) Ov ,0 1,8 Pediciidae ,4 0,1 Simuliidae ,6 2,4 Tabanidae ,2 0,1 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 4,2 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 95

100 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 Förklaring till artlistor sjöars profundal och sublitoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,0215 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, föroreningskänslighet och funktionella tillhörighet. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 10 %. Syrekänslighet (Sy): 0 taxas känslighet är okänd, 1 taxa är tåligt mot låga syrehalter 2 taxa är måttligt känsligt 3 taxa är mycket känsligt Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Känslighet för organisk belastning (Eg): 0 kunskap saknas för bedömning, 1 taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 96

101 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 9. Åsunden, profundal x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2 0,6 Tubifex tubifex - (Müller, 1774) ,2 25,2 Tubificidae (med hårborst) ,0 52,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,0 12,3 Procladius sp ,8 2,5 Tanytarsus sp ,2 0,6 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 6,7 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 97

102 ÄTRAN 2010 Bilaga 8 9. Åsunden, sublitoral x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,2 0,5 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus limnobius - Bretscher, ,6 1,4 Aulodrilus pigueti - Kowalewski, ,4 5,5 Dero digitata - (Müller, 1773) ,4 0,9 Limnodrilus sp ,0 6,9 Naididae ,2 0,5 Piguetiella blanci - (Piguet, 1906) ,2 5,0 Ripistes parasita - (Schmidt, 1847) ,2 0,5 Spirosperma ferox - Eisen, ,2 2,8 Tubificidae (med hårborst annan) ,8 1,8 Tubificidae (utan hårborst) ,0 4,6 Uncinais uncinata - (Orsted,1842) ,4 0,9 Vejdovskyella comata - (Vejdovsky, 1883) ,2 0,5 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,4 0,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,4 0,9 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 1,4 Ephemera vulgata - Linné, ,8 4,1 Ephemera sp ,2 0,5 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,4 0,9 HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta sp ,2 0,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 14,7 Cladotanytarsus sp. (mancus gr.) ,4 0,9 Cryptochironomus sp ,0 4,6 Demicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, ,2 0,5 Epoicocladius ephemerae - (Kieffer, 1924) ,4 0,9 Harnischia curtilamellata - (Malloch, 1915) ,6 1,4 Parachironomus sp. (arcuatus gr.) ,2 0,5 Paralauterborniella nigrohalteralis - (Malloch, 1915) ,2 0,5 Pentaneurini ,8 1,8 Polypedilum sp ,8 4,1 Potthastia longimanus - Kieffer, ,2 0,5 Procladius sp ,8 13,3 Stempellina sp ,2 0,5 Tanytarsus sp ,2 14,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,4 0,9 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 98

103 ÄTRAN 2010 Bilaga 9 BILAGA 9 Plankton Metodik Resultat Artlista Lokalbeskrivning 99

104 ÄTRAN 2010 Bilaga 9 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: SS-EN 15204: 2006 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: SS-EN 15204: 2006 och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163 Statusklassificering med utgångspunkt från växtplankton följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Åsunden klassades att tillhöra södra Sveriges humösa sjöar vid klassificering av status. 100

105 ÄTRAN 2010 Bilaga 9 Förklaring av begrepp Naturvårdsverkets kriterier (2007). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan - 3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) för ca 35 oligtrofi- och ca 60 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala ). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 100 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5 där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 101

106 ÄTRAN 2010 Bilaga 9 9. Åsunden Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Årsvärde Treårsmedel Ekologisk kvalitetskvot Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) 3,49 0,7 2,26 3,07 0,18 1,00 Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) 1,5 3,29 56 * Om treårsmedel saknas klassas statusen på befintliga värden Övriga index Värde Bedömning Expertbedömning Trofiindex (BIN PR 163) 44,8 Måttligt högt index Näringsstatus Måttlig Gonyostomum semen (mg/l) 0,00 Mycket liten biomassa Surhetsklassning Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,02 0, ,2 Rekylalger 0,20 5,7 4 7,1 Pansarflagellater 0,58 16,7 3 5,4 Guldalger 0,00 0,0 5 8,9 Kiselalger 2,62 75, ,6 Ögonalger 0,00 0,0 0 0,0 Grönalger 0,01 0, ,9 Konjugater 0,00 0,0 2 3,6 G. semen 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,05 1,4 3 5,4 Förklaring: 1-3 eutrofiindikatorer (3=starkast) Summa 3, oligotrofiindikatorer (-3=starkast) Jämförelse med tidigare undersökningar Status/surhetsklass * God Hög 1,70 0,16 Måttlig God 50 Nära neutralt Arternas fördelning på indikatortal Antal taxa Indikatortal 100% 75% 50% 25% 0% Eutrofa Indifferenta Oligotrofa Biomassa (mg/l) Antal taxa 8,0 75 6,0 50 4,0 2,0 25 0, År Näringstillstånd D C - D C - C C C C C C C C C Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonbiomassan i Åsunden var måttligt stor och dominerades av kiselalger och pansarflagellater. Andelen cyanobakterier var mycket liten men mängden eutrofiindikatorer var stor, vilket ger ett högt TPI värde. Även trofiindex var måttligt högt. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdsverketsmetod ger god status baserat på treårsmedelvärden. I expertbedömningen sänker vi statusen till måttlig på grund av den rikliga förekomsten av eutrofiindikatorer, inklusive flera potentiellt toxiska cyanobakterier. Gonyostomum semen påträffades inte. Artantalet var i år 56 och sjön klassas därför som nära neutral. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera råder måttligt näringsrikt tillstånd (C). 102

107 ÄTRAN 2010 Bilaga 9 9. Åsunden Lokalkoordinater: - / - RAPPORT Nivå: 5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: 3 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 1 Aphanothece sp. - NÄGELI 1 Chroococcus sp. (<5 µm) - NÄGELI 1 Cyanodictyon sp. - PASCHER ,001 Merismopedia sp. - MEYEN 1 Snowella sp. - ELINKIN I 1 Chroococcales, obestämd kolonibildande art 1 Oscillatoriales Oscillatoriales, obestämd 1 Planktothrix mougeotii - (BORY EX KOMÁREK) ANAGN. & KOM. 1 I ,014 Romeria sp. - KOCZWARA E 1 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY I ,004 Aphanizomenon klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E ,005 Aphanizomenon sp. - MORREN I 1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,070 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,045 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,085 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I ,575 Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY I 1 Gymnodinium sp. (liten, <10 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I ,008 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon divergens - IMHOF I 1 Dinobryon sp. - EHRENBERG I 1 Pedinellales (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 1 Chrysophyseae, obestämda monader (2-5 µm) 1 Chrysophyseae, obestämda monader (5-10 µm) 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 Asterionella formosa - HASSALL I 1 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 8 0,024 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I 1 Centriska kiselalger (<10 µm) I ,086 Centriska kiselalger (20-30 µm) I ,128 Centriska kiselalger (>30 µm) I 1 Diatoma tenuis - AGARDH E 1 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I ,031 Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT ,020 Melosira sp. - C. A. AGARDH 1 Pennales obestämda (30-50 µm) I ,025 Pennales obestämda ( µm) I 1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 1 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I ,310 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 1 Ankyra sp. - FOTT I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,004 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 1 6 0,003 Quadrigula pfitzeri - (SCHRÖDER) G. M. SMITH O 1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Tetraedron caudatum - (CORDA) HANSGIRG I 1 Ulotrichales Koliella sp. - HINDÁK 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Cosmarium sp. - CORDA O 1 Staurastrum spp. - MEYEN I 1 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,001 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,048 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) 1 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 103

108 ÄTRAN 2010 Bilaga 9 9. Åsunden Vattenområdesuppgifter Län: Västra Götaland Sjö/vattendrag: Åsunden Kommun: 84 Ulricehamn Lokalnummer: 9 Top. karta: - Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: Ätran Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: P Nilsson/S Holmgren Datum: Organisation: Medins Biologi AB Tid på dygnet: 14:00 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 41 Vattentemperatur (0,5m): 18,6 C Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 9 m Trofinivå: oligotrof Siktdjup m vattenkikare: 3 m Väderlek: mulet, svag vind Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 061 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-10 Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Ramberg rör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): N Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 104

109 ÄTRAN 2010 Bilaga 10 BILAGA 10 Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning 105

110 ÄTRAN 2010 Bilaga 10 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Konduktivitet Färgtal Ca Mg Na K mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Västra Götalands län Algutstorpasjön utlopp ,6 0,16 6, ,258 0,088 0,195 0,022 Annlarpasjön utlopp ,8 0,18 6, ,254 0,087 0,181 0,018 Ballasjön utlopp ,5 0,10 5, ,206 0,061 0,193 0,013 Björsesjön utlopp ,9 0,27 7, ,384 0,095 0,176 0,027 Boaspångsbäcken ,9-0,01 4,65 0,095 0,066 0,165 0,025 Boaspångsbäcken ,8-0,01 4,26 0,080 0,057 0,148 0,022 Bäck från Köljesjön ,3-0,01 5,78 0,055 0,049 0,161 0,011 Bäck från Köljesjön ,3-0,01 5,30 0,037 0,035 0,135 0,009 Bäck från Surströmmasjön ,4 0,09 4, ,187 0,072 0,164 0,015 Bäck från Surströmmasjön ,8 0,01 3, ,106 0,045 0,116 0,013 Bäck från Surströmmasjön ,2 0,05 4, ,145 0,053 0,128 0,012 Bäck från Surströmmasjön ,9 0,18 5, ,293 0,068 0,142 0,011 Dalsjön 5 utlopp ,7 0,16 5, ,285 0,072 0,155 0,017 Dalstorpasjön utlopp ,5 0,09 4, ,176 0,060 0,131 0,014 Enhangen utlopp ,3-0,01 4, ,114 0,054 0,150 0,013 Enhangen utlopp ,2 0,09 4, ,207 0,056 0,155 0,013 Faxsjön utlopp ,9-0,01 3, ,079 0,036 0,151 0,009 Faxsjön utlopp ,2-0,01 2, ,057 0,026 0,106 0,004 Gransjön 9 utlopp ,4 0,07 5, ,197 0,062 0,181 0,009 Gravsjön v103 utlopp ,5 0,13 5, ,251 0,059 0,203 0,011 Grysjön utlopp ,6 0,09 4, ,181 0,055 0,144 0,015 Grysjön utlopp ,8 0,14 5, ,248 0,066 0,158 0,014 Gräsken 6 mitt ,8 0,16 5, ,268 0,072 0,171 0,017 Gäddesjön utlopp ,6 0,09 5, ,141 0,076 0,174 0,012 Gäddesjön utlopp ,7 0,10 4, ,137 0,076 0,179 0,013 Hagasjön v103 utlopp ,0 0,02 3, ,090 0,059 0,138 0,015 Holmsjön utlopp ,7 0,12 5, ,174 0,078 0,187 0,016 Hornbetasjön 2 utlopp ,8 0,18 5, ,309 0,066 0,147 0,015 Hulebäcken biflöde ,0-0,01 4,55 0,100 0,065 0,165 0,021 Hulebäcken biflöde ,8-0,01 4,22 0,075 0,054 0,148 0,016 Hulebäcken Marielund ,5 0,11 7, ,218 0,092 0,277 0,026 Hulebäcken Marielund ,4 0,08 5, ,164 0,070 0,169 0,016 Hulebäcken Marielund ,6 0,16 6, ,236 0,093 0,211 0,019 Hulebäcken Marielund ,8 0,17 6, ,264 0,104 0,218 0,022 Humlasjön utlopp ,7 0,01 4, ,123 0,053 0,156 0,010 Humlasjön utlopp ,7 0,13 5, ,250 0,067 0,181 0,009 Hyndarpsån ,6 0,11 5, ,216 0,055 0,173 0,016 Hyndarpsån ,5 0,09 4, ,182 0,045 0,141 0,012 Hyndarpsån ,5 0,11 4, ,209 0,051 0,162 0,012 Hyndarpsån ,6 0,14 5, ,237 0,061 0,174 0,014 Hyndarpsån Hyndarp ,7 0,13 5, ,234 0,062 0,185 0,016 Hyndarpsån Hyndarp ,8 0,14 5, ,232 0,067 0,180 0,013 Hålesjön utlopp ,6 0,19 6, ,241 0,097 0,214 0,021 Hällesjön 12 utlopp ,0 0,25 7, ,382 0,084 0,196 0,013 Ingärdebo-Gårdsjö 7 utlopp ,9 0,25 6, ,355 0,055 0,159 0,010 Ingärdebo-Gårdsjö 7 utlopp ,1 0,25 6, ,332 0,052 0,151 0,009 Kalvsjön 20 utlopp ,2 0,05 4, ,149 0,063 0,158 0,015 Kalvsjön 25 mitt ,4 0,08 5, ,167 0,070 0,169 0,014 Kroksjön 103 utlopp ,3 0,21 6, ,242 0,104 0,189 0,021 Kroksjön 22 utlopp ,2 0,06 4, ,151 0,066 0,158 0,015 Kroksjön ut Spaden 11 utlopp ,9 0,20 6, ,344 0,070 0,185 0,014 Krokssjön utlopp ,9 0,24 6, ,360 0,050 0,157 0,013 Kvarnsjön 103 utlopp ,4 0,12 6, ,254 0,069 0,177 0,014 Kvarnsjön 456 utlopp ,3 0,34 7, ,420 0,073 0,171 0,022 Kvarntorpsån ,6 0,13 5, ,229 0,072 0,161 0,015 Kättarpsån ,7 0,02 3, ,107 0,049 0,134 0,014 L Gräsken 26 utlopp ,7 0,14 5, ,249 0,068 0,166 0,016 L Hagasjön utlopp ,3 0,10 4, ,194 0,056 0,153 0,008 Lillån ,1 0,24 7,55 0,359 0,107 0,248 0,025 Lillån ,0 0,24 7,54 0,349 0,099 0,235 0,024 Marjebosjön utlopp ,4-0,01 4, ,090 0,051 0,141 0,013 Mogasjön utlopp ,7 0,21 6, ,273 0,105 0,189 0,026 Norrsjön utlopp ,4-0,01 3, ,100 0,047 0,131 0,011 Nässjön 23 utlopp ,7 0,15 5, ,260 0,067 0,177 0,011 Opperhalen utlopp ,4 0,09 5, ,178 0,059 0,155 0,012 Opperhalen utlopp ,7 0,09 4, ,167 0,059 0,158 0,012 Pjukasjön utlopp ,6 0,07 4, ,152 0,053 0,138 0,014 Porssjön 204 utlopp ,5 0,10 5, ,200 0,068 0,183 0,013 Rammsjön 705 utlopp ,7 0,19 7, ,271 0,074 0,214 0,018 S Svansjön utlopp ,6 0,10 5, ,194 0,076 0,191 0,015 Skattagårdssjön utlopp ,7 0,03 4, ,144 0,057 0,155 0,019 Skogssjön 3 utlopp ,8 0,17 5, ,279 0,064 0,159 0,015 Skvättebäcken TGB ,1 0,35 10, ,404 0,123 0,320 0,031 Skvättebäcken TGB ,8 0,28 9, ,362 0,110 0,284 0,035 Skvättebäcken TGB ,2 0,07 5, ,188 0,058 0,177 0,024 Skvättebäcken TGB ,1 0,23 8, ,317 0,102 0,269 0,

111 ÄTRAN 2010 Bilaga 10 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Konduktivitet Färgtal Ca Mg Na K mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Västra Götalands län Skvättebäcken TGB ,2 0,26 8, ,339 0,107 0,282 0,036 Skvättebäcken TGB ,0 0,25 7, ,357 0,100 0,224 0,032 Skvättebäcken TGB ,8 0,16 6, ,269 0,083 0,218 0,025 Skyarpasjön utlopp ,4 0,10 5, ,210 0,066 0,164 0,014 Skäremosjön utlopp ,7 0,13 5, ,227 0,092 0,162 0,022 Spaden 14 utlopp ,7 0,17 5, ,259 0,074 0,165 0,014 St Hagasjön utlopp ,6 0,12 4, ,249 0,047 0,143 0,007 St Kroksjön 563 utlopp ,6 0,21 7, ,290 0,088 0,218 0,030 St Kroksjön 563 utlopp ,9 0,27 7, ,359 0,099 0,215 0,032 St Kvarnsjön utlopp ,5 0,14 6, ,236 0,075 0,169 0,015 St Köljasjön utlopp ,7 0,12 5, ,223 0,053 0,168 0,009 Storasjö tillflöde ,6-0,01 5,32 0,044 0,054 0,191 0,018 Storasjö tillflöde ,6-0,01 4,51 0,033 0,041 0,157 0,019 Storasjön H utlopp ,3 0,09 5, ,183 0,054 0,173 0,013 Stångån Ararp ,2-0,01 3, ,086 0,044 0,131 0,012 Stångån Ararp ,5 0,11 5, ,194 0,078 0,165 0,015 Stångån Håcksvik ,8 0,02 4, ,117 0,054 0,147 0,015 Stångån Håcksvik ,5 0,10 5, ,184 0,077 0,178 0,018 Surströmmasjön utlopp ,7-0,01 3, ,100 0,046 0,116 0,014 Surströmmasjön utlopp ,9 0,20 5, ,308 0,068 0,141 0,011 Trehörningen utlopp ,6 0,14 4, ,256 0,047 0,110 0,009 Trehörningen utlopp ,2 0,28 5, ,349 0,054 0,106 0,011 Tusseredssjön 15 utlopp ,7 0,27 6, ,351 0,066 0,175 0,009 Ugglebosjön utlopp ,5 0,02 3, ,122 0,047 0,137 0,011 V Fegen pkt 19 utlopp ,7 0,10 5, ,201 0,076 0,195 0,015 Veka Öjasjö utlopp ,7 0,14 5, ,242 0,055 0,149 0,010 Visen utlopp ,9 0,13 5, ,217 0,062 0,163 0,011 Visen utlopp ,9 0,12 5, ,197 0,061 0,165 0,012 Vitasjöbäcken Strömsnäs ,1 0,03 4, ,135 0,052 0,179 0,012 Vitasjöbäcken Strömsnäs ,6 0,09 5, ,188 0,056 0,187 0,010 Vitasjöbäcken Strömsnäs ,7 0,10 5, ,198 0,058 0,183 0,011 Vitasjöbäcken Strömsnäs ,8 0,12 5, ,192 0,058 0,176 0,010 Vitasjön utlopp ,2 0,05 3, ,118 0,039 0,127 0,008 Yttre Stångsjön utlopp ,2 0,09 4, ,165 0,057 0,144 0,011 Yttre Stångsjön utlopp ,3 0,09 4, ,175 0,056 0,141 0,009 Yttre Älvsjön utlopp ,1 0,05 3, ,122 0,058 0,125 0,013 Älingabäcken VS ,7-0,01 4,92 0,050 0,053 0,178 0,019 Älingabäcken VS ,6-0,01 4,49 0,038 0,041 0,152 0,019 Ämtasjön utlopp ,8 0,14 5, ,234 0,062 0,147 0,017 Ö Fegen F2 norra ,7 0,14 5, ,226 0,074 0,172 0,015 Ö Fegen F4 södra ,7 0,12 5, ,194 0,072 0,188 0,014 Övre Stångsjön utlopp ,2 0,08 4, ,164 0,059 0,162 0,010 Övre Stångsjön utlopp ,3 0,08 4, ,164 0,057 0,140 0,

112 ÄTRAN 2010 Bilaga 10 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Konduktivitet Färgtal Ca Mg SO4 NO23-N Al Al labilt monomert mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l Hallands län Agnsjön (Kvarnabäcken) 125 m nedströms utlopp ,9 0,14 5, ,2 0,91 Barkhultaån Barkhult ,5 0,12 6, ,2 0,89 Barkhultaån Barkhult ,7 0,13 6, ,5 1,0 Barkhultaån Barkhult ,8 0,11 5, ,5 0,76 Barkhultaån Barkhult ,2 0,22 6, ,8 0,81 Björsjö (Högvadsån) utlopp ,3 0,10 6, ,3 1,1 Björsjö (Högvadsån) utlopp ,7 0,46 9, ,0 Bossjön utlopp ,2 0,31 7, ,6 0,81 Bossjön utlopp ,3 0,27 7, ,3 0,75 Bredasjön utlopp ,9 0,02 4, ,5 0,53 Bredasjön utlopp ,8 0,09 4, ,8 0,5 Brokaredsjön (Kvarnabäcken) 275 m nedströms utlopp ,1 0,34 8, ,2 1,2 Brokaredsjön (Kvarnabäcken) 275 m nedströms utlopp ,3 0,36 7, ,4 1,1 Egnaredsån utflöde i Hjärtaredsån ,8 0,22 8, ,1 1,4 Egnaredsån utflöde i Hjärtaredsån ,4 0,06 5, ,8 1,0 Egnaredsån utflöde i Hjärtaredsån ,4 0,05 5, ,2 0,80 Egnaredsån utflöde i Hjärtaredsån ,5 0,08 5, ,1 0,92 Egnaredsån utflöde i Hjärtaredsån ,9 0,16 6, ,5 0,95 Egnaredsån utflöde i Hjärtaredsån ,0 0,22 7, ,7 1,1 Fageredsån Fagered ,5 0,10 5, ,4 0,86 Fageredsån Fagered ,7 0,12 5, ,7 0,85 Fageredsån Fridhemsberg ,9 0,22 7, ,4 1,3 6,0 270 <0,01 0,029 Fageredsån Fridhemsberg ,7 0,09 5, ,3 0,9 3,8 380 <0,01 0,079 Fageredsån Fridhemsberg ,4 0,05 4, ,0 0,66 3,3 290 <0,01 0,088 Fageredsån Fridhemsberg ,6 0,09 5, ,1 0,92 Fageredsån Fridhemsberg ,6 0,10 5, ,7 0,86 3,1 80 <0,01 0,073 Fageredsån Fridhemsberg ,8 0,12 5, ,6 0,89 4,2 170 <0,01 0,056 Fageredsån Fridhemsberg ,9 0,18 6, ,6 1,1 5,5 250 <0,01 0,034 Fageredsån Guarp ,9 0,20 6, ,2 1,1 Fageredsån Guarp ,4 0,08 4, ,1 0,78 Fageredsån Guarp ,3 0,05 3, ,9 0,59 Fageredsån Guarp ,4 0,07 4, ,3 0,78 Fageredsån Guarp ,7 0,11 5, ,5 0,80 Fageredsån Guarp ,9 0,18 6, ,6 0,93 Fageredsån Ulvanstorp ,4 0,09 4, ,2 0,75 Fageredsån Ulvanstorp ,7 0,12 5, ,7 0,73 Fageredsån uppströms Knapasjöbäcken ,9 0,21 6, ,8 0,98 Fageredsån uppströms Knapasjöbäcken ,1 0,20 5, ,2 0,82 Farssjö utlopp ,3 0,20 6, ,7 0,74 Farssjö utlopp ,1 0,18 5, ,7 0,73 Furusjön (Getån) ,2 0,00 Gamlarydsån utlopp ,8 0,15 6, ,5 1,1 Gamlarydsån utlopp ,7 0,10 5, ,1 0,84 Gölen (Getån) ,1 0,00 Hammaren (Getån) ,9 0,15 Hjärtaredsjön utlopp ,7 0,17 7, ,7 1,2 Hjärtaredsjön utlopp ,8 0,10 5, ,5 0,85 Hjärtaredsån utlopp ,8 0,18 7, ,6 1,2 6,2 370 <0,01 0,044 Hjärtaredsån utlopp ,8 0,14 7, ,5 1,2 5,4 430 <0,01 0,051 Hjärtaredsån utlopp ,7 0,12 6, ,6 0,96 4,7 580 <0,01 0,052 Hjärtaredsån utlopp ,8 0,12 6, ,6 1,0 Hjärtaredsån utlopp ,9 0,14 6, ,1 1,1 Hjärtaredsån utlopp ,9 0,17 6, ,4 1,1 Hjärtaredsån utlopp ,1 0,21 7, ,9 1,2 Hjärtaredsån utlopp ,5 0,13 6, ,8 0,93 Hjärtaredsån utlopp ,6 0,11 6, ,7 0,97 Hjärtaredsån utlopp ,6 0,10 6, ,3 0,93 4,2 190 <0,01 0,047 Hjärtaredsån utlopp ,7 0,10 5, ,5 0,89 4,1 230 <0,01 0,055 Hjärtaredsån utlopp ,8 0,14 6, ,0 0,98 5,3 280 <0,01 0,050 Härbillingen utlopp ,0 0,36 9, ,3 Höghulta sjö utlopp ,9 0,28 7, ,1 1,2 Höghulta sjö utlopp ,2 0,20 5, ,8 0,90 Högsjön (Tranån) utlopp ,7 0,16 5, ,3 0,72 Högsjön (Tranån) utlopp ,1 0,14 4, ,0 0,59 Högvadsån NV Ålarp ,8 0,22 7, ,5 1,1 5,6 290 <0,01 0,036 Högvadsån NV Ålarp ,8 0,14 6, ,1 1,0 5,2 300 <0,01 0,054 Högvadsån NV Ålarp ,6 0,07 5, ,7 0,75 3,7 300 <0,01 0,070 Högvadsån NV Ålarp ,9 0,17 6, ,4 0,96 Högvadsån NV Ålarp ,1 0,19 7, ,8 1,0 Högvadsån NV Ålarp ,7 0,16 6, ,3 0,91 Högvadsån NV Ålarp ,0 0,27 8, ,8 1,1 Högvadsån NV Ålarp ,7 0,19 6, ,9 0,91 Högvadsån NV Ålarp ,7 0,14 6, ,2 0,92 108

113 ÄTRAN 2010 Bilaga 10 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Konduktivitet Färgtal Ca Mg SO4 NO23-N Al Al labilt monomert mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l Hallands län Högvadsån NV Ålarp ,7 0,14 6, ,0 0,90 3,4 130 <0,01 0,043 Högvadsån NV Ålarp ,9 0,13 6, ,9 0,83 4,0 200 <0,01 0,047 Högvadsån NV Ålarp ,9 0,21 7, ,0 0,94 5,2 240 <0,01 0,036 Högvadsån Nydala kvarn ,0 0,21 8, ,6 1,5 6,4 600 <0,01 0,030 Högvadsån Nydala kvarn ,9 0,18 8, ,6 1,3 Högvadsån Nydala kvarn ,9 0,10 6, ,7 1,1 4,6 470 <0,01 0,054 Högvadsån Nydala kvarn ,6 0,08 5, ,6 0,86 4,1 590 <0,01 0,064 Högvadsån Nydala kvarn ,7 0,08 5, ,8 0,89 Högvadsån Nydala kvarn ,1 0,16 7, ,0 1,2 Högvadsån Nydala kvarn ,1 0,18 7, ,6 1,3 Högvadsån Nydala kvarn ,0 0,17 6, ,4 1,2 Högvadsån Nydala kvarn ,2 0,27 9, ,6 1,6 Högvadsån Nydala kvarn ,7 0,12 6, ,9 1,0 Högvadsån Nydala kvarn ,8 0,11 6, ,6 0,99 Högvadsån Nydala kvarn ,8 0,12 6, ,4 1,0 4,0 220 <0,01 0,044 Högvadsån Nydala kvarn ,9 0,11 6, ,5 1,0 4,3 300 <0,01 0,045 Högvadsån Nydala kvarn ,1 0,17 7, ,3 1,1 5,6 410 <0,01 0,032 Högvadsån Ullared ,8 0,18 7, ,8 1,1 Högvadsån Ullared ,8 0,10 6, ,3 0,95 Högvadsån Ullared ,5 0,06 4, ,2 0,74 Högvadsån Ullared ,8 0,11 5, ,6 0,90 Högvadsån Ullared ,9 0,10 5, ,1 0,81 Högvadsån Ullared ,9 0,17 6, ,3 0,98 Högvadsån uppströms Fageredsån ,8 0,12 6, ,6 0,98 Högvadsån uppströms Fageredsån ,8 0,09 5, ,0 0,78 Högvadsån uppströms Älvsered ,8 0,18 7, ,8 1,0 Högvadsån uppströms Älvsered ,7 0,11 6, ,6 0,90 Högvadsån uppströms Älvsered ,0 0,12 6, ,7 0,77 Högvadsån uppströms Älvsered ,8 0,20 6, ,0 0,87 Kalvsjön (Skärshultaån) utlopp ,5 0,20 6, ,9 1,1 Kalvsjön (Skärshultaån) utlopp ,5 0,05 4, ,1 0,70 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran ,8 0,12 6, ,3 0,95 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran ,8 0,13 6, ,7 1,0 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran ,7 0,09 5, ,1 1,0 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran ,8 0,09 5, ,8 0,90 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran ,7 0,09 5, ,5 0,85 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran ,8 0,12 5, ,9 0,65 Kvarnasjö å utlopp ,2 0,04 5, ,2 0,90 Kvarnasjö å utlopp ,6 0,07 4, ,6 0,76 Kvarnasjöbäcken (Stockån) ,1 0,23 8, ,3 1,4 Kvarnasjöbäcken (Stockån) ,7 0,15 6, ,5 1,0 Kvarnbäcken utlopp Ryen ,4 0,07 6, ,2 1,1 Kvarnbäcken utlopp Ryen ,9 0,11 6, ,8 0,96 Lilla Hallången utlopp ,1 0,24 7, ,3 1,1 Lilla Hallången utlopp ,4 0,30 8, ,3 0,90 Lillån Brecke ,0 0,19 8, ,3 1,7 7,5 760 <0,01 0,018 Lillån Brecke ,1 0,20 8, ,6 1,9 7,0 880 <0,01 0,021 Lillån Brecke ,6 0,09 6, ,4 1,3 5,6 840 <0,01 0,053 Lillån Brecke ,0 0,16 7, ,8 1,6 Lillån Brecke ,1 0,16 7, ,7 1,5 Lillån Brecke ,0 0,18 7, ,0 1,6 Lillån Brecke ,2 0,26 8, ,0 1,9 Lillån Brecke ,0 0,05 5, ,1 1,0 Lillån Brecke ,3 0,05 5, ,1 1,1 Lillån Brecke ,6 0,09 6, ,5 1,3 5,2 500 <0,01 0,045 Lillån Brecke ,6 0,11 6, ,3 1,3 5,7 450 <0,01 0,041 Lillån Brecke ,9 0,16 7, ,9 1,6 6,7 590 <0,01 0,027 Lillån Järnbo ,5 0,08 6, ,1 1,3 Lillån Järnbo ,6 0,07 5, ,0 1,3 Lillån Järnbo ,7 0,01 4, ,2 1,1 Lillån Järnbo ,8 0,02 4, ,0 0,89 Lillån Järnbo ,1 0,03 4, ,2 0,93 Lillån Järnbo ,3 0,06 5, ,7 1,1 Lillån Svartån ,9 0,17 8, ,6 1,5 6,6 560 <0,01 0,029 Lillån Svartån ,9 0,13 7, ,1 1,3 4,9 750 <0,01 0,043 Lillån Svartån ,7 0,08 6, ,9 1,1 5,6 700 <0,01 0,049 Lillån Svartån ,8 0,11 7, ,4 1,1 5,2 270 <0,01 0,036 Lillån Svartån ,0 0,12 6, ,4 1,1 5,4 340 <0,01 0,029 Lillån Svartån ,0 0,19 7, ,7 1,2 5,6 390 <0,01 0,024 Lillån Vessige ,9 0,20 9, ,1 2,0 Lillån Vessige ,1 0,21 8, ,9 2,0 Lillån Vessige ,7 0,10 6, ,5 1,4 Lillån Vessige ,7 0,10 6, ,8 1,3 Lillån Vessige ,8 0,11 6, ,3 1,3 109

114 ÄTRAN 2010 Bilaga 10 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Konduktivitet Färgtal Ca Mg SO4 NO23-N Al Al labilt monomert mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l Hallands län Lillån Vessige ,8 0,16 7, ,0 1,6 Lyngsjön utlopp ,1 0,42 9, ,99 Lyngsjön utlopp ,4 0,38 7, ,84 Långesjön utlopp ,0 0,63 11, ,4 Långesjön utlopp ,4 0,36 7, ,0 Lösebäcken utlopp ,6 0,09 5, ,1 0,94 Lösebäcken utlopp ,0 0,17 5, ,2 0,93 Mjöasjön (Kvarnabäcken) utlopp ,0 0,05 4, ,3 0,71 Mjöasjön (Kvarnabäcken) utlopp ,8 0,12 5, ,4 0,58 Mjöasjön (Mjöaån) utlopp ,0 0,18 6, ,4 0,73 Mjöasjön (Mjöaån) utlopp ,3 0,20 6, ,2 0,58 Mjöaån Mjöbäck ,6 0,07 5, ,0 0,73 Mjöaån Mjöbäck ,0 0,13 5, ,7 0,65 Musån (Lillån) ,2 0,26 9, ,2 1,6 Musån (Lillån) ,3 0,24 8, ,9 1,6 Musån (Lillån) ,0 0,16 7, ,4 1,4 Musån (Lillån) ,1 0,18 7, ,9 1,3 Musån (Lillån) ,1 0,20 7, ,0 1,3 Musån (Lillån) ,1 0,25 8, ,3 1,4 Oksjön utlopp ,8 0,14 5, ,1 1,0 Rammbäcken utlopp ,8 0,14 7, ,8 1,8 Rammbäcken utlopp ,9 0,20 7, ,6 1,9 Ryenbäcken utlopp ,8 0,01 5, ,3 0,83 Ryenbäcken utlopp ,3 0,06 5, ,1 0,87 Sandsjön (Getån) norr, litoralt ,3 0,20 Sjönevadssjön utlopp ,2 0,25 9, ,6 1,6 Sjönevadssjön utlopp ,1 0,18 7, ,6 1,2 Sjösgärdessjön utlopp ,0 0,24 8, ,8 1,7 Sjösgärdessjön utlopp ,0 0,22 6, ,2 1,3 Skärshultaån utlopp ,8 0,13 6, ,8 0,90 5,1 160 <0,01 0,032 Skärshultaån utlopp ,5 0,06 5, ,5 0,87 4,8 360 <0,01 0,075 Skärshultaån utlopp ,2 0,03 4, ,5 0,65 3,4 300 <0,01 0,086 Skärshultaån utlopp ,9 0,10 5, ,8 0,76 Skärshultaån utlopp ,0 0,10 5, ,8 0,76 Skärshultaån utlopp ,9 0,10 4, ,0 0,76 Skärshultaån utlopp ,0 0,13 5, ,3 0,82 Skärshultaån utlopp ,7 0,09 4, ,0 0,74 Skärshultaån utlopp ,6 0,07 4, ,6 0,75 Skärshultaån utlopp ,5 0,06 4, ,3 0,73 3,0 63 <0,01 0,051 Skärshultaån utlopp ,5 0,05 4, ,1 0,69 3,5 100 <0,01 0,051 Skärshultaån utlopp ,7 0,09 5, ,6 0,75 4,6 130 <0,01 0,043 Skärsjö (Skärven) utlopp ,5 0,10 5, ,8 0,66 Skärsjö (Skärven) utlopp ,1 0,16 5, ,6 0,74 Stensjön (Vismen) utlopp ,1 0,70 12, ,4 Stensjön (Vismen) utlopp ,3 0,43 7, ,95 Stockån nedströms doserare ,5 0,16 8, ,3 1,5 Stockån nedströms doserare ,8 0,14 7, ,1 1,6 Stockån nedströms doserare ,2 0,06 5, ,3 1,1 Stockån nedströms doserare ,5 0,41 9, ,4 Stockån Okome (uppströms kvarn) ,1 0,24 9, ,2 1,6 <0,01 0,022 Stockån Okome (uppströms kvarn) ,2 0,20 8, ,2 1,7 <0,01 0,025 Stockån Okome (uppströms kvarn) ,1 0,22 7, ,2 1,2 <0,01 0,036 Stockån Okome (uppströms kvarn) ,0 0,19 7, ,9 1,5 Stockån Okome (uppströms kvarn) ,2 0,24 8, ,6 1,5 Stockån Okome (uppströms kvarn) ,0 0,18 6, ,2 1,3 Stockån Okome (uppströms kvarn) ,2 0,35 10,2 90 7,8 1,9 Stockån Okome (uppströms kvarn) ,7 0,12 5, ,8 0,97 Stockån Okome (uppströms kvarn) ,8 0,12 5, ,9 0,91 Stockån Okome (uppströms kvarn) ,5 0,08 6, ,6 1,1 <0,01 0,056 Stockån Okome (uppströms kvarn) ,6 0,08 5, ,8 1,1 <0,01 0,051 Stockån Okome (uppströms kvarn) ,1 0,30 9, ,0 1,5 <0,01 0,024 Stockån uppströms doserare ,3 0,12 7, ,7 1,7 Stockån uppströms doserare ,7 0,12 7, ,3 1,6 Stockån uppströms doserare ,1 0,05 5, ,3 1,2 Stockån uppströms doserare ,3 0,09 6, ,7 1,3 Stora Bälgsjön utlopp ,0 0,15 5, ,7 0,89 Stora Bälgsjön utlopp ,6 0,09 5, ,2 0,72 Stora Djupasjön utlopp ,4 0,07 5, ,4 0,81 Stora Djupasjön utlopp ,4 0,27 6, ,1 0,73 Stora Hallången utlopp ,1 0,22 7, ,3 1,1 Stora Hallången utlopp ,4 0,26 7, ,3 0,89 110

115 ÄTRAN 2010 Bilaga 10 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Konduktivitet Färgtal Ca Mg SO4 NO23-N Al Al labilt monomert mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l Hallands län Stora Maresjö södr (litoralt) ,3 0,26 7, ,8 1,1 Stora Maresjö södr (litoralt) ,2 0,24 6, ,3 0,98 Stora Maresjö utlopp ,3 0,25 6, ,2 Stora Skärsjön utlopp ,2 0,07 5, ,6 0,87 Stora Skärsjön utlopp ,5 0,06 4, ,1 0,70 Sutarebäcken utlopp ,0 0,17 7, ,4 1,3 Sutarebäcken utlopp ,7 0,08 5, ,1 0,98 Sutarebäcken utlopp ,3 0,03 4, ,7 0,73 Sutarebäcken utlopp ,4 0,06 5, ,7 0,84 Sutarebäcken utlopp ,7 0,07 5, ,6 0,77 Sutarebäcken utlopp ,8 0,13 5, ,6 0,97 Svarten utlopp ,8 0,12 8, ,2 1,2 Svarten utlopp ,0 0,14 7, ,9 0,96 Tjärnesjön utlopp ,8 0,12 5, ,7 0,80 Tjärnesjön utlopp ,2 0,05 5, ,4 0,92 Tjärnesjön utlopp ,8 0,09 4, ,8 0,71 Tjärnesjön utlopp ,8 0,10 5, ,1 0,73 Träningen utlopp ,8 0,12 5, ,2 0,80 Tussjö utlopp ,1 0,19 8, ,4 1,5 Tussjö utlopp ,0 0,14 6, ,5 1,3 Töresjö utlopp ,1 0,30 8, ,7 1,1 Töresjö utlopp ,4 0,30 7, ,8 0,97 Vismen utlopp ,4 0,12 6, ,5 1,2 Vismen utlopp ,5 0,25 7, ,4 1,3 Vismen utlopp ,6 0,23 7, ,5 1,4 Vismen utlopp ,6 0,08 5, ,0 0,90 Vismen utlopp ,2 0,05 4, ,5 0,87 Vismen utlopp ,4 0,08 5, ,0 0,89 Yxsjö utlopp ,3 0,26 8, ,4 1,5 Yxsjö utlopp ,0 0,18 6, ,3 1,3 Ålasjön utlopp (nedan Måssjön) ,9 0,18 8, ,7 1,4 Ålasjön utlopp (nedan Måssjön) ,1 0,23 7, ,8 1,3 Älvasjön (Rammbäcken) utlopp ,9 0,16 7, ,5 1,5 Älvasjön (Rammbäcken) utlopp ,2 0,22 7, ,0 1,4 Änkasjön utlopp ,4 0,12 6, ,6 0,94 Änkasjön utlopp ,0 0,18 6, ,8 0,87 Örsjön (Kvarnabäcken) utlopp ,9 0,18 6, ,7 0,98 Örsjön (Kvarnabäcken) utlopp ,9 0,15 5, ,9 0,89 Österbäcken (Svartån) ,7 0,13 7, ,5 1,5 Österbäcken (Svartån) ,9 0,14 6, ,0 1,3 111

116 112

117

118 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: